courage nr 1 2012pris 30 kronor

Innehåll

Största möjliga inspirationCecilia Nordlund brinner för makten att uttrycka sig. Nu är hon programledare för Fräng, ett pepprogram där okända band skriver låtar tillsammans med kända artister.

Från snabba cash till hemlös Håkan Forstén är ansvarig för den sociala verksamheten på Courage. Han är före detta Alumaförsäljare och under 15 år levde han som hemlös i Malmö. Här berättar han om sitt liv som fram tills för fyra år sedan präglades av narkotika, våld och gängkriminalitet. Provocerande experimentverkstadHemma hos Maja Söderberg pågår en ständig utveckling mot en mer klimatsmart livsstil. Majas recept för sensommar & höstMaja Söderbergs goda recept ur hennes kokbok »Sju årstider i Majas kök«.

Högt pris för torra armhålor?Courage testar ekologiska deodoranter och tipsar om testpanelens fem favoriter.

courage nr 1 2012

Courages giftskola del 1Lär dig grunderna om våra vardagsgifter.

Courages giftskola del 2Lär dig vilka gifter som kan finnas i kroppen och hur de påverkar dig.

Courages giftskola del 3Här är några av växterna som renar inomhusluften från de osynliga gifterna.

KraftkällanSafija Imsirovic är en kvinna som vänt blad och hittat kraften.

Är du modig? Courage har varit på stan för att reda på hur modiga Malmö-borna är.

En hållbar stadCourage bad professor P-O Östergren som är en av kommissionärerna att förklara vad han menar med social hållbarhet.

Omslagsbild En av Maja Söderbergs kaniner, läs mer på sidan 14.Foto: Max Alm-Norell

4

8

14

20

22

24

26

28

30

32

34

Courages giftskola lär dig vilka växter som renar inomhusluften. Sid 28

Redaktör Courage nr 1Elsa Widerberg Catarina Rolfsdotter-Jansson

TextCatarina Rolfsdotter-Jansson Jennie Larsson Johanna Lindberg Kristin Montagu-Evans P-O Östergren

FotoAnna Alexander Olsson Eld & Lågor Karin Oddner Kristin Montagu-Evans Max Alm-Norell

AD & Grafisk formJoakim Olsson / Top Dollar

Annonsförsäljning Elisabeth Gudmundson annons@couragemagazine.se

Adress till distributionslokalenCourage C/O Gemenskapens HusSpånehusvägen 83214 39 Malmö

Distributionsansvarig Håkan Forstén hakan@couragemagazine.se

Repro/TryckExaktaprinting

Upplaga 10 000

Papper Omslag Amber Graphic 240 gInlaga Amber Graphic 130 g

Courage kommer ut med 4–6 nummer per år

Köp enbart av försäljare med Courage-bricka

Mod att förändra

Courage står för mod att förändra och jag tror på förändring. För tretton år sedan började jag jobba för att starta

gatutidningen Aluma och i augusti 2001 kom första numret ut. Genom åren har jag sett många män och kvinnor resa sig och förändra sina liv.

En av dem är Lennart, som blev mr Aluma med många Malmöbor. När vi träffades första gången hade han nyligen valt bort drogerna och bodde på ett härbärge. På ett år byggde han upp sitt nya liv med ett eget förstahandskontrakt, en fast anställning på Aluma, mc-körkort och en massa nya vänner.

Tillsammans rekryterade vi Alumaförsäljare bland de hemlösa män och kvinnor som stod längst ifrån bostadsmarknaden, eftersom vi var övertygade om att de skulle ha störst nytta av att sälja tidningen.

19 av de 28 män och kvinnor som sålde Aluma under första halvåret fick inom några år en egen lägenhet. Nio fick jobb. Nuförtiden möter jag ofta före detta Alumaförsäljare på möten med olika föreningar och på konferenser om till exempel brukarinflytande.

Lennart lever inte längre, men jag vet vad han hade sagt om allt som hänt i vår stad: ”Vi människor behöver känna hopp inför framtiden och känna att vi finns i ett sammanhang.” Lennart och jag var ofta ute och berättade om Aluma och på vårt sista föredrag sa Lennart att om han fick önska sig en enda sak skulle han vilja spränga Öresundsbron. Inte för att den är ful utan för att inflödet av narkotika ökat dramatiskt. Droger som han kommit att hata, men som tidigare varit hans trygghet. Om jag fick önska mig en enda sak hade det varit att fler fick känna Lennarts livsglädje, älskar man livet så mycket finns det inte tid för droger.

Tack!Cecilia Fredholm, Gry Berglind, Hildegard Denninger, Ingemar

Holm, Lars Fohrman, Rolf Hedman

Så här funkar detTidningen kostar trettio kronor, försäljaren köper tidningen för femton kronor, säljer den för det dubbla och behåller mellanskillnaden. En del av intäkterna från tidnings- och annonsförsäljning kommer att gå till Courage ideella förening. Exempelvis kommer fem kronor per såld tidning och 30% av intäkterna från annonsförsäljningen och våra csr-paket att gå till Courage ideella förening.

Hur gör vi?Tidningsförsäljningen är det första steget tillbaka in på arbetsmarknaden, där försäljarna själva bidrar till att starta upp nya verksamheter där de kan få arbetsträning och anställning. Vår ambition är att kunna anställa ett tiotal försäljare inom tre år, på hel-eller halvtid.

När jag slutade som chefredaktör för Aluma så slutade jag också att läsa tidningar och jag har följt nyhetsrapporteringen väldigt sporadiskt de senaste åren. Av den enkla anledningen att jag blir så fruktansvärt upprörd över så mycket som jag läser om och som jag inte kan påverka. Jag ser Courage som Alumas storasyster, lite äldre och lite klokare. Med Courage kommer vi på redaktionen lägga pussel för att se helheten och hur allt hänger ihop. Vi kommer inte lägga energi på att leta efter fel utan lägga all kraft på att visa på lösningarna.

Vi ställer oss frågan: Hur skapar vi ett samhälle som fungerar för alla?

Trevlig läsning!

Elisabeth GudmundsonChefredaktör och ansvarig utgivareelisabeth@couragemagazine.se

3

– det är skitsvårt att göra tv och vara programle-dare och ansiktet utåt. Det är också det som är kul, för det är längesen jag utmanade mig själv så mycket. Jag har börjat fatta att det är läskigt att göra bra grejer.

Cecilia Nordlund lägger till det där när vi egent-ligen har avslutat intervjun. Som hon uttrycker det: Hon vill bara säga lite mer om mod.

Vi sitter ner i Möllans kanske livligaste hörn. På Kaffebaren landar vi efter semesterveckor på vischan med bad, barn, magiskt ljus, glassar, gutar. Eftersom vi följer varandra på Instagram är det där snabbt avklarat. I ett snack med Fräng som utgångspunkt glider Cecilia lätt över till världs-problem och religion via inspiration, kreativa blockader och mod samtidigt som Möllevångstorget töms på grönsaker och bekanta råkas i vår närhet.

Under våren har hon spelat in Fräng. I oktober sänds första programmet, som är ett som de säger webbexklusivt ungdomsprogram, på SVT Play. Idén har hon filat på tillsammans med Johanna Olofsson och Maria Reihs i flera år. Malmötrion som kallar sig idékollektivet GLÖD har pitchat om och om igen. Till slut nappade SVT.

I Fräng skriver ett band, där medlemmarna är under 20 år, en låt tillsammans med en etablerad artist. Sedan framför de låten live, samma dag.

– Vi har jobbat dag och natt i vad känns som ett år för att få ihop de här åtta avsnitten. Det har varit en häftig resa med fina bidrag från massa band från hela Sverige, från Trelleborg till Kiruna, Koskullskulle för att vara exakt. Det har varit grymt kul att få träffa alla de här banden och artisterna, och se vad de har hittat på tillsammans.

SjälvförtroendepeppCecilia Nordlund har såväl solosatsningar som band bakom sig. Och under flera år har hon kört en låt-skrivar workshop som hon kallar nO Respect. Bland an-nat på Popkollo. Hon har suktat efter större spridning.

– Jag tänkte att det skulle vara väldigt roligt att göra samma sak på tv. Jag har helt enkelt velat göra ett pepp-program. Jag brinner för att unga männi-skor ska hitta sin röst, att de ska få uttrycka sig.

Att inspirera så många som möjligt till att skriva egna låtar är lite av ett mantra för Cecilia. Hon vill ta kål på myten att det måste vara så svårt att skriva en låt.

Största möjligainspiration, tack!

CECILIA NORDLUND BRINNER FÖR MAKTEN ATT UTTRYCKA SIG

Fantastisk kul och otroligt läskigt. Så beskriver Cecilia Nordlund jätteutmaningen att programleda Fräng. Under hösten är det premiär

för musikprogrammet som hon har jobbat i åratal på att sälja in.

5

Namn Cecilia NordlundFamilj Man och dotter, 2,5 årBor RörsjöstadenAktuell Programledare för musikpro-grammet Fräng som sänds på SVT Play i höst. En fjärdedel av Sunshine Rabbits.

Cecilia Nordlund om…

Sin medverkan i dokumentären »Jag är min egen Dolly Parton«:– Det var fantastiskt att vara en del av sådan kvinnokraft som det blev. Filmen är viktig och tar upp viktiga saker och då är jag gärna med och bidrar. Det är inte en film om oss som individer, utan vi fem blev en kvinna tillsammans.

Sin singel »Alla sa att allting var farligt« som släpptes i våras:– Den är inte så konstig och det är det svåra, att våga vara enkel. Jag tror jag alltid har skadat mina låtar, om jag gjort en perfekt melodi ska jag fucka upp den eller göra det lite skevt.

Sunshine Rabbits (bandet som hon har tillsammans med Petra Lilja, Lotta Wenglén och Carolina Carlbom):– Som vanligt har vi bara kul, annars orkar vi inte med det. Så fort vi försöker bli seriösa blir det konstigt. Man kan se skivan som vi släppte i våras som både ett bokslut och en nystart.

Skillnaden mellan att vara sångerska och programledare på tv?– När man är musiker representerar man bara sig själv och det man själv gör. Som programledare ska jag fronta ett helt team, en hel redaktion. Det är inte så att jag tar jättestor plats i Fräng, men jag sticker ju ändå ut hakan och just tv är lite läskigt.

Malmö:– Jag gillar Malmö, jag vill inte bo nån annanstans i Sverige. Det goa är att det är lätt att förverkliga sina infall och idéer, folk vill ofta samarbeta. Det är det fina med Malmö, har man en vision och en vilja och drivkraft är det rätt lätt att ta sig fram om man bara är jäkligt envis. Sen kan det vara svårt att komma längre än till en viss nivå.

– Det är ju inte alls svårt. Det svåra är att våga lita på sig själv och att hitta modet att göra det. Det är egent-ligen det jag pratar om när jag gör låtskrivarwork-shops: Själva låtskrivandet är en procent, 99 procent handlar om självförtroendepepp.

Cecilia är bra på att snacka. Orden, meningarna, svaren. De flödar. Men det hon främst vill är att göra. För hon är mer en praktiker än en teoretiker. 2003 var Cecilia med och drog igång Popkollos Malmö-förening. Nu har hon klivit åt sidan, men hjärtat bultar fortfarande för verksamheten som jobbar för en jämställd musikbransch genom att arrangera musikläger och andra verksamheter utan män.

Rädda skeppet tillsammans Hon kallar sig själv actionperson.

– Det är det jag gillar med Popkollo. Det är jät-tepolitiskt men man snackar inte så mycket – man gör! Jag har faktiskt alltid bara gjort. Jag har stått längst fram genom att sjunga och spela och det är min grej – att visa mer än att prata.

Hon pratar mycket om vikten av att göra saker till-sammans. Att vi människor behöver slå oss ihop för att världen ska fungera.

– Man måste jobba kollektivt. Man blir mer modig om man gör tillsammans. Jag tror inte att vi behöver fler Jesus, gurus eller fler soloartister. Faktiskt. Vi behöver fler band och fler grupper. Om vi ska rädda skeppet måste vi göra det tillsammans. Alla har potential. Med risk att låta som en new age-tant – vi behöver göra det ihop och fatta att vi alla sit-ter i samma båt. Vi är alla faktiskt extremt ounika.

Trots att Cecilia själv haft fanatiska perioder och sökt sig till andliga ledare för att hitta mening och stöd tar hon numera helst avstånd från religion. Anledningen är att hon ser just religionen som det största hotet mot vår värld, och hon vill absolut inte pracka på idéer i någon slags nyfrälst anda. Hon tror på kollektivets styrka men samtidigt anser hon att det inte går att gömma sig bakom någon annan.

– Jag tror inte att någon kommer fixa det åt dig. Det finns ingen Gud, det finns ingen synd, det finns inget helvete. Det vi har är det vi har här och nu får vi fixa det. Man kommer inte undan, man måste tänka själv och lita på sig själv. Det är det jag har lärt mig.

Tillbaka till hennes pedagogik. För att utveckla

den gick hon under förra året en skrivpedagog-utbildning på Skurups Folkhögskola.

– Jag har hållit på i blindo i så många år och bara hittat på själv. Så det kändes skönt att få struktur på formen och träffa andra pedagoger.

Viljan att lära ut hör ihop med det som hon tyck-er är det finaste som finns: Att väcka någons lust.

– Det är det bästa! Att se hur det lyser i ögonen hos någon som just har skrivit en text, det är det som får mig att bli glad och gå igång.

DiscopoesiHennes vilja att jobba med barn och unga handlar inte så mycket om att alla kan bli rockstjärnor som att sprida makten i kommunikation.

– Allting börjar när man är liten. Ju tidigare man får reda på att man själv har makten i kommunika-tionen på nåt sätt och hittar ett sätt att uttrycka sig, desto lättare blir det att ta fram sig fram i samhället.

Utbildningen har resulterat i en helt ny work-shop: »Discopoesi – moonwalk med papper och penna« och i september åker hon runt till tredjeklassare i Malmö och mixar dans med poesi. Hon ser mycket fram emot sitt nyaste experiment.

– Vi ska dansa och headbanga och sånt, och skriva dikter. Dansa, skriva. Dansa, skriva.

Den stora skillnaden mellan treor och tonåringar, som hon jobbat mest med, tycker hon är spontani-teten. Treor tänker inte så mycket på sin output.

Själv är Cecilia väldigt oregelbunden i sitt skri-vande, speciellt nu när hon har barn. Hon skriver i perioder, andra sjok gör hon ingenting alls. För att komma ur blockader tycker hon det handlar mycket om att släppa kontrollen. Hon kan komma på två konkreta tips på hur man kan göra det. Ett: Gå ut och gå själv, då kan det släppa. Två: Skriv på morgonen, innan du riktigt har vaknat.

Eller så kan man lära sig av yngre förmågor, ta efter deras självklara nyfikenhet. För Cecilia har insett att man sällan blir lika bra som när man var 17. Det är också en anledning till att hon gillar att umgås med barn och unga.

– Samtidigt som de är rädda, så klart, finns en fantastisk oräddhet hos dem. Det finns en ny-fikenhet på att leva och lära sig grejer.

Hon beskriver öppenheten och naiviteten som härlig och befriande. Och hon tror att det nog är många som jobbar för att behålla den känslan som vuxna. För även om hon visst känner deppiga krea-törer tycker hon att de allra flesta som har jobbat länge med att skapa är barnsliga, lekfulla och glada.

– När man är vuxen handlar det mycket om att hitta de där rummen där man får leka liksom.

text jennie larsson foto anna alexander olsson

»Man måste jobba kollektivt. Man blir mer modig om man gör tillsammans.«

7

fram tills för fyra år sedan gick hela Håkans liv ut på att tjäna snabba pengar för att få dagens dos av heroin. I 25 år levde han i sin

heroinbubbla och han beskriver sig själv som en person som hade avsagt sig allt ansvar gentemot sin omgivning.

Vintern 2008 tog det stopp. Då häktades han, oskyldigt anklagad för ett brott som kunde leda till ett långt fängelsestraff om han ansågs skyldig.

– Jag satt häktad med fulla restriktioner i tre och en halv månad. Jag hade varit illa ute tidigare men inte på det här sättet.

Håkan berättar att han hade bestämt sig för att dö som narkoman, men där i häktet hände något.

– Jag insåg att jag inte längre hade valet att dö som narkoman. Jag insåg att jag kanske aldrig mer skulle kunna sätta mig i en glänta och titta på solnedgången. Jag kom till insikt att mitt liv var viktigt och att jag höll på att slösa bort det. Livet går så här fort, säger han och knäpper med fingrarna.

Håkan hade nått vad man brukar kalla sin personliga botten.

– Jag dog själsligt inne på häktet och där i min ensamhet sökte jag styrka genom att be till Gud.

Livsavgörande vägval Vi träffas i Slottsparken för att tala om hans liv och hur det blev som det blev. Håkan har många min-nen från parken. Här lekte han som grabb och här härjade han som tonåring.

Håkan läser just nu boken Maffiakrig av Sydsvenskan reportrarna Joakim Palmkvist och Tobias Barkman och han känner igen mycket från sitt eget liv.

Från snabba cash till hemlös

När Håkan Forstén stod på toppen av sin kriminella karriär levde han i överflöd. Han förlorade allt och kom att bli en av Malmös första Alumaförsäljare. Nu är han ansvarig för den sociala verksamheten på Courage. Här berättar han om sitt liv som under många år präglades

av narkotika, våld och gängkriminalitet.

– Författarna beskriver hur unga män i sena ton-åren står inför ett vägval. Antingen fortsätter de med det kriminella livet eller också träffar de en trevlig tjej, skaffar ett jobb eller utbildning.

Vi backar bandet till sommaren 1979, året då Håkan tog studenten med toppbetyg. Han hade kommit in på Juristlinjen och stod inför sitt vägval. Han minns hur hans pappa väckte honom på morgonen under sommarlovet för att han skulle gå ut och söka jobb.

– Han sa: Jag har ansvar för dig tills du fyller 18 år. Jag blev myndig den sommaren och då bad jag honom dra. Nu var ansvaret mitt och jag hade hittat sätt att göra snabba pengar. Jag var otroligt omogen för min ålder och jag förstod inte bättre. Jag gick på några föreläsningar, men istället för att köpa böcker köpte jag en trimmad Amazon för studielånet. Jag tänkte att jag gör det som är roligast. Du vet, lite fart och fläkt. Och så går det 30 år, konstaterar Håkan med en grimas.

Bara symptom Det kriminella livet flöt på under hela 80-talet. Då var Köpenhamn redan uppdelat i gäng och Håkan  var medlem i ett pakistanskt gäng. Han menar att gängbildning egentligen bara är ett symptom på hur samhället ser ut.

– Istället för att konkurrera var en för sig, tävlar man tillsammans i gäng. Det finns en trygghet med en tydlig makthierarki, säger Håkan.

Han menar att de växande sociala klyftorna och segre-gationen har lett till ett allmänt tillstånd av hopplöshet. Många unga killar ser ingen möjlighet att göra vanlig karriär och då blir kriminaliteten ett alternativ.

8

– De har en fruktansvärd kraft, de här killarna. Tänk om vi kunde ta tillvara den kraften. Jag kan känna sån sorg när jag ser dem. Jag vet ju vad de har framför sig.

Håkan tystnar och det är tydligt att han motvil-ligt talar om de kriminella åren. Han skruvar lite på sig och fortsätter.

– Jag står för att jag varit kriminell narkoman, men… det är som om jag talar om någon annan, men ändå inte. Jag var rätt dum, konstaterar han.

Som hämnd på en dumhet slog de ökända Ama-gerkillarna honom sönder och samman för att sedan slänga honom i Nyhavnskanalen. Håkan sjönk till botten och han visar med armarna hur han kravlade sig längst med botten och upp till ytan. 

– Jag blev lite försiktigare efter det men jag var inte rädd. När jag var mitt uppe i det kretsade livet kring vem som var farligast, driftigast och vem som hade störst påse. [vem som sålde mest narkotika, reds komm.] När jag stod på topp hade jag flera lägenheter, bilar och motorcyklar och ett överflöd av pengar. Då bildade jag familj och jag har två barn i Danmark.

Båda gångerna hans fru skulle föda satt han i fängelse.

Åren gick och efter finanskrisen på 1990-talet för-sökte Håkan få ordning på sitt liv. För att visa frun. Det slutade med att han var tvungen att fly från stan med dödshot hängandes över sig. Han flydde till Malmö och bestämde sig för att lägga kriminaliteten på en lägre nivå.

– Problemet är att när du jobbar på en mellan-nivå då börjar folk att trampa på dig. Så är det i den kriminella världen.

Mellannivån ledde till hemlöset och i mitten av 1990-talet lärde Håkan känna sin nuvarande sambo Annika.

– Jag flyttade in hos henne för att jag tjänade på det, sen märkte jag att det här var en riktigt snäll tjej som jag inte ville utnyttja. Då sa jag att jag ville att vi bara skulle vara vänner, men hon sa att hon tyckte om mig. Hon tyckte om MIG! Vad fanns det att tycka om, tänkte jag. Tidigare hade jag alltid sabbat det när någon kommit för nära.

»Hon sa att hon tyckte om mig. Hon tyckte om MIG! Vad fanns det att tycka om, tänkte jag.«

Håkan menar att de olika andningshål han hade under början av sin drogfrihet var otroligt viktiga. Strategiska punkter där han träffade vänner. »Lite hej och sådär, caféhäng. Comigens café var ett av den. Där träffade jag ofta Lennart. Hörnan är ett annat.« Lennart var anställd på Aluma där Håkan arbetat. [reds. anm.] 11

Som hemlös började Håkan sälja gatutidningen Aluma. Han har många minnen från den tiden. De flesta handlar om Lennart Thübeck som då var ansvarig för den sociala verksamheten på Aluma.

– Jag kände Lennart sen tiden han var aktiv miss-brukare och även då var han rakryggad. Jag såg hans förändring, men framför allt såg jag hans tålamod med oss försäljare. Då hade jag noll tillit till samhäl-let, men jag litade på Lennart. Han visste vad han talade om och han hade tagit sig ur det.

Håkan menar att det viktigaste Lennart gjorde och det som fick det att fungera på kontoret, mitt bland hemlösa och ibland ganska stökiga försäljare var att han visade respekt.

– Han sa: Jag visar dig respekt och jag kräver att du visar mig respekt. Om respekten hade brustit skulle det blivit kaos, menar Håkan.

Håkan friades från misstankarna 2008, men döm-des till ett kortare straff för ett annat brott. När han blev släppt från Tingsrätten gick han ner till Alumas kontor för att få stöd och råd av Lennart.

– Varje gång det dök upp något gick jag ner till Lennart. Han sa till mig att gå till Frivården och be om hjälp, och det gjorde jag. Den 21 april 2008 bad jag om hjälp och fick det.

Håkans fängelsedom omvandlades till behandling i ett år. När han kom tillbaks till stan ville han visa Lennart att han fixat det, men Lennart låg på sjuk-hus och hade precis fått en cancerdiagnos. Håkan beskriver hur han någon månad senare träffade Lennart på Möllevångstorget och hur denne lös upp och kramade om Håkan.

– Jag kände att det kom från hjärtat och att han var stolt och glad för min skull.

Ekonomisk brottslighetMed drygt ett års drogfrihet i ryggen fick Håkan jobb som motivatör inom ett EU-projekt som startades av Comintegra.

– De talade om delaktighet, socialt företagande och det lät fantastiskt. Åh, så naiv jag var, utbrister Håkan och himlar med ögonen.

Han beskriver hur de ansvariga aldrig syntes till och när en av hans chefer slutade se honom i ögo-nen började Håkan ana oråd. Så småningom visade det sig att allt varit ett fuskbygge. Vid ett personal-möte påpekade en av cheferna hur viktigt det var att de skulle vara ärliga mot varandra. Håkan berättar

att han tog till orda: När jag var i behandling frågade man mig hur jag skulle försörja mig. Jag hade vänner som sysslade med ekonomisk brottslighet och som ville att jag skulle jobba för dem. Jag tackade nej eftersom jag visste vad det skulle leda till. Men så hamnar jag HÄR.

– Det kändes så skönt att få säga det. Cheferna talade på precis samma sätt som mina kriminella vänner, de använde bara andra ord. Efter det mötet tappade jag allt engagemang. Jag kände mig blåst och att jag varit delaktig i blåset, att jag lurat människor.

Några månader senare var konkursen ett faktum.

– Jag har gått och drönat i ett år och jag har verkligen behövt tid för att smälta allt som hänt. Jag har nästan isolerat mig ute på Backarna [Kirseberg, reds. komm.]. Jag och Annika hittade tillbaka till varandra och nu bor vi ihop i hennes barndoms-kvarter. Hon fanns där för mig när jag ville göra upp med det förflutna och bli skötsam. Jag vill bli gam-mal med henne.

Tillsammans har de köpt Alba, den drygt ettåriga rottweilertiken som ligger vid Håkans fötter.

– Det är så mycket glädje med en hund, men en hel del ansvar, säger han och stryker Alba över ryggen.

Intressant resaÄven om Håkan har många minnen som han inte är stolt över, tycker han ändå att det varit en intressant resa och är tacksam för insikterna han fått.

– När jag var i behandling förstod jag hur vik-tigt det är att jag omvärderar allt. Mitt gamla sätt att tänka, mitt gamla sätt att vara och mitt sätt att möta andra människor. Ett sätt som isolerat och skyddat mig från att bli sårad. Idag vill jag hjälpa andra i både det lilla och det stora, det är mer värt än allt guld och pengar, säger Håkan Forstén.

text elisabeth gudmundson foto max alm-norell

»Idag vill jag hjälpa andra i både det lilla och i det stora, det är mer

värt än allt guld och pengar«

12

– När jag för en tid sedan var ute på pro-menad åkte spanbilen förbi. De vevade ner

fönstret och gjorde tummen upp till mig. Sånt är häftigt, säger han med ett leende.

Provocerande experimentverkstad

Hemma hos Maja Söderberg pågår en ständig utveckling mot en mer klimatsmart livsstil. I hennes senaste moraliska experiment ingår uppfödning av kaniner som Maja slaktar

med egna händer och serverar sin familj.

ara två av kaninerna har namn och är ibland ute och går i koppel med Majas barn Theo och Mova. De andra fjorton kaninerna kommer förr eller senare att hamna på familjens

middags bord, efter att klimatkämpen, föreläsaren och kokboksförfattaren Maja Söderberg har slaktat dem för egna händer.

Kaninuppfödning är ett nytt sätt för Maja och hennes familj att få närproducerat och klimat-smart kött. Samtidigt är det ett moraliskt experi-ment för Maja.

– Om jag ska äta kött är det viktigt för mig att jag klarar av tanken på att det faktiskt är någon som har dött för att jag ska göra det, säger Maja. Köper jag kött i matbutiken är det lättare att komma ifrån den känslan. Och jag ville veta om jag skulle klara av att slakta djuren.

Maja ser de val hon gör i sin vardag som en expe-rimentverkstad när hon skapar sin version av en hållbar livsstil. Maja har tidvis varit vegetarian och kommit fram till att hon bara vill äta bra producerat

kött från djur som har levt på så nära håll som möjligt. Mer närproducerat kött än det från den egna trädgår-den, från kaniner som uteslutande ätit löv och gräs som annars skulle ha hamnat på komposten, är det svårt att hitta. Maja klarade den första kanin slakten och även barnen åt av middagen med god aptit.

– Du tyckte kaningrytan var god, eller hur Mova? säger Maja till dottern som sitter och leker på en filt i skuggan av en jasminbuske.

Mova tittar upp och nickar. Hon håller med, den var god.

Provocerande idyllFör en stund sedan grävde sonen Theo upp potatis medan Maja och Mova plockade jordgubbar och smultron i sitt grönsaksland utanför det lilla vita huset med den stora trädgården. Det tog en bra stund att fylla bärburken, hälften av smultronskör-den gick rakt in i Movas mun. Nu sitter de och för-middagsfikar på knäckebröd med egenodlad sallad och bär. De leker och busar och är mitt i sitt som-marlov. Ett nio veckor långt sommarlov, fyllt av pro-menader till Movas sommarhäst i hagen och turer

– Så här borde jag egentligen inte göra. Då blir det för jobbigt sen, säger Maja Söderberg när hon lyfter upp en kanin ur en av burarna som står utställda i hennes trädgård på den småländska landsbygden.

14

till sjön där Theo fiskar abborre med sitt kastspö. En sommar med utflykter till badsjön, med picknick på äggröra gjord av ägg från den egna hönsgården som Mova hämtat med så försiktiga händer bara en sexåring kan.

Det låter idylliskt. Kanske till och med provoce-rande idylliskt.

– Jag tror att mina val provocerar en del män-niskor för att de vet att de själva skulle kunna göra andra val än de gör. Jag vet, det är inte alla som kan ta ett nio veckor långt sommarlov tillsammans med sina barn, säger Maja. Verkligen inte. Men betydligt fler skulle kunna.

Även en sån sak som att Maja varje dag cyklar till jobbet i byn en halvmil bort kan provocera. I ur och skur och året runt eftersom hon har dubbdäck på cykeln och varma filtar till barnen i cykelkärran. Ibland tar hon skidorna.

– Jag ser det som en stor tidsvinst. Jag slipper lägga en timme på träning och jag slipper jobba för att få ihop pengar för att betala för träningen. Och jag slipper kostnader för bensin och bil.

Att ha en livsstil som provocerar har dock aldrig varit Majas avsikt. Hon vill hellre inspirera, efter-som hon ser inspiration som en mycket starkare kraft än provokation.

KlimatmatNär Maja Söderberg inte har sommarlov delar hon sin arbetsdag mellan sina två företag, »Klimatmat« och »Samåkning Tolg«, som båda vill inspirera till en hållbar livsstil. Genom företaget Klimatmat skriver Maja kokböcker, och föreläser om hållbar och säsongsanpassad matlagning för allmän heten,

restaurangkök och offentliga kök. Att välja säsong-ens närproducerade ekologiska varor är en viktig grundsten för Maja. Och för att kunna göra det krävs kunskap om vilka grönsaker i butiken som är i säsong, särskilt i en tid då vi vant oss vid att möta fullmatade grönsaksdiskar året runt.

I Majas första kokbok, »Majas Klimatmat«, utgår recepten från de fyra årstidernas säsongsgrönsaker. I uppföljaren »Sju säsonger i Majas kök« som kom ut förra året har Maja vidareutvecklat konceptet och skapat klimatpyramider som på enkelt vis illustre-rar vad vi kan passa på att äta extra mycket av.

Det senaste året har det blivit så mycket att göra med Klimatmat att Maja nu samarbetar med fyra andra inspiratörer, kockar och experter på kost, miljö och hälsa som är ute och föreläser, bloggar och debatterar kring ämnet.

Jordenrunt samåkningMajas andra projekt började som ett experiment i hembyn Tolg för drygt ett år sedan. De flesta som bor här pendlar till arbeten på andra orter och Maja såg alla bilar som lämnade byn på morgonen och kom tillbaka på eftermiddagen, alltid med ensamma förare bakom ratten. Hon började fundera på hur det skulle kunna bli lättare för byborna att sam-åka mer och kontaktade sin bror Björn Söderberg som driver ett IT-företag i Nepal. Tillsammans utvecklade de en webbtjänst som smidigt matchar registrerade resor och önskade resmål, och sjösatte den på prov i byn.

Sedan dess har byborna i Tolg samåkt mer än 4000 mil – en sträcka som motsvarar ett helt varv runt jorden – och projektet »Samåkning Tolg» hann knappt mer än att starta förrän det fick ta emot pris från Landsbygdsnätverket som Årets landsbygdsinnovation.

– För individen är det en jätteomställning att ställa bilen, säger Maja. Men fler kan tänka sig att plocka upp någon annan på vägen.

Det är just den typen av satsningar Maja gärna försöker sig på, där många kan göra en förhållan-devis liten förändring men som ger stora vinster för miljön. Maja ser också hur samåkningen har gett sociala vinster.

– För mig personligen har det inneburit att jag lärt känna fler från byn bättre, säger Maja. Till-bringar man en halvtimme i bilen tillsammans ett

»Jag tror att mina val provocerar en del människor för att de vet att de själva

skulle kunna göra andra val än de gör.«

17

par gånger har man börjat lära känna varandra och jag tror att det har lett till är fler är mer öppna för andra typer av samarbeten också.

Vardagliga avvägningarMajas sätt att leva innebär att ett val i vardagen inte bara ekologiska och klimatmässiga effekter, utan även sociala. Ibland får hon göra en avvägning. Om ett miljömässigt bra val ger stora negativa sociala konsekvenser så kanske det inte alls är värt det? Att leva utan bil blev till exempel svårt när familjen flyttade ut från kollektivboendet i Växjö till huset på landet. Likaså gjorde Majas val att börja äta kött hennes sociala liv lite enklare.

– Här i vårt grannskap kretsar en stor del av umgänget under sommarhalvåret kring grillkvällar och som vegetarianer kanske vi inte ens hade blivit bjudna, säger Maja.

Maja Söderberg väljer att satsa på vissa aspekter som för henne är hög livskvalitet, medan andra kan få stå tillbaka. Vill man vara ledig och ha sommar-lov med sina barn i nio veckor så blir det svårt att ha tid och råd med en vinterresa till solen. Och har man 350 kvadratmeter grönsaksland att sköta som ska försörja familjen på grönsaker i ett år framöver, så får man kanske välja bort att ha ett stylat och välstädat hus.

– Om det är något som nedprioriteras av både mig och min man så är det städning och jag lägger mycket mer tid på att få ordning utomhus än inne, säger Maja.

För Maja Söderberg är vissa val lätta. För henne är alltid tid viktigare än både saker och pengar och just nu står tiden på odlingarna i trädgården och tillsammans med barnen i skuggan av jasmin-busken allra högst på prioriteringslistan.

text johanna lindberg foto max alm-norell

Så lever du lite mer hållbart!

Maja tipsar om att du först och främst ser över vilka områden som gör störst nytta inom

när du börjar förändra. Det brukar vara konsumtion, transporter och mat. Börja

med det som du känner dig mest inspirerad att göra.

Maja Söderbergsrecept för

sensommar & höst

FESTLIG SKÖRDEGRYTA MED SAFFRAN

Nu är det skördefest. Mångfalden av nyskör-dade, närproducerade grönsaker är oändlig. Vid den här tiden gillar jag att kombinera många olika slags grönsaker. Till den här grytan har jag valt ut några av mina favoriter. Alltsammans enkelt smaksatt med saffran och en klick grädde.

15 scharlottenlökar1 purjolök200 g broccoli200 g brytbönor2 majskolvar2 morötter200 g sockerärter3 dl kokta bönor, tex stora vita2 msk rapsolja1 g (2 pkt) saffran1 tsk paprikapulver3 dl kokta bönor, tex stora vita1 tsk paprikapulver3 dl grönsaksbuljong3 msk maizena1 äggula1 dl vispgrädde eller havregräddesalt och svartpeppar

Blötlägg och koka bönorna eller använd bönor från frysen eller konserv.

Skala charlottenlökarna. Skölj och skär purjolöken i bitar, även det gröna. Dela broccolin i buketter. Skär brytbö-norna i bitar. Skär varje majskolv i 5-6 bitar. Borsta eller skala morötterna och skär dem i bitar. Skölj dessa och ansa sockerärtorna. Om du använder konser-verade bönor, skölj dessa.

Hetta upp oljan. Fräs löken och purjolöken. Tillsätt saffran och paprika-pulver och därefter broccoli, brytbönor, majs och morötter. Späd med buljongen. Låt grytan sjuda kraftigt under lock ca 5 minuter. De grönsaker som inte täcks av buljongen kommer att bli ångkokta. Blanda ut maizena i lite vatten. Tillsätt detta när grönsakerna börjar mjukna och låt koka ytterligare några minuter.

Lägg därefter i sockerärterna och de kokta bönorna och låt sjuda ytterligare en knapp minut. Vispa under tiden ut äggulan med vispgrädden. Ta av grytan från plattan och häll i äggblandningen under omrörning. Smaka av med salt och svartpeppar. Servera tillsammans med bröd och bulgur.

ur Sju årstider i Majas kök

LAMMSTEK (HÖST)

Lamm är nog det kött jag tycker bäst om; mört och smakrikt tack vare alla örter som lammet mumsat i sig på sommarängarna.

1 lammstek, ca 1,3 kg2 tsk viltkrydda1 tsk rosmarin2 vitlöksklyftor2 tsk salt2 msk rapsolja

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda kryd-dor, pressad vitlök, salt och olja i en liten skål. Gnid in lammsteken med krydd-blandningen. Lägg steken i en ugns-form. Stick in en stektermometer i den tjockaste delen. Stek i mitten av ugnen. När termometern visar 70 grader är ste-ken lätt rosa inuti, vid 75 grader är den genomstekt. Beräkna stektiden till ca 1 ½ timme.

Ta ut steken och täck över den med tex en uppochnervänd skål. Undvik aluminiumfolie, det har onödigt stor klimatpåverkan. Låt steken vila i ungefär 15 minuter före servering.

Servera lammsteken med kokt potatis eller rostade rotsaker, sås och sallad.

Återinför söndagssteken!

Kött är lyxvara och nu är tiden inne att vi åter börjar betrakta den som en sådan. Att vi börjar se kött som festmat, eller något vi till vardags använder i små mängder. Slakt tiden för lammen har precis börjat, så godare och festligare än nu blir det inte. Lamm till påsk är däremot en tradition vi har hämtat från medelhavsområdet, för där – inte här – är lammen slaktfärdiga vid påsktid. Det svenskfödda påsklammet har levt hela sitt liv inomhus, visserligen i luftiga stallar med mycket halm att tumla runt i, men det har vuxit färdigt innan gröngräset kan bjuda på det bete det är anpassat att leva av.

RÖDBETSKAKA MED YOGHURTGLASYR

De flesta har smakat morotskaka, men även andra rotsaker passar bra i bakverk. Över-raska med en god rödbetskaka! Kakans sötma kontrasteras av en lite syrlig glasyr.

12 bitar100 g smör + till formenmannagryn eller ströbröd till formen3 dl strösocker4 ägg5 dl (ca 2 st) grovrivna rödbetor3 dl vetemjöl2 tsk bakpulver½ tsk salt1 msk vaniljsocker

Glasyr200 g cream cheese2 dl turkisk eller grekisk yoghurt (eller 3 dl naturell yoghurt som fått rinna av i ett kaffefilter)

½ dl florsocker2 tsk vaniljsocker1 msk citronsaft

Sätt ugnen på 200 grader. Smöra och bröa en springform.

Vispa smör och socker med elvispen tills det blir lite fluffigt. Blanda i ett ägg åt gången. Rör ner de grovrivna röd- betorna. Blanda mjöl, bakpulver, salt och vaniljsocker i en separat bunke. Sikta ner mjölbladningen i äggblandningen.

Häll smeten i formen och grädda kakan i nedre delen av ugnen i ca 40 minuter. Glöm inte att slicka skålen under tiden! Låt kakan svalna.

Vispa cream cheese, yoghurt, flor-socker, vaniljsocker och citronsaft till en kräm. Låt glasyren stå i kylen en stund så att den stelnar lite. Bred glasyren över hela kakan. Garnera gärna med rivna rödbetor.

20

Sju säsonger?Maja Söderbergs senaste kokbok bygger på sju klimatpyramider som berät-tar vilka råvaror som är i säsong och som bör användas mest utifrån den säsong som råder där du bor. Just nu står vi i den rika brytpunkten mellan sensommar och höstskörd, och kan välja och vraka mellan sensommarens läckerheter som sallad, sockerärter, färska kryddor, rädisor och lök. Höst-skörden ger oss svamp, bönor och äpplen, så väl som lamm och viltkött.

SÄLLAN

IBLAND

OFTA

HÖSTSKÖRDEN

21

Högt pris för torra armhålor?Det är i puberteten som de flesta börjar lukta under armarna. Lukten, laddad med signalämnena feromoner, är egentligen av-sedd att fungera som lockbete för det mot-satta könet. Men många uppfattar det precis tvärtom och har länge försökt stoppa svetten och lukten. I en del länder i Asien har män-niskor använt alunkristaller och i Ryssland har ibland vinäger använts som deodorant.

En del forskning visar på samband mellan användning av antiperspiranter och bröst-cancer. Det sägs kunna bero på att vi rakar oss i armhålorna och sedan sätter på oss antiper-spirant med aluminium i. En studie från 1998 uppgav att användning av antiperspiranter som innehåller aluminium ökar risken för Alzheimers sjukdom. Forskarvärlden är dock inte enig, men ändå bör man tillämpa den så kallade försiktighetsprincipen: »När osäker-het föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt«.

Courage har testat ekologiska deodoran-ter och tipsar dig om våra fem favoriter och hur du kan göra din egen deo. Testpanelen bestod av Caroline, Catarina, Elisabeth, Joakim, Johanna, Maja och Max.

text catarina rolfsdotter-jansson foto eld & lågor

Vanliga frågor om deodoranterVarför ska jag använda en ekologisk deodorant? Deodoranter och antiperspiranter innehåller ämnen som i studier visat sig kunna orsaka cancer och som även är hudirriterande och hormonstörande.Vilka ämnen ska jag undvika? Undvik ämnen som börjar på aluminium, till exempel aluminiumklorhy-drat och aluminiumklorid. Däremot anses aluminiumsulfat vara ok. Det är en industriell variant av det naturliga ämnet alun. Undvik även alco-hol denat, PEG, parabener, triklosan och zirkonium. Syntetisk parfym innehåller ofta ftalater och parabener och bör därför också undvikas. Vad är skillnaden mellan deodorant och antiperspirant? Antiperspiranter minskar svettutsöndringen genom att täppa till svett-körtlarna med någon form av aluminiumsalt. Aluminiumsalt har en antibakteriell verkan som förhindrar att den svett som kommer ut från svettkörtlarna förvandlas till en obehaglig lukt på grund av bakterierna på din hud. Deodorant innehåller doftämnen och alkohol (etanol) som dödar bakterierna som orsakar obehaglig lukt, men förhindrar inte svettningen. Även antiperspiranter innehåller ofta parfym.Alun används i många naturliga deodoranter – är det ett ofarligt ämne? Alun ska inte kunna absorberas genom huden, till skillnad från de alu-miniumsalter som annars är vanliga antiperspiranter. Inga publicerade studier visar någon risk med radioaktivitet. (Alunskiffer är rikt på uran.)Men vill man vara helt säker kan man undvika deo med alun också.Jag tycker att jag stinker när jag bytt till ekodeodorant, varför då? Man kan lukta illa ett tag efter att ha bytt från kemisk deo innan krop-pen rensat ut. Ett tips är att tvätta sig extra ofta och/eller att byta till deofritt eller ekologisk deo när man har semester och det inte är lika kritiskt med svett och lukt.

1 lavera basis pris ca 100 kr

Lavera har en mild doft och lugnar irriterad hud. Den håller bara svettlukten borta halva dagen och man svettas. Ska du ut på kvällen får du tvätta dig igen. Den är lite kladdig vid applikation, men torkar snabbt.

»Jag har känslig hud och den här är mild och lugnande för min hud.«

2 thaistenen pris ca 120 kr

Thaistenen innehåller alun och är helt doft-fri. Den håller oftast svett-lukten borta i ett dygn, men man svettas. Den kladdar inte. Den kräver regelbunden avsköljning för att inte lukta svett och går isönder om du tappar den i handfatet.

»Torkar snabbt och kladdar inte.«

3 bikarbonat pris ca 10 kr

Bikarbonat är helt doftfri. Du hittar den i din mat-butiks kryddavdelning. Lätt att pudra på och håller svettdoften borta i nästan 24 timmar.

»Jag tänker aldrig mer köpa en dyr deo.«

4 tvål & vatten pris ca 20 kr

Du blir torr direkt, men om du svettas under dagen behöver du tvätta dig igen på eftermiddagen.

»Jag är förvånad att jag inte behöver deo.«

5 santé kristalldeo pris ca 140 kr

En roll-on som innehåller alun och är helt doftfri. Den är lite kladdig vid applika-tion, men torkar snabbt.

»Den fungerar på mycket känslig hud och ger inga fläckar på kläder.«

Om deodoranterna

COURAGE TESTAR

22

5

1

2

4

3

Fräsch på egen hand!

GÖR DIN EGEN DEO Blanda lika delar majsstärkelse och bikarbonat och smeta

på med en fuktig trasa. En annan variant är att bara pudra bikarbonat. Tillsätt ekologisk parfym om du vill. BARA TVÅL OCH VATTEN Tvätta dig med tvål morgon och eftermiddag

så slipper du troligen att lukta, men du kommer att svettas. BARA VID BEHOV

Använd bara antiperspirant/deo de dagar du måste vara säker på

att inte svettas/lukta.

GIFTSKOLAN

Varje dag kommer vi i kontakt med kemikalier och föroreningar. Du kan ganska enkelt undvika många av dem och här guidar vi dig till en lite mer giftfri vardag.

jag har alltid förknippat föroreningar med rykande skorste-nar och bilavgaser. Konkret och ganska synligt. Under som-maren 2006 pumpade media ut larmrapport efter larmrap-port och ställde min världsbild på huvet.

Jag läste om de osynlig ångorna från teflonpannan och om hur dammet från hemmets kanske största miljöbov, kläderna i gar-deroben påverkade mig. En genomsnittssoffa innehåller 500 olika kemikalier. Jag började flippa.

Jag läste vidare om hormonstörande ftalater i parfym och i badankan, Bisphenol A i nappflaskan och bly i leksaksbilen. Jag såg en dokumentär där jag blev informerad om att inomhus-luften i många fall är dubbelt så förorenad som luften utomhus och värst är det inne i barnens rum. 

Allt jag åt, hade på mig och kom i kontakt med blev plötsligt ett hot mot barnet som växte i min mage. 

Nu, sex år senare nojar jag fortfarande, men jag har skaffat mig kunskap. Det går att undvika många av de farliga kemikalierna och därför har vi satt ihop en Giftskola för att underlätta valen i din vardag.

Här kan du läsa om vilka ämnen som svävar omkring i din omgivning och vilka växter som med sina blad och rötter slukar dem och renar luften. Här intill kan du läsa om hur du undviker några av de hormonstörande ämnen som finns i våra vardags-produkter och på nästa uppslag kan du läsa om hur kemikalier-na påverkar din kropp. text elisabeth gudmundson vi har testat ett antal ekodeodoranter och vi tipsar dig om våra fem favoriter på sid 22–23.

Courage giftskola

Undvik de osynliga gifterna

Vissa kemikalier liknar det kvinnliga könshormonet östrogen när de kommer in i våra kroppar och de påverkar oss på olika sätt. Forskare misstänker att dessa kemikalier är orsaken till att allt fler kommer i puberteten allt tidigare och att allt fler får svårt att bli gravida. Forskarna misstänker att dessa äm-nen är en del av orsaken till ökningen av bland annat bröst- och testikelcancer. Här hittar du sätt att undvika dem och på nästa uppslag ser du hur de påverkar din kropp.

Alkylfenoler Välj miljömärkta hud- och hårvårdsprodukter och kolla innehållsförteckningen på spermiedödande medel.Bisfenol A (BPA) Använd nappflaskor av glas eller metall. Tyvärr har test av nappflaskor visat att även flaskor som märkts som fria från bpa läckt ämnet. Undvik att äta för mycket konserver och undvik att ge barn mat från konserv-burkar i plåt som har en plastfilm inuti. Byt ut repiga gamla plastburkar och värm inte din mat i plastbehållare i mikron. PBDE Använd produkter av naturfiber som fria från kemiska ämnen och naturligt brandhämmande som till exempel ull, linne, hampa, siden och bomull. Damma, dammsug och torka golven en gång i veckan. Vädra minst fem minuter två gånger om dagen. Köp miljömärkt elektronik. Vädra oftare de första veckorna när du använder ny elektronik. Läs mer på: www.svanen.se, www.tcodevelopment.se. Du kan även köpa en växt som renar luften från kemikalier. Se sid 22–23.Ftalater Välj parfymfria, helst miljömärkta hygien- och skönhetsprodukter. Undvik kraftigt konstgjorda dofter som innehåller syntetisk parfym och alcoholdenat, samt kläder med plasttryck. Fråga efter miljövänliga alternativ när du ska måla om eller renovera ditt hem. Byt ut ditt duschdraperi om det är av pvc-plast och ersätt med polyester eller naturfiber.PFOA och PFOS Välj miljömärkta produkter. Undvik produkter med non-stickbeläggningar som teflon och hushållsredskap i plast vid hantering av varm mat för att vara på säkra sidan. Fråga i butiken om produkten du är intresserad av att köpa kan innehålla perfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ, t ex när du köper regnkläder. Tvätta inte bilen på garageuppfarten utan på en miljöanpassad biltvättstation.PCB och dioxin Undvik strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedelsverket rekommenderar barn, gravida, kvinnor i barnafödande ålder och ammande mam-mor som är extra känsliga och bör inte äta strömming oftare än några gånger per år. Läs mer: www.slv.se Parabener Undvik propyl- och butylparabener. Methyl- och ethylparabener är oförargliga enligt eu:s vetenskapliga kom-mitté. I Danmark är fyra parabener förbjudna i barnprodukter: Propylparaben, Isopropylparaben, Butylparaben och Isobutyl-paraben. Danska Miljöstyrelsen väljer att varna för parabener, även methyl- och ethylvarianterna. Tänk på att 1+1 parabener blir 3, ju fler sorter av parabener desto lägre dos. Bekämpningsmedel (exempelvis Metoxyclor, Prokloraz, Vinklozolin) Välj ekologiska livsmedel, främst potatis, kaffe, bananer, paprika och vindruvor. text catarina rolfsdotter-jansson & elisabeth gudmundson

Det går att undvika många av de farliga kemikalierna och därför har vi satt ihop en

Giftskola för att underlätta valen i din vardag.

24

när katarina johansson, författare till den uppmärksam-made och prisbelönta boken »Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg«, blev mamma fick hon mycket in-formation från mvc och bvc. Men ingen nämnde alla de äm-nen som verkar på sikt och som kan ge allergier och göra våra barn infertila. I november kommer hennes nästa bok »Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna.«

Vad handlar den om?– Boken handlar om de kemikalier som finns i barns vardag, som man kanske inte tänker på, och en massa tips på vad man enkelt kan göra för att slippa dem. 

Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?– Att det krävs så mycket forskning som visar att ett ämne är farligt innan det kan förbjudas. Och den haltande lagstiftning-en. Bisfenol A är förbjudet i nappflaskor, men tillåtet i konserv-burkar. Bekämpningsmedel är förbjudet i barnmatsburkar, men när en förälder själv ska göra barnmat så finns det inte mycket information. Jag tycker att det är en dubbelmoral när man i ena stunden säger att ett ämne är tillräckligt farligt för att förbjudas på ett ställe men sedan låter barnen exponeras av det via en annan väg.

I Danmark får gravida helt andra råd än i Sverige.– Ja, i Danmark uppmanas gravida att inte måla inomhus, färga håret eller använda parfym. De är även bättre på att driva kampanjer för gravida och småbarnföräldrar. De lutar sig mer mot försiktighetsprincipen, vilket jag tycker är bra. Jag tycker Kemikalieinspektionens hemsida är bra www.kemi.se. På mvc och bvc verkar de mest tycka att gravida ändå har så mycket att tänka på. Jag menar att med enkla handfasta råd så kan man minska mängden farliga kemikalier kring sitt barn.

du kan läsa en längre intervju med katarina johansson i nästa nummer av courage.

Aceton finns i nagellacksbortagningsmedel, lösningsmedel i färger, lacker, limmerAlkohol finns i lim, heltäckningsmattor, målarfärg, bets och lack.Ammoniak finns i rengöringsmedelBensen finns i avgaser, industriutsläpp, lim, tätningsmedel, skrivare, målarfärg, lack, tobaks rök. Bensen ger direkt illamående i högre koncentrationer, men är framförallt säkerställt cancerframkallande.Formaldehyd är en gas som kan avges från bygg-material som spån-/plywood skivor, tyger, tapeter,

och möbler. Det finns även i lim, gardiner målar-färg, bets och lack. Det är allergiframkallande och misstänks vara cancerframkallande.Xylen och Toluen finns i bilavgaser, lim, bil-vårdsprodukter, printer, målarfärg, flamskydds-medel. Effekten av låga koncentrationer är inte väl undersökt, men pekar på att ämnena har en viss cancerframkallande risk. I höga koncentra-tioner skadar de det centrala nervsystemet. på sid 28–29 ser du några av växterna som renar din inomhusluft från dessa ämnen.

»Förgiftad« Bok av Rick Smith och Bruce Lourie.»Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg« Bok av Katarina Johansson.»Impotensmadrassen« Bok av Monica Kauppi.»Den flamsäkra katten« Bok om kemikalierna i vår vardag. Beställs via Naturskyddsföreningen.»Underkastelsen« Film av Stefan Jarl om de hundratals kemikalier vi bär i vårt blod.

Daniel Öhman och Malin Olofsson pratar om boken »Matens pris«. Onsdagen den 17 oktober, kl. 18–20.Jimmy Lindsjö pratar om: Hem giftiga hem. Jimmy är kemiingenjör och arbetar på Natur-skolan. Onsdagen den 24 oktober, kl. 18–20.Var: Gemenskapens hus, Spånehusvägen 83.

Här finns luftförorenarna

Vill du lära dig mer?

Den onda badankan

Katarinas tips om hur du ska tänka när du ska köpa nytt schampo, hudkräm eller tvål är:

Välj parfymfritt, gärna miljömärkt, men framför allt: Använd färre antal produkter mer sällan.

25

Här

fi n

ns

gift

ern

a oc

h s

å påv

erk

ar d

e dig

Bis

feno

l A (

BPA

)Bi

sfen

ol A

, van

ligen

förk

orta

t bpa

, har

lä

nge

mis

stän

kts

vara

milj

öbov

. Stu

dier

ha

r vi

sat a

tt b

pa ä

r ho

rmon

stör

ande

vid

lå

ga d

oser

. För

någ

ra å

r se

dan

blev

bpa

ri

kskä

ndis

när

en

stud

ie v

isad

e at

t äm

net

läck

te u

r pl

astn

appfl

ask

or. D

etta

ledd

e til

l at

t äm

net f

örbj

öds

i nap

pfl a

skor

i m

ars

2011

. Äm

net ä

r äv

en u

tfas

at fr

ån b

urka

r fö

r ba

rnm

at. D

et fi

nns

även

rik

sdag

sför

-sl

ag p

å at

t bpa

ska

förb

juda

s i k

assa

-kv

itton

. bpa

är

vanl

igt i

mån

ga v

arda

glig

a pl

astf

örem

ål, t

ill e

xem

pel i

cd-

och

dvd

-sk

ivor

, sky

ddsl

ack

inut

i kon

serv

burk

ar

och

tand

fylln

ings

mat

eria

l. Pr

oduk

ter

som

in

nehå

ller

bpa

är o

fta

mär

kta

med

förk

ortn

inge

n pc

elle

r m

ed

en 7

:a i

tria

ngel

.

Sodi

um la

uryl

sul

fate

(SLS

)Sl

s är

en

tens

id s

om g

ör a

tt d

itt s

cham

po

och

tvål

lödd

rar.

Den

är

avfe

ttan

de o

ch

kan

ge h

udir

rita

tion

. I fl

ytan

de tv

ål s

om v

i sk

ölje

r av

med

en

gång

är

risk

en li

ten

för

irri

tati

on m

en i

exem

pelv

is ta

ndkr

äm k

an

den

ge b

låso

r i m

unne

n.

Att

gör

a: V

älj m

iljöm

ärkt

tvål

, sch

ampo

oc

h ta

ndkr

äm.

Bek

ämpn

ings

med

el

(Met

oxyc

lor,

Prok

lora

z, V

inkl

ozol

in m

fl )

Kan

fi nn

as s

om re

ster

i im

port

erad

e liv

smed

el. K

an s

töra

kro

ppen

s ho

rmon

-sy

stem

, med

eff

ekte

r so

m fe

rtili

tets

-st

örni

ngar

och

can

cer.

PCB

(Po

lykl

orer

ade

bife

nyle

r)

PCB

er, d

ioxi

n oc

h kv

icks

ilver

Pcb

är e

n in

dust

rikem

ikal

ie s

om a

nvän

ts

inom

byg

gind

ustr

in. D

en h

ar v

arit

för-

bjud

en i

Sver

ige

seda

n 19

70-t

alet

. Men

ef

ters

om P

cb-e

r är m

ycke

t svå

rned

bryt

-ba

ra i

natu

ren

fi nns

det

fort

fara

nde

i fi s

k,

fram

föra

llt fr

ån Ö

ster

sjön

. D

ioxi

n oc

h pc

b är

milj

ögift

er s

om, v

id

höga

hal

ter,

kan

påve

rka

vårt

imm

unfö

r-sv

ar, c

entr

ala

nerv

syst

emet

och

mis

s-tä

nks

påve

rka

vår

möj

lighe

t att

få b

arn

sam

t äve

n ök

a ri

sken

för

att f

å ca

ncer

. Pc

b oc

h di

oxin

fi nn

s fr

ämst

i fe

t fi s

k so

m

strö

mm

ing,

vild

fång

ad la

x oc

h ör

ing

från

Ö

ster

sjön

, Vän

ern

och

Vät

tern

, sik

från

V

äner

n oc

h rö

ding

från

Vät

tern

.Kv

icks

ilver

kan

fi nn

as i

abbo

rre,

gäd

da,

gös

och

lake

och

i st

ora

rovfi

ska

r so

m

färs

k to

nfi s

k, s

värd

fi sk,

sto

r hä

llefl u

ndra

, ha

j och

rock

a. T

onfi s

k på

bur

k til

lhör

en

anna

n ar

t än

den

som

säl

js fä

rsk

och

inne

-hå

ller

inte

hög

a ha

lter

kvic

ksilv

er.

Bly

Bly

kan

fi nna

s i s

myc

ken

och

andr

a sa

ker

av m

etal

l. Ex

pone

ring

för

bly

kan

ge

skad

or p

å ne

rvsy

stem

et o

ch m

edfö

ra

förs

ämra

d in

telle

ktue

ll ut

veck

ling

och

pres

tatio

nsfö

rmåg

a. F

oste

r oc

h sm

å ba

rn

är s

peci

ellt

käns

liga.

A

tt g

öra:

Låt

inte

ditt

bar

n su

ga p

å le

k-sa

ker

elle

r sm

ycke

n av

met

all o

ch a

nvän

d sm

ycke

n so

m ä

r ko

ntro

llera

de.

Bro

mer

ade

fl am

skyd

dsm

edel

(P

BD

Eer)

Flam

skyd

dsm

edel

anv

änds

för

att e

tt m

a-te

rial

inte

ska

bör

ja b

rinn

a så

lätt

och

för

att m

insk

a sp

ridn

inge

n av

en

bran

d. D

et

fi nns

i te

xtili

er o

ch m

öble

r i o

ffen

tlig

milj

ö,

skyd

dskl

äder

och

ele

ktro

nisk

utr

ustn

ing.

D

e m

isst

änks

stö

ra k

ropp

ens

horm

on-

syst

em, p

åver

ka fe

rtili

tete

n oc

h or

saka

ca

ncer

. Pbd

e-er

är

myc

ket s

vårn

edbr

yt-

bara

i na

ture

n.

Ftal

ater

Ftal

atet

er ä

r en

mju

kgör

are

som

fi nn

s i

blan

d an

nat h

ygie

npro

dukt

er, p

arfy

m o

ch

leks

aker

. Vi f

år i

oss

stör

st m

ängd

ftal

ater

vi

a de

hyg

iena

rtik

lar v

i anv

ände

r dag

ligen

. Ft

alat

er fi

nns

även

i m

ånga

pro

dukt

er

inom

byg

gind

ustr

in, s

om ti

ll ex

empe

l pl

astg

olv,

i lim

, vis

s m

ålar

färg

och

tape

ter.

De

utsö

ndra

s un

der h

ela

sin

livsl

ängd

, vi

lket

inne

bär a

tt v

i får

i os

s ft

alat

er v

arje

gå

ng v

i anv

ände

r pro

dukt

er m

ed ft

alat

er

i. N

ågra

av

ftal

ater

na k

an s

töra

kro

ppen

s ho

rmon

syst

em o

ch d

ärm

ed p

åver

ka fe

rti-

litet

en. D

anm

ark

infö

rde

nylig

en e

tt fö

rbud

fö

r fyr

a ft

alat

er: D

ehp,

dbp

, dib

p oc

h bb

p.

Alu

min

ium

klor

id o

ch

andr

a al

umin

ium

före

ning

arFi

nns

i ant

iper

spira

nter

för

att f

örhi

ndra

at

t man

sve

ttas

. Vis

sa s

tudi

er v

isar

kop

p-lin

gar

till b

röst

canc

er o

ch A

lzhe

imer

. Kan

äv

en g

e hu

dirr

itatio

ner.

Alu

min

ium

sulfa

t an

ses

vara

ok,

det

är

en in

dust

riel

l var

iant

av

det

nat

urlig

a äm

net a

lun.

A

tt g

öra:

Väl

j en

ekol

ogis

k de

odor

ant e

ller

antip

ersp

irant

uta

n in

gred

iens

erna

ova

n. se

vår

t de

otes

t på

sid

22–

23

Perfl

uor

erad

e äm

nen

(PFO

A, P

FOS)

Te

xtil-

och

läde

rim

preg

neri

ng ä

r et

t av

de s

törs

ta a

nvän

dnin

gsom

råde

na fö

r pe

rfl u

orer

ade

ämne

n. D

e an

vänd

s so

m

smut

s- o

ch v

atte

navv

isan

de y

ta p

å te

xtile

n, ti

ll ex

empe

l på

allv

äder

sklä

der,

tält,

sko

r, he

ltäck

ning

smat

tor,

stop

pade

m

öble

r. Fö

rpac

knin

garn

a til

l chi

pspå

sen,

m

ikro

vågs

popc

orne

n oc

h sn

abbm

aten

ka

n va

ra b

ehan

dlad

e m

ed ä

mne

t. Li

kaså

ba

kplå

tspa

pper

, tefl

ons

tekp

anno

r oc

h an

dra

non-

stic

kkök

sred

skap

. Pe

rfl u

orer

ade

ämne

n an

vänd

s i l

åga

konc

entr

atio

ner

i ren

göri

ngsm

edel

som

fö

nste

rput

s, g

olvp

olis

h oc

h bi

lvår

ds-

prod

ukte

r. M

ycke

t svå

rned

bryt

bara

i na

ture

n oc

h ac

kum

uler

as i

orga

nism

er.

Alk

ylfe

nole

rA

nvän

ds s

om te

nsid

er o

ch a

ntio

xida

nter

i pl

aste

r oc

h ha

rtse

r. O

ktyl

feno

l och

non

yl-

feno

l anv

änds

äve

n so

m s

perm

iedö

dand

e m

edel

sam

t i h

år-

och

hudv

årds

prod

ukte

r. Bu

tylfe

nol g

er u

ppho

v til

l pig

men

tför

änd-

ring

ar o

ch a

llerg

iska

reak

tione

r vi

d hu

d-ko

ntak

t. D

e är

svå

rned

bryt

bara

i na

ture

n oc

h ac

kum

uler

as i

orga

nism

er, s

amt ä

r i

vari

eran

de g

rad

horm

onst

öran

de o

ch k

an

blan

d an

nat p

åver

ka m

änsk

lig fe

rtili

tet.

Kro

mA

nvän

ds b

land

ann

at v

id g

arvn

ing

av

läde

r. U

ppsk

attn

ings

vis

är 8

5 pr

ocen

t av

allt

läde

r ga

rvat

med

kro

m. S

exvä

rt k

rom

ka

n ge

alle

rgi o

ch fr

amka

lla c

ance

r. A

tt g

öra:

Om

du

köpe

r ve

geta

bilis

kt

garv

at lä

der

och

undv

iker

lång

vari

g di

rekt

hu

dkon

takt

med

kem

iskt

gar

vat l

äder

i sk

or o

ch h

ands

kar

så lä

r du

slip

pa b

esvä

r. te

xt k

atar

ina

rolf

sdo

tter

-jan

sso

n &

elis

abet

h g

udm

unds

on

foto

eld

& l

ågo

r

GIF

TS

KO

LA

N

Ant

ibak

teri

alla

äm

nen

Trik

losa

n, b

akte

ried

ödan

de m

edel

, silv

erFi

nns

i en

del m

unhy

gien

prep

arat

, deo

-do

rant

er, f

unkt

ions

kläd

er o

ch s

kärb

rä-

dor i

kom

posi

tmat

eria

l. A

ckum

uler

as i

orga

nism

er o

ch ä

r hor

mon

stör

ande

och

ka

n på

verk

a fe

rtili

tete

n. In

om e

u är

det

för-

bjud

et a

tt b

ehan

dla

kläd

er m

ed tr

iklo

san,

dä

rem

ot k

an d

e fr

itt im

port

eras

till

eu.

Att

gör

a: F

råga

but

iksp

erso

nale

n oc

h lä

s in

nehå

llsfö

rtec

knin

gen.

a) b) c) d) e) f)

g)h)

i) j) k) l) m)

envi

roh

ealt

hm

atte

rs.o

rgka

nar

iefa

glar

na.

com

mil

jo-u

tvec

klin

g.se

slv.

se (l

ivsm

edel

sver

ket)

käll

or

nat

ursk

ydds

fore

nin

gen

.se

kem

i.se

(kem

ikal

iein

spek

tio

nen

)

Para

bene

rPa

rabe

ner

är e

ffek

tiva

och

billi

ga

kons

erve

ring

smed

el s

om fi

nns

i mån

ga

hygi

enar

tikla

r oc

h i f

ärdi

glag

ad m

at. D

e br

yts

snab

bt n

ed i

krop

pen,

men

eft

erso

m

de li

knar

det

kvi

nnlig

a kö

nsho

rmon

et

östr

ogen

är

de i

vari

eran

de g

rad

horm

on-

stör

ande

. De

kan

blan

d an

nat p

åver

ka

fert

ilite

ten

och

har

hitt

ats

inut

i brö

stca

n-ce

rtum

örer

. I D

anm

ark

är fy

ra p

arab

ener

fö

rbju

dna

i bar

npro

dukt

er: P

ropy

lpar

aben

, Is

opro

pylp

arab

en, B

utyl

para

ben

och

Isob

utyl

para

ben.

m

m

l

j

b

c e

f

a c

e k

b

a b

c d

e f

g h

i j k

l

a c

e g

d h

i k l

a e

f g

Här

fi n

ns

gift

ern

a oc

h s

å påv

erk

ar d

e dig

Bis

feno

l A (

BPA

)Bi

sfen

ol A

, van

ligen

förk

orta

t bpa

, har

lä

nge

mis

stän

kts

vara

milj

öbov

. Stu

dier

ha

r vi

sat a

tt b

pa ä

r ho

rmon

stör

ande

vid

lå

ga d

oser

. För

någ

ra å

r se

dan

blev

bpa

ri

kskä

ndis

när

en

stud

ie v

isad

e at

t äm

net

läck

te u

r pl

astn

appfl

ask

or. D

etta

ledd

e til

l at

t äm

net f

örbj

öds

i nap

pfl a

skor

i m

ars

2011

. Äm

net ä

r äv

en u

tfas

at fr

ån b

urka

r fö

r ba

rnm

at. D

et fi

nns

även

rik

sdag

sför

-sl

ag p

å at

t bpa

ska

förb

juda

s i k

assa

-kv

itton

. bpa

är

vanl

igt i

mån

ga v

arda

glig

a pl

astf

örem

ål, t

ill e

xem

pel i

cd-

och

dvd

-sk

ivor

, sky

ddsl

ack

inut

i kon

serv

burk

ar

och

tand

fylln

ings

mat

eria

l. Pr

oduk

ter

som

in

nehå

ller

bpa

är o

fta

mär

kta

med

förk

ortn

inge

n pc

elle

r m

ed

en 7

:a i

tria

ngel

.

Sodi

um la

uryl

sul

fate

(SLS

)Sl

s är

en

tens

id s

om g

ör a

tt d

itt s

cham

po

och

tvål

lödd

rar.

Den

är

avfe

ttan

de o

ch

kan

ge h

udir

rita

tion

. I fl

ytan

de tv

ål s

om v

i sk

ölje

r av

med

en

gång

är

risk

en li

ten

för

irri

tati

on m

en i

exem

pelv

is ta

ndkr

äm k

an

den

ge b

låso

r i m

unne

n.

Att

gör

a: V

älj m

iljöm

ärkt

tvål

, sch

ampo

oc

h ta

ndkr

äm.

Bek

ämpn

ings

med

el

(Met

oxyc

lor,

Prok

lora

z, V

inkl

ozol

in m

fl )

Kan

fi nn

as s

om re

ster

i im

port

erad

e liv

smed

el. K

an s

töra

kro

ppen

s ho

rmon

-sy

stem

, med

eff

ekte

r so

m fe

rtili

tets

-st

örni

ngar

och

can

cer.

PCB

(Po

lykl

orer

ade

bife

nyle

r)

PCB

er, d

ioxi

n oc

h kv

icks

ilver

Pcb

är e

n in

dust

rikem

ikal

ie s

om a

nvän

ts

inom

byg

gind

ustr

in. D

en h

ar v

arit

för-

bjud

en i

Sver

ige

seda

n 19

70-t

alet

. Men

ef

ters

om P

cb-e

r är m

ycke

t svå

rned

bryt

-ba

ra i

natu

ren

fi nns

det

fort

fara

nde

i fi s

k,

fram

föra

llt fr

ån Ö

ster

sjön

. D

ioxi

n oc

h pc

b är

milj

ögift

er s

om, v

id

höga

hal

ter,

kan

påve

rka

vårt

imm

unfö

r-sv

ar, c

entr

ala

nerv

syst

emet

och

mis

s-tä

nks

påve

rka

vår

möj

lighe

t att

få b

arn

sam

t äve

n ök

a ri

sken

för

att f

å ca

ncer

. Pc

b oc

h di

oxin

fi nn

s fr

ämst

i fe

t fi s

k so

m

strö

mm

ing,

vild

fång

ad la

x oc

h ör

ing

från

Ö

ster

sjön

, Vän

ern

och

Vät

tern

, sik

från

V

äner

n oc

h rö

ding

från

Vät

tern

.Kv

icks

ilver

kan

fi nn

as i

abbo

rre,

gäd

da,

gös

och

lake

och

i st

ora

rovfi

ska

r so

m

färs

k to

nfi s

k, s

värd

fi sk,

sto

r hä

llefl u

ndra

, ha

j och

rock

a. T

onfi s

k på

bur

k til

lhör

en

anna

n ar

t än

den

som

säl

js fä

rsk

och

inne

-hå

ller

inte

hög

a ha

lter

kvic

ksilv

er.

Bly

Bly

kan

fi nna

s i s

myc

ken

och

andr

a sa

ker

av m

etal

l. Ex

pone

ring

för

bly

kan

ge

skad

or p

å ne

rvsy

stem

et o

ch m

edfö

ra

förs

ämra

d in

telle

ktue

ll ut

veck

ling

och

pres

tatio

nsfö

rmåg

a. F

oste

r oc

h sm

å ba

rn

är s

peci

ellt

käns

liga.

A

tt g

öra:

Låt

inte

ditt

bar

n su

ga p

å le

k-sa

ker

elle

r sm

ycke

n av

met

all o

ch a

nvän

d sm

ycke

n so

m ä

r ko

ntro

llera

de.

Bro

mer

ade

fl am

skyd

dsm

edel

(P

BD

Eer)

Flam

skyd

dsm

edel

anv

änds

för

att e

tt m

a-te

rial

inte

ska

bör

ja b

rinn

a så

lätt

och

för

att m

insk

a sp

ridn

inge

n av

en

bran

d. D

et

fi nns

i te

xtili

er o

ch m

öble

r i o

ffen

tlig

milj

ö,

skyd

dskl

äder

och

ele

ktro

nisk

utr

ustn

ing.

D

e m

isst

änks

stö

ra k

ropp

ens

horm

on-

syst

em, p

åver

ka fe

rtili

tete

n oc

h or

saka

ca

ncer

. Pbd

e-er

är

myc

ket s

vårn

edbr

yt-

bara

i na

ture

n.

Ftal

ater

Ftal

atet

er ä

r en

mju

kgör

are

som

fi nn

s i

blan

d an

nat h

ygie

npro

dukt

er, p

arfy

m o

ch

leks

aker

. Vi f

år i

oss

stör

st m

ängd

ftal

ater

vi

a de

hyg

iena

rtik

lar v

i anv

ände

r dag

ligen

. Ft

alat

er fi

nns

även

i m

ånga

pro

dukt

er

inom

byg

gind

ustr

in, s

om ti

ll ex

empe

l pl

astg

olv,

i lim

, vis

s m

ålar

färg

och

tape

ter.

De

utsö

ndra

s un

der h

ela

sin

livsl

ängd

, vi

lket

inne

bär a

tt v

i får

i os

s ft

alat

er v

arje

gå

ng v

i anv

ände

r pro

dukt

er m

ed ft

alat

er

i. N

ågra

av

ftal

ater

na k

an s

töra

kro

ppen

s ho

rmon

syst

em o

ch d

ärm

ed p

åver

ka fe

rti-

litet

en. D

anm

ark

infö

rde

nylig

en e

tt fö

rbud

fö

r fyr

a ft

alat

er: D

ehp,

dbp

, dib

p oc

h bb

p.

Alu

min

ium

klor

id o

ch

andr

a al

umin

ium

före

ning

arFi

nns

i ant

iper

spira

nter

för

att f

örhi

ndra

at

t man

sve

ttas

. Vis

sa s

tudi

er v

isar

kop

p-lin

gar

till b

röst

canc

er o

ch A

lzhe

imer

. Kan

äv

en g

e hu

dirr

itatio

ner.

Alu

min

ium

sulfa

t an

ses

vara

ok,

det

är

en in

dust

riel

l var

iant

av

det

nat

urlig

a äm

net a

lun.

A

tt g

öra:

Väl

j en

ekol

ogis

k de

odor

ant e

ller

antip

ersp

irant

uta

n in

gred

iens

erna

ova

n. se

vår

t de

otes

t på

sid

22–

23

Perfl

uor

erad

e äm

nen

(PFO

A, P

FOS)

Te

xtil-

och

läde

rim

preg

neri

ng ä

r et

t av

de s

törs

ta a

nvän

dnin

gsom

råde

na fö

r pe

rfl u

orer

ade

ämne

n. D

e an

vänd

s so

m

smut

s- o

ch v

atte

navv

isan

de y

ta p

å te

xtile

n, ti

ll ex

empe

l på

allv

äder

sklä

der,

tält,

sko

r, he

ltäck

ning

smat

tor,

stop

pade

m

öble

r. Fö

rpac

knin

garn

a til

l chi

pspå

sen,

m

ikro

vågs

popc

orne

n oc

h sn

abbm

aten

ka

n va

ra b

ehan

dlad

e m

ed ä

mne

t. Li

kaså

ba

kplå

tspa

pper

, tefl

ons

tekp

anno

r oc

h an

dra

non-

stic

kkök

sred

skap

. Pe

rfl u

orer

ade

ämne

n an

vänd

s i l

åga

konc

entr

atio

ner

i ren

göri

ngsm

edel

som

fö

nste

rput

s, g

olvp

olis

h oc

h bi

lvår

ds-

prod

ukte

r. M

ycke

t svå

rned

bryt

bara

i na

ture

n oc

h ac

kum

uler

as i

orga

nism

er.

Alk

ylfe

nole

rA

nvän

ds s

om te

nsid

er o

ch a

ntio

xida

nter

i pl

aste

r oc

h ha

rtse

r. O

ktyl

feno

l och

non

yl-

feno

l anv

änds

äve

n so

m s

perm

iedö

dand

e m

edel

sam

t i h

år-

och

hudv

årds

prod

ukte

r. Bu

tylfe

nol g

er u

ppho

v til

l pig

men

tför

änd-

ring

ar o

ch a

llerg

iska

reak

tione

r vi

d hu

d-ko

ntak

t. D

e är

svå

rned

bryt

bara

i na

ture

n oc

h ac

kum

uler

as i

orga

nism

er, s

amt ä

r i

vari

eran

de g

rad

horm

onst

öran

de o

ch k

an

blan

d an

nat p

åver

ka m

änsk

lig fe

rtili

tet.

Kro

mA

nvän

ds b

land

ann

at v

id g

arvn

ing

av

läde

r. U

ppsk

attn

ings

vis

är 8

5 pr

ocen

t av

allt

läde

r ga

rvat

med

kro

m. S

exvä

rt k

rom

ka

n ge

alle

rgi o

ch fr

amka

lla c

ance

r. A

tt g

öra:

Om

du

köpe

r ve

geta

bilis

kt

garv

at lä

der

och

undv

iker

lång

vari

g di

rekt

hu

dkon

takt

med

kem

iskt

gar

vat l

äder

i sk

or o

ch h

ands

kar

så lä

r du

slip

pa b

esvä

r. te

xt k

atar

ina

rolf

sdo

tter

-jan

sso

n &

elis

abet

h g

udm

unds

on

foto

eld

& l

ågo

r

GIF

TS

KO

LA

N

Ant

ibak

teri

alla

äm

nen

Trik

losa

n, b

akte

ried

ödan

de m

edel

, silv

erFi

nns

i en

del m

unhy

gien

prep

arat

, deo

-do

rant

er, f

unkt

ions

kläd

er o

ch s

kärb

rä-

dor i

kom

posi

tmat

eria

l. A

ckum

uler

as i

orga

nism

er o

ch ä

r hor

mon

stör

ande

och

ka

n på

verk

a fe

rtili

tete

n. In

om e

u är

det

för-

bjud

et a

tt b

ehan

dla

kläd

er m

ed tr

iklo

san,

dä

rem

ot k

an d

e fr

itt im

port

eras

till

eu.

Att

gör

a: F

råga

but

iksp

erso

nale

n oc

h lä

s in

nehå

llsfö

rtec

knin

gen.

a) b) c) d) e) f)

g)h)

i) j) k) l) m)

envi

roh

ealt

hm

atte

rs.o

rgka

nar

iefa

glar

na.

com

mil

jo-u

tvec

klin

g.se

slv.

se (l

ivsm

edel

sver

ket)

käll

or

nat

ursk

ydds

fore

nin

gen

.se

kem

i.se

(kem

ikal

iein

spek

tio

nen

)

Para

bene

rPa

rabe

ner

är e

ffek

tiva

och

billi

ga

kons

erve

ring

smed

el s

om fi

nns

i mån

ga

hygi

enar

tikla

r oc

h i f

ärdi

glag

ad m

at. D

e br

yts

snab

bt n

ed i

krop

pen,

men

eft

erso

m

de li

knar

det

kvi

nnlig

a kö

nsho

rmon

et

östr

ogen

är

de i

vari

eran

de g

rad

horm

on-

stör

ande

. De

kan

blan

d an

nat p

åver

ka

fert

ilite

ten

och

har

hitt

ats

inut

i brö

stca

n-ce

rtum

örer

. I D

anm

ark

är fy

ra p

arab

ener

fö

rbju

dna

i bar

npro

dukt

er: P

ropy

lpar

aben

, Is

opro

pylp

arab

en, B

utyl

para

ben

och

Isob

utyl

para

ben.

m

m

l

j

b

c e

f

a c

e k

b

a b

c d

e f

g h

i j k

l

a c

e g

d h

i k l

a e

f g

Växterna som renar luftenDu har sett dem på banken, Skånetrafiken och i andra offentliga miljöer. Växterna som med sina blad och rötter slukar gifterna som yr omkring i vår inomhusluft.

Nu närmar sig vintern och inomhusmys. Luften i våra hem är ofta mer förorenad än luften utomhus. Den goda nyheten är att du lätt kan för-bättra din inomhusluft. En växt per rum kan räcka.

Dr. Wolverton genomförde ett test på nasa för att ta reda på vilka växter som kunde rena luften inne på rymdcentret. Hans team mätte vilka inom husväxter som var bäst på att ta upp och bryta ner luftburna kemikalier som formaldehyd, benzen och xylen.

text elisabeth gudmundsonfoto eld & lågor

Areca

Svärmorstunga

Murgröna

Spjutbräken

Phalaenopsis

GIFTSKOLAN

Växterna & gifterna de tar upp

Buskpalm (Rhapis excelsa) Formaldehyd, xylen, toluen, ammoniak. Dadelpalm (Phoenix roebelenii) Formaldehyd, xylen och toluen.Areca (Chrysalidocarpus lutescens) Formaldehyd, xylen, toluen.Bambu Palm (Chamaedorea seifrizii.) Formaldehyd, xylen, toluen.Dracena (Dracaena deremensis, Dracaena marginata, Dracaena fragans, Dracaena deremensis ’Warneckii’) Formaldehyd, xylen, toluen.Murgröna (Hedera helix) Bensen, mögel och formaldehyd. Spjutbräken (Nephrolepis exalta) Mögel, formaldehyd, xylen, toluen. Fredslilja (Spathiphyllum sp.) Aceton, alkohol, bensen, ammoniak, formaldehyd och xylen. Benjaminfikus (Ficus benjamina) Formaldehyd, ammoniak, xylen, toluen. Gullranka (Epipremnum aureus) Bensen, formaldehyd.

Växter till sovrummet Svärmorstunga, Orkidé, Aloe Vera, Novemberkaktus, Paradisträd. på sid 25 kan du läsa mer om luftförorenarna

Våra moderna hus

Ämnen som formaldehyd, xylen och toluen kan finnas i inomhusluften och de kommer bland annat från moderna byggnadsmaterial och möbler. Mest effektiva att rena dessa ämnen är palmerna Areca, Bambu och Buskpalm.

Alla växter tillför syre och balanserar luftfuktigheten men testet visade att olika väx-ter är bra på olika sätt. Murgröna är bäst på att absorbera bensengaser från bilavgaser och tobaksrök. Den är exceptionell på att rena luften från allergiframkallande mögel. På endast sex timmar tar den bort 60 procent. Orkidéer, Novemberkaktus, Aloe Vera, Para-disträd och Svärmorstunga tar upp koldioxid från luften nattetid och är därför bra att ha i sovrummet. För att de ska kunna göra sitt jobb behöver de lite omvårdnad. Duscha eller torka av bladen regelbundet. Här ser du några av växterna som får oss att bli friskare. Du har säkert en eller flera i din närhet.

mer om dr wolverton wolvertonenvironmental.com nasas studie goo.gl/Ss76X fler växter gronluft.se

Gullranka

Fredslilja

under kriget på balkan satt Safijas man i koncentrationsläger. De muslimska medborgarna i hennes by föstes in i ett godståg och vagnen med männen kopp-lades loss från tåget. Kvinnor och barn fördes till Kroatien, utan vetskap om vart männen fördes. Först 3,5 månader senare återförenades Safija och hennes man. Han var då 50 kilo magrare och hon hade med nöd och näppe lyckats rädda livet på sina små barn, som förgif-tats av giftigt vatten under flykten.

– När vi kom till Ystad med buss från Kroatien den 22 februari 1994 och möttes av tolkar som ropade upp våra namn, gav oss sjukvård, sängar och mat tänkte jag att nu vänder vi blad. Nu är allt möjligt. Under de 14 månader vi väntade på uppe-hållstillstånd fick vi svenskundervisning och barnen fick gå på dagis. Sen flyttade vi till Rosengård och fortsatte studera.

Kända för sin pondusSafija avskydde att få socialbidrag de första åren innan hon fick arbete. Hon berättar att de bosniska kvinnorna är kända för sin pondus. De var vana vid att klara sig själva eftersom männen ofta arbetade utomlands. En lärare på Komvux – Annika Ekman – blev hennes följeslagare på vägen in i det svenska samhället. Hon kom hem till Safija, slog i lexikon och installerade svensk text på tv:n. Hennes barn lekte med Safijas.

– När jag ville ge mina barn större utmaningar fick jag rådet att flytta dem till Augustenborgsskolan. Jag var också trött på att prata om kriget hela tiden

som vi gjorde, eftersom vi mest umgicks med bosnier.

När Safija flyttade med sin familj till Augustenborg 1997 upptäckte hon att det inte bara var hennes familj som hade problem med barnpassning för att kunna studera, söka jobb eller arbeta på kvällarna. Så hon tog mod till sig och började knacka på hos sina grannar. Hon fick ihop 18 ensamstående mammor.

De flesta var svenskar, många levde på existensminimum.

– Först träffades vi hemma hos mig och i parken. Sen fick jag låna en lokal på en språkförskola där jag jobbade som barnskötare på dagarna. Unga Örnar hjälpte mig att söka pengar och starta Gnistan – »Gör Någonting I Stan«. Vart jag än sträckte ut mina händer fick jag hjälp. Så jag kunde hjälpa andra. Jag fick en fin lokal av mkb, lekmaterial och möbler av Unga Örnar. Efter att mina projektpengar var slut och stängning hotade ordnade stadsdels-förvaltningen ett fast jobb. Jag kunde

visa dokumentation på hur många som kunnat studera, som fått jobb och prak-tik tack vare Gnistan, så de förstod att verksamheten verkligen behövdes.

World habitat awardHennes mod här även tagit henne genom en rad utbildningar, nu senast till lärare. Det har tagit henne till Världsutställ-ningen i Shanghai där hon fick ta emot

FN:s »World habitat Award« för arbetet med social hållbarhet i Augustenborg. Hon har inspirerat massor av besökare som kommer från världens alla hörn för att titta inte minst på det Kaninhotell hon skapat, där barnen får öva på demokrati och lära sig om naturens kretslopp.

– Jag har aldrig tänkt på att det är mod jag besitter. Modet växer fram när man utsätter sig för situationer som kräver mod.

text catarina rolfsdotter-janssonfoto karin oddner

EN KVINNA MED GNISTA

Safija Imsirovicär en kraftkälla. Hon säger att hon fått kraft av andra för att skapa sitt nya liv, ett liv som ger många andra möjlighet att komma ur

utanförskap. Hon ger konstant själv. Varma uppmuntrande – ibland stränga – kommentarer. Hon verkligen ser barnen som kommer till den fritidsverksamhet som hon startade för 16 år sedan och som fått pris av

fn och besök av mängder av potentater, senast Kronprinsessan.

»När vi kom till Ystad och möttes av tolkar som ropade upp våra namn, gav oss

sjukvård, sängar och mat tänkte jag att nu vänder vi blad. Nu är allt möjligt.«

30

Jojo Leviste / Malmö / Filippinerna/ Jobbar med förnybar energia) Att veta när man ska och när man inte ska känna rädsla. b) Jag antar att det handlar om att inte bry sig om vad andra personer tänker. Med andra personer menar jag exempelvis media, den styrande marknaden och populärkultur. Det är en stor skillnad mellan hur man tänker i Sverige och i Filippinerna men så länge man inte skadar någon annan så är det så jag försöker leva.

Ali Alkhafadji / Malmö / Går i skolana) Någon som vågar. Att man inte är rädd för att stå upp för sig själv och för andra. Ett exempel kan vara ett bråk där fem personer står mot en. Om man vågar stå upp för sig själv då så har man mod.b) En ny kille på min skola blev retad av ett annat gäng. Då gick jag bort till gänget och pratade med dem och sa att de skulle sluta, vilket de gjorde.

Michael Ampah / Malmö / Praktiserara) Mod är när man är framåtsträ-vande och genomgår förändring. b) För några år se-dan när jag stoppade ett bråk mellan två vänner. Då kände jag mig modig.

Ellinor Riggberger / Bunkeflo / Går i skolana) Någon som är modig är någon som vågar göra saker. Till exem-pel att våga visa vem man är och våga visa vad man tycker. b) Jag tycker jag är modig när jag säger vad jag tycker. Det gör jag ganska ofta.

Thomas Lekman / Bostadslösa) Dietrich Bonhoeffer, en tysk präst som var aktiv motstån-dare till nazismen under andra världskriget. Han ställde sig emot Hitler trots att kyrkan inte var så modig i det här falletb) Idag. Jag vet inte om jag var modig eller dum men jag bestämde mig för att lämna där jag bor just nu trots att jag är bostadslös.

Vad är det första du tänker på när du hör ordet mod? Och när var du modig senast?text & bild kristin montagu-evans

32

Susanne Gerthel / Malmö / Företagare och äger Olsson & Gerthela) Mod är att våga. »Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv«. Sören Kierkegaardb) När jag stod tre meter upp på en stege och målade om mitt sommarhus.

Ellen Arvidsson / Malmö / Pluggar konstvetenskapa) Det allra första jag tänker på är att mod handlar om att vara villkorslös och föreställ-ningslös. Att inte förvänta sig något. Vad mod är är också väldigt personligt. Det behöver inte alltid handla om att gå över en gräns. b) När jag sadlade om. Efter fyra års studier inom sociologi brottades jag med mitt personliga intresse för konst och bestämde mig för att börja plugga det istället. Det var inte helt lätt men jag vågade i alla fall ta mitt pluggande ett steg längre. Fast sociologi och konstvetenskap hänger ihop. Inget samhälle – ingen konst. Jag kände mig också modig när jag sa upp min lägenhet utan att veta vart jag ska ta vägen härnäst.

Gunni Öberg / Umeå / Bibliotekariea) Att våga göra något som känns rätt inuti. Att inte alltid tänka på sig själv i första hand utan reagera på sånt som känns bra. Det är modigt att vara ett bra föredöme och ändå våga vara annorlunda och våga stå för det man tycker.b) Jag är chef och då ingår det att våga vara modig. Att man lyssnar på andra och har modet att ta tag i saker.

Claes Welwert / Malmö / Pensionära) Det måste ju vara att ingripa för att rädda någon trots att man inser riskerna. b) Någon gång när jag har genom-fört något trots att jag varit rädd.

Freda Oduro / Malmö / Pluggara) Makt, det är modigt att ha makt. Det är det jag känner mig trygg med, när jag har makt. b) Jag är alltid modig med min man! En gång när jag bråkade med min kompis var jag modig.

Victoria Stemmninger / Klagshamn / Går i skolana) När man vågar säga till en person att man tycker om den. Att våga ta första steget.b) När jag sa till min chef att jag tyckte han var otrevlig.

Lisbeth Henriksson / Malmö / Fotvårdarea) Civilcourage. Att våga stå för det man värderar högt även när det börjar bli lite farligt.b) När jag vågade stå för mitt eget värde i förhållande till en av mina leverantörer. Jag vågade säga ifrån.

begreppet hållbarhet används allt oftare i diskussionen om vår fram-tid. Men vad menar man egentligen

och har det någon praktisk betydelse? Hållbar betyder kort sagt att om vi fortsät-ter med det vi håller på med idag så långt som vi kan överblicka in i framtiden, så går det bra. Vår hälsa och välfärd kan fort-sätta att utvecklas positivt. Några större ändringar behövs inte. Låt oss titta närmare på detta påstående. Hållbarheten består av tre delar, en ekologisk, en ekonomisk och en social del, enligt en fn-kommission från 1986. Dessa delar hänger dessutom ihop som ett system, enligt samma kommission. Det betyder att om utvecklingen inte är hållbar i ett av dessa system så hotas på sikt hållbarheten i de andra två också. Om vi börjar med den ekologiska hållbarheten, så finns det en nästan total enighet bland klimatforskarna att vi inte har en hållbar utveckling. Det största hotet är en global uppvärmning som hotar människors möjligheter att överleva. Klimatförändringen kan i sin tur leda till extrem hetta, torka,

översvämningar och förändringar av naturresurser som drastiskt kan minska människans överlevnadsmöjligheter på ganska kort sikt. Kanske bara några tiotals år i vissa delar av världen. En obekväm sanningDetta säger oss minst två viktiga saker. För det första så har vi inte en ekolo-giskt hållbar utveckling. Det kommer att

krävas stora förändringar av vårt sätt att leva för att kunna hantera detta. Detta är en obekväm sanning, som usa:s förre vi-cepresident Al Gore uttryckte det. Ingen vill börja ändra sitt sätt att leva om inte andra gör det samtidigt. Men ingen tycks vilja ta första steget. Samtidigt så inser

många att desto längre vi väntar, ju större förändringar kommer det att krävas.  För det andra så blir det tydligt att håll-barhet beror på människans egna biolo-giska egenskaper. Det finns nog många vägar att uppnå ekologisk hållbarhet när människan har dött ut, men det är så klart inte den typen av hållbarhet vi talar om. Den är ointressant för oss.

Vi talar om den hållbarhet som tillåter mänsklig överlevnad och välfärd inom överskådlig framtid. Detta har viktiga konsekvenser som hit-tills har diskuterats ganska lite. I själva verket är det människans biologi som

I Malmös mest välmående stadsdelar lever män-nen fem år längre än männen som bor i socialt utsatta områden. I en av Malmös stadsdelar lever 64 av 100 barn i en familj som räknas som fattig. Vi vet att fattigdom leder till sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Vi vet att det ofta leder till lägre gymnasiebehörighet, utanförskap och skapar grogrund för kriminalitet. Detta påver-kar hälsan i hela kommunen. Malmö stad har skapat en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Courage bad professor P-O Östergren som är en av kommissionärerna att förklara vad han menar med social hållbarhet.

Malmö stad har skapat en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Men vad betyder social hållbarhet?

»Vi talar om den hållbarhet som tillåter mänsklig överlevnad och

välfärd inom överskådlig framtid.«

34

Fakta: Malmökommissionen Världsledande forskning beskriver i rapport efter rapport hur ett samhälle på flera sätt vinner på mer jämlika sociala villkor.

Malmös kommunstyrelse beslutade 2010 att tillsätta en kommission för att få fram veten-skapligt underbyggda strategier som kan minska skillnader i hälsa och ge bättre förutsättningar för god hälsa för alla Malmöbor.

Malmökommissionen är en oberoende kom-mission som ska lämna en slutrapport med rekommendationer i december 2012.

Bakgrunden till kommissionen är rapporten »Closing the gap in a generation« som var en glo-bal kommission ledd av Sir Michael Marmot gjorde på uppdrag av who och som redovisar vilka sociala faktorer som påverkar hälsan hos befolkningen och hur stater, städer, regeringar och makthavare kan komma till rätta med de stora skillnader som finns i hälsa mellan länder, mellan städer i länder och mellan olika delar av städer.

Malmö är först ut i Sverige att tillsätta en kommission på lokal nivå.

bestämmer vad som är hållbart eller inte. För att förstå detta måste man där-för ha insikt i hur denna biologi fung-erar. Det finns forskare som hävdar att svårig heterna för oss att förstå att dagens samhälle inte är hållbart beror på att vi har för dåliga kunskaper i biologi. Både beslutsfattare och vanliga människor. Teorier missar sambandetKan vi då helt bortse från de andra två typerna av hållbarhet, ekono-misk och social, om det är män-niskans biologi som står i centrum? Självklart inte. Och skälet för det är enkelt. Både samhället och ekonomin är skapade av människan själv i syftet att underlätta vår över levnad och välfärd. Det är detsamma som att säga att den mänskliga biologins centrala roll redan är inbyggd i den sociala och ekonomiska hållbar heten. Hur detta fungerar i detalj ska de teorier som den ekonomiska och samhälls-vetenskapliga forskningen har ut-vecklat hjälpa oss med. Men om dessa teorier missar sambandet mellan den ekologiska hållbarheten och den cen-trala rollen för människans biologi,

så minskar deras förmåga att skapa användbar kunskap. Om vi tittar lite närmare på den sociala hållbarheten med hjälp av hållbarhets-begreppet, så kan man fundera över följande: Om nu människans biologi står i centrum, borde då inte en befolknings hälsoutveckling vara en utmärkt mätare på samhällets hållbarhet? Just detta var utgångspunkten för en kommission av ledande forskare och politiker som tillsattes av Världshälsoorganisationen (who) och som kom med en slutrapport 2008. Den hade titeln »Hälsans sociala bestämningsfaktorer«.  Hälsoutveckling som mätstickaHuvudbudskapet i rapporten är att även om hälsan i genomsnitt har förbättrats mycket kraftigt i nästan alla världens länder de senaste 50 åren, så har hälsans ojämlikhet ökat på ett mycket tydligt sätt. Det betyder att skillnaderna i hälsa mellan olika geografiska regioner och mellan olika sociala grupper i samma geografiska område har ökat på senare tid. Detta måste tas på allvar eftersom det tyder på att det mänskliga samhället

har blivit allt mer ojämlikt, om vi använ-der hälsoutvecklingen som en mätare på hur samhället fungerar. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att det finns en mängd forskning som visar att jämlikhet i sig får samhällen att fungera bättre för alla dess medlemmar. Det vill säga i ett jämlikt samhälle så är hälsan och välfärden bättre bland alla dess medlemmar, oavsett social ställ-ning, än i ett jämförbart men ojämlikt samhälle. Därför är rimligen en ökad ojämlikhet i hälsa i ett samhälle ett teck-en på att detta är på väg mot ett tillstånd som inte är socialt hållbart. Det är mot denna bakgrund som man kan se tillkomsten av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som under hösten lägger fram sina förslag.

text p-o östergrenillustration joakim olsson

Författarpresentation P-O Östergren är professor i socialmedicin vid Lunds universitet och medlem i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

35

Under hösten arrangerar Malmö stad tillsammans med Malmö högskola och delar av föreningslivet i Malmö en semi-narieserie som behandlar olika perspektiv på diskriminering. Alla seminarier är öppna och gratis för allmänheten. Program kommer att finnas på www.malmo.se minst två veckor innan.

Malmö stad vill främja mänskliga rättigheter och likabehandling genom att synliggöra och motverka diskriminering.

Nästa seminarie i serien sker den 9 oktober till minne av avskaffandet av den transat-lantiska slavhandeln i Sverige.

Titel: Vårt koloniala arv

Tid: Onsdagen den 9 okto-ber 2012 kl. 08.00-12.00

Plats: Spånehusvägen 83

Plugga in på arbetsmarknaden!

läs om malmö högskolas utbildningar inom beteendevetenskaP På mah.se

»utbildningen ger mig verktyg för att skapa gemenskap och solidaritet för alla. socionomen är en viktig kugge i vår sociala välfärd.«Pooja sharafi läser till socionom.

Vill du synas här?

KONTAKTA OSS PÅ ANNONS@COURAGEMAGAZINE.SE

Var med i världens största rättvisa fika den 18 oktober!Över 15 000 Malmöbor deltog förra året - i år blir vi ännu fler! Bjud dina vänner på Fairtrade-märkt kaffe, choklad eller någon annan produkt så kan du vara med och slå världsrekord. Dessutom tävlar du om fina priser.

Registrera din fikapaus redan idag!www.malmo.se/fairtradecity

Malmö är utsedd till Sveriges bästa Fairtrade City 2012

CourageCSR-paketFöretag kan enkelt stödja Courages arbete genom att boka något av Courages csr-paket. Samtidigt utvecklar ni ert eget Corporate Social Responsibility-arbete. Du och dina anställda får en omvärldsanalys och bättre förståelse för i vilket sammanhang ni verkar. Tillsammans kan vi skapa positiv förändring.

StartpaketDet kostar 15 000 kronor per år. 10 000 kr går till tidningsproduk tionen och 5 000 kr går till den ideella föreningen där ett antal försäljare kommer att bli anställda.

Detta ingår1. »Omvärldsanalys Skåne« är ett föredrag med två Courageförsäljare. De delar med sig av sina erfarenheter och förmed lar insikter om vår stad och samtid.2. Logotyp i varje nummer av Courage och på dess hemsida under ett år.3. Tre exemplar av varje nummer.4. Nyhetsbrev.5. Trycksaker både digitalt och i pappersform, som visar att man stöder Courages arbete.6. Använda samarbetet i sin interna och externa csr-rapportering.

Att teckna ett csr-paket är ett enkelt sätt att stödja Courage, erbjuda perso-nalen utbildning inom csr, samtidigt som det stärker företagets varumärke.

Intresserad? Kontakta Elisabeth Gudmundson på: elisabeth@couragemagazine.se

samverkanspartners

dessa företag har bokat vårt csr-paket

7 nov

21 nov

»We need a new way of thinking to solve the problems caused by the old way of thinking.«

– einstein

Courages publicistiska målsättning är att skapa debatt och opinion runt frågor som rör försäljarna. Vi frågar oss: Hur får vi ett samhälle som fungerar för alla?

Tidningen Courage vill förmedla ett annat perspektiv på Malmö och lyfta fram röster som annars inte hörs i mediabruset. Vi skriver om människor och företeelser som intresserar, inspirerar och kanske provocerar oss. Vårt fokus är att visa på lösningar och andra sätt att tänka och agera än vad som är den rådande normen.

Tidningen har som målsättning att ge Courages intressenter – försäljare, allmänhet, myndigheter, journalister, studenter, företag – information och kunskap om lösningarna som finns inom räckhåll på de problem som vi står inför. Och kanske viktigast – inspiration att genomföra de förändringar som behövs göras.