Christer Åkerlund

• Vilka kort- och långsiktiga behandlingsinsatser skall erbjudas och av vem?

• Hur ser evidensen ut för olika behandlingsmodeller.

• Hur fungerar haschavvänjningsprogrammet, HAP?

• Hur kan samarbetet mellan BUP och socialförvaltningen planeras för att trygga en bra vård?

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

THC- och ångestkurva Halveringstid c:a 6 dagar

Bild 6

Det går inte att visa bilden för tillfället.

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Vecka0

1 2 3 4 5 6 7 8

THC %

ångest

•Individuellt

•Besök 3 – 5 ggr/v inledningsvis

•Max 45 min, samma tid och plats

•Drogtester

•Familj/anhöriga

•Hemuppgifter

•Tester/utvärdering

•Alkoholfri - Antabus vid behov

Steg 1 Medicinskt fokus

Steg 2 Psykologiskt fokus

Steg 3 Socialt fokus

Grunderna

• Grundmodellen, utformad för de som rökt länge/äldre Thomas Lundqvist/Dan Ericsson ”Vägen ut ur haschmissbruket” (1986) • Manualbaserat (HAP) för unga vuxna med etablerat

beroende (1992)

• Haschsamtal/Kortprogram/ för yngre/kortare tid i missbruk (2003)

• Kartläggning av forskning och beprövad erfarenhet samt testning av två modeller(2013)

• CPU 2013 under utveckling

Cannabisprogram för ungdomar

Stora likheter med HAP genom: • att det följer de tre faserna; medicinsk,

psykologisk och social Skiljer sig från HAP genom • att inte vara fullt så omfattande • att ha fokus på familjearbete

12 träffar i 6 veckor

Vecka 1 • Informationssamtal med

ungdom, föräldrar och remittent

• Enskilt samtal med ungdomen Vecka 2 • Enskilt samtal med ungdomen • Föräldrasamtal Vecka 3 • Enskilt samtal med ungdomen • Familjesamtal

Vecka 4 • Enskilt samtal med ungdomen • Familjesamtal Vecka 5 • Enskilt samtal med ungdomen • Föräldrasamtal Vecka 6 • Enskilt samtal med ungdomen • Avslutande familjesamtal Återträff • 2-3 månader efter avslutad

kontakt

Vetenskapligt stöd och rekommendation

• Yngsta 14 år äldsta 17 år • 16 av 22 fullföljde programmet • 14 av 16 negativa up vid avslut • Skalfrågor • Nöjd med föräldrar 7-8 • Säker avstå cannabis 9,1-9,3 • Vissa justeringar i programmet

bland annat Haschguiden • Överlag höga betyg på respektive

samtal av behandlare vad gäller genomförbarhet.

• Vad gäller missbruket uppgav 33 ungdomar (67 %) vid uppföljningen ett år efter genomgånget cannabisprogram, att de upphört med sitt cannabismissbruk, medan 16 av ungdomarna fortfarande hade missbruksproblem.

• De ungdomar som det gått bra

för och som vid uppföljningen var fria från cannabismissbruk var de som vid inskrivningen haft ett mindre tungt missbruk och en bättre relation till framför allt modern, samt de som förbättrats mest i psykiskt avseende vid utskrivningen.

• HAP är en teoretisk och erfarenhetsbaserad överbyggnad inkluderande tekniker som KBT, MI, MET, ÅP.

• CPU påminner om ACRA I sin uppbyggnad med enskilda samtal, föräldrasamtal och familjesamtal.

Slutsats • Vid missbruk hos ungdomar samspelar ofta psykiska och sociala faktorer

och påverkar missbruket. Förekomsten av samtidigt missbruk och psykiska problem är hög.

• Liksom för vuxna är det viktigt att samsjukligheten med psykiska problem uppmärksammas och att ungdomarna får hjälp med båda tillstånden samtidigt.

• Både bedömning och behandling av psykiska tillstånd behöver därför genomföras samtidigt som de insatser som rekommenderas i dessa riktlinjer.

• Cannabisets specifika egenskaper behöver tas i beaktning! • För personer som är beroende av cannabis så finns stöd för att familje-

interventioner är effektiva för gruppen ungdomar.

BC-ung samverkan socialtjänst och Bup under samma tak

• För bästa samordning och tydlighet organiserar sig landsting och kommun tillsammans kring målgruppen, under samma tak - ”en väg in”. Personal från landstinget och socialtjänsten samarbetar i ett team och erbjuder målgruppen båda huvudmännens samordnade insatser.

Bc-ung Barnsjuksköterska Barnpsykiatriker

Barnpsykolog

Familjebehandlare socialtjänst

Gemensam ansvar!