Embed Size (px)
Citation preview
2
Innehållsförteckning...............................................................................................................................................................1Alice vårt första barnbarn 2011-07-13...................................................................................................3Granitbröllopsdag 2011-05-28...............................................................................................................3Tre små flickor 2011-02-01.....................................................................................................................4Taket över huvud taget 2011-01-29.......................................................................................................4Årets julklappserbjudande 2010-12-29..................................................................................................5Så som i en spegel 2010-12-08...............................................................................................................5Bärkraft 2010-09-23...............................................................................................................................6Visar de visa 2010-07-04........................................................................................................................7Vila och motion 2010-06-30...................................................................................................................8Tack mor 2010-03-08.............................................................................................................................8Den störste bland de minsta 2010-01-05...............................................................................................9Den goda julen 2009-12-24....................................................................................................................9Ljuset i mörkret 2009-12-13.................................................................................................................10Nybakat bröd 2009-11-27....................................................................................................................11När du får oväntat besök 2009-11-20..................................................................................................11Tillsammans på en måndag 2009-11-16...............................................................................................11Nu finns jag här igen.............................................................................................................................12(mor)Fars dag – 2009-11-08.............................................................................................................12Sa hon inte morfar................................................................................................................................13ÖGONBLICKET & EVIGHETEN 2009-09-05...........................................................................................13Att mötas och gå vidare........................................................................................................................14Mångdimensionellt 2009-08-28.......................................................................................................14Kolla collagen 2009-08-22................................................................................................................15Band som binder samman 2009-08-22............................................................................................16Minnet minimeras 2009-08-16........................................................................................................17Vila att bara vara 2009-08-11...........................................................................................................17En riktig sommarvecka 2009-08-08..................................................................................................18Tre trallande jäntor 2009-08-02.......................................................................................................18Mer än tusen ord 2009-07-29..........................................................................................................19Röd som rubin 2009-07-26..............................................................................................................20Vi bor där det bär sig 2009-07-25....................................................................................................20När du får oväntat besök 2009-07-24..............................................................................................21Att följa efter 2009-07-23................................................................................................................22Veckan som avviker 2009-07-22...........................................................................................................22Pionröd? 2009-07-21............................................................................................................................22Stjärnered i fyra led 2009-07-06..........................................................................................................23Odensala – värd för en hel värld 2009-06-30.......................................................................................23Under parasollen 2009-06-29...............................................................................................................24Midsommaren bjöd till bords 2009-06-20............................................................................................24Som ett barn 2009-06-19......................................................................................................................25
3
Alice vårt första barnbarn 2011-07-13
Granitbröllopsdag 2011-05-28
I onsdags firade Ingegerd och jag att vi gifte oss för 32 år sedan i Enköping. Det var en festlig dag med släkt och vänner från alla möjliga hörn av Sverige, som vi påminde oss igen genom att plöja fotoalbumet, läsa både verkliga och fejkade telegram och kolla hur värdparet, Kerstin & Per, hade förberett lekar och sånger så att alla skulle trivas och vara glada tillsammans med oss. Vigselpräst var min företrädare i Fannakyrkan, Tony Guldbrandzén, som jag senare fick samarbeta nära som distriktsföreståndare i EFS i Mälardalen och ha som min biskop här i Härnösands stift.
32-årig bröllopsdag kallas av nån anledning för granitbröllop. Någon läste i stället garantibröllop. Det kanske inte var så dumt, när man tänker på välsignelsen från Gud som är en central del i vigselordningen. I den finns utan tvekan något stabiliserande och trygghetsskapande. En närvaro av kärlek och kraft att hålla ihop. Att se möjligheter och det som förenar och fördjupar.
4
Ändå måste vi inse att någon absolut garanti för evig lycka och varaktig gemenskap finns inte i någon form av samlevnad. Desto större anledning att vara framme vid en punkt där "graniten" vittnar om hållbarhet och slitstyrka. Se nu att det gamla strävsamma paret strävar vidare - i ömsesidig varsamhet och tacksamhet! Som glada pensionärer på Smultronvägen.
Tre små flickor 2011-02-01
Alla har vi sjungit om tre små flickor. På marknaden uti Mora. Eller om det kanske var i Nora i stället. Ja, i den visan kallades flickorna förstås gummor.
Men ändå är det så jag nyss hade det omkring mej. Tre generationer av stolliga flickor höll ihop och busade tillsammans. Vilken generation som var mest uppspelt måste nästan avgöras av ett målfoto. Kan bilden här inunder duga som sådan. Här härmas och närmas alla varann. Köket är fullt av lek och sång. Av äkta glädje och njutbar samvaro. Här är gemenskapen allålders. Och känslan av samhörighet omistlig.
Taket över huvud taget 2011-01-29
Vattnet har ställt till det för oss i Östersund. Det är väl både riksbekant och känt i hela världen att cryptosporidium har förenat sig med vårt vatten och gett oss magsjuka och annat elände till följd.
Men vatten har spökat på annat sätt också hemma hos oss. Kranen i köket läckte i hemlighet och en dag upptäckte Ingegerd en stor pöl långt inunder diskbänken. På vinden förvandlades duschångorna till kondenserad isbildning när vinterkölden bet som värst. I källaren rann åskregnet in genom väggar och golv och har gjort hela källarplanet till ett renoveringsprojekt.
5
I hobbyrummet ska nytt golv läggas in efter det mögelhotade som revs ut i höstas och där vi nu länge har väntat på torktid och hantverkarhjälp. I denna väntan passade vi på att måla taget och över huvud taget tänka igenom vad vi ville ha det här rummet till framöver. Av bilden framgår det väl riktigt tydligt hur välmotiverad den här målningen var.
Årets julklappserbjudande 2010-12-29
I en helt annan del av landet talas vitt och brett om:
ÅRETS JULKLAPPSERBJUDANDE!!!Vi garanterar en kraftig viktminskning inom 5-10 dagar.
För endast 295kr. + frakt får Du 50cl ”magiskt vatten” från en liten insjö i Sveriges norra inland med fantastiska egenskaper.
Missa inte detta tillfälle, över 8000 personer har redan provat med enastående resultat.
Ring Östersunds Kommun för beställning. Ge bort detta i julklapp så får Du detta rim gratis.
”Storsjön ligger hård och vit, gömmer liten parasit. Kylan biter, jämten skiter. Firar jul på stolen vit”.
GOD JUL!
Så som i en spegel 2010-12-08
Föga förstod jag hur mycket av vänskap och värdefullt nätverk jag skulle få del av, när jag debuterade i det svenska landslaget av kyrkobokföringsinspektörer för 25 år sedan. Men detta kvartssekel av stora förändringar har inte rubbat på det som förenat oss utan tvärtom har utmaningarna gett oss inspiration och motivation att hålla samman, kämpa vidare, lära av varandra och uppskatta både olikheterna och det som fått oss att stråla samman till en ljuskälla för både oss själva och för den kyrka vi velat tjäna. Nu vill jag få tacka er alla för allt detta och särskilt ordförande Sune Karlsson och hans kurir Nils-Erik Nilsson, som tillsammans med sin Eva hälsade på hemma oss i lördags och och som då överlämnade och hälsade från det kvarvarande gänget med en otroligt vacker vägglampett, genom vilken jag nu har anledning att med stor tacksamhet kunna tänka på alla år tillsammans i vänskap. Som i en backspegel.
6
Bärkraft 2010-09-23
Bärkraft, talar man om. Det handlar om överlevnad och trygghet. Om att rädda morgongröten som en ritual året runt. Då får det inte vara nåt nödår med lingon eller krusbär. Eller att hallonen tappat
all smak i brist på sommarsolen. Genom åren har det varit en snärjig tid den här kring augusti/september, när både terminstarter och älgjakt konkurrerat om uppmärksamheten till något annat. För att inte tala om valkampanjer och intensiva politiska veckor före och strax efter den 19 september.
Då var det skönt för Ingegerd att hitta röda saftiga bär där hon lekt som barn. Där hennes far och mor planterat buskar som nu ger riklig skörd till deras efterkommande. Det var framsynt och bärkraftigt. Tack Erik & Bojan för det!
Lite extra roligt var det att också se barndomsmiljöerna nymålade och fräscha:
7
Visar de visa 2010-07-04
Vi har fått nya grannar på Smultronvägen. Flitiga som man blir trött bara av att se hur de springer hit och dit och sliter och släpar på allt de kommer åt. Tydligen sätter sommarvärmen extra fart och frenesi i deras bygge. Som växt till flera våningar utan att först ha ordnat med bygglov och andra byråkratiska finesser som vi mänskor hittat på. Hela släkten tycks vara engagerad, man rör sig kors och tvärs, till synes både med och utan logik och bygget blir imponerade mäktigt. Tro mej!
Jag talar förstås om myrstacken på andra sidan bäcken. De har sedan längt tillbaka utnämnts som världsmästare i flit och vishet. Gå till myran, du late. Se hur hon gör och bli vis! står det i Ordspråksboken 6:6. Så det är bara att buga och bocka och lära av naturens och bibelns visdom.
8
Vila och motion 2010-06-30
Tårtkalas och varma ord. Sista dan på jobbet. Tio månaders avbrott i pensionärslivet är över. Det har varit intensivt och intressant. Med vana situationer och oväntade händelser. Med det som går att lösa på direkten och sådant som tar längre tid. Med offentligt och på tu man hand. Tillsammans med förtroendevalda och bland personal, hemma hos församlingsbor och i härliga kyrkorum.
Som tack- och hejpresenter fick jag
samtidigt goda råd för framtiden. Ett paket för MOTION och ett annat för VILA. Det var omtänksamt och fiffigt. Precis som jag själv vill tänka mig framtiden. Att kunna få ta det lugnt och ändå inte glömma att ge kropp, själ och ande det som kan ge hälsa och framtid.
Tack vänner för arbetsgemenskap och förtroenden! Lycka till med framtiden. In God we trust!
Tack mor 2010-03-08
Imorgon skulle du ha fyllt 100 år, om du levat! Går det för sej att fira en hundraåring fastän hon är död? Visst är det så att en mor alltid lever. Hennes liv är ju en förutsättning för ens eget. Mycket mer än biologiskt. Du har format och fostrat mej, klätt och gjort mej mätt och belåten, haft tålamod och överseende med mina svagheter och i allt inneburit en relation som gett mej trygghet och hemort. Du har funnits där trots avstånd och en kanske lite knagglig kommunikation de allra senaste åren, då din kropp var trött och sliten.
När mor dog veckan efter sin 97-årsdag blev jag nog lite mindre skåning än tidigare. Det kändes som om det nu var svagare med rottrådar och sammanhang bakåt. Barndomshemmet var upplöst och pinalerna fördelade på auktionskammare, loppis och soptipp. Förutom allt det min syster och jag ville bevara och som vad gäller min del kom att fylla våra redan överfulla förråd ännu mera. Ja, minnena är både kära och platskrävande.
Nu på Din 100-årsdag vill jag påminnas om Ditt livsverk igen. Vi har sagt det förut: Du hade ett starkt hjärta och en stor portion envishet. Du brukade jorden och älskade himlen. Du har gett oss så mycket att det omöjligen kan räknas upp men väl värderas och erkännas som ett oersättligt arv.
9
Din 100-årsdag är en högtidsdag som känns väl värd att fira! En dag att fylla med tacksamhet och beundran!
Den störste bland de minsta 2010-01-05
I morgon ska vi läsa berättelsen om de österländska stjärntydarna igen. Tänk om de vetat hur deras längtan och nyfikenhet skulle bli ihågkommen hundratals, ja tusentals år efter deras märkliga resa! Det hade väl varit intressant för dem - men hade i princip inte ändrat deras program på någon avgörande punkt. De hade stärkts i sin tro på att det hade varit värt mödan och besväret att söka. Deras möte med det nyfödda barnet som skulle revolutionera världen fanns som djupglädje och bästa bonus livet igenom.
De minns hur de hade fått revidera sina tankar vid ett avgörande tillfälle. Då när barnet inte fanns i Jerusalems finare sovrum utan låg värnlös i åsnans och oxens matho. Det var en vändning, som fick dem att omvärdera det mesta. Lyx och elegans säger inget om godhet och glädje. Sådant kan väl så mycket finnas under enkelt och primitivt yttre. Det gör kärleken och värmen extra värdefull, när den inte framställs som vräkig och möjlig att köpa.
Att upptäcka hur Gud låter sig finnas under alla möjliga former stärker känslan av att det han ger är, är överraskande och förbi det vi kan räkna ut och behärska.
I det ringa är det ingen som behöver känna sig utanför.
Den goda julen 2009-12-24
Kommunikation handlar - om jag nu minns rätt i hastigheten - att göra något gemensamt. Kring jul florerar det många budskap. Reklamblad som liknar kejsar Augustus påbud att tvinga på oss det vi helst hade velat slippa. Konserter, där stjärnor gör något för en applåderande och passiv publik. kanske. Traditioner, som vi upprepar och ibland lägger på oss utan att reflektera något djupare om motivet och det egentliga värdet. Då blir jul till sist mer stress än vila, mer måsten än något som svarar mot det vi behöver och söker.
Jag tror att i det enkla finns det djup och mening. När vi tänder ljus i jul eller tänker på någon med några rader i ett julbrev eller genom ett telefonsamtal, så finns ömsesidigheten och värmen där. Det som känns genuint med julhelg. Att få varva ner och måna
10
om. Att lyssna inåt - och uppåt mot den gudomliga kärleken, som kommuniceras genom Barnet i Betlehem. Jul på det sättet barrar inte eller gör en proppmätt. Sådan jul tar jag för min del emot som den största gåvan av alla.
Ljuset i mörkret 2009-12-13
Visst är hon välkommen - Lucia-gestalten som bryter igenom mörker och mycket december-stress så här dags före jul. Lucia uppmanar mej att vara stilla och ge rum för känslor och vackra traditioner. Tillsammans med sina tärnor bär hon in något oersättligt och värdefullt och tränger för en stund undan alla stånd med julkrimskrams eller vad det nu är som vi känner att vi måste ha eller hinna med.
Till oss kom Lucia redan på morgonkvisten och tog nästan morfar på sängen. Alldeles förtjusande underbara lilla Alice, 6 månader och 5 dagar gammal, charmade oss med lussekronan lite lätt på sne´ och med tindrande storögd blick. Också hennes föräldrar såg lyckliga ut i lussesärk och tomteluva och långkalsong i samma och bjöd på - förutom sången och överraskningen på lussekatter och glögg.
Senare fick jag vara med när Rödöns kyrka var nästan fullsatt av förväntansfulla föräldrar tillsammans med sina
11
föräldrar och andra fans som fanns där, för att uppleva stämningen, spänningen att ingen skulle låta ljuset komma för nära någon annan eller så och få en försmak av julens berättelser om Maria, Josef och barnet. Än en gång fattar jag vilket viktigt jobb våra barnkörledare gör, när de mixar musik och mission till något som vi fick uppleva idag i Rödöns kyrka. Ungdomarnas vädjan om kollekt till Svenska kyrkans Unga passade som hand i handske till de 350 klockslagen som en hälsning till makthavarna som möts de här dagarna i Köpenhamn att nu är det dags att handla för en global rättvisa och en juste framtid för våra barn. Det skulle också vara att tända ljus i ett annars skrämmande mörker.
Nybakat bröd 2009-11-27
Någon av dagarna i advent ägnar vi åt tunnbrödsbakning. En kul och kulinarisk tradition.
Det skulle kanske ha varit 20-årsjubileum, om inte kajorna häromåret hade satt sej på tvären och byggt halva skorstenen full med kvistar och vad slags byggnadsmaterial de nu använder för att bli ovälkomna husockupanter i Brunflo prästgård. Hursomhelst var det vår tur i år att ockupera tvättstugan i Brunflo prästgård och kavla och grädda världens goaste mommabröd. Kryddat och omhändertaget enligt släktens mångåriga traditioner och som en smakupplevelse av allt det goda som julen brukar föra med sej och som brukar räcka bra mycket längre än till påska.
Nu känns det verkligen att vi ska fira advent. Amaryllisen blommar så bedårande i mitt arbetsrum. Adventsljusstaken finns på plats och jag sitter framför datorn och ska fortsätta att reflektera kring det som ska bli söndagens adventspredikan. I år vill jag meditera kring adventshelgens givna nyckelord - Hosianna - som sätter igång så många starka upplevelser av förväntan, jubel och förtröstan. Hosianna är en salig blandning av hänförelse och mystik. Av bön om hjälp och den glada stämningen när många ser vilka möjligheter som står till buds. Att få ta detta till sej och dessutom ge till andra är ett privilegium. Det är ju till och med större än mommabröd! Jag tror att bibeln kallar det: livets bröd.
När du får oväntat besök 2009-11-20
Gevalia-reklamen om oväntat besök har till och med fått mej, som annars ogillar reklaminslagen på TV och tycker att de stjäl tid och bara är konstgjorda. orimligt överdrivna och väldigt ofta helt obegripliga, att använda talesättet.
Ofta är det just kring elvakaffet som vi får besök av flickorna från Hjortronvägen. Ingen av dom är kaffedrickare förstås, men brödet och godbiten liksom samvaron har en tydlig dragningskraft. Kanske är det fel att tala om oväntat besök när frekvensen är ganska tät. Och det är trevliga stunder - även om det som idag bara var i förbifarten.
12
Tillsammans på en måndag 2009-11-16
Efter influensan - eller vad det nu var som knockade mej riktigt rejält som en novemberdimma över Lützen en gång för länge sedan med andra katastrofala följder, så uppskattar jag just nu att ha lediga måndagar. Då är ett makligt tempo tillåtet. Då kan jag följa just makan för att storhandla när alla andra jobbar och håller sig bort från Kvantum. Och då kan vi ta emot flickorna från Hjortronvägen till elvakaffe ungefär och vara barnsligt glada över att kunna träffas när alla andra jagar med sitt.
Det är inte så lite med en liten och en måndag tillsammans!
Nu finns jag här igen
Det märks skulle jag vilja tro att jag gjort ett långt uppehåll i skrivandet här. I och för sig har ingen suck nått fram till mina öron för att det har varit så. Men detta att vara tillbaka i arbetslivet och ta sig an en lite ofärdig hemsida för fyra församlingar och en samfällighet och parallellt börja skissa på ett intranätsinnehåll för de samma, har gjort att tiden inte räckt till. Sen har jag bytt dator och då finns inte favoriter och rutiner inprogrammerade från början.
Men titta gärna på Krokoms hemsida, där jag skriver lite framtidstankar: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=305410
(mor)Fars dag – 2009-11-08
Idag har jag blivit lite mer än vanligt sentimental. Jag har letat rottrådar bakåt. Som vi gör mellan varven, för att förstå nuet och framtiden. Då har jag tittat på min släkttavla, som jag försöker att samla i ett intressant dataprogram, MyHeritage. Jag har sett bilderna på far och mor. Och känt vilket stort inflytande de haft på mitt liv. Hur mycket av omsorg och generositet de visat och hur de var både geuint mycket vardagsmänskor och sådana som levde ett helgat liv. Det är sex år sedan jag hade far i livet. Helt föräldralös blev jag några månader före pensionen, så jag har haft glädjen av att länge få dela livet med dem. Det är ändå underligt hur ofta det nu efteråt finns sådant som man skulle ha velat delge dem, höra deras mening och tankar om. Tänk att få visa bilderna på Alice! Berätta om hur stort det känns att själv bli morfar och att jag nästa år ska fira 30 år som pappa.
Det blev lite av mitt sätt idag att fira fars idag, när flunsan eller vad man ska kalla det här otyget som under flera dar gett feber, värk och hosta och får en att bli så gott som totalt asocial.
Riktigt varm blev jag förstås när jag fick ett paket från dottern uttryckte hur föräldra-barn-relationer handlar om något av det mest vitala vi får uppleva. I paketet fanns det nya flickebarnet inramat tillsammans med sin stolta morfar och mormor. Varmare kan inte fars dag bli! Det är en frisk feberkänsla som inte ska kylas ner eller förringas. Och inte heller bli till marknadsmässiga tvångstankar.
13
Sa hon inte morfar 2009-09-13
Idag kom den första vändningen. Då Alice lyckades vrida kroppen ett halvt varv. Nu blir hon farlig för sig själv om vi inte ger noga akt på vad som händer i hennes närhet. Det kommer att finnas många milstolpar och vändpunkter kvar i hennes liv. Då nåt plötsligt inträffar. Då vi som finns runtomkring tolkar och försöker att minnas. Ibland till och med lite i förväg, för att ta ut det goda och känna extra stolthet. Som när hon idag sa "Moffa" för första gången. Bra gjort av ett 3½ månader gammalt barnbarn. Eller så har det blivit något galet med den gamles hörsel så att han uppfattar vad han vill höra och inte riktigt riktigt det som uttalades.
Men näpen och värd all den uppmärksamhet hon kräver är hon i alla fall. Det kan till och med bilden ovan intyga utan minsta tvekan.
ÖGONBLICKET & EVIGHETEN 2009-09-05
Lättsmält och enkelt ska det vara i kyrkan. Pang på – men utan att irritera för mycket. Underhållande och lättsamt, menar många. Man får inte krångla till det som ska locka och köpas. Marknaden tål inga djupsinnigheter och förkunskaper. Nu ska man kunna surfa in var som helst ifrån. Med bara ett eller annat litet sökord.
Jag tror att vi räknar fel här. Låt oss inte tala om livet och Gud så att det blir banalt. Äkta tro säljs inte som extrapris. Det blir ofta falskt och urvattnat när vi försöker att bagatellisera och vara trendiga. Livets mening ges inte som klyscha eller med rabattkupong. Tro handlar om erfarenhet och att känna igen sig. Att bli tagen på allvar och att söka livet på djupet. Under ytan av lättsinne och lagomnivå. Tro bygger på mötet mellan min verklighet och Guds.
För kristna har livet många dimensioner. Vi svettas och får huvudvärk. Brottas med vardagens bekymmer och missräkningar som andra. Vi möter kriser och torka - men också lycka och tillfredsställelse. Vardagen har sina påfrestningar och brottningar. Vi gör egna misstag och dumheter och möter andras. Vi ängslas och förtvivlar. Många brinner och blir utbrända. Men mitt i kaos och förvirring finns också en annorlunda kraft till hands. En tro som vill bära oss genom det svåra. Ett hopp som ser längre och andas frimodighet och närvaro av något mer. En gudomlig kärlek som tänder ett ljus med värme och vägledning i dom mörkaste passagerna. Allt är inte Halleluja. Ofta tvivlar och ropar vi om barmhärtighet. Men vi har Någon att ropa till. Gud bryr sig om livet - i smått och stort. I det gråa och otroliga.
I varje ögonblick.
Alla ögonblick blir tillsammans hela evigheten. Nu och då och sedan spelar samman i en härlig treklang. Vi söker Gud som säger:
"Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten." Upp 21:6
14
Att mötas och gå vidare 2009-09-02
Personalmötet blev inte som vanligt. Vi möttes i bussen och hade hela dagen till vårt förfogande. Med buspojkar längst bak och lugna tjejer i en klunga längst fram. Det var förstås inte särskilt originellt. Men medarbetardagen blandade och gav nya konstellationer vid matbord och gruppsamtal och under demonstrationerna på Persåsen och Hovermo kvarn.
Vi färdades i Snilleriket. Där det funnits gott om uppfinnare och original. Där mänskor brutit ny mark och åstadkommit storverk. Som den underfundige berättaren Leif Wikner själv är ett exempel på med hela sin anläggning och förmåga att bjuda på det som både är spännande och genuint.
Vi samtalade under förmiddagen kring detta också. Hur vi kan bryta trender i tiden och vara en kyrka som möter sådana behov, som vår tid i stor utsträckning raderar bort: med värde som gemenskap, förnöjsamhet, stillhet, tillit, personlig omsorg etc. i kontrast till sådana utmaningar som
Hastigheten Ytligheten Konsumismen Underhållningen Prestationen Misstron De stora och svåra frågorna Kunskapen & sanningen Ensamheten
På det här sättet fick medarbetardagen både handla om andra för länge sedan och idag och om oss själva och vår kyrkas uppgift att förmedla ett relevant möte med Mästaren själv.
Mångdimensionellt 2009-08-28
Nyss kom jag hem från en liten promenad med barn och barnbarn.
- Hör du, Alice, att morfar går med här bakom vagnen, säger mamman. Hon som själv en gång låg i en sådan barnvagn och färdades runt de skånska byvägarna av färsk pappa. Dottern har nu blivit mor och själv kallas jag morfar. Det låter nymodigt och ovant. Men känns samtidigt som en ny dimension och ett förtroende att ta vara på.
För egen del har jag bara fått uppleva ett krigsår (1943-44) med farfar kvar i livet. Farmor och mina morföröldrar var döda före det att jag föddes. Det blev inte särskilt mycket närkontakt av det.
15
Naturligtvis har jag varken minnen eller traumatiska men av det. Men en förlust räknar jag det som att ha levt utan någon närvarande mor- eller farförälder.
Att ha flera generationer parallellt i sitt liv tror jag i huvudsak och för de allra flesta är en tillgång. Det betyder en trygghet och en känsla av att finnas med i ett större sammanhang. Det ger kompletterande värme och erfarenheter från olika tidsepoker. Det visar på kontinuitet och mångsidighet. På sådant som är sig likt och på det som förnyas. På bärande traditioner och gemenskap med en släkthistoria.
För de äldre i släkten ger det ny vitalitet och livsglädje att få dela de nyföddas nyfikenhet och trevande utveckling. Det sågs så tydligt när Alice igår hälsade på sin gammelmormor. De var två spelevinkar - med 90 år emellan - som busade och log tillsammans. Ansikte mot ansikte satte de stort värde på varandra. Kände samhörighet och stolthet kan man tänka. Som delade liv och munterhet med varandra.
Därför blir min tes så här: Den som får uppleva flera släktled får också förmånen att leva mera mångdimensionellt än andra.
Kolla collagen 2009-08-22
I bildprogrammet Picasa finns en rolig funktion: att enkelt kunna skapa collage med många bilder i en. Du har kanske redan upptäckt det i bloggen med rubriken Mer än tusen ord. Bilden där är ett collage med väldigt många Alice-bilder och med annat runt henne. När man i bloggen dubbelklickar på bilden så kommer de små miniatyrbilderna att bli tillgängliga i vettig storlek och man kan sedan bläddra sig igenom hela bilden uppifrån och ner och från vänster till höger.
Så är förstås också fallet med de dagsaktuella bilderna från Alice´s dop i Frösö kyrka i dag.
I
Band
som binder samman 2009-08-22Idag har jag varit tillbaka i Frösö kyrka. Det fanns mycket återseendets glädje i det. Det var ju där jag hade min första tjänst i Jämtland. För så där 20-25 år sedan. Dit tog vi rätt
16
ofta med våra barn. Nu stod jag där med dottern och barnbarnet och sonen som fadder. För att fira dop och gestalta hur Gud vill vara Alices vän och vägledare.
Kantorn på plats var en brunflopojke: Adrian Sandström. En påminnelse om åren i Brunflo, som följde på frösötiden. Det var lite hemkänsla över det också.
Själva dopdatumet för Alice, kom jag underfund med mitt under själva dopsamtalet, har en speciell koppling till mig. Vi är döpta på samma dag. Med 66 år mellan oss. Det talar rätt tydligt om hur dopet har ett samband med Honom som är större än alla våra begränsningar i tid och rum. Det gör också att Alice och jag har skäl att hålla den 22 aug som en särskild viktig dag för oss.
En annan sak binder oss samman: Den dopklänning som Alice hade idag var jag den förste att göra bruk av. I den har min syster och våra barn (och Kristinas dockor) tagit emot dopets gåvor. Dopdräkten påminner om möjligheten att få växa i sin tro och ha tillgång till Guds löften och förlåtelse.
Ytterligare ett samband betydde mycket känslomässigt idag. Alice har fått två namn, som kopplar henne samman med tidigare generationer. Hon heter bland annat Ella. Som min mor och Alice´s morfars mor. Det väckte många tankar och stor tacksamhet för allt det mor Ella gett av sin tro och sitt liv som gott exempel för oss barn. Detta med sambanden i familj och generationer är något värdefullt som det är klokt och rikt att ta tillvara på. Att fira dop tillsammans med släkten ger så många dimensioner av arv och miljö, av värderingar och gemensamma upplevelser i både glädje och sorg.
Det viktigaste sambandet har jag sparat till sist. Det som kopplas mellan dopbarn och Vår Fader. Dopet är en värdehandling som gäller i alla tider. En välsignelse som vi får räkna med såväl i vila och trygghet som i fight med det tuffa och svåra i livet. Jag och Jesus förenas i dopet till ett vinnande radarpar.
17
Minnet minimeras 2009-08-16
Jag klagar allt mer på min dator. Jag tycker att den blivit trögare än vad som är möjligt att tolerera. Trots att jag förstärkt arbetsminnet tar den oförsvarligt lång tid på sig att leta fram de sidor jag vill kika på nätet. Jag ville ju bläddra mellan sidorna ungefär med samma hastighet som jag vänder blad i en bok. Men minnet är för begränsat och låsningar kommer när man minst vill det.
Så illa kan det numera vara med mitt eget minne. Det kändes mycket fräschare, mera pålitligt och effektivt förr. När allting inte gick så fort och före den magiska pensionärsgränsen. Som nu i veckan när vi kom till Gräftåvallen med släp och allt och skulle bära in allt vi hade med oss. Av allt vi hade med oss saknades det allra
viktigaste: nycklarna! Det vara bara att frigöra oss från släpet, vara tacksamma för att vi hade maten i den nya kylväskan och vända.
Inget ont utan att det för något gott med sej. Vi fick en extra resa då vi kunde gå på gårdscaféet och ostbutiken i Oviken och hittade bra bärbuskar i Brunflo.
Vila att bara vara 2009-08-11
Att se Alice vila är lärorikt. Hon bara finns. När hon är mätt och magen inte spänner som värst så är hon så avspänd och lugn. Hon låter sej bäras och ligger trygg i någons famn. Hela hon uttrycker hur ursprungligt och välbehövligt det är att slappna av och låta sina muskler vila en stund, för att senare spännas på nytt mot nya mål och vinningar.
Jag tror att det är så vi får leva i Guds omsorg:
I Guds kärlek vill jag vila, vet mig önskad, älskad, sedd. Övar mig i barnets tillit, prövar höjd och djup och bredd.
(Psalmboken 522:2)
18
En riktig sommarvecka 2009-08-08
Så här ska sommaren vara! Har du hört det förut? Sol och värme. Frihet och friska bad. Lite mera primitivt än till vardags hemma. Tält och camping, kanske? Fritidshus och utedass. Utan bredband och dagstidning och med färre TV-kanaler än annars.
Äntligen kom vi oss iväg till Gräftåvallen, som bjöd på det mesta av detta. Med blåbären bokstavligt in på knutarna. Med vildvuxet gräs bland vilda sommarblommor. Med små guldkorn i skogen och inte alls på de vanliga myrarna och hjortronmarkerna. Så enkelt att leva mitt i naturen. Med nyplockade blåbär i youghurten och tid att bara vara. Eller att fuska som fastighetsskötare och röja kring den väldiga granen som valde att falla bort från huset oh inte tvärs över det.
Högtrycket i all ära, men det vi tyckte allra mest om var att se Alice hos oss. Med henne handlade det om ansikte mot ansikte och nära relationer. Att få vila tillsammans. Skratta och le mot varann.
Med henne finns solen och värmen till hands. Idag på hennes 2 månaders dag vill vi ge det som vår bekännelse och kärleksförklaring.
Tre trallande jäntor 2009-08-02
Det här veckoslutet har inte varit ett mansläger, precis. Per-Olof har visserligen sovit hemma några timmar långt efter att Storsjöyran stängt sina portar och fram till att han rusat i väg till redaktionen på ÖP med sina recensioner.
Tvärtom har jag fått hålla till godo med flicklaget, när Christian chappade till Göteborg med Sverker och en U2-konsert. Det låter som om det skulle vara second hand eller tveksamt på nåt sätt. Då är det helt fel uppfattat. Det har varit mysigt och mångsidigt som det är när en snart 2 månader gammal Alice visar allt hon kan:
19
Njuta av att bada och bli torr igen, få modersmjölk och vara mätt och belåten, bajsa hela blöjan full, skrika på hjälp med en volym som nästan skulle ha kunnat överrösta rocken och popen från
Yran, härma vuxnas tiltal med ett språk som nog inte går att härma men väl tolka och vuxenklokt
förstå suga på nappen och ha tendenser att söka sin egen tumme som tröst, sova mellan varven och hämta energi för att vaken kunna vara charmtroll och orka
skuggboxas följa oss livfullt med blicken och bli lite purken när vi inte ger henne full uppmärksamhet, le så där otroligt charmigt och avväpnande som bara en fredsängel kan göra det.
Så livet tillsammans med tre trallande jäntor har verkligen bjudit på skiftande upplevelser. Det tror jag att ni kan föreställa er! Också de killar som inte var där?
Mer än tusen ord 2009-07-29
En bild säger mer än tusen ord, brukar man säga om bildens överlägsenhet att förmedla känslor och fakta. Bilden ger inlevelse och direkthet. Gör en närvarande och medagerande nästan. Verkligheten blir närgången och precis.
Man märker det när man ska försöka att fånga stora ögonblick. Orden blir så begränsade att man hellre vill fästa vad som händer med en kameralins. För att kunna framkalla det festliga och minnesvärda på nytt och på nytt. Utan att tröttna på ord som skvalar och känns platta.
Hur mycket mer skulle då inte tusen bilder tillsammans beskriva hur världen snurrar kring en ny punkt. En fästpunkt för ögat. Och en riktigt festlig prick för vardag och fest: ALICE!
20
Röd som rubin 2009-07-26
Rubiner hör till de allra finaste ädelstenar som finns. Röda och värdefulla är dom. Intensiva och intressanta. Så vida det inte rör sig om plagiat och syntetiska kopior förstås.
Idag skriver jag om rubinerna. De äkta rubinerna, därför att svågern och svägerskan firar rubinbröllop. Det betyder att de har varit gifta i 40 år. Fyra decennier av kris och utveckling, för att tala som Johan Cullberg gör i sin bok om livets faser och möjligheter. Det händer mycket på den tiden. Tid att möblera och etableras. Få barn och barnbarn. Hitta yrkesroller och fritidsmönster. Se skavankerna som förälskelsen blundade för.
Komma förbi sådant som irriterar och skaver. Känna tryggheten och stabiliteten vara den fasta punkten i ens tillvaro. Uppskatta hemkänslan och solidariteten som inga andra kan rubba. Säkra det som stavas trohet och uthållighet, därför att det skänker så mycket tillbaka.
Då handlar det om samma röda färg som rubinen har. Den som påminner om kärleken. Den kärlek, som har sin källa i Gud. Kärleken som förnyar och håller relationen fräsch och fri från anklagelser och småaktighet. Kärleken som hellre ser plus än minus och som står ut med allt.
Kerstin & Per firade sin bröllopsdag på samma plats som de gifte sig. Framför altaret i Frösö kyrka stod de tacksamma och fulla av förväntan på nya år tillsammans. I mässan hade de fått tecken på kraft och välsignelse som ville följa dem framöver.
Vi bor där det bär sig 2009-07-25Tänk vilket sommarlandskap vi bor i. Bara att traska ut i foppatofflorna och plocka en näve med sommarens kanske allra mest smakrika bär! Det vill jag gärna kalla livskvalité. Jag tror att du håller med mej!?
21
När du får oväntat besök 2009-07-24
Halv nio på kvällen ringde det på dörren. Då är det inte vanligt hos oss att få oväntade besök. Vem kunde det vara som överraskade oss utan att ha ringt i förväg och undrat om det så där i semestertider fanns en vänskap och en sängplats för en natt eller så?
Klart man blev nyfiken och lite skärrad!
Fast alldeles i onödan. För där på den nymålade bron låg ett litet bylte i sin korg. Som Mose i vassen ungefär! Som en upptäckt att bli glad och hänförd av. Som någon att snabbt vilja ta emot och få ögonkontakt med.
Äntligen hade Alice kommit hem. Barnbarnet som levt nästan en tredjedel av sitt liv på semesterresa i Skåne och Danmark. Nu fanns hon här - För morfar och mormor.
Ser ni hur hon sträcker på sej - som en vinnare gör sin segergest?! Vi tolkar det gärna som hon också längtat och äntligen var framme. Välkommen är både hon och hennes föräldrar. Vilken tid på dygnet de än ringer på dörren och får oss att undra.
Det lilla livet är fantastiskt stort för oss.
Att följa efter 2009-07-23
Att fylla år blir för en del en rätt marginell sak med åren, inbillar jag mej, fast jag idag har fått i min hand en splitterny GPS som hustruns födelsedagspresent till mej. Det ska bli spännande att följa hur vägarna bär, när Lill-Babs sitter i baksätet (ja, hennes röst är faktiskt den guide som
22
pekar ut höger och vänster och vilken fil jag bör välja i lagom god tid när jag nu gör bruk av det jag fick när jag fyllde år i går).
Idag har jag varit på släktkalas tack vare att Eva gärna ville fira sin födelsedag på det sättet att gamla och unga möttes till festmiddag. Vilket gott initiativ! Att få äta och sjunga tillsammans. Höra dragspelsmusik och hurra för någon som föddes på 20-talet. Det gav en god eftersmak och värt att följa efter det också.
Veckan som avviker 2009-07-22
Den här veckan är inte som andra. Vecka 30 i almanackan. Fruntimmersveckan med hela tjocka släkten representerad med sina förnamn som trädda på ett pärlband: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina. Allt på en enda vecka. Fattas gör väl nästan bara Ingegerd och Alice - och några till förstås.
Det är också veckan när det brukar regna ohämmat och förtretligt för alla som räknat med sol- och badsemester. Åska är heller inte ovanligt när hög- och lågtryck krockar med varandra och gör att temperaturen ute svänger från en årstid till en annan.
Inte nog med detta. Stort slås det upp att nu börjar rötmånaden! Den 22 juli, som är min födelsedag. Då finns det risk för matförgiftning och mjölk som surnar.
Ändå lägger jag mej nöjd ikväll. Jag har fått fira julikalas med jordgubbar från Jämtland och smultron från tomten. Vi åt det mesta av tårtan direkt för att inget skulle skämmas och älggrytan Ingegerd bjöd på var fantastisk. Kul att se skånesläktingar hälsa på och få vara föremål för familjens uppvaktningar och goda tankar.
Tack alla för det!
Pionröd? 2009-07-21
Visst har du hört talas om att bli pionröd i ansiktet. Något bränns i så fall. Blir närgånget och nästan pinsamt. Jag trodde länge att färgen på pionen måste vara illröd. Som Falu rödfärg eller tomterött. Men våra pioner går mest i rosa. Som om det skulle vara särskilt kvinnligt att bli pionröd i fejset!?
Eller vad finns det för tanke bakom? Har vi ovanligt bleka pioner - eller vad beror det på? Finns det nån annan idé eller förklaringsmodell till att man jämför sej med en pion, när man blir ställd mot väggen? Har det med dom tunna bladen att göra? Som är sköra och lätt faller till marken? Som lyser med självklar auktoritet och storhet bara en kort period och förvissnar fortare än man önskat?
23
Stjärnered i fyra led 2009-07-06
Mor och dotter i en märklig kedja. Mer än 90 år lång. Och med band ännu längre tillbaka. Att släktforskning är något särskilt har jag börjat att förstå och ägna mej åt en del. Dataprogrammet My heritage har inspirerat och hjälpt mej att få struktur på de här uppgifterna om vem som är släkt med vem och vilka data som gäller för de som ingår i släktträdet.
Det här med stam och grenar är ju en biblisk bild för hur vi hör samman och delar beroende och annat med varandra.
Idag har jag hittat en annan bild för detta, när fyra generationer Stjärnered fångades på samma foto. Det unika var att det handlade om gifta mammor men att det som sagt också fanns en namngemenskapen för alla fyra. Det betyder förstås att det bara skulle vara möjligt när det finns två generösa och formbara pappor accepterat att byta sitt efternamn.
Odensala – värd för en hel värld 2009-06-30
Världen stormar in i Odensala. Från Afrika och Norge kommer det ungdomslag, för att möta våra lokala storheter. Ope och Brunflo finns på världskartan i det speciella äventyr som kallas STORSJÖCUPEN. Sommarlovet får mening och kompisarna möts i en väl organiserad lek. Ja, mer än så. Det satsas för fullt. Man vill hålla en plats i laget, spela upp det som flera träningsveckor velat nöta in av offensiva takter och stabilt försvar.
Det är härligt att finnas runt planen och känna pulsen av förhoppningar och segervisshet. Att höra tränarnas entusiasm och uppmaningar till dem som kämpar och gör sitt yttersta för att nå framgång och hitta målet. Och föräldrars och kompisars hejarrop från både den egna planen och från
matcherna runtomkring.
Efter en timme är det ny match på gräsmattan. Då ska det summeras med laget och ältas om bollen gick ens väg eller om oturen grinade i ansiktet. Då är det skönt att få duscha och gå vidare till nästa möte, som lika mycket kan vara en bekantskap med någon som delar samma intresse. Detta som förenar syd och nord, öst och väst: att känna spänning och gemenskap i att lira fotboll.
Under parasollen 2009-06-29
Sist gnällde jag över midsommaren som saknade sol och stabilitet. Som mer var nidsommar och en parodi på sig själv.
Nu måste det erkännas och bejublas. Solen och värmen är här. På riktigt. Vem vet - det hade kanske varit bättre att hålla på midsommarfirandet så som det var för jättelänge sen, då
24
midsommarafton alltid var den 23 juni och då den 24 juni blev Johannes Döparens dag. För att fira kusinen som var vägröjare för Jesus föddes med ett halvårs försprång. I så fall hade värmeböljan understrukit hur vacker den här årstiden är med sina traditioner och möjligheter.
Nåväl, sommar kan vi njuta av oavsett vad som står i almanackan. Det gjorde minsann också han som just fastnat för ett nytt dataspel och som upplevde det spelet lika brännhet som vi andra upplevde solen. Han flyttade helt sonika ut den bärbara datorn under parasollen och fick både känna svalka, frisk luft och en obruten spänning i att bygga en hållbar civilisation.
Låt vara att parasollen fick stötas av "rullebören" - men det blev uthärdligt svalkande för den som samtidigt fick frisk luft.
Midsommaren bjöd till bords 2009-06-20
Dansen fanns inte med i samma utsträckning i år. Det kan kanske kan vara ett tecken på en begynnande tröghet och mättnad. Ingegerd och jag är numera ganska tillfredsställda som det är. För länge sedan var det
just en midsommarafton runt en lövad stång och med dragspelsmusik i bakgrunden som vi första gången möttes. Det blev en försommarupplevelse att bevara.
Nåja. Det kan komma andra tider. Då vi gärna följer med Alice i Prästens lilla kråka och dansar så lustigt som bara svenskar på midsommarafton och små grodorna gör det.
I år blev det istället maten som blev huvudmålet. Inte ens U 21-landslaget kunde ändra på det, när dom torskade mot Italien. Hos oss blev det inte torsk. Den hade vi konsumerat redan dagen före tillsammans med fänkål och nypotatis. Sonen var den store
inspiratören och härföraren i köket. Han körde med sin far på samma resoluta sätt som han en gång övningskört med sin far. Fast då var rollerna ombytta. Nåväl vi hade roligt för det och kunde bjuda exklusivt och gastronomiskt till midsommarbords med lax och ajoli på en sparrisbädd. I ett uterum som var välsmyckat för dagen med vilda blommor från Ingegerds morgonpromenad. Vi ska heller inte glömma den smarriga kladdkakan med egna rabarber som gjorde eftermiddagsfikat till en midsommarfröjd.
Tillsammans med mormor for vi idag till sommargudstjänst. Ostadigheten och stänk av regn höll oss inomhus. Det innebar tyvärr att arrangören lät högtalarutrustningen vara kvar hemma och förstörde därmed mormors möjlighet att höra vad som sas och sjöngs. Den största missen var kanske att tråden inte hölls ihop. Kantorn hade förberett sig för att lättsamt och populärt sjunga och spela om den sköna sommaren och prästen hade fastnat för att tala om Johannes döparens stränghet mot sej själv och andra. Det blev för spretigt och splittrat. Men kyrkkaffet höll stilen - med hembakade kakor och möten med nya och gamla bekantskaper.
Som ett barn 2009-06-19
Ett barns födelse har engagerat oss livfullt de senaste veckorna. Med en blandning av eufori och stunder av oro. Det livsbejakande har självklart dominerat och ger oss fortfarande starka kickar. Tänk att något så litet kan fylla en så oerhörd mening! Att det spröda och utsatta väcker sådana känslor av ömhet och närhet, av att man skulle kunna avstå både den ena och andra bekvämligheten, för att barnet ska må väl. Det kan vara
25
värt att påminna sig detta. Inför andra situationer, där något hos oss frestande viskar att det är lugnast att själv vara kall och bara gå förbi.
En födelsedag - även om den kommer åtskilliga år senare - kan också var en sådan här upplevelse av särskild uppmärksamhet. Att få vara som ett barn för en dag och befinna sig mer i centrum än annars. Lite så var det för Ingegerd i går. Ja, faktiskt som bilden visar att hon glömde bort att äta - fast hon fick allt serverat - och också oss andra. Ja hon var som ett barn på julafton som bara ville ägna sig åt sin present: En färdigprogrammerad Lap top med möjlighet att ringa Skype-samtal över hela världen och fånga in sina syskon i flerpartssamtal m m.
Jag vill förstås önska henne en god fortsättning på det nya året. Och hoppas att hon inte villar bort sig i Cyper-världen.
