De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige · Denna rapport har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund, ... bar samhällsutveckling ... Resultaten presenteras istället

Ura 2000:1ISSN 1401-0844

De miljörelaterade jobbensframtid i Sverige

Arbetsm

arknad och arbetsmarknadspolitik

Rapporten ingår i serie Urasom utges av AMS Utredningsenhet.

AMS Utredningsenhet prognossektionenTord Strannefors

Torbjörn Israelsson

Internationella Miljöinstitutet vidLunds Universitet

Författare:Kristofer Kvernes

Antonia Simon

Projektledare:Nicholas JacobssonThomas Lindhqvist

- Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning?

2

FÖRORD....................................................................................................................................................................4

SAMMANFATTNING..............................................................................................................................................5

1. INLEDNING...........................................................................................................................................................7

SYFTET MED RAPPORTEN ................................................................................................................................. 8METOD .................................................................................................................................................................. 8LÄSANVISNING...................................................................................................................................................... 9

2. BAKGRUND........................................................................................................................................................10

SVENSKA STUDIER............................................................................................................................................. 10IVA ..................................................................................................................................................................10Miljödepartementet .....................................................................................................................................11Miljöexportutredningen .............................................................................................................................12Statistiska centralbyrån.............................................................................................................................12

INTERNATIONELLA STUDIER.......................................................................................................................... 13Miljörelaterade jobb i Norden ..................................................................................................................13Miljörelaterade jobb inom EU...................................................................................................................15Den internationella miljömarknaden ......................................................................................................16Svensk miljöindustri i internationell konkurrens .................................................................................16

3. DEFINITION AV MILJÖRELATERADE JOBB.........................................................................................18

4. MILJÖINDUSTRIN ...........................................................................................................................................20

JOBB I KÄRNBRANSCHERNA............................................................................................................................. 23ÖVRIGA JOBB INOM MILJÖINDUSTRIN............................................................................................................ 26SLUTSATSER....................................................................................................................................................... 28

5. INTERVJUER MED MILJÖANSVARIGA UTANFÖR MILJÖSEKTORN.............................................30

PRIVATA SEKTORN ............................................................................................................................................ 30Miljörelaterade jobb i livsmedelsindustrin.............................................................................................32Miljörelaterade jobb i verkstadsindustrin..............................................................................................33Miljörelaterade jobb inom telecom och IT..............................................................................................35Miljörelaterade jobb inom handel och transport ..................................................................................36Miljörelaterade jobb inom byggbransch och fastighetsförvaltning ..................................................37Miljörelaterade jobb inom den finansiella sektorn...............................................................................38Miljörelaterade jobb inom energisektorn ...............................................................................................39Miljörelaterade jobb inom skogs- och gruvnäringen...........................................................................40Miljörelaterade jobb inom kemisk industri ............................................................................................43

MILJÖRELATERADE JOBB I MINDRE FÖRETAG ............................................................................................ 45KOMMUN OCH LANDSTING.............................................................................................................................. 47ARBETSMARKNADENS PARTER OCH INTRESSEORGANISATIONER ........................................................... 52SLUTSATSER....................................................................................................................................................... 53

6. MILJÖRELATERADE JOBB SOM ETT RESULTAT AV INVESTERINGSPROGRAM....................55

400 Mkr. till miljöinvesteringar................................................................................................................55100 Mkr. i investeringsbidrag...................................................................................................................55Lokala investeringsprogram.....................................................................................................................57

SLUTSATSER....................................................................................................................................................... 58

7. MILJÖUTBILDNINGAR I SVERIGE.............................................................................................................59

UTBILDNINGSPROGRAM OCH KURSER PÅ GYMNASIET ............................................................................... 59Åsikter inom Skolverket .............................................................................................................................62

MILJÖINRIKTADE UTBILDNINGSPROGRAM OCH KURSER INOM HÖGSKOLAN ........................................ 631. Traditionell grundutbildning följd av specialisering inom miljöområdet ...................................642. Avklarad utbildning följd av miljöinriktad tilläggsutbildning på kandidat-, magister- ellerforskarnivå....................................................................................................................................................653. Miljöfokuserad utbildning.....................................................................................................................65

3

4. Fördjupning inom traditionellt utbildningsprogram.......................................................................665. Traditionellt utbildningsprogram med integrerad miljöutbildning..............................................676. Fristående miljökurser som komplement till traditionella utbildningsprogram........................67Högskoleverket ............................................................................................................................................68

ANDRA MILJÖUTBILDNINGAR......................................................................................................................... 69SLUTSATSER - TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN ............................................................................................. 70

8. ANALYS OCH SLUTSATSER........................................................................................................................73

9. INTERVJULISTA...............................................................................................................................................79

10. REFERENSER...................................................................................................................................................82

4

Förord

Denna rapport har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund, på uppdrag av AMS.Författarna skulle vilja framföra sitt tack till Torbjörn Israelsson vid AMS samt till ThomasLindhqvist och Nicholas Jacobsson vid Internationella Miljöinstitutet för stöd och kommen-tarer under arbetets gång.

Vi vill även tacka alla de personer som välvilligt ställt upp och deltagit i de intervjuer somgenomförts.

Lund, Februari 2000

Kristofer Kvernes och Antonia Simon

5

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att belysa hur arbetsmarknaden relaterad till miljöfrågor kom-mer att utvecklas i Sverige, samt hur väl detta stämmer överens med de miljörelaterade ut-bildningar som erbjuds idag. Analysen bygger på 110 intervjuer med ett brett urval avföreträdare för olika parter inom näringsliv, myndigheter och utbildningsväsen.

Rapporten omfattar alla de jobb som relaterar till miljöfrågor. Vi lämnar därmed den tradi-tionella termen gröna jobb, som ofta förknippas med statligt initierade arbeten. För att visapå denna vidare syn på vilka arbetsuppgifter som har betydelse för miljöarbetet, talar vidärför om miljörelaterade jobb. Vår definition av miljörelaterade jobb lyder:

Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga or-ganisationer där arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisatio-nens eller omvärldens miljöprestanda.

Enligt denna definition kan man urskilja tre huvudtyper av jobb:1. Jobb inom miljöindustrin, t.ex inom återvinningsindustrin eller miljökonsultsektorn.2. Miljörelaterade jobb i andra typer av företag och organisationer, t.ex. miljöansvariga

i privata företag och Agenda 21-ansvarig i kommunerna.3. Jobb som är ett resultat av investeringsprogram och dylikt.

I rapporten drar vi följande slutsater:

• Miljörelaterade arbetsuppgifter och ansvarsområden kommer att integreras allt mer ibefintliga arbetsuppgifter inom alla nivåer och uppgifter på arbetsplatser.

• Antalet miljörelaterade jobb kommer totalt sett att öka, men detta beror huvudsakli-gen på att miljöfrågor integreras i befintliga jobb, snarare än att nya miljörelateradejobb skapas.

• Kraven på kompetens för dessa miljörelaterade jobb utgörs främst av förmågan attkunna relatera miljöfrågorna till sitt yrke på ett konstruktivt sätt och en allt högre ut-bildningsnivå. Det vill säga välutbildade ingenjörer, ekonomer, jurister med flerakommer att vara mer efterfrågade om de också har en adderad miljökompetens.

• Utbud och efterfrågan när det gäller miljörelaterad kompetens stämmer bara delvisöverens. För många rena miljöspecialister utbildas, inte minst på landets högskolor, iförhållande till den väntade efterfrågan. Däremot finns ett behov av relevant miljöut-bildning för personer med annan grundkompetens. På utbildningsområdet behöverman därför hitta sätt att integrera miljökunskap inom alla ämnesområden.

• Om man från statligt håll vill satsa på långsiktigt verkande åtgärder för att nå en håll-bar samhällsutveckling, är det bättre att satsa på förebyggande åtgärder som kom-petensutveckling och integrering av miljöfrågor i olika utbildningar, snarare än att an-

6

ställa personer för att kortsiktigt försöka läka de miljöskador som samhället åstad-kommer.

• Staten har också en viktig roll genom att den skapar de lagar och andra regler som imycket bestämmer vilka miljöuppgifter som företag, myndigheter och andra aktörerkommer att utföra. Att på detta sätt skapa efterfrågan på miljörelaterad arbetskraftär miljömässigt motiverat och långsiktigt hållbart.

Miljöfrågor är relevanta för sysselsättningsutvecklingen och fler jobb kommer att finnas till-gängliga i framtiden. Staten kan också skapa en ytterligare efterfrågan genom lagstiftning,forskning och teknikutveckling. Det finns en risk att vi idag utbildar många till arbetslöshetgenom att de enbart får en utbildning inom miljöfrågorna, istället för att miljökompetens inte-greras i eller adderas till annan grundkompetens.

7

1. Inledning

Miljöbranschen betraktas av flera bedömare som en av de branscher som kan komma attexpandera och skapa nya jobb i Sverige. Argumentet lyder att genom att skapa nya miljö-jobb i samhället, kan man både förbättra miljön och få ned arbetslösheten med en och sam-ma åtgärd. Förhoppningarna på omställningen av samhället till ekologisk hållbarhet är stora idet här sammanhanget:

”Att forma en väg till tillväxt som också är ekologiskt uthållig ställer störrekrav på förnyelse än vad vi är vana vid. Utmaningen är enorm. Men just iomställningens storlek ligger också möjligheterna till att göra den till en av destora drivkrafterna för tillväxt och jobb. (...) Den ekologiska omställningenkan bli en av de starkaste drivkrafterna i ekonomin under 2000-talets förstaårtionde.”1

Om påståendena i citatet ovan är sanna och dess förhoppningar skall infrias, är det angelägetför både regering, myndigheter och den privata sektorn att veta på vilket sätt man skallagera för att den ekologiska omställningen skall passa in i den övriga samhällsutvecklingen.Det finns dock få beskrivningar av miljöjobben som behandlar olika intressenters åsikter omhur de framtida miljöjobben kommer att se ut, eller vilka kompetenser som behövs för attkunna lösa de problem vi kommer att ställas inför i arbetslivet.

Så hur stor är då egentligen miljösektorn i Sverige mätt i sysselsättning, och hur snabbt ochpå vilket sätt förändras den? Vilken typ av kompetens krävs för de nya miljörelaterade job-ben? Kommer det att krävas ökade utbildningsinsatser inom specifika områden eller helt nyatyper av utbildningar? Vilka utbildningar finns idag och är dessa anpassade efter de kompe-tensbehov som uppstår inom de miljörelaterade jobben?

Denna rapport kommer att söka svar på frågor som dessa genom att analysera miljörelate-rade utbildningar och arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen är beställare av dennarapport, som har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund.

1 Tillväxt i grönt folkhem - inför socialdemokraternas extra partikongress 10-12 mars år 2000. (1999)Stockholm: Stockholmstidningen, September 1999.

8

Syftet med rapporten

Syftet med rapporten är att belysa trender inom miljörelaterade jobb och att kartlägga mil-jörelaterade utbildningar i Sverige.

Metod

Först analyseras olika definitioner och studier av miljöbranschen, och miljörelaterade jobbdefinieras som term. Sedan görs ett antal intervjuer med personer kunniga i miljörelateratarbete och dess framtid. Syftet med intervjuerna är att få ett så brett spektrum som möjligtav åsikter om miljörelaterade jobb från såväl privat som offentlig sektor. Därför har tjänste-män vid olika departement, politiker, universitetsanställda, kommunanställda, företrädare förarbetsmarknadens parter, konsulter, representanter för branschförbund och fackliga organi-sationer, rekryterare och miljösamordnare och miljöchefer vid större och mindre privata fö-retag inom en rad branscher intervjuats.

Därefter identifieras och sammanställs befintliga svenska miljöutbildningar. En klassifikationav olika typer av miljökompetenser som utbildningarna leder fram till görs. Informationenkommer både från olika universitets och högskolors hemsidor, och genom intervjuer medutbildningssamordnare och andra med kunskaper inom området. Vi söker svar på frågorsom vilken typ av kompetens som krävs för de framtida miljörelaterade jobben, hur väl nu-varande och planerad utbildning täcker framtida efterfrågan på miljökompetens och om detkommer att krävas ökade utbildningsinsatser inom specifika områden och/eller nya typer avutbildningar.

I analysen sammanställs resultaten av undersökningen och slutsatser dras om efterfrågan påmiljörelaterade jobb och hur väl nuvarande utbildningar lämpar sig att möta arbetsmarkna-dens krav. Hur förväntas den miljörelaterade sysselsättning förändras? Finns det en potentialsysselsättningstillväxt och vilken typ av arbeten förväntas i så fall uppstå? Även faktorer sompåverkar framtidsbilden av de miljörelaterade jobben behandlas.

Rapporten är en kvalitativ studie, där informationen i huvudsak är inhämtad i telefonintervju-er och personliga intervjuer med öppna frågor. Anledningen till att denna metod valdes varkomma de intervjuades egna åsikter så nära som möjligt, utan att styra dem med fastasvarsalternativ. En konsekvens av denna metod är att de data som samlats in blivit svåra attpresentera i sammanställd form. Resultaten presenteras istället huvudsakligen i textform i ka-pitel 4-6, vilket kan upplevas som väl detaljerat.

För att förtydliga sammanfattningen av intervjusvaren används följande ordinalskala (se Ta-bell 1). Om O% av de intervjuade svaren uttrycker en åsikt står det i texten att inga avsvaren uttryckte denna åsikt, och om 1-35% av de intervjuade var av en viss åsikt står detatt några var av denna åsikt, osv. Denna gruppering görs för att lättare kunna jämföra svarmellan intervjugrupper med olika antal intervjuade.

9

Tabell 1 Använd term för antal svarande i en grupp intervjuade personer

Term % av svarande

Inga 0%Några 1-35%Hälften 36-64%Merparten 65-99%Samtliga 100%

Urvalet av företag och sakkunniga i intervjuunderlaget är gjort för att läsaren skall få en sågod överblick över miljöfrågornas roll på arbetsmarknaden som möjligt. Därför kan man intedra några statistiskt säkra slutsatser av innehållet i rapporten av typen: hälften av Sverigesföretags miljöchefer tycker A eller B. Målsättningen har istället varit att få så god spridning iintervjuunderlaget och så god kunskap inom respektive ämnesområde som möjligt.

Dessutom har en litteraturstudie gjorts inom ämnet. Några rapporter visade sig mycket an-vändbara under arbetets gång och beskrivs i kap 2. Resten av litteraturen har huvudsakligenanvänts som bakgrundsmaterial för att kunna rikta studien.

Läsanvisning

Kapitel 2 är en genomgång av svensk och utländsk litteratur som behandlar miljö- och sys-selsättningsfrågor. I kapitel 3 beskrivs den definition av miljörelaterade jobb som används idenna rapport. Kapitel 4-6 är en genomgång av de data som insamlats genom intervjuer ochlitteraturstudier. Dessa kapitel är ganska ingående och detaljerade. Kapitel 4 behandlar mil-jöindustrin, kapitel 5 tittar på den privata och offentliga sektorn och kapitel 6 beskriver olikainvesteringsprogram. Varje kapitel följs av en kort sammanfattning. I kapitel 7 görs en klas-sificering av olika miljörelaterade utbildningar i den svenska gymnasie- och högskolan. Densom snabbt vill ta till sig materialet i rapporten kan läsa sammanfattningarna i kapitel 4-7 ellerkapitel 8, som är en analys av materialet och slutsatserna.

10

2. Bakgrund

Inom offentlig förvaltning har det satts stora förhoppningar till kombinationen av sysselsätt-ningsfrämjande och miljöförbättrande åtgärder. Olika metoder för att främja miljörelateradsysselsättning har prövats, från statligt håll till exempel i form av investeringsbidrag för krets-loppsanpassning. Inom den kommunala verksamheten har en mängd utvecklingsprojekt ochinvesteringar genomförts med både miljömässigt hållbar utveckling och ökad sysselsättningsom mål. I debatt och utredningar har uttrycket “gröna jobb” kommit att bli den mest an-vända termen för arbeten som är relaterade till miljön, trots att “gröna jobb” inte är någonenhetlig term.

I de förberedande arbetet med denna rapport utfördes en litteraturstudie för att kartläggavad som har skrivits och sammanställts inom ämnet tidigare. Denna litteraturstudie visade attdet är oklart vilka arbetsuppgifter som ingår i ett arbete ett s.k. “grönt jobb”. Det existerarmånga olika definitioner för gröna jobb alltifrån jobb inom miljöindustrin till jobb som upp-kommit ur olika typer av miljörelaterade investeringsprogram eller jobb inom företag somtillverkar miljöprodukter. Nedan följer en genomgång av de mest relevanta studierna avmiljösektorn, men även av gröna jobb och sysselsättning i Sverige, Norden och EU. I kapi-tel 3 beskrivs sedan den definition som kommer att användas i resten av denna rapport.

Svenska studier

IVAEn av de tidigaste uppskattningarna av sysselsättningen inom svensk miljöindustri gjordes avKungliga Ingenjörsvetenskapsakademin 1996.2 Enligt rapporten “Miljödriven teknikutveck-ling” kan miljösektorn delas upp i två huvudkategorier. Dels i miljödrivna företag, vilketinnebär företag som är miljödrivna i sin produkt och/eller i sin processutveckling. Enligt IVAutgör dessa huvuddelen. En mindre del består av renodlade miljöteknikföretag som“tillhandahåller produkter eller tjänster för att ta hand om eller oskadliggöra restprodukter”och “utrustning för mätning eller analys av miljökonsekvenser”.3

Figur 1 IVAs beskrivning av miljösektorns två huvudkategorier av företag4

2 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm, 1996.3 Ibid.4 Ibid

Miljödrivna företagFöretag som är miljödrivna i sinprodukt- och/eller processut-veckling.

Renodlade miljöteknikföretagFöretag som tillhandahåller: - produkter eller tjänster för att ta hand omeller oskadliggöra restprodukter - utrustning för mätning eller analys av mil-jökonsekvenser

Miljösektorn

11

I sin rapport utförde IVA en analys av storleken på den rena miljötekniksektorn 1995. Dentotala sysselsättningen uppskattades då till 15 000 personer och omsättningen till 15 miljar-der. Rapporten bedömde att denna sektor visserligen kommer att öka något i omsättning,men genom att “miljökrav matchas med teknikutveckling, rationaliseringar och automatise-ringar innebär utvecklingen endast ett marginellt bidrag till sysselsättningen”. Dessutom ansågIVA att även miljöanpassad produktutveckling leder till “att processer och det slutgiltigaomhändertagandet av produkten blir mer rationellt”. 5

Trots fokus på miljötekniksektorn i studien, anser IVA att det är “mer väsentligt att stimuleramiljödriven teknikutveckling i allmänhet”, dels p.g.a. miljötekniksektorns begränsade storlek,och dels eftersom “marknaden här spelar en stor roll med ökad efterfrågan på miljöanpas-sad teknik”.6 Enligt IVA har alla företag som är miljödrivna “goda förutsättningar i den in-ternationella konkurrensen” och enligt en grov uppskattning kan ca 2/3 av svenskt näringsliv“uppnå en hög grad av miljödriven teknikutveckling”.7

IVA identifierade även de faktorer som stimulerar en miljödriven teknikutveckling. De komfram till att det huvudsakligen var kundkrav (till exempel i form av offentlig upphandling) sompåskyndade utvecklingen, men att även politiska styrmedel, ökad kunskap om miljöpro-blem, ökat producentansvar och vikten för förtaget av att behålla en god “image” och skapaett förtroende för företaget. 8 De största hindren för miljödriven teknikutveckling ansågsvara höga investeringskostnader och brist på miljökompetens, något som tyder på ett stortbehov av att integrera miljöfrågor i all typ av utbildning. 9

Enligt studien finns det fyra parter som kan påverka den miljödrivna teknikutvecklingen,nämligen näringsliv, myndigheter, marknad och forskningsinstitutioner. Grundförutsättningenför att teknikutvecklingen bidrar till ett hållbart samhälle i ett längre tidsperspektiv, är attkommunikationen mellan dessa parter förbättras. 10

MiljödepartementetMiljödepartementet urskiljer tre betydelser för termen “gröna jobb”:11

1. Miljöindustri. Företag som sysslar med vattenrening, avfallshantering, återvinning,rening av luftutsläpp m.m. eller utvecklar teknik till sådan verksamhet.

2. Miljödrivna företag. Företag som producerar miljöanpassade produkter (skon-samma för naturen, gjorda av återvunnet material etc.) och företag som har miljöan-passat sin produktion (t.ex. tillverkare av kylskåp, papper. m.fl.)

5 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm, 1996.6 Ibid7 Ibid8 Ibid9 Ibid10 Ibid11 Regeringskansliet, Miljödepartementet. Gröna jobb, Miljö-, närings- och arbetmarknadspolitik i sam-verkan. Regeringskansliets offsetcentral, Stockholm, 1998.

12

3. Arbetsmarknadsåtgärder och investeringsprogram med miljöinriktning.

Miljöexportutredningen1998 kom en ny analys av den svenska miljöindustrin i “Slutbetänkandet av Miljöexportut-redningen”12. Enligt denna rapport delas miljöindustrin upp i renodlade miljöteknikföretagoch i miljödrivna företag, en definition som ligger väl i linje med IVAs och miljödepartemen-tets definition:

1. Enligt rapporten inriktas miljöteknikföretagens verksamhet på “rening av emissioner tillluft och vatten samt avloppsrening, avfallshantering, sanering och bullerbegränsning.Dessutom ingår vissa miljökonsulttjänster, såsom mätning och analys av miljöpåverkan.Miljöarbetet är åtgärdande och innebär ofta städning av andras “miljömisslyckanden”.Lagstiftning och myndighetskrav driver utvecklingen.” 13

2. Miljödrivna företag, å andra sidan, “finns inom alla branscher och ofta inom en annan

verksamhet än miljö. Man hanterar miljöfrågorna som en strategisk fråga, dvs. väl för-ankrad i ledningen. Miljöfrågor prioriteras i varje val i företaget. Miljöarbete är decentra-liserat, proaktivt och förebyggande. Kundkrav driver utvecklingen. Man tillhandahållerprodukter och tjänster med hög miljöprestanda.” 14

Statistiska centralbyrånStatistiska centralbyrån, SCB, gav 1999 ut en rapport, “Miljöföretag och gröna jobb i Sve-rige”15, och 2000 kom uppföljaren; “The Environment Industry in Sweden 1999”16.SCB använder sig i båda fallen av OECD och Eurostats definition av miljöindustrin som ly-der:

“Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor ochtjänster som mäter, förebygger, minimerar eller återställer förstörd miljö i vatten, luftoch jord samt även de problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem.Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljö-risker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. “ 17

SCB använder Eurostats definition av miljöindustri när beräkningar av dess betydelse förekonomisk verksamhet och arbetsliv skall göras. SCB använder termen “gröna jobb” spar-samt, och talar i allt väsentligt istället om miljöindustrin. SCB har valt att räkna alla anställdavid arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet är inom miljöindustrin som “gröna jobb”.18

Där ingår både rena miljöteknikföretag och produktion av miljöanpassad teknik. Däremotingår inte nödvändigtvis alla miljödrivna företag eftersom dessa även innefattar företag med 12 SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a success story. Möjlighe-ter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Slutbetänkande avMiljöexportutredningen, Stockholm, 1998. 13Ibid14 Ibid15 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.16 SCB, Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden 199917 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.18 SCB Miljöföretag och gröna jobb i Sverige Rapport 1999:2.

13

miljövänlig produktion. 19 Dessutom räknas inte heller miljörelaterade jobb i andra bran-scher, t.ex. miljösamordnare i annan tillverkningsindustri och Agenda 21-samordnare i denkommunala miljöförvaltningen.

Fördelen med en sådan relativt snäv definition av ”gröna jobb”, som miljöindustrin, är att detblir lätt att samla in data och föra statistik över förhållanden och förändringar i de ”grönajobben”. Nackdelen är att man missar alla de miljörelaterade jobb som finns utanför dendefinierade miljöindustrin.

Internationella studier

Miljörelaterade jobb i NordenBehovet av utbyte av idéer och erfarenheter inom området sysselsättning och miljö mynnadeut i en konferens i Nordiska Ministerrådets regi i april 1999. Temat för konferensen var in-tegrationen av miljö- och sysselsättningsinsatser i de nordiska länderna.20

Från svenskt håll framhölls att kampen för högre sysselsättning måste förenas med en bättremiljö.21 Det påpekades att det råder en mycket stor obalans mellan de krav som företagenställer på de som skall nyanställas och de arbetssökandes kompetens. 80 procent av de le-diga jobben kräver en gedigen yrkes- eller akademisk utbildning. Det är dock bara 20% avarbetskraften som har denna utbildningsbakgrund, vilket innebär att Sverige står inför ettstort utbildningsproblem.

Från Näringsdepartementet i Sverige menade man att fyra områden har störst betydelse försysselsättningen och dess relation till ekonomisk tillväxt och miljö.22 Den offentliga upphand-lingen, som omfattar 300 miljarder kr per år, kan styras i riktning mot att skapa bättre miljöoch ökad sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen kräver att varje län självt tar initiativ tilltillväxt. Energiprogrammet innefattar totalt 9 miljarder kr som skall investeras i minskadenergianvändning. De lokala investeringsprogrammen, som omfattar totalt 6,8 miljarder kr,har avsatts miljöinsatser där sysselsättningen är en viktig faktor. Det är även viktigt att ikonjunktursvackor ha en bank av jobb att ta till.

Svenska Kommunförbundet informerade om ett projekt med miljöinformatörer som under1996-98 sysselsatte 3 000 arbetslösa.23 Syftet med projektet var att genom information ochutbildning öka människors kunskap och engagemang inom miljöområdet. Den teoretiskautbildningen innehöll projektkunskap, starta-eget-information, miljökunskap och presenta-tionskunskap, mm. Hälften av dem som var med i projektet har ett nytt jobb, startat egeteller börjat på högskolan.

Från danskt håll var man noga med att poängtera att miljöpolitiken har som uppgift att för-

19 Ibid20 Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stockholm.21 Lars Lindén, Länsarbetsdirektör i Hallands län.22 Bengt K Johansson, Näringsdepartementet.23 Peter Wenster, Kommunförbundet.

14

bättra miljön, inte sysselsättningen. Däremot kan man i perioder av hög arbetslöshet koppladen växande aktiviteten på miljöområdet till sysselsättningsfrågorna. Den gröna jobbpoolenär en statlig insats som skall främja nya jobb genom anslag till konkreta miljöinitiativ inom tex stadsekologi, trafik, återanvändning och återställande av naturen. Totalt 8 200 direktaoch indirekta jobb har skapats i danska projekt, men dessa kommer att minska efter pro-jektens slut, och är alltså kortvariga till sin natur. Däremot har jobbpoolens satsning på löne-bidrag till personer inom miljöledning i mindre företag slagit väl ut, då de flesta av de berördapersonerna blivit kvar i företagen även efter bidragsperiodens slut. Ett jobb i jobbpoolen harkostat i genomsnitt 300 000 kr per år.

Danska undersökningar visar att de gröna initiativen inte gynnar lågutbildad arbetskraft, utanatt det är högre tjänstemän och yrkesutbildade som efterfrågas. jobbpoolen har varit inriktadpå att skapa ordinarie gröna jobb, vilket har resulterat i främst akademikerjobb snarare änsysselsättning till grupper som långtidsarbetslösa och lågutbildade. Vidare kan miljöre-gleringar bidra till både miljöförbättringar och ökadsysselsättning. Ett mycket bra exempel ärden danska vindkraftsindustrin, där en medveten satsning på förnyelsebar energi och högtställda teknikkrav har bidragit till uppbyggnaden av en dansk vindkraftsindustri, som idag ärdominerande på världsmarknaden och sysselsätter ca 10 000 personer.24

I Norge diskuteras främst miljöeffekterna och de långsiktigt positiva effekterna av t ex grönaskattereformer, snarare än det kortsiktiga sysselsättningsperspektivet. En orsak till detta äratt Norge har en relativt låg arbetslöshet på ca 3%. Gröna skattereformer måste utformas påstabilt sätt för att ge förutsägbara skatteintäkter. Norge har positiva erfarenheter från statligasatsningar på miljörelaterade sysselsättningsprojekt från tidigt 1990-tal, men bara något tu-sental arbeten kunde skapas. Potentialen för att skapa liknande projekt sett i ett långsiktigtperspektiv bedöms som liten. På längre sikt kan istället satsningar på utbildning och stöd tillteknikutveckling och forskning vara effektivare. Det är viktigt att inte koncentrera diskussio-nen om miljörelaterad sysselsättning till enkla program som syftar till att stimulera miljöindu-strin. En så stor miljöindustri som möjligt är inget självändamål. Den övergripande ekono-miska politiken och sektorspolitiken är avgörande för effekten på miljön och sysselsättning-en.25

Även i Finland har satsningar på miljö och sysselsättningsarbeten gjorts. Kostnaden för des-sa har varit ca 5000-6000 mark i månaden. Projekten har varit arbetskraftsintensiva menkortsiktiga till sin utformning. I Finland genomfördes 1997 en ”grön skattereform”, därskatten på koldioxid höjdes samtidigt som arbetsgivaravgifterna sänktes. Resultatet av den”gröna” skattereformen var både på gott och ont. För närvarande överstiger rabatten pålöneskatten ökningen av de gröna skatterna fyrfaldigt, vilket innebär ett inkomstbortfall förstaten. Från finsk sida betonar man miljöeffekten av skatteväxlingen, inte sysselsättningsef-fekten, eftersom jobb även slås ut av de högre miljöskatterna. Skatteväxlingen kommerdärför att användas främst som ett instrument för att förbättra miljön i Finland, inte som ettsätt att skapa fler arbeten. Därtill är effekten av den sänkta arbetsgivaravgiften för liten.

24 Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stockholm.25 Ibid

15

Miljörelaterade jobb inom EU

The International Institute for the Urban Environment har i en studie, “Let’s make GreenWork”, gjort en sammanfattning av europeiska studier om gröna jobb. Studien särskiljer påpersoner som jobbar direkt med miljöjobb (t.ex. personer som arbetar med vindkraft ochåtervinning) och på dem som har indirekt miljörelaterade arbeten (t.ex. miljökonsulter). I detflesta länder, Sverige är dock ett undantag, arbetar fler personer indirekt med miljöfrågor ändirekt. Fördelningen av dessa jobb inom EU:s stater samt statistik från USA, Japan,Schweiz och Norge framgår av följande tabell:

Tabell 2. Beräkningar avseende miljörelaterad sysselsättning i EU, Japan, Schweiz, Norgeoch USA.26

Direkt miljö-sysselsättningX 1 000

Indirekt miljö-sysselsättningX 1 000

Total miljö-sysselsättningX 1 000

Total miljö-sysselsättningsom % av EUtotalt

Direkt miljö-sysselsättningsom % av sys-selsatta

Österrike 41,5 10,9 52,3 3,0 1,2Belgien 15,5 10,6 26,1 2,0 0,4Danmark 15,9 6,4 22,3 1,0 0,7Finland 13,6 7,6 21,2 1,0 0,7Frankrike 200,9 121,8 322,6 21,0 0,9Tyskland 316,5 131,4 447,8 29,0 0,9Grekland 5,1 2,9 8,0 1,0 0,1Irland 8,7 3,8 12,5 1,0 0,7Italien 100,6 65,0 165,6 11,0 0,5Luxemburg 1,6 0,1 1,8 0,0 0,8Holland 88,7 18,6 107,4 7,0 1,3Portugal 17,1 7,7 24,8 2,0 0,4Spanien 37,6 15,3 52,8 3,0 0,3Sverige 40,7 32,0 72,6 5,0 1,0England 140,3 22,1 195,5 13,0 0,6Hela EU 1044,3 489,2 1533,4 100,0 0,7Norge 4,2 0,2Schweiz 15,6 0,45Japan 580,0 1,3USA 1070,0 1,2

Enligt denna tabell bidrar antalet miljörelaterade jobb i Tyskland och Frankrike till hälften avalla miljörelaterade jobb i Europa. Sverige hade 1998 40.000 personer som arbetade di-rekt med miljöjobb, och 32.000 indirekt. Dessa siffror är lägre än de mer detaljerade siffrorsom SCB påvisar senare i den här rapporten. Detta beror förmodligen på att en snävaredefinition har använts för vad som anses vara direkta miljöjobb än vad som används avSCB, eller vad som används i den här rapporten. Detta skulle kunna tyda på att siffran förde totala miljörelaterade jobben i Europa (1,5 miljoner jobb) också är för låg, eller en indi-

26 Let´s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development,The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till The European Observatury forSMEs (1998), European Network for SME Research, Fifth Annual Report, Zoutermeer, EIM.

16

kation på hur svårt det är att beräkna miljörelaterade jobb.

Enligt en annan rapport som gjorts av Eurostat; “EU Employment Report 1997”27, så be-räknas antalet sysselsatta med miljörelaterade job inom EU 1997 vara mer än dubbelt såhögt, totalt 3,5 miljoner personer. Av dessa arbetade 2 miljoner med konsultverksamhet,koordination och informationshantering inom återvinning, förnyelsebar energi, naturvård ochrestaurering av mark. De övriga 1,5 miljoner personerna arbetade med produktion av mil-jörelaterade produkter.

En hel del studier har visat hur den europeiska miljösektorn har vuxit under de senaste 5-10åren. Alla pekar på en ganska avsevärd ökning av jobb inom sektorn. Den schweiziska eco-industrin har t.ex. ökat med 344% mellan 1985 och 1995. Merparten av dessa studier för-utspår en fortsatt ökning men väldigt få preciserar antalet jobb som kommer att uppstå. En-ligt en studie kommer antalet nya jobb inom sektorn för förnyelsebara energi att öka medmellan 500.000 och 1 miljon de närmaste tio åren.28

Den internationella miljömarknadenPå det stora hela ökar medvetenheten om behovet av miljöåtgärder snabbt runt om i värl-den. “Insatser för miljöförbättring bedöms utgöra ett av de områden för ekonomisk verk-samhet som uppvisar allra högst tillväxt, även om den varierar mellan regioner i världen, tek-nikområden och branscher. Marknaden präglas av ett stort antal internationella överens-kommelser, regler och krav som ger upphov till efterfrågan på miljöanpassade produkteroch tjänster liksom på renodlad miljöteknik.”29 Hittills har efterfrågan på miljöåtgärder varitmest beroende av nivån på den ekonomiska utvecklingen och industrialiseringsgraden i olikaländer. Fram till 1992 utgjorde OECD länderna 90% av den totala miljömarknaden. SedanFN:s Riokonferens 1992 har detta gradvis förändrats och efterfrågan på miljöåtgärder harökat världen över. Denna trend förväntas fortsätta, men tros komma att variera kraftigt i oli-ka regioner. Miljöutvecklingens inriktning antas också förändras. Vissa länder, främst u-länder, väntas “hoppa över” vissa led i industrialiseringsprocessen och istället använda sig avnyare teknologier i syfte att minimera resursförbrukning och utsläpp.30

Svensk miljöindustri i internationell konkurrensMiljöexportutredningens slutbetänkande31 redovisade hur Sverige kan jämföra sig med andraländer vad gäller utvecklingen av miljösektorn. Hur hävdar vi oss på den allt större interna-tionella marknaden? Enligt denna rapport har Sverige vissa komparativa fördelar men möter 27 Let´s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Development,The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till EU Employment Report 1997,Office for Official Publications of the European Communities.28 28 Let´s make green Work, A publication for the Network of Urban Forums for Sustainable Develop-ment, The Internationel Institutet for the Urban Environment, med referens till European Commission(1997) Energy for the Future: Renewable Sources of Energy. Communication of the European Commis-sion. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities.29 SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a success story. Möjlighe-ter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Slutbetänkande avMiljöexportutredningen, Stockholm, 1998.30 Ibid31 Ibid

17

även hinder av olika slag och har en del att lära av andra länder i Europa.

Enligt rapporten var Sverige ett av de första länderna att inse miljöns stora betydelse för denframtida samhällsutvecklingen vilket skapade ett försprång och ett gott rykte utomlands försvenska miljöteknikföretag. Detta försprång är nu i stort sett inhämtat av andra länder. Denväxande världsmarknaden för miljöåtgärder skapar trots detta möjligheter för Sverige påden internationella arenan då svenska företag internationellt sett ligger väl till beträffandemiljöanpassning av produkter, processer och tjänster. Sveriges styrka är dess helhetssynsamt stor tillgång på miljöutbildad personal och väl utvecklade instrument för miljöpolicies,miljöcertifiering och miljömärkningssystem etc.

Trots detta möter den svenska miljösektorn ett antal hinder på den internationella markna-den. Några av de främsta anledningarna till detta, som nämns i rapporten är32:• Det finns ingen samlad profilering av svenskt miljökunnade, och detta miljökunnande pre-

senteras inte heller aktivt vid utländska symposier etc.• Dessutom finns det en bristfällig samverkan företag emellan och mellan privat och offent-

lig sektor; endast 25% av svenska företag arbetar i nätverk och få har kontakt med uni-verksitet och högskolor. Det finns också ett inlåst miljökunnande hos myndigheter ochkommuner, som borde kunna användas internationellt som en strategisk resurs.

• Sverige har en hög andel små företag. Dessa företag har i allmänhet bristfälliga kunska-per om hållbar utveckling samt en begränsad internationell kompetens De saknar praktis-ka kunskaper om t.ex. internationell handel och marknadsföring. Dessutom har de en be-gränsad tillgång till kapital för marknadsföring och produktutveckling.

• I dagsläget kan inte de mest framgångsrika svenska konsultföretagen (främst när det gäll-er tekniskt relaterade miljötjänster), trots viss utlandsexpansion, mäta sig med de fram-gångsrika konkurrenterna i t.ex. Danmark och Finland. Detta beror på ett bristandesamband mellan miljötjänster och miljöteknikexport i Sverige. Miljökonsultföretag ut-nyttjas t.ex. inte som “dörröppmare” åt svenska miljöteknik-företag.

Enligt utredningen är de allvarligaste hindren för utveckling och internationalisering av densvenska miljösektorn nationella och strukturella och bör därför åtgärdas genom förändringarinom Sverige.33

32 Ibid33 Sou

18

3. Definition av miljörelaterade jobb

I kapitel 2 redogjordes för tre huvudsakliga typer av miljörelaterade jobb som identifierats iolika studier:

• Jobb inom miljöindustrin (företag som sysslar med att åtgärda miljöproblem ellersom utvecklar teknik för detta ändamål).

• Jobb inom miljödrivna företag (som producerar miljöanpassade produkter).• Jobb som resultat av miljöinriktade investeringsprogram.

Mot denna bakgrund utformas en definition av miljöjobb som ska användas i den här rapp-orten. Jobb inom miljöindustrin, den traditionella synen på miljöjobb, bör absolut inkluderas ien definition av miljöjobb. Mycket litteratur och många uttalanden tyder däremot på attkopplingen mellan miljöjobb och sysselsättningspotential är för svag om man bara tittar pådessa jobb. T.ex. arbetar merparten av de personer som har en miljöutbildning utanför den-na sektor. Ska man titta på miljörelaterad sysselsättning är det viktigt att titta på de jobbsom är integrerade i andra delar av samhället. En definition av “gröna jobb” som begränsarsig till miljöindustrin blir därför alltför snäv.

Att räkna alla jobb i så kallade miljödrivna företag som “gröna jobb” skulle för det förstakräva klara kriterier för vad ett miljödrivet företag egentligen är. För det andra måste manbestämma sig för om alla, eller vem, i det miljödrivna företaget som har ett “grönt jobb”.Om man räknar med att alla anställda i företag som har miljöanpassat sin produktion har“gröna jobb” skulle stora delar av de anställda i svensk industri räknas in, och analysen avden miljörelaterade arbetsmarknaden skulle bli alltför trubbig.

Miljödepartementet har valt att inkludera arbetsmarknadsåtgärder och investeringsprogrammed miljöinriktning i sin definition av “gröna jobb”. Dessa jobb är de som ofta omnämns imedia inom begreppet “gröna jobb” och bör inte uteslutas ur denna studie. Att bara räknade jobb som har skapats i arbetsmarknadsåtgärder och statliga investeringsprogram som“gröna jobb” ter sig dock mindre intressant, med tanke på den omställning till ekologisk ut-hållighet i hela samhället som eftersträvas av både offentliga och privata intressen.

Eftersom denna rapport handlar om de miljörelaterade jobbens framtid på arbetsmarknadeni Sverige har vi valt att tala om miljörelaterade jobb i denna rapport, och lämnar härmedtermen “gröna jobb”. Denna rapports definition av miljörelaterade jobb lyder:

Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga or-ganisationer där arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisatio-nens eller omvärldens miljöprestanda.

Denna definition av miljörelaterade jobb inkluderar alltså miljöindustrin enligt SCB:s ochEurostats definition, samt lägger till alla de jobb där det ingår i arbetsuppgifterna att åtgärdaden yttre miljöpåverkan, oberoende av organisationens art. Enligt denna definition kan manurskilja tre huvudtyper av jobb

1. jobb inom miljöindustrin2. miljörelaterade jobb i andra typer av organisationer

19

3. jobb som resulterat av olika investeringsprogram

Figur 2 Bild av de miljörelaterade jobben

För att utreda hur trenderna ser ut för miljörelaterade jobb i Sverige inom de närmaste 5-10åren har litteratur studerats och intervjuer gjorts med personer inom dessa tre områden. Re-sultaten för var och en av dessa studier följer nedan.

Miljörelaterade jobb

Miljörelaterade jobb iandra organisationer

Miljörelaterade jobbsom resulterat av

investeringsprogramo.d.

Miljöindustrin

20

4. Miljöindustrin

Som beskrevs i kapitel 2 kan ett antal olika definitioner urskiljas för “miljöindustrin”. För-fattarna har valt att använda sig av SCB:s (dvs OECD / Eurostats) definition:

“Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerarvaror och tjänster som mäter, förebygger, minimerar eller återställer förstördmiljö i vatten, luft och jord samt även de problem som är relaterade till avfall,buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varoroch tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursan-vändning. “ 34

Det finns två huvudsakliga anledningar till att använda sig av den här definitionen. Först ochfrämst är det en koncis och väl avgränsad definition. Den hänvisar inte också till“miljödrivna företag”, vilket alla de andra definitionerna gör heller (Kungliga ingenjörsveten-skapsakademins, miljödepartementets och miljöexportutredningens definitioner). SCB:ssmalare definition av miljöindustrin används i detta kapitel medan sysselsättningspotentialenpå den övriga arbetsmarknaden, inklusive inom miljödrivna företag, bedöms i kapitel 5 istäl-let. SCB:s definition ger dessutom tillgång till nyligen utgiven information angående syssel-sättningen inom den svenska miljöindustrin.

Enligt SCB:s studie har miljöindustrin i Sverige 1999:• En omsättning på 163 miljarder SEK.• En total export på närmare 28 miljarder SEK (varav 14, 4 miljarder inom EU).• Närmare 95 000 anställda inom 8 330 företag.• En sysselsättning som inte är lika koncentrerad till storstäderna som övrig sysselsättning i

landet.• En överlag låg utbildningsnivå med undantag för företag som säljer miljöinrik-

tade företagstjänster, som har en mycket hög utbildningsnivå.35

34 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.35 Ibid

21

Figur 3 Utbildningsnivån på anställda inom miljöindustrin36

Data saknas3%

Forskar-utbildning

1%

Universitet23%Grundskola

25%

Gymnasium48%

Figur 4 Typ av utbildning hos anställda inom miljöindustrin37

SCB har valt att dela in miljöindustrin i två huvudsakliga grupperingar:1. Kärnbranschen, som omfattar arbetsställen inom följande områden; Regummering, Åter-

vinning, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering ochrenhållning.

2. Övriga branscher som omfattas av definitionen för miljöindustrin men inte tillhör någon avovannämnda kategorier.

Dessa två grupperingar ter sig ganska olika vad gäller sysselsättningspotentialen, och dennastudie har därför valt att använda sig av samma uppdelning nedan.

36 SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden 199937 SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden 1999

Andra utbildnings program

53%

Tekniska, natur-vetenskapliga och industri-

inriktade program47%

Figur 4 Typ av utbildning hos anställda inom miljöind

22

Figur 5 SCB:s överblick över begreppet miljöindustri

Kärn-branscherna

Regummering, Återvinning,Partihandel med avfallspro-dukter och skrot, Avlopps-

rening, Avfallshantering,renhållning o.d.

Miljöindustrin

Miljöutbilding

Miljö-konsulter

Förnyelsebarenergi

Miljöprodukter

Ekoturism

Hållbarskog

MiljöFoU

Miljö-märkning

Miljö-certifiering

23

Jobb i kärnbranscherna

Som nämndes ovan omfattar kärnbranschen följande branscher: Regummering, Återvinning,Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Avloppsrening, Avfallshantering och renhållning.

Enligt SCB har omsättningen i kärnbranscherna ökat något de senaste åren och mellan1997-98 ökade antalet anställda något till ca 13 00038. Mellan 1992-95 ökade sysselsätt-ningen totalt inom kärnbranscherna med 2% vilket bör sättas i relation till att den totala sys-selsättningen under samma period minskade med 5 %. Arbetsgivarna inom kärnbranschernafinns inom både privat och offentlig sektor men det sker en svag förändring mot fler privataföretag. En stor andel av dessa företag är småföretag.39

Hur ser då sysselsättningspotentialen ut i dessa branscher enligt SCB? Miljöindustrins kärn-branscher kännetecknas av både en låg utbildnings och lönenivå, samt en manlig dominans.Utbildningsnivån är lägre än på arbetsmarknaden som helhet och personer med enbartgrundskoleutbildning är vanligast. Det finns en stor andel både mycket unga (runt 20) ochäldre (över 50) i kärnbranschen. Dessa två grupperingar har traditionellt en hög andel ar-betslösa. Det faktum att en stor andel anställda närmar sig pensionsåldern tyder på att detkommer att bli ett betydande antal nyanställningar de kommande åren enbart för att bibe-hålla nuvarande antal anställda inom kärnbranscherna. 40

SCB:s resultat överensstämmer väl med de svar som gavs under intervjuer med represen-tanter för miljöindustrins kärnbranscher. Enligt de intervjuade är avfallshanterings- och åter-vinningsbranschen visserligen en tillväxtbransch men huvudsakligen en bransch som är underförändring. Den komplexa hanteringen av fler och fler avfallsprodukter i framtiden kommeratt kräva mer finförgrenad logistik som kräver fysisk hantering snarare än elektronisk. Enligtde intervjuade kommer detta dels att leda till knepiga lösningar i vilka kommuner, produ-center och frivilliga samverkar, dels till en gradvis specialisering och en sammanslagning tillstörre, mer kvalificerade men färre, enheter och en ökad internationalisering. Det förutspåsen “ökning av större internationella bolag som tar sig in på den svenska marknaden”.

En av de främsta anledningarna till en ökning av jobben inom kärn-branscherna är, framhåller de intervjuade, en strängare lagstiftningoch framför allt ökade krav på producentansvar.

Detta innebär att de som producerar varor är ansvariga för att ta hand om sina uttjänta pro-dukter i slutet av deras livscykel, vilket leder till ett ökat behov av industrier som tar handom uttjänta produkter. Enligt några av de intervjuade kommer förmodligen producentan-svaret om 5-10 år inte att se ut som det gör idag; fler produktkategorier kommer att om-händertas vilket kommer att leda till en mer finmaskig fördelning. Flera av de intervjuadeförutspådde att avfallshanteringsindustrin, på grund av producentansvaret, kommer att in-tegreras alltmer i andra branscher. En del av de intervjuade pekade också på ökade skatteroch förbud, högre marknadskrav och en växande resursbrist som anledningar till en ökningav kärnbranscherna.

38 SCB. The Environment Industry in Sweden 1999. Rapport 2000:1.39 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.40 Ibid

24

Det som talar emot denna ökning å andra sidan är, som nämndes i IVAs rapport, rationali-seringar och teknikutveckling samt även negativ reklam för t.ex. återvinning. En av de inter-vjuade påpekade att rapporter som ifrågasätter nyttan av återvinning allvarligt skadar indu-strin: “om personer inte är helt säkra på att återvinning leder till miljöförbättringar, så är demycket motvilliga till att lägga ner tid på att sortera sina sopor”.

Visserligen tror samtliga intervjuade på en tillväxt inom kärnbranscherna, men det innebärinte nödvändigtvis, enligt dem, en ökad sysselsättning. Detta beror på de förändringar somsker inom branschen. Det finns faktorer som talar både för och emot en sysselsättningstill-växt.

Det som talar för en sysselsättningsökning är enligt de intervjuade:

1. En ökad finförgrenad logistik inom avfallshantering och återvinning som kräverfysik hantering av avfall snarare än elektronisk.

2. Ett ökat behov av administrativa “tänkare” inom återvinningsindustrin då mäng-derna avfall som hanteras ökar och kraven på hanteringen (t.ex. nya lagar ochförordningar) ökar.

3. Utvecklingen av nya tekniker och industrier för att bättre ta till vara på olika typerav avfall, som till exempel utvecklingen av “baklängesfabriker”, som kan leda tillen massiv expansion inom återvinningssektorn.

Enligt en studie kommer återvinningssektorn att utvecklas mycket de närmaste åren. Dettaberor på bland annat på:

• Ökad kunskap om miljöpåverkan och resursbrist• Höjda avfallskostnader och råvarupriser• Regleringar och ekonomiska styrmedel• Förlängt producentansvar osv.

Studien förutspår en utveckling av baklängesfabriker. Baklängesfabriker fungerar precis somen traditionell produktionsanläggning fast i omvänd ordning. Insatsvaror i baklängesfabrikenär uttjänta produkter och resultatet är uppgraderade produkter samt återvunna komponenteroch material. Detta förutsätter nästan att produkterna redan i designstadiet anpassats föråteranvändning eller återvinning, och det hela “bygger på att verksamheten utifrån företags-ekonomiska grunder är lönsam”. De arbetstillfällen som skapas “kommer alltså inte att vararesultatet av någon subventionerad arbetsmarknadspolitisk åtgärd”. 41 Men denna uppbygg-nad av effektiv och kostnadsmässigt rimlig återanvändning bygger helt på styrkan av deovannämnda drivkrafterna samt teknikutvecklingen. Det blir därför svårt att förutspå hurmycket av denna utveckling som kommer att ske inom de närmaste 5-10 åren.

Enligt studien kommer “i ett inledande skede … mycket arbetskraft att behövas för upp-byggnaden av ny infrastruktur, för insamling och för själva baklängesproduktionen. Dessut-om kommer extra arbetskraft att behövas för att anpassa produkter vid designstadiet för

41 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker

25

baklängesproduktionen”. “Därefter kommer baklängesproduktionen troligtvis att utvecklaspå samma sätt som tillverkningsindustrin med rationaliseringar som till viss del kommer attminska behovet av arbetskraft”.42

Kraven på flexibilitet leder till att baklängesproduktionen kommer att förbli förhållandevisarbetsintensiv med mycket manuellt arbete. Enligt en annan studie, krävs det 3-5 gånger såmånga personer vid baklängesproduktion, jämfört med inom vanlig produktion.43 Bakläng-esproduktionen kommer att sysselsätta människor inom en rad olika områden: demontering,uppsamling, transport, materialbearbetning, organisation och administration. Hela 10,000nya arbetstillfällen skulle kunna skapas om alla uttjänta elektroniska produkter i Sverige om-händertogs enligt baklängesprincipen. 44 Men det är svårt att beräkna exakt hur många jobbsom kan komma att uppstå och i så fall när detta sker. Det saknas bland annat uppgifter omkvantiteter uttjänta produkter. Mycket pekar trots allt på att “baklängesproduktion kommeratt generera en ansenlig mängd arbetstillfällen” i Sverige. 45

Det som talar emot en sysselsättningsökning är:

1. Industrin går mot en sammanslagning till större, mer kvalificerade, men färre en-heter, som till exempel deponier och förbränningsstationer

2. Internationalisering. Mycket av återvinningen kommer att ske utomlands (tackvare specialiseringen). Det kommer, till exempel, att “slås ut jobb då små ochmedelstora deponier stängs”.

Merparten av de intervjuade tror dock att de totala antalet sysselsatta inom kärnbranschernakommer att öka något inom de närmaste 5-10 åren, men framför allt kommer jobben att seannorlunda ut. Ökningen innefattar inte bara de jobb med “låg utbildningsnivå” som om-nämns av SCB. De intervjuade påpekar snarare att kunskapskraven ökar, och att de jobbsom kommer att efterfrågas till hög grad kommer att vara administrativa “tänkar”-jobb.Visserligen kommer merparten av de jobben som tillfaller personer utan högre utbildning attfinnas kvar, men de intervjuade förutspår att de så småningom kommer att bortrationaliseraspå grund av den teknikutveckling som väntas ske de närmaste åren. “Förr trodde man påen framtid med en mängd personer som sorterade alla typer av sopor, men för att återvin-nings-industrin ska vara hållbar på lång sikt så måste den utvecklas till en mer industriell pro-cess som är ekonomiskt lönsam”. Dessutom anser en annan av de intervjuade att“sopsortering inte är ett attraktivt jobb som någon egentligen vill ha kvar”.

Enligt merparten av de intervjuade krävs istället fler personer med “ordentliga baskunska-per”. Som exempel nämns en naturvetenskaplig, teknisk eller ekonomisk högskoleutbildningoch en påbyggnad i miljökunskap. Hellre tekniskt eller ekonomiskt kunnande än rent miljö-kunnande, menar merparten av de intervjuade. Hälften av de intervjuade påpekade att “detär mer värdefullt med lite miljö som genomsyrar hela utbildningen snarare än en kortare mil-jökurs”. Det ger en “större insikt om miljöproblemen”. Dessutom krävs kunskaper inom

42 Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker43 Seinhilper, Rolf 1998, Remanufacturing: The Ultimate Form of Recycling, Frauenhfer IRB Verlag,Stuttgart, Germany.44Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker45 Ibid

26

andra områden: organisation, ledarskap, lagarbete och kommunikation nämns flera gånger.Sammanfattningsvis efterfrågas “generalister och tvärvetare med en bred utbildning och enförståelse för miljöfrågor”, samt “innovatörer som förstår både praktiken och teorin ochsom har förmågan att utveckla ny teknik”.

Det verkar ske både nyanställning och vidareutbildning för att tillgodose miljökunskapskra-ven inom kärnbranscherna. Vissa påstår sig ta vara på befintlig personal genom vidareut-bildning medan andra nyrekryterar personer, delvis för att ersätta förlusten av de mångainom kärnbranscherna, som går i pension de närmaste åren. I stort sett anser de intervjuadeatt den kompetens som efterfrågas går att hitta, trots att det ibland anses svårt att hitta tvär-vetare; tekniker som har miljökunskap eller miljömänniskor med tekniskt kunnande.

Övriga jobb inom miljöindustrin

Enligt SCB återfinns det största antalet anställda inom miljöindustrin utanför kärnbranscher-na. Denna grupp, som vi benämner “övriga inom miljöindustrin”, är en mycket bred gruppsom innehåller många olika typer av företag, inom konsultverksamhet, forskning, utvecklingoch utbildning, till företag som jobbar med förnyelsebar energi eller ekoturism. Peronerinom myndigheter eller konsultföretag som jobbar med miljömärkning eller miljöcertifieringräknas också in i denna grupp. Det som huvudsakligen skiljer dessa företag ifrån kärnbran-scherna är att det oftare handlar om kunskapsföretag.

Den största enskilda gruppen inom denna kategori är, enligt SCB, “Företagstjänster” somhuvudsakligen består av olika typer av miljökonsulter. Denna grupp har 16000 anställda46,och kännetecknas av en mycket hög utbildningsnivå. Mer än hälften av de anställda 1998hade eftergymnasial utbildning och över 3% hade forskarutbildning. De sysslar bland annatmed mätningar och analyser inom miljöområdet, sanering av förorenad mark och vatten,miljörevision samt utbildning och annan rådgivning.47 En tioprocentig ökning inom miljökon-sultmarknaden på fem år förutsågs 1998 av miljöteknikdelegationen. 48

Andra stora grupper finns inom “Byggindustrin” (13 500 anställda), “Maskinindustrin”(7 000 anställda), dvs. företag som tillverkar avloppsreningsutrustning, komposter och lik-nande, och “El-, gas- och värmeverk” (7 000 anställda), dvs. företag hos vilka vattenkraftoch annan förnyelsebar energi överväger i produktionen.49

Det är relativt svårt att säga något generellt om trenderna inom en så varierad industri, men istort sett pekar alla de intervjuade på en tillväxt inom övriga miljöindustrin, och en ökad ef-terfrågan på högt utbildad personal.

Inom konsultbranschen t.ex., trodde samtliga av de intervjuade att branschen kommer attutvidgas och att antalet anställda kommer att öka. Under de senaste tio åren har många småmiljökonsultföretag blommat upp och några av de intervjuade pekar nu på en trend, i vilkendessa företag går ihop eller blir uppköpta av större företag. De sker dock en fortsatt utök-

46 SCB. The Environment Industry in Sweden 1999. Rapport 2000:1.47 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.48 SOU1998:118. Sustainable Sweden - a success story.49 SCB. The Environment Industry in Sweden 1999. Rapport 2000:1.

27

ning av branschen och denna beror på en ökad efterfrågan från både privata och offentligakunder, som i sin tur påverkas av vissa yttre faktorer. Först och främst påverkar insikten,hos företagen själva, att miljö inte bara är byråkratiskt och kostar pengar, utan att det ävenmedför marknadsfördelar och konkurrensfördelar. Enligt en av de intervjuade är det främstinom den offentliga sektorn som man tittar mycket på vad andra gör och själv gör likadant.Den ökade användningen av miljöledningssystem som ISO 14000 och EMAS påverkarockså behovet av miljöhjälp inom företagen enligt de intervjuade. Slutligen påverkas företa-gen också av ändrade lagkrav och nya regeringsbeslut.

Den typ av kompetens som efterfrågas inom miljökonsultföretag är “ekonomer, jurister, ci-vilingenjörer eller naturvetare som dessutom har kunskap inom områden som miljöstrategi,kommunikation, lagstiftning osv”. “Det krävs generalister med en koppling mellan miljö ochmanagement”. Enligt ett föredrag som hölls av Kjessler och Mannerstråle50 krävs det, attalla miljökonsulter har en grundläggande teknisk kompetens samt en förståelse för miljöpro-blematiken. Vidare krävs kunskaper i miljörätt, miljöledningssystem och miljökommunika-tion samt marknadsföringskompetens och social kompetens. Med andra ord personer somhar “förmågan att få saker gjorda ute på företagen”. Dessutom blir språkkunskaper (framförallt flytande svenska och engelska men även andra språk) viktigare då hela miljökonsultindu-strin håller på att internationaliseras. En doktorsexamen anses vara en fördel om man villarbeta internationellt, men inte nödvändigtvis i Sverige.

Rent allmänt anser inte de intervjuade miljökonsulterna att det är särskilt lätt att hitta perso-ner med en gedigen akademisk bakgrund, men å andra sidan finner de att det är svårt atthitta personer med tillräcklig praktisk erfarenhet och god social kompetens. Dessutomnämnde flera personer att de ansåg att det var svårt att hitta miljöjurister. Inom konsultbran-schen tillgodoses miljökompetensen nästan uteslutande genom nyanställningar snarare ängenomvidareutbildning.

Resten av den “övriga miljöindustrin” förväntas också växa. Den svenska miljöforskningen,som bedrivs på såväl högskolor och universitet som branschforskningsinstitut, intar t.ex. entätposition inom flera områden.51 Den statliga finansieringen av forskning och utveckling föroberoende ändamål går till största delen till universitetssektorn. Staten betalade 1997 utnästan 900 miljoner kronor till extern forsknings- och utvecklingsverksamhet.52

Trenderna inom sektorn för förnyelsebar energi är svåra att förutspå, men enligt SCB finnsdet anledning att tro att andelen förnyelsebar energi kommer att öka. 53 Däruttöver de påstårde intervjuade inom vindkraft och bioenergisektorn, att dessa kommer att öka enormt inomde närmaste 5-10 åren. Vindkraftssektorn förutspår en 30-40% tillväxt per år inom EUunder de närmaste tio åren! För att underhålla denna ökning krävs dock ett miljöengage-mang i samhället som kopplas till politiska beslut och ekonomiska styrmedel. Inom den härindustrin krävs enligt de intervjuade “kunnigt folk” med “relevant miljökunskap”. Dessutombehövs ekonomiskt kunniga personer för att möta den ekonomiska debatten om alternativa

50Föredrag av Lennart Frisch från Kjessler och Mannerstråle vid “Workshop on Trends and Perspecti-ves in Environmental Employment in Sweden”, Fredagen den 17 December,1999 på Naturvårdsverket.51 SOU1998:118. Sustainable Sweden - a success story.52 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.53 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.

28

bränslen.

Slutligen finns det en potentiell tillväxt inom miljötekniksektorn och en ökning av sysselsätt-ningen som följd av denna. Trots detta visar undersökningar gjorda av OECD att Sverigehar en lägre tillväxt i den renodlade miljötekniksektorn än andra jämförbara länder, trots attvi tenderar att satsa mer på forskning och utveckling. Tillväxten är delvis beroende av nyauppfinningar, som kan användas för att utveckla den Svenska miljösektorn. Enligt några avde intervjuade sker en god utveckling av svensk miljöteknik, särskilt vad gäller hantering avavfall, många nya patent tas, men vi måste ”skapa en bättre kommunikation mellan den of-fentliga och privata sektorn för att lösa ut den kompetens som finns på den offentliga mark-naden.”

Men utvecklingsmöjligheter finns även genom att existerande produkter kan exporteras ut-omlands. Den svenska “övriga miljöindustrin” är en nettoexportör. Den har även en högreprocentuell export än snittet inom övriga svenska företag. Huvudsakligen är det svenskenergi, analytisk kunskap och miljöteknik som exporteras54. Exportens andel av den totalaomsättningen är framför allt av betydelse för återvinning och partihandel med avfall ochskrot.55

Enligt Miljöexportutredningens rapport ligger den “främsta möjligheten för miljöteknikföretag… i den internationella miljömarknaden som (1998) beräknades till knappt 4000 miljarderkronor, och förväntas växa med 5- 20% per år. Sverige kan dra nytta av att andra länderbehöver göra samma miljöinvesteringar som Sverige redan gjort, t. ex. miljöinvesteringar i deländer som ansöker om medlemskap i EU.”56 “Den svenska kompetensen ligger i ingenjör-kunnandet att skräddarsy lösningar och leverera hela system.” “Sverige har också kompe-tens inom management, administration, utbildning och information för flera tekniska försörj-ningssystem”. Svensk miljöexport har en stor potential, men för att lyckas utveckla miljötek-nikexporten krävs stora satsningar. Det finns idag ett antal organisationer i Sverige som job-bar med att främja miljöteknikexport. Bland annat har Stockholms stad valt att satsa pådetta område.

Slutsatser

Miljöindustrin är starkt uppdelad mellan kärnbranscherna, som omfattar bl a återvinning ochavfallshantering och kännetecknas av en låg utbildnings- och lönenivå, och den övriga miljö-industrin, som till stor del består av kunskapsföretag och miljöteknikföretag. Se figur 5 för ennärmare uppdelning.

Antalet sysselsatta inom miljöindustrin beräknades 1999 till 95 000 personer, av vilka13 000 arbetar inom kärnbranscherna. Närmare hälften av alla anställda i miljöindustrin ar-betar antingen i byggbranschen, med förnyelsebar energi, inom miljöteknikföretag eller med“andra företagstjänster”, huvudsakligen olika konsulttjänster.

Om inte politiska åtgärder vidtas förefaller det, med ett par undantag, som om den totalasysselsättningsökningen i miljöindustrin kommer att vara relativt svag. Det som kommer att 54 SCB Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden 199955 SCB, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige, Rapport 1999:2.56 SOU1998:118. Sustainable Sweden - a success story

29

ske är en fortsatt nyrekrytering för att ersätta det stora antalet personer i industrin som när-mar sig pensionsåldern. Detta motsägs av en ökad rationalisering och automatisering inomt.ex återvinningsindustrin, som leder till en minskning av jobben. Merparten av de intervjua-de förutspår sammanfattningsvis en svag ökning av sysselsättningen inom miljöindustrin.

Inom ett par områden finns det trots allt en hög sysselsättningspotential. Det gäller bl.a.miljökonsultbolag. Den stora ökningen av olika miljökonsulter är främst en följd av höjdamiljökrav på företag som väljer att lägga ut mycket av sin miljöverksamhet på konsulter. Enstudie förutspådde en 10% ökning av miljökonsulter under en femårsperiod, och flera av deintervjuade förutspår en ännu större ökning.

Inom stora delar av miljöindustrin finns det dessutom många nya jobb som kan komma attskapas genom olika politiska beslut. Detta gäller bl.a. jobb som skapas tack vare en ökadexport av svensk miljöteknik och svenskt miljökunnade. För att möjliggöra en sådan ökningkrävs politiska satsningar på internationalisering av den svenska miljösektorn. Ett par sådanasatsningar har dykt upp under de senaste åren, men Sverige halkar trots allt efter mångaandra länder.

Ett stort antal nya jobb kan också skapas inom kärnbranscherna. Sektorn för förnyelsebarenergi har t.ex. stora tillväxtmöjligheter, men är beroende av politiskt stöd. Om det ställshögre krav på företagen vad gäller till exempel omhändertagande av uttjänta produkter, finnsdet dessutom en massiv sysselsättningspotential. En studie förutspår 10 000 nya jobb inomåtervinningsindustrin, om bara alla elektroniska produkter skulle samlas in och återvinnas.

Genom att satsa resurser på vissa delar av miljöindustrin och fatta relevanta politiska beslut,har regeringen således möjlighet att skapa nya jobb inom miljöindustrin. Det är i dagslägetsvårt att bedöma hur många jobb som detta skulle innebära, men det finns en potential till enoerhörd tillväxt.

Den övervägande trenden vad gäller kompetenskrav inom miljöindustrin är att utbildningsni-vån höjs. Liksom inom andra industrier är det i första hand personer med en gedigen tek-nisk, ekonomisk eller liknande grundutbildning, som dessutom har en viss miljökompetens,som efterfrågas.

30

5. Intervjuer med miljöansvariga utanför miljösektorn

I detta kapitel redogörs för intervjuer med miljökunniga personer inom “andra organisatio-ner” än miljösektorn. Dessa intervjuer har gjorts för att kunna utreda hur efterfrågan påmiljökompetens ser ut inom resten av samhället, dvs inom organisationer och företag i bådeden privata och offentliga sektorn. Intervjuer har gjorts med ett brett urval av personer frånbland annat näringslivets miljöchefer, branschorganisationer, experter samt miljöansvarigavid kommuner, landsting och fackföreningar. Totalt utfördes 68 intervjuer.

Privata sektorn

För att få reda på vilken typ av miljörelaterad kompetens som efterfrågas i svensk industrioch hur många miljörelaterade jobb som kan väntas uppstå i framtiden, intervjuades 44 mil-jöchefer inom svenskt näringsliv. Urvalet av personer som intervjuades gjordes för att fåstörsta möjliga bredd i svaren. Miljöchefer inom livsmedelsindustri, verkstadsindustri, tele-com och IT, handel, bank och försäkringsväsende, transport, bygg och fastighet, energi,gruvnäring, skog och papper samt kemiindustri intervjuades.

Frågorna som ställdes i intervjuerna handlar om vilken typ av miljöjobb som utförs inom or-ganisationen, antalet sysselsatta med miljörelaterade jobb i organisationen idag och om 5-10år, vilken kompetens man bör ha för att kunna jobba med miljörelaterade uppgifter inomrespektive organisation samt vilka yttre faktorer som tros påverka utvecklingen av miljöre-laterade jobb i framtiden.

Svaren i undersökningen talar ett tydligt språk. Den mest förekommande åsiktenom de miljörelaterade jobbens framtid är, att de kommer att bli fler, i den meningenatt allt fler anställda kommer att arbeta med miljöfrågor som en naturlig och inte-grerad del i sitt arbete. Däremot kommer det inte att bli fler som arbetar uteslutan-de med miljöfrågor. Detta beror på att ansvaret för miljöarbetet skjuts allt längre uti organisationerna och blir en integrerad del av den dagliga verksamheten.

Miljöchefen i den privata sektorn är en typisk deltidare. Enligt en enkät som gjorts av Mil-jöRapporten och Näringslivets Miljöchefer (NMC) arbetar 62% av miljöcheferna deltidmed miljöfrågor. 57

57 Miljörapporten. Nr 14. 5 December 1997.

31

Figure 6 Procent av arbetstiden som miljöchefer ägnar åt miljöfrågor58

Heltid: 100%40%

Deltid: 76-99%17%

Deltid: 51-75%18%

Deltid: 26-50%18%

Deltid: 0-25%7%

Den mest efterfrågade kompetensen för personer som skall arbeta med miljöfrågor är engedigen yrkesutbildning och yrkeserfarenhet inom det yrke man har valt, samt en praktiskindustri- eller branscherfarenhet. Först när man är duktig inom sitt yrke kan man relateramiljöfrågorna till organisationens verksamhet och utveckla miljöarbetet, resonerar man. Mil-jökunskaper skall vara ett komplement till yrkeskunskaperna eller ett fördjupningsområde,där man relaterar miljöfrågorna till yrkeskunskaperna.

Lämplig utbildningsbakgrund för denna kompetens är en gedigen yrkesutbildning medbredd, gärna en kombination av naturvetenskapliga och samhällsorienterade ämnen, menmed en stark specialisering inom det område där man vill verka yrkesmässigt. Miljöutbild-ning bör vara ett komplement till eller fördjupning inom yrkesutbildningen. Förmåga att tänkai affärsmässiga termer värderas också mycket högt.

Enligt MiljöRapportens enkät är den typiske miljöchefen oftast en manlig, välavlönad civilin-genjör i femtioårsåldern.

Figur 7 Miljöchefernas grundutbildning59

Endast gymnasium

16%

Akademisk examen

71%

Annan Utbildning

13%

58 Näringslivets miljöcheger. www.nmc.a.se 00 01 1059 Ibid

32

Viktigt är även att ha egenskaper som drivkraft, förmåga att kommunicera på ett pedago-giskt sätt och en stark social kompetens. Detta är en logisk konsekvens av att ansvaret förmiljöarbetet skjuts allt längre ut i företagens organisationer. Den som vill arbeta med attgenomföra denna utveckling av miljöansvaret måste kunna arbeta med människor på rättsätt.

Miljörelaterade jobb i livsmedelsindustrin

Inom livsmedelsindustrin är det enligt de intervjuade miljöcheferna vanligt att man arbetarmed att påverka leverantörernas och transporternas miljöpåverkan, samt med det egna mil-jöledningssystemet.

Hur många som arbetar med miljörelaterade uppgifter varierar från företag till företag. I ettföretag vars miljöchef intervjuades, har 3-5 % av de anställda miljörelaterade uppgifter, i ettannat företag har var tredje person ett miljörelaterat arbete. Synen på vad som är ett miljö-relaterat jobb skiljer sig förmodligen åt mellan dessa företag. Miljöansvariga personer är alltifrån 1 person av 240 inom företaget, till 30 personer av 5 600. I ett annat företag är allaarbetsledare även ansvariga för miljöpåverkan.

På frågan om efterfrågad kompetens varierar svaren. Ett företag vill ha goda pedagoger somhar en kombination av miljökompetens och social kompetens, samt kraft att driva och ut-veckla verksamheten. Detta miljöarbete skall inte vara en heltidssysselsättning. I nästa före-tag vill man ha generalister med kunskaper i ekonomi och marknadskommunikation, sam-hälle och politik. I ett tredje företag vill man ha personer med god kännedom om företaget,med en kombination av produktions- och miljökunskaper. I ledande miljörelaterade befatt-ningar är högskolekompetens ett krav, medan spetskunskaper inom miljöpåverkan främst ärviktiga för dem som arbetar i miljöstaben. I nästa företag betonar man vikten av att kunnaarbeta med miljöledningssystem snarare än med teknikrelaterade frågor.

Merparten av de tillfrågade företagen i livsmedelsbranschen menar att de har svårt att finnapersoner med rätt kompetens till de miljörelaterade jobben. I ett företag upplevs det somsvårt att hitta folk med gedigen arbetslivserfarenhet från olika nivåer i företaget, samt perso-ner med erfarenhet av att kommunicera med myndigheter. I ett annat företag upplevs miljö-kunskap som en bristvara. De konsulter som anlitas för att lösa miljöproblem har ocksåbristfälliga miljökunskaper.

Angående den förväntade förändringen i antalet sysselsatta med miljörelaterade uppgifterinom företagen, tror merparten av de tillfrågade miljöcheferna att antalet kommer att stiga.Den främsta orsaken till detta är integreringen av miljöfrågorna i verksamheten, vilken drivspå av miljöledningsarbetet. Detta gör att större delen av befintliga jobb får ett miljöinnehåll.Både interna satsningar på att all befintlig personal skall involveras operativt i miljöarbetet,och planerad rekrytering externt av spetskompetens på miljöområdet förekommer.

De nya miljöjobben tros bli mer integrerade i befintliga jobb, när miljöfrågorna skall integre-ras i alla verksamheter. Samtidigt finns en trend mot mer specialistkunskap för miljöansvari-

33

ga och mer marknadsfrågor och kundkontakt. En miljöchef ansåg sig arbeta som konsult tillmarknadsfolket inom företaget. Miljöchefen kommer sannolikt att finnas kvar även i framti-dens organisationer, men det operativa miljöarbetet kommer att skötas helt inom linjeorgani-sationen.

En specifik kompetens som efterfrågas till framtidens miljörelaterade jobb inom livsmedels-industrin är förmågan att införa och leda arbetet med miljöledningssystem, dvs att fungerasom en projektledare, med alla de krav på kommunikation, ledarskap och tålamod somställs på en sådan. Även inom området myndighetskrav och kunskap om miljöbalken be-hövs det fler kompetenta personer. Några av de tillfrågade miljöcheferna menar att mark-nadskunskaper och förmåga att tänka affärsstrategiskt kommer att vara betydelsefullt i fram-tiden. Även specialistkunskaper inom miljöområdet kommer att vara fortsatt viktigt, enligt enmiljöchef. Miljöspecialisterna måste däremot bredda sig, t ex inom ekonomi och andra äm-nen, menar en annan. Enligt denne kan specialistkompetensen utvecklas inom företaget. Detväsentliga hos individen blir då utvecklingsbarheten och inlärningsförmågan.

De yttre faktorer som tros påverka utvecklingen av nya miljörelaterade jobb inom livsme-delsindustrin är av skiftande karaktär. Merparten av de tillfrågade menar att marknadskra-ven kommer att påverka utvecklingen. En miljöchef menar att miljöbalken, nya lagar ochmyndighetsbeslut kommer att spela en stor roll. En annan menar att trycket från och intressetför miljö bland kunder börjar plana ut nu, medan en annan menar att marknaden kommer attspela en fortsatt stor roll, och att man inom branschen söker nya sätt att applicera miljötän-kandet på marknaden. Enligt denne har en ny fas i miljöarbetet nu inletts, då miljöarbetet ärintegrerat och accepterat bland kunder och personal.

Miljörelaterade jobb i verkstadsindustrin

Inom verkstadsindustrin är det vanligt att företagen arbetar med implementering av miljöled-ningssystem, tillståndsansökningar, utvärdering av nya tekniker och dylikt. En av de intervju-ade miljöcheferna uttrycker att det är svårt att särskilja jobb med miljörelaterade arbetsupp-gifter från ”vanliga” jobb, eftersom miljöarbetet integreras i verksamheten och ett stort antalanställda med någon typ av miljörelaterade arbetsuppgifter arbetar inom alla delar av företa-get, utan att för den skull ha spetskunskaper inom miljöområdet.

Inom verkstadsindustrin är det inom de större företagen vanligt med en central miljöenhetmed en eller några anställda som koordinerar miljöarbetet, medan det yttersta ansvaret förmiljöpåverkan ofta ligger hos driftschef eller VD. I ett företag vi talat med arbetar 2 perso-ner på heltid med miljöfrågor av totalt 700 anställda, samt 3 personer på deltid med miljö-frågor som är kopplade till sina respektive andra yrkesområden. I ett annat företag, ett avSveriges största verkstadsföretag, arbetar 5 personer inom den centrala miljöstaben, vilkasamordnar miljöarbetet tillsammans med de 70 miljökoordinatorer som arbetar vid respekti-ve produktionsenhet eller dotterbolag. Verkstadsföretagen känner i allmänhet tillförsikt i sitteget miljöarbete. Hälften av de tillfrågade företagen svarar att de har ett bättre miljöarbeteän genomsnittet i respektive bransch.

Praktisk industrierfarenhet, branscherfarenhet eller produktionserfarenhet är hett

34

efterfrågad kompetens vid anställning för miljörelaterade arbetsuppgifter, menarmerparten av de tillfrågade verkstadsföretagen. Några företag nämner även erfa-renhet från den egna organisationen som en mycket viktig kompetens. En miljö-chef menar att tillgången på välutbildade akademiker inte är någon begränsningnär miljörelaterade tjänster skall tillsättas, däremot är det svårt att hitta välutbil-dade personer med praktisk industrierfarenhet, vilket är en kritisk kunskap närmiljökunskaperna skall tillämpas och integreras i organisationens verksamhet. Enannan miljöchef menar att en kombination av kunskap om den egna organisationenoch omvärldskunskap är viktigt. Denne menar att man skall kunna relatera miljö-frågorna till någon del av företagets verksamhet, eller till sin egen yrkeshemvist. Iett exempel uttrycker miljöchefen det som att det är lättare att lära en konstruktöratt arbeta miljörelaterat än att lära en rent miljöutbildad person konstruktion. Det-ta talar för att man bör skaffa sig en yrkeshemvist först, och sedan lära sig hur ar-betsuppgifterna i detta yrke relaterar till miljön, om man vill bli efterfrågad förmiljörelaterade jobb i svensk verkstadsindustri.

Merparten av de tillfrågade nämner naturvetenskapliga eller tekniska utbildningar på hög-skolenivå som en bra utbildningsbakgrund, de flesta understryker vikten av teknisk kompe-tens. Hälften av de tillfrågade menar att miljöutbildning bör vara ett komplement till annanutbildning, t ex teknik, naturvetenskap eller ekonomi. Några av de tillfrågade nämner bred-den i utbildning som ett plus, att man kan se med en systemsyn på miljöproblematiken ochatt man har god omvärldskunskap. Några nämner även visat engagemang i miljöfrågor somett plus. En nämnde kunskaper i miljöledningssystem som viktigt. Kompetens i hur organisa-tionen arbetar och hur processer leds och styrs behövs också.

En av miljöcheferna stod just i begrepp att anställa en person till att arbeta med miljörelate-rade uppgifter. Kvalifikationerna för jobbet var högskolestudier i kemi, biologi, materialläraoch teknik, god industrierfarenhet, gärna från den egna organisationen, produktionserfaren-het, god datorvana, behärska svenska och engelska, vara en god kommunikatör, ha civil-kurage och vara engagerad i miljö- och industrifrågor.

Hälften av de tillfrågade menar att det är lätt att hitta personer med rätt kompetens för an-ställning. Vissa av dem nämner att de har goda kontakter med universitet och högskolor, därdet är lätt att hitta rätt personer. Andra hälften menar tvärtom att det är svårt att få tag påkompetent personal, speciellt personer med industrioch branscherfarenhet och en god om-världskunskap. En miljöchef vill komma runt det problemet genom att hitta vettiga sätt attinternutbilda sin personal, som ju har industrierfarenheten men inte miljökunskapen, eller för-söka få fram folk som har högskolestudier kombinerat med jobb i arbetslivet. En annan mil-jöchef menar att det inte går att anställa miljövetare om de inte har industrierfarenhet. Ytterli-gare en annan uppmanar studerande att inte fokusera på en specialinriktad miljöutbildningom man vill arbeta inom verkstadsindustrin, utan istället satsa på teknisk utbildning av högkvalitet.

35

Bland de tillfrågade miljöcheferna är det ingen som tror på en växande arbets-marknad inom verkstadsindustrin de kommande 5 – 10 åren för miljöexperter medmiljö som enda fokus i sin utbildning. Tvärtom är det några som tror att det kom-mer att anställas färre personer med den bakgrunden. En miljöchef uttrycker detsom att ingen egentlig förändring kommer att komma till stånd om miljöexperterjobbar vid sidan om den övriga organisationen. Däremot uttrycker hälften av detillfrågade att fler och fler personer kommer att arbeta med miljöfrågor som en delav sitt arbete i framtiden, i och med att miljöfrågorna i allt större utsträckning in-tegreras i all verksamhet inom företaget. Därför behövs det fler personer medmiljökunskaper kopplade till sin yrkeshemvist, snarare än miljöexperter, vilka kanköpas in från konsultfirmor vid arbetstoppar.

Merparten av miljöcheferna i verkstadsindustrin betonar vikten av att rekrytera internt ochvidareutbilda den egna personalen. Ett undantag är behovet av folk som kan miljölednings-system, där en av miljöcheferna söker externt. Den ökning i personalstyrka som arbetet medmiljöledningssystem har gett upphov till kommer dock sannolikt att avta när systemet väl ärpå plats.

De miljörelaterade framtidsjobben inom verkstadsindustrin kommer att karakteriseras av enfortsatt integration mellan miljökunskap och annan yrkeskunskap, vilket omnämns av hälftenav de tillfrågade. Mer kunskaper i kommunikation kommer att vara viktigt, tror en. Arbetetmot myndigheter och lobbyverksamhet kommer att intensifieras inom de högre nivåerna iföretaget, menar en miljöchef. Miljöledningssystemet upptas av det övriga verksamhetsled-ningssystemet, med påföljande minskning av antalet personer som arbetar uteslutande medmiljöledning, menar en intervjuad. Miljöledare kan även bli kvalitetsledare och ansvariga förverksamhetssystem. En miljöchef ser en större inriktning på produkternas koppling till miljö-aspekter i framtiden, vilket ställer krav på kunskap i livscykelanalys. En annan betonar vik-ten av systemsyn, processyn och helhetssyn. En tredje tror på fler jobb inom på miljölagstift-ning, reningsteknik och processtyrning, där utbildning behövs idag. En fjärde ser behov avfolk med miljöfrågor som inslag i sin utbildning samt miljöledningskompetens.

Avfallsfrågan inom EU kan komma att påverka utvecklingen av nya miljörelaterade jobb,tror hälften av de tillfrågade. Några tror att kundkraven kommer att verka för mer miljöre-laterade jobb i framtiden. Producentansvaret för produkternas omhändertagande kommerockså att vara viktigt, tror några. En miljöchef tror att den åtskillnad mellan yttre miljö ocharbetsmiljö som görs i Sverige kommer att upphöra, såsom har skett internationellt. En an-nan menar att företagen börjar ställa krav på myndigheternas sätt att ställa krav. Lobbying-verksamhet kan därmed komma att bli mer betydelsefull i framtiden. Ytterligare en menar attmiljöledningssystemen har lett till att företagen ställer hårdare krav på sig själva än vad lagenkräver.

Miljörelaterade jobb inom telecom och IT

Personer med miljörelaterade jobb inom telecom och IT arbetar med att undersöka miljö-frågornas roll på marknaden, bedöma framtida miljökrav på produkter, produktutvecklingför miljöriktiga produkter i användningsfasen, inköpsfrågor, lagstiftningsfrågor, materialflö-

36

desfrågor, information internt och externt och mycket annat.

De kompetenser som efterfrågas vid anställning är grundliga insikter i miljöfrågor som enpåbyggnad i sin utbildning som civilingenjör eller civilekonom. Två av tre tillfrågade menar attkunskaper i marknadsföring är viktigt. Efterfrågade är även personer som kan arbetsmiljöoch personer med ett affärsmässigt tänkande. Specialistkompetens inom ekonomi, naturve-tenskap eller teknik är också eftertraktad. Två av tre tillfrågade tycker att de finner denkompetens de behöver.

På frågan om den framtida förväntade miljörelaterade sysselsättningen svarar en miljöchefatt efterfrågan i framtiden inte kommer att skilja sig från dagens, en annan menar att frågornakring hållbar utveckling och den sociala dimensionen av dem kommer att prioriteras i framti-den. IT-lösningar innebär nämligen en möjlighet att minska miljöbelastande konsumtion, vil-ket kan vara en reell konkurrensfördel för IT-branschen. Målet med framtidens miljöarbeteär att integrera miljöarbetet i det dagliga arbetet, menar en miljöchef i branschen. Miljöar-betet måste därmed omdefinieras. Detta kommer att betyda en stark ökning av behovet avmarknadsorienterat miljöarbete.

Om den framtida utvecklingen kommer att leda till nyanställningar eller vidareutbildning avbefintlig personal råder delade meningar. En av de tillfrågade tror på en utveckling av demiljörelaterade jobben som drivs av integrationen av miljöfrågorna i andra jobb, vilket ställerkrav på intern vidareutbildning. Fokus kommer att i högre grad ligga inom inköp, miljörela-terad design och produktfrågor, menar en miljöchef. I framtiden kommer det affärsmässigatänkandet i termer av strategisk marknadsföring att bli än viktigare, i kombination med enfördjupad kunskap i uthållighetsfrågor. Personer som kan hantera, utvärdera och prioriterainformation i ett stort informationsflöde kommer även att efterfrågas.

De yttre faktorer som tros påverka branschen är främst framtida lagstiftning, speciellt angå-ende producentansvaret för uttjänta produkter. Två av tre tillfrågade miljöchefer anser attdet inte finns något tryck ifrån kunderna att miljöanpassa sin verksamhet idag. Miljöargumentanvänds inte inom marknadsföringen, med få undantag. Däremot finns det affärsmöjligheteratt utnyttja när samhället går mot att överföra information istället för att transportera fysiskasaker, vilket går hand i hand med ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser.Storkunder är i allmänhet något mer intresserade av miljö än mindre kunder.

Miljörelaterade jobb inom handel och transport

Inom handel och transport efterfrågas först och främst personer med god branscherfarenhetoch vana att arbeta med handel och logistik. Spetskompetens inom ett yrkesområde, t exinköp eller logistik, är eftertraktat. Miljökunskaper kommer i andra hand, även vid anställ-ningar till miljörelaterade jobb, menar en miljöchef. Det är därför viktigt att inrikta sig mot ettyrke först, och sedan lägga till miljökompetensen som ett komplement. En miljöchef inomhandeln uttrycker det på följande sätt:

”Ibland vill vi inte ha miljöfolk till att arbeta med miljöupp-gifter. Handlare skall kunna handel.”

37

En bred utbildningsbakgrund från högskolan, gärna civilekonom, spetskunskaper inom han-del och logistik, erfarenhet av projektarbete och av branschen plus miljökunnande ifrånnågra kurser miljökunskap är en eftertraktad kombination inom handel och transport. Inomtransportbranschen finns det dessutom ett behov av miljöjurister, tillståndsövervakare, aku-stiker, atmosfärkemiker och geologer. Kompetensen i logistik är dock av överordnad bety-delse.

Merparten av de tillfrågade miljöcheferna anser att det går att få tag på kompetent personal,men en menar att det är svårt att få tag på personer med branscherfarenhet, medan en annantycker att det är svårt att få tag på akustiker och miljöjurister.

Miljörelaterade jobb inom byggbransch och fastighetsförvaltning

De miljörelaterade arbetsuppgifter som utförs inom byggbransch och fastighetsförvaltning ärt ex arbete med miljöledningssystem, byggvarudeklarationer, miljöanpassning av verksamhetoch produkter, samt integrering av miljöarbetet i verksamhetens alla delar. Det är vanligt atten eller några personer arbetar inom en central miljöenhet med övergripande miljöfrågor,medan det operativa miljöarbetet sköts av lokala miljösamordnare.

Byggbranschen utmärker sig inom svenskt näringsliv som en bransch som har varit sen medatt utveckla verktyg och kunskap för att arbeta med miljöfrågor som är kopplade till bygg-verksamhet enligt en av de tillfrågade miljöcheferna. Därför finns det fortfarande en mycketstor potential för många fler anställda med miljörelaterade arbetsuppgifter inom företagen ibranschen, enligt denne. Andra miljöchefer inom branschen är mer moderata i sina bedöm-ningar av framtidens anställningspotential. Arbetsmarknaden för miljörelaterade tjänster inombyggnation tycks inte ha kommit igång ännu i samma utsträckning som i övriga näringslivet.

Efterfrågad kompetens idag är arbetslivserfarenhet, god förmåga att kommunicera, naturve-tenskaplig eller teknisk grundutbildning samt en bred miljöutbildning. Ett företag kopplar inkonsulter för att utveckla miljöarbetet. Konsulterna skall kunna miljökommunikation, eco-toxikologi och kemi. De som sköter den regionala miljöverksamheten skall ha en gedigenteknisk bakgrund, medan de som arbetar centralt inom företaget även bör ha en miljöutbild-ning. En naturvetenskaplig grundutbildning inom högskolan i kombination med miljökunskapär eftertraktad. Andra egenskaper som behövs är förmåga att hantera och lösa problem,kunna leda projekt och ha god social kompetens, samt att ha god branschrelaterad infra-strukturkännedom och systemkunskap. En miljöteknisk utbildning med ekologi är ocksåkonkurrenskraftig.

Merparten av de tillfrågade miljöcheferna anser att det är svårt att rekrytera personal medrätt bakgrund. Framför allt är det arbetslivserfarenheten som är problemet. Det är svårt attfå tag på personer som uppfyller alla utbildningsmässiga krav, med bred miljöutbildning, na-turvetenskap, teknik och kommunikation, samt dessutom med en arbetslivserfarenhet att lutasig mot, enligt en miljöchef. Ytterligare en instämmer i att det är svårt att få tag på folk ibyggbranschen med erfarenhet inom byggproduktion och som dessutom med miljökunska-per.

38

Generellt miljöarbete kommer att vara integrerat i vanliga jobb, förutspår en av de intervjua-de. Men mer specifik kompetens kommer att behövas, som goda kommunikatörer ochspecialister på ecotoxikologi och kemi. Däremot kommer det att bli mindre folk som arbetarmed att införa miljöledningssystem som ISO 14000 i framtiden.

Merparten av de tillfrågade tror snarare på internrekrytering och vidareutbildning internt föratt klara behovet av personal med miljörelaterade uppgifter, eftersom miljöfrågorna kommeratt bli integrerade i befintliga jobb. Nyanställningar kan dock behövas för att säkra kompe-tensen inom miljöteknik. Inom fastighetsförvaltning kommer det sannolikt att bli fråga ommer miljörelaterad utbildning till hyresgästerna, eftersom mycket av det interna miljöarbetetinom förvaltningen redan är inarbetat.

Den kompetens som främst eftersöks till framtida miljörelaterade jobb är ledarskap ochförmåga att driva processer och lösa problem som projektledare, samt förmåga att hanteramiljöfrågor i strategiska beslut. De ekonomiska aspekterna på miljöarbetet blir allt viktigare.

De yttre faktorer som påverkar utvecklingen av miljörelaterade jobb anses främst varakundkraven, enligt merparten av de intervjuade. Dessa krav anses vara hårdare i tätbefolka-de regioner än på landsbygden. Skillnaderna i kundkraven kan vara ett problem för företagsom vill arbeta på bredden. Även skärpta lagkrav och marksaneringskrav driver utveckling-en, även om det finns exempel på att myndigheterna har dålig övervakning över att uppsattaregler följs.

Miljörelaterade jobb inom den finansiella sektorn

De miljörelaterade jobb som finns inom den finansiella sektorn innehåller mycket varierandearbetsuppgifter, t.ex. arbete med miljöpolicy, olika typer av miljöutredningar, bemötande avkundkrav, konkurrensfrågor, etiska krav på försäkringar mm. En miljöchef delar in det mil-jörelaterade arbetet i en intern del och en extern. I det interna arbetet ingår att ställa upp ochhandla efter miljöanpassade inköpskriterier, resursanvändningen och avfallet från driften avverksamheten och att hantera persontransportfrågor. Det externa miljöarbetet innefattar attbedöma miljökonsekvenser av finansierade eller försäkrade verksamheter, arbete med mil-jöfonder och IT-lösningar för transaktioner, samt att informera intressenter. En miljöchefmenar att 4/5 av det miljörelaterade arbetet läggs på de interna frågorna.

Den typ av kompetens som efterfrågas för anställning idag är främst goda kunskaper i eko-nomi och marknadsrelaterade frågor snarare än djuplodande miljökunskaper, samt förståel-se för vad som verkligen påverkar miljön i utlåningsverksamhet och förvaltande av sparka-pital. Inom försäkringsverksamheten är personer som är duktiga på producentansvar föruttjänta produkter både eftertraktade och svåra att finna. Här kommer det att behövas flerpersoner i framtiden. Ekonomisk utbildning i kombination med miljökunskap är en bra bak-grund för att kunna söka jobben. Graden av specialisering inom arbetsuppgifterna är ökan-de. Inom bankverksamheten kommer det inte att bli någon större förändring i antalet syssel-satta, möjligen något fler, enligt en miljöchef i branschen. Miljöarbetet kommer att bli merintegrerat i andra arbetsuppgifter, vilket kommer att ställa krav på en bred bakgrund för demsom söker arbete.

39

Den kompetens som efterfrågas för framtida tjänster inom försäkringsverksamheten ärfrämst kunskap i ekonomi och den senaste tekniken inom IT. Det är även viktigt att kunnabygga nätverk och koppla samarbetspartners till sig.

Yttre faktorer som kommer att påverka utvecklingen av miljörelaterade jobb inom den fi-nansiella sektorn är den politiska utvecklingen inom EU, utvecklingen av samarbete medkunder och konjunkturläget i ekonomin, eftersom man kan arbeta mer långsiktigt i tider avhögkonjunktur.

Miljörelaterade jobb inom energisektorn

Inom energisektorn är det vanligt att personer med miljörelaterade uppgifter arbetar med attsamordna företagens miljöarbete, undervisa den övriga organisationen i miljöfrågor, kon-trollera utsläppsnivåer och utvärdera ny utrustning och kemikalieanvändning. Antalet perso-ner som har miljörelaterade uppgifter och ansvar varierar från företag till företag. Inom tre avde kontaktade företagen var antalet 2,5 respektive 8 personer per 100 anställda. En miljö-chef menar att samtliga anställda inom företaget har ett ansvar för företagets miljöpåverkan,även om de miljörelaterade arbetsuppgifterna sköts av vissa anställda. En annan menar attdet är svårt att skilja miljöarbete, arbetsmiljö och kvalitetsarbete åt. Samtliga av de tillfråga-de miljöcheferna anser att deras företag är typiska för branschen när det gäller miljörelatera-de jobb, eller att de har något fler anställda än konkurrenterna inom miljörelaterade jobb,vilket kan tydas som att miljöarbetet är tämligen jämnt fördelat inom branschen.

På frågan om vilken kompetens personer som anställs idag bör ha, nämner merparten av detillfrågade personliga egenskaper eller arbetslivsrelaterade färdigheter, som att kunna drivaprojekt och kommunicera ut ett budskap, att vara en säljande natur, ha förmåga att enga-gera andra och vara pedagogisk i sitt ledarskap. En miljöchef menar att en femtedel av mil-jöarbetet rör teknisk kunskap, resten handlar om att förmedla sitt budskapet så att det lan-dar i organisationen. En annan menar att det främst är en anställds personliga nätverk som ärav intresse vid anställning till miljörelaterade jobb, och att de flesta med miljörelaterade jobbinte arbetar uteslutande med miljöfrågor, utan kombinerar miljöarbetet med arbete i den öv-riga operativa verksamheten.

Hälften av de tillfrågade nämner en kombination av tekniskt kunnande och miljökunskapsom en lämplig utbildningsbakgrund, samt att kemikunskaper och kunnande i miljökonse-kvensbedömningar är eftertraktade. För miljöingenjörer uppges mätteknik vara väsentligt.En av de tillfrågade anser att det är svårt att hitta en duktig tekniker och en duktig säljare avmiljöbudskap i samma person.

Angående förändringen i antalet sysselsatta med miljörelaterade uppgifter i framtiden trornågra att det kommer att bli färre rena miljöjobb i framtiden, eftersom miljöarbetet integrerasi den operativa verksamheten, medan andra tror att nivån kommer att vara snarlik dagens.Miljöchefen kanske då har spelat ut sin roll. Några menar däremot att miljöarbetet kommeratt kräva utökade personella resurser i framtiden, eftersom det är omöjligt att utbilda någonperfekt för ett enskilt jobb och att man måste sätta in flera personer på samma arbetsupp-

40

gifter som behärskar olika områden. En miljöchef menar att miljö som ämnesområde är såstort att man måste anställa två personer när en slutar på ett miljörelaterat arbete.

En av de intervjuade menar att det normala är att rekrytera externt när man skall anställa enperson som uteslutande skall arbeta med miljörelaterade frågor inom företaget, medan manhellre internrekryterar och vidareutbildar vid övriga typer av miljörelaterade jobb. En annanmenar att vidareutbildningar dominerar, men vid pensionsavgångar förekommer rekryteringutifrån.

Framtidens miljörelaterade jobb kommer att skilja sig ifrån dagens såtillvida att de kommeratt bli mer integrerade i linjeorganisationen, enligt tre av fem tillfrågade. Marknadsförare medmiljökunskaper kommer att få mer arbete, enligt en bedömare, och inköpsfrågor och av-fallsproblematiken i svensk miljöpolitik kommer att få ökad betydelse, enligt andra. En mil-jöchef inom branschen tror på en regelmässig uppskärpning och mer inflytande från lagaroch förordningar.

Den framtida efterfrågade kompetensen kommer att i allt större utsträckning bygga på hög-skolestudier, varvid akademiska studier med miljökurser som ett komplement är att föredra,enligt en bedömare, samtidigt som ingenjörernas kompetens behöver stärkas inom manage-ment, IT och kommunikation. Den brist på miljökompetens som idag finns inom den opera-tiva verksamheten kommer att förbättras i och med pensionsavgångar och nyanställningar,enligt densamme. Kompetens i livscykelanalysbedömningar och helhetsgrepp på miljöfrå-gorna kommer att även de bli eftersökta, enligt en annan miljöchef. En betydande roll kom-mer även den att ha som är duktig på att kommunicera ut en organisations miljöarbete ochmiljöpåverkan på ett effektivt sätt. Idag knäar vissa organisationer under alla miljörapportersom måste skrivas till olika intressenter.

De yttre faktorer som påverkar de miljörelaterade jobben inom energisektorn är trycket frånkonsumenterna, den politiska utvecklingen inom EU i form av gränsvärden, beskattningsfrå-gor och avfallsfrågor liksom den allmänna lönsamhetsutvecklingen i branschen. Integrationenav ekonomi- och miljöfrågor kommer att innebära att ekonomer påverkar miljöutvecklingeni branschen. Även koldioxidskatternas och bränsleprisernas utveckling kommer att vara be-tydelsefulla.

Miljörelaterade jobb inom skogs- och gruvnäringen

Inom två av våra naturresursbaserade branscher, skogs- och gruvnäringen, är det vanligt attman inom de miljörelaterade jobben arbetar med miljöledningssystem, administrativt arbete,utbildning av den egna personalen, tillståndsfrågor, löpande driftsfrågor, tekniskt arbete ochutveckling av strategier för att använda naturresurserna på bästa sätt för att skona miljön.

Inom gruvindustrin är miljöfrågorna integrerade i de dagliga rutinerna, ansvaret ligger i linje-organisationen. I ett av de tillfrågade företagen har ingen enskild person någon heltidstjänstinom miljö, utan koordineringen och utvecklingen av miljöarbetet sköts av ett tiotal personersom har miljöfrågorna som en del av sitt arbete.

41

Inom skogsindustrin skiftar organisationen av miljöarbetet från företag till företag. Det ärvanligt att man på varje bruk eller produktionsanläggning har en miljökoordinator som sam-ordnar miljöarbetet, medan det operativa miljöansvaret ligger ute i linjeorganisationen. Dencentrala miljöstaben brukar omfatta endast ett fåtal personer. Antalet personer med miljöre-laterade jobb i industrin beror på hur man uppfattar vad ett miljörelaterat jobb är. Tjänstersom huvudsakligen innehåller miljörelaterade uppgifter, som miljökoordinatorer och labora-toriepersonal, är mellan 2-5 till antalet per tusen anställda totalt. Långt fler har dock jobbsom påverkar miljön. En miljöchef i branschen berättar att det finns 200 heltidstjänster inommiljöområdet i företaget, medan alla 40 000 anställda även de har miljörelaterade jobb, ef-tersom alla i företaget påverkar och har ett ansvar för företagets miljöpåverkan. En bedö-mare menar att miljöarbetet inom branschen har förskjutits från skogshanteringen till driftfrå-gor inom massa- och papperstillverkning och vidare till transportfrågor, allt eftersom flerverksamheter inom industrin miljöanpassas på ett framgångsrikt sätt.

Samtliga inom både skogsindustrin och gruvnäringen menar att miljöarbetet i deras respekti-ve företag är ganska typiska för branschen i övrigt, vilket kan tyda på att miljöarbetet är innei en mogen fas där det inom branschen råder enighet kring vilket miljöarbete som behöverutföras.

Om man skulle nyanställa personer till miljörelaterade jobb inom gruvnäringen idag, efterfrå-gas civilingenjörer med miljöinriktning och personer från tekniskt gymnasium med miljöut-bildning. Dessutom krävs social kompetens, god kommunikativ förmåga och kunskaper iengelska.

Inom skogsindustrin finns liknande krav på kompetens. För att kunna arbeta med miljörela-terade uppgifter i produktionen krävs en god teknisk kompetens och en allmän förståelse förmiljöfrågor. Inom tjänster som är mer inriktade på att driva och leda miljörbetet krävs aka-demiska studier och en god insikt i skogsindustrins villkor på marknaden och hur miljöfrågorkommuniceras.

En miljöchef i skogsindustrin menar att en bredd i kompetensen är att föredra, så att manbehärskar såväl miljölagstiftning, livscykelanalys och ekologi. En annan varnar för att utbild-ningsbakgrunden kan bli för spridd om man fokuserar för mycket på miljökunskap i sin ut-bildning. Exempel finns på personer som varken kan kemi, biologi eller andra grundläggandeämnen riktigt ordentligt, utan väljer att plocka ihop ett antal miljökurser till sin utbildning. Detär svårt att anställa dessa. Istället bör man skaffa djupa kunskaper inom det område manväljer att specialisera sig inom, och noggrant välja inriktning inom sin utbildning. Det skerdessutom en allmän uppgradering av utbildningsnivån i branschen, där tekniker ersätts medcivilingenjörer vid pensionsavgångar, enligt denne miljöchef. Civilingenjörer med pappers-och massautbildning är naturligt nog eftertraktade.

Ytterligare en bedömare efterlyser kvalificerad arbetskraft inom skogsbranschen, som civil-ingenjörer med inriktning inom kemi eller mekanik, eller naturvetare från högskolan med in-riktning inom kemi. För driftpersonal inom massatillverkning krävs minst 4-årigt teknisktgymnasium. Jobb för lågutbildad arbetskraft finns inte kvar inom industrin längre, enligt be-dömaren.

42

En representant för gruvnäringen menar att det går bra att hitta kompetent personal till mil-jörelaterade jobb, medan en annan menar att de oftast får ansökningar från rena teknikereller personer med enbart miljökunskap. Kombinationen av miljö- och teknisk kompetens ärsvårare att få tag på.

Merparten av de tillfrågade inom skogsbranschen tycker att tillgången på kompetent arbets-kraft för de miljörelaterade jobben är god, och refererar till personer som genom högskole-examensarbeten inom industrin får användbara kunskaper, och ingenjörer som internutbildasi miljökompetens. Tillgången på ingenjörer anses av en miljöchef vara god, medan en annantycker att branschen som sådan har svårt att rekrytera den bästa arbetskraften. En bedö-mare menar att skogsbranschen har mycket svårt att hävda sig i konkurrensen om den bästaarbetskraften, eftersom skogsindustrin likt andra basindustrier uppfattas som tråkig, tung ochsmutsig av stora delar av arbetskraften. Det är därför svårt att rekrytera till driftjobben inomindustrin, där det kommer att behövas fler duktiga tekniker i framtiden.

Antalet framtida miljörelaterade jobb inom gruvindustrins miljöledningssystem och som mil-jöhandläggare bedöms som oförändrat eller svagt stigande. I skogsindustrin varierar svaren.Två av de intervjuade tror på en måttlig ökning av antalet anställda, medan två inte tror pånågon ökning alls. En miljöchef poängterar att det inte kommer att bli fler personer medmiljörelaterade jobb på heltid, men att miljöfrågan kommer bli integrerad i jobbet för fler ochfler personer i framtiden. Paralleller kan dras till arbetet med kvalitetsledningssystem inomföretaget, som har resulterat i ett annorlunda organiserat kvalitetsarbete, men inte för denskull fler anställda.

Rekryteringen till miljörelaterade arbeten sker inom gruvnäringen både internt och externt.Vid anställning av civilingenjörer tar man in folk utifrån medan man letar internt vid anställningav tekniker. Interna vidareutbildningar för att höja kompetensen dominerar, enligt en miljö-chef, eftersom miljöarbetet integreras alltmer i den befintliga verksamheten.

På liknande sätt fungerar det inom skogsindustrin. Två miljöchefer menar att interna vidare-utbildningar dominerar i kompetensförstärkningen och refererar till integrationen av miljöfrå-gorna i verksamheten. Två andra miljöchefer rekryterar både internt och externt. För att fåtag i spetskompetens måste man ofta söka brett på arbetsmarknaden, medan spetskompe-tensen i högre utsträckning kommer att finnas inom företaget i framtiden, tror en av dem.Pensionsavgångar gör att efterfrågan på nyanställningar hålls uppe.

Skillnaden mellan dagens och framtidens miljörelaterade jobb inom gruvindustrin kommerinte att vara så stor, annat än att miljöfrågorna kommer att vara mer integrerade i vanligaarbetsuppgifter, och att kunskaper i kemi kommer att behövas.

Flertalet tillfrågade inom skogsindustrin nämner integreringen av miljörelaterade frågor isamtliga jobb även i detta sammanhang. En miljöchef anser att det stora lyftet inom miljö-kvalitet redan har gjorts inom skogsindustrin, och att man numera gör relativt dyra invester-ingar för liten miljönytta. Optimering av miljönytta är därför ett kommande intressant områ-de. En annan menar att det inte kommer att bli fler personer med endast miljöledningsansvarsom arbetsuppgift, eftersom miljöansvaret delegeras och integreras i organisationen. En in-tervjuad tror att helhetsfrågor, riskhantering och miljöekonomi kommer att få ökad betydelse

43

i framtiden, vilket ställer krav på flexibilitet, öppenhet och ödmjukhet inför miljöfrågornasskiftande karaktär. Det kommer även vara viktigt att kunna kommunicera och hantera yttrebedömningar av företaget. En miljöchef tillägger att fokus kommer att ligga på att kunna på-verka branschens utveckling och lagstiftning. Därför behöver man kunna delta mer aktivt idiskussionen om skogsindustrin inom EU.

Den kompetens man skall försäkra sig om för att bli anställd inom miljörelaterade jobb igruvnäringen i framtiden är en gedigen teknisk utbildning med påbyggnad av miljökunskap,att kunna kemi, vara insatt i miljöledning, ha god kommunikativ förmåga och social kompe-tens, samt kunna engelska.

Inom skogsindustrin är kraven på spetskompetens inom miljö endast betydelsefulla för mil-jöchefen, tror en intervjuad. Allmänkompetenskraven, även i miljöfrågor, gäller däremot föralla anställda. En miljöchef poängterar att ekonomiskt kunnande kommer att krävas av densom vill arbeta med miljörelaterade frågor inom skogsindustrin, eftersom miljön måste in-tegreras i affärerna allt mer. Miljöekonomi och företagsekonomi är därför eftertraktad kun-skap. En miljöchef menar att dagens kompetenskrav kommer att stå sig in i framtiden, ochbetonar internutbildningens centrala roll, medan en annan efterlyser mer förståelse för alltsom inte är naturvetenskapligt, och att kunna kommunicera väl.

De yttre faktorer som kommer att påverka utvecklingen av miljörelaterade jobb i gruvindu-strin är framför allt kundkraven, finansiärerna och försäkringsbolagen, vilket leder till behovetav miljöledningssystem, samt nya krav från samhälle och lagstiftning.

Inom skogsindustrin är det ökade intresset för miljöfrågor hos allmänhet och investerare enviktig yttre påverkansfaktor, vilket leder till ett tryck från marknaden i form av t ex miljö-märkning, samt ett internt tryck från de anställda inom företaget. Dessutom spelar den nyamiljöbalken en betydande roll. Det kommer även vara betydelsefullt att skogsindustrin vill geett gott intryck och vara en attraktiv arbetsgivare. Det finns en tendens att miljöledningssy-stem och livscykelanalyser blir så komplexa att de inte längre är intressanta att arbeta med,enligt en miljöchef. Av avgörande betydelse för företagen i branschen är däremot tidig ochbra information om myndighetsbeslut, nationellt och inom EU-administrationen, vilket ställerkrav på effektiv lobbying och att kunna hantera informationsströmmar.

Miljörelaterade jobb inom kemisk industriMiljörelaterade jobb inom den kemiska industrin innefattar arbete med miljörapportering, attupprätta och utveckla miljöledningssystem, arbeta med administrativa miljöfrågor, arbets-miljörelaterade frågor och säkerhet, miljöanpassad produktutveckling, hantera transporterav farligt gods, märkning av produkter samt att arbeta direkt i produktionen och i laborato-rier. Man gör även miljöutredningar och hanterar den interna optimeringen och återvinningenav energi och råvaror.

Antalet sysselsatta med miljörelaterade jobb varierar naturligt nog mellan branschens före-tag. I fyra av de tillfrågade företagen uppgavs att 0,4, 2,5, 6,5 respektive 7 personer per100 anställda har miljörelaterade arbetsuppgifter. Samtliga intervjuade menar att deras mil-jöarbete är typiskt för branschen.

44

Om man skulle anställa personer till miljörelaterade jobb idag, efterfrågar två av de intervju-ade starkt specialiserad kompetens inom naturvetenskapliga- eller civilingenjörsutbildningar,med ett tillägg av miljökunskaper. Samtliga intervjuade nämner högskolekompetens som ettkriterium. Två nämner även god kommunikationskunskap som viktigt. Hälften av de inter-vjuade menar att god engelska är ett måste för anställning, medan en menar att en bredkompetens, flexibilitet och ett brett personligt perspektiv är avgörande. Andra kompetensersom efterfrågas är förmåga till självständigt och målinriktat arbete och arbetslivserfarenhet.Två av de tillfrågade nämner även den sociala kompetensen som mycket viktig. Den som ärduktig inom miljöjuridik och dessutom kan kemi eller toxikologi har en framtid inom bran-schen, enligt en av miljöcheferna.

Merparten av miljöcheferna menar att de finner den kompetens de behöver på arbetsmark-naden. Däremot är det svårt att rekrytera till Norrland, enligt en av de intervjuade, och detär svårt att hitta folk med tillräcklig arbetslivserfarenhet, enligt en annan.

Det kommer inte att bli några ökningar i personalstyrka inom tjänster med miljörelateradeuppgifter som huvudsaklig sysselsättning, enligt hälften av de tillfrågade. Två av de intervjua-de hänvisar till miljöfrågornas integrering i den övriga verksamheten som en förklaring tilldetta. En menar att integreringen av miljöfrågorna i statliga jobb kommer att leda till färretjänster med ren miljöprofil. Två av de tillfrågade tror däremot på en svag ökning för dennatyp av jobb, speciellt inom arbete med att följa miljölagstiftningen och att kommunicera utmiljöarbetet.

Merparten av de intervjuade tror på intern rekrytering och vidareutbildning för att klara detframtida kompetensbehovet inom miljöområdet. Detta är en följd av att de miljörelateradejobben ändrar karaktär i riktning mot integration i övriga jobb, enligt två av dem. En av detillfrågade tror mer på externrekryteringar, och en menar att en kombination av intern ochextern rekrytering kommer att bli det effektivaste.

De nya miljörelaterade jobben kommer att innehålla mer livscykelanalysarbete och kommu-nikations- och IT-hantering, enligt två intervjuade. Två andra menar att alla jobb i sina re-spektive organisationer kommer att bli mer miljörelaterade, i enlighet med den pågåendedelegeringen av miljöansvaret.

Detta kommer i framtiden att ställa krav på ett starkare samspel och lagarbete mellan olikaavdelningar i företaget, enligt en bedömare. Några tror att dagens kompetenskrav kommeratt stå sig in i framtiden, nämligen en bred kompetens, högskoleutbildning, flexibilitet, brettperspektiv, målinriktning, social kompetens, förmåga till självständigt arbete, samt kunskaperi engelska och andra europeiska språk. En miljöchef menar att etik och ekonomi och kom-munikation kommer att bli viktigare, i kombination med en gedigen naturvetenskaplig utbild-ning. En miljöchef menar att man i allmänhet kommer att internutbilda i dessa kompetens-områden för personer som arbeta i linjeorganisationen, medan man kommer att behöva ta tillsig nya bitar i högskoleutbildningar för att kunna arbeta i ledande ställning inom miljöarbetet.

De yttre faktorer som kommer att påverka denna utveckling är påverkan från marknaden,enligt samtliga intervjuade miljöchefer, även om marknadstrycket inte är så starkt idag, enligten av dem. Merparten av dem nämner även lagstiftningen som en pådrivande faktor. En

45

miljöchef tror även på de anställdas påverkan, medan en annan menar att miljöfrågornasframställning i media kommer att vara av avgörande betydelse.

Miljörelaterade jobb i mindre företag

Miljöarbetet i små och medelstora företag skiljer sig från storföretagen på ett par väsentligapunkter. Hittills har de stora företagen varit föregångare vad gäller satsningar på miljöom-rådet, medan de små företagen har släntrat efter. På grund av ett antal olika orsaker, är detdock sannolikt att många små företag kommer att bli mer engagerade i miljöarbetet i framti-den60:

• ökad återvinning av produkter och material öppnar möjligheter för etablering avnya företag (möjligheterna för små företag i miljöbranschen diskuterades i kapitel 4och nämns således inte mer i detta kapitel);

• många små företag är aktiva inom tjänstesektorn, vilken idag får ökad uppmärk-samhet vad gäller miljöfrågor (köpare av tjänster har t.ex. börjat ställa höga miljö-krav);

• miljöledningssystem får större spridning både på stora företag och i offentliga sek-torn, vilket leder till att det ställs krav på underleverantörernas miljöarbete. Det in-nebär att de småföretag som vill fortsätta agera som underleverantörer måste börjakartlägga sina miljöbrister och börja åtgärda dem.61

• många av de intervjuade personerna påpekar också att nya lagkrav leder till enökad satsning på miljöfrågor inom småföretag.

De små företag som väljer att ta tag i sitt miljöarbete utsätts p.g.a. sin storlek för vissa re-striktioner. Kostnaderna för implementering av ett miljöledningssystem, till exempel, ansesinte stå i rimlig proportion till de enskilda företagens totala ekonomiska möjligheter. Inteheller byråkratin anses hanterbar för småföretag.62 Merparten av de intervjuade förklaradesåledes att småföretag vare sig har råd att anställa personer med miljökompetens, eller tid attavvara nuvarande anställda för att jobba enbart med miljöfrågor. Istället “köper småföretagoftast in specifika miljötjänster”. Enligt de intervjuade söker småföretagen hjälp med konkretmiljöarbete och vill dessutom ha möjlighet att kunna bemöta kund och beställarkrav. Enligtde intervjuade vänder sig då småföretag vanligtvis antingen till mindre konsultbolag eller tillnågon av följande organisationer som erbjuder hjälp;

• ALMI Företagspartner• Olika branschorganisationer• NUTEK• Lokala organisationer (t.ex. knutna till kommun eller landsting)

60 GEFO. Ekoeffektivitet och sysselsättning. Kan effektivare användning av resurser ge bättre miljö ochnya jobb?61 Ibid 62 Birkenheim, J. et al. Miljödiplomeringar i Sverige - En delrapport i projekt SMEMAS.

46

Dessa olika organisationer hjälper småföretagen genom att förse dem med information ochvägledning när de vill påbörja eller utveckla sitt miljöarbete genom att till exempel utbildapersonal, ge hjälp med miljöutredningar som kan leda till reviderbara miljöledningssystemeller mindre omfattande program, eller främja utvecklingen av lokala eller regionala nätverksom kan ge företagen stöd i miljöstyrningsfrågor.63 64

Man kan således urskilja två typer av miljörelaterade jobb i anknytning till småföretag. Delsinom småföretagen själva, men även inom alla de ovannämnda organisationer och företagsom jobbar med miljöfrågor i småföretag. Inom småföretagen som väljer att engagera sig i miljöarbetet finns det, enligt merparten avde intervjuade, vanligtvis vare sig resurser eller intresse att nyanställa en person med miljö-kompetens för att leda miljöarbetet. Samtliga av de intervjuade ansåg att det var vanligt attsmåföretag istället utbildar befintliga personer inom företaget och utser dem till miljösamord-nare. En vanlig kommentar var:

“Vi utnyttjar de personer som redan finns inom företaget.” En av de intervjuade gav en generell observation om att företag med ca. 100 anställda oftasthade någon miljöansvarig, medan så fort antalet sjönk till under 50 anställda var detta myck-et ovanligt. Samtliga av de intervjuade ansåg därför inte att det kommer att bildas så många nya tjänsterinom småföretagen inom de närmaste 5-10 åren, trots att företagen miljöanpassar sig, ochatt miljöansvariga utses. Istället ser de en integrering av miljöfrågor i det befintliga företagentack vare yttre hjälp. Fler miljörelaterade jobb skapas å andra sidan indirekt inom alla de ovannämnda konsult-företagen eller hjälporganisationerna. Merparten av de intervjuade trodde på en ökning avde småkonsulter och liknande organisationer som har en ökad erfarenhet av småföretaginom de närmaste 5 åren. Några av de intervjuade, däremot, trodde att tillväxten inom denhär typen av firmor skulle avmattas, och till och med minska om några år då intresset förarbetet med de standardiserade miljöledningsystemen (EMAS och ISO certifiering) nått sinkulmen.

Trots detta trodde merparten av de intervjuade på en svag tillväxt inom dessa organisationerinom de närmaste åren. Denna tillväxt tros tillfredsställas tack vare en nyanställning av hu-vudsakligen högskoleutbildade personer. För denna typ av jobb ansåg de intervjuade attdet kommer att krävas personer med följande kompetens inom de närmaste åren (gärna inågon form av kombination):

• ren miljökunskap, personer som har förmågan att kunna identifiera och prioriteramiljöproblem;

• teknisk kunskap, t.ex. kemiingenjörer, som förstår industriella processer;• industrioch branscherfarenhet;• argumentationsteknik och pedagogik;

63 ALMI Företagspartner. Miljö4 64 Nutek. Miljöstyrning i småföretag

47

• samt kunskap i marknadsstrategi och ekonomi.

Ingen av de intervjuade ansåg sig ha möjlighet att bedöma hur väl de nuvarande utbildning-arna runt om i landet täcker de ovannämnda framtida kompetenskraven.

Sammanfattningsvis skiljer sig småföretag från större företag i sitt miljöarbete huvudsakligenpå grund av ekonomiska restriktioner. Implementeringskostnaderna för ett miljöledningssy-stem är nästan lika stora för ett litet som för ett stort företag. Trots det blir många tvingadeav sina kunder som är storbolag eller som tillhör den offentliga sektorn (och som själva im-plementerat miljöledningssystem), att ta tag i sitt miljöarbete om de vill fortsätta agera somunderleverantörer. Småföretagen vänder sig således till utomstående företag eller organisa-tioner för vägledning. En intern person utbildas vanligtvis i miljöfrågor, och utses sedan tillmiljösamordnare. Ingen direkt ökning av jobb i småföretag sker således p.g.a. miljöanpass-ningar, men risken finns att företag som avstår från miljöanpassning förlorar viktiga kunderoch att jobb går förlorade på det sättet.

Kommun och landsting

Miljöarbetet inom kommun och landsting är oerhört brett och varierande. Under intervjuer-na framkom att de miljörelaterade jobben i kommunen sträcker sig från de traditionella mil-jö- och hälsoskyddsinspektörerna till Agenda 21-samordnare som finns i princip i alla kom-muner, miljöinformatörer, miljöombud, som oftast arbetar deltid med miljöfrågor, miljöutbil-dare (framför allt inom skolor etc.), personer som jobbar i lokala investeringsprogram(LIPP) eller EU-projekt (liknande projektgrupper finns mest i större kommuner), miljö-ochstadsplanerare som tittar på bygglov, naturvård, samordning etc. samt många, många fler.

Miljöarbetet i landstingen, å andra sidan, skiljer sig från det i kommunerna. De intervjuadeansåg att det var vanligt för ett landsting att ha en miljöansvarig person, samt vanligtvis enmiljösamordnare eller ett miljöombud vid de olika verksamheterna.

Stora skillnader kan även uppstå mellan olika stora kommuner. En av de intervjuade påpe-kade att stora kommuner oftare har en renodlad miljönämnd medan små kommuner kombi-nerar miljönämnder med andra nämnder. Anställda vid mindre kommuner påpekade att dehar svårt att prioritera miljöfrågor på grund av knappa resurser. Man har inte råd att anställaspecifik kompetens utan istället köps tjänster in t.ex. via projektanställning. Små kommunersa sig även samarbeta mycket med varandra: “om en kommun har en limnolog anställd lånarvi honom till specifika projekt, medan vi själva lånar ut vår anställda till andra kommuner dådet behövs”.

Det som blev uppenbart under intervjuerna vad gäller miljöarbetet i kommunerna är att mil-jöpolitikernas roll håller på att förändras. Det sker en skiftning från traditionella myndighets-utövare till någon sorts ambassadörer, påtryckare och entusiasmerare för kollegor i andranämnder; miljöpolitikerna håller på att få en mycket mer gränsöverskridande roll.65 Som ett

65 Kommunerna och Miljön. Kommunpolitikernas roll i miljöarbetet.

48

par av de intervjuade uttryckte det:

“Trenden för miljöansvariga i kommunen går från myndighetsutövare tillen intern konsultfunktion för kommunen.”

Samtliga av de intervjuade vidhåller att behovet av miljökompetens i samhället ökar, men attdet är oklart om detta betyder att det blir fler personer sysselsatta med miljöfrågor inomkommun och landsting. Bland annat så finns det enligt merparten av de intervjuade en viljamen inte tillräckligt med resurser.

De intervjuade miljöansvariga pekade på några huvudsakliga faktorer som påverkar utveck-lingen av miljörelaterade jobb inom den offentliga sektorn. Först och främst nämndes denökande allmänna diskussionen i samhället om miljöfrågor. Hälften av de intervjuade troddeatt fler naturkatastrofer, mer påtagliga miljöproblem och återspeglingen av dessa i media letttill en ökad medvetenhet och ett ökat miljöengagemang. Detta har i sin tur lett till ett ökatmarknadstryck på huvudsakligen den privata men även den offentliga sektorn att åtgärdasina miljöproblem.

En annan aspekt som många av de intervjuade tror kommer att påverka den offentliga miljö-sektorn inom de närmaste 5-10 åren är en ökad internationalisering. Nya EU-direktiv ochmer pengar från EU för miljöprojekt, framförallt sådana som är relaterade till utvidgning avÖstersjöområdet, nämndes av hälften som en viktig påverkande faktor för riktningen av detframtida offentliga miljöarbetet. Pengar från andra källor, som till exempel de lokala inve-steringsprogrammen (LIPP) som diskuteras i kapitel 6, påverkar självfallet också utveck-lingen. Merparten av de intervjuade, å andra sidan, pratade snarare om en brist på resurser,och den negativa effekt som detta har på miljöarbetet.

Slutligen finns det många nationella pådrivande faktorer. Ny lagstiftning, politiska beslut ochtrender, som till exempel de 15 svenska miljömålen och regeringens kvalitetsmål, och beslutfattade i kommunstyret. En av de intervjuade pekade ut att de stora förändringarna som kanpåverka miljörelaterade jobb sker inte nödvändigtvis inom miljöpolitiken, utan är beroendeav beslut som fattas inom andra områden.

Det som talar för en ökning av antalet miljötjänster i den offentliga sektorn är, som sagt, ettökat behov av miljökunskap. En konkret faktor som några av de intervjuade pekade påsom ett skäl till en ökning av antalet jobb är den nya miljöbalken som anses leda till en ökadarbetsbörda i kommunerna vilket indirekt leder till en svag ökning av antalet jobb. Fler mil-jöjurister och fler inspektörer förutspås.

Det som talar emot en ökning av miljötjänster, å andra sidan, är bland annat en minskning avresurser. Dessutom, delvis som följd av resursminskningen, tas fler och fler konsulter ochexperter in utifrån istället för att antalet nyanställningar ökar. Antal personer som är heltids-anställda med miljöfrågor minskar snarare. Merparten av de intervjuade anser också attmiljöfrågor kommer att integreras mer i andra arbetsuppgifter, delvis tack vare ökningen avinterna miljöledningssystem i den offentliga sektorn. Detta leder till att andra myndigheter ände miljöspecifika tar större del av ansvaret.

49

Dessutom uttryckte ett par av de intervjuade personerna åsikter om att i samhället i stortkommer antalet miljöanställningar att öka, men denna ökning kommer att ske på den privataarbetsmarknaden snarare än i kommunerna. Trots det kommer det att behövas ett bredaremiljökunnade inom kommunerna.

Sammanfattningsvis tror merparten av de intervjuade i kommunerna på en viss ökning avinspektörer och konsulter men en minskning av andra miljötjänster i kommun och landstingpå grund av ekonomiska åtstramningar. Istället kommer miljöfrågor att integreras i alla typerav existerande arbetsuppgifter:

“Miljöarbetet har blivit en viktig del i allt annat arbete i kommunen.”

Landstingen ser en svag ökning av fast anställd miljöpersonal. Men även här uttryckte en avde intervjuade, att miljöarbetet i landstinget fungerar som ett sidospår utanför resten av verk-samheten. Han menade att detta måste förändras: miljö måste integreras. Den typen av in-tegration innebär ju visserligen att gröna jobb inte nödvändigtvis innebär nya jobb. Förstörre projekt i landstinget används konsulter för att starta upp projekt och sedan tar de an-ställda över och driver projektet.

Typen av jobb som utförs kommer enligt merparten av de intervjuade att förändras rejältinom de närmaste 5-10 åren. Nya nischer kommer att uppstå och arbetsinehållet kommeratt utvecklas (t.ex. upphandling). Flera av de intervjuade anser att kontrollfunktionen inommyndigheten kommer att finnas kvar, men att det förebyggande miljöarbetet kommer att bliallt viktigare. De anser att kreativt miljöarbete kommer att krävas för att utveckla förebyg-gande strategier för att förhindra miljöpåverkan.

Ungefär hälften av de intervjuade nämnde också att de trodde på ett ökat samarbete mellankommuner och andra parter som till exempel facken, företag, frivilliga organisationer ochandra kommuner. De nämnde att de trodde att nätverk skulle bli allt viktigare för det fram-tida miljöarbetet. Några av de intervjuade tror även att det kommer att bli ett ökat fokus påinternationell överblick och samarbete, delvis på grund av alla de pengar som finns att hämtaför miljöfrågor inom EU.

Förändring i miljörelaterade jobb leder till en förändring av den kompetens som krävs för attutföra jobben. Den absolut största trenden vad gäller kompetenskrav vid anställning i fram-tiden jämfört med idag är en ökad efterfrågan på breda generalister. Merparten av alla in-tervjuade inom kommun och landsting använde sig oberoende av varandra av dessa två ord.Ungefär hälften argumenterade att det visserligen fortfarande kommer att krävas ett fåtalspecialister inom olika områden, till exempel limnologer till vissa projekt, men merparten avde intervjuade tror, som sagt, på en ökning av generalister. Det vill säga personer som harett traditionellt yrke/ annan specialkompetens, men som dessutom har miljökunskaper, vilketger dem en bredd och en förmåga att jobba med olika typer av projekt.

Dessutom ansåg hälften av de intervjuade att en mycket viktig egenskap för framtida miljö-anställda inom kommun och landsting är förmågan att entusiasmera sina kollegor. Personermed social kompetens som kanske har en beteendevetenskaplig bakgrund med pedagogiskkunskap, och som har förmågan att kommunicera med alla typer av människor och agerasom någon form av katalysator för miljöarbetet i olika delar av organisationen.

50

På en punkt skiljer sig kompetens som efterfrågades rejält från kompetenskraven i näringsli-vet: flera av de intervjuade i kommunerna påpekade att det var viktigt att personer har engod kunskap om hur politiska organisationer fungerar. Detta gällde framförallt på regionalni-vå, där de sades vara “viktigare att ha en bred orientering och en överblick över frågornasnarare än miljöspecifik kompetens”. De intervjuade ansåg att det var viktig med kunskapom förvaltning, organisationskunnande och administration. En av de intervjuade rekommen-derade till exempel en utbildning i miljö- och myndighetskompetens som finns vid Umeåuniversitet.

Det som också framgår av intervjuerna är att allting inom den offentliga sektorn är mycketberoende av de rådande politiska satsningarna. Då dessa ändras, ändras även behovet avkompetens. Enligt ett par av de intervjuade, finns det visserligen behov av en mycket varie-rande och bred miljökompetens inom kommunerna, men i enlighet med de politiska målenanställs huvudsakligen traditionella myndighetsutövare inom miljö- och hälsoskyddsområdet.Allt är dock mycket beroende av vad kommunen beslutar att satsa på. I Stockholms länstillväxtavtal för 2000-2002 har beslut fattats att satsa på miljöexport och miljödriven tillväxt.Detta förväntas generera miljörelaterade jobb både inom den offentliga sektorn men också iandra delar av samhället.

Det är uppenbart från intervjuerna att högskoleutbildning förblir mycket viktig. Merparten avde intervjuade uttalade sig specifikt om detta. Det efterfrågas traditionella miljöutbildningar,t.ex. ekologer, men detta räcker inte. Enligt en av de intervjuade är:

“Den perfekte miljöanställde i kommunen (är) en person med naturveten-skaplig högskolebakgrund som dessutom har en påbyggnadsutbildning imiljöekonomi, miljöledning eller miljörätt samt en god kommunikations-förmåga”.

Det är enligt merparten av de intervjuade huvudsakligen en dubbel kompetens som efterfrå-gas: en traditionell högskoleutbildning med miljötillägg eller möjligtvis en tvärvetenskapligutbildning, om den bygger på en gedigen akademisk grund. Det är den typ av utbildningsom kommer att efterfrågas de närmaste 5-10 åren.

Kunskapskraven i landstinget skilde sig något från dem i kommunerna. Huvudsakligen an-såg de intervjuade att det krävs personer som är visionärer och strateger och som har dukti-ga kommunikations- och ledaregenskaper. Dessa personer bör ha, en “gedigen akademiskexamen samt god kunskap om miljöfrågor”. Kombinationen ekolog och ekonom användessom exempel på en idealisk utbildning. Det påpekades av de intervjuade, att landstinget kö-per in många tjänster utifrån, och kan då hyra in specialister när det behövs men själva an-ställa generalister inom landstinget. Samtidigt påpekade en av de intervjuade, att landstingetockså hade behov av enstaka personer som var kunniga inom byggbranschen, som till ex-empel miljöingenjörer på fastighetssidan.

Även inom de jobb som inte direkt är relaterade till miljöfrågor, ses ett miljöintresse sompositivt på grund av integreringen av miljöfrågor i alla delar av organisationen.

51

En mängd andra kompetensområden ansågs intressanta vid anställning inom kommun ochlandsting. De följande nämndes av minst ett par av de intervjuade: pedagogik, ledarskap,media, datakunskap, språk, produktutveckling, marknadsföring, journalistik, miljöledning,miljöekonomi och nätverkskunnande, då samarbetet över sektorsgränserna antas öka. Ar-betslivserfarenhet ansågs också viktig.

Inom kommuner och landsting anser hälften av de intervjuade att det är relativt lätt att hittakompetent miljöpersonal, medan den andra halvan av de intervjuade tycker att det är svårtatt hitta miljökunnig personal, som dessutom har förmåga att leda och entusiasmera andraanställda i miljöarbetet. Enligt dem handlar miljöarbetet mest om att pedagogiskt kommuni-cera sina åsikter och leda ett förändringsarbete. Flera sade att de kunde hitta antingen miljö-utbildade personer eller ekonomer men sällan någon som var utbildade på båda områdena.En av de intervjuade klagade till exempel på miljöinspektörsutbildningen och sade att denvar “bra för en myndighetsroll, men att i kommuner handlar det mer om att utveckla och dri-va verksamhet, och för det krävs det psykologi, pedagogik, naturvetenskap och strategiskttänkande i kombination”. Denna blandning ansågs av många svår att hitta. En av de inter-vjuade påstod också, att den privata arbetsmarknaden lockade till sig många av kommunensanställda, och att kommunerna har fått nyrekrytera och höja lönerna som en konsekvens avdetta.

Det ökade behovet av miljökunnande inom kommun och landsting tillgodoses dels via internvidareutbildning (men några av de intervjuade anser att detta är för dyrt) och dels via nyan-ställningar. Enligt de intervjuade sker för tillfället ett generationsbyte inom den offentligasektorn. En av de intervjuade förutspådde att mer eller mindre alla anställda kommer attbytas ut inom 5 år inom vissa yrkeskårer, som till exempel renhållningstekniker. Då en per-son med en traditionell utbildning pensioneras, nyanställs någon med en liknande utbildning,men som även har miljökompetens. Detta leder till en gradvis förändring. Dessutom lösesenligt merparten av de intervjuade ofta en eventuell brist på miljökompetens genom projekt-anställningar eller inhyrda konsulter.

Sammanfattningsvis sker en förändring i de miljörelaterade jobben inom kommun och lands-ting. Miljön måste integreras, vilket innebär att det kanske inte blir så många nya jobb, menatt alla inom organisationerna blir mer och mer påverkade av miljökrav. De jobb somkommer att öka, blir huvudsakligen de traditionella myndighetsutövarna (till följd av miljö-balken) men även projektanställda eller konsulter. Kompetensen som kommer att krävas iframtiden kommer att vara bredare och mer tvärvetenskaplig än idag. Högskoleutbildning,gärna dubbel examen, kommer att anses fördelaktigt. Det är viktigt att inse att nivån påmiljömedvetenhet generellt i kommuner kommer att vara viktig då de beslut som fattas inomde olika avdelningarna i kommunen påverkar utvecklingen av jobb i andra delar av samhäl-let. Ett exempel som redan nämnts är ju Stockholms läns tillväxtavtal.

52

Arbetsmarknadens parter och intresseorganisationer

SAFEn representant för Svenska Arbetsgivareföreningen menar att miljöarbete skall vara en na-turlig del i ett företags verksamhet. Grundläggande miljökunskaper kommer att betraktassom en baskunskap i framtiden, på samma sätt som man för många jobb förutsätts ha dator-vana eller bilkörkort. Miljökunskaperna skall därför in i basutbildningen och inte ligga somett extra utbildningsalternativ vid sidan om den ordinarie utbildningen. En bred bas i utbild-ningen samt en djup specialisering inom ett område är en bra utbildning.

“Eftersom miljöarbetet mer och mer blir en integrerad del av företags verk-samhet, är det naturligt att miljökunskap även blir en integrerad och obliga-torisk del av alla typer av utbildningar.”

Inom yrkesinriktade utbildningar bör miljöfrågor diskuteras på plats i samband med denpraktiska utbildningen, inte som ett separat, teoretiskt ämne. Man kan få draghjälp i att ska-pa intresse för miljöfrågor genom att koppla dem till arbetsmiljöfrågor och relatera miljön tillden egna hälsan hos eleven. Om man undervisar om skälen till varför det är viktigt att tamiljöhänsyn snarare än att lära ut direkta åtgärder lär sig eleven miljökunskap automatiskt.

Miljöchefens roll kommer att ändras i framtiden. Om 10 år kommer miljöchefen att vara enintegrerare av miljöfrågor i olika typer av verksamheter. Miljöutbildning inom yrkeslivet börvara kopplad till de anställdas respektive yrkesspecialitet.

TCOInom TCO understryker man att arbetenas inre och yttre miljö hänger ihop. Både inre ochyttre miljö finns därför med i det miljöcertifieringsprogram med namnet 6E som har utveck-lats inom organisationen och använts vid 25 pilotföretag.

En representant för TCO menar att miljöfrågor kan vara ett sätt för TCO att profilera sigoch utveckla fackföreningens arbete. Miljöfrågor kan vara ett område där arbetsgivare ochfackföreningar finner gemensamma intressen att arbeta för. För TCO gäller det även att hittabra sätt att utbilda sina medlemmar i miljöfrågor. Fackombuden på arbetsplatserna, vilka ärtongivande inom facket, kan vara den samarbetspartner som länkar samman de anställdasoch företagsledningens syn på miljöarbetet inom organisationen.

LOInom LO förutser en representant en ny investeringsvåg i miljonprogramsbyggnader, vilketkommer att leda till fler miljörelaterade jobb inom LO-leden. Lämplig finansiering kan varastatliga budgetöverskott, som då återinvesteras i ekonomin istället för att användas till avbe-talningar på utlandslån. Enligt LO:s representant är det svårt att peka på en enskild branschsom kommer att få ett uppsving i nya miljörelaterade jobb, men klart är att vi kommer att fåfler personer i miljörelaterade uppgifter i samhället.

53

Energipolitiken, teknikutvecklingen och den offentliga upphandlingen är några faktorer somkommer att påverka utvecklingen av nya miljörelaterade jobb.

I tider av lågkonjunktur kan man passa på att utbilda olika grupper i miljökompetens. Det ärdå viktigt att lyfta nivån på utbildningen till en yrkesnivå, där man talar om miljöaspekterinom respektive yrke.

IndustriförbundetDet är viktigt att integrera miljöfrågorna i alla typer av jobb och att använda företagets miljö-strategi för att utveckla affärsverksamheten, enligt två representanter för Industriförbundet.Vissa företag avvecklar sin miljöstab, vilket kan ses som ett tecken på den fortgående inte-greringen av miljöfrågorna i befintliga jobb. Miljökoordinatorn kommer att vara den somutbildar andra och stödjer befintliga processer inom organisationer.

Man upplever inte att svenskt utbildningsväsende arbetar på ett konsekvent sätt för att ta tillvara sina utbildningsresurser, snarare är bilden av miljörelaterad utbildning splittrad. Därförefterlyses en större samordning av utbildningsresurser av de två representanterna. Det kanäven vara på sin plats att utvärdera erfarenheterna från det det gångna decenniets bra ochmindre bra insatser på miljöområdet, för att kunna gå vidare på ett medvetet sätt.

Slutsatser

En mycket heterogen grupp jobbar med miljöfrågor i den privata och offentliga sektorn. Dehar olika typer av bakgrund, jobbar med olika frågor i olika organisationer och ägnar olikamängd tid åt miljön i sitt arbete. Det är därför mycket svårt att upskatta antalet miljörelate-rade jobb. Denna studie studerar främst de miljörelaterade jobben i stora privata företag,mindre företag samt de som arbetar inom kommun och landsting.

Inom både den privata och offentliga sektorn kan man förutspå en svag ökning av de perso-ner som har miljöuppgifter som huvudsysselsättning, t.ex miljöchefer och miljösamordnare,men en stor ökning av personer som påverkas av miljöfrågor i sin vanliga jobb, då miljöfrå-gor integreras mer och mer i alla typer av arbeten. Bilden nedan är en illustration av hur mil-jöintegreringen i befintliga jobb växer fortare och kommer att påverka fler jobb än de nyamiljörelaterade jobb som skapas på arbetsmarknaden.

54

Figur 8 Miljörelaterade jobb

De nuvarande miljöjobben, som t.ex. miljökoordinatör eller miljöchef kommer att finnaskvar i framtiden, men arbetsinnehållet kommer att ändras. Dessa personer kommer att fun-gera mer som en hjälpfunktion och support till andra delar av organisationen. Personer meddessa jobb måste ha förmågan att entusiasmera andra inom organisationen att syssla medmiljöarbete snarare än att besitta all specialistkompetens själv. Då sådan krävs inkallas kon-sulter.

Som resultat av förändringen i typen av miljöjobb krävs fler och fler personer som har engedigen grundutbildning men som dessutom kan koppla miljöfrågor till sitt respektive yrke.

Småföretagen skiljer sig från de större organistionerna då de inte har råd eller tid att självaägna sig åt miljöarbetet, utan istället tar in hjälp från utomstående organisationer eller kon-sulter.

55

6. Miljörelaterade jobb som ett resultat av investeringspro-gram

Enligt regeringsförklaringen 1996 och 1997 ser regeringen det som sin främsta och allt annatöverskuggande uppgift att halvera arbetslösheten. År 2000 skall den öppna arbetslöshetenvara högst fyra procent. Sverige skall möta 2000-talet med hög kompetens, inte med lågalöner.66 Samtidigt skall Sverige vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland isträvan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Målet är att till nästa generation kunnalämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. 67

400 Mkr. till miljöinvesteringarFör att förverkliga dessa mål har en rad åtgärder för att samtidigt få ner arbetslösheten ochförbättra miljön genomförts på statligt initiativ. Först ut av de större investeringsprogrammenvar 1994 bidragen till miljöinvesteringar med sysselsättningsinriktning om 400 Mkr.68 Avdessa gick 250 Mkr. till Naturvårdsverket för miljöinvesteringar, 50 Mkr. till Vägverket förbullersanering och 100 Mkr. till NUTEK för fjärrvärmeutbyggnad.69

Antalet årsarbeten som skapades som en direkt följd av gjorda investeringar var 1 135,samt ytterligare 915 årsarbeten som en indirekt effekt av investeringarna, totalt 2 050 årsar-beten. Kostnaden per årsarbete varierade mellan de olika satsningarna, men låg i genomsnittpå 195 000 kr, eller ca 16 000 kr i månaden.70

100 Mkr. i investeringsbidragRegeringen anslog ytterligare 100 Mkr. 1995 till ett program med investeringsbidrag för om-ställning i ekologiskt hållbar riktning.71 Bidrag om maximalt 30% av investeringskostnadenkunde beviljas projekt hos företag och kommuner.

Naturvårdsverket, som har utrett effekterna av dessa investeringsbidrag, anser att syftet medinvesteringsprogrammet, att skapa positiva sysselsättningseffekter i omställningen till ekolo-gisk hållbarhet, är uppfyllt. Däremot hade de flesta investeringarna gjorts även utan det stat-liga investeringsstödet, om än något senare.72 Naturvårdsverket menar att de projekt somfick bidrag kommer att kräva en mindre och annan form av arbetsstyrka i storleksordningen145-180 personer efter projekttidens slut.

66 http://www.regeringen.se/regeringen/regeringsforklaring/tidigareregeringsforklaringar/970916.htm67 Ibid.68 Regeringskansliet, Miljödepartementet. Gröna jobb, Miljö-, närings- och arbetmarknadspolitik i sam-verkan.69 Ibid70 Ibid71 Ibid72 Naturvårdsverket. Utvärdering av investeringsbidrag till gröna jobb, 1997.

56

De ansökningar om investeringsbidrag som kom in delades in branschvis i Naturvårdsver-kets analys, så att man kunde utläsa i vilka branscher investeringarna fick störst sysselsätt-ningseffekt per investerad krona. Tre branscher är särskilt intressanta ur sysselsättningssyn-punkt, nämligen förvaltning av bostäder, byggindustri och tillverkningsindustri.

Med hänsyn till fördelningen av investeringsbidragen, indelade efter sakområden, blev sys-selsättningseffekten särskilt markant inom områdena avfall, avlopp och boende enligt följan-de:

Tabell 3: Antal årsarbeten per område och kostnader för dessa.73

Bidrag Antal årsarbeten underprojekttiden

Bidrag permånad

Antal årsarbetenefter projekttiden

Avfall 24 574 421 132 15 000 60Avlopp 19 931 220 90 18 000 10Trafik 8 652 819 25 29 000 20-25Boende 11 800 083 81 12 000 30Information 1 253 000 6 17 000 0-5Markvård 2 532 320 9 24 000 5-10Utsläpp 2 100 000 33 5 000 20-40Totalt 70 843 863 377 16 000 145-180

Inom avfallsområdet var ca hälften av de 132 jobben nyanställningar. Kostnaden per nyan-ställd blir därmed ca 30 000 kr i månaden. Inom avloppsområdet skapades på samma sätt36 nyanställningar till en kostnad av 45 000 kr räknat på hela bidraget till området. Inomtrafikområdet var 13 av de 25 jobben nyanställningar, till en kostnad av 56 000 kr per nyan-ställd. Hälften av de 81 jobben inom boende var nyanställningar, vilket kostade 24 000 krper månad per nyanställd. Motsvarande siffror inom områdena information, utsläpp ochmarkvård var 27 nyanställningar av totalt 48 skapade jobb, till en kostnad av 22 000 kr permånad och nyanställd.

Totalt gav de projekt som genomfördes upphov till 377 årsarbeten under själva projektti-den, till en genomsnittlig månadskostnad av ca 16 000 kr. Men bara 180 årsarbeten var ny-anställningar, varför månadskostnaden för ett nyskapat arbete blev ca 30 000 kr.

Om man betänker att endast 16 av 53 projekt, omräknat till ca 30% av projekten, inteskulle kommit till stånd alls, om inte investeringsbidragen fanns, blir siffrorna annorlunda.Antalet nyanställningar som investeringsbidragen i sig själva initierade blir då endast 54 st, tillen kostnad av totalt 71 Mkr., vilket är 1 300 000 kr per årsarbete, eller ca 110 000 kr permånad och nyskapad anställning.

Som en jämförelse kan nämnas att bidrag till beredskapsarbeten normalt utgår med mellan30 000 och 50 000 kr per arbetsmånad.74

73 Naturvårdsverket. Utvärdering av investeringsbidrag till gröna jobb, 199774 Regeringskansliet, Miljödepartementet. Gröna jobb, Miljö-, närings- och arbetmarknadspolitik i sam-verkan.

57

Naturvårdsverket sammanfattar sin analys av investeringsbidragen med att påpeka att omdet främsta syftet med investeringsbidragen var att tidigarelägga genomförandet av redanplanerade miljöprojekt, så har syftet med investeringsbidragen nåtts. Enligt undersökningenhar investeringbidragen resulterat i 53 genomförda projekt under året 1996, istället för 10genomförda projekt utan investeringsbidragen. Att drygt 80% av investeringarna inföll underår 1996 är alltså en direkt följd av investeringsbidragen. Om däremot syftet var att miljö-projekt skulle komma till stånd som annars inte hade genomförts, då har syftet i motsvaran-de grad inte nåtts.75

Lokala investeringsprogramRiksdagen beslutade efter förslag i budgetpropositionen 199876 att lokala investeringspro-gram som ökar den ekologiska bärkraften och sysselsättningen i samhället skulle inrättas.Syftet med stödet är att öka takten i omställningen till ett hållbart Sverige och är en del avregeringens målsättning att halvera arbetslösheten till år 2000. Målen med investeringspro-grammet är att minska miljöbelastningen, effektivisera resurs- och energianvändningen samtfrämja en hållbar försörjning med livsmedel och andra förnybara råvaror.77 Det lokala per-spektivet är centralt i utformningen av investeringsprogrammet, eftersom kunskapen ommiljöproblemen är störst på lokal nivå.

I budgeten för 1998-2001 har inte mindre än 6,8 miljarder anslagits till investeringspro-grammet. Kommuner som tar fram investeringsprogram som är bra för miljön och samtidigtskapar sysselsättning kan ansöka om bidrag.78Avsikten är att koncentrera insatserna så attmärkbara resultat kan ses i de kommuner som fått del av investeringsbidragen.79

Huvuddelen av de arbetstillfällen som skapas genom investeringsprogrammen förväntas blitillfälliga jobb. Drygt 8 000 direkta arbetstillfällen beräknas bli resultatet av det första åretsinvesteringar. Därefter beräknas 3 500 arbetstillfällen skapas under 1999-2001. Kostnadenkommer att ligga runt 270 000 kr per arbetstillfälle och år, eller 22 500 kr per månad.

De lokala investeringsprogrammens syfte och inriktning bekräftas i regeringens skrivelseHållbara Sverige – uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling 80 frånoktober 1999. Det statliga anslaget omfattar nu 6,5 miljarder fördelat över åren 1998-2002.Fram till och med oktober 1999 hade 81 kommuner fått stöd med totalt 3,7 miljarder kr.Om kommunernas egna investeringar inkluderas blir det satsade beloppet 17 miljarder kr.Antalet arbetstillfällen som skapas beräknas även i denna rapport till 11 500 över perioden1998-2001.

75 Naturvårdsverket. Utvärdering av investeringsbidrag till gröna jobb, 199776 Proposition 1997/98:177 Lokala investeringsprogram, Faktablad, Miljödepartementet, 14 april 1999.78 Naturvårdsverket. Utvärdering av investeringsbidrag till gröna jobb, 199779 Lokala investeringsprogram, Faktablad, Miljödepartementet, 14 april 1999.80 Hållbara Sverige – uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling,http://www.hallbarasverige.gov.se/vad_ar/index.htm

58

Figur 9 Fördelning av bidragen på olika typer av åtgärder (1998+1999). Källa: Faktablad,Miljödepartementet, 14 april 1999, Lokala investeringsprogram.

Byggnadsåtgärder4,33% Avfall

10,25%

Flerdimentionella projekt 17,40%

Industriprojekt 0,53%

Naturvård/Biologisk mångfald 6,29%

Stödjande årgärder 3,16%

Övrigt0,02%

Vatten & Avlopp9,55%

Trafik 8,93%

Energieffektivisering/-besparing

9,54%

Efterbehandling9,52%

Energiomställning till förnybar energi

20,49%

Slutsatser

Det förefaller svårt att skapa långsiktiga jobb inom ramen för de investeringsprogram för“gröna jobb” som har genomförts. Att skapa nya jobb som annars inte hade kommit tillstånd genom dessa investeringsprogram förefaller vara ett mycket dyrt sätt att skapa syssel-sättning. Antalet jobb som skapas är en funktion av hur mycket pengar som satsas. Detkostar mellan 12 000 och 29 000 kr per person och månad att skapa jobb genom invester-ingsbidrag. Det stora antal personer inom miljöindustrin, 17 procent, som tidigare har varitdel av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan dock tyda på att satsningar på “gröna jobb”kan vara ett bra sätt att ge personer arbetslivserfarenhet som de har nytta av när de sökerjobb på den öppna arbetsmarknaden.

59

7. Miljöutbildningar i Sverige

Detta kapitel syftar till att kartlägga befintlig miljörelaterad utbildning i Sverige och att visa påtrender inom miljörelaterad utbildning. Eftersom utbudet på miljöutbildningar och kurser ärmycket stort i Sverige, kan detta kapitel inte bli en fullständig redogörelse för samtliga mil-jörelaterade utbildningar. Intentionen är istället att ge läsaren en bild av svenskt utbildnings-väsende inom miljöområdet, samt hur man tänker och planerar för att skapa utbildningarsom ger kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Eftersom gymnasiekompe-tens är ett minimikrav på utbildning för att kunna söka allt fler typer av jobb, väljer vi att be-lysa miljöutbildning inom gymnasieskolan och högskolan, och utelämnar i denna rapportmiljöutbildningar inom grundskolan. Vi tittar även till viss del på andra typer av miljöutbild-ningar som erbjuds i Sverige.

Utbildningsprogram och kurser på gymnasiet

Skollagen slår i den så kallade portalparagrafen81 fast att:

”var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varjemänniskas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö”.82

Inom gymnasieskolan finns från och med höstterminen år 2000 17 nationella utbildningspro-gram, enligt tabellen nedan. Dessutom finns det lokala specialutformade program och indivi-duella program. Alla ämnen och ämnesblock i gymnasieskolan består av en eller flera kurser,vilkas omfattning anges i poängtal. En poäng motsvarar en undervisningstimme.83

Alla nationella program omfattar kärnämnena engelska, estetisk verksamhet, idrott och häl-sa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andra språk ochreligionskunskap. Det som skiljer programmen åt är karaktärsämnena. Fjorton av pro-grammen har yrkesinriktade ämnen och innehåller arbetsplatspraktik utanför gymnasiesko-lan. Samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet är mer ämnade attförbereda för högskolestudier. Första året är sammanhållet i alla nationella program, sedandelas många av programmen upp i olika grenar. De lokala specialutformade programmenska ge utbildning för lokala behov på arbetsmarknaden. Under läsåret 1999 fanns det ett70-tal lokala grenar med riksintag.84

Sedan 1994 skall alla gymnasieelever läsa minst 30 gymnasiepoäng naturkunskap inom allaprogram. Målet med detta är att alla elever skall kunna förstå och relatera till miljöproblemoch energi- och resursfrågor som är kopplade till respektive kommande yrkesområde.85

Riksdagen har beslutat om förändringar i gymnasieskolan från och med höstterminen år

81 Siv Sellin, Skolverket: Förstärkning av miljömålen, Ett första utkast 99 07 06.82 Skollagen, 1kap.2§.83 http://utbildningar.ams.se/main/frames.asp, 00 01 16.84 http://utbildningar.ams.se/main/frames.asp, 00 01 16.85 Higher Education Environmental Programmes and the Environmental Labour Market in Sweden, 1999,Essence-projektet.

60

2000. Alla program ska omfatta 2 500 poäng, dvs 2 500 undervisningstimmar.86 Program-målen för gymnasieutbildningarna har reviderats och stadfästs av regeringen under 1999.87

Av de nya programmålen framgår att samtliga nationella gymnasieprogram kommer att inne-hålla krav på miljökunskaper som är kopplade till respektive ämnesområde som studeras.88

Inslagen av miljökunskap inom respektive nationella gymnasieprogram framgår av följandetabell:

Tabell: Miljörelaterade formuleringar i de nya programmålen för gymnasieskolans nationellaprogram.89 Kursiverade formuleringar är standardformuleringar som återkommer inom fleraav utbildningarna.

Tabell 4 Riktlinjer för miljöinslag i svensk gymnasieutbildning

Nationelltprogram

Miljörelaterad formulering angåendeprogrammets karaktär och uppbyggnad

Miljörelaterad formuleringangående skolans ansvar

Barn- och Fri-tids-programmet

Även hur människor påverkas av den fysiska och psykosocialamiljön är viktiga inslag i utbildningen liksom ekonomi ochmiljöfrågor.

Skolan skall ansvara för att eleverna vidfullföljd utbildning har insikt om hur krets-loppstänkande kan tillämpas samt hur resurs-och energihushållning kan användas inomde verksamheter som utbildningen berör.

Bygg-programmet

Nya sätt att se på resurs- och materialanvändning utvecklas,vilket bland annat innebär nya metoder för återanvändningav rivningsmaterial från äldre byggnader.

Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gällerfysisk och psykosocial arbetsmiljö vad gäller förutsättningarför en ekologiskt hållbar utveckling.

Skolan skall ansvara för att eleverna vidfullföljd utbildning har insikt om hur krets-loppstänkande...(som ovan)

El-programmet

Ett miljöperspektiv präglar utbildningen...(som ovan) Skolan skall ansvara för att eleverna vidfullföljd utbildning har insikt om hur krets-loppstänkande...(som ovan)

Energi-programmet


Estetiska pro-grammet

I den skapande verksamheten tydliggörs miljöperspektivet påolika sätt i de olika inriktningarna. Val av färg eller materialinom bild och form, ljudstyrka inom musik, belysning ochlokaler inom dans och teater är exempel på miljöfrågor iutbildningen. Andra infallsvinklar på miljöperspektivet i ut-bildningen är synen på människans förhållande till naturmil-jön under olika epoker, sättet att gestalta naturen i olikakonstformer och utnyttjandet av naturmaterial sett ur ett este-tiskt perspektiv.


Fordons-programmet

Inom fordonsbranschen har en stark miljömedvetenhet ut-vecklats, delvis påskyndad genom skärpt lagstiftning. Allasom utbildas inom området måste få kännedom om fordonspåverkan på miljön, både vad gäller material och drivmedel.I utbildningen utvecklas förmågan att hantera samhälletskrav på återvinning av produkter samt ges kännedom omförutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling.


Handels- ochadministrat-tionspro-grammet

Ett miljöperspektiv präglar utbildningen...(som ovan)

Hänsyn till miljö, ekologi och hälsa får en mer framträdanderoll genom miljömärkta varor, resurshushållning och krets-loppstänkande. I utbildningen behandlas även sådana etiskafrågeställningar och krav på kvalitet som påverkar kundernasinköpsval.


86 http://utbildningar.ams.se/main/frames.asp, 00 01 16.87 Nya programmål för gymnasieskolans nationella program, Statens Skolverks Författningssamling.88 Ibid89 Ibid

61

Hantverks-programmet

Hänsyn till miljön är en integrerad del av utbildningen bådenär det gäller hantering av olika material, generellt krets-loppstänkande samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö ochnär det gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbarutveckling.


Hotell- ochrestaurang-programmet

Kännedom om lagstiftning, ekonomi och miljöfrågor ärandra viktiga inslag. Det ekologiska tänkandet präglar livs-medelshantering och val av livsmedel, val av inredningsm a-terial och metoder och medel för rengöring och avfallshan-tering. Att använda miljöanpassade produkter och hushållamed resurser är viktigt inom alla områden.


Industri-programmet


Livsmedels-programmet


Medie-programmet


Naturbruks-programmet

Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utvecklingställer krav på såväl naturvetenskapligt som tekniskt och eko-nomiskt vetande. Inom naturbrukets yrkesområden ökar efter-frågan på miljökunnande, såväl teoretiskt som praktiskt. Ut-bildningen ger insikt om att jordens resurser är ändliga, för-ståelse av behovet av kretsloppstänkande och energihushåll-ning samt vikten av att bevara den biologiska mångfalden.

Etiska ställningstaganden och miljö- och demokratifrågorgenomsyrar utbildningen, liksom ett historiskt och internatio-nellt perspektiv. Därigenom grundläggs respekt för sådanametoder som möjliggör ett utnyttjande av naturresursernautan att natur och människor kommer till skada och förutsätt-ningar ges att hitta långsiktiga lösningar på olika problem


Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning har kunskaper om miljöfrågori ett större ekologiskt sammanhang samt kanomsätta sitt miljökunnande i praktisk handlingoch därvid ta hänsyn till sambanden mellanmänniska, teknik och miljö.

Natur-vetenskaps-programmet

Miljö- och resursfrågor är en viktig del i utbildningen. Insikteri sådana frågor utvecklas på ett naturligt sätt i flera av deämnen som ingår i utbildningen. Detta bidrar till att skapa ensamlad förståelse av dessa frågor och för hur miljöfrågor kanlösas genom samverkan mellan olika discipliner inom natur-vetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.

Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning har förvärvat en ekologiskgrundsyn och har insikt i hur naturvetenskap-liga tillämpningar kan användas för att skapagoda levnads-förhållanden och en livskvalitetsom är förenlig med en hållbar utveckling.

Omvårdnads-programmet


Samhälls-vetenskaps-programmet

Miljö- och resursfrågor är en viktig del i utbildningen. Insikteri sådana frågor utvecklas på ett naturligt sätt under studierna.Detta bidrar till att skapa en samlad förståelse av dessa frågoroch för hur miljöfrågor kan lösas genom samverkan mellanolika discipliner inom naturvetenskap, samhällsvetenskap ochhumaniora.

Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning har fördjupade kunskaper ommiljö- och resursfrågor och om samspeletmellan miljö, teknik, politik, ekonomi och etiki detta sammanhang.

Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning har förvärvat en ekologiskgrundsyn och har insikt i hur samhällsveten-skapliga tillämpningar kan användas för attskapa goda levnadsförhållanden och enlivskvalitet som är förenlig med en hållbarutveckling.

Teknik-programmet

I utbildningen diskuteras tekniska lösningars konsekvenser,teknikutveckling på gott och ont samt på kort och lång sikt.Detta gäller inte minst miljöfrågor, som har en central roll iutbildningen. Kännedom om miljöfrågor utvecklas i fleraämnen. Därigenom utvecklas förståelse av att miljöfrågorlöses genom samverkan mellan olika discipliner inom natur-vetenskap, samhällsvetenskap och teknik och med beaktandeav demokratiska, etiska och humanistiska värden.

Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning har kännedom om återvi n-ning och återanvändning av material, samtmedvetenhet om vad detta innebär för hus-hållning med resurser, energibesparing ochminskad belastning på miljön.

Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning kan använda och utvecklateknik med hänsyn till människa, resursan-vändning och miljöbelastning.

Skolan skall ansvara för att eleverna vid full-följd utbildning har förvärvat en ekologiskgrundsyn och har kunskaper om hur naturve-tenskap och samhällsvetenskap kan omsättas ihandling för att skapa goda levnadsförhål-landen och en livskvalitet som är förenlig

62

med en hållbar utveckling.

Av tabellen kan man utläsa att el-, energi-, industri-, livsmedels-, medie- och omvårdnads-programmen har mera allmänna formuleringar om miljön i programmålen för utbildningarna,medan de andra utbildningarna har speciella formuleringar som är anpassade till respektiveutbildningsprogram. Förhoppningen är att dessa nya programmål skall få större genomslags-kraft i gymnasieutbildningen än vad som varit fallet tidigare.90

Inom dessa nationella program finns kurser inom miljöområdet. Som exempel läser maninom energiprogrammet 50 gymnasiepoäng miljöteknik.91 Ett av målen inom kursen Energi-teknik A är att ha kunskap om vanliga typer av konventionella och alternativa energisystem,deras arbetsprinciper, miljöpåverkan och produktionsförutsättningar.92 Inom Naturbruks-programmet läser man 100 gymnasiepoäng Natur- och miljökunskap.93 Ett annat exempel ärämnet samhällskunskap, där ett av målen att sträva mot är att utveckla kunskaper för attkunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ettekologiskt hållbart samhälle.94 Det framgår inte av skolverkets beskrivning av kurserna Sam-hällskunskap A, B, C och Internationella Relationer hur miljökunskapen skall tillgodogöras.95

Inom det naturvetenskapliga programmet är ett av fördjupningsalternativen inriktningen Mil-jövetenskap. Inom denna fördjupning läses Biologi B, Kemi B, Miljökunskap och Miljöpoli-tik. Inom ämnet miljöpolitik skall eleven bland annat kunna identifiera och analysera miljöpo-litiska målkonflikter och ha kännedom om miljölagstiftning, tillståndsgivning och miljöpröv-ning i Sverige.96

Det finns dessutom följande specialiserade miljörelaterade gymnasieutbildningar som ärriksrekryterande: utbildning i miljö- och samhällsplanering i Kiruna kommun, utbildning iräddningstjänstverksamhet med inriktning på säkerhet, risk och miljö vid Västernorrlandsläns landsting, utbildning i vatten- och miljöteknik inom Energiprogrammet i Oskarshamnskommun, utbildning i fiskodling, vatten- och miljövård samt fisketurism i Hällefors kommun,utbildning med inriktning mot natur och miljö vid Jönköpings läns landsting, samt ett antalnaturvetenskapligt inriktade specialiserade gymnasieprogram.97

Åsikter inom SkolverketSkolverkets uppgift är att ha en samlad kunskap om hur barnomsorgen och skolan ser utoch fungerar, och att föra ut den kunskapen. Skolverket ska också bidra till att barnomsorgoch skola utvecklas så att de nationella målen förverkligas.98 Ansvaret för såväl grundskolasom gymnasieskola ligger inom Skolverkets verksamhet. Skolverket föreslår och förberederförslag som regeringen tar ställning till inom utbildningsområdet samt verkställer dess beslut.

90 90 http://www.skolverket.se/kursplaner/gymnasieskola/gymnasieskola.html, 00 01 17.91 Ibid92 Ibid93 Gymnasieförordning (1992:394) Omtryck: SFS 1999:844.94 http://www.skolverket.se/kursplaner/gymnasieskola/gymnasieskola.html95 Ibid96 Ibid97 Gymnasieförordning (1992:394) Omtryck: SFS 1999:844.98 http://www.skolverket.se/, 00 01 16.

63

Som har framgått av presentationen av formuleringarna i de nya programmålen för gymna-sieskolans nationella program och exemplen på miljökurser ovan, finns en mängd olika kur-ser och utbildningar som har påverkats av miljöfrågorna. Trots detta har man inom Skolver-ket funnit anledning att försöka stärka miljömålen i gymnasieskolan.99 I direktiven till lä-roplanskommittén framgår bland annat att ”miljökunskap är ett centralt kunskapsområdesom inte bara skall behandlas inom de naturorienterande ämnena.”100 Skolverket gjorde enutvärdering av miljöundervisningen i gymnasieskolan under 1996, vilken samlades i rappor-ten ”Det samlade stödet för miljöundervisningen”.101 I denna rapport konstaterades det somanmärkningsvärt att skolornas miljöarbete inte fått större genomslag än det fått, med tankepå elevernas intresse för ämnet och formuleringarna i policydokumentet. Det konstateradesatt det som främst saknades var ett brett genomförande på skolorna och bland de enskildalärarna och klasserna.102 Därför sammanfattar Skolverket i en preliminär skrivelse att manlägger en större vikt vid miljöundervisningen, och att denna behöver fyllas med ett delvis nyttinnehåll. Eleverna skall kunna omsätta sina kunskaper och ställningstaganden i praktiska åt-gärder både som konsumenter och medborgare och i sin yrkesutövning.103

Enligt en representant för Skolverket pågår nu en revision inom myndigheten, där målen förmiljöutbildningen i undervisningen skall förtydligas. Även det sätt på vilket miljöutbildningenskall ingå i läroplanen och hur miljöfrågorna skall behandlas i ett övergripande perspektivinom skolan behandlas.

På frågan om miljökunskap skall läsas som separata kurser inom gymnasiet i framtiden, me-nar Skolverkets representant, att miljökunskap skall integreras där den passar in inom allaämnen. Egentligen är det fel att behandla miljökunskap som ett eget ämne. Eventuellt måsteman till en början ändå arbeta med miljökunskap som ett enskilt ämne, för att snabbare få tillstånd en utveckling av miljökunskapen inom gymnasieskolan, enligt representanten. Det på-går en diskussion inom Skolverket i den här frågan. I de yrkesorienterade gymnasiepro-grammen, t ex barn- och fritidsprogrammet, industriprogrammet och elprogrammet, börmiljöfrågorna integreras i programmen, enligt Skolverkets representant.

Miljöinriktade utbildningsprogram och kurser inom högskolan

All högskoleutbildning i Sverige består av kurser, som kan läsas antingen separat eller inomett utbildningsprogram.104 Miljökurser och miljöprogram kan läsas vid i stort sett alla univer-sitet och högskolor i Sverige. Att läsa på högskolan för att tillgodogöra sig miljökunskaperkan göras på en mängd olika sätt och i olika kombinationer av kurser inom och utom utbild-ningsprogram inom såväl grundstudier som på kandidat-, magister- och forskarnivå.

Den stora mängden miljörelaterade utbildningar och kurser vid svenska högskolor har troli-gen åtminstone tre orsaker. För det första har mänsklig miljöpåverkan varit ett angeläget

99 Siv Sellin, Skolverket: Förstärkning av miljömålen, Ett första utkast 99 07 06.100 Ibid101 Ibid102 Ibid103 Ibid104 http://utbildningar.ams.se/studier…&chSelectTreeParent=StudierAllmant

64

problemoch forskningsområde, som behövt belysas vetenskapligt i takt med att ett antallarmrapporter om naturens tillstånd kommit de senaste decennierna. För det andra har uni-versiteten idag bättre möjligheter att skapa egna utbildningar än tidigare, sedan universitetoch högskolor har större frihet att forma sin verksamhet jämfört med före 1993.105 För dettredje kan miljökurser och miljöinriktningar i utbildningar ha varit ett sätt för högskolor ochuniversitet att locka studenter.

För att åskådliggöra de typer av miljörelaterade utbildningar som finns idag, väljer vi att delain dem i sex kategorier och illustrerar utbildningens art med ett eller flera exempel. Pilen iillustrationen till varje kategori representerar en studiegång från studiestart fram till examen.Grå områden representerar miljörelaterad utbildning och vita områden representerar annanutbildning. Indelningen bygger på Kaisu Sammalistos rapport, “Higher Education Environ-mental Programmes and the Environmental Labour Market in Sweden”, vilken är en del avEssence-projektet 106.

1. Traditionell grundutbildning följd av specialisering inom miljöområ-det

En miljörelaterad utbildning som först följer ett traditionellt utbildningsprogram för att sedanspecialisera sig inom miljöområdet är civilingenjörsutbildningen i kemiteknik med inriktningmot miljökemi vid Lunds Tekniska Högskola. Utbildningen omfattar 180 poäng och lederfram till civilingenjörsexamen.

Under år 1 och 2 i utbildningen läser man främst kemi, matematik, fysik, programmering ochmekanik. Under år 3 läser man bland annat teknisk analytisk kemi. Under det 4:e året kanman välja inriktningen miljökemi, där man fördjupar sig inom grundläggande kemiämnensamtidigt som man breddar sig inom miljötoxikologi och industriellt miljöarbete. Man lär sigäven att åtgärda kemiska hälsorisker.107

Andra exempel på utbildningar av den här typen är civilingenjörsutbildningen i kemi med in-riktning mot miljöskyddsteknik vid Mitthögskolan och KTH108.

105 Kaisu Sammalistos, Higher Education Environmental Programmes and the Environmental LabourMarket in Sweden.106 www.vsnu.nl/servlet/nl.gx.vsnu.client.http.ShowObject?id=5223107 http://www.lth.se/GU/ListaGU_s.html, 99 01 17.108 http://www.mh.se/utbildning/default.html, 00 01 17.

ExamenGrundutbildning Specialisering

65

2. Avklarad utbildning följd av miljöinriktad tilläggsutbildning på kandi-dat-, magister- eller forskarnivå.

Vissa miljörelaterade högskoleutbildningar vänder sig till studenter som redan har en hög-skoleutbildning. Ett exempel på detta är den tvärvetenskapliga magisterkursen Miljöledningoch miljörevision vid Stockholms Universitet. Kursen är ämnad för naturvetare, samhällsve-tare, jurister och teknologer och förbereder studenterna för att kunna integrera miljöhänsyn iföretag, kommuner och myndigheter.

Magisterkursens första termin innehåller en rad miljörelaterade ämnen som ekologi, ekotoxi-kologi, naturresurshushållning, miljörätt, miljöledning, miljöstyrning och miljörevision.

Andra terminen består av praktik, främst ett examensarbete med inriktning på miljöledningoch miljörevision i företag, myndigheter eller kommuner. Kraven för antagning är att man harminst 120 högskolepoäng avklarade. 21 studenter antogs och 12 tog examen utbildningensförsta år 1998. 27 studenter har blivit antagna 1999.109

Liknande utbildningar finns även vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet,Chalmers Tekniska Högskola, t ex kursen Tillämpad Miljömätteknik, och Högskolan iHalmstad.

3. Miljöfokuserad utbildning.

Under senare tid har det tillkommit ett antal miljörelaterade utbildningar i den svenska hög-skolan som har miljöfrågorna i fokus under hela utbildningen. Ett exempel är ingenjörsutbild-ningen Environmental Engineering, 180 poäng, vid Luleå Tekniska Högskola. Ett av målenmed utbildningen är att utbilda ingenjörer och tekniker som värderar naturen högt och somkan utveckla ett framtida samhälle som bevarar våra naturresurser. Studenterna läser därför 109 Kaisu Sammalistos, Higher Education Environmental Programmes and the Environmental LabourMarket in Sweden.

Grundutbildning

Grundutbildning

Grundutbildning

Specialisering Examen

Grundutbildning Specialisering Examen

66

bland annat ekologi, tillämpad geologi, geofysik och geografiska informationssystem.110 Lik-nande utbildningar finns vid Kalmar Högskola, Karlstads Universitet, Lunds Universitet medflera.111

Ett annat exempel är det Ekologiska ekonomiprogrammet vid Mälardalens Högskola om120-160 poäng. Programmet syftar till tvärvetenskaplig inlärning där ämnen som ekonomi,ekologi och samhällsplanering möts i en gemensam nämnare där perspektivet är hållbar ut-veckling.112 Efter programmet skall man ha en bred kompetens som lämpar sig för att använ-das inom miljöarbete i företag, kommuner eller ideella organisationer. 113

Ytterligare exempel på miljöfokuserade utbildningar är de två 120-poängs utbildningspro-grammen Miljövetenskap - kretsloppsprogrammet och Miljövetenskap - människa, miljö,samhälle, vid Malmö Högskola. Miljövetenskap - kretsloppsprogrammet vänder sig till stu-denter som vill arbeta med städernas väg mot en ökad resurshushållning och minskad miljö-belastning. Programmet består av en inledande orienterande termin, tre tematerminer sombelyser de drivkrafter som påverkar miljökvaliteten i samhället och en avslutande termin avfördjupade studier och uppsatsskrivning. Programmet för Miljövetenskap - människa, miljö,samhälle fokuserar på samhällets påverkan på miljötillståndet och presenterar olika sätt attförklara varför olika typer av miljöproblem uppstår och hur olika tolkningar av miljöproble-men påverkar vår bild av miljötillståndet i samhället.114

Vid Mitthögskolan kan man sedan hösten 1999 läsa programmet Ekonomi, politik och mil-jö, om 140-160 poäng. Inom programmet skall studenten få en individanpassad utbildningsom är ämnad att ge stor bredd och flexibilitet inför arbetslivet. De teoretiska utgångspunk-terna är främst nationalekonomi och statsvetenskap.115

4. Fördjupning inom traditionellt utbildningsprogram.

Vid en rad utbildningar finns fördjupningskurser inom miljöområdet. Ett exempel är juristut-bildningen vid Uppsala Universitet. Inom de högre kurserna i utbildningen kan man fördjupasig inom fritt valda fkurser. 21 studenter har sedan 1997 valt fördjupning inom miljörätt ochtagit examen med denna fördjupning om 20 poäng. Kursen har sitt fokus inom miljörättsligakoncept, miljöpolicy samt lagstiftningsprinciper och -tekniker, som försiktighetsprincipen och

110 http://www.sb.luth.se/indexe.html, 00 01 17.111 Kaisu Sammalistos, Higher Education Environmental Programmes and the Environmental LabourMarket in Sweden.112 http://www.mdh.se/utbildning/program/ekologiskekonomi.htm, 00 01 17.113 http://www.mdh.se/utbildning/program/ekologiskekonomi.htm, 00 01 17.114 http://www.mah.se/katalog/visa.asp?visa=199911315519, 00 01 17.115 http://www.mh.se/utbildning/UtbKat/Program.asp?programkod=SF%D6RM, 00 01 17.

Grundutbildning Fördjupning

Examen

67

miljökonsekvensbeskrivningar. 116

Andra utbildningar med liknande uppbyggnad är Samhällsplanering vid Lunds Universitetoch Naturresursprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet.117

5. Traditionellt utbildningsprogram med integrerad miljöutbildning.

I vissa utbildningar är miljöfrågorna integrerade i de ordinarie kurserna eller återkommer fre-kvent i utbildningen. Ett exempel på en sådan utbildning är ingenjörsutbildningen i maskink-teknik med inriktning mot utvecklingsteknik vid Högskolan i Ronneby/Karlskrona. Dennautbildning skall ge en stark bas i maskintekniska ämnen, samtidigt som den integrerar andraämnen av betydelse för ingenjörer såsom ekonomi, miljökunskap, kvalitetsteknik och pro-jektstyrning. Man har valt att integrera dessa kunskaper i traditionella kurser snarare än attge nya "poppiskurser", som man uttrycker sig. Dessa menar man saknar ofta samband medövrig undervisning.118 En inledande kortare miljökurs orienterar studenterna i miljökunskap,därefter sker undervisningen i frågeställningar som rör miljön inom respektive tekniskt ämnesom läses.

6. Fristående miljökurser som komplement till traditionella utbildnings-program.

Man kan även läsa miljörelaterade ämnen som fristående kurser vid sidan om sin ordinarieutbildning eller komponera ihop en egen utbildning med hjälp av fristående kurser. Vid Gö-teborgs Universitet är möjligheterna till att göra detta goda. Inom Avdelningen för tillämpadmiljövetenskap kan man läsa en lång rad miljökurser, som 10 poäng Miljövetenskap, allmäninriktning - 10 poäng Miljövetenskap med inriktning vatten, miljö och Agenda 21 - 20 po-

116 Kaisu Sammalistos, Higher Education Environmental Programmes and the Environmental LabourMarket in Sweden.117Ibid.118 Högskolan i Karlskrona/Ronneby, http://www.hk-r.se/, 00 01 18.



68

äng Miljövetenskaplig introduktionskurs, 10 poäng miljöekonomi för naturvetare - 10 poängMiljöjuridik, och så vidare. Kursutbudet vid Avdelningen för tillämpad miljövetenskap inklu-derar både fristående orienteringskurser, yrkesinriktade kurser och probleminriktade kurser.119

På liknande sätt kan man även läsa vid bland andra Centrum för Miljö- och Utvecklingsstu-dier vid Uppsala Universitet och vid Institutionen för Miljö- och Energisystem vid LundsTekniska Högskola.

Högskoleverket120

Det dåvarande Grundutbildningsrådet fick 1992 i uppdrag från regeringen att verka för inte-grering av ett miljöperspektiv i grundutbildningen vid universitet och högskolor. När rådetflyttade in i Högskoleverket 1995 tog det med sig uppdraget och den särskilda referens-gruppen under rådet fortsatte sitt arbete. Under de första sex åren koncentrerades insatser-na till att ge projektmedel till högskolor, institutioner och enskilda lärare som ville arbeta inmiljöaspekter i ämnen/kurser samt att bygga upp en resurs för lärare i form av en webbsi-da121.

Högskoleverkets arbete med miljöintegreringen i grundutbildningen är delvis ett resultat avregeringsuppdraget från 1992 men även ett resultat av att verket håller på att implementeraett miljöledningssystem. En indirekt miljöaspekt på Högskoleverkets verksamhet är hur mankan främja högskolornas arbete med miljöintegrering i grundutbildningen.

Högskoleverket har fått indikationer på att arbetsmarknaden efterfrågar studenter som harämneskunskaper i kombination med miljökompetens inom sina ämnesområden, ex juristermed miljöjuridik, ekonomer med miljörevision eller byggingenjörer med särskild miljökom-petens.

En fördel med att integrera miljökunskap i befintlig utbildning jämfört med att köra separatamiljökurser är att inte bara de som redan är intresserade av miljökunskap lär sig mer i äm-net. Man får dessutom in miljöperspektivet där det hör hemma i många delar av sin utbild-ning, istället för att själv försöka se kopplingarna mellan en separat miljökurs och andra kur-ser. En nackdel med att integrera miljökunskapen är att lärare kan känna att de inte behärs-kar miljöaspekterna inom sitt ämnesområde. Om en lärare måste tala om miljöfrågor inomsitt ämne utan att egentligen vara motiverad för det, kan läraren mycket väl skicka ut signalersom kan tydas som att miljöfrågorna är ett nödvändigt ont i undervisningen

119 http://utbkat.gu.se/utbildning/utb/A69.html120 Detta stycke baseras på en intervju med Anna Lundh, handläggare vid Högskoleverket, som arbetarmed med den referensgrupp inom Rådet för högskoleutbildnings (fd Grundutbildningsrådet) som harsom uppdrag att främja integrering av miljöperspektiv inom grundutbildningen i högskolan, 00 01 19.121 www.hgur.se

69

För att stödja högskolorna har Rådet för högskoleutbildning därför koncentrerat sitt arbetedet senaste året på att sprida goda idéer och goda exempel på lyckade satsningar inom mil-jöintegrering i grundutbildningen till lärare, studenter, miljösamordnare på högskolorna m fl.Man försöker på så vis inspirera lärare till att själva integrera miljöperspektiv i sin undervis-ning och erbjuda tillfällen att bygga nätverk med varandra och med kunniga personer inomrespektive kompetensområde med kompetensutveckling som följd. Varken från Rådet förhögskoleutbildnings eller från Högskoleverkets sida går man däremot ut och säger att manbör agera på ett eller annat sätt inom enskilda högskolor och universitet för att integreramiljöfrågor i grundutbildningen. Högskoleverkets och Rådet för högskoleutbildnings roll är iförsta hand att främja utvecklingen.

Vid rådet tycker man sig se att Intresset vid högskolor och universitet för att lära mer om hurman kan integrera miljökunskap i olika utbildningar har ökat på senare tid. Detta kan varaett resultat av att allt fler universitet och högskolor driver egna miljöledningssystem, precissom varit fallet på Högskoleverket, och att detta påverkar utbildningen

Rådet för högskoleutbildning har dock fått signaler som tyder på att färre studenter än tidi-gare söker sig till miljörelaterad utbildning. Man har även exempel på att studenter väljerämnesintegrerad miljökunskap framför separata miljökurser. Byggingenjörsutbildningen vidMälardalens Högskola, som innehåller ämnesintegrerad miljökunskap, har till exempel haftfler sökande än utbildningen till miljöingenjör. Detta kan ha många orsaker, men kan tolkassom att ämnesintegrering av miljökunskaputbildningen föredras av studenterna.

Andra miljöutbildningar

I Sverige sker även en stor del av utbildningen utanför gymnasie- och högskolorna. Mer-parten av dessa utbildningar fokuserar på rena miljö- och ekologifrågor. Utbildningarna ärnågot mer tillämpade än högskoleutbildningarna.

Bland annat ges nio olika miljörelaterade utbildningar på ca två terminer var inom Komvuxregi. Personer kan t.ex. utbildas till miljösamordnare, ekoguider, företagsekologer samtinom ekologiskt lantbruk.122

Sedan 1996 finns det även kvalificerade yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå. Runt om ilandet finns det åtta olika miljöinriktade kvalificerade yrkesprogram. Dessa utbildningarsträcker sig vanligtvis över fyra terminer (80 poäng) och finns inom miljöinformatik, miljö-kommunikation, miljösamordning, samhällsekologi, natur och kulturvägledning, samt IT,kvalitet och miljö.123

Dessutom ges miljöutbildningar i folkhögskolans regi. Det finns för närvarande 147 folk-högskolor i Sverige och 14 miljörelaterade utbildningsprogram. Utbildningarna skiftar van-ligtvis i längd mellan 1-3 år, och inkluderar miljölinjer, vilt- och naturvårdslinjer, miljö- ochlandskapsvård osv.124

122 Asken. http://utbildningar.ams.se/studier 99 11 30123 Ibid124 Ibid

70

Slutligen ger även AMU två kortare miljöutbildningar på 3 respektive 6-8 veckor. Utbild-ningarna bedrivs för att ge studenterna en allmän kunskap om miljön och för att göra detmöjligt för deltagarna att verka som arbetsledare i ALU-projekt.

Slutsatser - tillgång och efterfrågan

Enligt Högskoleverkets rapport, “Högskoleutbildade - tillgång och efterfrågan”125, ökar till-gången på de flesta utbildningsgrupper idag. Enligt AMS förutspås ett överskott på utbilda-de humanister och vissa samhällsvetare inom ett tioårsperspektiv.. Det förutspås å andrasidan en brist på tekniker, vissa naturvetare, lärare och vårdutbildade.126

I Stockholm har det, i samarbete med AMS, startats en arbetsförmedling för miljörelateradejobb: Ecojob. Konsultföretag och företag inom offentlig sektor står för majoriteten av re-kryteringsuppdragen.127

Vid en jämförelse mellan de arbetssökande som fanns i Ecojobs kompetensbank (figur 11)och dem som vidareförmedlades till arbetsgivarna (figur 12) syntes en skillnad i tillgång ochefterfrågan. Det har främst varit personer med ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning somhar efterfrågats i rekryteringssyfte. Det var också en stor efterfrågan på utbildade informa-törer. Det var å andra sidan ett överskott av biologer som sökte arbete.

Figur 10 Kompetens bland de arbetssökande i Ecojobs kompetens bank

Övrig utbildning11%

Samhällsvetare6%

Biologer27%

Jurister3%

Kemister10%

Ingnjörer/ civilingenjörer

26%

Miljö- och hälsoskydds-

utbildning5%

Ekonomer / miljöekonomer

12%

125 Högskoleverket Högskoleutbildade - tillgång och efterfrågan.126 Ibid127 Ecojob. Behovsanalys (1999)

71

Figur 11 Kompetens bland de arbetssökande som Ecojob förmedlar som kandidater

Ingenjörer/ civilingenjörer

29%

Utbildare/ informatörer

20%

Samhällsvetare10%

Biologer/ kemister10%

Agronom/ jägmästare

3%

Övrig utbildning4%

Ekonomer/ miljöekonomer

18%

Miljö- och hälsoskydds-

utbildning6%

Dessa resultat stämmer till viss del överens med slutsatserna i den här rapporten. Rakt ige-nom alla intervjuer ser vi en ökad efterfrågan på personer med en grundutbildning inom eko-nomi, teknik, juridik eller möjligtvis beteendevetenskap och naturvetenskp. Dessa personerbör sedan ha en förståelse för miljöfrågor. Denna förståelse ska ha uppnåtts antingen somen del av den befintliga utbildningen, t.ex ingenjörer med miljöfokus, eller genom en påbygg-nadskurs eller -utbildning.

Det viktigaste är att de är utbildade för att klara ett “icke miljöjobb”, men då miljöintegreras mer och mer i alla arbeten blir denna miljökunskap en konkurrensfördel.

Visserligen kommer det alltid att behövas en viss mängd miljöspecialister, men dessa perso-ner kommer huvudsakligen att arbeta som konsulter eller inom forskningsvärlden. Trots denväxande miljökonsultsektorn är denna så pass liten att det totalt sett inte kommer att skapasså många nya miljöspecialistjobb.

Trenderna inom utbildningen, å andra sidan, visar en enorm ökning av personer som har ex-amen i ren miljökunskap. Utbildningarna sträcker sig från kortare program på några måna-der eller något år, till mycket längre utbildningar på upp till fyra år. Dessa drivs bl a av folk-högskolor, AMS och högskolor. Det hade varit önskvärt att veta exakt hur många som ex-amineras varje år med en ren miljöutbildning, men detta hade hade krävt en mer ingåendeinsamling av grunddata. Enligt vad som kunde urskiljas hade personer med ansvar för dessautbildningar inte alla gånger någon uppfattning om vad studenterna skulle ägna sig åt efterutbildningen, eller vad redan examinerade studenter gjorde för tillfället. Det verkade mångagånger inte ha skett någon relevant behovsprövning när man startade de här utbildningarna.Det är snarare, som en av de intervjuade påstod, en “jakt på studenter”. “Det gäller att ut-forma program för att locka till sig så många studenter som möjligt, och miljö är rätt för till-fället”.

Det sammanfattande intrycket är att det utbildas fler personer i ren miljökunskap i Sverigeän vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, vilket kommer att leda till ett överskott på mil-

72

jökompetenta personer. Visserligen börjar högskolor mer och mer integrera miljö i andrautbildningar, men det är en process som tar lång tid. Om miljökunskap ska bli en obligato-risk del av en befintlig utbildning måste något annat tas bort, och som några av de intervjua-de nämnde är det “en konstant maktkonflikt om vad som ska ingå i olika utbildningar”.Miljöutbildningen måste också skräddarsys för studenterna. För att en ekonom ska tycka attmiljökunskap är intressant och relevant måste utbildnigen vara utformad på ett för ekonomerspecifikt sätt.

73

8. Analys och slutsatserI denna rapport har vi valt att belysa de jobb som i ett brett perspektiv på något sätt relate-rar till miljön. Vi lämnar därmed den traditionella termen ”gröna jobb” som ofta förknippasmed statligt initierade arbeten. I rapporten anläggs ett bredare synsätt på miljö och syssel-sättning och vi talar därför om miljörelaterade jobb. Vår definition av miljörelaterade jobblyder:

Miljörelaterade jobb är jobb i miljöindustrin samt de jobb i övriga organisationerdär arbetsuppgifterna innefattar att förbättra organisationens eller omvärldensmiljöprestanda.

Inom definitionen återfinns tre huvudtyper av jobb:

1. jobb inom miljöindustrin,2. miljörelaterade jobb i andra typer av organisationer, och3. jobb som resulterat av olika investeringsprogram.

MiljöindustrinMiljöindustrin är den del av industrin där vi kan uttala oss om antalet arbetstillfällen, eftersomSCB har samlat relevant data. Det finns för närvarande 95.000 personer som jobbar inomden svenska miljöindustrin. Den är uppdelad mellan de så kallade kärnbranscherna ochövrig miljöindustri.

Kärnbranscherna omfattar återvinning, avfallshantering och renhållning, regummering, av-loppsrening och partihandel med avfallsprodukter och skrot. Dessa branscher beräknas haca 13.000 anställda. De kännetecknas av en relativt låg utbildnings- och lönenivå128. Vi be-dömer att kärnbranscherna kommer att öka sin omsättning de närmaste 5 –10 åren, och attdetta kommer att leda till en svag ökning av antalet sysselsatta. Ökningen innebär inte såmycket de jobb med låga utbildningskrav som omnämns av SCB, utan snarare jobb förhögutbildad arbetskraft. Nya tekniker och system som skall utvecklas innebär att kun-skapskraven ökar och att fler högutbildade behövs inom branscherna.

Kärnbranscherna fungerar som vilken industri som helst, men de är unga och outvecklade,och det finns fortfarande en stor rationaliseringspotential inom dem. För tillfället hårdnarkonkurrensen, både nationellt och internationellt. För att överleva och förbli ekonomisktlönsamma blir företag tvungna att genomgå sammanslagningar och delta i teknikutvecklingoch införa rationaliseringar och automatisering av sina processer. Detta leder till att många avde manuella jobben på sikt kommer att slås ut. Dessutom kommer branschens verksamhet iallt större utsträckning att övertas av och integreras i övrig industriell verksamhet.

128 Statistiska Centralbyrån. (1999) Rapport 1999:2, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige.

74

Det finns två omständigheter som ändå tyder på att nya jobb kan uppstå i branschen. Denförsta är att många i branschen närmar sig pensionsåldern, vilket kommer tt innebära ett be-hov av nyrekryteringar. Den andra är den potentiella utvecklingen av återvinningssektornmot baklängesfabriker, vilka återtar, demonterar och uppgraderar produkter. Detta skullekunna innebära en explosionsartad ökning av antalet arbetstillfällen inom miljöbranschen.

Representanter för branschen tror att branschens tillväxt samt pensionsavgångar kommer attöverstiga de dämpande effekter på sysselsättningen som förväntade rationaliseringar innebär,vilket alltså leder till en svag ökning av antalet jobb.

Övrig miljöindustri omfattar en mycket bred grupp av företag som sysslar med allt från kon-sultverksamhet, forskning och utveckling och utbildning till ekoturism och förnyelsebar ener-gi. Sammanlagt finns det 82.000 anställda inom denna grupp, varav många jobbar inom nå-gon form av kunskapsföretag. Det sker en tillväxt inom denna del av miljöindustrin, vilketmedför en ökad efterfrågan på högutbildad personal som ekonomer, civilingenjörer, juristeroch naturvetare, som även har kunskaper i miljöfrågor.

Tillväxten sker framför allt inom konsultverksamheter, då fler och fler företag väljer att läggaut viktiga miljöfunktioner på konsultföretag. Dessutom finns det en betydande potentiell till-växt inom såväl området förnyelsebar energi som inom miljötekniksektorn. Storskaliga inve-steringar i förnyelsebar energiproduktion förutsätter dock antingen fortsatt minskade kostna-der för förnyelsebar energiproduktion eller ett ekonomisk klimat som gynnar investeringar.

Miljötekniksektorn kan tänkas utvecklas, antingen genom att nya produkter utvecklas ochsäljs på den svenska marknaden, eller genom att befintliga produkter exporteras utomlands.Sverige kan dra fördel av att andra länder, t.ex de länder i Östeuropa som nu ansöker ommedlemskap i EU, behöver göra samma miljöinvesteringar som Sverige redan gjort. Härgäller det för Sverige att satsa på att utveckla exportfrämjande åtgärder.

Privat sektorInom den privata sektorn ökar miljöarbetet och därmed antalet anställda med miljörelatera-de jobb. Fler och fler företag utanför miljöindustrin anställer miljöansvariga, miljöchefer ellermiljökoordinatorer. Då det bara handlar om ett par personer i varje företag, av vilka mångajobbar deltid med miljöfrågor, är denna grupp mycket svårare att avgränsa än de anställdainom miljöindustrin. Det blir mer eller mindre omöjligt att räkna antalet sysselsatta, men detgår att utröna trenderna.

Den mest förekommande åsikten om de miljörelaterade jobbens framtid är att de kommeratt bli fler, i den meningen att allt fler anställda kommer att arbeta med miljöfrågor som ennaturlig och integrerad del i sitt arbete. Däremot kommer det inte nödvändigtvis att bli flersom arbetar uteslutande med miljöfrågor. Detta beror på att ansvaret för miljöarbetet skjutsallt längre ut i organisationerna och blir en integrerad del av den dagliga verksamheten.

75

Den mest efterfrågade kompetensen för personer som skall arbeta med miljöfrågor är engedigen yrkesutbildning och yrkeserfarenhet inom det yrke man har valt, samt en praktiskindustri- eller branscherfarenhet. Först när man är duktig inom sitt yrke kan man relateramiljöfrågorna till organisationens verksamhet och utveckla miljöarbetet. Miljökunskaper skallvara ett komplement till yrkeskunskaperna eller ett fördjupningsområde där man relaterarmiljöfrågorna till yrkeskunskaperna.

Lämplig utbildningsbakgrund för denna kompetens är en gedigen yrkesutbildning medbredd, gärna en kombination av naturvetenskapliga och samhällsorienterade ämnen, menmed en stark specialisering inom det område man vill verka yrkesmässigt inom. Miljöutbild-ning bör vara ett komplement till eller fördjupning inom yrkesutbildningen. Förmåga att tänkai tekniska och affärsmässiga termer värderas också mycket högt.

Viktigt är även att ha egenskaper som drivkraft, förmåga att kommunicera på ett pedago-giskt sätt och en stark social kompetens. Detta är en logisk konsekvens av att ansvaret förmiljöarbetet skjuts allt längre ut i företagens organisationer. Den som vill arbeta med attgenomföra denna utveckling av miljöansvaret måste kunna arbeta med människor på rättsätt.

SmåföretagMiljöarbetet i små och medelstora företag skiljer sig från storföretagen på ett par väsentligapunkter. Hittills har de stora företagen varit föregångare vad gäller satsningar på miljöområ-det, medan de små företagen har släntrat efter. Småföretagen håller dock på att mötas avökade kund- och lagkrav och börjar därför ta tag i sitt miljöarbete. De begränsas dockmånga gånger av sin storlek. Kostnaderna och byråkratin som är inblandade i att till exempelimplementera ett miljöledningssystem anses inte hanterbara för småföretag. De har vare sigråd att anställa personer med miljökompetens eller tid att avvara nuvarande anställda för attjobba enbart med miljöfrågor. Istället söker de ofta hjälp ifrån konsulter eller andra organi-sationer som inriktar sig på att hjålpa småföretag med miljöfrågor (t.ex. NUTEK och AlmiFöretagspartner) för att åtgärda miljöproblem och kunna möta kundkrav.

Man kan således urskilja två typer av miljörelaterade jobb i anknytning till småföretag, delsinom småföretagen själva men även inom andra organisationer som jobbar med miljöfrågor ismåföretag. De som jobbar med miljöfrågor i småföretagen är huvudsakligen tidigare an-ställda som vidareutbildats för att bli miljöansvariga. Det sker alltså ingen ökning av jobb ismåföretagen på grund av krav på miljöarbete. Däremot skapas det några jobb indirektinom de organisationer och konsultbolag som arbetar mot småföretag. Dessa företag växerför tillfället och väntas fortsätta utvidgas en liten tid framöver. Den typen av personer somanställs för att arbeta inom dessa organisationer är högskoleutbildade tekniker eller naturve-tare med goda miljökunskaper, industrierfarenhet samt kunskap i argumentationsteknik,pedagogik och ekonomi.

Offentlig sektorMiljöarbetet i den offentliga sektorn håller på att förändras. Likt den privata sektorn integ-reras miljöfrågorna mer och mer i alla delar av arbetet inom kommun och landsting. Dettainnebär att det kanske inte blir så många nya miljöjobb men att alla inom organisationernablir mer och mer påverkade av miljökrav.

76

De jobb som kommer att öka inom kommunen blir huvudsakligen de traditionella myndig-hetsutövarna (till följd av miljöbalken som anses leda till en ökad arbetsbörda kommunalt)samt projektanställda och konsulter. Däremot kommmer det förmodligen att ske en minsk-ning av andra miljötjänster i kommun och landsting på grund av ekonomiska åtstramningar.Mycket av arbetet skiftas från den offentliga sektorn till den privata sektorn, då företag fårmer ansvar över sitt miljöarbete och då mycket arbete läggs ut på privata konsulter medspecialkompetens. Därför blir generalister, med vissa undantag, mest eftertraktade inomden offentliga sektorn. Högskoleutbildning, gärna dubbel examen, kommer att anses fördel-aktigt. Miljöpolitikerna får en mer gränsöverskridande roll och miljöavdelningen går mot endecentraliserad enhet som fungerar som intern konsult inom kommunen.

Det är viktigt att inse att nivån på miljömedvetenhet generellt i den offentliga sektorn är vik-tig, då de beslut som fattas inom alla olika avdelningar av t.ex. kommunen påverkar utveck-lingen av jobb i andra delar av samhället. Ett exempel som redan nämnts är Stockholms länstillväxtavtal. Det är därför viktigt att uppnå ett ökat miljökunnade inom hela den offentligasektorn.

Landstingen ser en svag ökning av fast anställd miljöpersonal, men återigen påpekas det attmiljöarbetet måste integreras snarare än att fungera som ett sidospår utanför resten av verk-samheten. För större projekt i landstinget används konsulter för att starta upp projekt ochsedan tar de anställda över och driver projektet.

IntegreringIntegrering av miljörelaterade arbetsuppgifter i befintliga jobb är den mest tydliga trendenvad avser miljöfrågornas roll på den svenska arbetsmarknaden. Det kommer att bli fler jobbdär miljöfrågorna integreras som en naturlig del av annat arbete, t ex som ett delansvar i entjänst.

Bilden ovan är en illustration av hur miljöintegreringen i befintliga jobb växer fortare ochkommer att påverka fler jobb än de nya miljörelaterade jobb som skapas på arbetsmarkna-den.

77

KompetensDen ökande efterfrågan på personer som är duktiga på att integrera miljöfrågor i befintligajobb har betydelse för vilken utbildning man bör välja om man vill arbeta med miljöfrågor.Både inom gymnasieskolan och högskolan finns det ett antal sätt att tillgodogöra sig miljöre-laterad utbildning. För att kunna söka en mängd typer av jobb inom den kommande miljö-integrerade arbetsmarknaden, är det effektivt att läsa kurser och program där miljöfrågorbehandlas som en del av andra ämnen, dvs där miljökunskapen är integrerad i befintliga kur-ser av olika slag. Ett annat alternativ är att läsa miljökunskap som ett komplement till sin ut-bildning, eller att fördjupa sig i hur miljöfrågorna relaterar till det ämnesområde man huvud-sakligen läser.

Om man väljer att endast läsa miljökunskap i sin utbildning, skall man vara mycket nogamed att på förhand se till att det finns en arbetsmarknad för den kunskap man har tillägnatsig. Den del av arbetsmarknaden, inom vilken dessa personer kommer att konkurrera omjobben, kommer att vara mycket begränsad. Denna insikt verkar saknas bland många avdem som planerar miljöutbildning idag.

Den framtida arbetsmarknaden kommer i första hand att efterfråga högutbildade personermed bred kunskapsbas som har funnit sin yrkeshemvist, är specialiserade inom denna ochrelaterar miljöfrågorna till den. Detta gäller både inom den privata och den offentliga sektorn.

Den viktigaste frågan att arbeta med för gymnasieskolor och högskolor blir därför att integ-rera miljökunskap inom befintliga utbildningar. Det finns goda exempel på hur detta hargjorts med framgång, men mycket arbete återstår. En viktig framgångsfaktor är att vidareut-bilda lärare i ämnesintegrerad miljökunskap. Högskoleverket kan bidra med idéer, råd ochmedel för att stödja sådan verksamhet.

InvesteringsprogramInvesteringsprogram med gröna förtecken är i första hand sysselsättningsstimulerande åtgär-der. Dessutom har de fördelen att de bidrar till en bättre miljö. Sedan 1994 har stora sum-mor avsatts för statliga investeringsbidrag och lokala investeringsprogram med det dubblasyftet att både skapa arbeten och förbättra miljön. Pengarna har bland annat gått till att ska-pa jobb inom förnyelsebar energi, energieffektivisering och naturvård. Den samlade miljö-förbättringen av dessa satsningar är svår att överskåda, men statistik finns för hur mångajobb som skapats och vad de har kostat. Satsningarna har till största delen resulterat i tillfäl-liga jobb. Antalet jobb som genereras är en funktion av hur mycket pengar staten satsar.

Dessa program är ett sätt att använda miljöargument för att kortsiktigt minska arbetslöshetengenom att anställa personer till att utföra olika typer av miljöjobb utan krav på högre utbild-ning. Om man vill investera sina resurser för att skapa en hållbar utveckling i hela samhälletpå lång sikt, är det bättre att utbilda människor i miljörelaterad kunskap så att de kan fåjobb i kraft av sin kompetens.

Om man däremot av politiska eller sociala skäl vill behålla manuellt arbete i industrin för låg-utbildad arbetskraft kan man göra det i miljöindustrin, men då ska man vara medveten omatt man därmed skapar en lägre produktivitet i branschen. Det finns starka sociala skäl attmåna om dem som har det svårt på arbetsmarknaden, och då kan miljörelaterade invester-

78

ingsprogram vara ett bra alternativ. Om man från statligt håll därför väljer att investera imiljörelaterad verksamhet, är det viktigt att man är medveten om risken att slå ut privataentreprenörer inom samma verksamhet, vilka genererar skatteinkomster till staten.

Som nämnts tidigare är miljörelaterade jobb inte i första hand begränsade till kärnbranscher-na inom miljöindustrin. Miljökompetens integreras istället allt mer i alla delar av samhället.Förebyggande miljöarbete är alltid bättre än att försöka läka skadorna i efterhand. Därförkan det inte vara optimalt att satsa statliga medel på den sektor som städar upp efter detövriga samhällets verksamhet, nämligen delar av miljöindustrin. Förebyggande åtgärder i alladelar av samhällets verksamhet är en bättre investering för framtiden.

Slutsatser

•• Miljörelaterade arbetsuppgifter och ansvarsområden kommer att integrerasallt mer i befintliga arbetsuppgifter inom alla nivåer och uppgifter på arbets-platser.

•• Antalet miljörelaterade jobb kommer totalt sett att öka, men detta beror hu-vudsakligen på att miljöfrågor integreras i befintliga jobb, snarare än att nyamiljörelaterade jobb skapas.

•• Kraven på kompetens för dessa miljörelaterade jobb utgörs främst av för-mågan att kunna relatera miljöfrågorna till sitt yrke på ett konstruktivt sättoch en allt högre utbildningsnivå. Det vill säga välutbildade ingenjörer, eko-nomer, jurister med flera kommer att vara mer efterfrågade om de ocksåhar en adderad miljökompetens.

•• Utbud och efterfrågan när det gäller miljörelaterad kompetens stämmerbara delvis överens. För många rena miljöspecialister utbildas, inte minst pålandets högskolor, i förhållande till den väntade efterfrågan. Däremot finnsett behov av relevant miljöutbildning för personer med annan grundkompe-tens. På utbildningsområdet behöver man därför hitta sätt att integrera mil-jökunskap inom alla ämnesområden.

•• Om man från statligt håll vill satsa på långsiktigt verkande åtgärder för attnå en hållbar samhällsutveckling, är det bättre att satsa på förebyggandeåtgärder som kompetensutveckling och integrering av miljöfrågor i olika ut-bildningar, snarare än att anställa personer för att kortsiktigt försöka läkade miljöskador som samhället åstadkommer.

• Staten har också en viktig roll genom att den skapar de lagar och andraregler som i mycket bestämmer vilka miljöuppgifter som företag, myn-digheter och andra aktörer kommer att utföra. Att på detta sätt skapa efter-frågan på miljörelaterad arbetskraft är miljömässigt motiverat och långsik-tigt hållbart.

79

9. Intervjulista

Miljöindustrin

Åsa Bengtsson Nordvästra Skånes Renhållnings ABLina Bergendahl Kemi och Miljö ABLennart Blomgren Svenska VindkraftsföreningenLars Dahlgren Svenska BioenergiföreningenPeter Domini Stena MetallThord Görling MetallkretsenAnnika Helkner ÅtervinningsindustirernaThomas Hellström Svenska Vatten och AvloppsverketJohanna Lissinger Internationella MiljöinstitutetHenrik Lövqvist IntrashiftStaffan Modig Ragn-Sells ABElisabeth Munck af Rosenschöld Arthur AndersenAnna Nordström Kemi och Miljö ABOle Paus AB Jacobson och WidmarkBirgitta Sundström SYSAVLena Trulsson KM MiljöteknikWeine Wiqvist RenhållningsverksföreningenStaffan Ågren Ragnar Sellberg Foundation

Miljöansvarig inom olika organisationer

Privat SektorAnders Allander ABB Industrial ProductsInger Andersson Jönköpings EnergiJoachim Axelsson Algon , Mobile CommunicationsKatarina Brandt NexploPer Broman Stora EnsoAnders Burvall NefabAnita Falkenek ICA HandlarnasDaneille Freilich ByggentreprenörernaLena Gevert AB VolvoBengt Graaf Svenska BostäderAnn Hedberg NCC Fastigheter ABMats Olov Hedblom EricssonJörgen Hedeås Milko MejerierPeter Hellberg Astra Arcus ABRolf Henriksson SydkraftAnn- Charlotte Holmgren BTLBengt Hultman MoDoPatrik Isaksson SCANils Jirvall Skogsindustrierna

80

Jussi Kossoma Carlshamns MejerierBertil Kronvall Novartis SeedsMikael Käll Metsä TissueJimmy Larsson PEABAnders Lidbäck NordbankenPer Olof Lind Senska ShellAnders Linde PLMLars Åke Lindahl BolidenCatarina Lotze PreemMaria Lånje LindexStefan Malmström Becker Acroma KBKenneth Nordström LKABKarin Nytorp Akzo Nobel Surface ChemistryLennart Olsson Albany Nordiska ABThomas Parker Lnds EnergiSören Persson LRFLena Pripp DellAllan Sagerfalk Nässjö tryckeri ABDan Skarpsjö LUNALars Strömberg Assi DomänBo Swanér SAAB AutomobileThomas Tengå Länsförsäkringar MiljöLena Wennberg Arlanda AirportMarja Widell ABBMargareta Winell Alcro BeckersClaes Åkesson Arla

Små och medelstora företagErik Asplund NUTEKSverker Erlandsson Grafiska Företagens FörbundJan Krylborn IndustriförbundetMarianne Rilde Björkman Företagarnas Riks OrganisationPer-Åke Strandsäter Almi FöretagspartnerLars Wallentin Anell

Kommun och Landsting

Olof Hallén Arvika kommunPer Hansson Staffanstorps kommunJon Johansson Nacka kommunHelena Kode Åström Linköping kommunSten Liljedahl Hallands LandstingKarin Loodberg Lunds kommunJon Möller Stockholms kommunMargareta Olofsson Stockholms stadMarianne Olovsson Halmstads kommun

81

Kristina Olsson Stockholms kommunförbundBengt Persson Säffle kommunAgneta Pettersson Uppsala kommunLennart Reuterberg Göteborgs stadGöran Servin Bromölla kommunKatarina Wenmann Bodens kommunPeter Wenster Svenska KommunförbundetLasse Öhlund Jönköpings Landsting

Arbetsmarknadsparter och IntresseorganisationerRichard Almgren IndustriförbundetNiklas Bergström TimbroMargareta Mårtensson SAFSven Nyström LOAnna Pramborg TCOInger Strömdahl IndustriförbundetKristina Wajgur SACOPer Ängqvist SNF

Forskning och UtbildningKerstin Gustafsson Lunds UniversitetGunilla Jönsson Lunds Universitet och MISTRAIngrid Karlsson UtbildningsdepartementetEva Leire Lunds Tekniska HögskolaLennart Lindqvist Göteborgs UniversitetAnna Lundh HögskoleverketSindre Magnusson Konsult åt Malmö HögskolaThomas Palo Miljöhögskolan i UmeåSiv Sellin SkolverketMonica Slama EcojobGöran Wallin Göteborgs Universitet

MediaClaes Sjöberg Miljörapporten

82

10. Referenser

Literatur Referenser

ALMI Företagspartner. Miljö4. ALMI Företagspartner.

Bergendahl, Lina. (1998) Baklängesfabriker. Lund: Internationella Miljöinstitutet vid LundsUniversitet.

Birkenheim, J. et al. (1999) Miljödiplomeringar i Sverige - En delrapport i projekt SME-MAS. Lund; KFS, 1999.

Delegationen för ekologisk omställning vid Naturvårdsverket. Rapport 4744. Utvärdering avinvesteringsbidrag till gröna jobb. Naturvåsrdsverkets Förlag, Stockholm, 1997.

GEFO. (1999) Ekoeffektivitet och sysselsättning. Kan effektivare användning av resurser gebättre miljö och nya jobb? Stockholm: Jakobsbergs Tryckeri.

Gymnasieförordning (1992:394) Omtryck: SFS 1999:844.

Högskoleverket (1999) Högskoleutbildade - tillgång och efterfrågan. Stockholm: Högskole-verket, 1999.

The International Institute for the Urban Environment. Let’s make Green Work. A publica-tion for the Network of Urban Forums for Sustainable Development,, NIVO, Delft, 1999

The Internationel Institutet for the Urban Environment. Let´s make green Work, A publica-tion for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, med referens till TheEuropean Observatory for SMEs (1998), European Network for SME Research, Fifth An-nual Report, Zoutermeer, EIM.

The Internationel Institutet for the Urban Environment. Let´s make green Work, A publica-tion for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, med referens till EUEmployment Report 1997, Office for Official Publications of the European Communities.

The Internationel Institutet for the Urban Environment. Let´s make green Work, A publica-tion for the Network of Urban Forums for Sustainable Development, med referens till Euro-pean Commission (1997) Energy for the Future: Renewable Sources of Energy. Communi-cation of the European Commission. Luxembourg: Office for Official Publications of theEuropean Communities.Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin. Miljödriven teknikutveckling. Gotab, Stockholm,1996.

Miljödepartementet (1999). Lokala investeringsprogram, Faktablad, 14 april 1999.

MiljöRapporten.(1997) Miljöchefen kartlagd. Miljörapporten. Nr 14. 5 December 1997.

83

Nordisk Ministerråd, Nordisk konferens om sysselsättning och miljö, 13 april 1999 i Stock-holm. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd, 1999.

Nutek. Miljöstyrning i småföretag. NUTEK

Regeringskansliet, Miljödepartementet. Gröna jobb, Miljö-, närings- och arbetmarknads-politik i samverkan. Regeringskansliets offsetcentral, Stockholm, 1998.

Sammalistos, Kaisu (1999), Higher Education Environmental Programmes and theEnvironmental Labour Market in Sweden. Essence-projektet

Siv Sellin (1999), Skolverket: Förstärkning av miljömålen, Ett första utkast 99 07 06.

Seinhilper, Rolf 1998, Remanufacturing: The Ultimate Form of Recycling, Frauenhfer IRBVerlag, Stuttgart, Germany.

Skolverket.Nya programmål för gymnasieskolans nationella program, Statens Skol-verks Författningssamling.

Socialdemokraterna. Tillväxt i grönt folkhem - inför socialdemokratrnas extra partikongress10-12 mars år 2000. (1999) Stockholm: Stockholmstidningen, September 1999.

Statistiska Centralbyrån. (1999) Rapport 1999:2, Miljöföretag och gröna jobb i Sverige.SCB - Tryck, Örebro, 1999.

Statistiska Centralbyrån. (2000) Rapport 2000:1, The Environment Industry in Sweden1999. SCB - Tryck, Örebro, 2000.

SOU 1998:118. Närings- och handelsdepartementet. Sustainable Sweden - a successstory. Möjligheter och hinder for en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat närings-liv. Slutbetänkande av Miljöexportutredningen, Stockholm, 1998.

Svenska Kommunförbundet (1997) Kommunerna och Miljön. Kommunpolitikernas roll imiljöarbetet. Stockholm: AB Grafisk Press.

84

Internet Referenser

Asken. http://utbildningar.ams.se/studier 99 11 30

ECOJOB. Behovsanalys. http://www.ecojob.edu.stockholm.se/behovan.html 99 10 20

Essence Project www.vsnu.nl/servlet/nl.gx.vsnu.client.http.ShowObject?id=522399 12 02

Göteborgs Universitet - Miljövetenskap. http://utbkat.gu.se/utbildning/utb/A69.html 00 0113

Hållbara Sverige – uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling,http://www.hallbarasverige.gov.se/vad_ar/index.htm 99.11 23

Högskolan i Karlskrona/Ronneby, http://www.hk-r.se/, 00 01 18.

Luleå Tekniska Universitet. http://www.sb.luth.se/index.html 00 01 17.

Lunds Tekniska Högskola http://www.lth.se/GU/ListaGU_s.html, 99 01 17.

Malmö Högskola http://www.mah.se/ 00 01 17.

Mitthögskolan http://www.mh.se/utbildning/.html, 00 01 17.

Mälardalens Högskola http://www.mdh.se, 00 01 17.

Näringslivets miljöcheger. www.nmc.a.se 00 01 10

Regeringsförklaring 16, September 1997. http://www.regeringen.se/ regering-en/regeringsforklaring/tidigareregeringsforklaringar/970916.htm 99.10.20

Rådet för Högskoleutbildning http://www.hgur.se 99.12.02

Skolverket http://www.skolverket.se/, 00 01 16.

Rapporten har rekv.nr 802 381

Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per årav ”Arbetsmarknadsutsiktern” och ”Var finns jobben”

samt redovisningar från olika utredningar somutförs inom AMS Utredningsenhet.

Rapporten finns på vår hemsida www.ams.seRapporten kan också beställas från AMS Närservice,

Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36.E-mail: [email protected]

AM

S U

tred

ning

senh

et. R

ekv.

nr 8

02 3

81 U

ra 2

000:

1

Ura 2000:1

Documents

De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige · Denna rapport har skrivits vid Internationella Miljöinstitutet i Lund, ... bar samhällsutveckling ... Resultaten presenteras istället