del 17

7/25/2019 del 17

1/7

7/25/2019 del 17

2/7

InnehllOptioner ................................................................................................... 3

Optionens lsenkurs ................................................................................ 3

At the money ........................................................................................... 3

In the money............................................................................................ 3

Out of the money ..................................................................................... 4

Priset ...................................................................................................... 4

Kapitalskyddet ......................................................................................... 5

Sammanfattning ..................................................................................... 6

7/25/2019 del 17

3/7

3Strukturakademin

Strukturinvest Fondkommission

Strukturerade placeringar

konstrueras vanligtvis med

optioner dr lsenkursen

likstlls med den underliggande

marknadens startkurs. Det

behver dock inte ndvndigtvis

vara s. Om investeraren nskar

kan optionens lsenpris istllet

sttas till ett pris som under- ellerverstiger startnivn.

I Strukturakademin del 17

frdjupar vi oss i optioner med

olika lsenpris.

OPTIONEREn option r ett vrdepapper som innebr en rttigheteller skyldighet att kpa eller slja en viss tillgng till ettvisst pris p ett framtida datum. Det finns tv grundlg-gande typer av optioner; kp- respektive sljoptioner.En kpoption ger innehavaren en rttighet att i fram-tiden kpa en tillgng till ett p frhand bestmt pris.En sljoption ger istllet innehavaren en rttighet att iframtiden slja en tillgng till ett p frhand bestmt pris.Optionen utgr ett kontrakt dr utstllaren (sljaren) harskyldighet att ing affr om innehavaren av optionen vill

utva sin rttighet p frfallodagen. Optionen r den deli en strukturerad placering som skapar avkastningsmj-ligheten.

OPTIONENS LSENKURSDet pris som innehavaren av en option har rtt att kpaeller slja en tillgng till vid optionens frfall kallas l-senkurs. Avkastningen frn optionen beror p hur pri-set p den underliggande tillgngen utvecklats fram tillfrfallodagen relativt optionens lsenpris. Innehavaren

av en kpoption tjnar pengar om priset befinner sigver lsenpriset och innehavaren av en sljoption tjnar

pengar om priset p underliggande tillgng befinner sigunder lsenpriset. Under lptiden kommer priset p denunderliggande tillgngen att rra sig och kan sledesvariera bde ver och under optionens lsenpris.

Befinner sig priset p den underliggande tillgngenver lsenpriset sger man att en kpoption r in-the-

money och optionen skulle allts ha ett vrde om detvore slutdag idag. Befinner sig priset p den underlig-gande tillgngen under lsenpriset sger man att k-poptionen r out-of-the-money. I detta fall skulle optio-nen inte ha ngot vrde om det vore slutdag idag. Frsljoptioner gller det motsatta d innehavaren av ensljoption tjnar pengar om underliggande tillgng ut-vecklas negativt. En sljoption r drmed in-the-moneyom priset p underliggande tillgng befinner sig underlsenpriset och out-of-the-money om priset p under-liggande tillgng befinner sig ver lsenpriset.

Normalt konstrueras optioner s att lsenkursen lik-stlls med den underliggande tillgngens startkurs, mendet behver inte ndvndigtvis vara s. Om investera-ren nskar kan optionens lsenpris istllet sttas till ettpris som under- eller verstiger startnivn.

AT THE MONEYEn at-the-money (ATM) kpoption konstrueras s attlsenkursen likstlls med startkursen, vilket betyderatt optionen p slutdagen kommer att ha ett vrde om

underliggande tillgng befinner sig ver sin startkurs(ingen hnsyn tagen till eventuell genomsnittsberkning).

Antag att du kper en ATM-option p en aktie. Aktienstr idag i 100 kr och lsenkursen stts till 100 kr. Detinnebr att du p optionens slutdag kommer ha rttig-heten att kpa aktien fr 100 kr. Om aktien p optionensslutdag str i 110 kr kommer du vlja att utva din rttoch kpa aktien fr 100 kr, vilket ger dig en garanteradintjning p 10 kr om du sljer aktien direkt. Huruvidaintjningen r en vinst eller inte beror p hur mycket dubetalat fr optionen. Om aktien p slutdagen har fal-

lit med 5 % och kostar 95 kr kommer du inte vlja attutva din rtt att kpa aktien fr 100 kr och optionenfrfaller drmed vrdels.

IN THE MONEYEn in-the-money (ITM) option konstrueras s att lsen-kursen understiger startkursen, vilket betyder att optio-nen p slutdagen kan ha ett vrde ven om den un-derliggande tillgngen befinner sig under sin startkurs.

Antag att du kper en ITM-option p en aktie. Aktien

str idag i 100 kr och lsenkursen stts till 90 kr. Detinnebr att du p optionens slutdag kommer ha rttig-

7/25/2019 del 17

4/7

4Strukturakademin


heten att kpa aktien fr 90 kr. Om aktien p optionensslutdag str i 110 kr kommer du vlja att utva din rttoch kpa aktien fr 90 kr, vilket ger dig en garanterad in-tjning p 20 kr om du sljer aktien direkt. Om aktien pslutdagen har fallit med 5 % och kostar 95 kr kommerdu fortfarande vlja att utva din rtt att kpa aktien fr

90 kr. Du erhller d en garanterad intjning om 5 kr omdu sljer aktien direkt trots att aktien utvecklats negativtunder den period du haft kpoptionen. Huruvida intj-ningen r en vinst eller inte beror precis som tidigare phur mycket du betalat fr optionen. Om aktien p slut-dagen har fallit med 10 % eller mer och aktien kostar 90kr eller mindre kommer du inte vlja att utva din rtt attkpa aktien fr 90 kr och optionen frfaller d vrdels.

OUT OF THE MONEYEn out-of-the-money (OTM) option konstrueras s attlsenkursen verstiger startkursen, vilket betyder attoptionen p slutdagen har ett vrde frst om underlig-gande tillgng har stigit en viss niv frn sin startkurs.

Antag att du kper en OTM-option p en aktie. Aktienstr idag i 100 kr och lsenkursen stts till 110 kr. Detinnebr att du p optionens slutdag kommer ha rttig-heten att kpa aktien fr 110 kr. Om aktien p optionensslutdag str i 120 kr kommer du vlja att utva din rttoch kpa aktien fr 110 kr, vilket ger dig en garanteradintjning p 10 kr om du sljer aktien direkt. Huruvida

intjningen r en vinst eller inte beror precis som tidi-gare p hur mycket du betalat fr optionen. Om aktienp slutdagen kostar 110 kr eller mindre kommer du intevlja att utva din rtt att kpa aktien fr 110 kr och op-tionen frfaller d vrdels trots att aktien faktiskt kanha utvecklats positivt under optionens lptid.

UTBETALNING OPTIONER

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

OTM

ITM

ATM

150145140135130125120115110105100959085

Grafen illustrerar utbetalning i relation till priset p underlig-

gande tillgng p slutdagen fr tre optioner: ATM (lsenkurs100 kr), ITM (lsenkurs 90 kr) och OTM (lsenkurs 110 kr).

PRISETPriset p en option bestms av den berknade san-nolikheten att optionen har ett vrde p slutdagen. Enstrre sannolikhet att en option har ett vrde p slutda-gen ger en dyrare option och vice versa. Det betyderatt en option vars lsenkurs r in-the-money, allt annat

lika, kommer vara dyrare n en option som startar out-of-the-money1). Hur stora skillnaderna r beror p hurlngt ver eller under sin lsenkurs placeringen startar.

ExempelKapitalskyddade placeringar konstrueras normalt meden ATM-option. Placeringen kommer i detta fall ge enpositiv avkastning om den underliggande tillgngen ut-vecklats positivt jmfrt med sin startkurs. Om utveck-lingen varit negativ terbetalas nominellt belopp. nskarinvesteraren hgre eller lgre risk kan istllet en optionsom r antingen ITM eller OTM anvndas. Du vill konstruera en aktieindexobligation med expo-nering mot OMX med en teckningskurs om 100 kr ochen lptid p 5 r. Antag att en 5-rig nollkupongsobliga-tion kostar 90 kr. En ATM kpoption p OMX med 5 rslptid och ett nominellt belopp om 100 kr kostar 10 kr.En kpoption som r 10 % ITM med samma expone-ring och lptid kostar 13 kr och en kpoption som r 10% OTM kostar 7 kr. En aktieindexobligations deltagan-degrad talar om hur stor del av marknadsuppgngen

investeraren fr ta del av. Placeringens deltagandegradbestms av priset p placeringens bestndsdelar - obli-gationen och optionen. Eftersom priset p de tre olikaoptionerna skiljer sig t kommer placeringen f olika del-tagandegrad beroende p vilken option du vljer.

Kapitalskyddad placering med ATM-option 1. Som frsta steg kper du en nollkupongsobligationmed 5 rs lptid. Obligationen kostar 90 kr vilket innebratt du har 100 90 = 10 kr kvar att kpa optioner fr. 2. Som andra steg kper du ATM-optioner mot OMX

med 5 rs lptid. Optionerna kostar 10 kr vilket innebratt du kan kpa en option och placeringens deltagan-degrad blir 100 %.

Kapitalskyddad placering med ITM-option 1. Som frsta steg kper du en nollkupongsobligationmed 5 rs lptid. Obligationen kostar 90 kr vilket innebratt du har 100 90 = 10 kr kvar att kpa optioner fr. 2. Som andra steg kper du ITM-optioner mot OMXmed 5 rs lptid. Optionerna kostar 13 kr vilket innebr

att du kan kpa 10/13 = 0,77 optioner och placeringensdeltagandegrad blir 77 %.

1) Vi tar fr enkelhetens skull hr ingen hnsyn till exempelvis s kallad skew som innebr att optioner medlgre lsenpris ofta, men dock inte alltid, handlar till en hgre implicit volatilitet n optioner med hgre lsenpris.

7/25/2019 del 17

5/7

5Strukturakademin


Kapitalskyddad placering med OTM-option 1. Som frsta steg kper du en nollkupongsobligationmed 5 rs lptid. Obligationen kostar 90 kr vilket innebratt du har 100 90 = 10 kr kvar att kpa optioner fr. 2. Som andra steg kper du OTM-optioner mot OMXmed 5 rs lptid. Optionerna kostar 7 kr vilket innebr

att du kan kpa 10/7 = 1,43 optioner och placeringensdeltagandegrad blir 143 %.

Avkastningen i de tre kapitalskyddade placeringarna ifrhllande till hur underliggande index utvecklats illus-treras nedan.

UTBETALNING KAPITALSKYDDADE PLACERINGAR

80

100

120

140

160

180

200

220

240

1009075604530150-15

OTM

ITM

ATM

Samtliga placeringar har 100 procent kapitalskydd ge-nom att nollkupongens vrde p slutdagen uppgr till100 kr. Skillnaden i avkastning ligger dels i vid vilken nivp underliggande index som placeringen ger en avkast-ning frn optionen och dels p hur hg deltagandegra-den r. En placering som har en ATM-option ger positivavkastning om underliggande index p slutdagen be-finner sig ver sin startkurs. en placering som har enoption som r 10 % ITM ger positiv avkastning om un-derliggande index utvecklats bttre n minus 10 %, mend optionen r dyrare blir deltagandegraden lgre. En

placering med en option som r 10 % OTM ger positivavkastning om underliggande index utvecklats bttre nplus 10 %, men d optionen r billigare blir deltagande-graden hgre. Vilken placering som ger bst avkastningberor allts p hur underliggande index utvecklas ochde olika placeringarna kommer tilltala olika investerareberoende p deras individuella marknadssyn.

KAPITALSKYDDETExemplen visar hur priset p optionen pverkar villkoreni den kapitalskyddade placeringen. D en kapitalskyd-dad placering bestr av en optionsdel och en obliga-tionsdel kommer ven priset p obligationen att pverkaplaceringens villkor. Priset p obligationen beror framf-

rallt p lptiden, rntan och emittentens kreditrisk. Enannan parameter som styr hur mycket obligationsdeleni en strukturerad placering kostar r graden av kapital-skydd. Fr en placering som konstrueras med 100 pro-cent kapitalskydd mste obligationens vrde p slutda-gen uppg till 100 procent av nominellt belopp. Fr enplacering med 90 procent kapitalskydd mste obligatio-nens vrde p slutdagen istllet bara uppg till 90 pro-cent av nominellt belopp. Nollkupongsobligationens prisanger vad du mste betala idag fr att terf ett visstbelopp i framtiden och obligationsdelen i en placeringmed 90 procent kapitalskydd blir sledes billigare. Alltannat lika betyder det att du fr mer pengar att kpaoption fr.

terbetalningen frn en kapitalskyddad placering pslutdagen bestr dels av terbetalning av det av obli-gationen kapitalskyddade beloppet och dels av even-tuell avkastning frn optionsdelen. I en placering med90 procent kapitalskydd terbetalas 90 procent av no-minellt belopp frn obligationsdelen. Det betyder att in-vesteraren riskerar 10 procent av nominellt belopp om

optionen skulle frfalla vrdels. Konstruktionen innebrocks att det krvs en avkastning om minst 10 procentfrn optionsdelen fr att placeringen ska terbetala somlgst det nominella beloppet.

7/25/2019 del 17

6/7

6Strukturakademin


ExempelVi jmfr tre olika placeringar med 90 procent kapital-skydd och en ATM, ITM respektive OTM-option. Fr attlttast illustrera hur avkastningen berknas med de olikaoptionerna antar vi en deltagandegrad om 100 procenti alla tre placeringarna2). Nedan illustreras terbetalning-

en fr de olika placeringarna beroende p utvecklingeni underliggande marknad.

UTVECKLINGUNDER-

LIGGANDETILLGNG ATM-OPTION

10 %ITM-OPTION

10%OTM-OPTION

-15% 90% 90% 90%

-10% 90% 90% 90%

-5% 90% 95% 90%

0% 90% 100% 90%

5% 95% 105% 90%

10% 100% 110% 90%

15% 105% 115% 95%

20% 110% 120% 100%

25% 115% 125% 105%

30% 120% 130% 110%

SAMMANFATTNINGOptioner med olika lsenkurs erbjuder en ytterligaremjlighet att skapa en viss nskad avkastningsstruktur.

Vilken typ av option som r mest lmplig i en viss struk-tur beror p investerarens marknadstro och riskprofil.Nedan sammanfattas fr- respektive nackdelar med

optionstyperna ITM och OTM som allts skiljer sig frnden mer frekvent anvnda ATM-optionen.

FRDELAR NACKDELAR

ITM-OPTIONER

Lgre risk. Optionenkan ha ett vrde venom underliggandetillgng i viss mn ut-vecklas negativt

Hgre delta. Hgrefljsamhet vid positiv ut-veckling i underliggandetillgng under lptiden.

Optionen r dyrare.Ett hgre delta rnegativt vid negativ ut-veckling i underliggandetillgng under lptiden.

OTM-OPTIONER

En billigare optionmjliggr en hgredeltagandegrad

Hgre risk. Underlig-gande tillgng mstestiga till en viss niv fratt optionen ska f ettvrde.

Lgre delta. Lgrefljsamhet vid positiv ut-veckling i underliggandetillgng under lptiden.

2) Vi jmfr hr tre olika placeringar som har 90 procent kapitalskydd som enda gemensamma nmnare. Anvnds samma underliggande marknad,lptid etc fr optionerna skulle optionspriserna variera beroende p optionernas lsenkurs och deltagandegraden skulle drmed skilja sig t mellande olika placeringarna.

7/25/2019 del 17

7/7

Stora Badhusgatan 18-20 | 411 21 Gteborg | Tel 031-68 82 90 | www.strukturinvest.se

Documents

del 17