ornrp rwicxrhiv oe` zeendÎj`lnDödsängeln och namnbyte

Bokstäver och namn har haft en stor betydelse i judisktradition. Det är inget unikt, på nära håll har vi ju namn,som en gång tänktes ge innehavaren den inneboendekraften hos ett vilddjur. Ulf, Ylva och Björn är vanligaförnamn i Sverige.

Begreppet noanamn finns hos oss till exempel i ordetGråben istället för varg eller Den Onde för Djävulen. Påjiddisch kan man säga der nisht guter för att inte uttalanamnet Sotn på Satan eller Djävulen. Genom att säga “detriktiga namnet” riskerade man nämligen att framkalladess ägare men detta kunde undvikas genom att användaen omskrivning. Så också med att namnge en svår sjuk-dom; Di krenk, “sjukdomen”, betydde på jiddisch tuber-kulos.

Guds namn får inte uttalas i kraft av dess helighet, BaalShem Tov (Mästaren av det goda namnet) kunde brytaförbannelser genom att känna de rätta namnformlernasom ett motmedel och rabbi Löw viskade ett namn i sinskapelse Golems öra och denne begav sig ut i Prag för attdöda judarnas fiender.

Dödsängeln går förbi ett israelitiskt hem med blod på dörrposten

Det finns otaliga exempel på namnens kraft. Gud gavSaraj namnet Sara och Abram blev Abraham för att de skulle bli fruktsamma och få barn.

I den ashkenaziska traditionen finns ett antal förhåll- ningsregler och knep för att undvika Dödsängeln, somkommer för att hämta människan, när hennes tid är ute.En metod var att namnge barn efter avlidna släktningar,som ju redan visat vägen för malekh hamoves, som medsitt svärd tagit den döendes liv. Därför skulle man hellerinte kalla den svårt sjuke vid namn, för att på så sättundvika att Dödsängeln kunde få vägledning.

I gamla tider var barnadödlighen hög och då föräldrarna var utom sig och darrade (tsitern) av oro inför ett sjuktbarn kunde de ge sin avkomma ett så kallat tsiterdikernomen, ett “darrande förnam”. Det var namn som ansågsha en skyddande verkan som Alter, Alte, Zeyde ellerBobe, alltså syftande på betydligt äldre människor eller släktingar, eller ett livgivande namn som Chaim eller

Chaja. Lämpliga namn var också Natan eller Josef, ettnamn som anågs vara oemottagligt för det onda ögat.Namn som innehöll benämningar på Gud som Ja eller Elvar också verksamma; Shemarja eller Rafael. En annanmetod var att ge sjuka barn ett djurnamn som Zev Volf,Dov Ber, Tsvi Hirsh och så vidare. Det första namnet idessa dubbelnamn är den hebreiska och den andra ärjiddischvarianten av samma namn. Tanken var förmod-ligen att djur inte är intressanta för Dödsängeln.Vissa rabbinska auktoriteter rekommenderade att man inte skulle använda någon bokstav från det tidigare nam- net. Ett annat sätt att skydda ett spädbarn, som haft turen attfödas på en helg, var att ge honom eller henne namnet,som var aktuellt just då. På Purim blev det Mordechai ochi månaden Av Menachem. Dessa namnbyten ansågs såviktiga att det anordnades en ceremoni med en minjan isynagogan.

Att förbereda ett barns ankomst genom att dekorerarummet eller fundera ut ett namn i förväg var olämpligt,eftersom det kunde ge en Dibbuk, det vill säga en dödmänniskas själ, inträde till det nyfödda barnet och besättadet. Ett spädbarn var oskyddat fram till namngivningeneller bris. A royt bendl, ett rött band, kunde då ge skyddmot det Onda ögat eller andra onda krafter som Lilith,den kvinnliga motsvarigheten till Djävulen. Hon varspeciellt inriktad på små barn.

Intressant läsningFör den som är intresserad av antropologi ur ett judisktperspektiv kommer här två tips på läsvärda böcker:Marek Tuszewickis bok om ashkenazisk folkmedicin ochfolklor “Żaba pod językiem – Medycyna ludowa żydówaszkenazyjskich przełomu XIX i XX wieku” är en skattför den som kan läsa polska. Mer tillgänglig är MarkZborowskis och Elizabeth Herzogs bok “Life Is WithPeople – The Culture of the Shtetl”.Vid läsning om ålderdomliga sedvänjor och vidskepelseslås man av hur mycket som ändå lever kvar i vår tid.Amuletter, ett rött band om handleden och – varför inteknack, knack, ta i trä...

En guldgruva på nätetPolin, muséet över de polska judarnas historia, har nudigitaliserat och lagt ut sina samlingar på internet underadressen www.judaika.polin.pl.Vissa hänvisningar finns på engelska men objektbeskriv-ningarna är på polska. Men i många fall kan det räckamed att få möjlighet att se det rika urvalet av föremål utankommentar. Polin har omkring 6000 objekt, varav de flesta finns idatabasen.På sidan återfinns också länkar till andra muséer med ju-daika av skilda slag, bland annat samlingarna från JudiskaHistoriska Institutet i Warszawa.

Text Staffan Böös, bild från internet