Del:1 Vart är vi och världen p å väg ? Del:2 En ny världskulturs födelse Edgar CAYCE Konferens

  • Upload
    brian

  • View
    31

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Del:1 Vart är vi och världen p å väg ? Del:2 En ny världskulturs födelse Edgar CAYCE Konferens Furuboda 17-18 september 2011 Olav Johansson. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

  • Del:1Vart r vi och vrlden p vg ?

    Del:2En ny vrldskulturs fdelse

    Edgar CAYCE KonferensFuruboda

    17-18 september 2011

    Olav Johansson

  • Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Det blir jordskalv p den ena platsen efter den andra och det blir hungersnd. Detta r brjan p fdslovrkarna. NT: Markus 13:8.

  • Om Gud r Gud r han inte god. Om Gud r god r han inte Gud

    Archibald MacLeish

  • Jag som danar ljuset och skapar mrkret, jag som giver lyckan och skapar olyckan.

    Jag, Herren, r den som gr allt detta. GT: Jesaja 45:7

  • Idel solsken ger ken.

    Arabiskt ordsprk

  • I sanning, ingen blir vis som inte knner mrkret. Hermann Hesse

  • Visdomen r kunskapen om mrkrets verkningar.

    Martinus

  • Smrtan r det mtt som gldjen mts med.

    Tibetanskt ordsprk

  • Visserligen har den blivit frutspdd, att dess "yttersta tider" skall bli en kulmination av olycka och lidande, d "djvulen" skall rasa i all sin makt och dess mentala atmosfr skall vara "grt och tandagnisslan"; men alla dessa freteelser tillsammans r fr jordklotsjagets organism och mentalitet ingenting annat n just den ovannmnda normala sjlsliga kris, som alltid mste uppst i en individs mentalitet innan han helt blir tagen i besittning av "den heliga anden" eller nr "den stora fdelsen". Denna kris har i Bibeln benmnts "domens dag". Fr jordjagets medvetande betyder allts "domens dag" inte skapandet av en ny lemlstning eller invaliditet i dess organism, utan i stllet en mental uppgrelse med sig sjlv, en inre dom eller bedmning av dess vsens natur till frmn fr en ny, framtida, fysiskt och mentalt frbttrad livsform. Det r denna nya mentala och fysiska livsform som i Bibeln ocks betecknas som en kommande "ny himmel" respektive "ny jord". Martinus: Livets Bog3 stycke 667

  • Starkt skiljaktiga begrepp om ljus och mrker kommer att stta mnniskorna upp mot varandra. Alla tror sig arbeta i lyckans och ljusets tjnst, och var och en stter in hela sin energi och kraft p att genomfra sina ider och planer. Mnga partier, bde politiska och religisa, uppstr och vart och ett tror sig vara just det srskilda och speciella goda som skall frlsa mnskligheten ur dess nuvarande kaos och vilsegngna tillstnd. Men iderna frn mrkersidan r fortfarande fr dominerande och frstrker sin kraft ytterligare, allteftersom ljussidan blir starkare och starkare. Ocks hr gller naturens lag: ju starkare ljus, desto starkare skugga. Men ljuset kommer ju efter hand att komma s nra att skuggsidan helt mste frsvinna. Och det r nstan som om mrkersidan knner denna sin undergng nrma sig, ja, den har till och med redan brjat utlsas i ett slags ddskamp. Martinus DEV 4 stycke 44:3

  • Varje krigs verkliga orsak ligger absolut inte i nuet; den ligger fr de nu levande jordmnniskornas vidkommande rtusenden tillbaka i tiden. De krig som frklaras eller frberedes i dag, har inte sin verkliga och djupaste rot i de orsaker som de i dag sges vara baserade p. Dessa r i realiteten endast yttre fysiska utlsande moment. Och dessa moment ter r i verkligheten vibrerande reaktionsvgor frn en lnge sedan frsvunnen tidsperiod med helt andra dagsmedvetna ideal och auktoriserade moralfreskrifter n de som man i dag sker va in som vgen till fullkomlighet. Martinus: Livets Bog 2 stycke 453

  • Om vrlden vore en byOm hela vrlden reducerades till en by med 100 invnare och alla proportioner bibehlls s skulle det innebra att:57 asiater21 europer14 amerikaner (Nord- och Sydamerika)8 afrikaner52 kvinnor48 mn70 ickekristna30 kristna 89 heterosexuella11 homosexuella 6 personer alla frn USA skulle ga och anvnda 59 % av alla gemensamma tillgngar

    80 personer skulle ha otillrckliga boendefrhllanden. 70 personer skulle vara analfabeter.50 personer skulle vara undernrda, 1 dende och 2 fddes. 1 hade en PC. 1 skulle ha en akademisk examen.

  • Vrlden har tillrckligt fr varje mnniskas behovmen inte fr varje mnniskas girighet.

    Mahatma Gandhi

  • Hela den "civiliserade" vrldens, staternas, nationernas och de enskilda individernas de i dag vilar p stabiliteten hos dessa staters och vsens "bankkonton". I den mn som dessa r fyllda och spckade, ger de innehavarna rika mjligheter att skjuta alla sdana medvsen t sidan som inte har stabila "bankkonton", skuffa ut dem i armod, svlt, frdmjukelse, lidande och dd och detta helt utan att bli straffade, eftersom anvndandet av "bankkontot" r auktoriserat och lagskyddat. "Bankkontot" r ju legal "privategendom" svl fr stater som fr individer. Intet under, att den "bankkontots" kultur, som vr civilisation av i dag utgr, knakar och rmnar, skapar mentala jordskalv och explosioner. Det r nmligen de dolda, lngsamt drpande, giftiga verkningarna av bruket av "bankkontona" som maskerade eller kamouflerade mordvapen som hr brjar bli synliga. Det r karmalagens ofrnkomliga "sdd och skrd". Martinus: Livets Bog 4 stycke 1325

  • Fr en penny som investerats vid tiden fr Jesu fdelse till 4 % rnta hade man r 1750 kunnat kpa en guldklimp av samma vikt som vr planet. 1990 skulle man kunna kpa 12 246 sdana guldklimpar. Vid 5 % rnta skulle man kunnat kpa guldklimpen redan r 1403, och r 1990 vore pennyn vrd 2 742 miljarder guldklimpar, vardera av samma vikt som vr jord. Exemplet visar vilken skillnad 1 % gr ver en lngre period. Det visar ocks att kontinuerlig betalning av rnta och rnta p rnta r svl rknemssigt som praktiskt omjlig. Den ekonomiska ndvndigheten och den matematiska omjligheten skapar en motsgelse vilken - fr att lsas - har lett till otaliga fejder, krig och revolutioner. Margrit Kennedy: "Ekonomi utan rnta och inflation"

  • Aktierna har bara ett ekonomiskt vrde drfr att vi alla tror att de har det. Och nr vi brjar tvivla rasar de tills tillrckligt mnga gr in igen och tror. Eller ltsas tro. Johan Ehrenberg

  • Dagens problem kan inte lsas med samma synstt och tnkande som en gng skapade dem.

    Albert Einstein

  • Att det inom penningmakten finns vsen med gryende dla tendenser, vsen som drfr blir filantroper och sknker gvor hr och dr, detta r naturligtvis till stor frdel fr samhllet och kan avvrja mycken tillfllig nd och mycket elnde. Men det frndrar inte systemet, det avlgsnar inte orsakerna till de nmnda freteelsernas uppkomst och kan drfr inte frhindra att de uppstr p tusen andra stllen. Det verkar endast som ett tillflligt bedvningsmedel p det lokala eller sjuka stllet i samhllskroppen. Det r som tidigare nmnt en lapp p ett av samhllssystemets mnga hl. Men eftersom detta system p s stt nu blivit s fullt med lappar och stoppar att det blivit skrt, s att en ny lapp ibland blir orsak till nya stora revor vid sidan av de gamla, och eftersom det ocks finns hl s stora att de inte alls kan lagas, mste det g under och det eviga livet bakom systemet framtvinga skapandet av ett nytt system.

    Martinus: Livets Bog 1 stycke 95

  • Ett trd som faller skapar mer ovsen n hundra som vxer Nelson Mandela

  • Vrldsstaten sammanfattad i 12 punkterOsjlviskhetens seger ver sjlviskheten p alla omrden (Gemenskapsintressets seger ver privatintresset). 2. Skapandet av en internationell demokratisk vrldsstyrelse. Alla lnders avrustning till frmn fr upprttandet av en internationell, opartisk vrldspolis. 4. Upprttandet av ett internationellt, ppet inte hemligt hgsta lag- och rttsvsen, sammansatt av vetenskapens yppersta representanter p svl andliga som materiella omrden, vilka kan vara kvalificerade att skilja mellan abnorma handlingar och frbrytelser och som knner utvecklingens gng och tillvarons eviga lagar och drmed utgr en garanti fr absolut rtt och rttvisa fr allt och alla. Avskaffandet av privat gandertt till vrdena till frmn fr vrldsstatens vertagande av dessa vrden.

  • 7. Upprttandet av en fr hela vrldsstaten gemensam barndoms-, lderdoms- och sjukdomsfond, grundad p avdrag frn arbetskvittona. 8. Utnyttjandet av maskinerna fr att frkorta den materiella arbetstiden till frmn fr studiedagar och andlig forskning. 9. Avskaffandet av all vldspolitik och alla blodsutgjutelser. Avskaffandet av tortyr, prygel och ddsstraff till frmn fr vlbetnkta internerings- och uppfostringstgrder. 11. Utveckling av vegetariska nringsmedel, god hygien och kroppsvrd, sunda och ljusa bostadsfrhllanden. Utveckling av andlig frihet, tolerans, humanitet och krlek till alla levande vsen, till mnniskor och djur, till vxter och mineral. Avskaffandet av pengar till frmn fr infrandet av individens personligen presterade arbete som enda betalningsvrde samt kvittot hrfr som enda betalningsmedel fr samma individ.

  • Jag kastade en eld ver vrlden, och se, jag vaktar den, tills den brinner Jesus i Tomasevangeliet

  • Nr nationerna, genom sin frlskelse i guldet eller andra ekonomiska frdelar, av gldande svartsjuka och sjlvbevarelsedrift underminerar och drper varandra, betyder detta nationalismens och drmed egoismens undergng. Denna undergng r i Bibeln uttryckt som domens dag, den yttersta tiden, vrldens undergng.

    P domens dag dms levande och dda. Den dom som hr kommer till anvndning r visdomen. Visdomen utgrs av de erfarenheter som egoismens eller sjlviskhetens levnadslopp och undergng har skapat...

    Med andra ord: domedagens dom visar, att livet inte endast r att lska och ga ngot enbart fr sig sjlv, utan att det i sjlva verket mste levas p ett helt annat stt n hittills. Martinus: Logik kapitel 32