Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för sociala och psykologiska studier Socialt arbete/Socionomprogrammet Vårtermin 2015

Dags att skriva uppsats

Arbetsformer, råd och anvisningar inför skrivande av examensarbete

Innehåll Inledning 1

DEL I. FORMELLA PROCESSER UNDER UPPSATSARBETET 1

Lärandemål 1

Kursmoment 1

Uppstart 1

PM-seminarium 2

Avslutande seminarium 2

Handledning 3

Examinationsprocessen 4

Betyg och bedömningsgrunder 5

Registrering och publicering 7

DEL II. PROCESSEN AV ATT SKRIVA ETT EXAMENSARBETE 8

Uppsatsen 8

Etiska val och överväganden 8

Språk 8

Omfattning och formalia 8

Disposition av uppsatsen 9

1

Dags att skriva uppsats – Arbetsformer, råd och anvisningar inför skrivande av examensarbete Inledning I detta dokument kan du läsa om hur uppsatskursen är organiserad, vad handledning är och

annan relevant information som rör examensarbetet. Syftet är att du självständigt skriver en

uppsats, motsvarande 15 högskolepoäng, alltså tio veckors heltidsarbete. Föreliggande text

har fokus på processen för skrivandet, för metodologiska överväganden rekommenderas till

relevant metodlitteratur.

DEL I. FORMELLA PROCESSER UNDER UPPSATSARBETET

Lärandemål

Lärandemålen beskrivs i kursplanen för kurs Uppsats – Examensarbete. De anger vad du som

student förväntas veta och förstå, kunna genomföra samt hur du förhåller dig till vetenskap

och forskning efter avslutad kurs. Lärandemålen beskriver vad du som student ska kunna,

medan betyg beskriver hur väl du kan detta. Följande lärandemål är hämtade ur kursplanen:

* Självständigt avgränsa en problemformulering, identifiera och formulera syfte och

frågeställning i socialt arbete

* Utifrån syfte och frågeställning genomföra litteratursökning och med lämpliga

vetenskapliga metoder genomföra datainsamling samt analys av datamaterial

* Bedöma och tillämpa forskningsetiska aspekter under forskningsprocessen

* I skriftlig form (uppsats) presentera metod, resultat och analys samt kritiskt diskutera

resultat/analys ställt mot tidigare forskning och/eller teorier inom området

* Muntligt försvara och diskutera examensarbetet

* Kritiskt granska och opponera andras skriftliga examensarbeten

* Använda ett vetenskapligt, klart och korrekt språk samt en tydlig disposition

Kursmoment

I separat studiehandledning ges exakta tider och instruktioner för arbetet den innevarande

terminen. All skriftlig information om kursmomenten kan nås via kurshemsidan på kurstorget,

http://www3.kau.se/kurstorget/?lang=sv.

Uppstart

Uppsatsen skall utgöras av ett teoretiskt arbete, en litteraturstudie, eller ett empiriskt inriktat

arbete, men oavsett upplägg alltid ha en tydlig koppling till socialt arbete. Uppsatsarbetet sker

i par och börjar med att ni avgör vilket problemområde eller fenomen som ni avser att belysa.

Den inledande kursen på termin 6, Vetenskapsteori och metod inom socialt arbete, syftar till

att vara redskap för terminens avslutande examensarbete. Efter kursens inledning tilldelas

handlare efter val av uppsatsämne och/eller metod. Tillfälle ges för er att förbereda er för det

2

kommande arbetet. Examination av uppsatserna sker vid de uppsatsseminarier som hålls vid

avslutat uppsatsarbete.

PM-seminarium

Uppsatskursen inleds med ett PM-seminarium. Ett uppsats-PM är en plan för det fortsatta

arbetet. PM-skrivandet baseras på idéer om ämne och teori, tankar kring val av metod, resultat

och etiska reflektioner kring pilotstudien och tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter i

socialt arbete, samt det sociala arbetets teori och praktik. Syftet med ert PM är således att

stämma av arbetsprocessen och planeringen av arbetet.

Ämnet för examensarbetet och den vetenskaplig teori och metod som ska användas arbetas

fram i samråd med handledaren utifrån ert PM. En plan är alltid preliminär och behöver

således revideras efter diskussion med handledaren.

PM skall också innehålla en tidsplan för genomförandet av den empiriska studien. Det viktiga

är att skapa en överblick som underlättar det fortsatta arbetet samtidigt som det ger underlag

för seminariebehandlingen.

Avslutande seminarium

Seminariebehandling av uppsatsen är till för att författaren/författarna skall få uppsatsen

genomlyst. Opponenternas uppgift är att vara noggranna granskare av uppsatsens kvalitet. Det

är opponenterna som ansvarar för att tiden disponeras på ett adekvat sätt.

Tillvägagångssätt vid seminariet – 45 minuter avsätts för varje uppsats

1. Seminarieledaren öppnar seminariet, presenterar opponenterna, respondenterna,

nämner uppsatsens titel och handledare samt examinerande lärare.

2. Respondenterna får ordet för att rätta ev. felaktigheter. Korrigeringarna bör handla om

saker som kan påverka kommunikationen mellan respondenter och opponenter, t.ex.

enstaka siffror och referenser.

3. Opponenterna ges ordet. De sammanfattar uppsatsens centrala delar, problemställning,

syfte, frågeställningar, metod, resultat och slutsatser – fem, tio minuter. Syftet med

sammanfattningen är att ge respondenterna möjlighet att bedöma om opponenterna

förstått uppsatsens innehåll.

4. Opponenterna frågar respondenterna om sammanfattningen var korrekt.

Respondenterna kommer med tillrättalägganden om det behövs.

5. Opponenterna fortsätter att kritiskt granska uppsatsen i form av en dialog med

respondenterna. De ställer frågor till respondenterna, respondenterna svarar. När det

gäller enstaka mindre betydelsefulla detaljer i arbete, t.ex. korrekturfrågor, räcker det

att opponenterna ger dessa skriftligt till respondenterna efter oppositionen. Fokus skall

således vara på själva innehållet i uppsatsen. Opponenterna avslutar med ett

sammanfattande omdöme.

6. Respondenterna får ordet för synpunkter på oppositionen.

7. Öppen diskussion av C-uppsatsen, ca 10 minuter, där samtliga seminariedeltagare ges

tillfälle att bidra.

8. Seminarieledaren avslutar seminariet.

Det är viktigt med en dialog mellan i första hand opponenterna och respondenterna. Dialogen

övergår efter ungefär halva tiden till en fördjupad och kritisk diskussion av uppsatsens

innehåll, som problematisering, val av metod och teori eller avgränsningar.

3

Uppsatsseminariets spelregler

1. Ansvaret för seminariet ligger hos seminarieledaren.

2. Opponenterna och respondenterna skall vara aktiva under seminariet.

3. Övriga seminariedeltagare förväntas vara aktiva, i synnerhet under den allmänna

diskussionen.

4. Oppositionen skall ske i en positiv och konstruktiv anda, där både förtjänster och

brister lyfts fram.

Handledning

Varje uppsatspar tilldelas en handledare för stöd under processen. Handledarens uppgift är att

vara diskussionspartner och rådgivare vid planering och genomförande av uppsatsarbetet och

har ett formellt ansvar för att studien genomförs på vetenskapligt och etiskt försvarbart sätt.

Handledaren avsätter tjugo timmar av sin arbetstid under terminen för att träffa studenterna,

diskutera och rådgöra samt för genomläsning och indirekt handledningsarbete, som e-post och

telefonkontakt. Som student avgör du hur du vill planera att använda den avsatta

handledningstiden. Inför varje handledningstillfälle bör handledaren få ett manuskript för

genomläsning, och då i god tid. Kom alltid väl förberedd till din handledning!

För att handledningen skall vara givande bör du tillsammans med er handledare diskutera

ansvarsområden. Du kan upprätta ett muntligt eller skriftligt avtal eller kontrakt. Diskutera

förväntningar på samarbetet, samt skyldigheter och rättigheter för student respektive

handledare. Syftet är att medvetandegöra era förhoppningar, förväntningar och

föreställningar. Reflektera därför inför ert första möte med handledaren om följande frågor:

Handledningens praktiska sidor

- Hur ofta skall handledning ske?

- Vem skall ta initiativ till handledning?

- Hur kan du underlätta för handledaren att vara förberedd inför handledningen?

- På vilket sätt vill du att handledaren skall vara förberedd?

Handledningens innehåll

- Vem sätter dagordningen för handledningen?

- Vilka slags kommentarer vill du att handledaren skall ge på uppsatsarbetet?

- Förväntar du dig att handledaren ger kommentarer på ditt språk?

- Skall handledaren vara kritisk till arbetet?

- Skall handledaren ge beröm för arbetet?

Handledningens personliga sidor

- Finns det personliga omständigheter som handledaren skall ta hänsyn till under arbetets

gång? Läs- och skrivsvårigheter? Ditt eller anhörigas hälsotillstånd?

- Är du beredd på att ta kritik?

- Är du bra på att motivera och uppmuntra dig själv? Din kurskamrat?

- Om konflikter uppstår mellan dig och din handledare, hur skall de hanteras?

- Om konflikter uppstår mellan er som uppsatsskrivare, hur skall de hanteras?

På samma sätt som studenter är olika och har olika förväntningar, skiljer sig handledare och

arbetar på olika sätt. Klargör därför arbetets förutsättningar.

4

Examinationsprocessen

De lärare som samarbetar vid bedömning av uppsatserna är kursansvarig, handledare,

examinerande lärare och examinator. Med kursansvarig menas lärare som har det

sammanhållande ansvaret för kursen. Denne har bland annat som uppgift att i samråd med

lärarkollegiet planera kursen och fastställa former för examination. Kursansvarig utser

handledare och examinerande lärare till uppsatserna i samråd med de inblandade lärarna.

Examinerande lärare har som uppgift att granska och bedöma uppsatsen. Ansvaret för

betygssättning vilar på examinerande lärare. Examinator är av universitetet särskilt utsedd

lärare som har det övergripande ansvaret för examinationsprocessen.

Uppsatserna bedöms på följande sätt:

Inför sista handledningstillfället skall ett komplett uppsatsmanus finnas hos

handledaren. Du måste ge din handledare ditt slutmanus i god tid eftersom hon/han

måste kunna läsa texten i sin helhet för att sedan ge dig feedback för att du skall kunna

ändra, korrigera och förtydliga din text.

Handledaren avgör sedan om uppsatsen kan gå vidare för seminariebehandling.

Emellanåt bedöms att uppsatsen inte kan gå vidare till det första examinationstillfället:

”När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekomma att

examinatorn kräver mycket omfattande förändringar för att uppsatsen skall kunna

godkännas” (Högskoleverket: Rättssäker examination. Rapport 2008:36 R, s. 8).

Handledaren meddelar den kursansvariga vilka uppsatser som kan ventileras på

uppsatsseminariet. Därefter utser den kursansvariga läraren opponent till respektive

uppsats och gör ett schema för seminarierna.

Uppsatsbyte. Opponering sker som regel i par. Du skickar uppsatsen till den

examinerande läraren och opponenterna via e-post. Vi använder itslearning som en

distributionskanal för C-uppsatserna. Du lämnar in uppsatsen på itslearning i den

mapp som är avsedd för seminariegruppen. Ni får så tillgång till varandras arbeten och

kan delta aktivt på seminarierna.

Uppsatsseminarierna. De examinerande lärarna leder var sitt seminarium.

Opponenterna ger på seminariet förslag på vilka punkter uppsatsen kan förbättras.

Opponeringen bedöms av den examinerande läraren.

Du har efter uppsatsseminariet möjlighet att göra ändringar. Därefter lämnas uppsatsen

till administratören som lämnar vidare till den examinerande läraren. Om den

examinerande läraren vill att uppsatsen istället skickas till henne/honom direkt per e-

post ges anvisningar om detta på seminariet.

Den examinerande läraren ger sina kommentarer till studenten och handledaren via e-

post inom tre arbetsveckor enligt grundutbildningsreglerna.

Examinerande lärare sätter betyg alternativt begär ytterligare kompletteringar. Ett

slutgiltigt besked om betygen ges till dig. Betyget registreras i Ladok för er först när

slutversionen skickats till den examinerande läraren och uppsatsen registrerats i DiVA.

Se anvisningar i separat studiehandledning.

Uppsatser som inte blir färdiga i tid till ordinarie uppsatsseminarium behandlas på ett

uppsamlingsseminarium i början av påföljande termin.

Examensarbete som på grund av allvarliga brister underkänts av den examinerande läraren

skall genomgå prövning vid nytt examinationstillfälle. Detta innebär att uppsatsen åter

seminariebehandlas på ett uppsamlingsseminarium.

5

Betyg och bedömningsgrunder

Bedömningen av uppsatsen tar utgångspunkt i de kunskaper, färdigheter och förmågor som du

som student förväntas utveckla under utbildningen i socionomprogrammet. Betygskriterierna

har formulerats i relation till lärandemålen som definierats i kursplanen.

Att skriva i par

Inom socionomprogrammet skrivs uppsatsen oftast i par. Uppsatser skrivna i par ges en

helhetsbedömning utifrån den gemensamma slutprodukten och en individuell bedömning

utifrån den individuella insatsen. För bedömning av de enskilda studenternas kunskaper skall

du i förordet till uppsatsen ange arbets- och ansvarsfördelning för uppsatsarbetet, utifrån två

alternativ:

1) Gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar. Om du väljer detta kommer du och din

författarkollega att erhålla samma betyg.

2) Separat ansvar för olika delar av uppsatsen. Om du väljer detta alternativ kan det bli så

att du och din författarkollega får skilda betyg.

Att bedöma uppsatsers kvalitet är komplicerat. De punkter som följer är tänkta att vara till

vägledning.

Innehåll

Vid betygsättning beaktas tydlighet i problemställningen och uppsatsens relevans för ämnet

socialt arbete. Uppsatsen måste ha en tydlig röd tråd: som att de empiriska kapitlen besvarar

syftet och att analys och tolkningar utgår från syftet, de teoretiska begreppen/perspektivet

används vid analysen och att metodval och reflektioner är relevanta för uppsatsens syfte.

Övergripande kriterier

Ett sätt att ange bedömningskriterier är att se på de allmänna egenskaper som bör känneteckna

uppsatsen, alltså att uppsatsen i rimlig grad skall vara vetenskaplig och kommunikativ.

Bedömningen av vetenskaplighet rör uppsatsens originalitet och kritiska hållning. Med kritiskt

tänkande menas att författaren kan distansera sig från sin förförståelse och eget perspektiv på

det undersökta problemet, alternativt visa på förekomsten av parallella perspektiv på ett och

samma problem. Bedömningen gäller även i vilken grad uppsatsen genomsyras av

begreppslig och logisk klarhet och enkelhet. Vetenskapligheten indikeras av hur du som

författare har valt, formulerat, diskuterat och utvecklat problemet, anknutit till och diskuterat

befintlig teori och forskning, valt metoder, diskuterat val av metod, analyserat och tolkat data

etc. Detta kan sammanfattas som uppsatsens självständighet. Kommunicerbarhet tar sig

uttryck i disposition och sammanhang, stringens och språkbehandling. Häri ingår

noggrannheten med källhänvisningar och av faktakontroll. Detta kan sammanfattas som

uppsatsens tydlighet.

Specifikation av bedömningskriterier

Titel

- Informativ titel som överensstämmer med studien.

6

Disposition

- Uppsatsen skall ha en röd tråd vilket återspeglas i en tydlig, logisk struktur i huvudrubriker

och underrubriker.

Ämnesval och syfte

- Uppsatsen skall ha en tydlig relevans till ämnet socialt arbete, alltså dess teori och praktik.

- Syftet skall vara tydligt, ringa in ett problemområde och avgränsa undersökningen.

- Syftet skall ta utgångspunkt i befintlig kunskap inom området.

Kontext

- Uppsatsen skall ha anknytning till aktuell forskning och relevant teori.

- Den skall presentera det aktuella forskningsläget.

Teoretisk referensram

- Uppsatsen skall ha en teoretisk anknytning.

- De/n teori/er och teoretiska begrepp som används skall motiveras och/eller diskuteras i

förhållande till syftet.

Metod

- Den valda forskningsmetoden bör vara motiverad och tydligt beskriven.

- Metodens för- och nackdelar i förhållande till syftet skall diskuteras.

- Kriterier för urval skall vara noggrant redovisade.

- Analysmetoderna skall redovisas tydligt och diskuteras.

- Frågan om metodvalens konsekvenser på kunskapsanspråket skall reflekteras över.

Etiska överväganden

- Etiska aspekter skall vara beaktade och väl beskrivna.

- En beskrivning av om arbetet genomförts som uppdrag skall inkluderas.

Resultat

- Resultaten ska vara tydligt presenterade.

- Analys av data skall ske med hjälp av teori och/eller valda teoretiska begrepp.

- Det skall finnas en tydlig nivåskillnad i uppsatsen mellan redovisningen av empiriska

resultat å ena sidan och analysen å den andra.

Diskussion

- Huvudresultaten skall tydligt och klart sammanfattas.

- Resultaten bör diskuteras i förhållande till frågeställning, metod, teori och i förhållande till

forskningsläget.

- Resultatens trovärdighet och generaliserbarhet/överförbarhet skall övervägas.

- Slutsatserna skall vara baserade i resultaten.

Form och formalia

- Titelsida enligt mallen.

- Korrekt litteraturlista.

- Korrekta och konsekventa system för källhänvisningar samt dokumenterade

sakförhållanden.

- Korrekt benämnda och utformade tabeller och figurer.

- Relevanta bilagor.

- Rättvisande sammanfattning.

7

Uppsatsens läsbarhet

- Det språk som används i uppsatsen skall kännetecknas av korrekt stavning och grammatik,

med iakttagande av gällande skrivregler samt precisa och klara formuleringar.

Sammanvägning av bedömningskriterier

I bedömningen av uppsatsen sker en sammanvägning av ovanstående kriterier. De olika

kriterierna har olika vikt. Vetenskaplighet väger i allmänhet så tungt att vissa brister här inte

kan kompenseras av något annat. Men de olika aspekterna inverkar också på varandra,

exempelvis på så sätt att vetenskapligt hållbara resultat blir ännu bättre av att presenteras väl.

En ostrukturerad presentation kan förstöra även intressanta insikter.

Betyget GODKÄND ges när uppsatsen uppfyller grundkraven för en uppsats på C-kursnivå.

Respondentens försvar av uppsatsen kan påverka betygsbedömningen.

Betyget VÄL GODKÄND är ett kvalitativt betyg som sätts när en uppsats utmärker sig för

extraordinär standard. Uppsatsen skall hålla en jämn kvalitet när det gäller alla delar. Faktorer

som kan tillmätas en viss, men inte självständig, betydelse vid bedömningen är uppsatsämnets

komplexitet, originalitet och/eller det empiriska arbetets svårighetsgrad.

Bara marginella korrigeringar av den slutligt inlämnade uppsatsen är tillåtna för att få betyget

väl godkänd.

För godkänt betyg på uppsatskurs krävs opposition på annan författares uppsats.

Plagiering

Att använda andras arbeten, till exempel texter, diagram, tabeller eller datorprogram och

försöka få dem att framstå som sina egna kallas för att plagiera. När du använder andras

arbeten, och det är tillåtet i ett vetenskapligt arbete, skall alltid källan anges (ur

Broschyren Fusk och plagiat, Karlstads universitet i samarbete med Umeå universitet, se

www.kau.se/bibliotek/skriva/plagiering).

Plagiering av andras arbeten är strikt förbjudet då det betraktas som intellektuell stöld inom

akademin. Förutom detta är plagiering ett tecken på att skribenten inte behärskar sitt

ämnesområde och självständigt kan använda sig av tidigare forskning som ett redskap för

kunskapsutveckling.

Karlstads universitet använder verktyget Ephorus för plagiatkontroll av skriftliga

inlämningsuppgifter, uppsatser och examensarbeten. Ephorus är inbyggt i itslearning. Den

korrigerade versionen av uppsatsen lämnas som en uppgift i itslearning, se studiehandledning.

Era arbeten ”körs” mot en databas med tidigare publicerade arbeten. Läraren får ett protokoll

från Ephorus som visar vilka källor du använt och kan sedan avgöra om du hänvisat korrekt

eller har försökt dölja vissa.

Registrering och publicering

Se separat studiehandledning.

8

DEL II. PROCESSEN AV ATT SKRIVA ETT EXAMENSARBETE

Uppsatsen

I följande text presenteras anvisningar om etiska överväganden, språkliga aspekter,

uppsatsens omfattning och formalia. Bedömningskriterierna är väsentliga att ha i åtanke under

skrivandet. En kort presentation görs av de delar som ingår i en vetenskaplig uppsats.

Etiska val och överväganden

Under hela forskningsprocessen måste du förhålla dig till etik, alltså möjliga konsekvenser av

dina val och överväganden. Forskningsetik handlar inte bara om att informanters identitet

skall skyddas, utan också om vilka konsekvenser forskningen kan ha för dem som medverkar i

din forskning, men också för deras närstående. Vissa ämnen kan vara svåra att forska om

eftersom de är känsliga för de berörda. Ju närmare ämnet ligger informantens person desto

större är sannolikheten att en intervju leder till tankar och funderingar, som i sin tur kan verka

menligt på hur informanten ser på sin livssituation. Ämnen som vid första blicken verkar

oskyldiga ruvar ibland på etiska utmaningar.

Språk

Att skriva en uppsats är att kontinuerligt arbeta med och i sitt språk. I själva skrivandet blir

studiens logik, resonemang och slutsatser till. Tänk därför på att skrivandet sällan är en

verksamhet där författaren ”bara sätter på papper” det hon redan tänkt och gjort, utan att en

stor del av arbetet med uppsatsen utgörs och utförs under själva skrivandet. Författaren

utvecklar formuleringar och testar under och genom skrivandet olika sätt att förhålla sig till

sitt material. Texten blir sällan perfekt första gången du formulerar dina tankar, utan den

utvecklas och förfinas genom arbetet med texten och språket.

Det vetenskapliga språket ska i princip vara ”osynligt”. Läsaren ska således inte märka hur

författaren skrivit och innehållet ska inte skymmas av gestaltningen. Tänk därför på att skriva

klart och enkelt, och att uppmärksamma och undvika resonemang som kan verka otydliga i

texten, som fikonspråk eller tomma honnörsord. Inte minst stavfel och felaktig

meningsbyggnad förvillar vid läsandet.

Det finns mycket litteratur om uppsatsskrivandets villkor som stöd i arbetet. Litteratur om

vetenskapligt skrivande finns på hylla Aef i biblioteket.

Om du har svårt att skriva och arbeta språkligt kontakta snarast bibliotekets skrivstöd. Här får

du individuell skrivhandledning om du behöver utveckla ditt språk och tips och råd på hur du

kan förbättra ditt skrivande. Skrivstödet är inriktat på att förbättra skrivandet på sikt, därför

hjälper de inte till med endast en rättning eller korrekturläsning av inlämningsuppgifter i sista

minuten. Besök bibliotekets hemsida om ni vill läsa mer:

http://www.kau.se/bibliotek/skriva/skriva/skrivhandledning.

Omfattning och formalia

Uppsatsen brödtext skrivs med typsnitt Garamond eller Times New Roman i 12 punkter.

Radavståndet skall vara enkelt (1,15) och alla marginaler skall vara 2,5 cm. Rubriksättningen

9

skall vara tydlig när det gäller huvudrubriker och underrubriker. Sidnummer skrivs i

högermarginal eller centrerat i underkant. Uppsatsen skall inte vara mer än 18 000 ord,

exklusive försättsblad och bilagor. Maxgränsen får överstigas med högst 10 procent. Detta är

inte förhandlingsbart. Vid en överskridning renderar uppsatsen betyget underkänt.

Det finns flera internationellt erkända och använda skrivsätt för hänvisningar (se

www.kau.se/bibliotek/skriva/skriva-referenser). Inom samhälls- och beteendevetenskapen

används ”Harvardsystemet” där forskaren i texten omedelbart anger referensens efternamn

och utgivningsår; (Andersson, 1995). I litteraturförteckningen anges fullständiga data. I det

andra systemet ”Oxfordsystemet” används notsiffror, där författaren i fotnoterna anger den

nödvändiga informationen. Noten kan placeras längst ner på sidan (fotnot) eller längs bak i

boken (slutnot).1

Längre citat, alltså mer än två eller tre rader, skrivs inte i brödtexten utan avskiljs i ett stycke

för sig. Markera citat genom mindre typsnitt och indrag i marginalen. Intervjucitaten kan

åtföljas av en identifikation, exempelvis ”Tjänsteman i kommunen” eller ”Intervjuperson 1”.

Fingera namn och om nödvändigt titel för att undvika identifiering av uppgiftslämnaren. Citat

skall återge källan ordagrant, med undantag från intervjucitat som kan redigeras för ökad

läsbarhet. En varsam redigering kan då göras genom att ta bort utfyllnadsord, exempelvis

liksom; så att säga; va; eller hur. En redigering får emellertid aldrig förvanska innebörden i

det sagda.

Om ett stycke i den källa som skall citeras redan innehåller ett citat används enkla

citationstecken: ’åäö’. Ditt citat däremot har dubbla citationstecken: ”xyz”. Vid blockcitat

räcker indrag och mindre textstorlek (se bibliotekets hemsida, Referenser enligt Harvard

KAU, 2011, sid. 2). Om ett citat innehåller ovidkommande information och om detta anses

störande kan detta utelämnas från citatet. Detta ska dock markeras på följande vis /…/ så att

det tydligt framgår att något utelämnats. Oberoende av citatets längd skall detta alltid åtföljas

av sidhänvisning till källan.

Disposition av uppsatsen

Här presenteras de delar som ingår i en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen skall vara läsvänlig

och det skall finnas en logik i strukturen. Tänk på uppsatsen som ett pussel som består av

olika bitar, exempelvis syfte, teori, tidigare forskning etc. som ska fogas samman till en

sammanhängande helhet. Följande struktur är utgångspunkten vid skrivandet:

Yttre dräkt

Titelsida

Omslaget på er uppsats skall vara enligt den mall som används i socialt arbete.

Omslagsmallen kan hämtas från kurshemsidan.

På omslaget anges att det är ett examensarbete inom socionomprogrammet och att

omfattningen motsvarar 15 högskolepoäng samt vid vilken termin och årtal. Uppsatsens titel

beskriver studiens ämne och skall täcka uppsatsens innehåll. Författarens, handledarens och

den examinerande lärarens namn skall anges.

Exempel på fotnot: 1 Bengtsson, J. (red.) (1999) Med livsvärden som grund. Lund: Studentlitteratur.

10

Sammanfattning/abstract

Sammanfattning är en kort version på svenska respektive engelska av hela uppsatsen på högst

250 ord, och presenterar syfte, metod, teori och arbetets resultat. En tumregel är att

sammanfattning/abstract skall kunna läsas för sig, alltså inte innehålla litteraturreferenser. Sammanfattning/abstract skall skrivas som ett sammanhängande stycke. Den skall ha

uppsatsens titel och författarens namn som rubrik. Efter sammanfattning/abstract anges högst

fem nyckelord/keywords.

Förord

I ditt Förord ges du möjlighet att tacka de personer eller organisationer som varit

betydelsefulla för arbetet. Det gäller tjänster och stöd av personlig, professionell eller

ekonomisk art. I förordet finns även utrymme för personliga kommentarer om exempelvis

uppsatsarbetets utmaningar. Du som skriver uppsatsen tillsammans med en kollega skall i

förordet ange arbets- och ansvarsfördelning för uppsatsskrivandet.

Innehållsförteckning och sidnumrering

I uppsatsens innehållsförteckning anges uppsatsens rubriker med sidhänvisning. Olika

rubriknivåer skall också markeras i innehållsteckningen, med hjälp av numrerade rubriker

och/eller genom användning av indragen rubriktext. Observera att bilagor ingår i

innehållsteckningen och således skall ges rubrik och sidhänvisning, men inte kapitelsiffra.

De första sidorna i uppsatsen skall vara onumrerade. Sidnumret 1 visas på den sida där

Inledning börjar. För tips och manualer som rör Word i samband med uppsatsskrivande se

http://www.kau.se/bibliotek/skriva-och-referera/skriva/word-uppsats.

Uppsatstexten

Inledning

I Inledning skall du presentera och ringa in uppsatsens studieområde. Inledning avslutas oftast

med en problemformulering som utmynnar i studiens syfte och frågeställningar.

Inledningen skall sätta in läsaren i ämnet och väcka intresse för fortsatt läsning. Läsaren kan

föras in i uppsatsens genom en presentation av det studerade fenomenets/problemets

omfattning, konsekvenser, avgörande förändringar, beslut och åtgärder etc. och kortfattat

relatera till tidigare forskning. Vidare skall inledningstexten ”bädda” för syftet och den

specifika undersökning som görs i uppsatsen. Efter att ha läst inledningen skall alltså

relevansen i det efterkommande syftet och de ställda frågeställningarna vara självklar.

Den slutliga versionen av inledningskapitlet skrivs alltid om i slutet av arbetsprocessen,

eftersom det är först då som helheten börjar bli gripbar. Varje uppsats skrivs därför baklänges.

Hur fenomenet/problemet formuleras och avgränsas är ett av uppsatsens viktigaste moment,

eftersom det kommer att styra forskningsprocessen och insamlingen av data och sökandet

efter relevant litteratur. Motivera särskilt arbetets anknytning till socialt arbete. Finns det

ekonomiska, sociala, psykologiska, politiska samt ideologiska aspekter som måste

framhållas? Vilken eller vilka aspekter skall studeras? Anläggandet av perspektiv eller

synvinkel på fenomenet/problemet är avgörande vid formulering av problemformulering. Så

kan en studie göras utifrån berördas perspektiv, oavsett om de kallas klienter, brukare eller

kunder etc. respektive utifrån ett professionellt, beslutfattares och/eller anhörigas perspektiv.

11

Syfte och frågeställningar

Inledningen skall leda fram till uppsatsens syfte. Syftet är målet med studien. Av syftet skall

det klart framgå vad som skall utredas i uppsatsen. Syftet skall i princip formuleras i en enda

mening. Detta låter sig inte alltid göras, men kräver syftet mer utrymme finns risken att du

skriver fram olika syften. Syftesbeskrivningen skall således vara kort och får inte innehålla

några oklarheter eller tvetydigheter.

Redovisa även den frågeställning eller de frågeställningar som kommer att styra

uppsatsarbetet. Syfte och frågeställningar skall inte vara detsamma. Frågeställningarna skall

konkretisera syftet. Frågeställningar används för att bryta ner syftet i möjliga forskningsfrågor

som kan besvaras. Din/a konkreta frågeställning/ar skall alltså bidra till att uppfylla syftet.

Uppsatsens centrala begrepp måste definieras i anslutning till att syfte och frågeställningar

presenteras. I anslutning till syftet kan du uppge eventuella avgränsningar i uppsatsen.

Exempelvis: ”Vi kommer enbart att studera undersköterskor inom äldreomsorgen.” Tänk dock

på att endast det som faller logiskt inom ramen för syftet, men som av olika skäl har valts

bort, ska tas upp som en avgränsning.

Ni kan som komplement till, och i vissa fall i stället för, frågeställningar formulera hypoteser,

alltså påståenden, som senare i uppsatsen undersöks i syfte att verifieras eller förkastas.

Ofta förskjuts syfte och frågeställning/ar under datainsamlingsprocessen. Era insamlade data

stämmer inte med era föreställningar eller nya idéer växer fram under arbetets gång. Syfte och

frågeställningar är därför inledningsvis preliminära. Uppdatera syfte och fråga/or löpande

under arbetet så att de stämmer med ditt arbete.

Litteraturgenomgång/forskningsläge/tidigare forskning

Detta kapitel skall sammanfatta aktuell forskning inom området, alltså vad andra forskare som

har studerat ditt ämne/fenomen/problem har kommit fram till. Du skall inte redovisa forskare

för forskare, utan ta ett samlat grepp om forskningsläget. Ett sätt att disponera din

litteraturgenomgång är att sortera kunskapen kring olika områden/teman som är centrala för

det studerade fenomenet/problem/et. Finns det återkommande mönster i de empiriska

studierna? Litteraturgenomgången skall likaså presentera den tidigare forskningen på ett

sådant sätt att den skapar en ramberättelse för det som undersöks i uppsatsen. Finns det några

centrala studier inom det område som du beforskar så måste de presenteras.

I din Diskussion skall du återkomma till detta kapitel och jämföra dina resultat.

Teoretiska perspektiv

I detta kapitel skall du presentera de teoretiska perspektiv, teorier och/eller begrepp, som du

använder för att analysera dina resultat.

Metod och material

Detta kapitel skall innehålla alla val och överväganden som rör undersökningens

genomförande. Här beskrivs studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt.

Beskriv och motivera valet av metoder med hänvisning till relevant metodlitteratur. Läsaren

måste förstå hur uppsatsförfattaren tänkte och gjorde och hur det kom sig att det blev som det

blev. Förklara i vilken vetenskapsteoretisk tradition hör arbetet hemma.

12

Beskriv vilken eller vilka datainsamlingsmetoder, exempelvis enkäter, intervjuer och

observationer eller kombination av dessa tekniker, som användes för att samla information

och på vilka grunder du gjorde ditt val. Därefter kan du beskriva undersökningsgruppen.

Du skall redovisa ditt urval och presentera dina informanter. Eventuellt externt bortfall skall

redovisas. Vi kvantitativa studier skall det framgå vilken populationen var.

Beskriv vilka etiska överväganden du gjorde i samband med urvalet, som hur du gick till väga

för att värna om enskildas deltagares integritet. Om din beskrivning riskerar att röja

informanters identitet måste du fingera vissa uppgifter. Det du kan ändra är sådant som inte är

väsentligt för tolkningen av dina resultat.

Du skall även beskriva genomförandet av datainsamlingen: hur du kontaktade tilltänkta

intervjupersoner eller respondenter, hur enkäter distribuerades, var intervjuerna genomfördes

och hur långa de var. Ange även graden av strukturering av intervjuerna och hur du

formulerade enkätformuläret eller intervjuguiden.

Om du skriver en teoretisk uppsats som helt utgår forskningslitteratur, skall du behandla

genomgången av forskningslitteraturen på samma sätt som annat empiriskt material, alltså

som intervjuer och statistik – det vill säga, i det kapitel där du redovisar metod och materialet.

Kapitlet fortsätter med en beskrivning av tillvägagångssätt för analys och tolkning av

insamlade data. Om du har gjort intervjuer, beskriver du vilken form av kvalitativ analys du

använt. Om du samlat in data med en enkät med fasta svarsalternativ, har du förmodligen

använt dig av beskrivande statistik och/eller någon form av sambandsanalys.

Beskriv också hur du gjorde för att kvalitetssäkra resultaten. Metoden skall diskuteras med

begrepp som studiens validitet, reliabilitet, dess tillförlitlighet och/eller generaliserbarheten/

överförbarheten i det insamlade materialet. Hur gjorde du för att garantera undersökningens

noggrannhet? Du kan emellertid spara några reflektioner om uppsatsens tillförlitlighet och

generaliserbarhet/överförbarhet till metoddiskussion i det avslutande kapitlet.

Vilka forskningsetiska val och överväganden gjorde du under forskningsprocessen?

Forskningsetiska regler och riktlinjer hittar du på Vetenskapsrådets hemsida

www.codex.vr.se. Du kan ladda hem dokumentet från kurshemsidan. Reflektera över vilka

forskningsetiska reglerna som är relevanta för just din studie, och hur du har resonerat vid

utformandet av din undersökning.

Att tänka på vid materialinsamling: Innan du gör dina intervjuer, skickar enkät eller samlar in

material måste du ha handledarens godkännande. Ta kontakt med informanten i god tid innan

intervjutillfället. När du tar kontakt tänk på följande:

1. Tala om vad du heter, vilken utbildning du går.

2. Ange syftet med er kontakt och hur materialet kommer att användas.

3. Tala om varför du valt just den personen och organisationen.

4. Berätta att materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Om du vill uppge uppgifts-

lämnarens namn måste du ha vederbörandes medgivande.

5. Informera om att deltagandet i undersökningen är frivilligt och, om det är en intervju,

ungefär hur lång tid intervjun kommer att ta.

6. Lämna telefonnummer dit personen kan vända sig för vidare upplysningar.

13

Universitets logotyp får bara användas då Karlstads universitet är avsändaren, till exempel på

en inbjudan eller en broschyr, eller om Karlstads universitet är arrangör, till exempel för en

föreläsningsserie. Den får även användas av studenter på omslaget till uppsatsen, men inte när

du skickar informationsblad eller brev till informanten.

Resultat

I denna del skall du presentera uppsatsens resultat och vad du har kommit fram till genom en

tolkning och analys av din insamlade empiri.

Analysbegreppet har två grundläggande betydelser. Den ena betydelsen av dataanalys innebär

att du dekonstruerar din insamlade empiri, exempelvis genom att skapa kategorier och teman.

Den andra betydelsen är att tolka din empiri utifrån relevant/a teori/begrepp. En analys utgår

dock alltid från en bearbetning av materialet med hjälp av den valda metoden. Analysen av

materialet görs i relation till teori och tidigare forskning utan att införa personliga åsikter. Det

finns en nivåskillnad mellan beskrivning och analys. Ibland är det lämpligt att först presentera

en översikt över materialet utifrån exempelvis olika teman som man funnit i materialet och

sedan analysera detta utifrån teorin i ett särskilt avsnitt eller kapitel som följer efter denna

redovisning. Andra gånger kan det vara mer lämpligt att redovisa en tematisk beskrivning och

analys integrerat.

Om du inte i metodkapitlet har presenterat dina intervjupersoner kan du inledningsvis i

resultatkapitlet beskriva den grupp eller de grupper/individer som deltar i undersökningen,

utifrån exempelvis kön, ålder, utbildning och/eller tjänsteställning.

Om du samlat in material med enkäter skall resultatet från dessa redovisas överskådligt.

Tabeller och diagram tydliggör resultaten för läsaren om du har många kvantitativa uppgifter

att redovisa. Tabeller, diagram och figurer numreras löpande i separata serier och förses

ordentliga förklarande rubriker. Hänvisa alltid till tabell/diagram/figur i brödtexten. Tabeller

och figurer skall kunna förstås utan att läsa brödtexten. Om du hämtat uppgifterna till en

tabell, ett diagram eller en figur från något annat verk måste källan alltid anges rubriken.

Detta gäller även om du bearbetat den ursprungliga informationen.

Vid kvalitativa studier skall du beskriva hur de undersökta personerna uppfattar och upplever

sin situation. Resultatbeskrivning och tolkning kan vävas samman, genom att först presentera

resultatet av tolkningen och sedan illustrera detta med hjälp av citat som illustration till ett

visst förhållningssätt, en process eller liknande. I kvantitativa studier, där du samlat in

material med enkäter eller gjort en registerstudie, kan resultatet från dessa först överskådligt

presenteras för sig. Det kan också vara lämpligt att kommentera tabeller, diagram etc. i

relation till respektive frågeställning. Detta presentationssätt kräver att teori, tidigare

forskning och empiri kopplas samman i efterföljande diskussionskapitel.

Diskussion

Under denna rubrik avslutas uppsatsarbetet och här förs en diskussion om ditt arbete.

Rubriken ger också utrymme för egna reflektioner.

Kapitlet inleds vanligen med en tydlig formulering av hur studiens övergripande

problemställning besvarats. Här kan du redovisa och sammanfatta vad din tolkning av empirin

sammantaget gett för svar på syfte och frågeställningar.

14

Resultatdiskussion ger möjlighet att diskutera resultatet och knyta an tolkning och analys av

det insamlade materialet till resultat av andras studier, till aktuell forskning och till olika

teorier eller fragment av teorier alternativt till konstaterade mönster eller gjorda jämförelser.

Här kan du vända och vrida de viktigaste resultaten: Varför blev det så här? Hur stämmer

resultaten med andras undersökningar? Varför fick du inte det resultat du förväntade? Föreslå

lösningar på det problem du valt att behandla.

Diskussionskapitlet innehåller personliga reflektioner, men får inte vara ett tyckande. Du

måste argumentera så att dina förslag framstår som underbyggda och logiska. Du kan även

reflektera över intressanta frågor du stött på vid genomgången av litteraturen eller när du

genomförde undersökningen, men inte hunnit undersöka vidare.

I en kvantitativ studie, där resultatkapitlet inte innehåller tolkning av resultaten blir

diskussionskapitlet mer omfattande än i en kvalitativ studie. Där skall frågeställningarna

besvaras genom att teori, tidigare forskning och empiri kopplas samman.

I diskussionskapitlet skall ingå ett avsnitt där metoden som använts värderas under rubriken

Metoddiskussion. Här skall du kortfattat och kritiskt reflektera över er egen studie. Det

betyder att du gör en värdering av ditt arbete. Om något inte fungerade bör du beskriva på

vilket sätt detta har/kan ha påverkat resultatet. Det bör framgå hur undersökningen kunde ha

gjorts bättre om det finns brister i den. Lyft fram sådant som varit speciellt framgångsrikt.

Hänvisa aldrig till tidsaspekten – alla studenter har nämligen lika lång tid för att fullfölja sitt

arbete.

Avslutningsvis knyts alla trådar samman. Du kan föra en kort diskussion om frågor som er

studie väcker, exempelvis i form av förslag till fortsatt forskning. Här är också din möjlighet

att åter knyta an till vad din uppsats bidrar med för ämnet socialt arbete, dess teori och

praktik.

Källor och bilagor

Källförteckning/referenser

En referens till en bok skall innehålla: a) samtliga författares fullständiga efternamn och

förnamn eller initial, b) tryckår inom parentes, c) bokens fullständiga titel i kursiv stil,

d) förlagsort: förlag.

För att se hur du refererar till andra typer av källor, så som vetenskapliga artiklar, kapitel i

antologier eller elektroniska källor, se bibliotekets hemsida,

http://www.kau.se/bibliotek/skriva.

Bilagor

Bilagorna placeras alltid längst bak i uppsatsen. Där läggs sådant material som måste vara

med, men som tynger framställningen i uppsatsen. Hänvisa alltid inne i texten till de bilagor

som finns med och glöm inte att ange källan till bilagan. Exempel på lämpliga bilagor är

lagtexter, intervjuformulär och arbetsmaterial som till exempel organisationsbeskrivningar

och introduktionsbrev. En bilaga anges med nummer och namn i Innehållsförteckning

(exempel: Bilaga 1: Brev till respondenterna, Bilaga 2: Intervjuguide).