DEMO! DEMO! DEMO! i undervisning! DEMO! DEMO! DEMO! i … · Syftet var att hålla den svenska folkstammen ren och sund. Ett resultat blev att ca 60 000 människor tvångssteriliserades

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

MUSIK & RASISM 2.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 20155 2

INNEHÅLL

1. INLEDNING ...................................................................... 3

Vad är rasism? .............................................................................. 3

Vad betyder ras? .......................................................................... 3

Rangordning (hierarki) .............................................................. 3

Vetenskaplig eller akademisk rasism ..................................... 4

Rashygien (eugenik) “Keep the bloodline clean” ................ 4

Nationalism och kulturell/etnisk rasism ................................ 5

Osynliggörande; kulturell/etnisk rasism ..................... 5

Rasism på nysvenska .................................................................. 5

Utvärderingsfrågor ..................................................................... 5

2. SVENSK MUSIK ................................................................ 7

Förhistorisk tid ............................................................................. 7

Vikingatiden 800–1100 ............................................................. 7

Lilla Tyskland 1100–1800 .......................................................... 7

Större självständighet 1800 – ................................................. 8

Svensk folkmusik ......................................................................... 8

Nationalsången ........................................................................... 9

Sammanfattning ......................................................................... 9

Utvärderingsfrågor ................................................................... 10

3. ROMER & MUSIK ........................................................... 11

Bakgrund ..................................................................................... 11

Flamenco (14/1500-talen) ...................................................... 11

Avbildningar av romer ....................................................12

Zigenarkapell (1650–1850) .................................................... 12

Gypsy-jazz och Förintelsen ..................................................... 13

Efter Förintelsen ................................................................13

Sammanfattning ....................................................................... 14


4. SVART MUSIK ................................................................ 15

Bakgrund ..................................................................................... 15

Efter 1865 .................................................................................... 15

New Orleans ............................................................................... 16

Jazz .........................................................................................16

Svart stereotyp .......................................................................... 16

Den kommersiella musikbranschen ..........................16

Etablissemanget ................................................................17

De intellektuella ................................................................17

Blues ............................................................................................. 17

Sammanfattning ....................................................................... 17


5. Hitlers husband & Mozarteffekten .............................. 19

Bakgrund ..................................................................................... 19

Nazisternas musiksyn ............................................................... 19

Internationella turnéer ............................................................ 20

Efter 2:a världskriget ................................................................ 20

Mozarteffekten .......................................................................... 20

Bellkurvan ............................................................................21

Sammanfattning ....................................................................... 21

Bilaga 1: ORDLISTA .......................................................... 22

Bilaga 2: KÄLLOR (urval).................................................. 23

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


1. INLEDNING

Musik och andra kulturyttringar återspeglar samhället. Är samhälletrasistiskt så märks det på musik och musikliv. Musik påverkar oss starkt, så det här med musik och rasism är viktigt och lärorikt.

Vad är rasism?

I FN:s juridiskt bindande konvention mot rasdiskriminering från 1966 definieras rasism så här: ”... varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella el-ler andra områden av det offentliga livet. „

Vad betyder ras?

Med ”ras” avses egentligen individer inom en djurart med vissagemensamma ärftliga egenskaper. Men begreppet används även på människor, som då delas in i ”raser” utifrån bl.a. hudfärg, ögonform, hårstruktur och kraniets form.

DNA visar genetiska släktskap. DNA-skillnaden mellan två obesläktade människor är ungefär 0.1 %, oberoende av varifrån de kommer. Det är alltså fel att tala om olika människoraser. Alla människor tillhör samma ras (”människorasen”).

Trots utseendeskillnader är människor extremt genetiskt lika varandra. De små DNA-skillnaderna beror på slump och anpassning. Under-sökningar visar att många svenskar tror att det finns olika raser, men biologisk rasism bygger på okunnighet.

För alla härstammar från Afrika. Oberoende av hudfärg. That’s it.

Rangordning (hierarki)

Huvudproblemet med rasism är att rasister inte anser att alla männ-iskor har lika stort värde. För raserna rangordnas. Den egna rasen anses överlägsen, vilket man menar ger den rätt att bestämma över, förminska, diskriminera och t.o.m. utrota underlägsna raser.

Sedan grekisk och romersk antik (för ca 3 000 år sedan) har européer sett sig själva (”den vita rasen”) som ett överlägset härskarfolk, medan afrikaner placerats längst ned i rashierarkin. Troligen för att de ansågs vänliga och fredliga.

Det låter inte klokt. Men antikens högkulturer var våldsamma och krigiska. Ekonomierna byggde på slaveri. Vänlighet tolkades ofta som omanlig feghet och svaghet, så man drog slutsatsen att bl.a. afrikaner var ”naturliga slavar.” Arvet från antiken består inte bara av tempel, skulpturer, akvedukter

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


och vackra tankar. Rasism och slaveri är en viktig del av arvet från anti-ken.

Vetenskaplig eller akademisk rasism

Rasism finns över hela världen. Det speciella med rasismen i Europa och Amerika är att den sedan 1700-talet (Upplysningstiden) ansetts vetenskaplig. Det kallas vetenskaplig eller akademisk rasism.

Grunden lades av bl.a. Voltaire, Blumenthal och Carl von Linné. Genom-slaget kom på 18/1900-talen. Arkeologer, biologer, filosofer, läkare och andra försökte fastställa människorasernas egenskaper med vetenskap-liga metoder. Man mätte, testade och teoretiserade. Omkring år 1900 trodde Europa och Amerika på den vetenskapliga rasismens grund-tanke: den vita rasen är överlägsen.

Rasismen var politiskt viktig. År 1900 kontrollerade Europa och USA ungefär 85% av jordens yta, och rasismen fick legitimera detta. Den vita rasen var ju överlägsen och hade därför rätt (och skyldighet) att härska över andra.

Allra bäst (”Skapelsens Krona”) var den vite kristne heterosexuelle mannen. Han skapade naturligtvis världens bästa litteratur, konst och musik. Så det är inte konstigt att det många nationalister och kultur-människor kallar ”kulturarvet” är vitt och enkönat. Det återspeglar inte verkligheten, utan dåtidens värderingar.

Musik och musikliv återspeglar samhället.

Rashygien (eugenik) “Keep the bloodline clean”

De ”vetenskapliga” raslärorna ledde till att rashygien (eugenik) blev viktigt. Det innebär bl.a. att rasblandning ska motverkas och att skadeverkningarna av sämre gener/raser (romer, samer, afrikaner, finnar etc.) minimeras genom sterilisering eller utrotning.

För man trodde att kvaliteten på den vita rasen sänks om den blandas med exempelvis afrikanskt eller romskt blod. ”Rasblandning” ansågs alltså skadligt och var ibland straffbart.

Tänket lever kvar. År 2000 ville 40% av den vita befolkningen i Alabama i USA förbjuda blandäktenskap mellan svarta och vita. ”We gotta keep the bloodline clean!”

Tron på rashygien ledde till att världens första Rasbiologiska institut bil-dades vid Uppsala universitet 1922/3. Alla riksdagspartier stod bakom. Syftet var att hålla den svenska folkstammen ren och sund. Ett resultat blev att ca 60 000 människor tvångssteriliserades i Sverige 1934–75.

Tron på rashygien ledde till nazisternas Förintelse under 2:a världskri-get. De underlägsna skulle utrotas (bl.a. slaver, romer, judar, homosexu-ella, Jehovas vittnen(!), handikappade och vänstermänniskor). Totalt mördades omkring 10 miljoner människor, varav drygt hälften judar. Lika många afrikaner mördades troligen i Belgiska Kongo 40 år tidigare.

Förintelsen var inte ett isolerat tyskt påfund. Vetenskapsmän, politiker, kyrka, skola och kulturelit hade lagt grunden för Förintelsen i mer än 100 år, genom att predika rasism och rashygien. Koncentrationsläger uppfanns inte av Nazityskland, utan testades i Afrika, USA och på Cuba på 1800-talet. Senare i Sydafrika, Sovjet, Libyen

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


och slutligen i Tyskland och ockuperade områden.

Nationalism och kulturell/etnisk rasism

Nationalismen växte fram samtidigt som vetenskaplig rasism, och innebär att man hyllar (den egna) nationens kultur och historia. Det är en politisk ideologi som går ut på att en nation har rätt att vara en självständig politisk enhet (stat) baserad på ett gemensamt språk, en gemensam historia, en gemensam religion etc.

Nationalism och rasism är inte samma sak. De flesta blir nationalister när Sverige spelar fotboll eller hockey. Och stolta över Sveriges gene-rösa flyktingpolitik.

Men det finns beröringspunkter mellan hardcore-nationalism och ra-sism. Båda delar upp världen i vi och de andra. Man betonar skillnader och särdrag. Många nationalister är emot invandring p.g.a. att nationen därmed förändras. Skillnaden mellan skräck för mångkultur och rädslan för rasblandning är hårfin, om det nu är någon skillnad.

Hardcore-nationalism bygger ofta på rädsla. Man anser sig behöva skydd mot ”de andra” för att kunna behålla sin frihet, vilket ofta leder till främlingsfientlighet och rasism.

Osynliggörande; kulturell/etnisk rasismMusik och andra kulturyttringar är viktiga för nationalismen. Natio-nalister vill visa att nationen har en egen unik och enhetlig kultur. Så det som inte passar in brukar förminskas eller utelämnas. Det händer t.o.m. att man ljuger och hittar på, som man bl.a. gjort i Spanien för att förneka sitt stora arabiska arv.

Den här härskarstrategin kallas osynliggörande. Så i svenska musikhis-torieböcker och kursplaner har ofta samisk och romsk musik förbigåtts med tystnad. Liksom kvinnors betydelse. Amerikansk musik har nedvär-derats och kallats skadlig, i synnerhet svart musik.

Idag kallas detta etnisk eller kulturell rasism. Även religiös rasism som islamofobi räknas till den kategorin.

Rasism på nysvenska

Idag har ordet rasism dålig klang. Ingen vill offentligt bli kallad rasist. Därför används ofta andra ord för att linda in budskapet. Begrepp som ”identitet”, ”nationalitet” och ”etnicitet” får ofta ersätta ”ras”.

Men innebörden är densamma: den vita (svenska) identiteten (rasen) är överlägsen annan etnicitet (ras) och har inget i vår nation att göra. Mångkultur leder bara till orenhet och förfall (rashygien är viktigt).

Utvärderingsfrågor1) Vad betyder ras i zoologi/biologi?

2) Varifrån härstammar människan?

3) Hur många människoraser finns det?

4) Förklara vad vetenskaplig rasism innebär.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


5) Vad innebär rashygien? Vad är syftet?

6) Vad menas med kulturell eller etnisk rasism?

7) Ge exempel på minst tre grupper som drabbades av nazisternas Förintelse.

8) Förklara skillnaden mellan rasism och nationalism.

9) Ge exempel på tre folkmord eller massavrättningar under 1900-talet som förorsakats av rasistiska föreställningar.

10) Vilken politisk nytta kan man ha av rasism? Exemplifiera.

Nyckel till teckenkoden för fångar i kon-centrationsläger.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


2. SVENSK MUSIK

Vad som räknats som svensk musik har varierat genom tiderna. Och för olika människor innebär svensk musik olika saker.Förhistorisk tid

Människor kom till Sverige för ungefär 13 000 år sedan, när inlandsisen började smälta bort och det blev möjligt att leva här. Sverige befolkades av invandrare från omkringliggande områden (in-klusive Centraleuropa och de brittiska öarna), medelhavsområdet och de slaviska områdena. Sverige var alltså redan från början ett invandrarland.

Världens äldsta bevis för musik är ett par ca. 46 000 år gamla tyska flöj-ter. Så de första bosättarna i Europa hade med all sannolikhet med sig musik från Mellanöstern och Nordafrika till Europa. På samma sätt som de första bosättarna i Sverige antagligen hade med sig musik hit.

Det finns rester av musikinstrument från förhistorisk tid i Sverige. Mest berömda är bronslurarna som verkar ha använts parvis. Musikinstrumenten är av samma slag som hittats på andra håll, så inget talar för att det fanns en speciell svensk musikkultur. Musiken i Sverige var troligen lika mångkulturell som annan musik.

Vikingatiden 800–1100

Vi vet inget närmare om musiken i Sverige förrän en bit in på medel-tiden.Under Vikingatiden fanns det städer med upp emot 1 miljon invånare, som Istanbul i Turkiet och Córdoba i södra Spanien. Men Sverige var på många sätt ett u-land. Birka i Mälaren var Sveriges viktigaste tätort med som mest 700 invånare. Totalt fanns ungefär 400 000 människor i Sverige.

Svenskar hade kontakt med bl.a. övriga Europa, medelhavsområdet, Ryssland och Mellanöstern. En del hörde några av världens bästa mu-siker i städer som Istanbul, Damaskus och Córdoba. Men vi vet inte hur det påverkade musiken i Sverige.

Det fanns av allt att döma skickliga musiker även i Skandinavien. De var troligen medlemmar i turnerande sällskap från kontinenten.

Lilla Tyskland 1100–1800

På 1100-talet blev Sverige definitivt kristet. Musik var en viktig del av kristendomen, och kristen musik skulle låta likadant över-allt.

Den första kristna musiken skapades i Mellanöstern och Nordafri-ka, där de första kristna fanns, och kom så småningom till Europa. Det skapades många varianter av kristen musik, men grunden var utomeuropeisk.

I och med kristendomen blev Sverige kanske mer än tidigare delaktig i

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


den internationella europeiska musikkulturen. Kyrkan hade en central roll för och ett stort inflytande över musik och musikliv fram till 1800-ta-let. Så kristendomen har haft avgörande betydelse för svensk musik.

Fr.o.m. 1300-talet flyttade så många tyska invandrare hit att Sve-rige blev ett litet Tyskland. Många fick centrala positioner i nä-ringsliv, samhälle och kyrka.

Musiklivet organiserades som i Tyskland och bygges upp av kyrkomu-siker, militärmusiker, frilansare och stadsanställda musiker. Tysk musik fick en särställning i Sverige, inte minst i kyrkan.

Fram till 1800-talet arbetade de bästa musikerna för kungahus och adel. Nästan alla elitmusiker och kompositörer var invandrare.

En stor del av de melodier som brukar räknas som svensk folkmusik är folkliga varianter av internationella danshits från den här tiden.

Större självständighet 1800 –

På 1800-talet börjar infödda svenska musiker hävda sig internatio-nellt. Den första internationella svenska musikstjärnan var sånger-skan Jenny Lind (1820–87), och på 1900-talet blir svenska operasång-are som Jussi Björling och Birgit Nilsson världsberömda.

Fram till mitten av 1900-talet var Tyskland den stora musikförebilden i Sverige. Därefter har influenser från USA och England präglat svenskt musikliv, med nya musik- och sångstilar, elektriska musikinstrument och datorbaserad musik. Popgrupper som ABBA och andra har lyckats bra internationellt, liksom svenska låtskrivare och producenter.

Sammanfattningsvis kan sägas att svenskt musikliv alltid präglats av inlån och invandrare. Import av musik, musiker och musikin-strument har alltid haft stor betydelse.

Svensk folkmusik

Men svensk folkmusik måste väl ändå vara ursvensk? Riktigt så en-kelt är det inte, för musik är till sin natur internationell och mång-kulturell.

Svenska fiolpolskor är ett belysande exempel. En del tycker polskor är det svenskaste som finns. Men grunden är utländsk.

Polska är en dansform i tretakt med betoning på andra taktslaget. Enligt flera källor importerades betoningsmönstret till Europa från Sydamerika på 1500-talet. En del tror att namnet polska beror på att musiktypen importerades från Polen på 15- och 1600-talen.

Fiolpolskornas tonspråk bygger på det tonspråk som beskrevs i Mellanöstern för 4 500 år sedan och som verkar ligga till grund för all euro-amerikansk musik. Och många melodier är varianter av internationella danshits och ack-ordföljder (vamper) från 1500-talet och framåt.

Fiol är ett stråkinstrument. Stråkinstrument uppfanns antagligen i Tadjikistan på 800-talet och kom till Europa med araber och romer. Fiol är en variant av stråkinstrument som skapades i Norditalien om-kring 1502. Instrumentet kom troligen till Sverige 1560 med ett hippt

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


dansband som Gustav Vasa importerade från Italien.

Fiol blev ett av världens vanligaste musikinstrument och används i många sammanhang – inte minst i folkmusik – över hela världen.

Grunden för svenska fiolpolskor är alltså internationell. Att en del upp-lever musiken som ursvensk beror i första hand på personliga erfaren-heter, upplevelser och myter.

Att vanans makt är stor illustreras av historien om hur Zlatan-sången – det vill säga nationalsången – kom till.

Nationalsången

Man brukar säga att melodin till den svenska nationalsången är en variant av en folkvisa från Västmanland med rötter i medeltiden. Men ingen vet från vilket land melodin kommer eller hur gammal den är. Den kan lika gärna vara centraleuropeisk som svensk.

Texten skrevs av Richard Dybeck 1844. Den började ”Du gamla, du friska” men blev ingen hit, så 1858 gjorde han om den till ”Du gamla, du fria”.

Men många tyckte texten var flummig och melodin tråkig. Så 1899 arrangerades en folksångstävling för att få fram en bättre nationalsång. Det hände dock inte så mycket förrän 1938. Då började Sveriges Radio avsluta sändningarna med ”Du gamla, du fria”. Sången fick genomslag och blev nationalsång.

Men det finns inget beslut på att det är Sveriges nationalsång – det har bara blivit så. Trots att den inte var särskilt omtyckt.

Sammanfattning

Svensk musik har inte skapats i ett vacuum, utan är ett resultat av influenser från många håll. Eftersom Sverige är ett av de områden i Europa som befolkades sist, verkar det troligt att vi importerat mer i musikväg än många andra.

Svenskt musikliv har aldrig varit enhetligt. Olika samhällsklasser och områden har haft olika musik. Så det har aldrig funnits musik som är gemensam för alla svenskar, trots att kyrkans män, politiker och organi-sationer arbetat för det.

En del anser att nationalromantisk orkestermusik av Hugo Alfvén och andra är det svenskaste som finns. Men egentligen är det tysk 1800-talsmusik för symfoniorkester med en touch av svensk folksång.

Somliga anser att Bellmans eller Evert Taubes visor är svenskast. Men många av deras populäraste melodier är egentligen schlagermelodier från Centraleuropa och Sydamerika. Andra säger detsamma om Cornelis Vreeswijk och Ulf Lundell. Och en del tycker att Jan Johanssons folkhemsjazz är ursvensk.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson använder ofta sången ”Fä-dernesland”. Det är en typisk amerikansk poprockballad med sentimen-talt gammalmodig svensk text.

Vad som uppfattas som svenskt är individuellt. Det bestäms av vad vi gillar och är vana vid och vad vi associerar med Sverige.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Det vi kallar svenskt och svensk musik säger egentligen mer om oss själva som individer än om Sverige.

Utvärderingsfrågor1) När kom musik till Sverige?

2) Vilka var de första människorna i Sverige? Vilket språk talade de?

3) När började Sverige få ett mer självständigt musikliv?

4) Ge exempel på utländska musikinfluenser som haft stor betydelse för Sverige.

5) Vad tycker du är typiskt för svensk musik?

6) Finns det någon musik du tror att alla uppfattar som svensk? Om du svarar ja, exemplifiera och motivera.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


3. ROMER & MUSIK

Romerna är en av de mest utsatta, föraktade och diskriminerade folk-grupperna genom tiderna. De har funnits i Europa i omkring 800 år, och har nästan alltid diskriminerats. Och gjort fantastisk musik.

Romernas historia är delvis okänd eftersom det finns få skrivna doku-ment. Dessutom har romer ofta undvikit att lämna uppgifter av rädsla för förföljelse. Men man tror att det idag finns omkring 20 miljoner romer över hela världen.

Romer är samlingsnamn för olika grupper med varierande språk, kultur och traditioner. I Europa är det politiskt korrekt att säga romer, medan zigenare anses nedsättande.

Det är nästan omöjligt att inte använda ordet zigenare i musiksamman-hang. För i århundraden har varianter av ordet zigenare använts som namn på musikstilar, spelsätt, skalor och musikstycken utan att vara nedsättande. Därför används både romer och zigenare här.

Bakgrund

DNA- och språkanalyser visar att romerna kommer från Rajastan i nordvästra Indien. P.g.a. krig, fattigdom, tvångsförflyttning och längtan efter bättre levnadsförhållanden, utvandrade de västerut via Sidenvägen mellan år 240 och år 1000. Man hade alltså samma driv-krafter som vår tids flyktingar.

Romer kom till Istanbul i Turkiet (Bysans) senast på 1100-talet och där-efter till Europa. Först trodde man de var pilgrimer, så de behandlades väl. Men misstänksamheten växte och snart utsattes de för förföljelse och övergrepp.

På 1400-talet var förslavandet av romer institutionaliserat på delar av Balkan. Romer såldes som boskap. Jordägare som fick syn på romer hade rätt att förslava dem. Som slavar var romerna rättslösa. De använ-des bl.a. som grovarbetare, hantverkare och musiker, på samma sätt som antikens slavar och de afrikanska slavarna i Amerika.

Flamenco (14/1500-talen)

Många romer sökte sig från Östeuropa för ett bättre liv och försörjde sig bl.a. som tiggare, musiker, underhållare, spåkvinnor, apotekare, hantverkare och försäljare. Men de möttes med misstro, så det stiftades hundratals antizigenska lagar över hela Europa.

Till Sverige verkar de första romerna ha kommit 1512 med en greve An-tonius, som hade med sig 60 romer. De sa att de kom från Lilla Egypten, men kallades senare tattare eftersom man trodde de var tatarer.

Vad gäller musik verkar romer nästan alltid ha respekterats. T.ex. arbetade flera romer i 1500-talets elitensembler (hovkapell), bl.a. i Wien och Madrid. Det är förvånande med tanke på romers låga status i övrigt, och talar för att de var väldigt skickliga musiker.

Flamenco är invandrarmusik som skapades i Andalusien i södra Spanien på 1400-talet. Musikstilen kan ha rötter i romersk antik men skapades av romer, araber och judar. På den tiden var södra Spanien

Man har använt många olika benämningar för romer. Till de vanligaste hör roma, zigenare, gypsy, gitan, tsigan, manouche, resande, tra-veller, tattare, vagabonder, bohemer och sinti.

Se vidare WIKI för information olika romska grupper, deras språk och kultur.

Det är märkligt nog OK att kalla diskriminering av romer antiziganism, som kommer av och syftar på ordet ”zigenare”.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


arabiskt och samhällsklimatet öppnare än i det kristna Europa. Det spelade troligen stor roll för flamencons framväxt.

Sedan 1500-talet har flamenco varit en viktig musik- och dansstil i Nordafrika, Europa och Sydamerika. Och flamencons betydelse för euro-amerikansk musik är troligen större än man trott, eftersom det tro-ligen var en av de första mer ackordbaserade musikstilarna. För sedan dess har ackord och samklanger varit grunden för vår musik.

År 1492 tog de kristna kontrollen över södra Spanien och utvisade hundratusentals romer, judar och araber. Många flydde till Italien, tog italienska namn och arbetade vidare som ”italienska” musiker i hela Europa och lanserade det nya ackordiska musikspråket. Kanske var det ättlingar till dessa som kom till Sverige med Gustav Vasas italienska dansband 1560.

1498 följde fyra romer med på Columbus tredje resa till Amerika. Där-med påbörjades den romska bosättningen i Amerika. Idag finns där ca 1 miljon romer. Portugal deporterade många romer till Afrika, som blev grunden för de romska bosättningarna söder om Sahara.

Avbildningar av romerSynen på romer återspeglas i konst och litteratur. I flera berömda mål-ningar från 15- och 1600-talen framställs romer som bedragare och tju-var. Favoritmotivet är hur ficktjuvar länsar offrens fickor medan romska kvinnor spår i handen.

Sådana tavlor har hängt på slottsväggar och muséer i 500 år, och ce-menterat bilden av romer som falska, opålitliga och tjuvaktiga. Romer beskrivs på samma sätt i dåtida litteratur.

Zigenarkapell (1650–1850)De flesta slavar (”robi”) på Balkan var romer, så alla slavar kallades zige-nare, oberoende av om de var romer eller ej. Slavarna tillhörde antingen staten, kyrkan eller adeln. Många var musiker.

Slavlagarna i Europa var som i Amerika. En slav kunde säljas som ”konkubin”. Det innebar troligen att den som ville ha gratisslavar köpte kvinnor och såg till att de ständigt var gravida, eftersom slavars barn automatisk tillhörde slavägaren. Det var dessutom tillåtet att våldta slavar. En slav som våldtog en kvinna skulle dock brännas levande.

Ända in på 1800-talet ägnade sig adeln åt zigenarjakt, vilket verkar ha inneburit att man jagade zigenare med hundar och mördade eller förslavade dem.

Romer sågs ofta inte som riktiga människor. I bl.a. Österrike-Ungern hade de vissa rättigheter, men på 1700-talet bestämdes att de skulle assimileras. Det innebar bl.a. att man kunde ta ifrån dem deras barn och förbjöd dem att tala sitt eget språk.

Men romska musiker beundrades. På 1700-talet blev en ny typ av zigenarkapell populära. Standardsättningen var fioler, kontrabas och cimbalon eller hackbräde. Zigenarkapellen spelade olika sorteras musik – det speciella var spelsättet: groovebaserat komp och tekniskt virtuos improvisation.

Musikformen blev populär och påverkade musiken i Europa under

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


17/1800-talen. Inte minst klassiska kompositörer som Mozart och Haydn imponerades och inspirerades.

Förgrundsgestalt för den nya stilen var romska Panna Czinka (1711/2–1772). En kvinnlig violinist, improvisatör och bandledare. Hon kom från en känd musikerfamilj (fadern var hovmusiker). Idag är Panna Czinka praktiskt taget okänd för den breda allmänheten. Trots att man de senaste åren har lagt mycket kraft på att hitta kvinn-liga förebilder i musikhistorien.

Det är svårt att se någon annan förklaring till det än att hon var romsk, och romer tas inte på allvar.

Gypsy-jazz och Förintelsen

På 1930-talet skapades den första stora jazzstilen utanför USA. Den kallades Hot jazz men har fått namnet Gypsy-jazz, eftersom den ska-pades av romska musiker med gitarristen Django Reinhardt (1910–53) som förgrundsgestalt.

Django Reinhardt blev en världens viktigaste och mest beundrade gitarrister någonsin. Trots att han bara kunde använda två av vänster-handens fingrar, eftersom ring- och lillfingret förstördes i en husvagns-brand 1928.

Djangos standardsättning var 3 gitarrer, kontrabas och fiol eller kla-rinett. Och hans band blev oerhört populärt. Bandet arbetade i Paris under nazisternas ockupation, och många tyska soldater och officerare älskade Djangos jazz, trots att nazisterna ville förbjuda jazz.

Romer ansågs utgöra en lågt stående ras så de skulle utrotas under Förintelsen. Man tror att mellan 500 000 och 1 500 000 romer mördades under 2:a världskriget, de flesta i koncentrationsläger. I Sverige nöjde man sig med att tvångssterilisera hundratals romska kvinnor för att lösa ”zigenarplågan”..

Det här är tolvåriga Settela Steinbach 1944, en romsk flicka på väg till Auschwitz där hon gasades ihjäl tillsammans med praktiskt taget hela familjen.

Efter FörintelsenMen inte ens romers lidande under Förintelsen ändrade synen på romer. Sverige hade inreseförbud för romer mellan 1914–54. Så när överlevare från koncentrationslägren togs till Sverige med Röda korsets vita bussar, fick inte romska offer åka med. Bara judar.

Av misstag kom dock två romska kvinnor till Sverige, eftersom Röda-kors-personalen trodde de var judinnor. Det säger allt.

Rasism är huvudförklaringen till varför man först nu börjat berätta om att Förintelsen även drabbade romer. Hittills har man fokuserat på de judiska offren.

År 1982 – 37 år efter Nazitysklands fall – erkände Västtyskland officiellt det romska folkmordet. Och inte förrän 2011 bjöds romska represen-tanter in till den tyska statens årliga minnesdag för Förintelsens offer.

Judiska offer har fått kompensation för Nazitidens terror av tyska sta-ten. Flertalet romer har inte fått någonting.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Sammanfattning

Romerna är troligen den folkgrupp som genom tiderna behandlats sämst i Europa. Det har pågått i minst 700 år och än syns inget slut. I Sverige vill en del förbjuda tiggeri. Man säger att det inte beror på rasism. Men det är svårt att inte se det som en fortsättning på den antiziganism som präglat Europa i århundraden.

Musik är ett av de områden där romer hävdat sig. I århundraden har deras förmåga att kommunicera kombinerad med teknisk virtuositet beundrats av alla. De exempel som lyfts fram här är bara ett axplock. Det finns så oändligt mycket mer: år 1782 registrerades 1 582 romska musiker bara i Ungern! Det var antagligen fler yrkesmusiker än vad som fanns i Sverige under hela 1700-talet..

Det har funnits tiotusentals skickliga romska musiker i Europa, men de har osynliggjorts. På samma sätt som romernas öde under Förintelsen tystats ned.

Musiklivet återspeglar samhället.

Utvärderingsfrågor1) Varifrån flydde/utvandrade romerna ursprungligen?

2) När kom de första romerna till Sverige?

3) Varför har romer lyckats så bra som musiker?

4) Varför drabbades romer av Förintelsen?

5) Varför tror du romernas lidande under Förintelsen har osynliggjorts?

6) Ge exempel på vad som gjorts från svensk sida för att diskriminera och fördriva romer.

7) På vilket sätt märks diskrimneringen av romer i musiklivet?

8) Vad tror du det beror på att romer behandlats så illa här i Europa?

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


4. SVART MUSIK

Svart musik är ett vedertaget begrepp i musikbranschen. Men vi säger sällan vit musik. Varför?Bakgrund

Begreppet svart musik har rötter i 1800-talets Amerika. Människor från hela världen bodde där. Européer och asiater, romer och afri-kaner, judar och ursprungsbefolkning. Men alla hade inte kommit dit frivilligt.

De flesta svarta hade kidnappats och tvingats till Amerika för att bli slavar åt de vita. Alla svarta var inte slavar, men när slaveriet förbjöds i Nordamerika 1865 fanns det omkring 4 miljoner slavar där. Och minst lika många i Sydamerika.

Slaveriet berodde på att man ville ha billig arbetskraft. Men det ville man inte säga. Så officiellt legitimerades slaveriet bl.a. med att den svarta rasen var underlägsen och att afrikaner inte var kristna. En del ifrågasatte om afrikaner ens borde kallas människor.

Slavarna tvingades arbeta hårt. Misshandel och våldtäkter var var-dagsmat. De fick varken tala afrikanska språk eller ägna sig åt afrikansk musik. De förbjöds lära sig läsa, skriva och räkna.

Efter 3–4 generationer var det få slavar som kände till Afrika och afri-kansk kultur. De flesta kom till USA på 1700-talet, så vid 1800-talets slut hade förfäderna i allmänhet bott där i åtminstone 4–8 generationer.

Slavarna arbetade ofta på stora plantager, de flesta i jordbruket. Andra lagade mat, städade och passade upp. Några svarade för underhåll-ningen och spelade dansmusik, opera, orkester- och kammarmusik.

Efter 1865

När slaveriet förbjöds 1865 fortsatte många före detta slavar att ar-beta i jordbruket, tjänstesektorn och underhållningsbranschen. Det vill säga med musik, komik, teater, akrobatik, dans, idrott och prostitu-tion.

Men rasmotsättningarna växte. Dels för att vita var rädda för hämnd, och dels för att konkurrensen om jobb och bostäder ökade. Så 1871 bildades den kristna terrororganisationen Ku Klux Klan, som fram till 1960-talet förföljde och mördade svarta. Klanen är fortfarande aktiv.

Dessutom skapades diskrimineringslagar som utestängde svarta från att rösta, välja var man bor och gå i skolan. Svarta fick inte vistas var man ville i offentliga miljöer eller äga skjutvapen. Diskrimineringsla-garna försvann först på 1960-talet.

Rasblandning motarbetades eftersom det skulle leda till den vita rasens förfall och undergång, så i flera delstater förbjöds blandäktenskap.

Under slaveriet var det annorlunda. Barn till slavinnor blev automatiskt slavar, så de våldtogs systematiskt för att föda ny arbetskraft.

Rasblandning genom våldtäkt var alltså OK. När slaveriet förbjöds blev det plötsligt farligt och omoraliskt.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


New Orleans

Segregationen och diskrimineringen av svarta återspeglades natur-ligtvis i musiklivet. På 1800-talet var New Orleans USA:s centrum för klassisk musik och opera. Musiker från hela världen uppträdde där. Svarta, vita och allt däremellan.

Staden var mångkulturell, och det märktes i musiklivet. Det fanns t.o.m. en svart symfoniorkester, förutom svarta operasångare, kompositörer, dirigenter och instrumentalister.

New Orleans var segregerat, men det innebar inte att svarta (lika lite som vita) bara höll på med ett slags musik.

JazzMen det man idag associerar med New Orleans är att det var där jazz växte fram vid 1800-talets slut. Och jazz räknas som svart musik.Men det stämmer inte. Jazz är en mångkulturell musikstil skapad i Amerika.

Musiker från många håll bidrog till jazzens framväxt, men jazz byggde i första hand på europeisk musik.

— Musikinstrumenten var europeiska, med undantag för banjo.

— Tonspråket var europeiskt, och byggde på musikspråket som beskrevs i Mesopotamien för 4 500 år sedan med 7-tonsskalor och tersbaserade ackord.

— När improvisation så småningom blev viktigt i jazz utgick man från principer som använts i Europa i århundraden.

Jazz var från början en spelstil. Ett sätt att spela traditionell dans- och underhållningsmusik på som gjorde att den lät ny och modern. Musi-kernas hudfärg bestämdes av sammanhanget. I svarta miljöer spelade mest svarta musiker, och i vita miljöer vita.

Men det var inte speciellt för jazz. Det gällde all musik, inte minst klas-sisk musik.

De första generationerna jazzmusiker var skolade i europeisk musik och europeiska musikinstrument, oberoende av hudfärg. För jazz räknades redan från början som förhållandevis avancerad musik som krävde musiker med musikutbildning.

Men i många beskrivningar av jazzens framväxt påstås att jazz ska-pades av svarta outbildade musiker. Det är svårt att se någon annan förklaring till det än att den berättelsen bekräftar vedertagna rasistiska stereotyper.

Svart stereotyp

Ända sedan slaveriet återinfördes omkring år 1500 har européer odlat en bild av svarta som primitiva, barnsliga, slöa, vänliga, ointel-ligenta, vidskepliga, okunniga, brutala och ociviliserade sexgalningar.

Rasstereotypen har passat olika syften.

Den kommersiella musikbranschenFram till 1950-talet sågs jazz som dansmusik, och människor över hela

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


världen älskade jazz. Så jazz var en bra affär för musikbranschen.

Den svarta stereotypen spelade en viktig roll i marknadsföringen, eftersom publiken älskade det som sågs som vilt, småfarligt och sexigt. Musikskribenter och journalister spelade en stor roll för spridandet av den här bilden. Den frågasattes sällan eller aldrig. Varför ge sig på ett vinnande kon-cept?

EtablissemangetMen det vita etablissemanget såg jazz som musikalisk terrorism. Som ett hot mot vit civilisation. De hävdade att jazz var lika fördummande, omoralisk och ociviliserad som den svarta rasen.

Framför allt var man orolig för att folk dansade till jazz, eftersom det kunde leda till att vita låg med svarta, det vill säga rasblandning. Och svarta var sexgalningar – det var allmänt känt.

Så etablissemanget utnyttjade den svarta rasstereotypen för att bevisa att jazzmusik är farlig och osund.

De intellektuellaEn del intellektuella såg jazz som ett antropologiskt fenomen. Som pro-dukten av ett primitivt afrikanskt arv, och som ett uttryck för lidandet under slaveriet. Att de första jazzinspelningarna gjordes av vita musiker brydde de sig inte om – de avfärdades som ”oäkta” eftersom musikerna var vita!

Blues

Den svarta stereotypen har antagligen haft störst genomslagskraft inom blues.Enligt schablonen kan äkta blues bara skapas av fattiga svarta manliga musiker. Gärna blinda. Så den blues svarta kvinnor skapade på 1920-talet och som tog världen med storm döms ut som ”oäkta”. De var ju proffsiga underhållare och kvinnor. Helt fel eftersom det inte passar in i den vedertagna bilden.

Eddie Lang är ett bra exempel på musikrasism. Han var den förste betydande jazzgitarrisen och hette egentligen Salvatore Massaro. Men italienare kan ju inte spela jazz, så han kallade sig Eddie Lang. Han spelade blues också. Då kallade han sig Blind Willie Dunn, ett typ-iskt svart bluesnamn.

Sammanfattning

Den svarta stereotypen är accepterad i musikbranschen och används på olika sätt. Det är inte så oskyldigt som det kan verka. Att be-döma människor utifrån hudfärg är ren rasism, oavsett om man beundrar eller ser ner på någon p.g.a. hudfärgen.

Hur tokigt det är att utgå från hudfärg framgår inte minst av att man numera är så gott som säker på att Amerikas urinvånare oftast hade samma hudfärg som afrikaner. Hudfärgen säger alltså inget ens om varifrån man kommer!

Vi säger svart musik av samma anledning som vi säger afroamerikaner. Om vi skiljer på amerikaner borde vi i konsekvensens namn säga euroa-merikaner om vita amerikaner.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Och klassisk musik borde kallas vit manlig musik, eftersom det nästan bara är vita män som skapat den.

Att vi inte gör det beror på att vit hudfärg – eller vit ras som rasisterna säger – är norm eller utgångspunkt.

Musik återspeglar samhället

Utvärderingsfrågor1) Afrikaner har använts som slavar mer än de flesta (under antiken; i muslimska och kristna samhällen). Vad tror det beror på.

2) Varför tror du att musikeryrket så ofta varit ett slavyrke?

3) Beskriv den svarta stereotyp som skapats av vita.

4) Hur sprids ras-stereotyper?

5) Vilka är nutidens ras-stereotyper?

6) Varför säger man ofta afroamerikaner men sällan euroamerikaner?

7) Hur kan rasstereotyper annvändas i marknadsföring av musik?

8) Varför tror du man ofta säger ”svart musik” men sällan ”vit musik”?

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


5. Hitlers husband & MozarteffektenMånga sätter likhetstecken mellan nazistisk musik och högljudd rock. Men Hitlers husband höll på med helt annan musik. (Att nynazister inte verkar känna till Hitlers avsky för deras musik är typiskt för deras historielöshet.)

Bakgrund

Berlinfilharmonikerna är en berömd symfoniorkester. En av världens bästa. Mellan 1933–45 var de dessutom kända som Hitlers och nazisternas husband. Som Nazitysklands officiella Riksorkester (Reich-sorchester).

När nazisterna vann valet i Tyskland 1933 ville Joseph Goebbles göra Berlinfilharmonikerna till spjutspets i nazisternas kulturpolitik och pro-paganda. Så den 1:a november 1933 utsågs den till Riksorkester med en personlig hälsning från Adolf Hitler.

Wilhelm Furtwängler dirigerade ofta orkestern och hade planerat det hela. Han tillhörde Berlins överklass och umgicks med Goebbles och Hitler. 1933 skrev han till medlemmarna att från och med nu var Hitler, Goebbles och han själv orkesterns chefer. Han kallade sig själv orkes-terns Führer.

Orkesterns konserter radiosändes och nådde stor publik. De spelade bl.a. på Hitlers födelsedagar, vid viktiga nazistmötena och vid Berlino-lympiaden 1936.

Nazisternas musiksyn

Nazisterna var rasister och ansåg den vita rasen överlägsen. I synner-het nordtyskar och skandinaver. De kallades den ariska eller nord-iska rasen och ansågs ha extra rent blod i ådrorna p.g.a. goda gener, begränsad rasblandning och en aktiv livsstil.

Nazisterna ansåg att tysk klassisk musik var överlägsen all annan musik. Musik av lägre stående raser som svarta, romer och judar var urartad och farlig. De ansåg att klassisk musik av kompositörer som Bach, Mo-zart, Beethoven, Wagner, Brahms och Strauss bevisade den vita ariska rasens överhöghet.

Och de var inte ensamma. I Sovjetunionen, Europa och Amerika tyckte etablissemanget likadant. Det var därför klassisk musik blev 1900-ta-lets statsmusik. Skillnaden var att utanför Tyskland spelades musik av judiska kompositörer och mer modern klassisk musik.

Operakompositören Richard Wagner (1913–83) hade en särställning hos nazisterna. Han var stilbildare och grundade operafestspelen i Bay-reuth, där man bara spelar hans musik. Dessutom var han uttalad rasist. 1850/69 skrev han en betydelsefull judehatarbok som heter ”Judendo-men i musiken”. I upplagan från 1869

Hitler beundrade Wagner, och festspelen i Bayreuth blev en kultplats för nazisterna. Wagners familj skötte verksamheten efter hans död och hade nära personliga band till Hitler. Familjen kontrollerar fortfarande festspelen.

Materialet bygger delvis på den dokumentär-film Berlinfilharmonikerna själva tog fram till 125-årsjubiléet 2007. Där gör man upp med sitt förflutna vad gäller samarbetet med na-zisterna.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Internationella turnéer

Berlinfilharmonikerna hade elitstatus och skulle vara förebild inte bara för tyska folket, utan vara internationella ambassadörer för arisk kultur och nazism. Så orkestern turnerade bl.a. i Skandinavien 1942 och besökte Stockholm under kriget.

Huvudsyftet med turnéerna var att skapa goodwill för nazisterna. De var skickliga marknadsförare och visste att bästa sättet att påverka opi-nionen på var att låta folk höra och träffa orkestern, utan något uttalat budskap.

Det fungerade. Konserterna och musikerna berömdes i tidningarna, inte minst i Sverige. Många kompositörer och musiker flirtade med nazisterna och deltog i propagandan. En del visste vad de gjorde. Andra var nyttiga idioter.

Efter 2:a världskriget

Efter 2:a världskriget bestraffades en del av de som samarbetat med nazisterna. Det kallades denazifiering. Men redan någon vecka efter Nazitysklands kapitulation 1945 spelade Berlinfilharmonin som vanligt. Några få medlemmar tvingades bort, men fick jobb i andra orkestrar.

Dirigenter som Furtwängler och Strauss kunde fortsätta som vanligt, trots att de var djupt involverade med nazisterna. Dirigenten Herbert von Karajan var dubbel medlem i nazistpartiet i 12 år och gjorde karriär under nazisterna. Efter kriget liknade han medlemskapet med att vara med i en skidklubb. Efter ett tag kunde han arbeta vidare som om inget hänt.

Det är svårt att se någon annan förklaring till det här än att klassisk mu-sik hade en särställning hos etablissemanget. Man skyddade sina egna.

Mozarteffekten

År 1998 bestämde guvernören i delstaten Georgia i USA, att alla barn skulle få en CD med klassisk musik, eftersom det skulle höja deras intelligens. Tennessee och Florida följde efter. Man bestämde också att klassisk musik ska spelas dagligen i all offentlig barnverksamhet.

Det här utlöstes av den så kallades Mozarteffekten. Det vill säga tron på att man blir intelligentare av klassisk musik i allmänhet, och av första satsen i Mozarts pianosonat Köchel 448 i synnerhet. Många jublade – äntligen hade man bevisat vad det vita kulturetablis-semanget predikat i decennier. Nämligen att klassisk musik är nyttigare än annan musik och gör människor smarta.

Sedan dess har Mozarteffekten analyserats av seriösa forskarlag. Den har i princip avfärdats som en myt. Men det var en bra affärsidé. ”The Mozarteffect” är nämligen ett registrerat varumärke som omsatt enorma belopp.

Hur kunde Mozarteffekten få så stort genomslag? Varför ville man så gärna att det skulle vara sant?

Det finns flera förklaringar. En är att Mozart är världens mest marknads-förde musiker genom tiderna: marknadsföringen har pågått oavbrutet sedan 1760. Sånt ger resultat.

Stora symfoniorkestrar har på många sätt haft en särställning. Först i modern tid har kvinnor fått arbeta i vissa orkestrar, trots att det strider mot diskrimineringslagar och de flesta delvis finansieras med offentliga medel. En dirigent för en svensk orkester kan ha flera gånger högre lön än statsministern.

Se en rolig utvärdering av Mozarteffekten gjord av BBC på You Tube: Bang Goes the Theo-ry: The Mozart’s Effect..

Se även ScienceDirect: Mozart effect–Shmo-zart effect: A meta-analysis och JRSM: The Mozart effect.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Men ytterst beror det troligen på mer eller mindre omedvetna föreställ-ningar om den vita rasens överlägsenhet.

BellkurvanÅr 1994 – samtidigt som Mozarteffekten – kom den amerikanska boken Bellkurvan, som hävdar att vita är intelligentare än svarta. Författarna var forskare på Harvard, och boken hyllades i Newsweek och andra prestigefyllda tidningar och TV-program.

Idag är de flesta överens om att Bellkurvan är en myt, på samma sätt som Mozarteffekten. Och att genomslaget berodde på att den bekräf-tade vad många lärt sig från barnsben: svarta är underlägsna vita.

Sammanfattning

Tron på den vita rasens överlägsenhet har länge genomsyrat samhäl-let. Det vore konstigt om det inte påverkat oss alla, vare sig vi vill eller ej. Antagligen är det därför det är så lätt att få människor att tro att vita är intelligentare än svarta. Och att man blir intelligent av vit klassisk musik.

Musik och musikliv återspeglar samhället.

Utvärderingsfrågor1) Varför var tysk klassisk musik så viktig för nazisterna?

2) Ge exempel på musik nazisterna ogillade och förklara varför.

3) Nazisterna använde klassisk musik i propagandasyfte. Vad ville man uppnå?

4) Namnge tre kompositörer som gillades av nazisterna.

5) Varför turnerade Berlinfilharmonikerna under 2:a världskriget?

6) Varför ansågs klassisk musik som så viktig för amerikanska barn på 1990-talet?

7) Vad menas med Mozarteffekten?

8) Tror du man blir intelligentare av klassisk musik än av annan musik? Om så är fallet – förklara varför.

9) Tror du det finns samband mellan hudfärg och musik? Om så är fallet – förklara på vilket sätt det märks.

10) Vad tror du det beror på att man sällan undersöker huruvida exem-pelvis afrikansk musik skulle höja intelligensen?

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Bilaga 1: ORDLISTAAbrahamitiska religioner: judendom, kristendom och

islam kallas abrahamitiska, eftersom deras profeter/grundare (Moses; Jesus; Muhammed) anses vara ätt-lingar till patriarken Abraham. Religionerna kommer från Mellanöstern, är monoteistiska (man tror på en enda Gud) och besläktade. Dessutom är Jerusalem i nuvarande Israel helig stad för de tre religionerna, varför många anser att staden bör styras av FN.

Antisemitism: används idag som synonym till judehat och skapades i Österrike omkring 1860. Men det bygger på en missuppfattning. Semiter är alla de som talar semitiska språk, och arabiska är det i särklass största semitiska språket.

Antiziganism: hat mot och diskriminering av romer.

Arab: avsåg från början människor som bor i arabiska områden (Mellanöstern). Idag menas i första hand människor som talar arabiska, det största semitiska språket. Islam är den vanligaste religionen; ca 10% (170 miljoner) av araberna är kristna.

Arisk ras: människor från Nordeuropa/Skandinavien som p.g.a. rasrenhet, goda gener och en aktiv livsstil är den överlägsna rasen, enligt en populär rasteori från 1800-talet som bl.a. nazisterna trodde på.

Diskriminering: orättvis särbehandling.

DNA: förkortning av deoxiribonukleinsyra. Det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (ge-nomet) i all kända organismer (med undantag för RNA-virus).

Etnicitet/etnisk: av grekiska ethnos = ”folk”. (Identifikation med en) folkgrupp.

Eugenik: av grekiska ”god ras”. Läran om förbättring av män-niskans egenskaper.

Gener: arvsanlagen.

Genetik: ärftlighetslära. Del av biologin.

Genomet: arvsmassan. Den genetiska informationen.

Hierarki: rangordning.

Islam: religion grundad av profeten Muhammed (ca 570–632) vid 600-talets början. Människor som tror på Islam kallas muslimer. Islam är världens näst största religion (efter kristendomen) med ca 1,7 miljarder

anhängare (23% av jordens befolkning).

Judendom: en etnisk-religiös grupp, eftersom judendomens heliga skrifter beskriver judar mer som en nation än som anhängare av en trosuppfattning. Anhängarna kallas judar. Det finns ca 14 miljoner judar, varav ca 6 miljoner bor i Israel.

Konvention: överenskommelse; vedertagen uppfattning.

Legitimera: berättigande, ge någon rätt att etc.

Lobotomi: att skära av nervbanor från pannloben till dju-pare liggande regioner i hjärnan som är centrum för känslolivet. Många patienter blev helt apatiska.

Nation: från latinets natio = födsel, avkomma, ras, stam, folk. En nation är en grupp människor som skiljer sig från andra genom gemensamma kulturdrag, där språket är den viktigaste särskiljande faktorn. Finns i ett avgränsat geografiskt område.

Ras: individer inom en djurart med vissa gemensamma ärftliga egenskaper.

Romer (romani; roma): utvandrade från nuvarande Rajas-tan i norra Indien och kom till Istanbul via Sidenvä-gen omkring år 1100. Det äldsta säkra belägget för romer i Europa är 1322. Till Sverige kom romer 1512. Här behandlas romerna som en enhetlig grupp, men i själva verket finns det många romska grup-peringar.

Semit kommer från Gamla testamentet, där ättlingarna till Noas son Sem kallas semiter. Med semiter avses i dag de ca 300 miljoner människor i Mellanöstern, Nord- och Östafrika som talar semitiska språk, bl.a. arabiska, amhariska, hebreiska och tigrinja.

Sidenvägen: ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina via Centralasien som använts sedan 200-talet f.Kr, när siden var en viktig handelsvara. Hade stor betydelse för bl.a. Musiklivet, eftersom kommunikationen ledde till ett ständigt utbyte. T.ex. kom troligen stråkinstrument, som skapades i Centralasien på 800-talet, till Europa via Sidenvägen och Istanbul.

Statsmusik: musik som prioriteras och finansieras av staten.

Xenofobi: främlingsfientlighet.

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!


Bilaga 2: KÄLLOR (urval)Aster, Misha [2010] The Reich’s Orchestra ISBN 9780285638938Benestad, Finn Musik och tanke [1978] ISBN 91-29-50581Bethencourt, Francisco [2013] Racisms – from the crusades to the twentieth century ISBN 9780691155265Bruér, Jan Svensk Jazzhistoria Volym 1 [1998] textbilaga till Ca-price 22037Burke, Peter Vad är kulturhistoria [2007] ISBN 978-91-7139-763-8 Carr, Jonathan [2007] The Wagner Clan ISBN 9780571207909Everett, Susanne History of Slavery [2006] ISBN 978-1-55521-768-6Forssell/Grafström/Sandberg [1827–35] Ett år i Sverige Projekt Runeberg (http://runeberg.org/ettarsverg/), utgåvan från 1864Frängsmyr, Tore Svensk idéhistoria – Bildning och vetenskap under tusen år [2000] ISBN 91-27-08105-2 Grove Music Online [2015] Hagerman, Maja Det rena landet [2006] ISBN 13: 978-91-518-4503-6Hägg, Göran Svenskhetens historia [2003] ISBN 91-46-20357-5Höjer, Henrik [2011] De undflyende romerna. Artikel i Forskning & Framsteg 2011:3. http://fof.se/tidning/2011/3/de-undflyende-romernaKlingfors, Gunno retro.nu Liber [2003] ISBN 47-05152-3Kohler, Joachim Wagner’s Hitler: The Prophet and His Disciple [2001] ISBN 0-7456-2710-2Kohler/Spencer Richard Wagner: The Last of the Titans [2004] ISBN 978-0300104226Lee, M Owen Wagner: The Terrible Man and His Truthful Art [1999] ISBN 0-8020-8291-2

Livi Bacci, Massimo [2000] The population of Europe ISBN 0631218815Lundmark, Lennart [2007] Allt som kan mätas är inte vetenskap – en populärhisto-risk skrift om Rasbiologiska institutet ISSN 16535332MacLean, Nancy K. Behind the Mask of Chivalry: The Making of … Ku Klux Klan [1995] ISBN 978-0195098365Malik, Kenan The Meaning of Race [1996] ISBN 0-333-62858-6Millington/Spencer [1992] Wagner in Performance ISBN 0 300 05718 0Nordisk Familjebok, Uggleupplagan [1904-26]Riemann, Hugo Musikalische Dynamik und Agogik [1884]Roberts, J.M. Modern history from the european age to the new glo-bal era [2007] ISBN 978-1-84483-452-5Sassoon, Donald The Culture of the Europeans [2006] ISBN 13 978-0-00255879-2Sundgren, Per Smakfostran – En attityd i folkbildning och kulturliv Lychnos 2002 sid 138-175 ISBN 91-95286-508Wagner, Richard [1850] Judendomen i musiken (svensk översättning av Schmidt-Lagerholm 2012) ISBN 9789157805966

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DEMO

! DEM

O! D

EMO!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

DE

MO! D

EMO!

DEM

O!

Får e

j skri

vas u

t elle

r anv

ända

s i un

dervi

sning

!

1. INLEDNINGVad är rasism?Vad betyder ras?Rangordning (hierarki)Vetenskaplig eller akademisk rasismRashygien (eugenik) “Keep the bloodline clean”Nationalism och kulturell/etnisk rasismOsynliggörande; kulturell/etnisk rasism

Rasism på nysvenskaUtvärderingsfrågor

2. SVENSK MUSIKFörhistorisk tidVikingatiden 800–1100Lilla Tyskland 1100–1800Större självständighet 1800 – Svensk folkmusikNationalsångenSammanfattningUtvärderingsfrågor

3. ROMER & MUSIKBakgrundFlamenco (14/1500-talen)Avbildningar av romer

Zigenarkapell (1650–1850)Gypsy-jazz och FörintelsenEfter Förintelsen

SammanfattningUtvärderingsfrågor

4. SVART MUSIKBakgrundEfter 1865New OrleansJazz

Svart stereotypDen kommersiella musikbranschenEtablissemangetDe intellektuella

BluesSammanfattningUtvärderingsfrågor

5. Hitlers husband & MozarteffektenBakgrundNazisternas musiksynInternationella turnéerEfter 2:a världskrigetMozarteffektenBellkurvan

Sammanfattning

Bilaga 1: ORDLISTABilaga 2: KÄLLOR (urval)

Documents

DEMO! DEMO! DEMO! i undervisning! DEMO! DEMO! DEMO! i … · Syftet var att hålla den svenska folkstammen ren och sund. Ett resultat blev att ca 60 000 människor tvångssteriliserades