DECEMBER 1998 1

AktstycketMedlemsblad från ArkivCentrum Örebro län

Nya

God Jul och Gott Nytt ÅrTillönskas alla medlemmar, kolleger, väl-villiga främjare och nyttjare av Arkiv-Centrum.

I er hand håller ni nu Nya Aktstycketsförsta nummer. Aktstycket var Folk-rörelsernas arkivs medlemsblad. NyaAktstycket är ett gemensamt medlems-blad för de två arkiv som samverkar påArkivCentrum: Folkrörelsernas arkiv iÖrebro län och Örebro läns företags-arkiv.

Med detta blad vill vi hålla kontaktmed våra medlemsorganisationer ochmedlemsföretag, men vi hoppas ocksåatt andra läsare ska kunna hitta något avintresse i Aktstycket. Vi tar emot tips ochsynpunkter på utformning och inne-håll.

I det här numret har vi givit plats förett blandat stoff från olika områden avarkivens verksamhet.

För 100 år sedan organiserade sigÖrebros arbetare politiskt och skapadeÖrebro socialdemokratiska arbetare-kommun. En av dem som var med,kommunens förste ordförande, AugustLagerström, som sedermera blev syndi-kalist, har givit en intressant, livfull ochkritisk ögonblicksbild från arbetarrörel-sens genombrottsår i närkemetropolen.Minnesbilderna är från 1921 och harhämtats från tidningen Syndikalisten,som gavs ut av Sveriges Arbetares Cen-tralorganisation.

Årets stora händelse för ArkivCen-trum var naturligtvis invigningen den 3oktober. Med landshövdingens be-nägna tillstånd publicerar vi hennes talfrån den stora dagen.

En annan viktig händelse under

arkivåret var Arkivens Dag den 7 no-vember. I samband med detta skrev Gö-ran Henrikson en artikel om arkiv iNerikes Allehanda, som vi också trycker iAktstycket.

Under hela året har det strömmat inmaterial till ArkivCentrum. Några avdessa arkiv presenteras under rubrikenNyinkommet på ArkivCentrum.

Några spännande nyheter på bok-och trycksaksfronten vill vi också presen-

Reklambroschyr från 1949 ur Oscarias arkiv.

tera för våra medlemmar och läsare.Att folkrörelse- och företagsarkiven

nu finns tillsammans i ArkivCentrumslokaler är mångas förtjänst. Särskilt bety-delsefullt har stödet från Örebro länslandsting och länsstyrelsen varit. Mångagoda krafter har samverkat till det lycko-samma resultatet. Styrelserna för debägge arkiven sänder ett stort och varmttack till alla som gjort 1998 till ett mär-kesår för arkivsaken i Örebro län.

DECEMBER 19982

Landshövding Gerd Engman knyter ihop debåda arkiven vid invigningen av Arkiv-Centrum Örebro län lördagen den 3oktober 1998. Till vänster landstingsrådSölve Persson, till höger docent ThordStrömberg. Ceremonin övervakas avarkivchef Göran Henrikson.

ArkivCentrums invigningInvigningen den 3 oktober blev enmycket lyckad tillställning. När inled-ningsmarschen, med den äran spelad pådragspel av Hans Johansson från Karl-skoga, hade klingat ut kl 10.00 kundedagens högtidstalare, Gerd Engman,räkna in ca 140 gäster. Landshövdingenavslutade sitt tal med att som invig-ningsritual knyta ihop två gula band, ettför varje arkiv, vilka räcktes henne av detvå arkivens ordföranden Thord Ström-berg och Sölve Persson. Dessa höll ocksåvar sitt anförande i vilka de underströkfördelarna och betydelsen av etabler-andet av ArkivCentrum.

Talare och gratulanter stod på kö.Högskolan genom professor Ann-SofieOhlander, Örebro kommun genomTorgny Larsson, Christer Bogefeldt förRiksarkivet, Britta Hammarbacken förÖrebro läns hembygdsförbund, UlfHugmark från SAF-distriktet och BodeJanzon från Värmlandsarkiv var några avde tjugotvå talarna. Många vänliga ochuppskattande ord sades om folkrörelse-och företagsarkiven. Styrelser och perso-nal överöstes av gåvor i alla de former.Fyrtiofem organisationer, företag ochpersoner överlämnade sina gåvor. Härfanns stiliga blomstergrupper frånFöreningssparbanken, Stadsarkivet iÖrebro och Metall 21:an, vackra tavlorfrån Gullspångs Kraft, ABF och Karl-

skoga kommun, en specialskriven diktfrån PRO:s kulturråd i Karlskoga, värde-fulla böcker av Alf Pettersson och Ker-stin och Folke Bernström, linneduk ochbrieostar från arkivkolleger i Värmland.Och så blommor och åter blommor. Jadet var en härlig dag!

Efter att den långa talarlistan var av-verkad kunde gästerna till Hans Johans-sons buföringsmarsch från Malugn tågamot ArkivCentrums inre regioner för atthugga in på sandvikare, öl och cider.Arkivmagasinens dörrar slogs också uppoch besökarna kunde ta del av skatterfrån de bägge arkivens bestånd. I vimletsyntes bl a Arne Upling med hustru, se-dermera lycklig vinnare av förstapriset itipspromenaden: två biljetter till Hjal-mars Såpa. Bland gästerna märktes ocksåLaila Segersten från Vuxenskolan, kom-munalrådet Erik Johansson, journalis-terna Alf Rune och Bengt Wiktorssonfrån NA respektive ÖK, förra lands-tingsrådet Helny Westman, kulturchefBertil Burman, Elisabeth Anderssonfrån Högskolebiblioteket, Göran Sahlbergfrån Missionsskolan, Bengt Wenzel frånSocialdemokraterna, Per Johan Behrnoch många, många andra.

Festligheterna avslutades med attprofessor Ann-Sofie Ohlander höll eninvigningsföreläsning under titeln ”Attupprätthålla tiden – om minne och iden-

titet” i vilken hon bl a underströk arkiv-ens stora betydelse som förvaltare av vårtkollektiva minne.

Kl 13.00 öppnades för allmänhetenmed visningar, tipspromenad, gamlaörebrobilder, bokbinderi och kalligrafisamt ett bildspel om sko- och gruvindu-stri. När portarna stängdes kl 16.00kunde personal och styrelser med fogkänna, att det hade varit en lyckad dag.

Ett år i nya lokalerI december för ett år sedan började denspännande och ansträngande över-flyttningen av folkrörelsearkivet till denya lokalerna. Flyttningen skedde i egenregi och med en gemensam kraftan-strängning lyckades vi ro det hela ihamn. Det tog hela våren och sommarenatt få allt material på plats och att uppda-tera databaserna och söksystemen.

Inredningen skaffades steg för stegunder våren och sommaren med hänsyntagen både till estetiken och ekonomin.Arbetet har skett i samråd med inred-ningsarkitekt Ingrid Stattin. Helt ny ärArkivCentrums reception, med enfunktionell och vacker receptionsdisksom ständigt är bemannad. Den konst-närliga utsmyckningen i receptionen harÖrebro kommun och Örebro läns lands-tings konstexperter hjälpt oss med.Receptionen pryds av en mycket vacker

DECEMBER 1998 3

Gerd Engmans invigningstal

Mina damer och herrar

I dag höjs värdet ytterligare på vårt län.Man brukar ju kalla kunskapskällor förbanker. Men jag tycker ArkivCentrumär bättre än så. För till skillnad mot depengar som finns i våra banker, så ökarvärdet på varje papper här på Arkiv-Centrum. Här finns vare sig inflation el-ler baisse. Här kan yuppisar och finans-män komma på studiebesök, här är ban-ken som ständigt har hausse!

Ja, egentligen kanske jag skulle börjamed att gratulera huvudmännen tilldenna investering. Grattis Folkrör-elsernas arkiv i Örebro län. Grattis Öre-bro läns företagsarkiv!

Här skulle jag vilja citera Wilmer X:

”Och min matematikJa den saknar ju all logikEtt och ett är två men blir tre när vi blir ettEtt och ett är två men blir tre när vi blir ett”

(Tur att hon inte sjöng, tänker ni nu –det ser jag på er)

Men den här gången var det textensom jag avsåg vara passande. För i sådanahär sammanhang blir inte folkrör-elsernas arkiv plus företagsarkivet två ar-kiv när ni blir ett, utan mer än så. Devärden som kan aktiveras från dennabank kan aldrig underskattas. Men detska också betonas, att så länge som skat-ten ligger nergrävd är värdet begränsat.För det är i samma ögonblick som upp-

gifterna exponeras som värdet uppstår,och då – å andra sidan – kan sammapapper användas hur många gånger somhelst och varje gång det exponeras upp-står nya värden.

Den matematiken saknar inte logik,även om det kan vara svårt för natur-vetenskapen att klä ekvationen i denvanliga matematiska terminologin. Sett idet perspektivet är tillgängligheten ettnyckelord för arkiv som ska göra sam-hällsnytta. Och det vet jag också har va-rit ledstjärnan när företagsarkivet ochföreningsarkivet blivit sambos.

Tillgängligheten handlar ju inte baraom öppettider, det handlar också omsystematik och användarvänlighet. Densom vill söka ska ha lätt att finna. Dennya IT-tiden har avsevärt ökat tillgäng-ligheten för professionella och amatör-forskare. Internet har exempelvis inne-burit en renässans för släktforskningen,och jag vet att ArkivCentrum har ambi-tioner just med Internet och andra IT-medier.

Rätt fungerat kommer ArkivCen-trum att vara ett slags skyltfönster övervårt läns historia, över dess små och storahändelser. För ungefär 100 år sedan bör-jade föreningslivet i vårt län att blomstra.Fackföreningsrörelsen startade, frikyrkoröppnade, nykterhetsrörelsen växte sigstark, idrottsföreningar bildades i stortsett varje by och i varje kvarter. Samhälletförändrades sakta men tydligt. I dag harvi ett annat samhälle. Men utan de för-

ändringar som gjordes för 100 år sedanhade vårt län inte sett ut som det gör idag.

I dag har vi andra utvecklingsmöns-ter. I dag förändras samhället fort och imångas ögon otydligt. Vad betyderegentligen IT-revolutionen? Varför harvi i årets val så lågt röstetal? Vad engage-rar ungdomarna i dag? Vad för slags ar-beten ska utföras när inte fabrikerna be-höver så mycket arbetskraft längre? Ja,det är exempel på frågor som ger sam-hällsförändringen dess oskarpa konturer.

Men just därför att förändringen gårså snabbt att vi inte hinner förstå den, såökar behovet av lättillgänglig informa-tion om vår dåtid och samtid. Med an-dra ord – trots att tekniken gör att det ärså lätt att sprida dokumentation så ökarbehovet av ett ArkivCentrum.

Ett bra skyltfönster över vår dåtid ochsamtid ökar våra möjligheter att nå våraframtidsmål.

Just för att jag så många gånger försö-ker samla krafterna till samarbete för re-gionens utveckling, är jag extra glad överdenna lysande idé att satsa på ettArkivCentrum just förverkligas i vårtlän. Den ökar våra chanser till att nå lä-nets gemensamma vision om att vi till-sammans – enskilda människor, företag,organisationer och föreningar – ska tavara på våra rika möjligheter. På så visskapar vi en attraktiv mellansvensk re-gion, en naturlig mittpunkt i Skandina-vien, med ekonomisk tillväxt, kunskapoch kompetens, ren luft och gröna sko-gar och en god livsmiljö för våra invå-nare…

ArkivCentrum har en tydlig uppgift iförverkligandet av denna vision…

väv av Viveca Nygren deponerad avÖrebro kommun.

Nytt är också ett studierum med platsför 24 personer i klassittning. Forskar-rummet är stort och ljust och kan ta 20personer samtidigt. Ytterligare ett stortgrupprum finns som kan utnyttjas förmöten och sammanträden men ocksåsom uppacknings- och ordnarrum ochtill extra arbetsplatser.

Forskarna har också för första gångenfått ett eget paus- och fikarum, där dekan värma och äta mat eller ta en koppkaffe och tala med varandra utan attstöra. Också för de anställda finns ett re-jält tilltaget personalkök.

Landshövding Gerd Engman.Foto: Christer Pöhner.

DECEMBER 19984

Arkivarier är verksamma i gränssnittetmellan det förgångna och nutiden ocharkiven är tidsmaskiner i vilka man kangöra hisnande resor i det nära och fjärranförflutna. Men arkiven är inte enbartriktade mot historien. Den romerske gu-den Janus, han som gett årets första må-nad dess namn, är det internationellaarkivsamfundets symbol och har två an-sikten, ett som är riktat bakåt och ett somär riktat framåt. Arkiven och arkivariernasäkrar den information vi idag produce-rar för framtiden. Det är en stor utma-ning. Nu går vi in i historien.

I början av 1940 når ett nödrop frånden begynnande judiska katastrofen iCentraleuropa det lugna Garphyttan. Iden dagliga affärskorrespondensenkommer i januari det året ett brev från enav Garphyttans kunder i Tjeckoslova-kien. Det är fabrikanten Eduard Graffrån Mährisch-Ostrau. Hans brev äremellertid avsänt från Buczacz iUkraina. Förklaringen kommer i brevet:

”Sehr geehrte Herren !” inleder Grafoch fortsätter i svensk översättning: ”Dettorde genom radio eller tidningar vara be-kant, att alla män i Ostrau mellan 17 och70 år, självfallet bara judiska män,tvingades lämna Ostrau den 17 oktober iår. Det meddelades, att alla män skulle tillett läger för omskolning och således for vi c:a1 200 man iväg under beledsagande avGestapo.”

Man hade transporterats in i Polendär man tvingades börja bygga baracker.Efter ett par dagar hade tyskarna skilt utköpmän och företagare från de andra ju-darna och marscherat iväg med dem.Efter ett par timmars marsch hade deöverlämnats åt sig själva med uppma-ningen att försöka ta sig över till Ryss-land. ”Vi gick ca 18 mil” fortsätter Graf ”och kom in i Ukraina. På vägen blev vi iingenmansland beskjutna och överfallnaav polska banditer som uppehåller sig i sko-

garna – de plundrade oss på allt som vihade med oss, kläder, pengar etc och så komde, som inte hade skjutits eller sårats, näs-tan nakna hit.”

Han berättar vidare att de tas väl omhand av den lokala judiska befolk-ningen. Grafs fru finns kvar hemma iOstrau, meddelar han och ber Garp-hyttans bruk att förmedla en hälsningtill henne, att han skrivit och att han ärfrisk. Graf ber vidare att de ska förmedlahans adress till hustrun. Han vet intevad som hänt med firman, om den blivit”ariserad”. Graf är emellertid förtröstans-full. Skulle det vara så, säger han, att hanskulle häfta i skuld till Garphyttan, såskulle man inte göra sig några bekym-mer. Han skulle ordna upp det hela efterkriget. ”Efter krigsslutet åker jag antingentillbaka till Ostrau och skulle det inte varamöjligt till USA”.

Vad hände med Graf ? Vi vet inte.Garphyttan håller kontakten med ho-

nom och hustrun ytterligare ett tag. Hantalar om att söka inresa till Sverige. Ettfoto är medsänt. I maj upphör kontak-ten och spåren upphör. Antagligen gårEduard Graf under i Förintelsen. Närhan skriver om flykten till Ukraina kan-ske han anar hotet, men vidden av detsom väntade, kunde nog varken han el-ler hans affärskontakter i Närke föreställasig.

Som i ett plötsligt ljus belyses ett män-niskoöde ur det förgångna. Vi får ettnamn, en bild, ett öde. En människa blirlevande igen och räddas undan glöm-skan.

Naturligtvis är det inte så ofta vi kon-fronteras med världshistorisk dramatikpå arkiven i Örebro län, men det händer,som detta exempel visar.

Arkiven i Örebro län speglar naturligtnog för det mesta en lugnare, men förden skull inte mindre intressant och an-gelägen historia. I de kommunala arki-ven kan vi t ex studera den lokala politi-kens utveckling och beslutsfattande,följa en Harald Aronssons timrande påvälfärdsbygget. I Landstingets omfat-tande arkiv finns ett oerhört värdefulltmedicinhistoriskt material, som kommeratt få sitt fulla värde när RSÖ blir ettuniversitetssjukhus och på ArkivCen-trum Örebro län kan näringslivets ochfolkrörelsernas insatser för länets utveck-ling studeras.

Arkivens material handlar om män-niskor. Historien är en konstruktion, harnågon sagt. Det finns bara individersöden. Och lägger man örat försiktigt tillarkivmagasinens väggar, så kan man höradem, våra föregångare, tala till oss. Omsorger och glädjeämnen, om nöd ochlust, om människans stund på jorden.Glöm oss inte, säger de, berätta om oss,håll oss kvar bland de levande ! Arkivenupprätthåller tiden, är hoplänkare avlevda och levande liv.

Arkivet – en tidsmaskin. Ellervad hände med Eduard Graf?av Göran Henrikson

Eduard Grafs brev till Garphytte bruk skrevsden 28 november 1939 men kom fram tillGarphyttan först den 16 januari 1940 .

DECEMBER 1998 5

Arkiv och arkivverksamhet har fyraviktiga funktioner: För det första är dekulturinstitutioner och förvaltare av vårtgemensamma kulturarv. Såsom muse-erna förvaltar det materiella kulturarvet,förvarar och vårdar arkiven det skriftligakulturarvet, svenska folkets kollektivaminne. I arkivens material kan vi sökavåra rötter, finna fäste i nuet. I densnabba förändringens tid, i korsdragetfrån den amerikanska kulturen ochmångkulturalismen har släkt- och lokal-historisk forskning blivit en folkrörelse,en angelägen sådan.

För det andra är hanteringen av do-kument i statlig och kommunal förvalt-ning underkastade ett regelverk som ärväsentligt för medborgarnas rättssäker-het, insyn och kontroll. Den s k offent-lighetsprincipen, som garanteras i tryck-frihetsförordningen, ger ju oss svenskaren helt unik insyn i vår överhets göran-den och låtanden. Senare års ”affärer”hade inte varit möjliga utan denna rät-tighet att ta del av s k allmän handling.Arkivlagen från 1991 reglerar den of-fentliga sektorns arkivverksamhet ochtillser t ex att kommunerna på ett säkertsätt förvarar sina handlingar och ordnaroch förtecknar dem. Oroande i ett längreperspektiv är offentlighetsprincipenssvaga ställning i EU.

För det tredje är en rationell och säkerdokumenthantering, planering ochstyrning av det enorma informations-flöde som strömmar genom förvalt-ningar, företag och organisationer enviktig uppgift för en modern arkiv-verksamhet. En genomtänkt styrningoch gallring i dessa flöden är en förut-sättning för all effektiv och kostnads-medveten aktivitet. Arkivarierna ska inteendast finnas i slutänden av flödet, utanockså i dess begynnelse. Vi ska se till, attinformationsflödenas blodsystem inteslammar igen. Genom gallring av arkiv-handlingar beslutar arkivarierna övervad som blir kvar till eftervärlden, enoändligt svår och ansvarsfull uppgift.Den skenande informationsteknikensutmaningar för arkivarierna vill jag en-dast antyda. Det finns stora risker för attvår oerhört informationstäta tid kommeratt lämna stora svarta hål efter sig genomatt ansträngningarna i utvecklingsarbe-tet av system och teknik inriktar sig påsnabb tillgänglighet idag medan den

långsiktiga tillgängligheten, de modernainformationsbärarnas lagringsbeständig-het, försummas. Papper är ännu oöver-träffat.

En variant eller fördjupning avkulturarvsuppgiften är för det fjärde attarkiven ska tillhandahålla material förforskning. Utan arkiv kan inget grund-ligt kunskapssökande äga rum. I arkivensöker inte bara släktforskarna sina rötter.De är verkstäder där samhälls- ochkulturforskare skapar ny kunskap, nyabilder av verkligheten. Historiker,ekonomhistoriker, kulturgeografer, so-ciologer, statsvetare, etnologer, medici-nare, omvårdnadsforskare och mångaandra använder arkiven som kunskaps-källor.

Under sista året har arkivfrågor ham-nat i centrum av det samhälleliga samta-let och modern historisk forskning har,genom att utnyttja arkivmaterial ställtsynen på vår egen 1900-talshistoria införnya överraskande och i bland obehagligaperspektiv. Jag tänker på diskussionenom den svenska säkerhetspolisen och IB,om kravet på ”alla papperen på bordet”,tillgång till arkiven alltså, men också påfrågan om det judiska guldet, som star-tade med att en vaktmästare på enschweizisk bank inte förstörde för ban-ken belastande arkivinformation ochsom har lett till djupgrävningar i svenskaarkiv av hur vi förhöll oss till Förintelsenoch dess offer. Eduard Graf tänkte sökainresetillstånd till Sverige från Ukraina.Hann han söka? Släppte vi in honom?Det tunga svaret kan finnas i im-

migrationsmyndigheternas arkiv.Arkivarien Maija Runcis har i en färsk

doktorsavhandling lyft fram den sven-ska steriliseringspolitiken och ställt denunder debatt. Att man i Sverige har förten politik i modern tid med rashygieni-ska inslag förvånar många. Vår neutrali-tetspolitik verkar i mycket ha varit ettskenfäkteri när sten efter sten vänds i ar-kiven. Det är bra att vi vänder på ste-narna. Det är nyttigt för vår själv-förståelse att konfronteras med arkivensinte alla gånger angenäma spegelbild avvårt samhälle. Att förtränga eller tystahistorien är ingen bra metod.

Arkivverksamhet är således en mång-facetterad verksamhet, fylld av utma-ningar och spännande möten. Den stäl-ler stora krav på sina utövare. Nå hur serdet ut i vårt län? Situationen är förhål-landevis god. I Örebro finns två störreinstitutioner, det stora och välsköttastadsarkivet och det nybildade Arkiv-Centrum bestående av de samverkandefolkrörelse- och företagsarkiven. Här ver-kar också Landstingsarkivet med ett stortmaterial men för få resurser. I varje kom-mun finns en arkivfunktion med mereller mindre, oftast mindre, resurser. Ty-värr har inte alla kommunalpolitiker in-sett betydelsen av en väl fungerandearkivorganisation i sin kommun. Dess-utom finns en rad spännande arkiv i lä-net; det Kulturhistoriska i Lindesberg,det Lokalhistoriska i Askersund, Folk-rörelsearkivet i Karlskoga. Loka Brunnsarkiv är en riktig godbit och bruksarki-ven i Aspa, Skyllberg och Frövifors ärtillgängliga för forskning. Ett väl fung-erande samarbete binder också ihop ar-kiven i länet, stora som små. Det är såle-des ganska väl bäddat för det nya uni-versitetet och den forskning som kom-mer att bedrivas därifrån. Dock, detenda och viktiga som fattas för att lyckanoch infrastrukturen för forskningenskulle vara fullständig, är att en stor delav källorna till länets historia ligger pålandsarkivet i Uppsala. De borde hit.Men det är en helt annan historia.Välkomna till arkiven!

Hur gick det för fabrikant Eduard Graf?

DECEMBER 19986

När Örebros arbetare börjadeorganisera sigav August Lagerström

Då fackföreningsrörelsen började samlaarbetarna till gemensam kamp för tillva-ratagande av deras intressen bildadesäven i Örebro på 1890-talet de flestaännu tillfinnandes fackföreningarna.Dessa tillsatte en centralstyrelse somhade att sammankalla till gemensammamöten och i övrigt ombestyra angelä-genheter som voro av intresse för alla or-ganisationerna.

Skoarbetarefackföreningen var natur-ligtvis den livaktigaste, den bestod dåendast av handskomakare från ErnstOlssons, Petrus Bergströms, Nederfeltsm. fl. verkstäder. Det var före fabrikernastid. Strejker förekommo väl åtskilliga idetta fack, såväl som sedemera i andra,men det viktigaste arbetarna genom för-eningen lyckades tillkämpa sig var nogatt bringa arbetsgivarna hålla verkstäderoch tillbehör. Ett exempel, som snartföljdes av skrädderiarbetarna.

1898 bildades Örebro Arbetarekom-mun för anslutning till det socialdemo-kratiska partiet. Namnet ”kommun”hade troligen väckt ett visst uppseendeinom arbetsgivarnas och s. k. stor-borgarnas kretsar eftersom ordförandenen dag blev enträget efterskickad, attstånda till förhör inför en mycket strängmyndighetsperson nämligen gamla fa-brikör Elgerus. Han ville nu ha reda påvad meningen var med allt detta ; natur-ligtvis skulle det bli en imitation av Paris-kommunen och nu skulle förstås Örebroarbetare börja leka revolution. Såsom ensträngt gudfruktig o. kyrklig man, till-hörande kyrkorådet m. m., ville hanockså hemställa till såväl ordföranden,som hela den förskräckliga ”kommunen”att inte hålla sina möten kl. 11 söndags-förmiddagarna, d. v. s. under gudtjänst-tiden, så mycket respekt kunde de väländå ha för gammal god ordning och

fädernas kristna tro och sedvänjor.Att ordföranden pliktskyldigast rap-

porterade sagda förhör och förmaningarpå nästkommande möte blev endast ettroligt nummer på dagordningen, vilketockså senterades, såsom välbehövligt attblanda upp det trista i de allvarliga för-handlingarna. Kunde till ingen åtgärdföranleda. 23 år ha förflutit sedan dess,några parisrevolutioner har det inte bli-vit i Örebro, så den gamle kan vila lugn isin grav.

Till kongressen i Stockholm 1898 dåLandsorganisationen konstitueradessändes såsom ombud för sko-arb. fack-fören. F- O- Palmkvist, för Järn- ochMetalls fackf. C. Eriksson och för arb.-kom. Aug Lagerström. Det var ocksåskoarb. ff. som tog initiativet till bildan-det av Folkets Hus-föreningen. Allaföreningssammanträden höllos intillhösten år 1900 i stora och lilla lokalen,

August Lagerström vid ungsocialisternaskongress i Stockholm under pingsthelgen1926. Till höger med pipa Gustaf Sjöström,en av SAC-syndikalisternas grundare.Blundande i bakgrunden sitter sexualupp-lysaren Elise Ottesen-Jensen (Ottar).Kongressen biföll Ottars motion om ensvensk motsvarighet till den tyskaJugendsweihe – en slags icke religiöskonfirmationssed.

DECEMBER 1998 7

Ågatan 3 och sedemera i den av FolketsHus-föreningen förhyrda lokalen iGamla gatan 9.

Arbetarrörelsen växerUnder åren 1900–1902 stod den ungaarbetarrörelsen i Örebro i jäsande växt-kraft. Knappast en enda dag förgickutan möten o. sammanträden i den lillaföreningssalen med dess förrum ochkök. Ofta pågick sammanträden i de trerummen samtidigt och det var ”trångtom saligheten”, men livligt intresse. Un-der de låga taken kände sig alla som brö-der och systrar i arbetareklassensbefrielsebehov. Ännu hade inte politi-kens högmodsdjävul fått något grepp på”församlingen” – först i och med röst-rättsstrejken 1902, startandet av Örebro-Kuriren och försöket med uppsättandeav en arbetarnas egen riksdagsmanna-kandidat (kakelugnsmakaren MauritzHultgren) började storpolskan.

Kvarlevande deltagare från dessaminnesvärda år äro i staden endast typo-graferna Magnusson, Bergman ochSandberg, skräddarna Thurell, Nordfeltoch Finnström, kakelugnsmakarnaSvensson och Erik Andersson, skoma-karna Malmström, Vilh. Karlsson ochErnst Vesterberg, cementarb. Karlénoch Julius Blixt (sedemera medarb. iÖrebro-Kuriren, bror till F. O. Palm-kvist) murarne Åsberg, och C. Aug. An-dersson. (Kanske också några fler, somnedtecknaren härav ej f. t. kommerihåg.)

Behovet av en arbetaretidningNu började behovet av en arbetare-tidning göra sig alltmer gällande. Enfrån Västerås kommen ”samhällsomstör-tare”, som varit med åtskilligt förut itidningsjobb, ombestyrde först utgivan-det av en liten tidningslapp, som hankallade ”Raketen”. Pengar fanns inga tillatt börja med, 5 öre pr styck för 2.000 ex.och några annonser betäckte nätt ochjämt tryckningskostnaderna. Detta varegentligen det första enkla försöket attutröna och väcka intresset för tidnings-frågan, vilket också lyckades så bra, att påett kommunmöte tillsattes en kommitté,bestående av skomakarna F. O. Palm-kvist, Fryklund, Valfrid Johansson, Ols-son (allmänt känd under namnet Rös-trätts-Olle) och svarvaren Aug. Lager-

ström, som skulle fortsätta med utgivan-det av tillfällighetstidningar efter av densistnämnde framlagd plan och sedanmöjligen övergå till startandet av enveckotidning. Tre gånger gick det att fåupplagorna tryckta i Örebro, men sålyckades det andra makter, som visst intetyckte om tilltaget, att sätta p för dentrafiken. Fjärde manusluntan skickadesförst till Lindesberg, men Bergslags-postens redaktör Nelsson, som först lo-vade utföra arbetet, returnerade alltihop– antagligen av fruktan för framtidakonkurrens. Nåja, så vart det omöjligtfortsätta den gången. Lyckligtvis så gickdet jämt om jämt, med inkomster ochutgifter, dock utan någon ersättning förallt arbete med redigering och distribu-ering. Obehag och alla slags tråkigheter iflera år efteråt blev det enda L-m fick förredigeringen o. det juridiska ansvaret.

Tidningsfrågan var dock ej därmedbragt ur världen. Agitationen fortsattes,en veckotidning skulle på ett eller annatsätt framskapas och så började bl. a. enlivlig agitation bland godtemplarna somresulterade i, att de lyckades vidredaktörsvalet på ett kommunmöte till-sätta som redaktör en inom arbetarrörel-sen alldeles okänd godtemplare Carl. A.Lindgren. Därmed hade från det hålletvunnits syftemålet, att göra tidningentill först och främst nykterhetsorgan, vadden sedan blev som språkrör förarbetareklassens ekonomiska kamp tyck-tes vara en bisak.

Underhandlingar hade under tidenförts av Julius Blixt med Zeisnitz i Stock-holm att försöka få partiets veckotidningFolkbladet till Örebro, d. v. s. den skullekomma att kallas Örebro och Bergslager-nas Folkblad. Blixt och Lindgren restetill Stockholm för att vidare under-handla om saken. Z. hade då nyss avli-dit, hans efterträdare kände inte alls tillvad det var frågan om, i övrigt så tyckteStockholmarna att som det nu planeratsoch redan tillsatts redaktör av godtemp-larna, så fick de väl också sköta om sakenutan partiets hjälp.

Nu arbetades på två linjer. Från god-templaresidan tillämnades i all tysthetett bolag för Lindgren et consorters tid-ning, men samtidigt höllo några andraett möte där tryckeriföreningen Närkebildades. Stadgar antogs, Blixt kiladeiväg till länsstyrelsen, fick stadgarna

omedelbart inregistrerade och så fickLindgrenska kotteriet finna sig i att varaföregångna.

Örebro-Kuriren ser dagens ljusÄntligen började tidningen utkomma,den trycktes på Bohlinska tryckeriet vidNygatan; Lindgren var nykterhets-redaktör men absolut främmande förden fackliga arbetarerörelsen. Efter un-gefär tre månaders gästspel i Örebrorymde han en vacker natt till Amerika.Grundkapitalet var ett lån på 42 kr. urArbetarekommunens demonstrations-kassa och för resten bara lån, små lån p. 1,2, 5 kr o. s. v. här och där mest av skoma-karna.

Det var en fredag, föregående tid-ningsnummers tryckningskostnad, 150kr., måste erläggas senast kl. 4 för att få uttidningen denna vecka. Det fattades en

August Lagerström 1926.

DECEMBER 19988

August Lagerström, träsvarvare.Född den 1 maj 1862 i Floda socken,Södermanlands län. Elev vid Bie Folk-högskolas vinterkurs 1880–1881. Re-presenterade Norrköpings Möbelarbet-arefackförening vid Socialdemokrater-nas konstituerande kongress 1889.Från 1897, örebrokorrespondent iFolkbladet och Social-Demokratenunder pseudonymen Fontän. Ordfö-rande i Örebro Arbetarekommun un-der 1898 och representerade den-samma vid LO:s konstituerande kon-gress samma år. Redaktör och an-svarig utgivare för tillfällighets-tidningarna Raketen (1898), Påsk-Kuriren och Demonstrations-Kuriren(båda 1900). Under 1910- och 1920-ta-len verksam som föredragshållarefrämst i antireligiösa och antimilitaristi-ska ämnen. 1920 utkom pamflettenKrig och kristendom. Samma år blevAugust medlem i syndikalistiska Öre-bro Lokala Samorganisation (LS),vars styrelse han tillhörde från 1921och framåt. Från 1923 ledamot iSverges Ungsocialistiska Förbundscentralkommitté. Knappt två månaderföre sin 70 års dag avled AugustLagerström den 4 mars 1932.

tredjedel, var få tag i pengar? Det var enkvarts timma kvar till stängningsdagshos ”Karolina” (pantbanken) på Nyga-tan. Den som nu ”klarade skivan” var enfattig tjänsteflicka. Fastän nyförlovadoch kär drog hon ringen av fingret,klockan, ett minne från föräldrahem-met, fick också följa med till ”stampen”,på dessa erhölls 25 kr. och så en månads-lön uttagen i förskott, En tjänsteflicka påkällaren Tre Remmare gjorde denna in-sats och ringen såväl som klockan kundealdrig lösas ut.

Det första direkta understödet till tid-ningen kom från Lanna stenhuggare-fackförening, den första som tecknadeandelar i tryckeriföreningen Närke. Se-dan följde andelsteckningar efterhandoch ett par tre då och då från föreningari staden. Som redaktörer ha sedan fram-gent: Algot Holmblad (som tog handom rodret dagen efter Lindgrens rym-ning) typograf Bergman, Carl Erikssonfrån Stockholm två gånger, Pär Axelsson,Hj. Larsson och nu Harald Åkerberg.

Ändamålet helgar medlenSom det ofta händer att ändamålet fårhelga medlen, har det gått så även förÖrebro-Kuriren. Från godtemplarehållhar det visserligen förhindrats intagandeav rusdrycksannonser, men bryggeri-annonser mottages tacksamt bara inte öletomnämndes och dessutom var det deförsta åren som många ”långschalar” frånbryggerikontor räddade tidningens liv.Det var en lägre tid vanligt att formligenagitera för konsumtion av ett visstbryggeris tillverkningar och det var nogölet som hade större åtgång än socker-drickat för att inte tidningen skulle ”gå idrickat”.

Utrymmet har redan blivit för hårtanlitat, därför har dessa anteckningarendast kunnat bli några korta fragmentmäst ur Örebro-Kurirens historia, menarbetarrörelsens i Örebro historia är judess tidnings. Många ha mistat sympa-tierna för detta papper, som en gång varämnat att bli en radikal arbetaretidning,de konservativa godtemplarintressenalyckades från början lägga sordin på in-strumentet och sedan har där inte spelatsnågra gladare och upplivande melodier.

Långa spalter fotbollsreferat, reklamerför frälsningsarmén och annat som allsinte borde fylla utrymmet i en tidning,

1920 utgavs på Ungsocialistiska partietsförlag August Lagerströms religionskritiskaoch anti-militaristiska pamflett "Krig ochKristendom".

som vill gälla för arbetaretidning harförsumpat arbetarerörelsen tillräckligtlänge, men, som det heter: ett folk harden regering det vill ha, så även med tid-ningen den eller den.

Ur Syndikalisten 20/8 1921

Lokalhistorisk kurs

I början av september startade en kurs ilokalhistoria på ArkivCentrum. Ar-rangör är Lokalhistoriska Sällskapet isamarbete med ArkivCentrum Örebrolän och Folkuniversitetet. För något årsedan lade Högskolan ner sina lokal-historiska kurser och det har sedan dessfunnits ett behov av kvalificerade kurseri det alltmer populära ämnet lokal-historia. Kursen blev snabbt överteck-nad och varannan tisdagskväll strömmarett trettiotal entusiastiska lokalhistorikertill ArkivCentrums föreläsningssal för attta del av olika experters föreläsningar omÖrebro län. Lärarna har hämtats frånHögskolan, Länsmuseet och arkiven iÖrebro. Kursen, som är kronologisktoch tematiskt upplagd leds av YvonneBergman och Sören Klingnéus och fort-sätter under våren med avslutning i majmånad.

Från stenåldersjägare till runristare,Örebro län under 9 000 år, Närke undermedeltiden, Vad våra ortnamn berättar,Centralmakten och lokalsamhället möts.Närke och Örebro län 1500–1700, Bonde-bygd i förvandling är några av de intres-santa föreläsningrubrikerna. I kursen in-går också skrivandet av en mindre upp-sats på ett lokalhistoriskt tema.

Kursen kommer att ges fler gångeroch intresserade kan ta kontakt medYvonne Bergman på ArkivCentrum.

HyllreaSkaffa billiga arkivhyllor till Dittkontor eller lager. Företagsarkivetsäljer ut av sina begagnade hyllor.Priset är 50 kr per hyllmeter inklu-sive hyllställningar och stag. Ettkanonpris. Prata med Håkan påArkivCentrum, tfn 019–611 29 00.

Köp Dina böckerpå ArkivCentrum!Ännu finns det kvar några exem-plar av folkrörelsearkivets ”kiosk-vältare” Doris, Snoddas och alla viandra. Vårt oslagbara pris 100 kr!

DECEMBER 1998 9

Arkivets brevprojekt har avsatt enny och intressant bok. Kära Brev-vän heter den och består av ca 200brev skrivna av och till vanligamänniskor från 1850-talet framtill idag. Boken är på 300 sidoroch utgiven av En bok för alla.Eva Dahlström har med sedvanligtvarsamt handlag redigerat bokenoch den är försedd med vackraoch kongeniala illustrationer avUllabritt Jonsson. Genom män-niskors brev speglas Sveriges för-ändring under 150 år. Verklig-hetsnära och gripande läsning ga-ranteras. Naturligtvis erbjuder viboken till specialpris för våra med-lemmar. Du får denna fantastiskabok för endast 50 kr.

Ny bok om brev

I början av 1860-talet utgav C ARohloffs bokhandel i Örebro enserie om sex litografiska bildermed kända ”vyer” från staden.Bilderna är mycket ovanliga, mendet har lyckats oss att kommaöver en komplett serie och i sam-band med invigningen av Arkiv-Centrum har en mindre upplagaav dem tryckts. Bilderna är teck-nade och litograferade av endansk konstnär, Johan Thorsoeoch föreställer Gamla teatern, Storahotellet, ”Örebro kyrka” d v s Ni-colaikyrkan, Karolinska Läroverket,Slottet samt Örebro från östra si-dan. Ett av Sveriges mest kändastentryckerier vid den här tiden,A J Salmssons i Stockholm hartryckt den första upplagan. Denursprungliga bildstorleken har

Unika örebrobilderbibehållits medan inramningenkrympts något. Korten har måt-ten 210 mm x 148 mm. Bildernafinns endast att få på ArkivCent-

rum och kostar 50 kr för hela serieneller 10 kr st. Välkommen attskaffa bilderna från anno dazu-mal!

DECEMBER 199810

Nyinkommet på ArkivCentrum

Ångslupen Hemfjärden passerar Örebro NyaÅngfärgeri och KemiskaTvättanstält vidSlussen.Sällskapet Gamla Örebros fotosamling.

Örebro Skarpskyttars musikkår laddar uppför insats med pukor och trumpeter.Sällskapet Gamla Örebros fotosamling.

Örebro Ångslups ABStora Mellösa Mekaniska Verkstad harlämnat in arkivhandlingar från det påHjälmaren verksamma Örebro ÅngslupsAktiebolag. Bolaget bildades 1896 ochnedlades 1931. I arkivmaterialet somomfattar åren 1896 till 1905 ingår för-utom bolagets räkenskapshandlingaräven fraktböcker för bolagets båtar: ång-sluparna Björksundet och Hemfjerdenrespektive ångfartyget Östernerike. (Iarkivleveransen ingår även ångslupenBjörksundets fraktböcker från perioden1934–1938) Örebro Ångslups Aktiebo-lag bedrev förutom persontrafik ävenfrakter av fisk, kräftor, jordbruks- ochmejeriprodukter till Örebro. Från stadenlevererades specerier, bryggerivaror,maskindelar etc. till de olika hamnarnasom anlöptes i Hem- och Mellanfjärda-rna. Endast ångfartyget Östernerike seg-lade på Storhjälmaren. Det fartyget sål-des dock redan 1900 till ångbåtsaktie-bolaget Tärnan i Haparanda.

Caravan Club of SwedenDen rikstäckande campingorganisation-en som har sitt huvudsäte i Örebro harkompletterat sitt omfattande arkiv medsamtliga sektioners protokoll och års-berättelser från 1950-talet fram till i dag.

Zinkgruvans baptistförsamlingI slutet av november lämnade Zink-gruvans baptistförsamling in sitt rikhal-tiga arkiv. Bland annat finns protollenbevarade i obruten följd från försam-lingens start 1879 fram till 1987 samt enmedlemsmatrikel från starten till 1921.

Gunnar Holms personarkivDetta arkiv innehåller Gunnar Holmsegenhändigt författade levnadsminnen.De är maskinskrivna och omfattar sexinbunda band. Gunnar berättar där omsin uppväxt i värmländska Fryksdalenoch om sitt yrkesliv vid bland annatBergströms smedja i Almby, ÖrebroVadd- och Yllefabrik och Örebro

slakteriförening. En tid var han också ci-vilanställd vid livregementets grenadjär-er. Han var även aktiv inom Svenskatextilarbetareförbundets avdelning 107.Gunnar avled 1993.

Örebro SkarpskytteföreningDenna förening bildades 1861 och la-des ner 1887. På arkivet fanns sedan ti-digare bland annat medlemsför-teckningar från 1863 till 1886. Nu hararkivet kompletterats med bland annatmycket intressanta räkenskaper från1864 till 1882 samt några gamla foto-grafier.

Örebro lantbruksklubbEn annan gammal anrik organisationhar lämnat in sitt arkiv. Örebrolantbruksklubb bildades 1888 med syfteatt främja lanthushållningen och ”att ut-göra ett opolitiskt föreningsband mellanför jordbruket och dess binäringar intresse-rade personer inom Örebro län”. Arkivetinnehåller bland annat protokoll ochmatriklar från starten.

Centrala VerkstädernaDen anrika fackföreningen Svenskajärnvägsmannaförbundet avdelning 50:sarkiv har vid ett flertal tillfällen underhösten kompletterats med material från

DECEMBER 1998 11

Varuhuset HäroldUnder hösten har ArkivCentrum fått indelar av Varuhuset Härolds och Hagen-feldts-affärernas arkiv.

Den 17 februari 1926 startade brö-derna Gustav och Martin Israelsson Ak-tiebolaget Nordiska Varukompaniet.Med i bolaget var också brödernaIsraelssons far grosshandlaren A. H.Israelsson. Bolagets verksamhet skulle hatill ändamål ”att driva handelsrörelsejämte annan därmed förenlig verksam-het”. Aktiekapitalet tecknades för 30000kr. Det största kapitalet bidrog gross-handlaren A. H. Israelsson med, mennågra vidare intressen i det nya bolagethade han inte och redan 1932 blev sö-nerna i huvudsak ensamma ägare. Dessa

bytte namn 1928 till det senare merkända Hagenfeldt.

Redan 1927 ändrades företagetsnamn till Aktiebolaget Sparkontosystem-et. Vid ett extra sammanträde den 15 juli1934 beskrivs den första tidens verksam-het: ”När Aktiebolaget Sparkontosystemetstartade sin verksamhet för åtta år sedan,blev rörelsen upplagd efter helt och hålletandra grunder än de, som tillämpas dendag i dag är. Alla varor betalades då i för-skott. Förskottsinbetalningarna uppsam-lades på särskilda ’sparkonton’ i Postgiro-kontoret i Stockholm. Dessa konton stodounder ombudets och bolagets gemensammakontroll. En beställd vara levererades såle-des till kunden, först när densamma blivittill fullo betald i förskott, och därefter uttogsfrån respektive 'sparkonto' ett belopp, sommotsvarade köpeskillingen. Detta var dets k ’Sparkontosystemet’, efter vilket firmanerhöll sitt namn.”

Ganska snart hade dock detta spar-kontosystem ersatts med ett avbetal-ningssystem.

I juli 1934 bytte bolaget följaktligennamn till Varuhuset Härold Aktiebolag.Vid denna tid hade postorderaffärensdepåer runt om i landet vuxit till mindrebutiker. Konceptet var att man skulleföra de allra flesta av hemmets varor, menkanske inte ha allt för många olika sorterav varje vara.

1937 startades såsom ett dotterbolagÖrebro konfektionsfabrik AB. En nyoch modern kontors- och fabriksbygg-

nad uppfördes vid hörnet Järntorgs-gatan och Östra Bangatan. Den egna fa-briken blev nu huvudleverantör av herr-,dam- och barnkläder. I början av 1940-talet sysselsattes närmare tusentalet per-soner inom Varuhuset Härold med dot-terbolag.

I början av 1960-talet, när GustavHagenfeldts son Jan hade tagit överchefskapet för rörelsen, koncentreradesverksamheten till att omfatta endast klä-der. Nya och större klädbutiker öppna-des runt om i landet, nu också med detnya namnet Hagenfeldt. Under 1970-och 1980-talen var Hagenfeldt en av lan-dets största klädkedjor.

1990 såldes det gamla familjeföretagettill KF. Bolaget kom senare i norsk ägo,vilka nya ägare i år beslutat att avvecklanamnet Hagenfeldt och istället helt satsapå Dressman-kedjan.

Sten Pantzar ABI slutet av november räddades herr-ekiperingsaffären Sten Pantzars arkiv tilleftervärlden. Affären öppnades 1967och lades ner den sista november 1998.Arkivet omfattar huvudsakligen räken-skaper och reklam.

Den nöjde kunden Gunnar Johansson iGöteborg beställer sin andra kostym frånVaruhuset Härold 1935.

CV:s många fackklubbar och CV:s soci-aldemokratiska förening.

Ervalla arbetarekommunEtt helt nyinkommet arkiv är den i årnedlagda socialdemokratiska föreningeni Ervalla. Materialet innehåller bland an-nat protokoll från nystarten 1938 ochframåt. En socialdemokratisk arbetare-kommun hade bildats redan 1914 mengått över till Socialdemokratiska vänster-partiet 1917.

Samma leverans innehöll ävenAxbergs ABF-avdelning, Axbergs social-demokratiska samarbetskommitté ochErvalla föreläsningsförening

DECEMBER 199812 B-FöreningsbrevAvsändare:ArkivCentrum Örebro länNikolaigatan 3702 10 ÖREBRO

Arkivens Dag

Den 7 november var en märkesdag förarkiven i Sverige. Då hölls Öppet Hus ialla arkiv från Ystad i söder till Kiruna inorr. Arkivens Dag var arkivsektorns för-sta gemensamma nationella manifesta-tion i Sverige. Arkivens dag blev en fram-gång. Plötsligt blev denna relativt undan-skymda och diskreta verksamhet synlig.Över hela riket vimlade det av presskon-ferenser, tidningsartiklar, Öppet Hus, ut-ställningar, mm. En tidning trycktesupp i 70 000 exemplar som spreds överlandet, SJ:s kulturvagn gick mellan riketstre största städer med en arkivutställningdär Marjasins kvitton samsades med Jo-nas Gardells skolbetyg och IngemarStenmarks skidmössa.

Också i Örebro län var det ArkivensDag. Drygt 800 personer besökte de elvaarkiv som hade öppet hus den 7 novem-ber. De intresserade kunde se på framtagetmaterial, gå en tipspromenad, drickakaffe med kakor bakade på gamla recept,göra datorsökningar efter släkten osv. PåLänsmuseet hade arkiven i Örebro sam-lats kring en utställning på temat Örebro1898. Den var öppen i en månad och harbesökts av 1 834 personer. Utställning-en beledsagades av fyra föreläsningar.

Till utställningen hade Håkan Hen-riksson gjort en digital stadspromenad,där man med en dators hjälp kan vandrarunt på stadens gator och se på hus, affä-rer och företag. Denna ”promenad” kanden intresserade nu företa på Arkiv-Centrums besökardator. Välkomna.

Årsmöte om demokrati

Har folkstyret en chans? Detta kommeratt diskuteras måndagen den 29 mars1999 på Folkrörelsearkivets årsmöte.Gästtalare blir förre kulturministernBengt Göransson. Mötet hålls i det vackraordenshuset i Hällabrottet. Denna ny-restaurerade samlingslokal är en pärlabland ordenshus uppförd i vacker ochtidstypisk jugendstil. Säkert kommer

ArkivCentrum Örebro länNikolaigatan 3702 10 Örebrotfn: 019–611 29 00fax: 019–611 81 20hemsida: http://www.arkivcentrum.t.see-post: arkivcentrum@arkivcentrum.t.se

Tomten gör en drickapaus.Ur reklam för Norlings bryggeri julen 1939.

denna inramning att inspirera IOGT-aren Göransson, känd som en lysandetalare, till funderingar kring demokratin,det postmoderna samhället och folkrö-relserna. Bengt Göransson är ordförandeför den statliga demokratiutredningen,vars huvudsekreterare är Erik Amnå påHögskolan i Örebro. Boka redan nu indenna spännande kväll.