Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
B I P O L Ä R S J U K D O M Av Tom Fahlén
d e l 6Självkännedom, självbedrägeri, självförtroende, självkontroll och psykoterapi
©Utgivare: GlaxoSmithKline AB, Solna.Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg.Papper: Inlaga: Multioffset 120 g. Omslag: Trucard Gloss 280 g.Illustrationer: Omslag och inlaga – R&G Källgren AB, Göteborg.Nytryck Januari 2010.ISBN 91-88286-57-6.
GlaxoSmithKline AB ansvarar inte för innehållet i de olika avsnitten i denna bok. Åsikterna som framförs är författarens egna och behöver inte delas av företaget.
All kopiering eller mångfaldigande av detta verk, helt eller delvis, utan upphovs-männens tillstånd, är förbjuden enligt lagen om upphovsrätt.
Innehåll
Att ”förstå sIg själv” 7
vAd är ett ”själv?” 8
−Försökenattbeskrivasigsjälv 8
−Föreställningenomett”själv”formasdelvisavkulturen 9
−Varförskamanförsökalärakännasigsjälv? 10
−Problemmedambitionenattlärakännasigsjälv 10
Upplevelsen Av ett ”själv” som hAr kontroll 11
−Tolkarenivänsterhjärnhalva 11
−Blindseende 13
−Ärvipassivaåskådareellerstyrvidetsomhänder? 14
−Närtolkarenbortserfrånfaktautanattmärkadet 15
−Dirigentenihjärnan 17
−Medvetandetenlitendelavdirigerandet 18
−Skadorihjärnansfrämredel 18
−Ovanpåögonhålornastak 19
Upplevelsen Av självet som ”en Inre värld” 21
−Aporärbeteendevetaremenintepsykologer 21
−Människanhartagitsprångettillattblitankeläsareochpsykolog 22
−Tvåvärldar? 24
−Vadärdettapsykeellersjälv? 25
−Jagetsomaktör 26
−Självetisamspelmedandramänniskor 27
−Speletkringbedrägerier 27
kAn vI görA oss en sAnn bIld Av oss självA? 28
−Människorsförsökattskapasigensjälvbild 28
−Självförtroende 30
−Problemetmedhögtsjälvförtroende 32
−Försvaravdenegnasjälvbilden 33
−Lågtsjälvförtroende 35
−Närettlågtsjälvförtroendehöjs 35
−Mytenomsjälvetskärnaochdetstabilajaget 36
−Minnet–enrekonstruktionavvadsomkanskehänt 38
−Tydligaminnenäroftafalskaminnen 38
−Minnetfungeraroftasompropagandaförjaget 39
−Kanvihaenrealistisksjälvbild? 40
−Bedrägerier,självbedrägerierochmoral 40
när vI självA förlorAr kontrollen 42
−Självkontrollochhämning 42
−Obearbetadekonflikter? 42
−Bristandemognad? 43
−Sviktandeinsikt? 44
dynAmIsk psykoterApI och bIpolär sjUkdom 45
−Denpsykoterapeutiskarelationen 46
−Psykoterapiochdeegnaminnena 47
−Psykoterapiochintrospektion 48
−Psykoterapiochsynenpåkunskap 51
−Meningsfullpsykodynamiskterapi 54
någrA kommentArer och lästIps 57
7
Att ”förstå sIg själv”
Desomhardiabetes,astmaellernågonannankronisksjukdombrukar
erbjudasenutbildningsomrörsjukdomensnaturochbehandlingenssätt
attfungera.Jumermansompatientvetomsinsjukdom,destolättareär
detatttaaktivdelibehandlingenochdestobättrekansjukdomenkontrol-
leras.Mångaföreställersigattdetärannorlundavidpsykiatriskasjukdo-
mar,t.ex.bipolärsjukdom,attmandåiställetmåste”förstå sig själv”.En
sådantankebyggerpåmissförstånd,somsamtidigtärsvåraattundvika.
Ingenvillvälförnekaattdetkanvaraviktigtattförsökaförståsigsjälv.Men
detärsamtidigtganskasvårtatttalaomexaktvadmanmenarmeddet.
Detärrentavlättatthamnaiganskasåluddigatankar.PåApollotempleti
Delfiskrevsengång:”Känn dig själv.”Menmerän2000årsenareharmän-
niskaninteblivitsåmycketbättrepådet.
Mångamänniskorundvikerfrågorsomärdiffusa,ochdithörtaletomsjälv-
kännedom.Menfördemsomharenbipolärsjukdomkanfråganblipå-
trängandeeftersomsjukdomensåoftaledertillenkänslaavattmansaknar
enfastinrekärnaochintevetvemmanegentligenär.
8
vAd är ett ”själv?”
Närvianvänderordet”själv”ärdetoftaibetydelsen”den egna personlig-
heten”.Ordetförekommermestisammansattaordsom”självförtroende”,
”självhävdelse”, ”självförakt” och ”självkontroll”. Vidbipolärsjukdombru-
karsådanadragträdaframochförsvinnaallteftersomsjukdomsperioderna
avlöservarandra.Självförtroendetsvängermellanytterligheter,självkontrol-
lensviktarochtideravsjälvhävdelseföljsavperiodermedsjälvförakt.
försöken Att beskrIvA sIg själv
Detärinteunderallahistoriskaepokersommänniskortycktattdetvarit
viktigtattförsökabeskrivaochförståsigsjälva.Eftersomföreställningen
omenodödligsjälärsåcentralikristendomen,kundemanväntasigatt
Bibelnskullebehandlafråganomvadmanskamenameddetordet.Menså
ärdetinte.Intehellerundermedeltidentycksmanhaägnatfråganomsjä-
lensnaturnågonstörreuppmärksamhet,ivarjefallinteommansertilldet
somskrevsochtilldetsomskildradesikonsten.
Förstmotslutetav1500-taletförsöktenågonpåallvarskrivaomsigsjälv.
DetvardenfranskeförfattarenMontaigne.Iförordetberhanomursäkt:
”Alltså läsare, är det jag själv som är ämne för denna bok. Du har ingen an-
ledning att använda din tid på ett så intetsägande och meningslöst ämne.
Alltså farväl!”
9
Intressetförämnetökadesedanhastigtunder1600-talet.Rembrandtmåla-
desinaberömdasjälvporträtt.Ochsenareharområdetfortsattattintresse-
ramänniskor.Enverklighögkonjunkturutveckladesunder1900-talet.Efter
1950började”vägen till självkännedom”blieninkomstbringandeaffärsidé.
Antaletkurser,böcker,samfund,terapier,testerochnyandligaledaresom
lovadeattvisavägentill”självinsikt”och”självförverkligande”blevstörre
ännågonsin.
föreställnIngen om ett ”själv” formAs delvIs Av kUltUren
IUSAbörjademantalaomenamerikanskbesatthetavtankenomindivi-
dens”självförverkligande”.1Dentycktesgenomsyraheladenkommersiellt
prägladekulturen.Mångavetenskapligastudiertyderocksåpåattdet
starkaintressetföratt”förstå sig själv”präglardagensvästvärldpåetthelt
annatsättänkollektivistiskakulturer,somt.ex.demiAsien.2IJapanärdet
samhörighetenmedettkollektivsombetonas.Manärendelienstörrehel-
het,ochmanärnågonförstiettsocialtsammanhang.Enmänniskas”själv”
sessomnågotflytandeochföränderligtsomformasirelationernatillandra.
Tillhörighet,medkänslaochömsesidighetärdetcentrala.Attbetonaett
eget”själv”sessomteckenpåomognad.
Mankanfrågasigvarförmanivästvärldenför400årsedanbörjadeuppfat-
ta”självet”someninrevärldsomlåggömdinneikroppenochsomdetvar
angelägetattundersöka?Upplevelsenavettsådantsjälvtyckstillmycket
stordelhaformatsavdesocialaförändringarnaistäderna.Tidigarehade
människaningåttirelativtstabilasamhällenochlevtifastarelationer.Då
tycktesdetintevarasärkiltangelägetattförsökabeskrivasigsjälvsomnå-
10
gotspecielltunikt.Undersenaretidsepokerblevindividenssocialarörlighet
större.Uppbrottochnyarelationerblevalltvanligare.Manbörjadebetona
attindividenmåstevarafri,självständigochoberoende.Manframhöllhen-
nesinneboendemöjligheterochatthonmåstefrigörasigfråndebandsom
fjättrathenne.
vArför skA mAn försökA lärA kännA sIg själv?
Mankanhamerellermindrevettigaskälförattförsökalärakännasigsjälv.
Detmåstet.ex.varaförnuftigtattviljakommatillrättamedsinafeloch
brister.Detäralltförlättattupptäckaattmanförsökerintalasigsjälvatt
mycketavensbristeregentligenärensförtjänster,attmansjälvintegjort
någotfelochattkritikendärförbörriktasmotandra.Detäruppenbarligen
inteheltlättattvarauppriktigmotsigsjälv.Sålångtlåterensönskanatt
lärakännasigsjälvgenomtänkt.Menensambitionattseklararepåsigsjälv
kanuppenbarligenocksåbliproblematisk.
problem med AmbItIonen Att lärA kännA sIg själv
Närensträvaneftersjälvkännedomstyrsavensönskanattfåbättrekon-
trollöversigsjälv,tycksdetvaralättatthamnaienövertropåsinamöj-
ligheterattkommatillrättameddeobehagsommanupplever.Mankan
glömmaattmångaavdeförändringarsommankaniakttahossigsjälvalls
intekanpåverkasmedenstankar.Förnästanallaärdetsjälvklartattendia-
betikerintekanpåverkaettstigandeblodsockergenomattenbartförsöka
tänkainyabanor.Hanellerhonmåsteiställetgesigsjälvennydosinsulin.I
motsatstilldetvillmångatroattdetärmedökadsjälvkännedomsomman
kanfåkontrollöversvängningarnaienbipolärsjukdom.Problemetmed
ensambitionattlärakännasigsjälvuppstårnärmantrorattdenskalösa
problemsomintestårattlösapådetsättet.
11
Upplevelsen Av ett ”själv” som hAr kontroll
Vikanallaupplevaattviharett”själv”somharkontrollöverdetvigöroch
överhurvitänkerochreagerar.Omdetta”själv”intehartillräckligkontroll
såsökerviefterorsaker.Viserpåvåromgivningochvigranskarosssjälva.
Dettaärsånaturligtattdetskerganskaautomatiskt.
Detärdärförocksånaturligtattfrågasigommanmedökadsjälvkontroll
kanråpåpendlingarnavidenbipolärsjukdom.Kanmanblimerstabilom
manlärkännasigsjälvbättre?Kanmandärigenomfåbättrekontrollöver
sinsjukdom?Kanmanmognasompersonoch”bottna i sig själv”påettsätt
somgörattmankanklarasigutanmediciner?
Tankenpåett”själv”somharkontrollkommerhärikonfliktmedtanken
attmanskalärasiganvändamedicinering,rutinerochannatföratthålla
sjukdomenischack.Detfinnsskälattförsökagåinnärmarepåvårupple-
velseavettsådant”själv”.Denkunskapsomidagfinnsomhjärnankanlära
ossendel.Hjärnansökeralltidefterorsakernatillattvibeterosssåsomvi
gör.Hurutfördendessatolkningar?Påvilketsättkontrollerarochdirigerar
hjärnandetvigör?
tolkAren I vänster hjärnhAlvA
Människanhartvåhjärnhalvorsomytligtsettärmycketlikavarandra.De
ståriförbindelsemedvarandragenomhjärnbalkenochkommunikationen
mellandemärlivlig.Förattbehandlasvårepilepsiharmannågragånger
skuritavdennaförbindelsemellanhjärnhalvorna.Efterensådanoperation
12
kommerpatientenstvåhjärnhalvorattarbetaistortsettsjälvständigtoch
utankontaktmedvarandra.Förattförståmeromhurdetvåhjärnhalvorna
skiljersigåt,harmanmycketingåendeundersöktmångaavdessaopere-
radepatienter.
Undersökningarna3harvisatattdetärdenvänstrahjärnhalvan,ochinte
denhögra,somtolkarvadindividengörochsomkommermedantaganden
omorsaker.Somregelärdetocksåvänsterhjärnhalvasomproducerarett
språk.Närhögerhjärnhalvafåtttaemotuppmaningen”gå”,restesigpa-
tientersomdeltogiförsökenochgickmotdörren.Vänsterhjärnhalva,som
intekänttillatthögerfåttnågonuppmaning,hittadesnabbtpåenför-
klaring–”Jag känner mig törstig och går ut för att få tag i en dricka.”Den
komiefterhandpåenorsaksomdensjälvtroddepå.
Mangjordefleraförsök,vartochettmednågotannorlundauppläggning,
ochallavisadesammasak:Vänsterhjärnhalva,somintefårnågoninforma-
tionfrånhöger,kokarständigtihopförklaringartillvadsomsattsigångav
högerhjärnhalva.Denskaparenillusionomatthjärnanärstyrdavmed-
vetnainstruktionerfrånvänsterhjärnhalva.
Närvigörnågot,brukarviallafåsammaslagskänslaavattviförstskapat
ossenmedvetenbildavsituationen,däreftertänktutettsättattageraoch
slutligenfattatettmerellermindrevälgenomtänktbeslutomvadviska
göra.Meniverklighetengårdetoftaintetillpådetsättet.Gångenkan
varadenheltmotsatta–mangörnågot,tänkerutenförklaringtillvarför
mangördettaochmotiverarslutligenalltmedattmanuppfattatsituatio-
nenpådetochdetsättet.
13
Iförsökenmeddepatientersomsaknadeenförbindelsemellansinatvå
hjärnhalvor,kundepatienternamycketvälhasvarat:”Jag vet att mina två
hjärnhalvor inte längre kan kommunicera med varandra och att min talan-
de vänstra hjärnhalva därför inte vet varför min högra hjärnhalva bestämt
att jag skulle resa mig och gå. Jag kan därför inte ange någon orsak.”Istäl-
letrapporterarvänsterhjärnhalvagångpågångsinapåhittadeförklaringar
ochfårpatientenattbehållaillusionenomatthansompersonöverblickar
helhetenochkangeförklaringar.Vänsterhjärnhalvaförsökerhållaihop
personhistoriensåattdenskatesigrationell.Denproducerarständigten
förklarandehistoriaomettsjälv,skaparensjälvbild.
blIndseende
Hjärnanärsammansattavettmycketstortantalområdensomvartochett
bearbetarinkommandeinformationochdärefterpåverkarandraområden
ihjärnan.Varjeområdeutförenvissbestämduppgiftnärdetaktiveras.Det
väljersedanutnågotellernågraandraområdenochaktiverardem.Det
mestaskerheltomedvetet.Närhjärnanupptäckerettföremålsomvihar
framförossochfårhandenattrörasigdit,behövervioftainteblimed-
vetnaomdet.Attdennaomedvetenhetkanvaraförbluffandeillustrerasav
detsombrukarkallasblindseende.4
Omettavdeområdenihjärnbarkensomliggernäranackenskadas,kan
dendrabbadebliblind.Hankaninteidentifieraföremålsomvisas,kaninte
sehurmångafingrarsomhållsuppframförhonomochärheltblindenligt
vårvanligadefinitionavordet.Trotsdetkanföljandeinträffa.Olikaljus-
punktervisasipatientenssynfältochhanombedspekautvardeuppträder.
14
“Jag kan inte se något”,svararpatientenuppriktigt.Hanuppmanasdåatt
gissavarljuspunkternasomhaninteserdykerupp.Patientenpekardåtill
sinegenförvåningrätt.Mångapatientersomharensådanblindsynkan,
närettföremålrörsigframfördem,följadetmedmedögonenochsamti-
digthävdaattdeabsolutingetser.Uppenbarligenfinnssynintryck,mende
kommerintetillmedvetandet.
Förklaringentillfenomenetärattsynbanorintebaragårfrånögattilldet
skadadeområdetibakhuvudet,utanocksåtillenannandelavhjärnan,vil-
kensätterigångögonrörelserochriktarinuppmärksamhetenmotdetsom
händeriomgivningen.Detärsomomsignalerhärifrånsäger“se upp, det
finns något där!”. Ögonenriktasdit,utanattdetskaparnågramedvetna
synintryck.
är vI pAssIvA åskådAre eller styr vI det som händer?
Merän95%avvadhjärnangörskerheltutanförvårmedvetnauppmärk-
samhet.Ochnärviblirmedvetnaomnågot,brukaraktivitetenredanha
förberetts.Oftablirvienslagsåskådaretillalltsomhänder.Meniställetför
atttolkadetså,brukartolkarenivårvänstrahjärnhalvaintalaossattdet
ärvisjälvasommedvetetkontrollerarochplaneraralltdetvigör.Ävenom
vitillstordelbaraäråskådare,villvitroattviregisserarochdirigerarhela
showen.Dettycksvarasådärförattenavdeaktivafunktionernaihjär-
nanärvänsterhjärnhalvastolkare.Denfårossattkännaattalltsomvigör
hängersammanochattvikontrollerardethela.
15
när tolkAren bortser från fAktA UtAn Att märkA det
Människorsomdrabbatsavenhögersidighjärnskadakanivissafallutveck-
laettmärkligttillståndsomkallas”neglect syndrome”.Deharförloratför-
måganattuppfattadetsomfinnstillvänsteromdem.Detärsomomden
delenavvärldenöverhuvudtagetinteexisterade.Ommanberdembeskriva
byggnadernaruntetttorg,somdekännertillmycketväl,ochberdemföre-
ställasigattdestårinorradelenavtorget,såberättardeombyggnaderna
påsinhögrasida,menutelämnarheltdemsomärtillvänster.Ommanse-
danberdemföreställasigattdestårpåtorgetssödrasida,beskriverdedet
somdetidigareutelämnatochsomnuärtillhögeromdem,menkaninte
hellernuförståattdetocksåfinnsbyggnadertillvänster,trotsattdeallde-
lesnyssberättatomdem.Inteensisinminnesbildhardenågonmöjlighet
attuppfattaattdetfinnsenvärldtillvänsteromdem.
Andrapatientersomharskadoriintilliggandeområdenihjärnankandrab-
basavvadsombrukarkallas”personal neglect”.Deförnekarattderas
vänstrasidatillhördem.Denarmsomliggertillvänsteromdemförsökerde
kastautursängen.Denuppfattassomfrämmandeochditlagdavandra.
Enhögersidighjärnskadakannågongångledatillattmanintekanuppfat-
taattensvänstrasidablivitförlamad.Följandereplikskifte5harbeskrivits:
–Hurmårduidag?
–Bra,jagharhaftenstrokeochharfortfarandelitehuvudvärk,
menannarsäralltbra.
16
–Kandurörahögerarmochhand?
–Javisst.
–Ochhurärdetmedvänsterarm?
–DenärocksåheltOK.
–Kandupekapåochnuddaminnäsameddinhögrahand?
–Javisst(patientensträckeruthandenmotläkarensnäsa).
–Kandugörasammasakmedvänsterhand?
–Ja,nuvidrörjagdinnäsa(isjälvaverketliggerarmenochhanden
förlamadmotdetbordsompatientenharvidsidanomsig).
–Kanduseattdinvänstrahandnuddarminnäsa?
–Ja,jagserdettydligt.
–Kanduseattdinvänstrahandnuddarminnäsa?
–Kanduklappahänderna?
–Ja,hörhär(rörhögerhandmedanvänsterliggerförlamad).
Informationenomattvänsterarminteutförtnågrarörelserkundeintenå
framtilltolkarenivänsterhjärnhalva.Däremotuppfattadedenkomman-
donaomattrörelsernaskulleutföras.Tolkarenkonstruerardärförenbild
avattdeocksåutförs.Patiententrorpådessatolkningarochrapporterar
demmedövertygelse.Hanärsåövertygadatthantyckeratthanhöratt
hanklapparihändernaochatthanservänstrahandenrörasiguppmot
läkaren.
Studieravsådanahjärnskadorharökatkunskapenomhurtolkarenfung-
erar.Denförserossmedförklaringarochfårossatttroattviharenmer
medvetenkontrollövervadvigöränvadvihar.Tolkarenvillförståvärlden,
17
gemöjlighetertillkontrollochstyrning.Iblandärdesstolkningarrimliga
ochanvändbara,meniblanduppenbartorimligaochvilseledande.Tolka-
renfungerarnågotsånärivissasituationermenlederossfeliandra.Den
främredelenavhjärnandirigerarvadvigör,mentolkarenkanbaraförstå
enlitendelavvarförenvisshandlingvaltsframförenannan.
dIrIgenten I hjärnAn
Dendelavhjärnansomliggerlängstframmotpannanliknasoftaviden
dirigent6.Denplanerar,organiserarochleder.Denbestämmerhuromfat-
tandeettvisstprojektskabli,vaddetskarymmafördeluppgifterochhur
myckettidsomskaavsättasförvartochettavdem.Denharrikligaförbin-
delsermedheladenövrigahjärnan,sertillattandraområdenihjärnanak-
tiveras,fördelarrutinuppgifter,övervakarsamordningen,sertillattdethela
skerenligtentidsplan,granskarvadsomgörs,korrigerar,avbryterochger
nyadeluppgifter.
Förattklarasåavanceradeuppgifter,måstehjärnankunnaskjutauppge-
nomförandetavidéer,kunnagörasigtydligabilderavvadenvisshandling
kankommaattledatillochjämföradenutgångenmedkonsekvensernaav
andrahandlingsalternativ.Denplockarframdeminnensombehövs,och
formligenjonglerarmedenmängdvisionerochminnen,ochmeddenfort-
löpandeinformationenomvadsomhänderiomgivningen.Denkansedan
väljautnågonavplanerna,genomföradenochförkastadeövriga.
18
medvetAndet en lIten del Av dIrIgerAndet
Detmestaavhjärnans”högre”funktionerutförsutanattviblirmedvetna
omdet.Mennärhjärnanhämmarimpulserförattsimuleraolikaalternativ,
kanviblimedvetnaomendel.Vityckerossseolikahändelseförloppför
vårinresynochviuppleverattvitänkeröverdemöjlighetersomfinns.Vi
märkerattvigörossenfantasibildavdekonsekvensersomolikahandlings-
alternativhar.
Iblandkanvimärkaattvibaraärvagtmedvetnaomhjärnansbedömningar.
Detersigförmedvetna.Sammantagetärdetemellertidbaraenlitendelav
hjärnansolikaövervägandensomvikangöraossmedvetnaom.Menefter-
somdettamedvetandeäralltsomviuppfattar,kommerviattupplevadet
sommycketomfattandeochvifårenillusionavattviharengodochmed-
vetenkontrollöverdetvigör.Detfårossocksåattöverbetonadetmedvet-
nasroll.
skAdor I hjärnAns främre del
Skadoridefrämredelarnaavhjärnanmärksintegenomattmankännersig
mindremedveten,utangenomattdenormalahämningsmekanismernainte
längrefungerar.Endelsomdrabbatsavsådanaskadorkanhasvårareän
tidigareatthejdasinaspontanaimpulser,ochtycksagerautanatttänkasig
för.Någrakanblisåimpulsstyrdaattderasbeteendeverkarheltfrikopplat
frånallameningsfullasammanhang.
Endelkanutveckladenmotsattasymtombilden,kallad”pseudodepression”
(pseudo=skenbar).Dekanbliextremthämmade,liggaoföretagsamma,
19
utanmatlustochutanmotivation.Symtombildenkanvaramycketlikden
extremahämningsomsvårtdeprimeradepatienterkandrabbasav.
ovAnpå ögonhålornAs tAk
Enviktigdelavhjärnansfrämreområdenliggerstraxöverögonhålorna.
Denhartätaförbindelsermeddedelardjuptinneihjärnansomkanrea-
gerapåvissahändelsermedattutlösaemotionellareaktioner.
Dennadelavhjärnansamordnardenemotionellainformationenochmöj-
liggörettändamålsenligtbeteende.Störningaridessfunktionkangeolika
symtombilderberoendepåvarskadanfinns.Störningarnärmastmittlinjen
tenderarattökadenemotionellahämningenochgenedstämdhetoch
oföretagsamhet,medanskadorlängreåtsidornaoftagerenminskademo-
tionellhämning.Hjärnskadadepatientersomdrabbatsavenminskadhäm-
ningsökeroftaomedelbarbehovstillfredsställelse,äremotionelltinstabila
ochirritabla,pendlarmellanlyckokänslorochvredesutbrott,tersighäm-
ningslösaochinsiktslösa,ärtaktlösaochkompromisslösaisittförhållande
tillandramänniskor,kanintesevadsompassarsig.Symtombildenfeltolkas
oftasomenmani.
Patientersomharmindreomfattandeskadoridessaområdenkanhaen
någotlindrigaresymtombild,menkantesigheltpersonlighetsförändrade.
Degerettintryckavattsaknasuntförnuft,trotsattdeenligtIQ-testerhar
högintelligens.
20
EttIQ-testfångarinteinderashandikapp.Deflestaavvardagensproblem
gårinteattlösasåsommanlöseruppgifternaiettsådanttest.Vardags-
situationerrymmerenuppsjöavmöjligheterochriskersomständigtväxlar,
ochsomskaparproblemsominteharnågraexaktasvar.Manhanterardem
genomattgöraungefärligauppskattningar,genomattkännaeftervad
somärrimligt.Sådantärinteenrentintellektuellverksamhet,utantillstor
delenkänslomässig.Deflestabeslutfattasutifrånvadsomkännsrätt.Ska-
doridendelavhjärnansomliggeröverögonenkanödeläggaförmågan
användadekänslomässigaskiftningarnaförattstyradetegnabeteendet.7
Attskadorivissaområdenihjärnankangesymtomsomantingenliknar
depressionerellermanierledertillfrågorombipolärsjukdom.Kanorsaken
tilldemanodepressivasvängningarnavaraattdetfinnsförändringarijust
dettaområdeavhjärnanelleriregleringenavdet?Myckettalarförattså
ärfallet.Regleringenavdessaområdentyckshjälpaossattbalanseramel-
lantvåtendenser,åenasidanattstannauppochdraossundanochåandra
sidanatttainitiativochsökakontakt.Vidbipolärsjukdomfungerardenna
finjusteringdåligtochmankankastasutiytterligheterna,tillentillbaka-
dragenhetutanförmågaatttainitiativellertillenöveraktivitetutanför-
mågaatthejdadeegnainitiativen.
21
Upplevelsen Av självet som ”en Inre värld”
Undermanierochdepressionerhartolkarenivänsterhjärnhalvaoftasvårt
attseattdethandlaromensjukdom.Denserverarsinaargumentochteo-
riersåsomdenärvanvid,försökerförutsägavadsomskahändaframöver,i
förstahandgenomattfinnanågonorsakiomgivningen.
Deförklaringarochteoriersomvianvänderossavtillvardagspåminner
åtminstonedelvisomvetenskapens.8Mansamlarininformationfrånom-
världenutifråndeföreställningarmanhar.Medhjälpavnågonförklarings-
modellorganiserarmansedansininformationförattgöradengripbaroch
förattkunnaförutsevadsomskahändaframöver.Förklaringsmodellen,
ellerteorin,ellertankekonstruktionen,fungerarsomettredskapmedvars
hjälpmanförsökerfåsvarpåfrågoromframtiden.
Pådetsättettarviomedvetethjälpaventankekonstruktionnärviförsö-
kergranskaandraochosssjälva.Vikankalladenför”teorinompsyket”
–påengelskaTheory of Mind.9Dentankekonstruktionentycksvarabåde
allmänmänskligochmedfödd.Förattsehurdenutvecklats,börmanbörja
medandradjur.
Apor är beteendevetAre men Inte psykologer
Studietavaporsbeteendeharletttillintressantafyndomderassättatt
försökaförståochpåverkavarandra.10Fyndenbelyserfråganomhurmän-
niskorbärsigåtförattlösaliknandeuppgifter.Aporleveriettkomplicerat
socialtsamspelsomrymmerbådesamarbeteochkonkurrens.Deägnar
22
myckettidåtattodlasocialarelationer,utvecklaallianserochtestamakt-
strukturer.Deiakttarvarandraingående,lärsighurolikaindividerbeter
sigihopmedandraochvilkasomumgåsmedvilka.Dekanmycketomde
socialarelationernaiflockenochkanskiljapåolikatyperavsocialtsamspel.
Dekommerihågvilkaindividersomsamarbetatochvilkasombetettsig
opålitligt.
Deanvändersinakunskaperförattutvecklastrategieriumgängetmedvar-
andra.Eftersomdekankommaihågattettvisstbeteendebrukarföljasavett
annat,kandehyggligtförutsehurandrakommerattbetesigiolikasituatio-
nerochvethurdeskapåverkadetbeteendet.Omhangörsi,brukarhanse-
naregöraså.Omjaggörså,kommerhanattgörasi,ochdåkanjaggöraså.
Vidnågrasällsyntatillfällenharmankunnatobserveraaporsombluffatan-
dra.Deharskenbartgjortensak,menbarasomenavledandemanöverpå
vägtillnågotheltannat.Aporharemellertidsvårtattförstådoldaavsikter.
Dekanintegörasignågraföreställningaromandrasföreställningsvärld.
Detärdärförsvårtfördematttänkauthurmanskaluranågonannan,och
bedrägerierärganskaovanliga.Aporärförvissoavanceradebeteendeve-
tare,menintepsykologer.
männIskAn hAr tAgIt språnget tIll Att blI tAnkeläsAre
och psykolog
Människorklararattlevaistörreochmerkompliceradegrupperänapor
ochharblivitskickligarepåattbådegenomföraochavslöjabedrägerier.
Dennasocialaskicklighetberorpåattmänniskor,meninteapor,haren
23
förmågaattföreställasigattdetbakomenannanmänniskasbeteende
finnsen”inre värld”sombeståravhennestankar,känslorochvilja.Denna
inrevärld,denmåkallas”psyke”, ”själv”, ”själ”ellernågotannat,upplevs
somskildfråndenfysiskavärlden,detyttrebeteendet.Menmedhjälpav
”viljan”skulledettaicke-kroppsligainrekunnasättaigångyttrekroppsliga
handlingar.Manföreställersigattenannanmänniskaärnågonsomdöljer
sigbakomenyttrefasad.Honharbådeett”innerst inne”ochettyttresyn-
ligtbeteende.
Alltdettaärnaturligtvisentankekonstruktion.Mensomsådanärdenan-
vändbar.Vianvänderdenautomatisktochutanatttänkapådetochkan
meddesshjälpklaraatthanteranogsåkompliceradesocialarelationer.Vi
kanläsaandrastankarochkänslorochanavaddeavserattgöra.Detmel-
lanmänskligasamspeletblirgripbart.
Föreställningenomeninrevärldäruppenbarligenmedföddochallmän-
mänsklig.Ettganskalitetområdeifrämredelenavhjärnantyckshaenav-
göranderollförattproducerasådanaföreställningaromandrasönskningar
ochdoldaplaner.Normaltaktiverasområdetsåsnartmanställsinförfrågor
omhurmänniskorbetersigikontaktenmedvarandra.Detaktiverasemel-
lertidintehosmänniskorsomharautism.Manantarattdetärdärförsom
deinteklararattgörasigföreställningaromandramänniskorsinreliv,de-
rastankar,känslorochavsikter,någotsomledertillhandikappandesvårig-
heterikontaktenmedandra.
24
Samtidigtsomviintuitivtanvänderentankemodellsomrymmerföre-
ställningenomeninreochenyttrevärld,såtrordeflestaintepåattdet
iverklighetenfinnsnågonsådantudelning.Detärsvårtatttänkasighur
någotsominteharnågrafysiskaegenskaperskakunnapåverkadenfysiska
världen.Detärocksåsvårtatttroattdetskullekunnafinnasnågonannan
personinneienmänniska.Varikroppenskulledenpersonenfinnas?
Menmanbehöverintetropåföreställningenomentudeladvärld.Avgö-
randeäriställetattdetfaktisktärsåvitillvardagstolkarvåromvärldoch
attdetfungerar.Somallatankemodellerfungerardenbaraisittbestämda
sammanhang.Dendugerutmärktföratthanterasocialavardagsproblem.
Mendenfårintedrivaslängreänså.Därförmåsteviocksåvarapåvårvakt
motallafallgroparsomensådantankemodellkanledatillommanbörjar
troattdenärbokstavligtsann.
två världAr?
Samtidigtsomintressetfördetegnajagetökadeivästvärldenunder1600-
taletökadeocksåintressetförteknisktavanceradeapparater.Enavden
tidensfilosofer,Descartes,jämfördemänniskokroppenmedenapparatoch
utveckladeenteorimedvetenskapligaambitioneromattmänniskanfak-
tisktrymmertvåvärldar,andenochkroppen,ellerförattanvändabegrepp
lånadefrångrekiskan–psykeochsoma.Idagärdetintemångasomanslu-
tersigtillDescartesteoriomtvåvärldar,mendeflestaharändåsvårtatt
görasigfriafråndennavästerländskaidétradition.Mantalargärnaomtvå
erfarenhetsvärldar,omtvåolikakunskapsområden.
25
Denförstaerfarenhetsvärldenskullemotsvarasavenfysiskrealitet,en
natur,ochkunnastuderasmedhjälpavnaturvetenskapligametoder.Den
andra,psyketellersjälvet,äruppenbarligenmerundanglidande,oklar,sub-
jektivochemotionell.Denskulleintevaralikaåtkomligförvetenskapliga
studier.Menlikafulltärdetjustdettaområdesommantalaromtillvardags
närmanberättaromandramänniskorochomsigsjälvochsinaupplevelser.
vAd är dettA psyke eller själv?
Intuitivtbehandlarvivårföreställningom”psyket”somomdenvoreen
realitet,trotsattdenbaraärengrovtankekonstruktion.Mendethela
fungerarochvikandärförlugntfortsättamedvåraförsökattbildaossen
uppfattningomandraspsyke.Merellermindremedvetetärviständigtsys-
selsattamedsådanagissningar:Hanuppleverkanskesituationensåochså,
tänkersåochså,villdetochdetochplanerarnuattgöradetochdet.Vi
försöker”läsa”andrastankar,känslorochavsikter,ochanavadsomfinns
bakomdefasadersomandrasätterupp.
Samtidigtkanandragissasigtillvadjagsjälvtänkerochkänner,ävenom
detbaraärjagsomvetvadjagverkligenupplever.Jagvetgenomendirekt
förnimmelse.Andrakanbaraseindirekt,genomattläggamärketillmitt
tonfallochkroppsspråk.Jagkansemittinregenomintrospektion.Detkan
ingenannan.Menvadärdetdåjagser?Omjagförsökerbeskrivadetnär-
mare,gliderdetundan.Kanskeocksåjag,trotsminadirektaförnimmelser
avkänslorochtankar,harsvårtattverkligensenågottydligtinre.
26
jAget som Aktör
Detärnärvisitterförsjunknaiegnatankarsomvikanupplevaattvårtjag
ärenegenvärldsomärskildfrånvärldenutanför.Mennärviärverksamma
mednågotterdetsigpåettannatsätt.Iallsynnerhetgällerdetnärviär
intensivtkoncentreradepåvadvigör.11Tagenbergsklättraresomexempel.
Hanellerhonmåstekoncentrerasigheltpåsådantsomtyngdpunktens
läge,detgreppsomfötterochhänderhar,bergetsmöjligheter,nästaför-
flyttningochdedärpåföljande,desprickorsomsyntslängeochdeojämn-
hetersommanförstnukanse.Bergsklättrareuppleversigoftabliettmed
berget.Detärsomomalltdetsomfinnsutanfördennasfärintefårbetyda
något.Detfinnsingenplatsförtankaromvadmanskaätatillmiddageller
annatsomliggerutanfördetmanjustnuärupptagenmed.Någraeventu-
ellaparallellahändelserkanmanintetänkapå.
Närviäruppslukadeavdetvigör,glömmervioftabort”oss själva”.Viupp-
leverossintesomindividerskildafrånomvärlden,utandetärsomomvi
ochprojektetärenendaorganism.Viärendelavettsammanhang.Illusio-
nenomtvåvärldarförsvinner.
Underenmanikanenliknandekänslainfinnasig.Mångaärdåintensivt
upptagnaavnågotellernågraprojektochuppleversamtidigtstarkakäns-
loravsamhörighet.Deuppfattarsigintesomnågotsjälvsomärskiltfrån
omvärlden.Tvärtomkanendelupplevasamhörighetenochprojektenså
intensivtattallttyckssmältasammaniettförklaratskenochtillennärmast
religiösupplevelse.
27
självet I sAmspel med AndrA männIskor
Merellermindremedvetetägnarsigallamänniskoråtattbedömavaran-
dra.Varochenförnimmerocksåattdesjälvablirvärderade.Omdettafinns
enomfattandeengelskspråkigforskningslitteratur.Idenanvändsbegrepp
som”self-presentation”och”impression-management”.12Manärmedveten
omattdeintryckmangerärviktiga.Omdeärnegativa,blirdetsvårareför
enattvidmakthålladerelationermanharochsvårtattodlanyakontakter,
såvidamaninteförständrarsittsättattvara.Ommankanpresenteraen
positivbildavsigsjälv,harmanbättremöjligheteratttainitiativ,kanut-
vecklakretsenavvännerochbekantaochökasittinflytande.
Viförsökerdärförvisaossfrånvårbästasida.Vivillattandraskalägga
märketillvårapositivaegenskaper,sådantsomvårkompetens,vänlighet
ochsympatiskaåsikter.Samtidigtförsökervidöljavissaavvåratankaroch
känslorochvåramindretrevligasidor.Viförsökerformadeintrycksomvi
villattandraskafåavoss.
spelet krIng bedrägerIer
Mångamenarattdettaspel,sombalanserarmellanenönskanomsamarbete
ochensträvaneftermaktochinflytande,varitenviktigdrivkraftiutveckling-
enavdenmänskligahjärnan.Denhartillstordelformatsavenkapprustning
mellanförmåganattgenomskådaochförmåganattbedra.13Medhjälpav
föreställningenomettpsykeharmänniskanutvecklatstillendriven”tanke-
läsare”somkangissasigtillandrasdoldaavsikter.Honharblivitskickligpå
attavslöjaandrasoärlighetochlåtersigintesålättbliluradavettyttresken.
Mendärmedharhonocksåblivitskickligarepåattmanipuleraandra.Bedrä-
geriernaharkunnatnåennynivåochblimersofistikerade.
28
kAn vI görA oss en sAnn bIld Av oss självA?
Ivåraförsökattgeandraenfördelaktigbildavosssjälvaförsökerviund-
vikaatt”spela över”.Vivillinteväckamisstankar,utanverkasåtrovärdiga
sommöjligt.Viharsvårtattljuga,detsynsalltförväl.Andraärintebara
tankeläsare.Deärdessutomlevandelögndetektorer.Därförlyckasvibäst
omviocksåkanförmåosssjälvaatttropådentilltalandebildsomvivill
förmedlatilldem.
Menhärhamnarviiettdilemma.Vianvändervårförmågaattföreställaoss
ett”psyke”förattkunna”läsa”andrasavsikterochpålitlighet.Samtidigt
villvikunnamaskeravåraegnaavsikterochegenhetergenomattskapaen
snedvridenochförskönandebildavosssjälva.Ochförattkunnaverkatro-
värdigaförsökerviodlaensjälvbildsomocksåärettsjälvbedrägeri.Kanvi
ochvillviidetlägethaenuppriktigochsannbildavosssjälva?
männIskors försök Att skApA sIg en självbIld
Manharundersökthurmänniskorskaparsigensjälvbildochhurdenbilden
stämmermedverkligheten.14Människorgranskarochkorrigeraremellanåt
sinsjälvbild.Vadärdetförmotivsomdriverentillettsådantgranskande,
ochvadärdetförkunskapmansökernärmanvillkompletteraellerkorri-
gerasjälvbilden?Mankaniprinciptänkasigtrealternativ:
29
1. Manvillhaensåriktig,sannochkorrektbildavsigsjälvsommöj-
ligt.Manvilldärförvetameromrelativtokändasidorhossigsjälv.
Mankantyckaattdetbordevaraändamålsenligtatthaensann
bildavsigsjälv.Medensådanbildbordedetvaralättareatt
anpassasigtillverkligheten.Detbordevaralättareattfattaförnuf-
tigabeslut,övervägamöjligheterochsevadsomärrimligamål.
Detbordevaralättareattlyckasmeddetmanföretarsig.
2. Manvilligrundochbotteninteändrasinsjälvbildeftersomman
redanlärtsigattagerautifråndenbilden.Deninformationmanvill
haomsigsjälvärdärfördensombekräftarenstidigarebild.Manvill
haensåstabilsjälvbildsommöjligt.
3. Manvillhadeninformationsomkanstärkaenspositivasjälvbild
eftersommanbehöverdenbildenisinkontaktmedandra.
Manvilltänkasågottomsigsjälvsommöjligt.Manvillhöraatt
manärbegåvad,talangfullochframgångsrik,harstoraslumrande
färdigheterochattmanväckerandrasbeundran.
Ienstudieundersöktesnärmare1000personer.Motivnr3visadesigvara
detklartstarkaste.Därefterföljdemotivnr2.Försökspersonernavillehelst
hainformationomsådantsomderedantroddesigveta.Devilletänkaväl
omsigsjälvaochvillehasinpositivasjälvbildbekräftad.Dettavägdebetyd-
ligttyngreänviljanattlärameromsinasvagaochmindremedvetnasidor.
30
Vigörossständigtenbildavosssjälva,menvigördettydligeninteföratt
hanteratillvaronmerrealistiskt.Vianvänderiställetbildenförattgöraett
sågottintryckpåandrasommöjligt.Bildengörstillenidealbildsomvisjäl-
vaskatropå.Enkraftigtförskönandesjälvbildfinnermanframförallthos
människorsomharhögtsjälvförtroende.Studietavsjälvförtroendetsrollär
därföravintresse.
självförtroende
Medsjälvförtroendemenarmansomregelenkänslomässigupplevelseav
hurmanfungerarikontaktenmedandraochigrupp.Endelharengrund-
stämningsomkanbeskrivassometthögtsjälvförtroende.Deharenkänsla
avsäkerhetigruppen,kännerattdekontrollerarsituationen,harencentral
positionochattdekandramedsiggruppeniolikaprojekt.Deuppleveratt
detärnaturligtatttaledningenochattdominera.Deharenkänslaavsam-
hörighetochuppleverattdeärvärdarespektochdärförkanförväntasig
positivareaktionerfrånandra.
Andrahargenomgåendeettlågtsjälvförtroendeochenständigkänsla
avosäkerhetochotillräcklighet.Deharenkänslaavattvaraiunderläge,
attvaraigruppensutkant,attsaknasäkersamhörighetochattriskeraatt
hamnaheltutanför.
Tilldennagrundtonavhögtellerlågtsjälvförtroendekommerhastigafall
isjälvkänslanochkortvarigahöjningaravden.Isituationerdärindividen
riskerarattbliförskjutenavandrafungerardethastigafalletisjälvför-
troendetsomenautomatiskvarningssignal.Mandrabbasavenkänslaav
31
genans,skamellerrädslaförattblottasinasvagheter.Samtidigtinträder
enautomatiskhämning.Mantystnar,stannarupp,drarsigtillbaka,blir
försiktigochvillvaraibakgrunden.Självförtroendetfungerarsåledessom
ettslagsinstrumentmedvarshjälpmankanupptäckaochundvikasociala
risker.Mankanundvikaattbliförskjutenmotgruppensutkantellerlämnas
heltutanför.
Desomgenomgåendeharettlågtsjälvförtroendedrabbaslättareavobe-
hagsomgenansochrädsla.Denständigaosäkerhetenåtföljsaventillbaka-
dragenhetochtystlåtenhet.Densomgenomgåendeharetthögtsjälvför-
troendeupplevertvärtomensäkerhetochärmindrekänsligförnegativa
händelser.Omnågonannanifrågasätter,ärdetmestfelpådenandre.Den
somharhögtsjälvförtroendetenderarattdominerasituationenochkan
varanogsåokänsligförandrasreaktioner.
Detharpubliceratsmycketforskningkringfenomenetsjälvförtroende.I
denforskningenharmanoftautgåttfrånattindividensgrundkänslaärnå-
gotganskakonstantsominteändrasmycketövertid.Manhardåbortsett
frånattgrundkänslan,högtellerlågtsjälvförtroende,kanvarierakraftigt
hosenochsammaindivid.Särskiltärdetnaturligtvissåvidbipolärsjukdom.
Mångakanupplevaattdeundermaniskaperioderharettmyckethögt
självförtroende(devillvaraicentrum,villdominera,sökersigtillsällskapsliv
ochtarenmängdinitiativikontakternamedandra),ochattdeunderde-
pressionsperioderharenbesvärandesocialosäkerhet.
32
problemet med högt självförtroende
Detharlängevaritpopulärtattförklaraolikamänskligafelochbristermed
attpersonernaharettdåligtsjälvförtroende.Mendenforskningsomfinns
omsjälvförtroendepekarihöggradpåfaranmedetthögtsjälvförtroende.15
Detflestamänniskorharettsjälvförtroendesomliggerenbitöverentänkt
nollpunkt.Detenderarattupplevaattdesjälvaliggerbakomolikapositiva
händelsersomdevaritmedomochattnegativahändelserberorpåom-
ständighetersomdeinteråttöver.Närensådanillusionbaraärenlättför-
vanskningavverklighetentycksdenvaraganskasåändamålsenlig.
Människormedmyckethögtsjälvförtroendeharemellertidmeravsådana
illusioner.Deuppfattarsigsjälvasomframgångsrika,kompetenta,attrak-
tivaochbegåvadepåettsättsomintestämmermedandrasuppfattning
omdem.Derassjälvbildäroftarikpåinnehåll,ochdeanvänderdenbilden
förattpåverkaandra,fåandraattacceptera,ställaupp,böjasig.Deärofta
medvetnaomandrasbeundran,villhaden,villvaraimponerandeochha
inflytande.Deharoftaenkänslaavstolthet,kommervälihåghändelserdär
dekäntsiguppskattadeochframgångsrika,ochdetolkargenomgående
detsomhändertillsinegenfördel.Degerenorealistisktpositivbildavsig
självaochsökersigtillhändelsersomytterligarekanstärkadenegnasjälv-
känslan.Dedrabbassällanavenkänslaavsjälvkritik.Sinhögasjälvkänsla
kandebevaragenomattsenegativahändelsersomorsakadeavandraeller
avrenotur.
33
Dennapositivasjälvbildärriskabeleftersomdenlättbidrartillfaktiska
misslyckanden.Personermedhögtsjälvförtroendeäroftaöveroptimistiska
ochbenägnaatttastorariskerochkandärmedförsättabådesigsjälvaoch
andraibetydandesvårigheter.Omkritikriktasmotdemförsvarardeinte
såsällansinpositivasjälvbildgenomattbliaggressiva.Aggressivitethänger
sällansammanmedlågtsjälvförtroende,utanmedhögt.Personermed
högtsjälvförtroendeäroftaarrogantaochsergärnanegativaegenskaper
hosandra.Människorsombegårallvarligabrottharoftahögtsjälvförtro-
endeochuppfattaroftasigsjälvasombetydelsefulla,framgångsrika,be-
undransvärda,unikaochhöjdaövermängden.
försvAr Av den egnA självbIlden
Allamänniskorharentendensattförsvaravaddevillhöraomsigsjälvaoch
attundvikaalltsomkansänkadetegnasjälvförtroendet.Denorealistiska
självbildsompräglarmänniskormedhögtsjälvförtroendeförsvarasockså
ihärdigtmotifrågasättanden.Olikaförsvarsstrategierhardefinierats(ofta
talasom”jagets försvarsmekanismer”):
a. Rationalisering.Detsomhotarsjälvkänslantrycksundan.Man
försvararsigmed”förklaringar”somärfelaktigamensom
gynnardenegnasjälvbilden.
b. Nedvärderande.Manundvikerhotetmotdenegnasjälvbilden
genomattnedvärderaandra.
c. Idealisering.Manundvikerhotetmotdenegnasjälvbildengenom
attlyftaframdemsomstöderenochöverdrivaderaspositivaegen-
skaper.
34
d. Omnipotens.Manförsvararsinegenhögasjälvkänslagenomatt
tillskrivasigsjälvspeciellatalangerochenöverlägsenhetjämfört
medandra.
e. Projektion.Manförsvararsigmotifrågasättandengenomattsöka
felenhosandra.Detillskrivsdekänslor,impulserochavsiktersom
mansjälvintevillkännasvid.
f. Förnekande.Manförsvararsinsjälvbildgenomattförnekadesidor
avverklighetensomtalaremotdennasjälvbild.
g. Utagerande.Manförsvararsinsjälvbildgenomattbliutagerande
iställetföratttänkaigenomsituationenochifrågasättasigsjälv.
Människormedhögtsjälvförtroendekan,trotsdenorealistiskabilddehar
avsigsjälvaochtrotsförsvarenavdenegnasjälvbilden,bliframgångsrika.
Blandt.ex.företagsledarekanmansäkerthittamångasomharettpåtag-
ligthögtsjälvförtroende.Oftahardeenkombinationavettvinnandesätt,
medcharm,karisma,ledarförmågaoch”hårda nypor när det behövs”,och
enförmågaattrealistisktbedömaföretagetsmöjligheterocholikatänk-
barastrategierförutvecklingen.Mendenfarasomlurarärständigtöver-
skattningenavdenegnakapaciteten.
Forskningkringsjälvbedrägeriertyderpåattdeillusionermanskapar
omsigsjälvoftastärändamålsenliga.Framtillenvisspunktkandetvara
framgångsriktattförsvaradessaförskönandeföreställningarochpositiva
känslor.Mennärenslivssituationkräverattmanmåstetänkaom,dåkan
självbedrägeriernabliskadligaförensjälv.Dåkandetvaraviktigtattvara
medvetenomdeförsvarsmekanismermanhar.
35
lågt självförtroende
Människormedlågtsjälvförtroendetyckersomregelinteillaomsigsjälva.
Endelkanvisserligenkännasjälvförakt,menmajoritetenharinteensådan
negativbild.Debeskriversigintesomvärdelösaellerinkompetenta,men
derassjälvbildärvag.Deärosäkrapåvilkaegenskapersomegentligen
kännetecknardem.Deärneutralaisinhållningochrelativtgarderade.De-
rasuppmärksamhetärgenomgåendekoncentreradtilltänkbarafaror,som
riskenförattdrabbasavförödmjukelseochandrasförakt.Deärförsiktiga,
räddhågade,tillbakadragnaochharlättväcktakänsloravskam,d.v.s.käns-
lanavattkrympainförandrasgranskandeblickar,enkänslaavotillräcklig-
hetochpersonligtmisslyckande,avattvaralöjligochfalsk.Självbildenblir
diffus,prägladavosäkerhetochsaknardetaljer.
Problemetmedlågtsjälvförtroendeärdenhämningdetledertill.Osäker-
hetenåtföljsavenoförmågaatttainitiativ.Rädslanförattgörabortsigi
socialasammanhangåtföljsavisolering.Medandensomharhögtsjälvför-
troendeväljerutdesignalerutifrånsomstärkerdenegnasjälvbilden,blir
densomharlågtsjälvförtroendeförvirradavdetmångtydigaidesignaler
defårfrånandra.
när ett lågt självförtroende höjs
Tankenattettlågtsjälvförtroendeärettpersonlighetsdragsominteändras
övertidärvanlig.Attsocialfobiskullekunnabehandlasmedläkemedelter
sigdärförfrämmandeförmånga.Personersomharensocialfobiharofta
haftproblemmedettlågtsjälvförtroendeunderhelasittliv,harplågatsav
enständigkänslaavunderlägeikontaktenmedandra,ochharvarittillba-
36
kadragnaochräddaförattkommaicentrumförandrasuppmärksamhet.
Deharlättdrabbatsavbesvärandegenansreaktionermedenstarkkänsla
avmisslyckande.Degrubblarmycketöverdetintryckandrafår,ochägnar
mångaångestladdadetankaråtattifantasinförberedasigförförestående
mötenmedandra.
Mångasompådettasättplågatsavsocialfobiförbättrasrelativtdramatiskt
avvissaantidepressivaläkemedel.Deuppleverenhöjningavstämningslä-
get,kännersigsäkrare,mernyfiknaochutåtriktade,öppnareikontakten
medandra,ochbryrsigmindreomvadandratyckerochtänker.Deharing-
enupplevelseavatthablivitnågonannan,utantyckerattdenukan”vara
sig själva.” Samtidigttänkerdemindrepåhurdetersigochhurdanadeär.
Fråganomvemmanegentligenärbleknarbort.
myten om självets kärnA och det stAbIlA jAget
Tilldeillusionersompräglarmänniskorsupplevelseravsigsjälvahörtenden-
senatttroatt”självet”ärmerstabiltövertidändetegentligenär.Vidbipo-
lärsjukdomärskiftningarnauppenbara.Menocksånormaltvarierardet.
Studieravpersonlighetsdragvisarattdevarierarhosenochsammaindivid
meränmanoftaföreställersig.”Självet”, ”jaget”eller”personlighetsdrag”
ärmentalakonstruktioner,föreställningarsomvigöross,somfårossatt
kännaattviharenfastpunktivåraförsökatthanteraenföränderligtill-
varo.Ihuvudsakärdetenändamålsenligföreställning.Viorganiserarvår
tillvarosåattvåraplaner,förberedelser,initierandeavhandlingar,sättatt
agerairelationerochvårmotivationtillsynesförankrarsigienrelativtfast
punkt.Vivillhaett”fast jag”,ivarjefallinteplågasavenkänslaavkaos.
37
”Jag är ganska nöjd med att inte ha en kärna”,saErlandJosephsonienTV-
intervju.Ommannuinteärdet,utanvillhaenupplevelseav ”kärna”,vad
villmandåha?Kanskeenupplevelseavatthasammanhängandeochsta-
bilagrundvärderingar,intressen,preferenser,känslomässigareaktionsmöns-
ter.Attmanskavaraförutsägbarochhaenkänslaavinrekontroll.
Vidbipolärsjukdomkansjälvförtroendetpendlakraftigtmellanmaniernas
högasjälvförtroendeochgrandiositetochdepressionernaslågasjälvkänsla,
självanklagelserochsocialaosäkerhet.Självbildenblirdärmedocksåytterst
instabil.Omdetfinnslängresymtomfriaperioderkanmanskapasigen
minnesbildavsitt”normala jag.”Menomstämningslägetpendlarsnabbt
ochutanattmankanurskiljanågralängresymtomfriatider,kankänslanav
attmaninteärförutsägbarblinogsåplågsam.Detsomdåärobehagligt
handlarkanskeigrundeninteomattmansaknarenslagspersonlighets-
mässigkärna,utanomattmanintekanplanera,intekankännaattman
harnågonkontrollöverframtiden.
Mankankansketyckaattmankantafastapåminnenförattkarakterisera
sigsjälv.Mendeminnensomkännssäkrabeskriverintenågrapersonlig-
hetsdrag.Dehandlaromtillhörighetersomdenbostadmanhar,omhän-
delsersomresormangjort,ommänniskormanhaftkontaktmed,omden
utbildningmanharo.s.v.Menminnenaomhurmanfungeratsomperson
närmanvaritbesvärsfriärmervaga.Vårsjälvbiografitycksvaraenvävav
sköraminnen.
38
mInnet – en rekonstrUktIon Av vAd som kAnske hänt
Dagensminnesforskninghargivitenklararebildavhurmänniskansminne
fungerar.Detfungerarintesommantidigaretänktsigochsommånga
fortfarandetror,attdetskullekunnajämförasmedendatorsminne,som
enbandspelaresomspelatindetsomsagtsellersomenvideokamerasom
förevigathändelservivaritmedom.Våraminnenäriverklighetenmycket
mindreexaktaänså.16
Hjärnangörständigtmentalasimuleringaromframtiden.Förattkunnadet,
måstedenocksåförsökarekonstrueravadsomhänttidigare.Omplanerna
förframtidenblirhyggligtframgångsrika,harvåraminnenfylltsinfunktion.
Bättreänsåbehöverminnetintevara,ochbättreänsåärdetinte.
tydlIgA mInnen är oftA fAlskA mInnen
Iettavminatidigabarndomsminnenvisarenkamratmigenbitfrånen
sönderslagenpilsnerflaska.”När man håller glasbiten mot ljuset ser man en
solkatt i den”,sahan.Ochsåvardet.Jagsågintebaraenljusfläckigla-
set,utanentydligbildavenkatt,medhuvud,öron,ögon,morrhår,kropp
ochsvans.Mittminneavdettaärtydligt.Menjagförstårnuattminnetär
falskt.Jagkanhasettenfläckiglasetochberättatförnågonattdetvaren
solkattochsedankommitihåghändelsensåattfläckenförvarjegångjag
framkallademinnetblevtillenallttydligarekatt.
Falskaminnenärlättaattinplanterahosbarn.Iettförsökfrågademan
barnomvaddeminns”från den gången då de fastnade med fingret i en
råttfälla och då man måste åka till sjukhuset för att ta loss fällan”. Ettmyck-
39
etdetaljeratminnefråndennaepisod,somaldriginträffat,etsadesigfast
hosdeflestaavbarnenefternågragångersfrågoromvadsomhäntoch
blevsedantillett”barndomsminne”.
Ocksåvuxnaskaparsigständigtfalskaminnen,görrekonstruktionerom
vadsomkundehahäntsomdesedantrorpåsomtydligaochsäkramin-
nen.Desomkännersigsärskiltsäkra,visarsigoftaminnasfel.Ettexempel
ärJohnDean,NixonsjuridiskarådgivareföreWatergateskandalen.Hanvar
kändförsittfantastiskaminne.Närhanvittnadeisenatsförhörenochbe-
rättadeomnågramöteniOvalarummetvarhansvittnesmålmycketdetalj-
rikt.NärdetsenarevisadesigattNixonbandatsamtalen,kundeinnehållet
påbandenjämförasmedDeanstydligaminnesbild.Denvargrovtfelaktig,
prägladavsammanblandningarochefterkonstruktionerochavattDean
givitsigsjälvenmercentralrollänvadhanhaft.
Minnenärrekonstruktionersomständigtkorrigeras.Omdetfinnsfotogra-
fier,minnesanteckningarochandrasutsagor,kanminnenajusterassåatt
deblirmerkorrekta.Omdetintefinnssådanastödförminnet,förändras
bildenmeravönsketänkandeochförsvarmotandrasifrågasättande,eller
avskuldkänslorochursäkter.Rekonstruktionernakommerattliggaganska
långtfråndetverkligahändelseförloppet.
mInnet fUngerAr oftA som propAgAndA för jAget
Eftersommänniskoriumgängetmedvarandraförsökergöraettsågott
intrycksommöjligt,ärdetnaturligtattmaniminnetförskönarvadman
sagtochförnekardetsomskullekunnauppfattassomnågotnegativt.Det
40
visarsigattminnenläggertillrätta,d.v.s.skapartillrättalagdahistoriersom
försvararellert.o.m.förhärligardetmanföretarsig.Degerenillusionenav
attmanbehärskarspelet,attmanvetvadmangörochskaparenkänslaav
attmanharhistorienpåsinsida.Degerenillusionavattmanhållersam-
mandetsomärosammanhängande,attdetfinnsrealismochgenomtänkta
motivdärdetegentligenärimpulsivainfallochenkelimitationsomligger
bakomdetmangör.Forskningvisarattmansnabbtglömmerdetsominte
varitgenomtänkt.Mantenderarattminnassigsjälvsomdensomharkon-
trollöversituationen.
kAn vI hA en reAlIstIsk självbIld?
Utifråndetsomhittillssagtsomförvrängdasjälvbilderkanmanfrågasig
omdetärmöjligtatthaenheltrealistisksjälvbild.Uppenbartärattdet
finnsganskastarkadrivkrafterförattiställetodlaenförskönadsjälvbild.
Ivilkenutsträckningkanviellerbörviundvikasjälvbedrägerier?
bedrägerIer, självbedrägerIer och morAl
Bedrägerierliksomupptäcktenavbedrägerierärendelavalltlivochfinns
iheladjurvärlden.Kamouflage,skenanfall,förmåganattgömmasigoch
förmåganattimponerahörtillåterkommandeteman.Hosmänniskanhar
tillkomstenavförmåganattupplevaettpsykeocksågivitupphovtillen
förmågaattanvändamervarieradeformeravbedrägerierochkommitatt
inkluderasjälvbedrägeriet.
Samtidigtharocksåbehovetavsamarbeteochsammanhållningvariten
pådrivandekraftiutvecklingen.Dethardrivitframentendensattreagera
41
medlättväcktakänsloravmoraliskindignation.17Alltsomkanhotagrup-
penssammanhållningochtillitenigruppenkansnabbtutlösasådanakäns-
lor.Därförgörsskillnadmellanåenasidandevardagligabedrägerieroch
självbedrägeriersomkallasgodton,artighet,kompromissvillighet,tolerans
o.s.v.ochåandrasidandebedrägeriersomskadarandraigruppen,skadar
detförtroendesombyggtsuppmellanmänniskorochsomkanrubriceras
somutnyttjandeavandra.Tillvardagslyftssällansanningenisigframsom
detönskvärda.Allavetatt”sanningar” oftaanvändssomvapen.
Påsammasättgörsskillnadmellandenmildaformavsjälvbedrägerisom
kanfåenskådespelareatttrovärdigtgestaltaenrollochdetsjälvbedrägeri
somfårenmänniskaatttrasslatillsituationenförsig.Manvilluppfattas
somempatiskochstimulerandemenintesomförljugen.
Allforskningtyderpåattbedrägerierochsjälvbedrägerierärofrånkomliga.
Fråganärhurmanskakunnabekämpadedestruktivaformernaavdem.
Idealetsomfördesframredanunderantiken–”känn dig själv”–ärkanske
omöjligtommantardetbokstavligt.Fråganärhurmanskakunnaformu-
leraenmotsvarandeuppmaningpåettannatochmerrealistisktsätt.
42
när vI självA förlorAr kontrollen
Bipolärsjukdomlederoftatillenkänslaavosäkerhetsomfinnskvarockså
mellansjukdomsperioderna.Mankanupplevaattmaninteharnågonkon-
trollöverdetmangör.Detärsvårtattplaneralångsiktigteftersomman
intevethurmankommerattfungeraframöver.Kontrollförlustenframstår
lättsomdetcentralaproblemetisjukdomen.
självkontroll och hämnIng
Ensförmågatillsjälvkontrollhängernärasammanmedensförmågaatt
hämmasinaimpulser.18Normaltkanmanhållatillbakalustenattgöranågot
förattfåutrymmetillatttänkaigenomdetsombörgöras.Ensbeteendekan
därigenombliplaneratochlångsiktigtochrymmademerkompliceradeupp-
giftersomkommerattgeutdelningförstienmeravlägsenframtid.
Vidbipolärsjukdomkanhjärnaninteregleradessahämningsmekanismer
pånormaltsätt.Underdepressionernablirhämningenkraftigareännor-
maltochbeteendetpräglatavoföretagsamhetochbeslutsvånda.Under
maniernagörbristenpåhämningbeteendetextremtimpulsstyrt.Ensför-
mågaatttänkaigenomdetmanskagöraharreducerats.
obeArbetAde konflIkter?
Kontrollförlustenundermaniernalederdessutomoftatillsvårhanterliga
affektutbrott.Konfliktersomtidigarehållitstillbaka,ochsomdärförkom-
mitatttesigganskaomedvetnaochobearbetade,tycksnuflytaupptill
43
ytanochsättasinprägelpådetsomhänder.Iblandtycksocksåöppnakon-
flikterdrivaframnyasjukdomsperioder.Dekanutlösasochförvärrasav
stress.Däremotfinnsdetintenågrasakligaskälatttroattomedvetnaoch
obearbetadekonflikterskulleutgöranågramergrundläggandeorsakertill
sjukdomen.
brIstAnde mognAd?
Detfinnsocksåandraspekulationeromorsakersommanbörställasig
kritisktill.Människorsomhardåligsjälvkontrolluppfattasoftasomemo-
tionelltomogna.Detkandärförligganäratillhandsatttroattbipolärsjuk-
domskulleorsakasavenbristfälligemotionellmognad.
Videnmaniskyddasmanintelängremotriskenföroöverlagdahandlingar
eftersomhämmandeobehagskänslorsomskuld,skamochgenansinteläng-
reutlöses.Detgörattmandrasiniaktivitetersomkommerattskapapro-
blemochsomiefterhandblirförödmjukandeförensjälv.Menmellansina
sjukdomsperiodervisardeflestasomharenbipolärsjukdomintenågon
sådanbristpåbromsandeemotionellareaktioner.Därförbörmanintean-
vändauttrycketemotionellmognaddåmantalarommanier.Vitänkeross
juinteattenmänniskasmognadskullevaranågotsomperiodvisförsvinner
ochkommertillbaka.
Ettproblemäremellertidattendelsomdrabbatsavbipolärsjukdom,sär-
skiltdesomharsnabbapendlingar,faktisktkangeettomogetintryckockså
mellansinasjukdomsperioder.Oftakandenna”brist på mognad”sessom
enföljdavsjukdomen.Däremotorsakasintesjukdomenavnågonallmän
bristpåmognad.
44
svIktAnde InsIkt?
Manbörintehellerförledasatttroattdensviktandeinsiktenundermani-
ernaärenorsaktillsjukdomen.Undermaniskaperioderkanidérikedomen
varaslående.Ytligtsettkantankarnatesigokonventionellaochdjärvaoch
hadragavgenialitet.Menvidnågotnärmarebetraktandeframstårdenäs-
tanalltidsomorealistiskaochogenomtänktaochoftasombisarra.Andra
kanförstfascinerasavprojektenochförentiddrasmedidem,förattse-
nareupptäckadentotalaavsaknadenavsuntförnuft.
Närmaniskaperioderklingatav,framstårdensjukeoftabådesomnyanserad
ochinsiktsfull.Mensomligakanocksåiefterhandhasvårtattresoneraom
detsomhänt.Självkänslanhotas.Detkanvarasvårtattkännasvidalltsom
blivitfiaskon.Ochdetliggernäratillhandsattiställetbetonadeomstän-
dighetersommanhaftomkringsigochundvikaatttalaomdetsomman
faktisktgjort,ivarjefalldöljadeoförnuftigasidorna.Manvillinteuppfat-
tassomlöjlig.Endeltyckst.o.m.försökabevaradenmanisktfärgadebilden
avsigsjälvasomosedvanligtkompetentapersoner.
Detärbegripligtattmananvändersigavolikavälkändaförsvarsmekanis-
merförattundvikaförödmjukelserochkänslanavattmangjortbortsig.
Mensådanaförsvarkanocksåbidratillattdetblirsvårtattaccepterahjälp
frånandra.Iförsökenattundvikaplågsammapåminnelserkandetblisvårt
atttatillsiginformationomsjukdomenochattförberedarutinersomskul-
lekunnafåenattsnabbareupptäckanyaperioderochsättaineffektivare
motåtgärder.Detblirmedandraordsvårtatttaaktivdelibehandlingenav
sjukdomen.Detärdärförviktigtattuppmärksammainsiktensbetydelseoch
utformabehandlingenmedhänsyntilldesvårighetersomdeolikaförsvars-
mekanismernakandramedsig.
45
dynAmIsk psykoterApI och bIpolär sjUkdom
Densomharenbipolärsjukdomharenmängdplågsammaminnen.Man
minnspositivamenbedrägligakänsloravattmanhållerpåattlyckasmed
någotstortochdedärpåföljandekänslornaavskam,rädsla,avskyoch
tvivel.Manminnsentusiasmenochdenstarkatronpådenegnaförmå-
gan,menocksåkänslanavattintehanågonsamhörighetmedandra,att
ståutanföralltochattvaraettingenting.Mycketavvadsomhänttersig
oklart.Mankanpendlamellanrevanschlust,vilsenhetochuppgivenhet.
Mankanfunderaöver”detstora”och”detlilla”ilivet.Mankanuppleva
attmansaknarfastmarkunderfötterna.Känsloravbesvikelseochbitter-
hetärocksåvanliga.Mankantyckaattenssvårigheterblivitmissförstådda,
utnyttjadeochförlöjligade.Mankantyckaattmanupplevtandrasfeghet
ochmotreaktioner.Ochmanmåsteaccepteraattmångaaldrigkommeratt
förstå.Ensminnesbilderåterkommer.Manvriderochvänderpåolikamöj-
ligheter,ochifantasinförmandiskussionermedsigsjälvochandra.Man
ägnarsigkortsagtåtattgranskasigsjälv,åtintrospektion.
Ensförmågaattvarainsiktsfullsättspåprovundersjukdomensolikafaser.
Därförärdetnaturligtattställasigfråganomdynamiskpsykoterapiskulle
kunnavaraettvärdefulltkomplementibehandlingen.Alladynamiska
psykoterapierharjusommålattgöraenmerinsiktsfull,bidratillenmog-
nadsprocessochfåenattförståhurolikakonflikterochförsvarsmekanismer
hindrarenattseklart.
46
Problemetärattdetfinnsenmängdolikaformeravpsykoterapisomalla
betecknarsigsompsykodynamiskaochattdetkanvarasvårtattseskillnad
pådem.Detfinnspsykoterapiersomtveklöstkanvaravärdefullakomple-
mentvidbehandlingavbipolärsjukdom.Mendetfinnsocksåhelaskalanav
varianterändaframtilldemsomäruppenbartdestruktiva,antipsykiatriska,
antimedicinskaochantivetenskapliga.Detfinnsocksåmängderavpsykote-
rapiersomrymmerenblandningavbådevärdefullaochdestruktivainslag.
Detärdärförviktigtattdiskuteravadsomärfruktbardynamiskpsykoterapi
ochkännaigendedestruktivadragsomtyvärrförekommerpåmångahåll.
Meddestruktivmenashärinslagsomgörmerskadaännytta.
Idynamiskpsykoterapiarbetarmanmeddetsomhänderirelationenmel-
lanpatientochterapeut,meddeegnaminnenaochmedintrospektion.
Manförsökerarbetamedsådantsomtersigsomettkonfliktfylltkaosoch
medmöjlighetenattsesigsjälvochsinegenhistoriainyttljus.Uppgiften
ärviktig,menocksåfylldavrisker.Detärlättattlotsasfel,ochkonsekven-
sernaavdetkanbliallvarliga.Förstdiskuterashärdedestruktivaformerna
avdynamiskpsykoterapi.Därefterskisserasdetsomkännetecknarenme-
ningsfullsådan.
den psykoterApeUtIskA relAtIonen
Attpåbörjaendynamiskpsykoterapiärattgåinienrelationsomkom-
merattbliemotionelltladdad.Detkangenyainsikter.Manfårmöjlighet
attgranskahurmanreagerarunderpsykoterapinochkandärmedockså
upptäckahurmanreagerariandrarelationer.Enavriskernamedterapire-
lationensemotionellaladdningärattmanutvecklarettberoendesomman
47
senareharsvårtattbryta.Enannanriskärattmiljönblirsuggestivochatt
dennegativahållningtillpsykiatrin,somkännetecknarmångaformerav
dynamiskpsykoterapi,påverkarensåattmanstärksisittmotståndmotden
läkemedelsbehandlingochderutinersomhörtilldecentraladelarnaibe-
handlingenavbipolärsjukdom.
Degrupperingarsomframträdersomtalesmänfördestruktivaformerav
psykoterapiäroftaytterstanspråksfulla.Depåstårsigarbetaförattpatien-
tenskakunnanåen”djupare förståelse”ochattbehandlingensökersigtill
besvärens”rötter”.Denföreställningenkanvaralockande:Manskakunna
upptäckasinadoldaresurser,arbetaigenomsinasvårigheteripsykoterapin,
övervinnadem,tasigförbisvårigheternaochläggademtillhandlingarna.
Omenpsykoterapigesienatmosfärsomförespeglarsåhögamål,borde
densomärpatientkunnaifrågasättadettaochställafrågan:
–Hurlångtkanmanegentligenkommamedhjälpavterapin?Ensvårighet
äremellertidattsådanafrågoroftatolkassomsprungnaurettomedvetet
ochneurotisktmotståndmotterapin.Ärpatientenverkligenvilligattse
sinasvårigheteriögonen?Densomärpatientvillsomregelundvikasådana
antydningaromdoldamotiv.Därförundvikermanoftaattifrågasätta.
Dessutombesvarasoftaenfrågaomhurlångtmankankommamedattallt
berorpåensjälv.
psykoterApI och de egnA mInnenA
Ettviktigtmaterialipsykoterapinärdeegnaminnena,oftaminnenfrån
barndomen.Mensådanaminnenäralltidytterstosäkraeftersomdetillstor
48
delläggerenssjälvbiografitillrätta.Viomformulerarständigtvårhistoria
förattfinnatrovärdigaskältilldetvigjortochtilldetvitänkergöra.Risken
finnsdärföralltidattvikommerattkorrigeravåraminnesbilderocksåför
attfinnastödföroförnuftigahandlingar.Närmanunderenpsykoterapi
försökerberättavadmanvaritmedom,kanmanmycketlättkommaatt
produceraenversionavvadsomhäntsompassarinidenvävavförklaringar
sommanförsökerskapaiterapirummet,ochsomstärksgenomattdendär
behandlassomenrealitet.Denkanhauppfattatssomintressantdärföratt
denpekarutfrågorsomsessomviktiga.Mankanpåsåsättkommafram
tillnågotsomtersigsomförklaringar,mensomintebeskriverdetsomhänt
påettkorrektsätt.Sådanapseudoförklaringarkanvarafarligaeftersomde
kanstärkaensbristpåsjukdomsinsikt.Riskenfördetökaromterapeuten
saknarkunskaperombipolärsjukdomochärnegativtillpsykiatriskabe-
greppochgängsepsykiatriskabehandlingsmetoder.Dethänderintesåsäl-
lanattpatienten,guidadavsinterapeut,stärkernågraavsinaförsvarsme-
kanismerisittförhållandetillpsykiatrin–förnekande,rationaliseringoch
nedvärdering–iställetförattiterapinfåhjälpmedattblimermedvetenom
denrollsomdessaförsvarsstrategierharfördensviktandesjukdomsinsikten.
psykoterApI och IntrospektIon
Enavdeviktigautgångspunkternaipsykoterapinärpatientensintrospek-
tion.Riskenmeddenärattmanlättatthamnariheltvilseledandetolkning-
ar.Denkunskapsommankannåmedrenintrospektionärbegränsad,men
framföralltosäker.Mycketsomförsttersigförklaratvisarsigsenarevara
illusoriskt.
49
Allatolkarviständigtvårakänslorochförsökersedetsomhänderien
tänktkedjaavorsakerochverkningar,ochvigördetocksådåspecifikaor-
sakersaknas.Viförsökerbringaordningidemycketbegränsadeerfarenhe-
tersomvihar.Idetskaparviossalltidillusioneromöverblickochkontroll
ochomattviserenhelhet.Dettatrotsattdetärmycketviintekanöver-
blickaellerkontrollera.
Omensförsöktillintrospektionguidasavenserievarför-frågor,kanillu-
sionenomdenmöjligaöverblickenförstärkas,iallsynnerhetommanfått
höraattmanskakunnaupptäckaomedvetnamotivsomkanförklaraens
symtom.Förespråkareförendeldynamiskapsykoterapiformerhävdarofta
attmaniterapinförsökerhjälpapatientenatttolkasinasymtom,attdessa
börsessomsignalerfråndetomedvetnaochattdebaraskenbartärirratio-
nella.Manpåstårattdetärmöjligtatttydasymtomensåattobehagsom
tidigaretettsigobegripliganubörjarframståsomhögstverkligakonflikter,
konfliktersomärmöjligaattlösa.
Denidénstårikontrasttilldenvetenskapligalitteraturenombipolärsjuk-
dom,somframföralltbehandlarsådantsomviintekanuppmärksamma
genomintrospektion.Dithöraktiviteteniolikaområdenavhjärnan,signal-
ämnen,dygnsrytmer,sekundärabudbärarsysteminervcellerna,olikageners
roll,stressfaktorer,celldödochnybildningaravnervceller,mätbaraeffekter
avläkemedelochannanbehandlingo.s.v.Denkunskapenkantyckasvara
fragmentariskochsvårgripbar.Menmanfårihuvudsakenannanbildän
densombeskriverpsykiatriskasymtomsomsignalersomkanöversättastill
relationsproblemochomedvetnamotiv.
50
Hjärnanärettoerhörtkompliceratorgan,menlångtifrånperfekt.Den
utförmycketavanceradeuppgifter,menklarardembaranågotsånär.Dess
aktiviteterpräglasavständigaregleringarochfinjusteringar,mendessaär
ytterstsårbara.Mycketfungerarbaraungefärligtochendelblirfögaän-
damålsenligt.Därförkanviintehellervinnafullkontrollöverdetvigör.Vi
kanförsökavårdavårhälsapåmångasätt.Vikaneftersträvaregelbunden
sömn,rekreation,stimulerandeaktiviteter,arbetsuppgiftersomärlagom
utmanandemenintealltförpressande,motionochregelbundnamåltider.
Vikanförsökaundvikastoramängderalkoholochannatsomkanvara
skadligtförhjärnan.Ändådrabbasviavdessaofullkomlighetersomvikall-
larpsykiatriskasjukdomar.Depressionerdrabbar20%avbefolkningen,
manier1–2%ochplågsamångest25%.Femprocentharalltsedansintidiga
barndomhaftstorasvårigheterattfokuserauppmärksamhetenochkontrol-
lerasittbeteende.Svårstressökarriskenattinsjukna,menocksåblanddem
somintevaritutsattaförnågrastörrepåfrestningarärpsykiatriskasjukdo-
marvanliga.
Mekanismernabakomsådanastörningarkaninteförståsenbartgenom
introspektion.Våraförsökattbetraktaosssjälvakananvändastillmycket,
mennårdefinitivtintedeorsaksmekanismersomliggerbakomenbipolär
sjukdom.
Vårförmågatillintrospektionärnödvändigföross.Vikanstannauppoch
tänkaefter.Vikanövervägaolikahandlingsalternativ.Vikannågotsånär
granskadetvigjort,tänkaossinivårframtid,funderaövervårabevekelse-
grunder,granskavåraegnaresonemang,skärskådavårakänslomässiga
51
reaktioner,antipatierochsympatier,förnimmadeintryckvigörpåandra
ochmånaomvårarelationer.
Deupplevelsersommanhaftunderdeolikafasernaavenbipolärsjukdom
blirmednödvändighetocksåföremålförenssjälvbetraktelser.Ochgerman
sigtillräckligtmedtid,kanmanhärliksomiandrasammanhangupplevaatt
manhareninrevärld.Detmantyckersigseförsininresynkantesigoänd-
ligt.Menävenommankanupplevaen”inrevärld”ärdettaingenvärldför
sig,skildfråndenfysiskavärlden.
psykoterApI och synen på kUnskAp
Synenpåkunskapochhurmannårkunskapärettproblematisktinslagi
mångapsykoterapier.Desstalesmänöverdriverintrospektionensomkälla
tillkunskap.Isinargumentationkandehävdaattderepresenteraren
vetenskap,menattdeharettannatsynsättännaturvetenskapen.Resone-
mangetblirpräglatavdualism,d.v.s.detutgårfrånattdetfinnstvåvärldar,
enfysiskochenpsykisk.Desägerattdeinteägnarsigåtdenfysiskautanåt
denpsykiskavärlden.Enmänniska,menarde,harenalldelesprivatvärld,
ensubjektivvärld,ochdenärvarkensannellerfalsk.Denkanförståsmen
inteförklarasinaturvetenskapligmening.
Denåsiktenärtvivelaktig.Idenfysiskavärldsomvileveriexisterarettbio-
logisktliv.Alladjurobserverarochskaparsigföreställningaromdendelav
världensomärviktigfördem.Dessaföreställningarkanvaranågotsånär
riktiga,menocksåledatillfelhandlingar.Människanärunikmedsinförmå-
gaattkunnaresoneraomsinaegnaföreställningarochöverväganden.Då
52
vitänkerossiniolikasättattagera,framkallarvienlångradavinrebilder,
ochdithörocksådenkänslomässigatonsomfinnskringdessaföreställ-
ningar.Viagerariförhållandetillenyttreochfysiskvärldsomviiakttar.Vi
kanskjutauppolikatänkbarahandlingsalternativ,prövademifantasin,se
en”inre värld”.Mendettaärtillsyvendeogsistettsättatthanteravärlden
omkringossochinteenegenvärldskildfråndenfysiskavärlden.
Men,ärmotargumentet,mankanmycketvälhasamtalkringenvissbe-
gränsaddelavverkligheten.Detkanintevarafelattkoncentrerasigpåde
subjektivaupplevelserna.Naturligtvisinte,mendåbordeman,ommanska
varakonsekvent,öppetsägatilldensomsökerpsykoterapipågrundaven
bipolärsjukdom:–Dinsjukdomkanjagintegöranågotåt.Jagkanvarken
förklaradenellerbehandladen.Vadviiställetkansamtalaomärhurdu
uppleversjukdomenskonsekvenser.
Ommankoncentrerarsamtalenkringdetta,kommerdeattkretsakring
patientensförsökatthanterasinsjukdom.Ochisådanasamtalfårocksåen
terapeutsomförsökerhållasigneutralenrollsomguide.Ommandåinte
harnågonkunskapomsjukdomenblirdetsvårtattundvikaatthamnafel.
Iverklighetenärdetovanligtattenpsykoterapeutgörallvarligaförsökatt
varaneutraltillfråganomhurenbipolärsjukdomskabehandlas.Detär
betydligtvanligareattmanmerellermindreuttalatgörgällandeattman
försökerfinnasjukdomensorsakerhosvarjeenskildpatientochförsöker
hjälpapatiententillinsiktersomskafåsjukdomenattförsvinna.Detärden
föreställningensomgörattdessaformeravpsykoterapiblirdestruktiv.
53
Mankanoftakännaigendedestruktivaformernainompsykoterapinpå
attförespråkarnaattackerardeforskningsfyndsomtalarförattdetskulle
existeraspecifikadysfunktionerihjärnanvidpsykiatriskasjukdomar.De
angripernaturvetenskapensmetoderförattvaraalltförbegränsade,talar
omnaturvetenskapensbristpåhelhetssyn,tillbakavisarkravetpåattalla
antagandenomverklighetenmåstekunnatestasmotdennaverklighet.De
hävdarocksåattpsykiatriskasjukdomarinteärnågrasjukdomariegentlig
mening.Deantyderoftaattdenpsykoterapisomdeerbjudersinapatien-
ter,skullevaraenhögreformavbehandlingsomskullekunnaersättaden
s.k.skolmedicinen.Attdetintefinnsnågravetenskapligastudiersomutvär-
derardenförklarardemedattmanintekanjämföradenmeddetsomgörs
inomsjukvården.
Detärnärsådanabudskapskaomsättasipraktiskhandlingsomdenna
strömninginompsykoterapinblirmärkbartdestruktiv.Detalternativsom
denerbjudersinapatienterriskerarattblienkombinationavineffektivbe-
handling,försämradsjukdomsinsiktochökatmotståndmotatttadesteg
somkrävsförattfåtillgångtillendokumenterateffektivbehandling.
Enbehandlingavbipolärsjukdomkräverattmansompatienthämtarinen
stormängdkunskapomsjukdomenochdessbehandling.Atthakontroll
översjukdomenärintebaraatttaförskrivnaläkemedel,utanocksåatt
skapaochföljarutiner,planeravadmanskagöraiolikalägenochkunna
förklarasjukdomenförandra.Desvårighetersomföljerenbipolärsjukdom
drarihöggradigångtankar,föreställningar,emotionerochmotivation.
Manförsökerförståochfåkontrollövervadsomhänder.Detfinnsalltså
54
mångapsykologiskasidor,ochocksådemåstetasmedibehandlingen.Så
frågankvarstår:Vilketvärdekanenmeningsfullpsykodynamiskterapiha
ochvadbörkännetecknaden?
menIngsfUll psykodynAmIsk terApI
Endynamiskpsykoterapibehöverintehadedestruktivadragsombeskri-
vits,ochkanvaraettvärdefulltkomplementibehandlingenavbipolär
sjukdom.Ensådanformavsamtalsterapiärintesåanspråksfullsomde
destruktivavarianternaavdynamiskterapi,påstårsigintehanågonegen
teoriomvaddetärsomorsakarsjukdomenochsägerinteattterapingårut
påattblottläggasådanaorsaker.Denbetonarattdenärenlänkienstörre
behandlingskedja,ochattdendärförintehellerskautövasisoleratfrånden
övrigabehandlingen.Denärvarkenettalternativtillövrigbehandlingeller
någotradikaltannorlunda.
Utgångspunktenärattenskänslomässigareaktionerochföreställningar
påverkarsåvälsjukdomsförloppetsombehandlingen.Närmanförsöker
förändrasinsituationefterensjukdomsperiod,ärdetlättattgöradetpå
ettsättsompiskaruppdetemotionellaklimatet.Denstresssomskapaskan
sedanutlösanyasjukdomsperioder,ochdekanytterligareförvärrasitua-
tionen.Ipressadelägenärdetlättattagerautanattförstgöraklartförsig
vadmanvilluppnå,samtidigtsommanskaparenmängdrationaliseringar
tillförsvarförsinareaktioner,försvarsomkangörasituationenmerlåst.
Mångasomharenbipolärsjukdomreagerarmedobehagpåsjälvadiag-
nosenochharsvårtattaccepteraden.Mankanupplevadensomettför-
55
nedrandepersonligtmisslyckande.Endelreagerarmottankenattdeskulle
varasjukagenomattpekapåspeciellaomständigheterisinlivssituation.
Detyckerattandrainteförståttsammanhangenochkännerattdeinteblir
tagnapåallvar.Eventuellttyckerdeattandraäralltförensidigaisittsätt
attse.Detkannaturligtvisvaraså,mendetmanoftainteserärattman
självletarefter”förklaringar”förattslippauppfattasigsomsjuk.
Närmanförsökerläggasinaförklaringartillrätta,riskerarmanattminska
sinamöjligheterattfåhjälp.Mankanskereagerarmotdekravsomställsi
behandlingenochdärförharsvårtatttapåsigenaktivrolliarbetet.
Frågorommedicineringkanvaraeninkörsportisamtalen.Meningenärdå
inteattdiskuterasådantsompreparatvalochdoserellerverkningaroch
biverkningar,utanatttafastapådekänslomässigareaktionernapåläke-
medelsbehandlingen.Sompatientkanmanupplevamedicineringensom
någotskamligt.Mankanvararäddförandrasåsikterifrågan,besväras
avgenanskänslorvidbesökenpåapotekochupplevaattmanalltidmåste
smusslamedsinatabletter.Mankanocksåkännasigmisslyckadsommåste
tamedicinförattkunnafungerasomandra.
Endelkanhaenöverdriventilltrotillmedicineringen.Manhoppasgärna
attdenskagöraattmanslipperändrapåandravanor.Problemetmeddet
kanvisasignärt.ex.frågoromsömn-ochalkoholvanortasupp.Många
uppleversådanafrågorsomettintrångidenpersonligaintegritetenoch
hamnariförsvarsställning.Ienkänslaavtrotskandeargumenterapåett
sättsomhindrardemfrånattseviktigaproblemiögonen.
56
Psykoterapininledsmedattmanförsökerkartläggavilkaproblemområden
somärviktigastfören,ochbestämmervadmanskakoncentrerasigpåun-
derdenfortsattasamtalsserien.Detkanvaraförändringarienslivssituation
somblivitsvåraatthantera.Detkanvaraansträngdaellerkonfliktfyllda
relationertillpersonersomärviktigafören.Ochdetkanvaraenkänslaav
otillräcklighetsomgördetsvårtattklaraganskasåvardagligasituationer.
Terapeuten,somskavaravälbekantmedvadsomärkarakteristisktför
sjukdomenochdessbehandling,skaocksåkunnaseattdethandlaromen
specifiklivssituation.Hanellerhonskavaralyhördfördetpersonligaide
frågorsomblivitkänslomässigtladdade,kunnasehurolikasituationeroch
relationerblivitsvåraatthanteraochhurrelativtomedvetnaförsvarsmeka-
nismerlättförvärrarsvårigheterna.
Psykoterapinsmålärattmanskablimermedvetenomhurmanreagerar
ochvadmangörnärmanställsinförolikasvårigheterochhjälpaentackla
problemenpåettmerändamålsenligtsätt.Denavserinteattgynnaen
mognadsprocessistörstaallmänhetellertillattgenågonslagsallmänsjälv-
kännedom,utanharsommålattbidratillattdensamladebehandlingen
blirsåframgångsriksommöjligt.Psykoterapinärvadmanbrukarkalla
diagnosspecifikochinriktadpåtydligaochkonkretamål.Ochliksomvarje
annandelibehandlingenärdensammanvävdmedandrakomponentertill
enhelhet.
57
någrA kommentArer och lästIps
1DenamerikanskahistorikernEvaSMoskowitzhart.ex.skrivitenbokmed
titeln”InTherapyWeTrust–America´sObsessionwithSelf-Fulfillment”
(JohnHopkinsUniversityPress,2001).
2Ivästvärldenharstorviktkommitattläggasvidkravetattvaraärligoch
autentisk.Manskavaratrogensininreövertygelse.”Självet”harkommit
attuppfattassomnågottydligtochsjälvständigtsomkanrörasigmellan
olikamiljöerutanattförändras.Iasiatiskakulturerdäremotuppfattas”själ-
vet”somsammanvävtmednätverketavsocialarelationer.Eninflytelserik
artikelomdettaharskrivitsavHMarkusochSKitayama.Denåterfinnsi
boken”TheSelfinSocialPsychology”(Ed:RFBaumeiser,PsychologyPress,
1999).
3UndersökningarnaharbeskrivitsavMichaelSGazzaniga.Set.ex.”Cogni-
tiveNeuroscience”avMSGazzaniga,RBIvryochGRMangun(WWNorton,
2002)eller”Nature´sMind”avMSGazzaniga(Penguin,1994).
4Bindseendebeskrevsvidmittenav1980-taletavdenengelskeläkarenLarry
Weiskrantz.Fenomenetharsedandiskuteratsienmängdböcker,bl.a.i
”PhantomsintheBrain”avVSRamachandranochSBlakeslee(FourthEstate,
1998).
5Replikskiftetärhämtatfrånboken”PhantomsintheBrain”avVSRa-
machandranochSBlakeslee(FourthEstate,1998).Idenförsintressantadis-
kussionerom”neglectsyndrome”.
58
6Enintressantbokomhurhjärnansfrämredelfungerarsomdirigentär”The
ExecutiveBrain”avElkhononGoldberg(OxfordUniversityPress,2001).
7Intressantadiskussioneromkänsloimpulsernasrollförvåravardagligabeslut
finnsiAntonioDamasiosbok”Descartesmisstag”(NaturochKultur,1999).
8Mångaharhävdatattvetenskapenharsinarötteriettsättatttänkasomär
karakteristisktförallamänniskor.RobinDunbar,sombl.a.forskatkringapors
socialaliv,menarattmycketavvadsomkännetecknarvetenskapligmetodik
kanåterfinnashosdeflestadäggdjurochfåglar.Hanharskrivitenmycket
läsvärdbokomdetta–”TheTroublewithScience”(FaberandFaber,1995).
9Iengelskspråkiglitteraturanvändsbegreppet”TheoryofMind.”Detbör-
jademedenartikelpå1970-taletsomhaderubriken”Harschimpanseren
TheoryofMind?”.Artikelförfattarna,PremackochWoodruff,utgickisin
diskussionfrånförsöksomgjortsmedenschimpans.Diskussionenledde
tillenomfattandeforskning.Detavgörandetestetpåomnågonharen
”TheoryofMind”är,sägerman,omdennekanförståattnågonannanhar
enfelaktigföreställningomnågot.Barnbörjarklarasådanatestvid3-till
4-årsåldern.Förmåganattanvändaen”TheoryofMind”utvecklassedan
successivtvidare.Vidpubertetenskerenmycketsnabbutveckling.Dåökar
ocksåintressetförandrasuppfattningarochmanblirmermedvetenomhur
människorpåverkasavdeintryckdegörpåvarandra.
10Idettaämnefinnsettstortantalintressantaböcker.Tvåsomkanrekom-
menderasär”HowMonkeysseetheWorld”avDLCheneyochRMSeyfarth
(UniversityofChicagoPress,1990)och”TheThinkingApe”avRByrne(Ox-
fordUniversityPress,1995).
59
11Närviärintensivtkoncentreradepåvadvigör,kanvifåenupplevelse
somdenungersk-amerikanskepsykologenMihályCsíkszentmihályikallat
”flow”.Enläsvärdbeskrivningfinnsihansbok”Flow–Denoptimalaupple-
velsenspsykologi”(NaturochKultur,1996).
12EdwardEJonesharskrivitenganskalättillgängligbokifrågan–”Inter-
personalPerception”(WHFreemanandCompany,1990).
13MantalariblandomdenMachiavelliskaintelligenshypotesen.RWByrne
ochAWhitengav1988utenintressantbokIfrågan–”MachiavellianIntel-
ligence:SocialExpertiseandTheEvolutionofIntellectinMonkeys,Apes
andHumans”(ClarendonPress).Enuppföljarekom1997–”Machiavellian
IntelligenceII”(CambridgeUniversity,Press).
14Undersökningenbeskrivsiboken”TheSelfinSocialPsychology”(Ed:RF
Baumeiser,PsychologyPress,1999).Detärenboksomtaruppmångaintres-
santasidoravbegreppet”själv”.
15Denboksomnämnsikommentarnummer2taruppproblemenmed
såvällågtsomhögtsjälvförtroende.Faranmedhögtsjälvförtroendebe-
handlasocksåiboken”Evil–InsideHumanViolenceandCruelty”avRoyF
Baumeister(WHFreeman,1997).Fördensomvillfördjupasigytterligare
ifråganomlågtsjälvförtroendefinnsboken”Self-Esteem–ThePuzzleof
LowSelf-Regard”(Ed:RFBaumeister,PlenumPress,1993).
16DanielLSchactergerenöversiktövervadmanvetomminnetiboken
”SökandetefterMINNET–hjärnan,psyketochdetförflutna”(BrainBooks,
1996).Ommanvillfördjupasigytterligareifråganomminnetochtrosföre-
60
ställningarärbokenMemory,Brain,andBelief(Ed:DLSchacterochEScary,
HarvardUniversityPress,2000)attrekommendera.
17Eninflytelserikartikelidenfrågan,”Theevolutionofreciprocalaltruism”
avRobertLTriverspublicerades1971iQuarterlyReviewofBiology(46:35-
57).Senareharmycketskrivitsifrågan.Enintressantbokär”GoodNatured
–TheOriginsofRightandWronginHumansandOtherAnimals”avFrans
deWaal(HarvardUniversityPress,1996).
18Enintressantochutförligdiskussionomdettaförsiboken”ADHDand
theNatureofSelf-Control”avRussellABarkley(GuilfordPress,1997).
61
GlaxoSmithKline AB, Box 516, 169 29 SOLNA, tel. 08-638 93 00, www.glaxosmithkline.se, [email protected]