Click here to load reader

Closed rooms

  • View
    216

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

english version of text

Text of Closed rooms

  • 77FORM 6 | 201276 FORM 6 | 2012 77FORM 6 | 201276 FORM 6 | 2012

    tema vinjetttema vinjett

    Gamla mentalsjukhus byggs om till lyxiga bostder nr allt frre mnniskor lses in p grund av psykiska problem. Hur ser psykanstalterna ut i en allt mer medicinerad framtid? Vi besker Beckomberga, Ster och nya Helix. Text: Bjrn Hedlund Foto: PaTrik engsTrm

    SLUTNA RUMSters hospital ritades av arkitekten Ture Stenberg och ppnade 1912. D fanns 37 byggnader p omrdet och 20 av dem var vrdpaviljonger. Byggandet av nya sinnessjukhus som senare fick benmningen mentalsjukhus fortsatte till en bit in p sextiotalet, vilket ftt mnga forskare att hvda att Sverige hade vrldsrekord nr det kom till antalet vrdplatser.

  • 79FORM 6 | 201278 FORM 6 | 2012 79FORM 6 | 201278 FORM 6 | 2012

    tema vinjetttema vinjett

    Nr jag var anstlld inom socialpsyki-atrin i Sollentuna, en frort norr om Stockholm, fick jag ett samtal frn en kvinna med diagnosen borderline. Hon berttade att hon genomled tunga panik-attacker med olika intensitet. I veckor hade hon talat om hur hennes behov av hjlp blivit allt strre. Hon hvdade att hon hll p att bli galen och brjade allt mer hgljutt uttrycka suicidala intentio-ner. Jag frskte f kontakt med ett team inom Stockholms landsting som hade till uppgift att ta hand om akutsituationer men de meddelade att de inte kunde komma eftersom kvinnan var fr beru-sad. Vi bestllde en taxi som kunde kra henne till en klinik i centrala Stockholm. Den rusade frbi bilker i ytterfil medan hon med en skrckslagen min klamrade sig fast vid bildrrens handtag. Efter ett par dagars avgiftning frflyttas kvinnan till Danderyds sjukhus psykos-avdelning.

    Hur pverkar psykiatrins institutioner dem som definieras som patologiska och psyksjuka? Dagens psykiatriska behandlingsmiljer och utformningen av dessa institutionaliserade miljer vcker frhoppningar och sorg, men ocks vik-tiga frgor som handlar om vilken typ av samhlle vi vill leva i.

    I slutet av ttiotalet pbrjades av inst i-tutionaliseringen, som en rrelse bort frn storskaliga inlsningar av psykiskt sjuka i lnga perioder. I mitten av sextio-talet vrdades runt 35 000 personer inom psykiatrisk slutenvrd och d frmst p mentalsjukhus. Trettio r senare var den siffran nere p 15 000. De stora mental-sjukhusen har gradvis ersatts av mindre isolerade enheter som r integrerade med andra delar av samhllet. Boendestd inom vad som kallas socialpsykiatri r ett tydligt exempel p detta.

    I Stockholmsomrdet r Beckomberga och Lngbro platser dr personer som har psykiska sjukdomar vistas under lnga perioder. Under sin storhetstid var Beck-omberga i Bromma, Stockholm, en av Europas strsta anlggningar i sitt slag. Beckomberga ppnade 1952 och stngdes 1995. Fasaden r sparsmakad men helhets-intrycket r monumentalt. I mitten av de stora symmetriska anlggningarna reser

    sig en stor grdsplan och i mitten av den en lgre tegelbyggnad som anvndes som auditorium och kyrka. Beckomberga var arbetsplats fr 800 vrdare och hem fr runt 2 000 psykiskt sjuka.

    Lngbro sjukhus, sder om Stock-holm, var mer inriktat p tillfl-lig behandling av psykiskt sjuka. Belget i ett vackert parkomrde var tanken att de som vistades p Lngbro skulle vara dr en kortare period innan de slussades vidare till andra inrttningar. Hermann Gring r en kndisgst som r 1925 lg inlagd hr till fljd av den psy-kiska ohlsa som uppkom i samband med hans missbruk av morfin. Under Lngbro sjukhus storhetstid p sjuttiotalet fanns dr 1 350 platser. Drefter brjade avveck-

    lingen av verksamheterna som en del av avinstitutionaliseringen. 1995 stngde sjukhuset helt. Idag har det byggts bostadsrtter p Lngbro, men parkomr-det br i grunden fortfarande samma drag som det gjorde under sjukhustiden. Bygg-naderna r fortfarande intakta och skn-ker platsen en viss kuslighet. I den arki-tektoniska utformningen och valet av plats fr bde Beckomberga och Lngbro ansgs naturen vara viktig komponent fr att underltta patienternas tillfrisknande.

    En annan av Sveriges mer knda anstalter, Ster, str just nu i frfall i vn-tan p beslut om vad som ska hnda med den. Den ritades av arkitekten Ture Sten-berg och ppnade 1912. Hr fanns bland annat en rad skerhetspaviljonger, s kall-lade fasta paviljonger, vilket betyder att byggnaderna hade strnga skerhets-anordningar.Vggarna var tjocka och med en srskild larmanordning kunde man tillkalla sktare frn andra avdelningar.

    Ljuset i hela huset gick att tnda frn en central strmbrytare. En portvakt satt all-tid otkomlig i ett srskilt rum dr han kunde reglera ppning och stngning av ytterporten. Arkitekturen var pampig och skulle utstrla samhllets makt och styrka. Nr hospitalet ppnades hade omrdet 37 byggnader och 20 av dem var vrdpaviljonger.

    Sociologen Erving Goffmans bok Totala Institutioner frn 1961 anses vara ett viktigt verk som bidragit till avinstitutionaliseringen. I boken visar Goffman hur grnserna mellan vrdare och intagna iscenstts och frstrks genom institutionernas ritualer. Dessa spelar en viktig roll i inlsningarna av de patologiska och i hur dessa disciplineras. Goffman intresserar sig fr hur identitet,

    jaguppfattning, roller och integritet produceras och omvandlas i det sociala spelet. Det enkla faktum att psykiskt sjuka bryter mot vissa samhlleliga normer frstter de en position dr de ofta drabbas av den sociala stigmatisering som Goffman skriver om.

    I Sverige finns fem rttspsykiatriska enheter dr mnniskor som dms till vrd placeras. I en tid nr det r en stor politisk frga huruvida terro-risten Anders Behring Breivik ska f psykiatrisk vrd eller inte, knns Svante Nycanders stridsrop och boktitel Avskaffa rttspsykiatrin! frn 1969 fjrr-ran. I brjan av nsta r invigs Helix som r en ny rttspsykiatrisk klinik i Hud-dinge, sder om Stockholm. Hr kommer det att finnas 90 slutna vrdplatser fr psykiskt sjuka. Anna Espling Rolf hos BSK Arkitekter, som ritat byggnaden, berttar entusiastiskt om projektet.

    I mitten av byggnaden finns ett vrdtorg som hon beskriver som vrdsveriges hf-tigaste rum. Hela anlggningen beskrivs som en plats som ska vara trygg, ljus och trevlig. Ord som frknippas med den dominerande bilden av inlsningsanstal-ter verkar hon vilja ta avstnd frn. Tvng och instngdhet r negativa begrepp. Kommunikation och ppenhet r dr emot terkommande honnrsord, precis som skerhet. Att det handlar om inlsningar mot mnniskors vilja, kom-mer i viss mn i skymundan. Precis som p andra hll i samhllet talar hon om skerheten i termer av att den ska vara dynamisk. Detta innebr att rtt mn-niska ska vara p rtt plats. Ett annat terkommande begrepp r verblickbar-het. Det gller att bygga bort slussar s att det blir frre hinder, om det blir fr krngligt s orkar inte folk upprtthlla skerheten. Drrar fr st ppna som inte ska det och s vidare frklarar hon. Mnniskor ska inte knna sig verva-kade. Precis som i utformningen av Beckomberga tar man upp naturen som en bidragande orsak till tillfrisknande. Helix avspeglar en helt annan epok, med andra vrden och ideologier, men det r uppenbart att det finns likheter med ambitionerna med Beckomberga. Naturen ska ha en kurerande inverkan och det r viktigt med mtesplatser mellan anstllda och intagna.

    Nr det fanns starka antipsyki-atriska organisationer som fresprkare hade brukaror-ganisationerna en annan roll n idag. Kritiken mot institutionerna var mer tongivande. Det r talande att Anna Odells kritiska konstaktion vckte s stor uppmrksamhet. Idag formulerar mnga brukarorganisationer krav p erknnan-den och rttigheter kopplade till att ha neuropsykiatriska funktionshinder. Inte sllan r grupperna sponsrade av lke-medelsindustrin som str fr behandling. Beroende erbjuder ekonomiska mjlig-heter med allt vad det innebr men sam-tidigt blir det svrt att bita handen som fder en. Precis som man kan tala om militrindustriella eller grnspolisira industriella komplex gller samma sak fr psykiatriska behandlingsformer och lke-medel. Privatiseringen av apoteksmarkna-

    den i Sverige eller den av vrdcentralerna i Stockholm r exempel p vad som hn-der nr det vxer fram marknader fr nya typer av produkter. Utbudet av vissa pro-dukter vxer, medan andra produkter som var vrdefulla trots en mindre marknad blir svrare att f tag i. Samtidigt frnd-ras tillgngligheten i staden d mer pen-ningstarkare omrden gynnas p fr-ortens och landsortens bekostnad. Den psykiska ohlsan och ngesten frstrks av ett samhlle som blir allt mer ojmlikt.

    Srskilda boendemiljer som utformas fr mnniskor med allvarliga former av psykisk sjukdom sger mycket om tiden vi lever i. P Beckomberga och Lngbro anvndes precis som p andra hll lng-bad fr att kurera mnniskors psyke. Idag fyller spa-behandlingar funktionen att kurera mnniskor. Det r stor skillnad i dess tv blta behandlingsformer och den senare har betydligt strre spridning. Det visar p hur det som antropologerna Rose och Novas kallar en global tendens mot biologiskt medborgarskap strks. De skriver ocks om hur kopplingen mellan brukarorganisationer och lkemedels-industri r ett uttryck fr en. I viss mn erstter det till och med det politiska medborgarskapet. Att frestlla sig sjlv som en produkt av sin biologi r ett uttryck fr en ny typ av sjlvfrstelse och identitet. Att normaliteten snvas av och allt fler definieras med bokstavskom-binationer eller neuro-psykiatriska funk-tionshinder innebr dock inte att stigman frsvinner. Medikaliseringen av samhllet rullar p, men den psykiska ohlsan omformuleras.

    Nittonhundratalets mentalsjukhus var, precis som fngelserna, prglat av att de psykiskt sjuka sgs som en risk. De gamla anlggningarna var organiserade utifrn centrala vervakningsrum och hierarkiska signaler. Idag, nr allt strre delar av sam-hllet omfattas av riskbedmningar och skerhetsarkitektur prglar det ocks de psykiatriska behandlingarnas miljer. Dagens behandlingsformer struktureras utifrn mer decentraliserade former: boendestd, srskolor och stdboenden r uttryck fr hur psykiatriska rum spritt sig ver strre delar av samhllet. Samtidigt blir de gamla anlggningarnas lyxiga bostder som symboler fr det nya, friska samhllet.

    Rttspsyk Helix

    arkiTekT Bsk arkitekterFrdigsTllT oktober 2012YTa 17 00 kvmanTal PaTienTer 90

    arkitekerna p stockholmsbaserade Bsk ville kombinera en ljus och modern vrdmilj med hga krav p skerhet. anlggningen i Flemingsberg utanfr stockholm har en slags bruten kam-struktur som vilar p berghllen. ven hr r naturen i fokus. Helix r placerad i en isolerad park, dr de intagna kan ta promenader

    Rttspsyk BRinksen

    arkiTekT sjgren arkitekterFrdigsTllT september 2011YTa 17 000 kvmanTal PaTienTer 80

    ambitionen med utformningen av rttspsyk Brinksen var att skapa en anlggning som skulle efterlikna samhllets separerade aktiviteter, nmligen arbete, Boende och Fritid. drfr skiljde arkitekterna p sjgren arkitekter p de olika aktiviteterna genom att bygga fjorton byggnader runt en cirkelformad park. Boendet r placerat p markplan fr att ge patienterna direkt kontakt med naturen i parken.

    I en tid nr det r en stor politisk frga huruvuda terroristen Anders Behring Breivik ska f psykiatrisk vrd eller inte, knns Svante Nycanders stridsrop och boktitel Avskaffa rttspsykiatrin frn 1969 fjrran.

    FOTO

    : BSK

    AR

    KiT

    eKT

    eR

  • 81FORM 6 | 201280 FORM 6 | 2012 81FORM 6 | 201280 FORM 6 | 2012

    tema vinjetttema vinjett

    i brjan av nsta r invigs Helix som r en ny rttspsykiatrisk klinik i Huddinge utanfr Stockholm. Hr kommer det finnas 90 slutna vrdplatser fr psykiskt sjuka.

    Den fre detta vrdanstalten Ster i Dalarna str i frfall. Det har talats om att man ska anvnda lokalen till att stlla ut srlingskonst, men det finns inte pengar fr att rusta upp lokalerna och driva dem. en brand p vinden 2002 har frvrrat byggnadens skick. Fram till 2006 stod drren ppen och blev ett tillhll fr urbana utforskare, hemlsa och graffitiartister. Nu har den murats igen. FO

    TO: B

    SK A

    RK

    iTeK

    TeR

  • 83FORM 6 | 201282 FORM 6 | 2012 83FORM 6 | 201282 FORM 6 | 2012

    tema vinjetttema vinjett

    Den nya anlggningen Helix i Huddinge r ritad av BSK Arkitekter. Naturen ska ha en kurerande inverkan och det r viktigt med mtesplatser mellan anstllda och intagna.

    Fnsterluckorna fr de gallerfrsedda fnstren ska vara karaktristiska fr Ster. en av biverkningarna till den psykofarmaka som infrdes p femtiotalet var ljusskygghet. P Mentalvrdsmuseet p samma omrde finns de strhattar som patienterna anvnde bevarade.

    FOTO

    : BSK

    AR

    KiT

    eKT

    eR