Cheval 4 2016

Jag jobbar fortfarande

med min sits

Maria Gretzer

Vi mter frbundskapen BO JEN

138 SIDOR!

#4 2016

Vinnare och mingel frn Wermland Equestrian Games

HOVSLAGAREVem skor din

hst egentligen?

HAGTIDERdags att se ver

hagar och staket

HSTHLSA TRNA HSTEN PIGG

Ida-Linn Lundholm beridare p Tullstorp Jag lever min drm!

2INNEHLLCheval

8

26

20

89

Innehll4 Ledare7 Stallplock med Lurifax8 Mt Ida-Linn Lundholm,

beridare p Tullstorp20 Fina schabrak26 P besk hemma hos Maria

Gretzer46 Stort bildreportage frn

Wermland Equestrian Games65 Clinic med Agneta Aronsson72 Brllop med hsttema89 Hovslagare om skoning96 Ryttarinspiration och Johanna

Lassnack svarar p frgor100 HSTHLSA kondition106 Dags att fixa hagarna118 Ryttarvnner stallet en plats

fr alla122 Hantering planera din trning132 Middagstips138 Nsta nummer

72

Covalliero r ett varumrke frn Albert Kerbl GmbH, Felizenzell 9, 84428 Buchbach, Germany, Telefon +46 703-882090, Finns bl.a. p Granngrden Fr mer information kontakta Gisela Lindberg [email protected] AZ

779

AZ779_Covalliero_ChevalNet_Schweden_74x210_Feb-Mai16.indd 1 26.01.2016 15:22:14

Utgivare/Publisher: Linagrden ABPer Elvin och AnnaKarin SpjuthAdress: Moren 2, 783 95 Gustafs

Nr 4 2016. Nr 14 sedan starten.

[email protected]/chevalmedia

Chefredaktr/Editor-in-chief: AnnaKarin [email protected] 02 09

Redaktionella medarbetare: Linnea Dalqvist, Per Elvin, Lotta Gyllensten, Karin Ingerstam, Lisbeth Johnson och Sandra Callermo

Sociala medier/Social medias:Emma [email protected] 93 09

Annonser/Advertising:Per [email protected] 95 95

Layout:Sjutsikt [email protected]

Gilla oss!

ChevalHORSES AS LIFESTYLE

Jag jobbar fortfarande

med min sits

Maria Gretzer

Vi mter frbundskapen Bo Jen

138 sidor!

#4 2016

Vinnare och mingel frn Wermland Equestrian Games

HovslagareVem skor din hst egentligen?

Hagtiderdags att se ver hagar och staket

HstHlsa trna hsten pigg

Ida-Linn Lundholm beridare p tullstorp Jag lever min drm!

P OMSLAGET: Bruksprovsvin-naren i dressyr Total Hope.

MUCK BOOTS R ET T AV FLER A LEDANDE VARUMRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GY T TORP

STALLTIPS

Colt Ryder Komforttemp: -170 till +300. Stl 37-46

COLT RYDER I ALLA VDER

MUCKSTER II ANKLE LG OCH SMIDIG

Svart/Rosa Stl 36-42, Grn Stl 39-48Komforttemp: 0 till +180

Wear Komforttemp: -170 till +350. Stl 37-47

HOP IN-HOP OFF I SMIDIGA WEAR

Reign Tv frger. Komforttemp.: 00 till +350 . Stl 36-42

REIGN MED Xpress Cool FODER

Muck Boot ger behagligt torra och varma ftter - ret om. S behagliga att de till och med kommit att uppfattas som sjlva Originalet bland komfortstvlar. Utver modellerna hr finns fler varianter fr alla som lskar ett aktivt uteliv.

VERONA LDERELEGANS OCH KOMFORTSvart och BeigeKomforttemp: 0 till +180. Stl 36-42

5VLKOMMENCheval

NTLIGEN SLIPPER MAN pl-sa p sig nr man ska rida ven om vi fr rkna med ett och annat bakslag n s

lnge. Det var ngot vi ven fick bildbe-vis p nr vi beskte populra Wermland Equestrian Game i Hammar i mitten av maj. Hrliga tvlingar som bde bjd p 20 och sol fr att sen hamna p 5 och regn.

Bete och hagar r hgaktuellt hr fr du bra tips och rd. Sommar och brllop hr ocks ihop och sjlvklart ska hsten vara med p brllopet. Se lsarnas egna brllopsbilder p sidan 72.

KUNSKAP R EN LTT BRDA att bra och vill du fylla ryggscken med mer av den varan s har vi flera matnyttiga artik-lar. En som har tagit vara p chansen att lra sig av ett par av de bsta trnar-na r dmjuka Ida-Linn Lundholm som jobbar som beridare p Tullstorp.

Vi har ven haft fr-mnen att trffa en som besitter massor av kun-skap och erfarenhet och

fortfarande kmpar fr att hela tiden bli bttre Maria Gretzer.

DETTA BLANDAT MED lite annat smtt och gott gr att jag hoppas att du kommer att njuta av nnu ett fullmatat nummer av Cheval. Saknar du ngot eller har du ngra tips och ideer p om vad du vill lsa, skriv d grna till mig.

Trevlig lsning!

Sommaren r kittlande nra

Ryttare i fokus under Wermland Equestrian Game i Hammar.

HOOKS.SE

Frbered dig p sommarens ridlger! Fram t.o.m. 1 juni fr du 15% rabatt p alla ridbyxor och skerhetsvstar.

ARES SKERHETSVST

(999,-)

NU 849,-

NOVARA RIDBYXA

(FR. 799,-)

NU FRN679,-

7ChevalStallplock

Lurifax

TrdgrdsfintHsten kan grna f vara i trdgrden om den ser ut s hr. Den nstan halvmeterhga trdgrdsskulp-turen i grn-brons str dessutom sta-digt d den vger 7 kg, 1 090 kr.

Perfekt till sommarens fester Fixa sjlv! Ge bttre begagnade hstskor ett nytt och uppskattat liv.

Inga semesterplaner?Har du inte bestmt dig fr vad du ska gra p semestern s kanske du kan f ngra bra ider om du kikar i den hr.

Examenspresent med turFina lyckoamuletter frn Lakka.nu, kostar frn 199 kr.

8DRESSYR IDA-LINN LUNDHOLMCheval

9Jag lever min drm idag!Ida-Linn Lundholm

Att vara beridare i Sverige r mngas drm. Fr IdaLinn Lundholm blev drmmen

sann redan nr hon som 19ring kom till Tullstorps Dressage Stable som lrling.

AV LOTTA GYLLENSTEN FOTO LOTTAPICTURES

10

DRESSYR IDA-LINN LUNDHOLMCheval

et var jttelskigt i brjan. Jag hade sn extrem respekt fr

bde Jan Brink och Kyra Kyrk-lund att jag nstan var rdd. Ja, jag

hade sn respekt fr alla som jobbade hr, fr deras kunnande. Det var samtidigt en otroligt knsla att vara hr och jag undra-de nstan om man skulle ta av sig skorna fr att g p gruset?

Tjugofemriga IdaLinn Lundholm r en mjuk liten tjej som inte gr mycket v-sen av sig vare sig nr hon visar hingstar p bruksprov eller p tvlingsplatser. Men hon har gjort en fantastisk resa frn en li-ten ridskola i Norge till beridare hos Jan Brink p Tullstorp utanfr Hssleholm. Bakom det glada leendet r det en tuff tjej som arbetar hrt.

Det jag gr, gr jag till 100 procent. Det gllde tidigare skolan och nu gller det ridningen. I skolan innebar det att jag pluggade till prov vid 34 tiden p mor-gonarna s att jag kunde rida efter skolan och p kvllarna.

RIDINTRESSET HAR ALLTID FUNNITS dr, trots att ingen i familjen haft samma in-tresse. IdaLinn minns hur hon som fy-raring fick sitta framfr en annan ryttare i sadeln under en ridtur i samband med en semester i Florida. Efter frldrarnas skildsmssa och flytten till Norge brja-de hon som femring rida p Hogde shet-lands stuteri i Fredrikstad.

Det r en fantastisk ridskola. Man fr gra allt dr, rida, leka och lra sig skta hstarna. De tillsammans med min frra trnare Marit Delebekk har lagt grunden till mitt kunnande och mina vrderingar.

IdaLinn r uppvxt i Norge tillsam-mans med sin mamma Susan. Susan och hennes sambo Ove har alltid funnits som ett std och trott p henne oavsett vad hon gett sig in p.

Jag tvingade mamma att lsa fakta-bcker om hstar istllet fr sagor p kvl-larna fr mig nr jag var liten. Jag var ju helt nrdig och skulle veta allt och sk-

te kunskap via google, filmer och bcker. Mamma har tillbringat mnga timmar p lktaren och i stallet medan jag ridit.

Drmmen att f arbeta p TullstorpAtt ridsporten var och r betydligt mindre i Norge n i Sverige, gjorde det bara lite svrare att flja idolerna Jan Brink och Kyra Kyrklund. Det var deras stt att se p hstar, utbildning och hsthllning som gllde. IdaLinn bestmde sig tidigt fr att drmmen var att f komma till Tullstorp och arbeta.

D

Kort om Ida-Linn Lundholmlder: 25 r.Gr: Beridare p Tullstorp Dressage Stable.Bor: Lgenhet p Tullstorp.Familj: Singel, frldrar med respektive familjer.Motto: Det man verkligen vill kan man gra.ter: Allt, frn tacos till tapas. Men vill grna bli verraskad.Dricker: Bonaqua med pronsmak.Musik: Lyssnar p det mesta utom hrdrock och dansband.Oknd talang: Gillar att pyssla, rita och handarbete. Har bland annat gjort enkpphst.Ml: Lra mig rida mnga olika hstar och nu ven tvla och bli bland de bsta:Trnare: Jan Brink och med i Plantskolans satsning.

11

Hr kan du lsa mer om Plantskolan.

12


Jag sa tidigt till mamma att det man verkligen vill kan man gra! Och jag ville arbeta p Tullstorp men jag trodde att det skulle ta mycket lngre tid. Att jag skulle behva arbeta i Tyskland och andra stllen frst.

Eftersom IdaLinn ville rida insg hon snabbt att enda sttet var att f rida an-dras hstar och bli beridare. S hon red hellre n hon gick p fest om ngon ville ha hjlp med sin ponny. Som 15ring fick hon, tack vare sin trnare Marit Delebekk, tillgng till en dressyrponny som hon red norska msterskapen med. Parallellt med skolan brjade hon sedan arbeta i Stall Gtesen som r ett utbildnings och fr-sljningsstall i Norge.

NGOT R SENARE s frgade Marit Jan Brink om Ida-Linn kunde komma till ho-nom som lrling. IdaLinn var bara 19 r nr hon flyttade frn vnner och familj i Norge till Tullstorp.

Det var jttelskigt och jag hade ex-trem respekt fr alla i brjan. Nr jag trf-fade Kyra frsta gngen s kndes det som skit, hon finns p riktigt.

Under de snart sex r som Ida Linn nu har arbetat p Tullstorp har rollen frnd-rats. Hon r idag anstlld beridare och ri-der sjutta hstar om dagen. Hon ansvar fr utbildning och tvling tillsammans med Jan. Hon visar hingstar p bruksprov.

Jag trivs i min roll att utbilda hs-tar och det passar mig som person att vara med i laget p Tullstorp. En del handlar det om min bakgrund. Jag har ju alltid ridit andras hstar frn det att jag brjade rida. Samtidigt tycker jag om vardagen med ut-bildning av varje hst. Det r ju ridningen och resan man gr med varje individ som r rolig.

Men ppekar IdaLinn hela tiden. Jag r en del av laget Tullstorp. Vi r verk-ligen ett lag hr som arbetar mot samma ml. De andra r lika viktiga ven om det

13

Nr jag trffade Kyra frsta gngen s kndes det som; skit, hon finns p riktigt

14


15

r jag som syns p tvlingsbanorna och i media.

Under alla r har IdaLinn bott p Tullstorps grd. Hon flyttat frn ett rum ovanfr ridhuset via en lgenhet i ett av boningshusen till idag en lgenhet ovan-p stallet. Hon trivs med att ha nra till arbetet och hstarna. Ngon enstaka gng tar hon ngra lediga dagar. Sist var det en helg i Kpenhamn med kompi-sen och ryttaren Anna (Zibrandtsen).

Jag tycker om att bo och finnas hr, nra hstarna. Jag lgger grna extratid efter ordinarie arbetstid p att rykta och skta hstarna. Jag ser verkli-gen min framtid hr och har inga planer p att flytta.

Lever min drm idagIdaLinn har inte lika mycket tvlings-erfarenhet som en del jmnriga ryttare. Men det r en framtida tvlingskarrir

som bde hon och Jan Brink grna talar om och ser som en mjlighet. IdaLinn r inte nervs nr hon tvlar men inser att hon behver trna p att tvla. Hon har vinnarskalle och kan bli skogstokig nr hon spelar sllskapspel eller ker slalom. Men nr det gller hstarna har hon lttare att vara realist och veta om frutsttningarna finns.

Jag lever min drm redan idag och tycker att det r s himla hftigt att se-dan f mjlighet att nu kanske ven ta steget in i tvlingsvrlden p allvar. Jag vill gra en tvlingskarrir och n top-pen.

IDAG HAR IDALINN en egen tvlings-hst tack vare samarbetet mellan Jan och hans frra sponsor ke Bjrsell. ke var tidigare med och startade Knyt-kalaset 1998 dr Sveriges bsta ryttare trnar fr Kyra Kyrklund. Han var ocks

Vill du veta mer om

Tullstorp?

16

DRESSYR IDA-LINN LUNDHOLMChevalCheval

en av sponsorerna till Jan Brink i hans tv-lingssatsning med hingsten Briar.

ke har nu kpt ett ungt oknt sexrigt sto (Vivaldi Havidoff) som han har place-rat fr utbildning p Tullstorp av IdaLinn. Med tanken att det ska bli ett nytt ekipage.

Det r en grn hst och allt kan hn-da men det knns fantastiskt att ke gjort detta. Det r nnu en drm som jag knappt kan frst. Att han vill satsa p en oknd hst tillsammans med en relativt oknd ryttare. Jag lever verkligen min drm idag.

DET SENASTE RET har IdaLinn ven ftt mjlighet att vara med i Plantskolan som r en satsning p unga dressyrryttare i Sverige.

Det innebr vldigt mycket att f vara del i det sammanhanget. Det har verkligen inte varit ngon sjlvklarhet eftersom jag inte tvlat lika mycket som de andra delta-garna. Men nu r jag en del och blir s vl

emottagen av de andra ryttarna.Vgar man f favoriter nr man arbe-

tar med andras hstar? Jag mste vga fr det gr tillbaka

till varfr jag rider. En gng i tiden br-jade jag ju rida fr att jag lskade hstar. Och sjlvklart gr det vldigt ont nr man frlorar en hst genom frsljning, skador och ddsfall. Men man mste vga lska fr att f den riktiga knslan nr en hst gr rtt och utvecklas rtt. Jag kan ju till och med brja grta nr jag knner att en hst gr ngot den inte kunnat tidigare.

Idag r det IdaLinns arbete att kun-na handskas och rida alla hstar men visst finns det ngra hstar som det klickat lite extra med. Frst var det Bernt, en minis-hetlandsponny, drefter Equador som var hennes frsta sktponny. De senaste ren s har St Erik betytt mycket liksom hings-tens Amperes historia. Just nu klickar det lite extra med Eclectisch. C

Hr rider Ida-Linn Eclectisch 1319 p Tullstorps hingstvisning 2016.

Film

IdaLinn r inte nervs nr hon tvlar men inser att hon behver trna p att tvla

17

Ngra rster om Ida-Linn

CECILIA PANTHER Stall- och hstsktare, blivande tvlings- hstsktare.

Hon r lugn och rak.

Sger vad hon tycker men r vldigt ambitis. Hon har humr och kan sga ifrn fast det hnder inte ofta.

JAN BRINK Arbetsgivare, trnare.

IdaLinn kom som en ung begvning till Tullstorp. Hon har

utvecklats fint under ren och verkligen visat att hon vill och ven kmpar fr det hon vill. Hon r nrdig p ett positivt stt nr det gller hstar, dmjuk och duktig. I framtiden ser jag henne som en verklig tillgng genom att hon kommer att vara skyltfnstret i tvlandet. Jag har sagt att jag satsar p henne och hoppas genom sponsorer och samarbeten kunna hjlpa henne gra tvlingskarrir.

www.bucas.com

Carl H

est

er

& C

harlott

e D

uja

rdin

choose

Buca

s

Film

www.bucas.com

Carl H

est

er

& C

harlott

e D

uja

rdin

choose

Buca

s

20

PRYLAR SCHABRAKFROSSACheval

Nytt schabrak piggar alltid upp, hr fr du ett urval i olika stilar, frger

och prisklasser.

SNYGGAST UNDER

Hrligt vrgrntSchabraket, som r frn Eskadron, finns i flera olika frger och kostar 895 kr.

21

Matchande setEquilines Britty, set med hoppschabrak och luva. Seten finns i marin, svart och aviobl i storlekarna full och ponny (ponnysetet har fullschabrak och ponnyluva) 1 699 kr.

Frcka rnderKingston Schabrak frn Brjes med silikonprint. Finns i Marin/grn och brun/cerise 279 kr.

Med glitterband Fina schabrak, frn Equito, med glitter- och bandpasspoal. Undersidan r vfflad och gra att schabraket inte glider. 549 kr.

Fler fina schabrak

22

PRYLAR SCHABRAKFROSSACheval

Fina kontrastfrgerVrfina Harcourschabrak som finns i tv olika frger, 489 kr.

Komplett med nummerlappSchabraket Grand Prix frn Hks finns i bde dressyr-och allround modell. Schabraket levereras komplett med nummerlapp som enkelt fsts med kardborre dr loggan sitter, 449 kr.

GlnsandeSchabrak i metalliclook frn Horka finns i tv olika frger, svart och petrol, 575 kr.

23

Snygg dekorationLamicells Diamond Chain finns i tre frger, marin, svart och rd, och har en snygg men nd diskret detalj i form av en blankpolerad kedjelnk med stenar. Finns ven en matchande huva till. 495 samt 295 kr.

Equi Safe Frsljnings AB, Kphult 410, 310 20 Knred. Tel 0430-530 70. [email protected]

www.equisafe.se

Agria rekommenderar

a-staketet

Uppfyller djurskydds- lagens krav

Underhllet r minimaltSnyggt & tryggt sedan 1986!

10-rs garanti!


www.equisafe.se

Agria rekommenderar

a-staketet



10-rs garanti!


www.equisafe.se

Agria rekommenderar

a-staketet



10-rs garanti!

26

CHEVAL MTER MARIA GRETZERCheval

maria gretzer

27

Maria Gretzer

Sitter skert i sadeln

Redan 19 r gammal frsrjde hon sig p hstarna. Nu, nstan 40 r senare sitter hon fortfarande skert i sadeln

och siktar p Falserbo i sommar.

AV MALLE KIVIKAS FOTO MALLE KIVIKAS

maria gretzer

28

MARIA GRETZERCheval

ARIA GRETZERS SITTER rug-gigt skert i sadeln, blir ett med hsten och r stndigt ute efter att utvecklas och frbttra,

sig sjlv, hstarna och andra ekipage. Nufrtiden rider hon i snitt bara tv till

tre hstar per dag. De mest grna och bu-siga hstarna rids av andra. Hon behver inte bevisa att hon klarar av dem, d den lnga rutinen talar sitt klara sprk, blev t ex medlem i landslaget redan 1989. Men hon tycker om att rida och utbilda unghs-tar. Precis som i fjol hoppas hon kvala till Falsterbo, med 6-riga Fecybelle.

Maria frstod tidigt att det inte gr att bara tvlingsrida om man vill leva p hs-tar, man mste ha flera ben att st p. Att vinna en svr klass med en hgre priss-umma r en bonus, inget man kan leva p.

Samma sak gller om man sljer en hst fr en strre summa. Men med mnga bckar sm s gr det och Maria har levt p hstar sedan hon var 19 r gammal.

Det gr inte att bara vilja OS och tvling om man vill livnra sig p hstar. Man mste ha ett annat ml ocks, ett re-alistiskt ml, sger Maria.

Har man koll p det, d kan man kom-ma till OS. Och det har Maria gjort tre gnger. Frsta gngen med Marcoville, det stora skimmelstoet som hoppade till sig mnga medaljer och som p riktigt tog Maria vidare i karriren. P OS i Barcelona 1992 landade de p en individuell sjtte-plats.

Hon hade en enorm hoppkapacitet och var het men inte srskilt hinderklok. Hon hade inte kommit lika lngt idag.

M

Tillsammans med mor Wivi-Anne, som alltid har stttat sin dotter. De betyder fortfarande vldigt mycket fr varandra.

29

Lite mer om MariaFakta: Som ung red hon alla discipliner. Hon tyckte mycket om att trna dressyr, men tvlingsformen var hon lite mer tveksam till. Att det blev just hoppning och inte flttvlan beror till stor del p de ekonomiska frutsttningarna, att det krver vldigt mycket tid att trna alla disciplinerna p hg niv och att prispengarna r i stort sett obefintliga. Familj: Mor Wivi-Anne och hunden Lulu. Srbo med Bjrn Bjrne Carlsson. Hstar vi minns: Marcoville (vars dotter Madonna r avelsto p Phile nu), Feliciano, Almeto Z (reds sedan av RGB och har ven ridits av Niklas Arvidsson), Sino

(som ftt pris av drottningen), Cinderella och Singular La Silla (som rids av Marcus Ehning och aldrig kommer att sljas se filmerna p hans FB-sida s frstr man varfr). Meriter hon r mest stolt ver: Sjtteplaceringen p OS i Barcelona med Marcoville fr ett OS r s stort. Mer press, publik som annars inte tittar p sport och defintivt inte ridsport. Att komma till final med Feliciano p OS i Sydney var egentligen en strre bedrift fr han hade inte riktigt samma kapacitet som Marcoville. Att vara frsta svensk att vinna deltvling i vrldscupen, att vinna en bil i Globen, att bli placerad i GP i Aachen

Vill du veta

mer?

30

MARIA GRETZERCheval

Dagens hopphstar tnker hinder och man behver nstan inte lra hsten att hoppa vilket vi oftast behvde frr. Jag fick trna ondligt mycket dressyr p henne och fick hjlp av Kyra som d jobbade p Flyinge, minns Maria.

DET VAR KYRA som fick ekipaget att flyga. Hur? Genom att f Marcoville att stta under sig, lgga vikten p bakbe-nen och acceptera sknkeln. Vid tillfl-le trnar Maria fortfarande fr henne. Det finns en anekdot om nr Kyra skul-le rida stoet som Maria grna berttar:

Den frsta lektionen fick jag mest rida i skritt och va p att gra halt, fr

att f Marcoville att acceptera sknkeln. Jag red alltid utan sporrar. Nr Kyra satt upp hade hon sporrar p sig och nr jag kommenterade det sa hon att hon kan ha sporrar p alla hstar. Efter ett varv tog hon av dem

Om det r ngot hon skulle ha gjort annorlunda som ung ryttare s r det att jobba mer med sitsen i ver hindret. Sjlv fokuserade hon helt p anridning-en och landningen och tnkte inte s mycket p det som hnder i luften.

Jag kmpar fortfarande med min sits, men det r svrt att lra en gam-mal hund att sitta. S mitt tips till unga ryttare r att verkligen jobba med den.

Som vilken hstdam som helst r det sjlvklart fr Maria att sjlv ta in sina hstar och i s stor utstrckning som mjligt skta stallsysslor.

31

Jag kmpar fortfarande med min sits men det

r svrt att lra en gammal hund att sitta

32

MARIA GRETZERCheval

Phile grd, Marias bas sedan snart 40 r. En klas-sisk sknegrd, som med sin hstskoformade ut-formning skyddar hstarna nr det r smblsigt.

33

Nr jag hoppar en banan ser det jmnt och bra ut, men nr det r stora hinder r min sits oftast svag i luften, benen flaxar och jag tittar ner. Om den hade varit bttre r jag sker p att jag ftt frre rundor med fyra fel och kanske vunnit fler tajta om-hoppningar.

Hon tror, eller r vertygad om, att ryttare som har egna, lite smre, stilar skulle ha en hgre och jmnare niv om de hade haft en bttre sits.

SEDAN SNART 40 R har Maria haft sin bas p Phile grd i byn Tygelsj, Skne.

Grden var frldrarnas stt att sttta sin dotter. De kpte grden fr att coacha dotterns hstintresse.

Maria var under den tiden i Tyskland hos den svensk-tyska familjen Lene och Jasper Nissen-Lembke fr att lra sig hst p riktigt.

Snart kte hon en andra gng utom-lands, till Schweiz och Paul Weier. Efter tv r hos honom kom hon hem som slipad tvlingsryttare. Det var d hon helhjrtat brjade satsa p banhoppning, ven om hennes hjrta brann fr flttvlan.

Det fanns inga mjligheter att frsr-ja sig p flttvlan. Man jobbade hrt med hstarna och stllde upp i svra tvlingar men det fanns inga strre prispengar. Som hoppryttare kunde jag dremot f in lite pengar, ven om omkostnaderna var stora, minns Maria.

Det fanns inga mjligheter att frsrja sig p flttvlan. Man

stllde upp i svra tvlingar men det fanns inga strre prispengar

34

MARIA GRETZERCheval

Film

Film

Maria och Marcoville OS Barcelona 1992.

Maria och Feliciano Sydney 2000.

Tv historiska OS-ritter av Maria

SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

= The more red the more strain

The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

STRAIN LEVEL

LOW

HIGH

STRA

IN L

EVEL

NOMIPS

SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

= The more red the more strain

The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

STRAIN LEVEL

LOW

HIGH

STRA

IN L

EVEL

NOMIPS

36

MARIA GRETZERCheval

Detta var i brjan av 1980-talet och res-ten r historia. Prishyllan dignar av buck-lor och vggarna skulle kunna tapetseras med trofer. Men resultaten har inte stigit henne t huvude. Precis som vilken hst-tjej som helst hmtar hon sjlv in Fecybel-le frn hagen och gr henne iordning fr dagens ritt.

I STALLET FR HON HJLP av Robin Ary-ee, som liksom Marias mor, bor p grden. Att han uppskattar Maria som sin chef r tydligt och kanske inte s konstigt. Fr ven om hstarna r Marias gonstenar och skatter s har hon inget problem att delegera ansvaret fr den vardagliga tr-ningen.

En helt vanlig dag p Phile grd hand-lar om hstar och ridning. Men ven om olika uppdrag inom hstsporten, som ex-empelvis ryttarrepresentant i FEI, vilket innebr en hel del telefonmten. Maria fr ofta hra av omgivningen att hon vl har fr mycket att gra, fr mycket stress.

Jag jobbar vldigt mycket, det gr

jag. Men nr man jobbar med hstar kan man inte stressa, arbetet mste f ta den tid det behver. Annars fungerar det inte.

Nr hon vl jobbar med hstar stressar hon allts inte, vilket gr att hon sjlv inte upplever sig stressad. Skert skulle mnga andra yrkesgrupper m bra av den insik-ten, att kunna kombinera mycket arbete under pressade frhllanden utan att ris-kera hlsan.

MARIA R EN UPPSKATTAD TRNARE och hon tycker om att trna andra, se dem ut-vecklas.

Jag var sjlv nog en ganska talangfull ryttare som ung, men inte en naturbegv-ning p banhoppning. Det har jag ftt job-ba fr och jag tror att om man sjlv tving-as lra sig, att ta reda p vilka verktyg som behvs, s kan man lttare lra andra.

Och hon tycker fortfarande det r s kul att f andra att bli nnu bttre.

Det r en frmn att f jobba med duktiga ryttare. De som trnar fr mig ri-der p professionell niv, vilket tvingar

37

Nr man jobbar med hstar kan man inte stressa, arbetet

mste f ta den tid det behver

38

MARIA GRETZERCheval

Hur mycket kontakt ska det fin-nas i tygeln? Det avgrs sklart av hst och behov, vilket krver fingertoppsknsla. Men det r en avgrande skillnad mellan att rida utan kontakt och det Maria kallar fr medveten glapptygel.

Bakbenen r hstens motor, det r dr kraften finns. Maria brukar tnka att hnderna, via en kabel, knner av om motorn r p.

39

mig att hlla mig kvar p en hg niv. De stller hga krav p mig som trnare och njer sig inte med slentrian, sger Maria.

En stor frdel med att jobba med s-dana ekipage r att de frstr hur viktiga detaljerna r. Kanske kommer man vid ett trningstillflle inte lngre n till den enklaste vningen, som mste sitta inn-an man kan g vidare till nsta. Mindre professionella ryttare blir ltt besvikna vid sdana tillfllen. De hade hoppats p s mycket mer av trningen och ser inte de sm framstegen som viktiga grundstenar att bygga vidare p.

Hon har sjlv alltid utbildat och ut-vecklat hstar. Kanske r det erfarenheten av hur mycket som krvs och hur mnga detaljer som mste harmoniera fr att det ska bli en vass tvlingshst som gr att hon ytterst sllan lobbar fr att hennes elever ska byta hst fr att komma vidare i karriren.

Fr mig handlar det mycket om att arbeta med det man har och att matcha olika typer av hstar s bra som mjligt. Det r nog lite ovanligt. Sjlvklart kan man

prata om att byta hst p sikt, om det be-hvs fr att komma vidare, men det r inte alltid mjligt och under tiden fr man fr-ska gra sitt bsta, sger Maria.

FRMGAN ATT FOKUSERA p hsten och ridningen blir tydlig nr hon landar i sa-deln, samtalet fr vila en stund. Men efter ett tag bubblar hon ver och levererar den ena insiktsfulla kommentaren efter den an-dra, om vad som r pongen med ridning. Hon frklarar s enkelt vad de sm detaljer-na, som r helt avgrande, bestr av.

Ett vanligt problem, srskilt hos lite mer oerfarna ryttare, r ju kontakten med hsten och knslan.

Den allra viktigaste knslan r den i hnderna. F ryttare har en mycket bra hand, det r svrt. Mnga tnker att de vill ha en mjuk hand, men fr hra att det glappar och risken blir d att de blir fr hrda i handen i stllet. Jag brukar tnka att bakbenen r motorn. Det r dr kraften finns och att hnderna via en kabel kn-ner av om motorn r p. r man fr hrd i hnderna stannar motorn. Pongen r att

Film

Kontakten med hsten r avgrande och att hsten jobbar bakifrn. Det ser s enkelt ut och lter s enkelt, men r nd ngot mnga ryttare kmpar med i sin vardag.

40

MARIA GRETZERCheval

41

Marias ridtips Glm inte skritten. Vissa hstar skenar i skritt, andra slpar sig fram glm inte att skritten r gngart precis som trav och galopp. Dessutom r det den gngart dr man som ryttare har lttast att hitta knslan. r hsten fr ltta hjlper eller inte? Om den inte r det i skritt r det nog inte s troligt att det fungerar med ltta hjlper i trav eller galopp. Sjlv har Maria som professionell tvlingsryttare ridit hela trningspass i skritt. Sitsen. Be ngon longera s att du kan koncentrera dig p sitsen. Redan i vergng frn skritt till halt r sitsen jtteviktigt. Stabil kontakt. Tnk p kontakten med hsten, undvik glappkontakt.

ren som frbundskapten fr hopplandslaget Nr Maria blev tillfrgad att vara fr-bundskapten var hon sjlv aktiv tv-lingsryttare och vissa menade att det kunde uppst intressekonflikter. Visst hade det kunnat vara ett bttre ut-gngslge, men Maria r njd med att laget kvalade till OS i Hong Kong, kom till final och tog pongplats. Samtidigt som RGB tog individuellt silver. Laget hll sig ven kvar rida i den hgsta li-gan i nationshoppningen.

Galopp med en hand kan ju vara bra att kunna om man vill hlla en segerbukett i ena handen p revarvet

42

MARIA GRETZERCheval

ryttaren vljer hur mycket kontakt det ska finnas i tygeln, vilket krver fingertopp-sknsla eftersom alla hstar behver olika mycket kontakt vid olika tillfllen. Nr man vl har koll p kontakten har man ven en vl fungerande dialog med hsten och man kan knna av vilken vxel som ligger i. Och styra, det gr man mestadels med sknkel och vikthjlper, frklarar Maria.

DET BETYDER INTE att man aldrig kan rida med lng tygel. Har man hsten med sig kan man lnga tygeln. Maria kallar det

fr att ha en medveten glapptygel. Att hon har kontakt med Fecybelle r tydligt, hon har inga problem att gra piruetter i galopp med en hand.

S kan det ju vara bra att kunna, om man vill hlla en segerbukett i ena handen p revarvet.

Tvlingsinriktad som hon r s r det just mot segern hon strvar vare sig det gller den egna ridningen eller hennes elevers. Den instllningen i kombination med erfarenheten och all kunskap knns tryggt att ha ett OS-r som detta. C

Maria just nu Ryttarrepresentant i FEI. En aktuell frga r hur reglerna ska ndras infr OS i Tokyo. Mnga anser att dagens regelverk behver utvecklas, s att fler grenar blir mer publikvnliga. Det r ett tufft jobb, enligt Maria, d mnga r emot alla slags frndring. Att det dessutom handlar om ett internationellt regelverk underlttar inte, det finns stora skillnader p hur man uppfattar hstsporten i olika

kulturer. Med sin breda erfarenhet av alla discipliner kan Maria bidra med en hel del kunnande utifrn ett ryttarperspektiv. Trnar landslaget i flttvlan inom banhoppning. P vg till Rio och r tacksam fr en bra frssong. Skulle nska, sklart, en strre spetstrupp. Populr hopptrnare p den tvriga beridarutbildningen p Flyinge.

43

Se minnen frn Marias karrir

Maria, Robin och Fecybelle. Ett sammansvetsat team, med stort frtroendekapital.

44

MARIA GRETZERCheval

45

Skrivuppgift av Maria i klass 5 g.

Om jag hade vunnit en miljon, s hade jag kpt ett stall med mnga hstar.

Jag skulle ha mest travhstar och mnga hopphstar. S skulle jag ha ngra ponny ocks. Sveriges strsta och finaste hoppbana skylle jag bygga upp.

I en flott bil skulle jag ka och vlja ut de hstar jag ville ha.

Nr allt var klart skulle jag anstlla grabbar som gjorde rent i boxarna och sopade stallgngar-na och en del andra trkiga saker. Nr man har s mnga hstar kan man ju inte rida och kra alla sjlv, s jag skulle anstlla ngra kuskar och ryttare. Frken skulle f kom-ma och rida ibland, och titta p mina bermda hstar. Aldrig skul-le jag behva arbeta mer n i stal-let, fr mina hstar skulle springa in en manssa pengar varje helg.

Frkens kommentar:Frken kommer grna! Trevligt skrivet Maria.

46

WERMLAND EQUESTRIAN GAMESCheval

POPULR TVLING LOCKAR MNGA

47

Wermland Equestrian Games har blivit en otroligt populr tvling. Att dessutom frsta

omgngen av Swedish 7-Star Spring Tour gde rum med kvalmjlighet till Falsterbo

gr den inte mindre populr.

AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH OCH PER ELVIN

POPULR TVLING LOCKAR MNGA

48


Arrangr Tomas Wilhelmsson.

Tvlingsledare Sophie Wilhelmsson.

TVLINGEN STRCKER SIG ver fyra da-gar, frn torsdag till sndag och under dessa dagar s hinner man med cirka 1 600 starter. Intresset har verkligen varit enormt och som mest hade vi en klista p 120 ekipage som ville komma. Mnga ekipage och starter r ngot som sporrar och mix-en av alla mnniskor gr det hela mycket trevligare tycker Tomas Wilhelmsson.

I fjol hade vi SM i bde hoppning och dressyr samtidigt. I r s satsar vi p en kombo med bde hst och ponny.

Under helgen har det hllits elit-, na-tionella- och regionala hopptvlingar ute i Hstviken p Hammar. Klasserna har varit frn 1meter till 1,50 fr hst och frn LB till MsvA fr ponny.

Totalt s ordnar vi med uppstallning t 426 hstar. Det var lite svettigt i onsdags fr d fattades 60 stycken boxar men vi fick hit dem frn Norge och kunde bygga upp s att allt var klart p torsdagen. Det mesta gr att lsa, sger Tomas med ett leende.

Just att Tomas har det dr lugnet r ngot som vi fr bekrftat av andra som r med och jobbar under helgen. Och vi fr vl summera det som att det r ruti-nen och gldjen i att befinna sig i hetluften som gr att han kan vara s avslappnad ven d saker kr ihop sig.

ANLEDNINGEN TILL att tvlingarna har blivit s populra beror nog dels p att vi har ftt till s bra banor och underlag,

sger Sophie W i l h e l m s -son, som r tvlingsleda-re under hel-gen. Vi har ven ftt ihop bra med pris-pengar. P hst rrde det sig om cirka 300 000 kro-nor och p ponny s var det 80 000 i vrdecheckar, Equ i - co ins. Vi valde att ha Equi-Coins s att pon-nyryttarna sjlva fr vlja vad de vill ha fr vinst i stllet fr att f hederspriser. Equi-coin kan bytas ut mot motsvarande vrde p produkter frn Equality Lines sortiment.

En annan bidragande orsak var natur-ligtvis att tvlingarna ven innebar mj-lighet att kvala till Falsterbo Horse Show Ungdoms Grand Prix samt Falsterbo Hor-se Show Ponny Grand Prix. De 12 bsta ryttarna frn 1,50-hoppningen i Swedish 7-star-Spring Tour kvalade dessutom till final i Falsterbo.

Det r jttebra med det hr samarbe-tet mellan flera stora tvlingsplatser fram-fr allt med Falsterbo, sger Sophie som r trtt men njd med helgens tvlingar.

49

Se ett bildcollage frn tvlingarna

Den eventuellt OS-aktuelle Niklas Johnsson var p plats, hr med Pilgrim.

50


Storhoppande Cajza Cavat hoppade till sig placering med Karin Martinsen.

51

Amanda Kjellberg och Copain VDB Z fixade placering under helgen.

Filip gren och Cardora blev bsta svenska ungdomsekipage.

52


Det r mnga som bor i husvagnar, husbilar och lastbilar p tvlingsplatsen.

Prylar fanns fr den kpsugne.

Arnold Assarsson ser till att hlla sig varm i det sm kyliga vdret, hr med Northern Clawfinger.

53

426 hstar stod uppstallade p anlggningen.

De vlpreparerade banorna var mycket uppskattade av bde hstar och ryttare.

Butet en av sponsorerna.


54

Alva Sandberg och Tullibards Above the Clouds fick leda revarvet.

Framridning ponny.

Do it for your horseFashion meets function med Professionals Choice nya benskydd o boots.

VenTECH Elite Sports Medecine Boots r utrustad med VenTECH teknologi, har lg vikt och r uppbyggd med flera lager. Benskyddet har en ventilerande exterir av kalkstensbaserad neopren och r fodrad med UltraShock TM-material. Benskyddet ger 360 graders skydd, srskild av senor och ligament, och har be-visats absorbera ver 26 procent av genomtrampskraften. Den unikt designade stdremmen tjer sig vid varje sprng och tillter full rrlighet i hoven, samt hjlper till att frhindra vertjning av kotan.

Sljes i vlsorterade rid/westernbutiker. Ls mer p: www.miasrs.se










www.miasrs.se

Linn Arvidsson och Yukon Gold.

56


Seger fr Anna Hass och Blue Loop.

Julia Hallberg och Rolex fix-ade seger och flera placeringar under helgen.

57

Glada miner p prisutdelningen nr Niklas Jonsson fr ta emot pris av tvlingsledaren Sophie Wilhelmsson.

Helena Persson och Zenna.

58

Amanda Kjellberg och Carinthina Z p fram-ridningen. Placerade sig i 1,45.


58

Sara Granqvist och Areda var givna vinnare efter tv felfria rundor i 130-hoppningen och tveklst bsta tiden.

FOTO: BO BENNERGRD

59


60

Det blev seger i 1,50-hoppningen fr Pontus Westergren och Cerrado Z i premiren av Swedish 7-Star Spring Tour.

61

FOTO: BO BENNERGRD

62


FOTO: BO BENNERGRD

Jens Fredricson och Uncanto di Villagana toppade 1,40-hoppningen.

Film

Hr kan du se tvlnigar-na frn Hammar:www.ridsport play.se

Vill du veta merDet r tredje ret som Sweden 7-Star Spring Tour anordnas du kan lsa mer om touren hr:

CLINIC MED AGNETA ARONSSON Cheval

HSTENS gngarter och rrelsemekanik

Hsten r i grunden inte skapt att bra ryttare. Fr att underltta i hstens

arbete med att bra runt p oss s finns det ngra viktiga saker att tnka p.

Agneta Aronsson, lrare p Ridskolan Strmsholm och Grand

Prix-domare i dressyr berttar i samband med en

domarutbildning hur.

AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH

65

66

CLINIC MED AGNETA ARONSSONCheval

HSTENS GNGARTER och rrelseme-kanik var kvllens tema nr Dalarnas Ridsportfrbund tillsammans med Sti-ernhks gymnasiet och SISU bjd in till clinic. Den som hll i taktpinnen och delade med sig av sina kunskaper och er-farenheter var Agneta Aronsson.

Vi mste anpassa oss till hsten, hs-ten r inte skapt fr att bra ryttare. Det r inte bara fysiskt jobbigt fr hsten att bra upp oss utan ven mentalt jobbigt s det r viktigt att vi ser till att arbeta bde fysisk och mentalt.

Hstens ryggmuskler r till fr att i fr-sta hand bra upp det som r i bukhlan, inte att bra upp oss ryttare.

Ungefr 60 procent av hstens vikt br den upp med frambenen. Vore det d inte bttre att vi satt lite lngre bak p hsten, kan man tycka, s att det blev en bttre frdelning?

Men s r det inte hsten har betyd-ligt bttre brighet fram tack vare revbe-nens infstning mot ryggraden. Ju lngre bak du sitter desto mer bukmuskler krvs det av hsten fr att bra upp dig.

Ngot som vi kan gra fr att inte det ska bli skadligt mycket vikt p frambenen r att anpassa tempot. Rid i lng-samt tempo med bra aktion i

bakbenen, p s

viss s flyttar du vikten bakt och hsten strks.

Rider du i ett fr hgt tempo som hs-ten inte har styrka fr att klara av kan det bli frdande, d frambenen fr ta emot mycket mer tyngd n vad de klarar av.

VI PRATAR OM ATT HSTEN har fem oli-ka gngarter, skritt, trav, galopp, pass och tlt, ven om de tv sistnmnda oftast fr-knippas med islandshsten.

Enligt Agneta s gr det alltid att fr-dla en bra gng. En dlig gng gr aldrig att gra bra men man kan gra s att den blir bttre.

Spnning i hsten r en vanlig orsak till att hsten kan f en dlig gng.

Man kan prata om gngarternas regis-ter, helst vill man ha ett s brett register

som mjligt. Har man inte det d mste man trna p att f s elastiska gngar-ter som mjligt. Det gl-ler bde hopp och dres-syr, det r en trning som gller hela livet. Det stller lika hga krav p samling som

p kning.

Agneta r, sedan mnga r, lrare p Ridskolan Strmsholm, hon r Grand Prix-domare i dressyr och hller ven i utbildningen av dressyrdomare p LA-MsvC-niv.

Hstens ryggmuskler r till fr att i frsta hand bra upp det som r i bukhlan, inte att bra upp oss ryttare.

67

Trav och galopp

VI MSTE NYTTJA hstens frutsttningar, det som vi ibland kan uppleva som ngot negativt kan vara frutsttning fr att hs-ten ven ska kunna gra ngot positivt.

Arbetet med hsten bygger p att vi

vill f den eftergiven. Fr att hsten ska kunna komma till eftergift mste den kunna strcka p sig. Nr vi vill att den ska bja sig i sidan s frutstter det att den kan korta sitt inner bakben och fr-skjuta blen mot ytter, vilket ven leder till att den yttre boken skjut utt. Det r ngot som vi kan uppleva som negativt men det ger ven rtt frutsttningar fr att hsten ska kunna gra det vi vill och ber om. Det gller bara att frska f hs-tens s liksidig som mjligt d kommer grnsen mellan positivt och negativt att jmnas ut.

Men man ska veta att det r vldigt f hstar som r liksidiga lika vl som det r vldigt f mnniskor som r det. De fles-ta av oss r hgerhnta vilket ven inne-br att vi har en dlig finmotorik i vnster hand. De som r vnsterhnta r oftast mycket mer liksidiga.

SKRITTEN r den lngsammaste gng-arten men den anvnder flest mus-kelgrupper. Det r ven den gngart som r mest lsgrande. Skritten r en samsidig liksidig rrelse. Hovfr-flyttningen r YB, YF, IB, IF. Lyssnar man s ska hovklappret lta s att du jmt kan rkna: 1, 2, 3, 4. Skulle rrelsen bli samtidig samsidig d r det passgng.

Fr att mta kvalitn p skritten s kan man bland annat titta p ver-trampet, dvs hur mycket bakhovens spr trampar ver framhoven spr. Ju strre vertramp desto bttre kvalit p skritten men det kan ven innebra att hsten har svrare att samla sig.

Skritten r den gngart som det r allra lttast att frstra och dessutom ven allra svrast att frbttra.

Vid en ren skritt kan man se att det bildas ett V mellan fram- och bakbenen.

68


TRAVEN r en tvtaktig diagonal rrel-se. Hovfrflyttningen r YB, IF, IB, YF. vertrampet i traven talar frmst om kvalitn nr det kommer till den kade traven. Aveln har nu utvecklats lite t det hll att man har sett vldigt rrliga framben (t ex Totilas) men det har lett till att traven nstan har blivit fyrtaktig. Fr att den ska vara tvtaktig s krvs det att skenorna ska vara parallella i den

kade traven, vilket r en svr kombi-nation till de extremt rrliga frambenen.

Vid lttridning p bjt spr s ska ryttaren sitta ned p den yttre diagona-len d underlttar man fr hsten att komma in djupare inunder sig med in-ner bak.

Traven r den rrelse som r lttast att frdla och sledes den svraste gngarten att frstra.

I den kade traven r hr skenorna fram och bak parallella.

69

Harmonisk ridning

GALOPPEN r den mest betydelsefulla gngarten. Den r en oliksidig, tretaktig rrelse. Hovfrflyttningen r YB, IB-YF, IF, svvmoment. Hsten r som hgst fram nr den stter ner ytter bakben. D mlsttningen r att hsten ska bra upp mer vikt p sin bakdel s r det vik-tigt att man som ryttare r stabil och kan sitta kvar p ytter bak s att framdelen fr mjlighet att bli lttare.

Ju strre avstnd det r mellan inner och ytter bakben i galoppen desto btt-re balans har hsten. Avstndet mellan bakbenen ska inte frndras ven om du till exempel minskar volten. Dremot ska bakbenen bjas ngot mer. Det r frst vid galoppiruetter som avstndet minskas och bjningen kar, men hr gr ven sjlva galoppen ver till att bli mer fyrtaktig.

DEN FRVNDA GALOPPEN kan bli svr fr hsten bde mentalt och fysiskt. Mentalt fr att den ska gra ngot som den tidigare inte ha ftt gra och fysiskt svrt blir det nr den ska utfra rrelsen p bjt spr.

Det r alltid jtteviktigt, oavsett om du rider dressyr eller hoppning, att du frst vrmer upp hsten i bda varven i rttvnd galopp innan du brjar gra byten eller rida frvndgalopp. Anled-ningen r att galoppen r oliksidig och risken finns d att du fr en spnning eller nnu vrre en skada om inte hs-ten r ordentligt uppvrmd i de muskler som den behver anvnda fr den nya rrelsen/uppgiften.

Ju strre avstnd det r mellan inner och ytter bakben i galoppen desto bttre balans har hsten.

FOTO

: B

O B

ENN

EGR

D

Nr vikten flyttas bak som t ex i en piruett blir galoppen mer fyrtaktig.


Ngot vi mste jobba med hela livet, oavsett niv, r: Rakriktning Form Styrka

Harmonisk ridningVI VILL ATT HSTEN ska vara harmonisk och d r det viktigt att vi bermmer den ofta och direkt. Du har 35 sekunder p dig att bermma ngot, sedan har hsten glmt bort/frstr inte vad den fr berm fr. Det r viktigt att vi vet hur det ska knnas p vgen fram till mlet. Vi ms-te kunna knna oss njda med det vi gr just nu inte sga de sista tio minutrana var bra. Vi mste lra oss hur det knns p vgen till de dr sista tio minutrana och vara njda och bermma hsten hela vgen mot ml.

Det r bara du som kan ndra p dig, fr hsten ser inget syfte i att gra det, av-slutar Agneta. C

Berm hsten direkt nr den gr rtt och gr det under hela passet.

70

Alla RENONS produkter hller effektivt bde flugor och insekter p avstnd utan ddande gift. Godknda av Kemi och bra fr djuren, miljn och dig sjlv.

www.trikem.se

RENONS nr du bryr dig om djur & milj

Fr huvud och sprayrdd hst

4xeffekt

Lng

tidsv

erka

nde

fr h

st &

rytt

are

Fr r

idtu

r och

ko

rtar

e ut

evis

tels

e

72

Cheval

Det r inte helt ltt att f till den dr lyckade brllopsbilden nr ven hsten ska vara med.

Hstbajs p klnningen och grngrs som lockar mer n ngot annat kan stlla till det

lite. Men de inblandade fick nd fina minnen och bilder frn sin stora dag.

Hstskit och lockande grngrs

BRLLOP

73

FOTO LOTTAPICTURES

Vem vinner fototvlingen?

74

I Cheval nummer 2 utlyste vi en fototvling Vinn p din bsta brllopsbild dr vi bad er lsare skicka in bilder frn ert hstre-laterade brllop. Redaktionen har ftt in mnga fina och roliga bilder. Hr presente-rar vi ett urval. Och en vinnare.

Ett stort tack till alla duktiga fotografer som skickat in sina bilder!

Vi bjuder ven p frslag till brllopspre-senter som passar den hsttokiga. Vi visar inspirerande brllopstrtor. Och s fr du som ska fotografera ett brllop lite fototips.

BRLLOPCheval

75

Hsten i centrumTycker man ser att bruden vill ha hsten i fokus, brudgummen r lite hrligt tafatt i bakgrun-den. Det blev vldigt bra och romantiska bilder nr hsten inte var med sedan ;-).

Skriver Mirre Le, Fjugesta.

Vem vinner fototvlingen?

76

BRLLOPCheval

Hst och vagn enligt traditionBilden tog jag p min brors brllop i somras. Det r han och hans fru som p traditionsenligt vis far frn kyrkan med hst och

vagn hem till det smlndska lantbruk min bror nu driver likt tidigare generationer.

Harald Johansson, Bromma.

Godaste grsetI detta fall var bruden mycket angelgen om att hsten skulle vara med p bild hsten var mer intresserad av det goda grset.

FrieserbrllopDet var som ett riktigt sagobrllop Nicklas och Beatrice gifte sig. Hr poserar Bea med friesern Fritz.

77

78

BRLLOPCheval

Brllop med westerntemaInges stora drm! Att i sin egendesignade klnning rida till brllopet. Brudnbben p ponnyn r Inges systerdotter. Brllopet gde rum p ranchen Hagstrms hstar i Ramsjmla.

FOTO OLA KEBORN

I Cheval 9-15 kan du lsa mer om

Inges klnningar.

79

Underbart med ett lagom snfallHsten r en kallblodstravare som heter Hkon Jo, godknd avelshingst, som finns p stuteriet verby stuteri och det r ven "bossen" Anita Gotts Ljdahl som hller i tmmarna.

Skriver bruden Anna P. Stugufors.

BRLLOPCheval Brudvals med doft

Nr jag och min man bestmt oss fr att gifta oss var det sjlvklart att jag ville ta bilder med min lskade hst. Det frsta hon gjorde nr jag hoppat upp p henne var att bajsa. Sjlvklart

hamnade en del p klnningens slp och jag dansade hela

kvllen med hstskit p klnningen.

Hlsar Evelina Johansson, Eslv.

80

Grattis Evelina! Du vinner statyn Par p hst frn About a horse.

Vinnare!

81

Fint & fixat

HAVREKNYTENByt ut riset mot havre och lgg i sm psar av tyll eller spets. Knyt ett fint band runt.

DUKNINGDuka fint med sm hstdetaljer. Fixa till exempel hstiga bordspla-ceringar.

PRESENTGr sm fina paket och lgg vid varje gsts plats. I pake-tet lgger du en liten godsak. Till exempel

en liten choklad-hst frn Grannas.

Hr r ngra tips p pynt du kan gra till brllopet.

Fina hstiga brllopstrtor

Anna

82

BRLLOPCheval Kronan

p verket

Dessa fantastiska trtor kommer frn Mina magiska bakverk. Hr kan du se mer otroliga kreationer:FacebookInstagram

Brllopstrtan r ju sjlva kronan p verket. Sjlvklart ska den ha

hsttema. Hr r ngra fantastiska skapelser att

inspireras av.

Trtdekoration Brudpar med hst och vagn, 169 kr, frn Mixhuset.

Trtdekoration Brudparshstar, 330 kr frn Etsy.

Knner du att trtorna p fregende sida r lite fr avancerade s

kan du pimpa en vanlig trta med fina dekorationer.

Hitta din terfrsljare p www.equalityline.se

Fr dig som vill skoja till det. Brudpar med hst-huvuden, 199 kr.

Hstiga brllopspresenter

84

BRLLOPCheval Fina

presenterBrllopspresent eller morgongova. Hr bjuder vi p lite inspiration

om du ska p brllop.

Morgongva LYXMaffigt dubbelbettsarmband i guld, frn LUC of Sweden, 65 000 kr.

Plats fr kyld dryckVinkylare med handtag i lder och dekorationsbett. Finns hos Equito fr 1 099 kr.

Morgongva BUDGET Bettarmband i 100 % sterlingsilver frn Equito, 749 kr.

Ange koden CHEVALFRAKT i kassan, s bjuder vi p frakten!

Hrliga vr- & sommarnyheter frn de ledande mrkena

MASSOR AVREA & OUTLET!

WWW. A L E R I D S PO R T. S E

Prydande krleksparPriset i fototvlingen statyetten Par p hst gr sig fint som brllopspresent. Du hittar den hos About a horse, 759 kr.

Drick fintFina muggar frn Mia Blanche keramik. Den hr lilla espresso- muggen heter Svennis och kostar 120 kronor. Finns i flera olika frger. Muggen r 6 cm hg och rymmer 6 cl.

86

BRLLOPSSPECIALCheval

3. Ta det lugntDet blir inte bttre bilder om fotografen stressar. Var nrvaran-de och fokuserad s att du upptcker de dr blickarna och leen-

dena i gonblicket.

10 tips s tar du

bttre brllopsbilderr du inte den som ska st vid altaret utan den som blivit tillfrgad att vara fotograf? Hr bjuder vi p tio bra tips

nr du ska fotografera brllop.

2. InspirerasSk p ntet efter brllopsbilder fr att hitta inspiration.

Tnk grna ut ngra frdiga poser fr brud-paret som du tycker

ser bra ut.

1. Trffa brudparet innanHa ett mte med brudparet en tid innan brllopet och stm av om de har ngra spe-ciella nskeml.

87

9. Regisera brudparetDe nygifta har antagli-gen fullt upp med att bara gifta sig s hjlp dem att leka fram bra positioner framfr ka-meran. Skoja och f dem att slapna av och skratta naturligt.

6.Mnga bilderAtt fotografera brllop r svrt. Det hnder mycket p kort tid. Du har som fotograf bara en chans p dig d denna stora dag bara hnder en gng, s ta mnga fler bilder n du tror behvs.

Stller du in kame-ran p seriebildstag-ning s blir det lttare att fnga spontana

gonblick.

10. Ha koll p teknikenProva kameran innan. Provfotografera i olika ljus s du vet hur myck-et din kamera klarar. Ett brudpar r extra svrt att fota d den ena ofta r kldd i vitt och den andra i svart.

Ska du fotografera inne i kyrkan s tnk

p att det ofta r mrkt och du riskerar att f rrelseoskrpa med fr lnga slutartider.

Ta med extrautrust-ning s som extra batte-rier till kameran och till blixten, om du anvnder en ls sdan. Ha ven med extra minneskort.

4. Frbered dig nogaPlanera fotografering-en. Har du mjlighet s besk miljn fr fotograferingen innan fr att kolla in fina stllen. Skriv en lis-ta p bilder som du vill f med, s som bilder p klnningen, ringarna, blommorna, portrtt, riskastningen m.m.

Ha en plan BPlanerar du mycket utomhusfotogarfering s ha en back up-plan vid dligt vder. Se till att det finns stllen med tak eller snlla assistenter med stora paraplyer om himlen skulle ppna sig.

7. Passa in i miljnr du inte bjuden till brllopet som gst och d fljer given kldkod se nd till att kl dig festligt men diskret.

5. Ha en bra assistentSka det vara med barn, hst eller andra djur i bilderna s behvs det assistenter. Barnen be-hver ngon de knner vl som kan underhlla

dem och uppmuntra

dem vid fotografering-en. En hst behver en hyftat hstvan assistent som kan hlla i leda, muta och locka fram glada ron.

8. Back upKnner du ngon som har en systemkame-ra? Frga om du fr lna den som backup under brllopetifal lolyckan skulle vara framme och din ka-

mera gr snder.

89

HOVSLAGARE

Cheval

VEM R DET SOM SKOR DIN HST?

Titeln Hovslagare r inte skyddad vilket innebr att vem som helst kan kalla sig fr hovslagare utan

att ha ngon egentlig utbildning. Att anlita en utbilda hovslagare som r ansvarsfrskrad ger dig som kund en strre trygghet. Tyvrr s kan det bli fel ven om du vljer en utbildad hovslagare, vad det kan bero p och vad kan du som kund gra

r ngra av de frgor som vi tar upp hr.

90

HOVSLAGARECheval

Tobias Winqvist, hovslagare som tycker att det ibland r lite fr mycket trendskoning.

91

I DAGSLGET S UTBILDAS det fler hovs-lagare n ngonsin. Det finns cirka 2 000 (?) utbildade hovslagare i Sverige.

Cheval har besk Sveriges ldsta hov-slagarskola, som r en mycket vl renom-merad sdan Hovslagarskolan i Skara.

P skolan i Skara s finns det 4 stycken lrare p 5060 elever. Utbildningen har gott rykte och varje r s har man fler an-skningar n man har platser. Just att man har mnga anskningar gr ven att det blir en gallring. Och de som inte r mogna att g utbildningen riktigt n fr vnta och skaffa sig mer erfarenhet till nsta gng det r dags att ska.

Anskningarna fljs av antagningsprov dr de som sker fr gra fystest, verktyg-hanteringsprov och hsthanteringsprov. Har man som skola mnga anskningar s kan man ven vara lite hrdare i sina an-tagningar och p s stt s fr man redan frn brjan de elever som r bst lmpade

fr att i framtiden kunna utfra ett s bra jobb som hovslagare som mjligt.

Men efter samtal med flera veterinrer runt om i landet s verkar det tyvrr som om en hel del hltor kommer frn dlig skoning.

Vad kan d dlig skoning bero p? Sjlvklart r det s att alla kan gra fel ibland. Det som i sdana lgen inger fr-troende r nr hovslagaren faktiskt talar om att det kanske inte blev riktigt som det var tnkt och att man ska ha lite extra upp-sikt. Men det finns ven de som inte sger ngot, kanske beror det p okunskap, att de inte ens vet om att de har gjort ngot fel och d r det vrre.

Har din hst blivit dligt skodd s br du verkligen tala om det fr den hovslaga-ren s snart som mjligt. Inte minst med tanke p att gra hovslagaren uppmrk-sam p de fel han har gjort s att de fr-hoppningsvis inte ska upprepas. Det kan

92

HOVSLAGARECheval

finnas ett visst motstnd till det, man kan-ske inte vill att just den hovslagaren ska komma tillbaka och gra om jobbet fr-troendet kanske r brutet. Men har det bli-vit en strre skada s mste man kontakta hovslagaren fr att eventuellt kunna f ut ngot frn dennes ansvarsfrskring.

Ngot som i allra hgsta grad r re-levant r tiden. Nr var det hsten blev skodd? Det hnder att man kommer till en veterinr fr en hltutredning och veteri-nren tycker att skoningen inte ser s bra ut. Hstgaren kanske minns fel och upp-ger att det inte har gtt s lng tid sedan hsten blev skodd fast det i sjlva verket har gtt betydligt lngre. I det lget kanske det inte r skoningen som har varit felet utan ngot annat. De fall dr man verkli-gen kan se att det r skoningen det hand-lar om r nr hsten blir fr trngt spikad eller verkad alldeles fr hrt eller fel. Dr fr du dessutom oftast en vldigt snabb och tydlig reaktion ifrn hsten.

VI PRATAR MED NGRA vl etablerade hovslagare, som ven verkar som praktik-vrdar fr hovslagarstudenterna, vad tyck-er de?

Generellt s efterlyser de att mer fokus borde ligga p hsten, hanteringen av den, mer individ anpassad skoning. Att kunna se till den enskilde individen/hsten, vil-ket arbete ska den utfra, p vilket under-lag ska den g osv.

Tobias Winqvist r en av hovslagarna som vi har pratat med och han tycker att det ibland blir fr mycket trendskoning. Det gr mode i att anvnda vissa skor men varken hstgare och ibland ven hovsla-gare stller sig frgan hur och varfr? Det r vldigt viktigt att man stller just de fr-gorna. Hur ska jag sko med denna sko fr att den ska komma till sin rtt. Och varfr ska jag sko med den hr skon, det kanske r helt fel skoval till just den hr hsten.

Man kan gra myck-et med hstskor ...

till exempel en tron fr nykrnt skokung?

Tel: 070-720 94 15 E-mail: [email protected]

Har hsten ryggproblem? Passar sadeln dligt?Dlig balans hst - ryttare?

Gr som eliten - vnd Dig till sadeldoktorn Jimmy Insertefr ett personligt besk och konsultation.

byErreplus

Rembrandtwww.sadeldoktorn.se

SADELDOKTORN-Vi lser dina sadelproblem

Tel. 070-720 94 15

Generalagent fr terfrsljare av:

En rejlt smstucken hst.

Rd frn BYS Hovslagarskola i Skara Ett rd till bde hovslagare och hstgare r att se till att ha en bra dialog med varandra. Hstgaren knner sin hst bst och hovslagaren kan yrket. Det allra bsta r om hstgaren kan ta sig tid att vara med vid skoningen s att man direkt kan prata om det r ngot som r speciellt som dyker upp.

Det finns en uppsj av skor att vlja mellan. Det gller att veta hur och varfr man ska anvnda en viss sko. S att man inte bara vljer en fr att alla andra har den.

94

HOVSLAGARECheval

P hovslagarutbildningen lgger man mycket tid p smide. Med den lngre utbildningen s kommer det bli mjligt till nnu mer praktisk skotid och individanpassad skoning.

Jocke Carlsson, lrare p BYS.

Hovslagarfr-eningens ordf-rande Hans Vin-cent berttar att freningen jobbar

fr att hovslagarutbildningen ska bli tre-rig istllet fr som idag tvrig s att man bland annat fr in mer praktiktid. Och en av anledningarna, som han ser det, att det inte r s mycket hovslagare med stor hsterfarenhet som r utbildade nu, r att de som sker utbildningen idag r betyd-ligt yngre n de som utbildade sig fr 15 r sedan. Frr s hade man hllit p med hst vldigt lnge fr att sedan utbilda sig till hovslagare, vilket gjorde att man redan hade ovrderliga hstkunskaper.

FRN OCH MED NSTA anskningsperiod s kommer de som ska g utbildningen p Hovslagarskolan i Skara att f g 2,5 r i stllet fr 2 r som tidigare. Bland annat s kommer man inte att ha ngot sommarup-pehll och det kommer dels att innebra att eleverna fr sammanhngande utbild-

ning. Sommaruppehllet man har idag gr ibland att eleverna kommer av sig lite med skoningen. En annan frdel r att man kommer kunna flja upp Flkorrigerings blocket under hela sommaren.

Det har ju varit lite svrt att f till det riktigt bra tidigare sger Jocke Carlsson, lrare p skolan. Eftersom det r under sommaren som flen fds och ska de jus-teras s gr man ju det vldigt tidigt. Och tidigare har det ju varit sommaruppehll frn studierna d.

Ngot som man i dag lgger mycket tid p men som kommer att f nnu mer tid r just hur man ska anpassa skoningen efter de fysiska frutsttningarna som hsten har. P en ldre hst kan man inte ndra det som redan r utan justeringarna mste ske p unga hstar.

Hoven r en avspegling av den belast-ning som den utstts fr och vi mste se till individen hur vi p bsta stt kan an-passa skoningen fr att belastning och sli-taget ska bli s liten som mjligt fr hs-ten, sger Jocke. C

Hr hittar du mer information

Svenska Hovslagarefreningen hr hittar du bland annat utbildade hovslagare, tips och rd.

Hovslagarskolan i Skara/BYS.

Hovslagarutbildning Flyinge.

Hovslagarutbildning Strmsholm.

Hovslagarutbildninge Wngen.

Lerums gymnasiums hovslagarutbildning.

Hantverkslrling.

Jordbruksverket.

Fri veterinrvrd fr hemlsas djur

Idag lever mnga som hemlsa och flera av dem med ett djur som bsta vn. Genom Svenska Djur-skyddsfreningens projekt Fri veterinrvrd fr hemlsas djur fr djuren hjlp. Ge ditt std genom att stta in din gva p Svenska Djurskyddsfreningens pg 69 32 68-5

96

RYTTARINSPIRATIONCheval

Stll dina frgor till Johanna hr

FRGAHej Ryttarinspiration,Jag hoppas ni kan hjlpa mig. Jag har blivit lite av en expert att hitta fel p mig sjlv och allt jag gr, knner jag att jag inte gr bra nog. Det knns som om jag r ensammast i vrlden om dessa tankar. Jag har jttesvrt med att hante-ra motgngar och de misstagen jag gr. Hur ska jag tnka fr att hantera mot-gngarna bttre och slippa dessa hjrn-spken?

/Tindra

SVARHej Tindra,Jag vill brja med att gldja dig med att knslorna du beskriver r du inte en-sam om. Vi alla brottas med mer eller

mindre sdana tankar dagligen. Hjrn-spken kan f oss alla att knna att vi r den enda mnniskan med problem och att alla andra har det s himla bra.

Hjrnspken r experter p att ge oss skulden fr allt som sker, att vi ald-rig ska vara njda, och att vi aldrig r bra nog. Att det r fel och pinsamt nr vi misslyckas och gr misstag.

Du r inte ensam om dessa knslor.Alla r vi mnniskor med brister

och hundra tankar innanfr pannan. Alla mnniskor som du mter dagligen, som du gr banan med, sitter och rider fram med eller str i samma stall som, har ocks en mngd tankar som snurrar innanfr deras hjlm. Detta syns sklart inte, precis som att det inte syns utan-p dig vad du tnker och sger till dig sjlv. Men alla har vi dem.

ALLA KNNER VI HOPPLSHET IBLAND, det r en del av livet.

Motgngar stter demest obekvma knslorna i oss och r fruktansvrt job-biga, men alla har vi dem. Oavsett om det verkar som att bara Du har det s r det inte s. Vissa mnniskor drar sig tillbaka och frsvinner nr ngot gr d-ligt, andra frsker intala sig sjlv och andra om att det inte r s farligt och gr ner ett snpp och stannar dr fr att undvika att det blir fel igen. Bland dessa mnniskor mrker vi inte om de har det tufft eftersom attde frnekar det och skms. Istllet frblir dealltid dr p samma trygga niv fr dem aldrig

Johanna Lassnack driver Ryttarinspiration som r skapad fr att inspirera och motivera ryttare. Hon hller frelsnigar, coachar ryttare och svarar hr i Cheval p dina frgor om mental trning.

www.ryttarinspiration.se

Hej och vlkommen till min spalt! Hr kan du alltid stlla den dr frgan som du alltid undrat ver eller inte vgat frga ngon annan. Jag ska gra min bsta fr att ge dig verktygen du behver fr att bli nnu bttre p att tnka rtt!

Idag besvarar jag en frga frn Tindra som undrar om det hr med motgngar och hur man ska lra sig att tackla dem. Hoppas du kan knna igen dig och f hjlp av verk-tygen!

97

Ls mer om Johanna i frra numret av Cheval

vgar knna den dr obekvma knslan nr ngot r nytt och man inte behrs-kar det i brjan.

Men motgngar finns bland oss alla och vi handskas med dem p olika stt. Men ngot som gller oss alla r att vra motgngar r nyckeln till vra framgngar!

Nr vi upplever en motgng s fr-sker vi automatiskt hitta en orsak till det och vi vertygar oss om att mot-gngen beror p ett misstag som vi inte borde ha gjort. Detta r en helt fel be-dmning av oss. Vra misstag och vra motgngar r inte vra fiender, de r vra vnner, det r vra lrdomar.

Fr varje gng vi gr ett misstag s lr vi oss ngot. Nr vi gr ett misstag s innebr det att vi fattas en kunskap, en kunskap som vi behver lra oss. Fr hade vi haft kunskapen s hade vi inte gjort misstaget.

LT OSS KOLLA NRMARE P DET. Nr du gr ett misstag s lr du dig att det hr funkade inte. Det innebr att du mste lra dig hur du ska gra fr att ta dig igenom denna svrighet. S ns-ta gng du stter p samma problem s har du utvecklat din kunskap s du slipper gra om samma misstag igen. Verktygen du utvecklar efter varje mot-gng (lrdom) br du behandla vrde-fullt och frvara i en verktygslda som du br med dig hela livet. I den verk-tygsldan samlar du alla verktyg du skapat genom dina misstag (lrdomar) s att du kan teranvnda dem under livets kommande motgngar, och p s stt inte gra om samma misstag och p s stt hela tiden bli bttre.

Motgngar r allts dina lrdomar som du sedan gr till vrdefulla verktyg som du kan anvnda genom hela livet.

Nr du nu ska lra dig att tnka p detta stt s kommer det sklart att vara utmanande men jag lovar att Du kan,

du har bara inte lrt dig nnu. Det r alltid svrt att gra en frndring och allra tuffast r det i brjan, men det gr! Nr det knns extra svrt s pminn dig d om att; Fr att bli bra p ngot mste vi vara villiga att vara dliga p det i brjan.

Rolf Gran har ocks en gng letts runt i ett ridhus p en shettis. Vi alla brjar ngonstans och allting har sin tid, s r det med allt. Man kan inte tvla banhoppning innan man lrt sig hoppa och man kan inte gra en skn-kelvikning innan man lrt sig hur man anvnder sknklarna. Man mste ta sig igenom de olika momenten i rtt ord-ning och ha tlamod.

FORTSTT KMPA, fortstt jobba, fort-stt tro och vertala dig sjlv om att det du gr r bra och att motgngar r okej. Motgngar r en del av processen och r en del av din resa!

Stt dig sjlv i fokus. Berm dig sjlv och lyft fram dig sjlv och dina egenskaper. Tnk p att det du sger till dig sjlv r det du blir.

Behandla dig sjlv som den vrde-fullaste personen i ditt liv.

Strva alltid efter att bli bttre, men glm aldrig bort vad du redan har och vad du redan uppntt. Fr visst har det krvts en hel del jobb av dig fr att ha ntt dit du r idag. Du har visat bde fr dig sjlv och andra att hrt arbete betalar sig, s jobba mot dina ml och jobba fr att bli bttre, men glm inte att njuta av vad du uppntt. Du har alla mjligheter i vrlden!

Stort lycka till!

Johannas favoritcitat som passar bra till dagens mne:

Sometimes you win,

sometimes you learn

100

HSTHLSACheval

101

HSTHLSA

Ryttare relaterar ofta hstens prestationsfrmga till fodermngden. Trtta hstar ska ha mer och heta hstar ska ha mindre kraftfoder. Sett ur ett

idrottsperspektiv s mste hstsporten vara en av f dr nringsintaget mnga gnger har strre

fokus n fystrningen.

AV TORBJRN CARLSSON FOTO ARKIV OCH PIXABAY

TRNA HSTEN PIGG

IDROTTSTRNARE prioriterar sllan att prata om mer mat som verktyget fr btt-re prestation. Hr handlar det om strre trningsdos, bttre kondition, mer musk-ler och bttre teknik. Visserligen kompen-serar vi sjlva mer trning med mer mat, vilket hsten i sin avgrnsade tillvaro inte kan, men pongen r att det faktiskt krvs mer fysisk trning fr att ha behov av mer nring inte tvrtom!

Hstens grundlggande prestationsfrm-ga beror p:

Fysisk kondition Mental balans (motivation) Teknik och styrka Tillgng till brnsle (nring)

Kondition handlar om syreupptagMed fysisk kondition menas kroppens sy-reupptagningsfrmga eller aeroba uthl-lighet fr lngvarigt maximalt arbete. Ae-rob uthllighet beror p hjrtats frmga

att pumpa ut blod, krlens mjlighet att sprida blodet i kroppen och antalet mito-kondrier och kapillrer i muskelcellerna.

Vid konditionstrning bildar kroppen fler kapillrer och mitokondrior s att syre-tillfrseln till musklerna frbttras. Mng-den blod kar ocks med uthllighetstr-ning.

Om hjrta och krl inte kan leverera tillrckligt med syre till musklerna, frigrs energi istllet i anaeroba processer med mjlksyra som upplagrad biprodukt och snart nr man mjlksyretrskeln som sig-nalerar att konditionen inte rcker till.

Kondition r en frskvara vilket inne-br att man mste trna och motionera i princip varje dag fr att upprtthlla eller frbttra den.

INOM HUMANIDROTTEN BENMNER man allt som inte r tvling fr trning. Tr-ningspassen delar man grovt upp i fys- el-ler tekniktrning.

Trning inom hstsporten r mnga gnger frknippat med en bokad trnings-tid 12 ggr/vecka fr instruktr. All annan

102

HSTHLSACheval

ridning kallas fr daglig motion eller rida ut. Mnga hobbyhstar fr helt en-kelt ingen planerad och genomtnkt fystr-ning som syftar till att bygga upp muskler och kondition som frberedelse till teknik-utvecklingen inom exempelvis hoppning eller dressyr.

Nr hsten inte presterar eller orkar r det ofta troligare att den saknar syretillfr-sel n att den lider brist p nring med andra ord den saknar kondition.

Om problemet skulle vara fr lite foder kommer man snart att upptcka det i form av att hsten magrar av. Mnga hstar r verviktiga och har gott om energireserver som kan omvandlas till spnstiga musker istllet fr skvalpande fett.

DAGLIG FYSTRNING ger ven mnga hl-soeffekter inom omrden dr vi nu ser en kande problematik. Med bttre kondition fljer:

Minskad utsndring av stresshormoner. En vltrnad hst blir ofta lugnare inte galnare.

Insulinknsligheten kar och sockerhal-ten i blodet minskar samtidigt som fett-frbrnningen kar bde under arbete och vila. Fr lite fystrning kan kanske vara en del av orsakerna till kningen av sjukdomar som IR, PPID, Cushing, fng m.m.

Urkalkning av skelettet motverkas. Nervsystemet utvecklas vilket gr att ko-

ordinationen frbttras.

Nr hsten inte presterar eller orkar r det ofta troligare att

den saknar syretillfrsel n att den lider brist p nring

103

Det mentala vlbefinnandet och tillfred-stllelsen kar.

Mer trning kar samarbetet och gemen-skapen med hsten.

Motivation och stressI all prestation ingr en viss mngd stress. Under inlrning har djur en hg stressni-v som sjunker efterhand som arbetet be-fsts. Stressbaserad prestation har ofta en allt-eller-inget karaktr. Efter den initialt hga intensiteten gr luften ur totalt och djuret kan inte lngre prestera varken fy-siskt eller mentalt.

Nr stresspslaget i inlrningen efter-hand minskar byggs prestationen istllet p hllbar hg motivation med betydligt

mindre inslag av stress. Djuret blir mer fo-kuserad p uppgiften och lgger sin energi p rtt saker.

Motivation som byggts med berm, samarbete och djurets gldje i uppgiften, skapar trygghet och stabilare prestation ven nr det brjar bli jobbigt. Mnga fak-torer kan dra ner ven en hg motivation, t.ex otillrcklig fysik eller smrta som bda direkt pverkar lusten till arbete. Drmed

Kondtitonstrna mera och f en lugn och motiverad hst.

Gr en plan fr hstens fystrningBygg upp grundkondition och styrka med lnga ridturer i kuperad terrng.Trna kondition och muskler med varierat arbete p olika underlag.Tekniktrna inte frrn hsten har tillrcklig ork och styrka.Kondition r frskvara som mste underhllas i princip varje dag.Undvik att skapa stress i trningen genom att balansera prestationskrav mot fysisk status och rtt motivation.

HSTHLSACheval

104

fr man tydligare signaler och risken fr skador p grund av verprestation minskar.

DET KAN VARA SVRT att hitta den mentala balansen hos hsten efter som den r ett flyktdjur och alltid lig-ger nra till stresspslag. Stressnivn pverkas ocks av kraftfoder, vilket gr att vi kortsiktigt kan uppleva en prestation byggd p stress som posi-tiv. Man kan helt enkelt f en stress-quick-fix med raketbrnsle, som dock i det lngre perspektivet kan bli till en katastrof - bde fr prestationen och hllbarheten. Med stress fljer ofta bde blockeringar och verpre-

station. Djuret hr inte kroppens sig-naler och nonchalerar svl smrtind-ikatorer som vrderingen av den egna frmgan.

Gr rtt frn grundenHsten vandrar naturligt ver stora ytor medan den betar cirka 16 tim/dygn fr att samla tillrckligt med fda. verlevnadsinstinkten tvingar allts hsten till massor med fysisk aktivitet samtidigt som den fr fda i takt med sin matsmltning. Vi kan aldrig hlla en sporthst enligt dessa frutsttningar men vi kan anpassa vr hsthllning i de viktigaste de-larna. C

105

BYGG FODERSTATEN P ANALYSERAT GROVFODER Var noga med att ge makromineraler ret runt ven om hsten betar! Komplettera med multipreparat fr vitaminer, mikromineraler och sprmnen. Hll extra koll p proteinmngden. Mnga hstar fr fr lite protein! Uteslut grna kraftfoder eller var ytterst terhllsam. Det r inte mnga hobbyhstar p amatrniv som behver kraftfoder om nringsupptaget fungerar.

Behver den mer arbetande hsten energitillskott anvnd flera energikllor. Frdela utfodringen p s mnga tillfllen som r praktisk mjligt. Hantera tarmstrmningar direkt nr de uppkommer. Dlig avfring r tecken p tarmstrning vilket kan innebra ett lgt nringsupptag. D hjlper det inte att vi har en perfekt foderstat.

106

HAGARCheval

Nu brjar det bli hg tid att se ver staket och hagar infr kommande betesssong.

Det finns en mngd olika material att vlja emellan nr man ska bygga staket. Hr kommer ett urval p det som finns

samt lite tips och ider om vad som kan vara bra att tnka p.

AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ARKIV

Hagtider

108

HAGARCheval

HUR SKA HAGARNA anvndas? Ska de vara permanenta hagar eller ska de bara vara beteshagar fr en kortare period? Om ha-garna ska vara permanenta s tnk noga efter vad fr slags staket du vill ha, hur underhllsfritt vill du ha det och hur ser det ut med elanslutningen till hagarna.

Ska du anlgga helt nya hagar s kan det vara en frdel om du har mjlighet att hrdgra marken dr hstarna ska ta och dricka alternativt gra en del av hagen till en sandhage s att du kan stnga av om det blir vldigt bltt ute, s att du slip-per f grshagarna sndertrampade.

Vilket material p staketet du vljer r dels en frga om tycke och smak men ven ekonomi.

Elstngsel finns som trd, rep, band och jrntrd. Nr du gr en hsthage s br du ha tv tre trdar/rep/band i stngslet p ungefr 60, 90 respektive 120 centimeters hjd. Plast eller trstolpar brukar anvn-das till dessa stngsel. Den hr typen av staket r enkla att stta upp och relativt billiga.

Trstaket r fina men krver vanligtvis en del underhll, mlat och impregnerat tr mste ombehandlas med jmna mel-lanrum. Fr att frhindra gnag och bitska-dor p staketet kan man med frdel kom-plettera det med eltrd p insidan.

Se till att hstarna inte kommer t varandra ver staketen, antingen med distanser eller mellanrum mellan hagarna.

Plasstaket

Agria Djurfrskring r lnsfrskringsgruppens specialistbolag fr djur- och grdafrskring.

Fr mer information kontakta din lokala Agriasljare som du hittar p agria.se eller ring 0775-88 88 88

A1 Guld r guld vrd!

A1 Guld du vljer sjlv ersttningsniv 120 000, 60 000 eller 30 000 kr

A1 Guld erstter fr hltor, rrelsestrningar och ryggsjukdomar till din valda niv

A1 Guld du fr exklusiv rdgivning av vra skade specialister och veterinrer

A1 Guld ingr i Agria Extra

Agria A1 Guld, ny heltckande veterinrvrds frskring dr du sjlv vljer ersttningsniv. Rehabilitering vid igng sttning efter en skada ingr. Frskringen gller fr trning av hst p vattenmatta, fysioterapi, kiropraktik och sjukgymnastik*. Dessutom ingr MR, scint och DT.

*Erstter upp till 5 000 kr/frskringsr.

Nu nnu bttre,

frskring utan

begrnsning fr

hltor!

C301500_A1_GULD_annons_10402_210x297.indd 1 2014-10-16 16:03

110

HAGARCheval

Frse trstaketet med eltrd p insidan s slipper du snder gnagda staket.

Plaststaket r oftast nstintill under-hllsfria. Det man ska tnka p om man vljer plast och vill att de ska se fina ut r att man vljer ett staket av UV-stabiliserad plast. Kvalitn p plast skiljer sig vldigt mellan olika fabrikat och modeller, frsk-ra dig om att plasten r av god kvalit och tl kyla s att den inte spricker.

Det finns plaststaket med ingjuten me-talltrd som d kan elanslutas vilket med-fr att hstarna fr extra respekt fr sta-ketet.

Jrn- stlrrstaket frekommer ocks ven om dessa inte r s vanliga. Hr r det viktigt att man r noggrann med att kontrollera att staketet hller sig intakt s

att inte ngon stolpe eller slanan slpper och kan frorsaka stakning-/spetsningso-lyckor.

Staket man inte ska vlja r fr-stngsel och taggtrd. Risken med frstngslet r att hsten fast-nar i ntet och gr sig ordentligt illa. Taggtrd r frbjudet att anvnda till hst sedan den 1:a januari 2010.

OAVSETT VILKEN TYP av staket du vljer s r det viktigt att du vljer material av bra kvalit, det gller allt frn minsta iso-lator till band, trd och stolpar.

Bra att veta

Mer information om alla vra utbildningar hittar du p vr hemsida www.bys.nu eller ring oss p tel 0700-82 57 00.

Utbilda dig i Skara till:

Hovslagare Grundutbildning 2,5 r Kvalificerad tillggsutbildning 1 r

Verksamhetsledare hst 1 rDjurvrdare - utkad niv 1,5 r

Ridlrare PreparandkursHstfretagare

Unghstutbildning & InkrningHstens arbete vid handANSK

NU!

Enda interna

tionellt

certifiera

de!

Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar

Mer information om alla vra utbildningar hittar du p vr hemsida www.bys.nu eller ring oss p tel 0700-82 57 00.

Utbilda dig i Skara till:

Hovslagare Grundutbildning 2,5 r Kvalificerad tillggsutbildning 1 r

Verksamhetsledare hst 1 rDjurvrdare - utkad niv 1,5 r

Ridlrare PreparandkursHstfretagare

Unghstutbildning & InkrningHstens arbete vid handANSK

NU!

Enda interna

tionellt

certifiera

de!

Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar

112

HAGARCheval

113

Lt inte stolparna sticka upp ovanfr versta trden, risk finns att hstarna kan spetsa sig p staketet om de stegrar emot det.

114

HAGAR

Stngseltestare gr att du enkelt kan ha koll p att staketet r helt. 159 kr.

Har du inte strm framdragen till hagen utan behver anvnda dig av ett batteri s kan det ven vara bra att komplettera med en solcellspanel. DeLavals aggregat kostar 3 200 kr och solcellspane-len drygt 1 000 kr.

Band- och trdspnnare hjl-per till att hlla stngslet strckt. Denna r frn DeLa-val och kostar 160 kr fr tv stycken.

Blixtskyddet skyddar ditt ag-gregat frn blixtnedslag, ska monteras s nra aggregatet som mjligt. 149 kr.

Rutland aggregaten frn Bandini hller en hg kvalit och finns i fle-ra olika storlekar och prisklasser.

Cheval

115

Anvndbara mtt Permanenta plast- och trstolpar br vara minst 150 cm fr att du ska kunna fsta dem ordentligt i backen, stolparna br komma ner minst 2030 cm i jorden. Hrnstolparna br vara bde lngre och grvre, och grna frsedda med strvor, fr att klara av de pfrestningar som upp-str.

Avstnd mellan stolparna, vid anvnd-ning av trd el. liknande, mellan 4 6 me-ter. Breda elband r vindknsliga och br ha det kortare avstndet mellan stolparna.

Hjden p trden br ligga p 60, 90 och 120 cm hjd. Har du sm ponnyer och fl r det viktigt att du har den lgre trden annars rcker det med de tv versta.

Tnk p att ha en korridor mellan ha-garna, alt. anvnda dig av s kallade Y-stol-par eller distanser, s att inte hstarna frn olika hagar kan komma t varandra.

Ska hstarna klara sig p enbart betet s rkna med att du behver ca 1 ha mark per hst.

Bra att veta Fr att f trdar/band/rep som leder strm s bra som mjligt s ska du vlja de som har s lgt motstnd som mjligt. Motstndet /stmledningsfrmgan anges i Ohm. Ju lgre Ohm vrde desto bttre ledningsfrmga.

Riktvrden 0,10 ohm/m = mycket bra lednings frmga, 4,0 ohm/m = godknt, 15 ohm/m = dligt.

Behver du ett riktigt starkt aggregat ska du vlja ett aggregat med hgt Joule vrde, d Joule anger laddningsenergin som ag-gregatet klarar av att ladda upp.

Har du impregnerade stolpar br du an-vnda de som r mrkta med NTR-A, d de klarar pfrestningarna bde ver och under jord bttre.

Se till att jorda ditt aggregat ordentligt, tnk p att marken helst ska vara s fuk-tig som mjligt, stt med andra ord inte jordspetten nra en vldrnerad husgrund eller i sandmark.

Kontrollera att trden r ordentligt spnd. Ingen vegetation s som grs eller grenar ska ta i eltrden. Anvnd grna en stngseltestare fr att se att spnningen r som den ska i staketet.

Lper din hage utmed allmn vg eller gngstig s ska det finnas varningsskyltar om det r ett elstngsel.

Skydda grna ditt elaggregat mot regn och rusk genom att bygga en liten holk som du kan hnga den i. Tnk p att inte hnga aggregatet direkt p stallvggen d det kan brja brinna om till exempel blix-ten slr ner eller om det blir ngot elfel. Fr att skydda ditt aggregat mot blixtned-slag s kan du montera ett srskilt Blixt-skydd i nrheten av ditt aggregat. C

Lper staketet utmed allmn vg s mste du ha skyltar som anger att det r ett elstngsel.

Det sger veterinren

116

HAGAR

Vad sger veterinren?Karin Alexandersson r veterinr p Vrmlands Hstsjukhus och hennes erfarenhet av stngselrelaterade skador r att elrep och elband frorsakar de vrsta skadorna. Hon har nnu inte rkat p skador frn galvad trd. Elrepen och banden haren kraftigt brnnande och skrande effekt och en av de vanligaste och vrsta skadorna r nrrepen/banden fastnar runt (vanligast) hasen och sliter av huden i hasvecket och i vrsta fallven skr avstrck-senorna. Hasveckskador r ofta trglkta eftersom de sitter p ett stlle dr det r vldigt stram hudoch

stor rrlighet.Karin kan

inte nog pongtera hur viktigt det r att planera sina staket s att skarpa hrn undviks, s att hstarna inte kan jaga in varandra i hrnen. Att ha ett mellanrum mellan hagar s att hstar inte kan n varandra ver staketet ochom manhar rep/band till sina hagar, noggrant strckta trden och se till att elen verkligen fungerar. Det br ven finnas regelbundna stllen p rep/bandet dr det gr av vid fr hg belastning. Gamla stlrrstaket kan orsaka ddliga stakningsskador s det r viktigt att de r hela o korrekt uppsatta.

Skador frn elrep med lnga konvalescenter som fljd. (1) Rep som snott rund karleden och skurit snder huden. (2) Hud, benhinna och strcksenan gick av, efter en fem mna-der lng konvalescent s var hsten terstlld.

1 2

Karin Alexandersson.

Cheval

118

RYTTARVNNER

Stallet en plats fr allaCheval

Mnga ridskolor har allt mer vergtt till att bli ordets rtta bemrkelse Rid-skola. Man fr vad man betalar fr, kort sagt ridning. Det r ngot som vi nu hoppas

ska kunna ndra p i och med detta projekt.

AV CARINA ESPEGREN FOTO CARINA ESPEGREN OCH PRIVAT

119

RYTTARVNNER

Stallet en plats fr alla

NR CARINA ESPEGREN, som r fdd 1960, var ung det fanns knappt en ridsko-la inom rckhll. Den ena som fanns, och hade funnits sen 1945, hade kronhstar och hette Sundsvalls Ridklubb. Den andra, en mer lantlig ridskola, Svarta Hingsten numer Sundsvalls Lantliga Ryttarfrening. Som liten fastnade hon p Svarta Hingsten d alla hennes klasskamrater hrde dit.

Jag kan inte sga att min hstkarrir skt i hjden, som de oftast gr nufrti-den. P en salig blandning av sm Wel-ch/arab, araber, nordsvenskar och Norska

Dlehstar tillbringade jag min uppvxt. P sommarhalvret runt om i skogen och p vintern p upptrampade stigar i snn, vare sig det var i skogen eller i paddocken. Lyckan var att f uppdraget att mocka till ngon av ridskolans hstar eller hjlpa till med ngot annat stallgroml. Inga frld-rar s lngt gat ndde. Jag kan tillgga att sadelkammaren luktar lika gott nu som d, sger Carina.

Det mesta var annorlunda d, man trillade av, var lite rdd men mina frld-rar var inte ett dugg intresserad av min

RYTTARVNNERCheval

120

hobby. Alla hstgrejer man hade fick man frvara i stallkistan som fick st p bal-kongen, berttar Carina.

Den frsta egna hsten var Carinas farbrors 16 r gamla arbetshst, Rubin. Carina fick rida, kra hskrinda och tim-merklke med honom. Sadla och sela fick hon naturligtvis klara p egen hand.

Jag ryktade och mockade s svetten lackade. D jag var 13 r krde jag ved i skogen sjlv. Det fanns inga skerhetsreg-ler som gllde d, minns Carina.

KLIVET TILL DAGENS RIDSKOLOR knns enormt. Det r inte alla frldrar som har ngon hstvana och mnga r hstrdda, en rdsla som dessutom smittar av sig p

barnen. Dessutom s frekommer det ett karrirskande som ven har blivit allt vanligare fenomen. Barnen ska tidigt lyck-as att prestera i sin ridning. Klimatet har blivit hrdare ven i stallet och p ridsko-lorna. Hur ska vi d lyckas brja om och hitta tillbaka till nr ungarna kvittra-de runt, pysslade, mockade och till vilket pris som helst ville ha en skthst. D de sg en gldje i att hjlpa till p barnridning och se det positiva i att tillbringa sin fritid i och kring ridskolan. Det r nu vi kommer till Ryttarvnnerna.

Det startade en gng i tiden som ett kompisprojekt p Sundsvalls Ridklubb och dessa flickor hette d Stallkompisar, och nr Carina nu har flyttat till Skne och

Lomma ridklubbs Ryttarvnner r Selma Plsson, Stina Ols, Jennifer Ljung, Majken Fredricsson, Vilma Jln, Nora Matteoni, Sofie Grnvall, Elin Bennsten, Helga Lonefalk, Sigrun Adalsteinsdottir och My Dannqvist.

121

Lomma Ridklubb knde hon ett starkt be-hov av att frmedla knslan till barn och ungdomar att tiden till fots i stallet r lika viktigt som att rida. Att man dessutom skulle brja prata med varandra, hitta p saker, hjlpa till r ngo

Documents

Cheval 4 2016