DAGENS SKOLBARN – MORGONDAGENS MEDARBETARE · nytta av informations- och kommunikationsteknik, IKT, som pedagogiskt verktyg för att lyfta un-dervisningen i teknik, naturvetenskap

KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

DAGENS SKOLBARN –MORGONDAGENS MEDARBETARETeknikföretagens policy för grundskolan

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS ÖVER 100 000 TEKNIKUTBILDADE**KÄLLA: TRENDER OCH PROGNOSER, SCB, 2011

3

INLEDNING

Teknikföretag står för nära hälften av den svenska varuexporten. Dessutom är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten kopplad till industrins varuexport. Varje direkt anställd i teknikföretag genererar ett flertal jobb i andra sektorer. Svenska teknikföretags framgångar på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och till jobb och välstånd i Sverige.

För att Sverige ska attrahera globala investeringar i avancerad produktion och utveckling krävs god tillgång till ingenjörer och yrkesarbetare samt en industrirelevant forskning i världsklass. Det ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla god utbildning med ett innehåll som överensstämmer med behov idag och i framtiden. Grundskolan lägger grunden och behöver utvecklas i samklang med näringslivet och ge eleverna goda förutsättningar för vidare studier. I denna policy ger vi våra förslag på åtgärder inom grundskolan för att teknikföretag fortsatt ska vara internationellt konkurrenskraftiga.

FOTO

: EV

A LIN

DB

LA

D, 1

00

1B

ILD.S

E

4

TEKNIKFÖRETAGEN ANSER ATT:

KUNSKAPSNIVÅERNA SKA HÖJAS

Ȳ Alla elever ska nå godkänt i grundskolans alla ämnen Ȳ Skolan behöver få i uppdrag att stärka elevernas problemlösningsförmåga Ȳ Undervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik ska vara mer relevant, till exempel genom

stärkt samverkan med näringsliv och samhälle Ȳ Användningen av IKT i teknik, naturvetenskap och matematik behöver öka Ȳ Rektors ledarskap och förutsättningar för ledarskap behöver stärkas

DET ÄR NÖDVÄNDIGT MED FLER LÄRARE I TEKNIK, NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK Ȳ Läraryrkets status behöver höjas Ȳ Utbildningsvägar och karriärvägar för lärare i teknik, naturvetenskap och matematik

behöver ses över

TEKNIKUNDERVISNINGEN BEHÖVER STÄRKAS

Ȳ Teknikämnet behöver egna öronmärkta 200 timmar Ȳ Godkänt i teknikämnet ska vara obligatoriskt för att börja teknikinriktade program på gymnasiet Ȳ Tekniklärare ska erbjudas kontinuerlig fortbildning

EN FÖRÄNDRING BEHÖVS I STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARNAS UPPDRAG OCH UTBILDNING Ȳ Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska innehålla mer arbetsmarknadskunskap Ȳ Studie-och yrkesvägledare ska erbjudas löpande fortbildning kring tekniska utbildningar

samt yrken inom teknikindustrin Ȳ Det behövs en tydligare koppling mellan studie- och yrkesvägledningen och det

regionala näringslivet

5

FOTO

: EV

A LIN

DB

LA

D, 1

00

1B

ILD.S

E

6

VÅRA PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR HELA UTBILDNINGSSYSTEMET

ALLA SKA FÅ SAMMA CHANS TILL EN BRA UTBILDNING. Teknikföretagen vill att utbildningssystemet fi-nansieras offentligt, håller en hög kvalitet och ger valfrihet. Oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har ska alla barn, ungdomar och vuxna få lik-värdiga möjligheter till en bra utbildning. De ska få god återkoppling på sina kunskapsnivåer och alla ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det ska finnas stöd för lågpresterande individer och de högpresterande individerna ska utmanas.

UTBILDA FÖR JOBB. All utbildning, oavsett nivå, ska utgå ifrån att utbildningen ska rusta de studerande för arbets-marknadens förutsättningar och krav. Utbildningar behöver därför vara dimensionerade efter arbets-marknaden och det måste föras en nära dialog med företag och andra arbetsgivare om vilka krav mor-gondagens medarbetare måste leva upp till.

DET BEHÖVS EN HELHETSSYN PÅ UTBILDNINGSSYSTEMET. Ingen utbildning får stänga några dörrar till vida-reutbildning. Det reguljära utbildningssystemet och arbetsmarknadsutbildningar måste hålla likvärdig kvalitet och samordningen behöver öka. Det be-höver finnas en helhetssyn på utbildningsystemet som möjliggör karriärväxling. Individer måste lättare kunna röra sig genom utbildningssystemet och kunna förflytta sig mellan yrkesinriktade och akademiska utbildningar.

DET BEHÖVS EN BRED POLITISK ÖVERENSKOMMELSE OM UTBILDNINGS-SYSTEMET. Det behövs ett långsiktigt grepp om utbildnings-politiken och hur kvalitén ska höjas. Övergripande strukturella frågor kring utbildningssystemet är viktiga att fortsätta utreda och långsiktiga lösningar i samverkan med samhället i stort bör eftersträvas.

SAMORDNING ÄR VIKTIGT. Utbildning och kompetensförsörjning är frågor som spänner över flera politiska arenor. Det behövs en samordnad funktion med en helhetssyn på utbild-ning, arbetsmarknad och näringspolitik. Genom ett tydligare regionalt ansvar för planeringen av utbildningar främjas samverkan mellan utbild-ningsanordnare, kommuner och företag.

TEKNIKFÖRETAG BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR SIN EGEN KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Många teknikföretag har idag ett stort engagemang inom kompetensförsörjning. Men fler företag be-höver ta ett strategiskt grepp om sin kompetensför-sörjning i Sverige kopplat till hela utbildningssys-temet. Det är viktigt både för att skolan ska förstå företagens behov och för att ungdomar ska få en rättvis bild av hur det är att jobba i ett teknikföre-tag. Företagens engagemang i utbildningssystemet måste dock användas effektivt. Ansvaret för ut-bildningssystemet är samhällets, men god kvalitet kräver arbetsgivarnas engagemang.

7

SKOLAN LÄGGER GRUNDEN FÖR MORGONDAGENS VÄLFÄRD

SKOLAN ÄR AVGÖRANDE FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNINGENDet sker en stor kompetensväxling i svenska tek-nikföretag och betydelsen av kvalificerade med-arbetare ökar. Antalet ingenjörer ökar och på yrkesarbetarsidan krävs kvalificerad utbildning. I teknikindustrin idag representerar tjänstemännen över 60 procent av de anställda. Enligt SCBs lång-siktiga prognoser kommer det att saknas över 100 000 teknikutbildade 2030. Framförallt ingenjörer men också många yrkesutbildade1.

1 Trender och prognoser, SCB, 2011

Om det inte är möjligt för företag att rekrytera medarbetare med de kunskaper som efterfrågas kan Sverige gå miste om nyetableringar, större företag kan föredra att flytta sin verksamhet till annat land där kompetensen finns och för mindre företag är det ytterst en fråga om överlevnad.

Kompetensväxlingen och kompetensbehoven framöver ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla utbildning med hög kvalitet och med ett innehåll som överensstämmer med de be-hov som finns i dag och i framtiden. Och det måste börja i grundskolan.

1 000 000 SVENSKAR ÄR ANSTÄLLDA DIREKT ELLER INDIREKT KOPPLAT TILL EFTERFRÅGAN PÅ INDUSTRIPRODUKTER

8

SJUNKANDE KUNSKAPSNIVÅER I GRUNDSKOLANKunskapsnivåerna i grundskolan har sjunkit kraf-tigt, både sett över tid och i internationell jämfö-relse. Många elever lämnar grundskolan med ofull-ständiga betyg. Av eleverna i årskurs 9 våren 2013 var det över en femtedel som inte fick godkänt i ett eller flera ämnen. Dryga 12 procent av eleverna fick inte betyg i svenska, engelska eller matte och är där-med inte behöriga till något program på gymnasiet. De flesta som saknar behörighet i ett ämne saknar behörighet i matematik. De ämnen där betygssnit-tet är lägst är ämnena Matematik, Fysik och Kemi. Endast ett ämne, Svenska som andraspråk, har lägre betygsgenomsnitt 2.

I den senaste Pisa-undersökningen3, en återkom-mande utbildningsstudie från den ekonomiska

2 Slutbetyg i grundskolan, Skolverket, 20133 PISA 2013 Results in Focus. What 15-year-olds know and what they can do with what they know, OECD, 2013

samarbetsorganisationen OECD, är resultaten för de svenska 15-åringarna nedslående. År 2000 låg svenska skolungdomars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap över OECD-snittet. År 2013 låg Sverige under OECD-snittet i alla tre områden. Samtidigt förbättras resultaten på många platser i världen. Ostasiatiska stater presterar starkt i Pisa-undersökningen, men även europeiska län-der som Nederländerna, Schweiz och Estland når toppresultat. Undersökningar som Pisa säger dock inte allt vad gäller ett lands ekonomiska utveckling. När världens nationer rankas i förhållande till inno-vationsförmåga ligger Sverige på andra plats4 och delegationer från Asien gör studiebesök på svenska skolor för att lära sig om problemlösning och ledar-

4 Global Innovation Index, WIPO, 2013

1. Shanghai (Kina) 613

2. Singapore 573

3. Hongkong (Kina) 561

4. Taiwan (Kina) 560

5. Sydkorea OECD 554

38. Sverige OECD 478



3. Singapore 542

4. Japan OECD 538

5. Sydkorea OECD 536




3. Singapore 551

4. Japan OECD 547

5. Finland OECD 545


MATEMATIK LÄSFÖRSTÅELSE NATURVETENSKAP

SVERIGES PLACERING I PISASTUDIEN

9

skap5. Det senaste tillägget till Pisa-undersökningen som visar problemlösningsförmåga vittnar dock om att det även inom detta område finns förbättrings-potential för svensk skola, vi är inte så starka som vi tidigare trott. Kunskap och kreativitet verkar gå hand i hand.

Ökade resurser är inte lösningen på alla skolans problem. Det är hur pengarna används som är av-görande. Sverige är ett av de länder inom OECD-området som satsar mest pengar på skolan. Trots det faller resultaten. Flera andra länder, exempelvis Finland och Kanada presterar bättre i resultat, men satsar mindre resurser6.

De sjunkande kunskaperna i den svenska skolan har förmodligen flera olika orsaker. I en utredning om effekterna av skolans kommunalisering pekas

5 Svenska Dagbladet, 2014-02-046 Education at a Glance, OECD, 2012

på flera faktorer som kan ha spelat roll i nedgången i resultat: den ekonomiska nedgången i början av 1990-talet, förändringen av betygssystemet, för-ändringar av lärarutbildningen och införandet av mål- och resultatstyrningen7. Utredningen menar att kommunaliseringen har bidragit till försäm-rade studieresultat och ökad ojämlikhet i skolan. Detta eftersom staten delegerade arbetsuppgifter som många kommuner inte var redo för och lärarna inte fick de arbetsförutsättningar av kommunerna som de hade behövt.

Övergripande strukturella frågor kring utbild-ningssystemet är viktiga att fortsätta diskutera och utreda, till exempel som det arbete Svenskt Nä-ringsliv påbörjat kring hur nationell skolpeng och ökat självstyre för skolor skulle kunna lyfta skolan8.

7 Staten får inte Abdikera, SOU, 20148 Nationell skolpeng, Svenskt Näringsliv, 2014

FOTO

: NIK

LA

S N

YM

AN

10

FOTO

: NIK

LA

S N

YM

AN

11


Ȳ Alla elever ska nå godkänt i grundskolans alla ämnen Det är viktigt att ta elevernas försämrade kunskaper på allvar om Sverige ska kunna leva vidare som en kunskapsnation med framstående företag. Vi menar att alla elever behöver nå godkänt i grund-skolans alla ämnen. Särskilt angeläget är kunskapsraset i matematik och de naturvetenskapliga ämnena där vi snabbt behöver vända trenden.

Ȳ Skolan behöver få i uppdrag att stärka elevernas problemlösningsförmåga Problemlösningsförmåga är den viktigaste kompetensen för teknikindustrin vid sidan av specifika ämneskunskaper. Den första Pisa-mätningen inom området vittnar om att vi inte är bland de främ-sta länderna i problemlösning vilket vi behöver vara för att matcha näringslivets kommande behov. Skolan behöver få ett tydligare uppdrag i läroplanen att denna förmåga ska stärkas och genomsyra hela verksamheten.

Ȳ Undervisningen i teknik, naturvetenskap, matematik ska vara mer relevant, till exempel genom stärkt samverkan med näringsliv och samhälle Undervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik behöver i högre utsträckning utgå från elevernas intresseområden inom dessa ämnen och knyta an till hur kunskaperna används i samhäl-let och arbetslivet. I dag ser vi tyvärr att intresset för dessa ämnen sjunker i högstadiet och en för-klaring kan vara att undervisningen sker för traditionellt och inte utgår från elevernas referensra-mar och inte heller kopplas till arbetslivet i tillräckligt hög grad. Forskningen visar att om elever får arbeta med riktiga uppgifter från näringslivet skapas relevans och det höjer motivation och intresse. Intresse för och kunskap i dessa ämnen är en viktig faktor för att vilja välja en vidare utbildning och karriär inom dessa områden.

Ȳ Användningen av IKT i teknik, naturvetenskap och matematik behöver öka Sverige ligger i topp i en europeisk jämförelse när det gäller tillgången till teknik, men vi hamnar efter i användningen och utnyttjande av inköpt teknik. Skolan behöver bli mycket bättre på att dra nytta av informations- och kommunikationsteknik, IKT, som pedagogiskt verktyg för att lyfta un-dervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik. Digitala verktyg och nya programvaror kan användas för att bättre och roligare tillgodogöra sig nya kunskaper.

Ȳ Rektors ledarskap och förutsättningar för detta behöver stärkas Det lokala ledarskapet har en avgörande betydelse för att goda skolresultat ska kunna åstadkom-mas. Rektorerna har därför en nyckelroll i skolan. Rektor har idag ett mycket brett och omfattande uppdrag gällande personal, pedagogik och ekonomi. Men för att kunna ge det pedagogiska ledar-skapet ett större utrymme bör rektorskapets ansvar förtydligas och arbetsuppgifterna renodlas. Rektor behöver större möjligheter att leda sin skola som egen enhet. Formerna för rekrytering, kompetensutveckling och lönesättning av rektorer bör ges högsta prioritet.

12

STOR BRIST PÅ BEHÖRIGA LÄRARE I TEKNIK,

NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK

Läraryrkets status har sjunkit, det visar sig inte minst i rekryteringen till lärarutbildningen. Särskilt dys-ter är situationen kring ämneslärare till högstadiet i teknik, naturvetenskap och matematik. Skolverkets statistik visar att endast 7 procent av tekniklärarna i högstadiet är behöriga, motsvarande siffra för ma-tematik är 49 procent och naturvetenskap 46 procent. Läget i dessa ämnen kan benämnas krisartat. År 2013 utexaminerades totalt 11 stycken tekniklärare för högstadiet eller gymnasiet 9. 2014 utexaminerades ingen lärare i teknik för högstadiet10. De lärare som utexamineras i teknik, naturvetenskap, och matematik räcker på långa vägar varken till för att ersätta den stora grupp lärare som går i pension närmsta 10 åren, ännu mindre för att öka behörighetsgraden i denna grupp. Rapporter visar att det viktigaste området för svensk grundskola att försöka stärka är lärarna; deras löner och karriärmöjligheter11.

Det behövs fler lärare med djup ämneskompetens och ämnesdidaktisk kompetens, det vill säga kun-skapen om hur man lär ut, för att höja kvaliteten i undervisningen. Det behövs dels insatser för att skapa möjligheter för existerande lärare att stärka sina kunskaper, men läraryrket måste också kunna attrahera fler, andra grupperingar, av kompetenta individer. Kraven på lärarlegitimation synliggör problemen kring lärarbristen och kan kanske på sikt leda till att vissa lärartjänster blir mer attraktiva. Om läraryrkets status ska höjas och resultaten i den svenska skolan ska lyfta krävs att fler av de allra duktigaste studen-terna väljer läraryrket. De karriärtjänster som har införts är ett viktigt steg i rätt riktning. Men vi tror samtidigt att det behöver mycket mer.. Det är en mycket tung process att öka attraktiviteten för att bli lärare i teknik, naturvetenskap och matematik och angeläget att se över förslag och lösningar redan idag. Prioriterat nu bör vara att öka fler lärares kompetens istället för att öka lärartätheten.

9 Lärarförbundet i Svenska Dagbladet , 2013-05-1510 Källa: https://www.lararforbundet.se/artiklar/no-och-teknikamnena-hotas-av-lararbrist11 Världsbanken, Sweden’s Business Climate – Opportunities for Entrepreneurs, 2014

ENDAST FEM LÄRARE I BIOLOGI, FYSIK OCH

KEMI FÖR ÅRSKURS 79 TOG EXAMEN NU I VÅR*.

13


Ȳ Läraryrkets status behöver höjas Stat och kommuner behöver snabbt agera för att visa att teknik, naturvetenskap och matematik är viktigt och att samhället värdesätter att unga vill bli lärare inom dessa ämnen. Examenspremier har föreslagits och det är ett positivt inslag, men det räcker inte. För att öka antalet skickliga lärare krävs en reformerad lönesättning, ett högre relativt löneläge men också i högre grad individuell lönesättning. Lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver premieras och motiveras. Andra betydelsefulla förändringar för att höja lärares status är en bättre arbetsmiljö med mindre pappersarbete och mer tid för undervisning och kollegialt lärande.

Ȳ Utbildningsvägar och karriärvägar för lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver ses över Vägen till att bli lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver ses över för att hitta olika alternativ till utbildningar och för att nå fler potentiella kandidater. Vi vill underlätta för personer med goda ämneskunskaper, men utan formell lärarutbildning, att söka sig till läraryrket. Komplet-terande pedagogisk utbildning, kpu, är ett bra steg på vägen men ytterligare alternativ och former behöver undersökas. En viktig del är också att se över främjandet av rörelse av personer mellan utbildningssidan och näringslivet. Även lärare som idag saknar tillräckliga ämneskunskaper, men undervisar i teknik, naturvetenskap och matematik, behöver få möjlighet att komplettera sin utbildning. För att skapa stärkta drivkraf-ter för lärare att investera tid och energi i kompetensutveckling bör väl genomförda vidareutbild-ningar i teknik, naturvetenskap och matematik vara meriterande, vid till exempel lönesättning.

*KÄLLA: HTTPS://WWW.LARARFORBUNDET.SE/ARTIKLAR/NO-OCH-TEKNIKAMNENA-HOTAS-AV-LARARBRIST

14

TEKNIKÄMNET ÄR SÄRSKILT EF TERSATT

Teknikämnet i grundskolan lider av stora kvalitetsbrister. Undervisningen varierar mycket kraftigt, progressionen är svag och ämnet integreras ofta inom andra ämnen och verksamheter. En av sex elever riskerar att bli helt utan undervisning i teknikämnet och i och med att teknikundervisningen på var sjätte skola nämligen sker främst tillsammans med fritidsverksamhet eller elevens val, som inte är obligato-riskt för alla elever12. Därmed blir övriga elever på skolan utan undervisning i teknik. Undervisningen misslyckas ofta med att stimulera elevernas intresse för teknik, eleverna blir successivt mer negativa till teknikundervisningen ju äldre de blir. Antalet elever som tycker att teknikämnet är viktigt, intressant och roligt sjunker kontinuerligt och markant från årskurs 5 till årskurs 913. Detta är mycket olyckligt eftersom det första steget mot en ingenjörsutbildning längre fram i livet är att först söka sig mot ett teknikinriktat gymnasieprogram. Bland de som väljer att studera till ingenjör finns ofta ett intresse för teknik, teknikens möjligheter och problemlösning i grunden. Det är därför oerhört angeläget att grundskolan stimulerar elevernas intresse inom detta område.

I debatten hör man ofta att teknikämnet är nytt och att ämnet behöver tid för att etableras. Det reso-nemanget håller inte. Ämnet har varit obligatoriskt i grundskolan sedan 1994,vilket är 20 år. Det innebär att ungefär halva skolans lärarkår och rektorskår alltid verkat i en skola med obligatoriskt teknikämne.

12 Teknikämnet i träda, Teknikföretagen och CETIS, 201213 Teknik-gör det osynliga synligt, Skolinspektionen, 2013

EN AV SEX ELEVER RISKERAR ATT BLI HELT UTAN UNDERVISNING

I TEKNIKÄMNET*

15


Ȳ Teknikämnet behöver egna öronmärkta 200 timmar Timplanen bör förtydligas så att teknikämnet separeras från de naturvetenskapliga ämnena och de gemensamma 800 timmarna för dessa fyra ämnen. Alla elever bör garanteras 200 timmar sche-malagd undervisning i teknik under årskurs 1-9. Detta leder till bättre planering, progression och likvärdighet för alla elever.

Ȳ Godkänt i teknik ska vara obligatoriskt för att börja teknikinriktade program på gymnasiet Teknik bör också vara ett av de ämnen man behöver ha godkänt i för att påbörja det naturveten-skapliga programmet och teknikprogrammet på gymnasiet. Precis som att man idag behöver ha godkänt i de naturvetenskapliga ämnena; fysik, kemi och biologi.

Ȳ Tekniklärare ska erbjudas kontinuerlig fortbildning Teknikutvecklingen går mycket snabbt, arbetssätt, processer och produkter förändras fort. För att kunna möta elevernas nyfikenhet och förmedla en verklig bild är det viktigt med kontinuerlig fort-bildning för lärare i teknikämnet.

*KÄLLA: TEKNIKÄMNET I TRÄDA, TEKNIKFÖRETAGEN OCH CETIS, 2012

16

STORA UTMANINGAR FÖR STUDIE- OCH

YRKESVÄGLEDNINGENIntresset för industrirelevanta utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå har de senaste åren ökat, men fortfarande behöver fler ungdomar uppmuntras och inspireras till dessa utbildningar samt de yrken de kan leda till inom teknikindustrin. Landets 15-åringar vill veta mer om var jobben finns i morgon men tycker inte att skolan gett dem bra information om vilka yrkesmöjligheter som finns. Stu-die- och yrkesvägledarna är enligt ungdomarna själva en av de mest inflytelserika påverkarna i deras studieval jämte föräldrar, vänner och lärare. 14

Idag har vi en parallell kompetensbrist och hög ungdomsarbetslöshet. Skolans studie- och yrkesvägled-ning får en viktig roll att spela genom att omvandla ungdomarnas intressen och drömmar i yrkes- och utbildningsval och ge en realistisk bild av vilka utbildningar som kan leda till jobb.

Vi tycker att det behövs en diskussion om framtidens studie- och yrkesvägledning. Vägledningen behö-ver i större utsträckning vara kopplad till ett högre uppdrag, att minska missmatchen på arbetsmarknaden.

14 SyvBarometern, Ungdomsbarometern, 2011

IDAG HAR VI I SVERIGE EN PARALLELL

KOMPETENSBRIST OCH HÖG UNGDOMS

ARBETSLÖSHET

17


Ȳ Det behövs mer arbetsmarknadskunskap i studie- och yrkesvägledarutbildningen Utbildningen som knappt reviderats sedan 1984 fokuserar mest på beteendevetenskap och psykologi och innehåller, på tre år, endast ett fåtal kurser som handlar om arbetsmarknaden. Kunskap om yrkesroller och karriärvägar i teknikindustrin bör vara en mer central del i utbildningen till studie- och yrkesvägledare.

Ȳ Studie-och yrkesvägledare ska erbjudas löpande fortbildning kring tekniska utbildningar samt yrken inom teknikindustrin Arbetsmarknaden är i snabb förändring och yrkesroller, utbildningar och tjänster förändras i en rasande fart. Särskilt i teknikindustrin. Studie-och yrkesvägledarna är den funktion som ska tolka dagens komplexa utbildningssystem och föränderliga arbetsmarknad och vägleda ungdomar. Det är därför angeläget att studie- och yrkesvägledare får möjlighet till förnyad kunskap om framtidens teknikindustri och utbildningsvägarna dit.

Ȳ Det behövs en tydligare koppling mellan studie- och yrkesvägledningen och det regionala näringslivet Studie- och yrkesvägledarna arbetar oftast ensamma och är öppna för mer samverkan med nä-ringslivet men behöver bra processer för detta. Kopplingen mellan studie- och yrkesvägledarna och de regionala kompetensplattformarna, som har i uppdrag att säkra kompetensförsörjningen till näringslivet bör därför stärkas. Till exempel kan de regionala arbetsmarknadsanalyserna användas mer i vägledningen.

18

VAD GÖR TEKNIKFÖRETAGEN FÖR ATT STÄRKA UTBILDNINGSSYSTEMET?Ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik är avgörande för att teknikindustrin ska kunna attrahera kompetenta medarbetare. Teknikföretagen genomför på eget initiativ en rad långsiktiga sats-ningar och vi stöttar också andras satsningar inom området.

Inom ramen för projekt som Teknikspanarna, Årets Teknikutbildning, Problemlösarna och MaTeNa håller vi i workshops för elever och inspirationsföreläsningar för lärare. Vi delar ut stipendier och erbju-der gratis undervisningsmaterial - allt för att stärka teknikundervisningen. Genom våra projekt riktade mot studie- och yrkesvägledare, till exempel Felix stör en ingenjör och Ingenjörsvägen arrangerar vi workshops för studie- och yrkesvägledare runt om i landet om dagens teknikindustri, yrkesroller för ingenjörer och utbildningsvägar dit.

Vi arbetar med industrins övriga parter inom ramen för Teknikcollege. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, utbildningsanordnare och företag för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå.

Vi engagerar oss i programråd, branschråd, referensgrupper, styrelser och utbildningsnämnder för att utveckla gymnasie- och ingenjörsutbildningar som håller hög internationell klass och är anpassade efter teknikindustrins behov.

Teknikföretagen kommer att fortsätta arbeta för en stärkt undervisning och konkurrenskraftiga utbild-ningar i teknik, naturvetenskap och matematik och för förbättrad information kring karriärmöjligheter i dagens och framtidens teknikindustri.

19

KONTAKT:

Li Ljungberg08-782 08 51

[email protected]

Tobias Eriksson08-782 08 26

[email protected]

20

14

FOR

M: M

GD

.NU

, TRY

CK

: XX

XX

X

I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKATeknikföretagen är arbets givar organisationen för de kreativa företag som står för hälften av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknik företag i arbets rätt och bransch frågor,

så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världs klass.

Documents

DAGENS SKOLBARN – MORGONDAGENS MEDARBETARE · nytta av informations- och kommunikationsteknik, IKT, som pedagogiskt verktyg för att lyfta un-dervisningen i teknik, naturvetenskap