Delegationen för migrationsstudier · hälften av världens internationella migranter 2013 levde i endast 10 länder, däribland USA, Canada och Australien, Gulf-länderna, Ryssland

Delegationen för migrationsstudier

Delegationen för migrationsstudier, Ju 2013:17, Garnisonen, 103 33 Stockholm [email protected]

www.delmi.se 1

Program och strategi

2014-2017

UPPDRAGET

Inledning

Migration handlar om både de som flyttar och de som inte flyttar. Lika länge

som människor har slagit ned bopålarna på en plats har de också bytt

bostadsort. När nationer byggts, har människors rörlighet över gränserna

reglerats – en del har bjudits in, andra har stängts ute. Stater har skapats,

delats eller kollapsat, med följd att människor utifrån sökt sig dit eller

därifrån. Vår globaliserade värld binds samman inte bara genom kapital,

varor, tjänster och information utan även av individer som byter land och

bygger transnationella nätverk.

Migration är över hela världen förknippad med några av de största och

viktigaste samhällsfrågorna. Den skapar möjligheter, men också stora

utmaningar och påfrestningar för individer och för samhällen - ekonomiskt,

politiskt och socialt. Migration är en del av vår samtid och den kommer att

forma vår framtid. En väl utformad och genomförd migrationspolitik kan främja

de positiva och lindra de negativa effekterna.

Migrationspolitiken behöver därför både på kort sikt och på lång sikt ta stöd i

forskning och väl underbyggd kunskap. Det förutsätter en mer systematisk

dialog mellan de politiska och akademiska miljöerna. För en mer upplyst

debatt behöver forskningsresultaten också nå ut till olika intressegrupper och

en bredare allmänhet.



www.delmi.se 2

Migration i Sverige och världen

Frågor om migration står numera högt på den politiska dagordningen. Men

migrationspolitiken i Sverige har vuxit fram under lång tid. Den är ett resultat

både av nationellt förankrade processer, medlemskapet i EU och globala

skeenden. Migration till och från Sverige påverkas i stor utsträckning av

händelser och förlopp i andra delar av världen. Flertalet samhällssektorer och

politikområden påverkar och påverkas av migration. Skiftande politiska,

ekonomiska och rättsliga villkor tillför en dynamisk dimension.

Migration är inte något statiskt. Det förändras och förändrar kontinuerligt –

individer såväl som samhällen. Kunskapen om migrationens drivkrafter och

effekter är därför avgörande både för ett land som Sverige och för de länder

med vilka vi samarbetar, t.ex. inom EU eller inom ramen för det internationella

utvecklingssamarbetet.

Invandring och utvandring pågår kontinuerligt över hela världen. Fler

människor än någonsin lever idag utomlands. Enligt FN-statistiken fanns det

förra året 232 miljoner internationella migranter. I absoluta tal är det en rejäl

ökning från 154 miljoner personer vid kalla krigets slut, 1990. Som andel av

världens totala befolkning ligger dock den internationella migrationen sedan

länge relativt stabilt på ca 3 procent.

Syd-Syd migrationen är idag lika omfattande som den som går från länder i

Syd till länder i Nord. På landnivå är dock fördelningen mycket ojämn eftersom

hälften av världens internationella migranter 2013 levde i endast 10 länder,

däribland USA, Canada och Australien, Gulf-länderna, Ryssland och fyra EU-

länder – Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Spanien.

För Sveriges del har andelen migranter vuxit från 9,2 procent till nästan 16

procent av befolkningen sedan 1990. I absoluta tal innebär det att ungefär 1,5

miljoner personer av Sveriges befolkning år 2013 var födda utomlands.

Medan det finns en hel del forskning om migrationsmönstren, saknas det

fortfarande mycket kunskap om orsaker och effekter. Det saknas också



www.delmi.se 3

jämförbar och mer heltäckande statistik. Vad ligger bakom dessa globala och

regionala migrationsmönster? Hur påverkas individer och samhällen av ökad

migration? Hur kan Sverige på bästa sätt möta de möjligheter och utmaningar

som den internationella och nationella rörligheten leder till?

Gränsöverskridande nätverk och kontakter mellan nationalstater,

organisationer, företag och individer bidrar till att den internationella

rörligheten upprätthålls och stärks. De möjligheter som migration för med sig

är många. Kulturutbyte är en. Ekonomisk tillväxt en annan.

Gränsöverskridande kontakter medför ofta ökad handel, investeringar och

innovationer. Migration kan också svara mot arbetsmarknadens behov i både

ursprungs- och destinationslandet, och möta de utmaningar som en åldrande

befolkning utgör. Migrationen kan därmed bidra till ömsesidig ekonomisk

utveckling. Dessutom kan migration innebära förbättrade livsvillkor, inte minst

för människor som lämnar krig och fattigdom, men dess bidrag är inte

självklart.

Det finns också negativa sidoeffekter av migration som en medveten och

systematisk migrationspolitik och internationellt samarbete i viss mån kan

motverka. En omfattande regional och global människosmuggling och

människohandel är en viktig och svår utmaning. En annan är den exploatering

av hänsynslösa arbetsgivare som migranter utsätts för. Många migranter som

söker ett bättre liv utomlands men som av olika skäl inte använder sig av de

lagliga vägarna, står inför ökade risker och kostnader. De saknar kunskap om

sina rättigheter och hamnar utanför socialförsäkringssystemen.

Migration kan också medföra svåra sociala påfrestningar för den närmaste

familjen. Migration kan skapa strukturella beroenden av en utländsk

arbetsmarknad. Länder med svagare ekonomi kan förlora nyckelkompetenser

när allt för många högutbildade lämnar landet. Migranter har många gånger

svårt att få sina examina erkända och arbetar ofta under sin utbildningsnivå

och mot lägre ersättning än den inhemska arbetskraften. Invandring kan också

leda till spänningar då de nyanlända ifrågasätts av den befintliga

befolkningen vad gäller bland annat språk, kultur eller religion.



www.delmi.se 4

Invandring är dessutom ofta förknippad med social segregation som kan leda

till utmaningar för toleransen och solidariteten i ett land. För att förstå

migrationens sociala konsekvenser är det bland annat viktigt att genomföra

undersökningar där migranternas egna perspektiv studeras.

Kunskapsläget är dock oklart och det behövs mer forskning om både låg- och

högutbildades migrationsmönster, arbetsmarknadsdeltagande och

återvändande, särskilt utifrån ett utvecklingsperspektiv. För att ta tillvara de

positiva möjligheter som migration för med sig och undvika de negativa

sidoeffekterna behövs en kunskapsunderbyggd politik som vilar på

välfungerande rättsliga ramverk som skyddar den enskilde migranten men

även ser till att migrationen sker i välordnade former och möjliggör både

integration och ömsesidig utveckling.

Kommittédirektivet

Delegationen för migrationsstudier (Delmi) inrättades enligt

kommittédirektiven (2013:102) för att:

fördjupa underlaget för migrationspolitiska avgöranden och den

framtida migrationspolitikens utformning

öka analys- och utvärderingskapaciteten i Sverige inom

migrationsområdet och möjligheterna att använda relevanta

forskningsresultat och

bidra till samhällsdebatten genom att sprida kunskap och information

om migrationsfrågor hos allmänhet, journalister och icke-statliga

organisationer.

Delmi har ett uppdrag som kräver långsiktighet då migrationsfrågorna är

omfattande och sambanden komplexa. Migrationens orsaker och effekter

behöver följas över tiden. Uppdraget bygger på fyrpartiregeringens och

miljöpartiets bedömning att det finns ett stort behov av forskning på

migrationsområdet, samt ett behov av att öka användningen av



www.delmi.se 5

forskningsresultat och att minska klyftan mellan den akademiska miljön och

samhället i övrigt. Enligt kommittédirektiven avser regeringen att följa Delmis

verksamhet och senast under år 2017 ta ställning till det fortsatta arbetet.

Samband mellan olika politikområden

Delmi kommer att belysa sambanden mellan migration och andra

politikområden, såsom utveckling, arbetsmarknad och integration. Dessa

samband kommer att studeras på lokal, nationell, regional och internationell

nivå. Fokus kommer att ligga på de migrationspolitiska, ekonomiska och

arbetsmarknadsrelaterade aspekterna av migration, men då direktiven är brett

formulerade kommer en helhetssyn att prägla den fortsatta verksamheten.

Delmi kommer att arbeta oberoende och även bidra till utvärderingar och

uppföljningar av den förda migrationspolitiken och andra politikområden av

relevans för migration.

Det här dokumentet utgör ett utkast till delegationens program och strategi för

verksamheten under de kommande åren. Det är ett levande dokument som

Delmi avser att fortsätta utveckla och specificera efter hand som en större

kunskapsbank byggs upp.

Migrationsstudier

Den internationella migrationsforskningen är omfattande, inte minst på grund

av dess hemvist i flertalet vetenskapliga discipliner, även utanför det mer

specifikt avgränsade forskningsområdet internationell migration och etniska

relationer (IMER). Forskningen i Sverige är dock än så länge fortfarande

begränsad i sin omfattning. Migration påverkas av och påverkar en rad

faktorer på mikro-, meso- och makroplanet. Detta gäller både i

ursprungsländerna och i de länder till vilka migranter söker sig och där de

arbetar och bosätter sig mer eller mindre permanent.



www.delmi.se 6

Forskningslitteraturen är inte entydig utan ger bitvis bara fragmenterade bilder

av sambanden. Det saknas också tillförlitlig och jämförbar data och statistik,

både i Sverige och internationellt, bl.a. om tillfälliga och cirkulära former av

migration.

Delmi kommer löpande att genomföra internationella jämförelser och

analysera övergripande migrationsmönster, orsaker och trender i syfte att

bidra med kunskapsöversikter. Analysarbetet kommer att svara mot

identifierade data- och statistikbehov. Sådana analyser kan omfatta de

viktigaste ursprungsländerna för invandring till Sverige, utvandring från

Sverige, de transnationella nätverkens roll för migration och mobilitet,

sambanden mellan inomnordisk-, EU- och utomeuropeisk migration eller

kopplingar mellan globalisering, internationell och intern migration.

Samarbeten kommer att genomföras både med svenska och internationella

forskare och institutioner.

TEMATISKA OMRÅDEN

Under perioden 2014-2017 kommer Delmi att prioritera studier inom fem

övergripande, tematiska områden:

1. Global migration och utveckling

2. Arbetsmarknad, sysselsättning och humankapital

3. Mångfald, välfärd och legitimitet

4. Demokrati, deltagande och värderingar

5. Institutioner och rättsliga ramverk

Inom vart och ett av dessa fem områden kommer vidare avgränsningar och

prioriteringar att göras. Prioritetsordningen för val av studier och projekt

bygger på en bedömning av kunskapsbehov, forskningsläge och relevans för

politikutvecklingen.



www.delmi.se 7

Följande översikt anger förslag på frågor som kan bli relevanta att studera

inom varje tematiskt område. Ett antal fokuserade kunskapsöversikter och

fallstudier kommer att genomföras för att belysa de mest angelägna

frågeställningarna. En del frågeställningar kommer att vara relevanta för två

eller fler av de tematiska områdena och några studier kommer därför att

belysa sådana ”horisontella” samband. Institutioner och rättsliga ramverk är

ett helt tematiskt område som i väsentliga avseenden spänner över de fyra

övriga områdena för att kunna bidra med analys och utvärderingar, samt

förmedla användbar kunskap, för den framtida migrationspolitikens

utformning.

Global migration och utveckling

Det globala perspektivet kommer att ha hög prioritet i delegationens arbete.

Forskningen i Sverige om sambanden mellan migration och utveckling är än så

länge relativt begränsad i skenet av att det under det senaste decenniet har

vuxit fram en omfattande internationell vetenskaplig litteratur. Även den

allmänna debatten har förbisett sambandet mellan migration och utveckling.

Studier inom flera olika vetenskapliga discipliner eller med tvärvetenskaplig

ansats har lyft fram en rad faktorer kring migrationens orsaker och effekter.

Forskningen har ofta handlat om värdet av migranternas sparpengar och

remitteringar (medel som migranterna skickar hem) och diasporans

investeringar för minskad fattigdom och utveckling i ursprungsländerna.

Migration kan också bidra till att svara mot tillfällig eller permanent

arbetskraftsbrist på en allt mer globaliserad arbetsmarknad i både

utvecklingsländer och utvecklade länder. Samtidigt tillhör migranter en utsatt

grupp som lätt utnyttjas på arbetsmarknaden och sällan omfattas av till

exempel socialförsäkringssystem. Forskningen uppmärksammar också

riskerna för kunskapsflykt och möjligheterna till kunskapsöverföring länder

emellan.

Den definition av utveckling som ekonomen Amartya Sen bidragit med och

som fått stort genomslag ger en sammansatt bild av fattigdom och individens



www.delmi.se 8

möjligheter och begränsningar. Utveckling handlar inte bara om ekonomiska

resurser utan även om delaktighet, tillgång till rättigheter och frihet från våld

och förtryck. Mål och medel för utveckling såsom bättre hälsa och utbildning

kan ge individer resurser att stärka sin egenmakt och möjligheter att styra sitt

eget liv och sin framtid. Migration blir med ett sådant perspektiv viktigt att

beakta i framtida utvecklingsstrategier.

Migration som en faktor för utveckling

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) visade i sin rapport om mänsklig utveckling

från 2009 på de betydande positiva utvecklingseffekter som migration kan

bidra med. Migration från länder med lågt värde i Human Development Index

(HDI) till länder med högre HDI kunde öka migranters inkomster 15 gånger,

fördubbla andelen i skolundervisning och minska barnadödligheten 16

gånger. Det som syns tydligast sedan statistiken förbättrats är hur

remitteringarna vuxit i omfattning. Enligt Världsbankens beräkningar uppgick

de officiellt registrerade remitteringarna till utvecklingsländerna till 404

miljarder dollar år 2013 och förväntas växa till 435 miljarder dollar år 2014.

Beloppet motsvarar ungefär tre gånger så mycket som det totala biståndet. På

landnivå innebär det ett stort inflöde av kapital, i många fall mer än 10 procent

av BNP.

Remitteringar är dock inte helt oproblematiska för utvecklingsländer eller

hushåll som på ett eller annat sätt blir beroende av dem. Lågutbildade

migranter remitterar i allmänhet en större andel av sina inkomster än

högutbildade. Ju större andel av inkomsterna som migranter sänder hem,

desto större anledning finns det att även studera hur dessa transaktioner

påverkar migranternas egna levnadsomständigheter och t.ex. utgifter för

hälsa, boende eller den egna utbildningen. Studier har visat att särskilt

kvinnliga migranter kan vara sårbara i detta avseende. Utöver ekonomiska

remitteringar, så kan även icke-materiella ting såsom värderingar och

organisationskulturer överföras mellan migranternas gamla och nya

hemländer.



www.delmi.se 9

Det publiceras allt mer litteratur som berör de transnationella nätverkens och

diasporans betydelse både för migrationsmönstrens uppkomst och fortsatta

förlopp. Vissa studier har fokuserat på samtidiga skeenden på två eller flera

platser eftersom en analys enbart av utvandringslandet eller

invandringslandet kan bli ofullständig. En hel del forskning har visat att

migranternas nätverk har stor betydelse för att skapa investeringar, handel

och ömsesidigt gynnsamma utvecklingsmöjligheter i utvandrings- och

invandringsländer. Frågan om migrantarbetarnas roll i globala

produktionskedjor, t.ex. i svenska internationella företag, har rönt något

mindre uppmärksamhet. Här finns möjligheter till att öka kunskaperna.

Det behövs också mer forskning kring effekterna av kunskapsöverföring och

riskerna för ”brain drain” i ursprungsländerna. Brain drain handlar om

utvandring av länders högutbildade arbetskraft, som generellt sett är mer

benägen att utvandra än lågutbildade. Av de personer som har

högskoleutbildning (eller motsvarande) och är födda i Afrika, har ungefär 11

procent valt att emigrera till ett OECD-land. Det är angeläget att studera i

vilken mån högutbildade återvandrar eller ersätts av andra invandrare och hur

denna rörlighet påverkar ursprungsländerna.

Hur kan migrationspolitiken utformas för att gynna utveckling?

Just nu pågår diskussioner inom FN om nya utvecklingsmål efter Millenium-

målen och hur denna agenda kan finansieras. Remitteringar och de finansiella

flöden migrationen ger upphov till spelar en viktig roll i denna diskussion,

även om de utgör privata medel. Förekomsten av internationellt samarbete

kan påverka migrationens effekter för migranterna själva och för utveckling i

ursprungs- och destinationsländerna. Sverige deltar aktivt i det internationella

samarbetet kring migration och utveckling t.ex. inom en rad internationella

organisationer och det Globala forumet för migration och utveckling – GFMD –

som Sverige nyligen stod värd för i Stockholm. Sverige arbetar också aktivt

inom EU för en gemensam asyl- och migrationspolitik samt ingår vissa

bilaterala och multilaterala överenskommelser om migration.



www.delmi.se 10

Däremot har Sveriges utvecklingssamarbete endast i viss mån berört

migrationsrelaterade frågor trots att förekomsten av migration inom relevanta

utvecklingsregioner kan vara betydande.

Med ekonomisk tillväxt, demografisk utveckling, urbanisering, fortsatta

konflikter och klimatförändringar, kommer migrationsfrågor att bli allt

viktigare och allt mer relevanta för utvecklingsfrågorna. Till exempel innebär

den åldrande befolkningen i Nord en framtida brist på arbetskraft och behov

av migration, samtidigt som en växande ungdomsgeneration i Syd bidrar till

att många flyttar mellan länder, inom sin region eller inom sitt land för att hitta

försörjning. Lärdomar från intern migration och urbanisering kan bli användbar

även för att förstå den internationella migrationen. UNDP beräknar att ca 750

miljoner människor är interna migranter, varav en viktig andel i

utvecklingsländerna.

Den internationella migration som berör utvecklingssamarbetet är till stor del

Syd-Syd migrationen, som präglas av människor som flyttar på grund av

fattigdom och som ofta är sysselsatta i farliga och lågt betalda arbeten. En

förutsättning för att migration ska ha positiva utvecklingseffekter är att

grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att migranter kan

etablera sig på arbetsmarknaden och erbjudas anständiga och produktiva

arbeten liksom att kostnaderna för migration och arbetsförmedling, t.ex.

genom rekryterare, är rimliga.

Resurser som hamnar hos olika mellanhänder, människosmugglare eller

skrupellösa arbetsgivare på grund av höga transaktionskostnader, avgifter och

räntor på lån, är resurser som varken kommer migranterna, deras hemländer

eller destinationsländer till del.

Angelägna frågeställningar för studier inom detta temaområde

Hur påverkar migration, diaspora och finansiella transaktioner

(remitteringar, investeringar) fattigdom i utvecklingsländer? Hur kan de

komma till användning i Sveriges internationella utvecklings-

samarbete?



www.delmi.se 11

I vilken utsträckning har tillfälliga, cirkulära eller permanenta

migrationsmönster mellan Sverige/EU och deras partnerländer för

utvecklingssamarbete orsakat kunskapsflykt (brain drain) respektive

bidragit till kunskapsöverföring (brain gain)?

Vilka är effekterna av ändrade möjligheter och villkor för

universitetsstuderande tredjelandsmedborgare i EU och Sverige

(utbyggnaden av ERASMUS, införandet av universitetsavgifter i Sverige

2012)?

Hur kan migranters förutsättningar för att få anständiga och produktiva

arbeten och matchningen på arbetsmarknaden förbättras vid Syd-Syd

migration?

I vilken mån inkluderas migranter i sociala trygghetssystem? Hur kan

trygghetssystemen förändras för att stärka migranters ställning?

Vilka effekter har internationell migration på individers

beteendemönster i ursprungslandet vad gäller jämställdhet,

födelsetal, demokrati, arbetsmarknad och utbildning (inklusive

kvinnors utbildning)?

I vilken utsträckning påverkar de finansiella transaktioner migrationen

ger upphov till länders makroekonomi, finansiella marknader och

infrastruktur samt handel?

Hur bidrar migranters transnationella nätverk och företagsintern

överföring av personal till spridning av innovationer, investeringar,

entreprenörskap och nya arbetstillfällen i Sverige och i migranternas

ursprungsländer?

Vilken roll spelar migrantarbetare i svenska internationella företags

produktions- och leverantörskedjor?



www.delmi.se 12

Arbetsmarknad, sysselsättning och human-kapital

Många av världens migranter flyttar för att söka arbete och bättre

inkomstmöjligheter. Även om dessa migranter tar sig från mindre utvecklade

till mer utvecklade länder och ökar sina inkomster, står de ofta inför stora

utmaningar. Detta gäller både de som flyttar tillfälligt och de som bosätter sig i

ett annat land permanent.

Migration i form av såväl invandring som utvandring har stor betydelse för

arbetskraftens ålder och sammansättning i Sverige och

arbetsmarknadseffekterna är en viktig fråga att studera. Rörligheten över

Sveriges gränser har ett antal långtgående effekter som vi ännu vet för lite om.

Internationaliseringen har bidragit till ökad arbetskraftsinvandring men också

utvandring av arbetskraft född i Sverige. Farhågor har funnits att Sverige skulle

utarmas på kompetent arbetskraft eftersom högutbildade tenderar att vara

mer internationellt rörliga. Utvecklingen under de senaste decennierna visar

att utvandringen av högutbildade har ökat, men det har även återvandringen. I

genomsnitt återvänder omkring hälften av de i Sverige födda högutbildade

som har utvandrat från Sverige efter fem år utomlands. Återvändande svenska

medborgare i alla utbildningsnivåer och inklusive utlandsfödda, utgör också

den största gruppen invandrare i Sverige (ca 18 % av den totala invandringen

2013 enligt SCB).

In- och utvandringen till och från Sverige har varierat kraftigt under de senaste

decennierna. Från andra världskrigets slut fram till 1970-talet var

arbetskraftsinvandringen från Finland och Sydeuropa omfattande medan

antalet flyktingar var lågt. Sedan 1970-talet har dock flykting- och

anhöriginvandringen dominerat. I dagsläget kommer de flesta till Sverige som

asylsökande eller anhöriginvandrare. Dessa har erfarenhetsmässigt haft

svårare att komma in på arbetsmarknaden snabbt medan

arbetskraftsinvandrare redan har ett arbete när de kommer till Sverige.

Förvärvsfrekvenserna skiljer sig därför betydligt både jämfört med tidigare

generationer invandrare och mellan olika grupper av invandrare.



www.delmi.se 13

Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda har varit betydligt lägre än bland

inrikes födda under de senaste 20 åren. År 1990 uppgick skillnaden i

förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda till cirka 8 procentenheter i

åldrarna 16–74 år. Sju år senare hade skillnaden växt till 21 procentenheter. År

2013 var nära 16 procent eller cirka 1,5 miljoner av Sveriges befolkning född i

ett annat land. År 2035 räknar SCB med att de utrikes födda, som andel av

befolkningen, kommer att vara närmare 19 procent. I de mest yrkesaktiva

åldrarna 20–64 år väntas 25 procent vara födda i ett annat land år 2035

jämfört med dagens närmare 20 procent. Arbetslösheten är också väsentligt

högre bland utlandsfödda än bland inrikes födda; under de senaste åren har

arbetslösheten varit ca 16 procent bland utrikes födda och ca 6 procent bland

inrikes födda (SCB, AKU).

Situationen på arbetsmarknaden

Migranternas möjligheter på arbetsmarknaden påverkas av flera olika faktorer.

Inträdet på arbetsmarknaden tar många gånger lång tid och verkar påverkas

bland annat av konjunkturläget vid invandringstillfället, utbildning och

färdigheter, diskriminering, nätverk och kontakter. Skillnaderna utifrån

ursprungsland och skäl till invandringen är också stora. Hur

arbetsmarknadens institutioner och regelverk påverkar möjligheterna för

inträde i arbetslivet vet vi förhållandevis lite om. Lönekostnader, regler för

anställningsskydd och arbetsgivaravgifter kan t.ex. innebära större

utmaningar för migranter. Eftersom tillgång till det sociala trygghetssystemet

bygger på kvalificering till olika typer av socialförsäkringsförmåner genom

arbete, blir följden för många migranter som kommer från länder utanför EU att

de inte omfattas av denna trygghet.

Information och kunskap kan spela en viktig roll både för migranter och för

arbetsgivare. Migranter behöver i regel tillförlitliga informationskällor för att

kunna fatta beslut inför en utlandsflytt. Arbetsgivare behöver samla

information om var relevant arbetskraft och kompetens finns tillgänglig.

Regelverk och transaktionskostnader, risker och möjligheter är avgörande för

båda parter. Ett lands samlade humankapital tas därför bättre tillvara genom



www.delmi.se 14

åtgärder för att bl.a. underlätta matchningen mellan utbud och efterfrågan på

arbetsmarknaden.

För att resultat ska kunna uppnås behöver flera politikområden liksom

arbetsmarknadens parter vara aktiva. Forskning kan bidra till att visa på

effektiva åtgärder för att t.ex. öka migranters deltagande på arbetsmarknaden

och förbättra erkännandet av utländska examina så väl som valideringen av

yrkesutbildningar och arbetslivserfarenhet.

En närliggande fråga rör om och hur invandring kan möta den framtida

demografiska utmaning som Europa och Sverige står inför, då allt färre i

arbetsför ålder ska försörja allt fler och friskare äldre personer.

Arbetskraftsinvandring kan i viss mån tänkas möta kommande brist på

arbetskraft inom särskilda sektorer, såsom hälsa, vård och omsorg, ingenjörs-

och teknikfokuserad verksamhet eller byggindustrin.

När det gäller sådana långsiktiga utmaningar är det också viktigt att belysa hur

inhemska utbildningsinsatser eller andra kompletterande åtgärder kan svara

mot den arbetskraftsbrist som beräknas uppstå, samt att undersöka hur

regelverk påverkar invandring. Till exempel kan man fråga sig vad som avgör

om en migrant väljer Silicon Valley eller Kista.

Forskningsläget

Den relativt omfattande forskningen på detta område både i Sverige och

internationellt bör belysas och göras mer lättillgänglig. Samtidigt behövs det

mer fokuserade kunskapsöversikter av invandringens arbetsmarknads-

effekter, inklusive heterogena effekter, både i Sverige och i andra europeiska

länder. Rekryteringsprocesser, villkor och förhållanden på arbetsplatsen,

betydelsen av arbetsplatspraktik och språkkunskaper, samt eventuella

effekter av migration såsom komplementaritet, undanträngning eller påverkan

på löneläget är relevanta aspekter att studera. Det behövs ett bredare och mer

långsiktigt perspektiv för att analysera och utvärdera den förda politiken, t.ex.

utifrån SCB:s återkommande prognoser om den demografiska förändringen,

sysselsättningsutvecklingen och den förväntade försörjningsbördan.



www.delmi.se 15

Förhållandena i Sverige bör jämföras med de i liknande OECD-länder samt i

migranternas ursprungsländer.


Vilka är sambanden mellan utländsk bakgrund, sysselsättning och

arbetskraftsdeltagande? Vilken betydelse har migrationsskälen för

integration på arbetsmarknaden?

Vilka arbetsmarknadseffekter har 2008 års reform av regelverket för

arbetskraftsinvandring medfört? Vilka är de viktigaste branscherna för

arbetskraft från länder utanför EU?

På vilka sätt kompletterar eller konkurrerar den tillfälliga och cirkulära

migrationen med den inhemska arbetskraften - inklusive de utrikes

födda - i de yrken och branscher som bedöms ha eller få

arbetskraftsbrist?

Hur kan matchningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden

förbättras? Vilken betydelse har erkännandet av utländska examina,

validering av yrkesutbildningar och arbetslivserfarenhet eller

diskriminering? Vilken roll spelar rekrytering via formella och

informella nätverk för migrationsmönstren?

Vad vet vi om den inomnordiska migrationen? Vilka flyttar för att

arbeta i våra grannländer och inom vilka sektorer?

Vilken roll spelar den irreguljära migrationen på arbetsmarknaden och

vilka är de vanligaste branscherna? Vilka motåtgärder har fungerat i ett

europeiskt och internationellt perspektiv?

Mångfald, välfärd och legitimitet

Mångfald är ett svårfångat och mångtydigt begrepp och handlar inte enbart

om nationell identitet. Enskilda individer har flera olika parallella, kollektiva

identiteter. Kollektiva identiteter är inte statiska utan förändras över tiden. Det



www.delmi.se 16

kan handla om en upplevd samhörighet som bottnar i familj, släkt och vänner,

generationer, utbildning och yrkesgrupp, ålder och kön, värderingar, religion,

etnicitet, hembygd eller hemstad. Den upplevda identiteten kan också vara

kopplad till en region, ett eller flera länder, eller en världsdel.

Mångfald och kollektiva identiteter har blivit föremål för både politik och

politisering. Vissa samhällen har under lång tid präglats av etniskt mångfald,

t.ex. Belgien och Schweiz, då nationsbyggandet vilat på flera etniska grupper

och språk. Invandring och personer med utländsk bakgrund tillför andra

dimensioner i detta avseende. Medan länder som USA, Kanada och Australien

byggts upp genom invandring, vilar den allmänna retoriken i många

europeiska länder på idéer om nationens enhetliga ursprung, både vad gäller

språk, etnicitet, kultur eller religion. En del central- och östeuropeiska EU-

länder har begränsad erfarenhet av invandring från andra världsdelar, medan

den i Sverige pågått och påverkat samhället i decennier.

Begreppsdiskussioner och problemformuleringar

Historieskrivningen blir därför viktig som en del i forskningen om mångfald.

Diskurser i media om migration, mångfald, integration och ”normalitet” och de

sätt på vilka invandrare och personer med utländsk bakgrund gestaltas i det

offentliga rummet, kan förväntas påverka både attityder och kollektiva

identiteter i ett samhälle. Politikens ramar är ofta begränsade och

begränsande inför denna komplexitet. Det gäller inte minst etablerade kanaler

för inflytande och representation såsom politiska partier, vilka har svårt att

anpassa sig till samhällets tilltagande heterogenitet.

När migrationen ändrar karaktär över tid, kan detta antas ha viktiga effekter på

attityder och integration. Nya generationer som växer upp i ett land kan få helt

andra förutsättningar och resurser än deras föräldrar, som kanske invandrade

som flyktingar. Personer med utländsk bakgrund kan t.ex. bli framgångsrika

inom sina yrken i Sverige tack vare sina föräldrars upplevelser eller deras

kultur och dra fördel av språkkunskaper och internationella nätverk. De kan

vara talangfulla inom en rad yrken, inom t.ex. musik, journalistik eller som

läkare och ingenjörer, eller snabbare med att anpassa sig som företagare till



www.delmi.se 17

digitaliseringen och den globala IT-revolutionen tack vare sina kontaktytor.

Andra personer med utländsk bakgrund kan möta stora utmaningar om de bor

i utsatta områden eller växer upp i resurssvaga hem och hamna i utanförskap

eller beroendeställning.

Medan den första kategorin ofta beskrivs utan hänvisning till sin utländska

bakgrund, är det vanligt att den senare kategorin beskrivs som en fråga om

invandring. På samma sätt är det vanligt att den omfattande nordiska

migrationen ”glöms bort” i den offentliga debatten då det ofta är personer från

länder utanför EU som avses när invandring diskuteras. Mekanismerna bakom

den här typen av åtskillnad bör bli föremål för studier. Detta visar också på

begränsningar i de begrepp som används såsom migration, migrant,

invandrare, invandring, diaspora osv. samt att dessa begrepp i sig behöver

problematiseras.

Forskningsläget

Mångfald och kollektiva identiteter blir därmed även ofta förknippade med

övergripande frågor om samhälle, välfärd och fördelningspolitik. Forskningen

har på senare tid uppmärksammat förhållandet mellan dessa storheter och

legitimitet. Den inriktas bland annat på att besvara frågor om hur relativ

mångfald i ett samhälle påverkar inställningen till fördelningen av de

kollektiva nyttigheterna och välfärden. Det ställs till exempel frågor om hur ett

historiskt relativt stort inflöde av migranter till ett samhälle under en

begränsad tidsperiod kan tänkas påverka attityder.

Studier behöver därmed både omfatta frågor om invandringens karaktär och

välfärdssamhällets karaktär. Frågor om legitimitet kan undersökas genom

attitydundersökningar som, förenklat uttryckt, bl.a. söker ta reda på vilka som

anses ha bidragit till välfärden och vilka som anses ha rätt att få tillgång till

den. Möjligen kan skillnader och likheter i politiska, kulturella och religiösa

värderingar spela en roll för detta. Här kan internationella jämförelser mellan

länder i Europa och de traditionella invandringsländerna vara av intresse.



www.delmi.se 18

Allt fler studier undersöker de mekanismer som påverkar social samhörighet

och tillit mellan olika grupper eller de förlopp som leder till ökade

motsättningar. Jämförelser av liknande länder kan tydliggöra återkommande

mönster och identifiera policyåtgärder som motverkar spänningar och bidrar

till att bygga upp tillit. Forskningsresultaten kring hur graden av tillit i ett

samhälle påverkas av mångfald och segregation pekar i lite olika riktning och

effekterna verkar i viss utsträckning vara kontextberoende.

I flera EU- och OECD-länder har regeringar försökt definiera integration som en

tvåvägsprocess där ansvaret för en framgångsrik integration ligger både hos

dem som flyttar in och dem som redan bor i ett område. Det är angeläget att

studier om denna ansats och dess effekter men också om alternativa politiska

modeller lyfts fram. Individers interetniska kontaktytor i närområdet, på

arbetsplatser, på skolor och universitet, eller på fritiden, är några av de många

faktorer som påverkar attityder till mångfald och långsiktig integration. Det är

även viktigt att uppmärksamma forskning om utbildningsnivå, genus och

frågor om generationer, familj, barn och ungdomar. Likväl som både kvinnor

och män migrerar gör både barn, ungdomar, vuxna och gamla det, och olika

förutsättningar finns för hur dessa olika grupper integreras i mottagarlandet.

Studier av deltagande i och konsumtion av kulturliv - musik, konst och

litteratur - eller idrott, föreningsliv och religionsutövande, kan också bidra till

en bättre förståelse av processer kring social integration. Relevant forskning

kring boende och geografiska aspekter kan omfatta frågor om socialt utsatta

områden, brottslighet, service eller infrastruktur. Segregation kan till exempel

spela en roll för barns skolresultat. Också hälsoperspektivet är viktigt att

studera, såsom hur migranters hälsa utvecklas under vistelsen i det nya

landet.


Vad finns det för samband mellan attityder till mångfald och

förändringar i välfärds- och fördelningspolitiken? Hur ser attityder i

Sverige ut i jämförelse med länder i EU och inom OECD?



www.delmi.se 19

Vilka är skillnaderna och likheterna mellan brukarna av

fördelningspolitiska åtgärder och rättigheter såsom socialförsäkringar

(födelseort, medborgarskap, ålder, utbildningsnivå, bostadsort,

sysselsättning, partisympatier etc.)?

Hur har debatten och politiken för assimilering, integration och

mångfald förändrats över tiden i Sverige och i jämförbara länder?

Vad vet vi om social integration i Sverige och jämförbara EU-länder

(umgänge, partnerskap, äktenskap och kontaktytor mellan personer

med och utan utländsk bakgrund)?

Vilka faktorer påverkar tilliten mellan olika grupper i samhället (t.ex.

ekonomiska, sociala, politiska, religiösa likheter och skillnader)? Hur

har tilliten förändrats över tid?

På vilka sätt har debatten kring den åldrande befolkningen och

arbetskraftsbrist påverkat attityder till arbetskraftsinvandring?

På vilka sätt gestaltar massmedia migration, mångfald och välfärd och

eventuella samband däremellan?

Hur har den offentliga diskursen om migranters rättigheter respektive

irreguljär invandring sett ut över tid?

Demokrati, deltagande och värderingar

Migration och integration är starkt kopplade till demokrati och deltagande i ett

samhälle. Möjligheterna att kunna påverka lagstiftning och policy liksom den

egna livssituationen ställs därmed i centrum. Även om personer utan svenskt

medborgarskap har en rad politiska rättigheter, inklusive rätten att rösta i

lokala och regionala val efter en viss vistelseperiod, är medborgarskap av stor

betydelse eftersom det bland annat ger rätt att rösta även i nationella val.

Medborgarskapspolitiken är av det skälet av stor vikt för demokratiskt

deltagande.



www.delmi.se 20

Invandrare i Sverige kan ansöka om medborgarskap efter en relativt kort

vistelseperiod. Tidigare forskning har visat att det finns stor variation i

benägenheten att naturalisera (d.v.s. bli medborgare) inom gruppen utrikes

födda. Närmare studier av i vilken grad olika grupper av utrikes födda och

deras barn väljer att bli svenska medborgare och varför är en viktig fråga. Även

en jämförelse med andra nordiska och europeiska länder skulle kunna ge

förklaringar till variationen i naturaliseringsbenägenhet mellan olika

invandrargrupper.

Politiskt deltagande

Det är också viktigt att undersöka hur skillnader i valdeltagande kan förklaras.

I riksdagsvalen är det tydligt att personer med utländsk bakgrund röstar i lägre

utsträckning än andra. Lägst är valdeltagandet bland utrikes födda. I det

senaste riksdagsvalet, år 2010, röstade ca 73 procent av de röstberättigade i

denna grupp. Valdeltagande var klart högre bland personer födda i Sverige

med två eller en utrikes född förälder, ca 80 procent respektive ca 85 procent.

Högst är valdeltagandet bland personer som är födda i Sverige med två

föräldrar som också är födda i Sverige. Av dessa röstade ca 88 procent.

Detta demokratiska underskott för personer med utländsk bakgrund gäller

även för representation i de politiska partierna och organisationerna i det

civila samhället. I vilken utsträckning det politiska deltagandet, valdeltagande

och att vara politiskt vald förklaras av individuella, organisatoriska eller mer

strukturella faktorer, är något som bör undersökas.

Dessutom kan detta hänga samman med det politiska engagemanget i

ursprungsländerna samt olika regler för medborgarskapsbyte kopplade till

ursprungsland. Bland annat medger Sverige dubbelt medborgarskap, vilket i

flera andra länder inte är tillåtet. Även andra former av politiskt deltagande,

exempelvis kontakt med politiker, engagemang i demonstrationer och andra

manifestationer och deltagande i politiska organisationer är viktiga att

undersöka i detta sammanhang.



www.delmi.se 21

Ökat stöd för populistiska och invandrarfientliga partier

Allt fler populistiska och invandrarfientliga partier runtom i Europa har nått

framgångar genom en systematisk kritik av den förda migrations- och

integrationspolitiken. Det handlar om olika typer av partier, alltifrån mer

traditionella värdekonservativa partier med inslag av invandrar- och

främlingsmisstro till högerpopulistiska, högerextrema och fascistiska partier.

Dessa partiers valframgångar grundar sig på stöd från alla delar av

befolkningen, inklusive stöd från personer med utländsk bakgrund. Det senare

stödet dock i begränsad utsträckning.

Dessa tendenser hänger samman med bredare förändringar av värderingar i de

europeiska samhällena. I flera länder märks tendenser till en ökad diskrepans

mellan de delar av befolkningen som välkomnar etnisk och religiös mångfald

och de som inte gör det. Den senare kategorin av individer och grupper av

medborgare kopplar ihop mångfald med hotbilder i form av religiös

fundamentalism, särskilt islamisk sådan, och terrorism.

De mest framgångsrika av de populistiska och invandrarfientliga partierna är

de så kallade radikala högerpopulistiska partierna som genom breda, folkliga

appeller riktade mot den politiska eliten mobiliserar väljare från framförallt

dessa grupper. De radikala högerpopulistiska partiernas utmärks främst av att

de använder invandrar- och flyktingfrågorna som en utgångspunkt och

organiserad princip för populistisk missnöjeskritik på politikens andra

områden. En ökad förståelse av uppkomsten av dessa partier kan fås genom

fördjupade och komparativa länderstudier både vad gäller de nordiska och de

europeiska länderna.

Kopplingen mellan befolkningens attityder till invandring och olika etniska

och religiösa grupper och framväxten av populistiska och invandrarfientliga

partier är inte entydig. Mer forskning och mer fördjupade

attitydundersökningar behövs kring olika politiska tendenser och hur de

hänger samman med skiftande värderingar bland olika grupper i samhället

(utifrån ålder, kön, utbildningsnivå, bostadsort, etc.).



www.delmi.se 22

Hatbrott

En annan aspekt av attitydstudier är de brottsliga handlingar där motivet för

brotten har sin bas i fördomar, så kallade hatbrott. Antalet anmälningar om

hatbrott mot vissa grupper har ökat under senare år och mycket tyder också på

att de faktiska hatbrotten ökat. Vad detta beror på och vad som kan göras åt

problemet kan delvis studeras genom en komparativ studie av upplevelserna

bland olika utsatta grupper och de åtgärder som anses fungera för att

motverka fördomsbaserade brott.

Den offentliga och internetbaserade debatten kring migration och integration

liksom kring rasism, xenofobi, främlingsfientlighet och främlingsrädsla är ofta

onyanserad och det finns därför också ett behov av att nå ut med mer kunskap

och aktuell forskning till en bredare allmänhet, inte minst med tanke på att

internet också är en växande arena för hatbrott. Det saknas till stor del

forskning i Sverige inom detta område.


Hur förklaras naturaliseringsgrad bland olika grupper av utrikes födda?

Hur har det politiska deltagandet (valdeltagande, partipolitiska

sympatier och engagemang) förändrats över tid för personer med

utländsk bakgrund?

Vilka är skillnaderna i politisk representation mellan personer med

utländsk bakgrund och personer utan sådan bakgrund?

I vilken mån uttrycker väljare preferenser för politiska kandidater med

liknande etnisk bakgrund?

Hur kan framgångarna för populistiska, invandrarfientliga och radikala

högerpartier i Europa förstås och förklaras? Hur förhåller sig dessa

tendenser till den migrations- och integrationspolitik som förs i olika

nordiska och europeiska länder?



www.delmi.se 23

Hur ska populismens olika uttrycksformer i de nordiska respektive de

europeiska länderna förstås och förklaras?

I vilken mån utgör populismens närvaro och framgångar på den

politiska scenen ett demokratiskt och strategiskt dilemma för det

demokratiska politiska systemet och politiska partierna? Är populism

ett hot mot demokratin eller ett funktionellt och ”naturligt” inslag i

demokratins utveckling?

Hur ser relationen ut mellan attityder och fördomsbaserade brottsliga

handlingar (hatbrott)? Hur upplever olika grupper som är särskilt

utsatta för hatbrott situationen i dagens Sverige? Vilka åtgärder

fungerar för att motverka fördomsbaserade brott (även vad gäller

hatbrott på internet)?

Hur har attityder gentemot invandring och olika etniska- och religiösa

grupper förändrats bland olika delar av befolkningen?

Hur förhåller sig olika invandrargrupper (diasporagrupper) till politiskt

deltagande i sina forna hemländer respektive i Sverige?

Hur arbetar frivilligorganisationer och civilsamhället med migration

och integration?

Institutioner och rättsliga ramverk

Migration påverkas av institutionella, organisatoriska och rättsliga faktorer.

Hur stater väljer att organisera sina institutioner och utforma regelverket

påverkar alla delegationens tematiska områden. Inom detta temaområde är

det särskilt tydligt att det finns ett behov av att bättre länka forskning med

politik. Det är därför viktigt att undersöka vilka effekter regelverket och

organisationen av institutionerna har för migration och integration.

Migration upplevs ofta som en politiskt laddad fråga. Ökad kunskap om till

exempel regelverk kan bidra till ökad förståelse och kan även spela en viktig



www.delmi.se 24

roll för att nyansera bilden. Studier bör både belysa migrationens fördelar för

mottagarlandet liksom effektiva åtgärder mot dess negativa sidoeffekter. Även

om fokus här främst ligger på förhållandena i Sverige, kan internationella

jämförelser och vissa fokuserade studier av regelverk i relevanta

ursprungsländer vara av intresse, t.ex. för att studera förutsättningar för

diasporainvesteringar och cirkulär migration.

Sambanden mellan migration och regelverk

Under perioden 1980-2013 beviljades drygt 1,7 miljoner uppehållstillstånd i

Sverige fördelat på olika tillståndskategorier (skyddsskäl, humanitära skäl, för

studier, för arbete, till familjemedlemmar etc.). Det rättsliga ramverket

påverkar migrationens sammansättning och omfattning, till exempel genom

att underlätta för en viss kategori av migranter och försvåra för en annan. Den

migration som pågår utanför regelverket, d.v.s. den irreguljära migrationen

eller olagliga invandringen, innebär utmaningar för de rättsliga institutionerna

men också ökade risker för migranterna. Även den irreguljära migrationen

påverkas av och reagerar på förändringar i regelverket.

Den nationella lagstiftningen på området har utvecklats under inflytande av

internationella konventioner och EU-rätten. I Delmis uppdrag ingår att bidra till

att utvärdera den förda politiken. Genomförda reformer behöver analyseras

och följas upp i ett bredare forskningsperspektiv. Under senare år har en

mängd reformer genomförts på migrationsområdet, inte minst har ett stort

antal EU-rättsakter införlivats i svensk rätt. EU:s fria rörlighet har också tydligt

påverkat migrationsmönster i Europa. Efter den stora EU-utvidgningen 2004

ökade antalet arbetskraftsmigranter och på senare tid har ett växande antal

personer från sydöstra Europa sökt bättre levnads- och inkomstmöjligheter i

västra och norra Europa och hamnat i tiggeri.

I april 2006 genomfördes den mest omfattande processreformen på länge när

Utlänningsnämnden lades ner och migrationsdomstolarna inrättades. Det

rättsliga ramverket för arbetskraftsinvandring reformerades mot

efterfrågestyrd öppenhet 2008 efter en restriktiv period sedan 1967, som i sin

tur följde på en liberal period sedan andra världskrigets slut. Ansvaret för



www.delmi.se 25

migrationsfrågor ligger idag hos Justitiedepartementet medan ansvaret för

samordning av integrationsfrågorna ligger hos Arbetsmarknadsdepartementet.

Dessa frågor har under de senaste decennierna bytt departement flera gånger.

Andra politikområden har också betydelse för migrations- och

integrationsfrågor, t.ex. social-, bostads- och utbildningspolitik.

Ett långsiktigt perspektiv

Utvärdering och uppföljning bör därför beakta effekterna av respektive

regelverk och institutionella angreppssätt, belysa samspel, samordning och

samsyn mellan olika politikområden, på såväl nationell som regional och lokal

nivå. Det kan t.ex. noteras i SCB:s statistik att folkmängden under år 2013

minskade i 84 av Sveriges kommuner, även om den ökade i övriga 206

kommuner. Migrationsmönstren kan skilja sig åt väsentligt och ha helt andra

orsaker och effekter i storstäderna jämfört med i enskilda mindre städer och

på landsbygden. Dynamiken mellan den nationella statliga politiken och

politiken på kommunnivå blir därför intressanta att studera.

Migrationsförlopp och integration bör också följas över en längre tidsperiod

med beaktande av olika migrantkategoriers och generationers förutsättningar.

Dessa kan variera beroende på ursprungsländer och migrationsskäl. Vi kan

bättre förstå vår tids debatt och utmaningar genom historiska jämförelser. Ett

längre tidsperspektiv kan också bidra till mer värdefulla och relevanta

utvärderingar även av det aktuella regelverket och en bättre beredskap att

förutse potentiella effekter av institutionella förändringar. Jämförelser med

andra länder kan också bidra till ökad förståelse av samband mellan

utformningen av regelverk och institutioner och migration. Viseringspolitiken,

gränskontrollen, hanteringen av irreguljär invandring, samt regleringen av

migranters tillgång till socialförsäkringssystemen i olika länder kan jämföras

och analyseras både ur ett rättighetsperspektiv och utifrån faktorer som

effektivitet och hållbarhet.



www.delmi.se 26


Vilka är sambanden mellan den institutionella ansvarsfördelningen för

migrationsrelaterade frågor och mönster för migration och integration i

Sverige?

Vilka skillnader och likheter finns det mellan förändringar i Sverige och

jämförbara länder vad gäller den institutionella ansvarsfördelningen

(t.ex. huvudansvar för migrationsfrågor, formellt och informellt

samarbete mellan departement och myndigheter)?

Hur har tillfällig, cirkulär och permanent migration samt den olagliga

invandringen i Sverige påverkats av 2008 års reform av regelverket för

arbetskraftsinvandring?

Hur har medlemskapet i EU påverkat migrationen i Sverige?

Hur har relationen mellan den statliga nivån och regional nivå

(kommuner, län) förändrats över tid i förhållande till olika

migrantkategorier (t.ex. asylmottagande och kommunplacering av

skyddsbehövande jämfört med arbetskraftsinvandring)?

Vilka åtgärder har genomförts och vilka är utfallen vad gäller boendet

för asylsökande respektive de som har beviljats uppehållstillstånd?

Vilka är sambanden mellan boendesituation, introduktion och

möjligheter till integration?

Vilka effekter har olika reformer haft på migrationsmönster och

integration, t.ex...?

- Uppföljning av 2008 års regelförändringar för

arbetskraftsinvandring

- införande av migrationsdomstolarna

- förkortade handläggningstider



www.delmi.se 27

- åtgärder mot människohandel

- förändringar i reglerna för familjeåterförening

- insatser med fokus på ensamkommande barn

- hälsovård för irreguljära migranter

- åtgärder för återvändande och återvandring.

Documents

Delegationen för migrationsstudier · hälften av världens internationella migranter 2013 levde i endast 10 länder, däribland USA, Canada och Australien, Gulf-länderna, Ryssland