Demokratins skildring - DiVA portal1218347/... · 2018. 6. 14. · Demokratins skildring En studie av demokrati- och diktaturbegreppens framställning över tid i samhällskunskapsböcker

Demokratins skildringEn studie av demokrati- och diktaturbegreppens framställning över tid i

samhällskunskapsböcker riktade mot gymnasieskolan

Elin Långström Persson

Ämneslärare, gymnasiet

2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs

över tid i sex läroböcker i samhällskunskap. Tidsperioden sträcker sig från 1990-talet till

2010-talet och analysenheterna består av två läroböcker från vardera årtionde. Genom att

undersöka hur begreppen beskrivs över tid är syftet att lyfta eventuella skillnader årtiondena

emellan. En frågeställning behandlar även om begreppen, vilka är varandras motsatser,

beskrivs i relation till varandra. Ett av skolans främsta uppdrag, som ensam institution i

samhället, är att fostra demokratiska medborgare, den undervisning som behandlar

begreppen är därför centrala och i och med det även innehållet i de läroböcker

undervisningen bygger ofta på (Ekman och Pilo 2012). Läroböcker bidrar till att strukturera

upp elevernas kunskaper och genom att lära sig om demokrati i relation till dess motsats

diktatur kan ny kunskap utvecklas (Selander 1988).

Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys där läroböckernas redogörelse

analyseras efter ett på förhand bestämt analysschema indelat i tre kategorier, metoden gör

det möjligt att söka efter olika teman i texten. Analysschemat är uppbyggt av begreppens

teoretiska kärna, empiriska referenser samt om det förkommer någon form av

problematisering av demokrati och diktaturbegreppet.

Undersökningens resultat visade att det inte finns påtagliga skillnader i hur begreppen

demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker över tid. Grunden för hur begreppen beskrivs är

densamma medan de empiriska referenserna samt redogörelser för aktuella händelser

knutna till begreppen skiljer sig något, vilket faller sig naturligt med hänsyn till att

läroböckerna behandlar olika tidsperioder. Undersökningen visar att det även finns vissa

skillnader i läroböcker skrivna inom samma årtionde.

Innehåll

1. INLEDNING ............................................................................................................................... 1

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................... 5

2. TEORETISKT RAMVERK .............................................................................................................. 6

2.1 LÄRANDE .................................................................................................................................. 6

2.2 DEMOKRATI OCH DIKTATUR – BEGREPPSANALYS ................................................................................. 7

2.2.1 DEMOKRATITEORI ................................................................................................................................ 8

2.2.2 DEMOKRATI KONTRA DIKTATUR ............................................................................................................. 9

2.2.3 DEMOKRATIKRITERIER ........................................................................................................................ 13

2.3 ANALYSSCHEMA ....................................................................................................................... 16

2.3.1 BEGREPPENS TEORETISKA KÄRNA ......................................................................................................... 17

2.3.2 EMPIRISKA REFERENSER ...................................................................................................................... 17

2.3.3 PROBLEMATISERING .......................................................................................................................... 18

3. METOD ................................................................................................................................... 19

3.1 VALIDITET OCH RELIABILITET ........................................................................................................ 21

4. MATERIAL .............................................................................................................................. 22

5. RESULTAT ............................................................................................................................ 24

5.1 VI OCH VÅR VÄRLD 1991 ............................................................................................................ 24

5.1.2 BEGREPPENS TEORETISKA KÄRNA ......................................................................................................... 24



5.2 SAMHÄLLSBOKEN 1997 ........................................................................................................... 28

5.2.1 TEORETISK KÄRNA ............................................................................................................................. 28



5.3 ZIGMA 2000 ........................................................................................................................... 31

5.3.1 TEORETISK KÄRNA ............................................................................................................................. 31



5.4 FORUM 2007 .......................................................................................................................... 33

5.4.1 TEORETISK KÄRNA ............................................................................................................................. 33



5.5 REFLEX 2012 ........................................................................................................................... 36

5.5.1 TEORETISK KÄRNA ............................................................................................................................. 37



5.6 PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLET 2017 ................................................................................................. 40

5.6.1 TEORETISK KÄRNA ............................................................................................................................. 40



6. AVSLUTANDE DISKUSSION ................................................................................................... 47

6.1 1990-TALET ............................................................................................................................ 47

6.2 2000-TALET ............................................................................................................................ 49

6.3 2010-TALET ............................................................................................................................ 52

6.4 KONKLUSION ........................................................................................................................... 53

6.5 FÖRSLAG PÅ VIDARE UNDERSÖKNING ............................................................................................. 57

7. LITTERATURFÖRTECKNING ...................................................................................................... 58

7.1 TRYCKTA KÄLLOR....................................................................................................................... 58

7.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR ............................................................................................................... 59

1

1. Inledning Ämnet samhällskunskap är enligt rådande läroplanen GY11 ämnat att fostra demokratiskt

aktiva medborgare. Eleverna ska ges möjligheten att genom ett vetenskapligt

förhållningssätt fördjupa sina kunskaper inom olika samhällsfrågor och begrepp, där

demokrati är ett framträdande sådant. I läroplanens huvudsakliga mål står det att fokus

särskilt ska ligga på att förmedla demokratiska värden, men att undervisningen även ska

bedrivas i demokratiska former där eleven kan utveckla sin förmåga och vilja att ta ansvar

och aktivt delta i samhällslivet (GY11). Med hänsyn till det som händer runt omkring oss

idag, krig i bland annat i Syrien och Irak, nazistiska och nationalistiska strömningar i Europa,

ökad oro kring Nordkorea, etnisk rensning i Burma och en amerikansk president som inför

inreseförbud mot särskilda länder i mellanöstern, är en studie kring hur demokrati- och

diktaturbegreppen framställs i ett antal samhällskunskapsböcker högst aktuellt. Inte bara på

grund av skolans demokratiska uppdrag, utan även i relation till det som sker i vår omvärld.

Skolans uppgift är att som ensam uttalad institution i samhället fostra demokratiska

medborgare, vilket innebär att lärare har ett stort ansvar gällande att förbereda elever för

detta (Ekman och Pilo 2012). Dock ligger inte uppgiften endast på våra lärare, en stor del av

skolans undervisning är uppbyggd på läroböcker vilket gör innehållet i dessa essentiellt.

Selander (1988) beskriver i ”Lärobokskunskap” hur läroboken till skillnad från andra texter

avser att lära ut basfakta och förklara dessa. Det innebär att läroböckerna har en roll i att

skapa och strukturera elevernas syn på omvärlden, Selander lyfter även att läroboken

organiserar elevers tänkande samt deras uppfattning av begrepp, kategorier och

problemlösningar. Begrepp ställs ofta i relation till varandra och vårt lärande gynnas av att

lära oss genom motsatser, med hänsyn till det är ofta läroböcker uppbyggda genom att

beskriva relationer mellan händelser och begrepp. Genom att ställa demokratibegreppet i

relation till diktaturbegreppet fördjupas lärandet (Arfwedsson och Arwedsson 2002).

Det Selander (1988) beskriver kring lärobokskunskapen i relation till skolan och

samhällskunskapsämnets fostransuppdrag innebär att det ligger stor vikt vid hur olika

begrepp framställs i läroböcker. Vidare menade Selander att samhället, redan 1988, befann

sig i ett succesivt uppbrott från den traditionella läroboken i förmån till en vidgad

läromedelssyn och datorstöd, och att det just därför var centralt att få perspektiv på vad

läroböcker faktiskt innehåller.

2

Studier kring hur demokrati och diktatur begreppen beskrivs i läroböcker har genomförts

tidigare. Syftet har ofta varit att undersöka hur demokrati framställs i två-fyra läroböcker för

grundskolan eller gymnasiet skrivna i nutid i förhållande till studien, både i historia och i

samhällskunskap. Danberg och Olsen (2010) har i ”Demokrati förmedlat – en analys av

demokrati i samhällskunskapsböcker” redogjort för hur demokratibegreppet framställs i tre

läroböcker för grundskolan skrivna i samtid som studien, detta med val-, deltagar- och

samtalsdemokrati i fokus.1 Hedlund och Ahlqvist (2007) genomför en studie på liknande sätt,

dock med utgångspunkt i Dahls demokratiteori, undersökningen benämns som ”Den enda

rätta demokratin – en idéanalys av gymnasielitteratur och dess beskrivning av

demokratibegreppet” och fokus ligger på att analysera två samhällskunskapsböcker.

Även Frisell Landenmark och Hansson (2014) genomför en studie som belyser hur

demokratibegreppet framställs i läroböcker. Skillnaden från andra tidigare studier är att

fokus ligger på begreppets användning i läroböcker över tid. Med inriktning mot samhällskap

för år 4-6 och med stöd av Dahls demokratiteori samt Habermans demokratiteori vill

författarna visa på likheter och skillnader mellan läroböcker skrivna från 1980-talet till 2010.

Sara-Lisa Brännberg genomför 2008 en liknande studie där hon undersöker hur olika

tankekvalitéer går att återfinna i läroböckerna. Tankekvalitéer är kopplade till begreppslig

kunskap och bygger på förmåga till personligt ställningstagande, förmåga till kritiskt

tänkande, förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum samt

förståelse för begreppens ursprung (Brännberg 2008).

Genomgången av tidigare forskning inom området visar att endast Brännberg (2008) belyser

hur både begreppet demokrati och begreppet diktatur framställs i läroböcker. Frisell

Landenmark och Hansson (2014) utgår från en avhandling skriven av Karin Olsson (2009) för

att belysa Dahls teori och deras fokus ligger endast på att beskriva demokratin som ideal och

utelämnar därför den del av Dahls teori där demokratin lyfts likt polyarki, hur demokratin

fungerar i verkligheten, samt Dahls tes om förmyndarskapet. Även Hedlund och Ahlqvist

(2007) använder enbart de kriterier Dahl presenterar som idealet av demokrati.

1 I ”Att lära demokrati – en kvalitativ textanalys av läroböcker i samhällskunskap” redogör även Anneli Åkerberg (2014) för hur demokratiteorierna val-, deltagar- och samtalsdemokrati används i tre läroböcker.

3

Brännbergs (2008) fokus ligger på att definiera hur både demokrati och diktatur används och

beskrivs i läroböcker för gymnasiet, vilket även är fokus för denna studie. Via att ställa

begrepp i relation till varandra ges möjligheten till en djupare förståelse kring dess innebörd.

Från barnsben lär vi oss nya ord och begrepp i relation till varandra och till ord vi redan kan,

vi lär oss tillexempel stort i relation till litet, varmt till kallt, ja till nej, högt till lågt och sött till

salt.

Med åren blir begreppen vi lär oss allt mer avancerade och ofta finns flera definitioner av ett

begrepp och även här jämför vi och sätter begreppen i perspektiv mot den kunskap vi redan

har för att bredda vår förståelse. Att jämföra motsatser för att nå ny kunskap är ofta ett

effektivt och givande tillvägagångssätt. Arfwedsson och Arfwedsson (2002) syftar till den

kognitiva forskningen när de beskriver hur lärandet i skolan är en aktiv, konstruktiv och

målorienterad process som visar att elever självständigt söker organisera den kunskap

läraren ger dem, och då ofta i mönster som stämmer överens med den kunskap de redan

besitter. Vidare beskriver Arfwedsson och Arfwedsson (2002) hur de kognitiva

forskningsresultaten redogör att elevers gamla kunskapsförståelse används som ett

underlättande avstamp för nästa fas i kunskapsutvecklingen.

De flesta av ovan nämnda studier, undantaget är Frisell Landenmark och Hansson (2014),

genomför analyser av läroböcker skrivna i samtid och de är inriktade mot Lgy70 eller Lpf94.

Det är enbart Åkerberg (2014) som fokuserar på läroböcker skrivna efter införandet av Gy11.

Denna studie ämnar analysera hur demokrati och diktatur framställa i sex läroböcker i

samhällskunskap över tid med inriktning mot 90-, 00- och 10-talet och belyser därför, precis

som Åkerberg (2014) även Gy11s läroplan. Som tidigare nämnt är det endast Brännberg

(2008) som undersöker både demokrati- och diktaturbegreppen, men då med en helt annat

teoretiskt ramverk uppbyggt av tankekvalitéer. Genom att analysera hur demokrati och

diktatur beskrivs i relation till varandra, utifrån ett vedertaget teoretiskt ramverk i form av

Robert Dahls demokratiteori, kan denna studie bidra med ett nytt perspektiv inom

forskningsområdet. Eftersom att vi lär oss via motsatser kan en undersökning av begreppen

demokrati och diktatur i relation till varandra bidra till ny utvecklad kunskap. (Strandberg

2007).

Eftersom Lgy70:s läroplan är uppbyggd på både två, treåriga och fyraåriga linjer har enbart

kursplanen för samhällskunskap inom de treåriga linjerna valts. Detta eftersom Gy11 och

4

Lpf94 hänvisar till det rådande gymnasiala upplägget med treåriga linjer, på så sätt blir

utgångspunkterna liknande. Inom Lgy70 presenteras målen för Samhällskunskap kopplade

till demokrati och diktatur likt följande: ”Eleven skall inom undervisningen i samhällskunskap

skaffa sig kunskap om befolkning, bebyggelse, näringsliv, ekonomi samt sociala och politiska

förhållanden i nutiden”, eleven ska även ”förvärva förståelse för samhällets funktion och

föränderlighet”. Tre huvudmoment som kan kopplas till demokrati och diktatur benämns likt

”Statsskick, politiskt liv, politiska åskådningar” samt ”Opinionsbildning” och ”Internationell

politik”.

Lpf94 presenterar inget specifikt avsnitt för olika ämnen inom skolan utan redogör för

allmänna mål och riktlinjer för alla skolformer. Ett mål presenteras genom att det är skolans

mål att varje elev har ”förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser

samhälls- och arbetsliv”. Elevens ansvar är även att ”utifrån kunskap om demokratins

principer vidareutveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former” samt ”utvecklar sin

vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv”.

Gy11 presenterar ett särskilt avsnitt för Samhällskunskapsämnet och beskriver dess syfte

likt: ” I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som

berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna”. Inom det centrala

innehållet för de olika kursplanerna inom Samhällskunskap 1a1 och 1b står det även att

undervisningen ska behandla: ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå

samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att

påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i

olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller”. Att lyfta innehållet i de tre

aktuella läroplanerna är centralt med hänsyn till att dess styrningar kan påverka det innehåll

som presenteras i läroböckerna.

5

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur har

framställts över tid i samhällskunskapsböcker på gymnasiet.

Följande frågeställningar kommer att besvaras:

- På vilket sätt beskrivs begreppet demokrati i relation till begreppet diktatur i

läroböckerna?

- Skiljer sig redogörelserna över tid, i sådana fall hur?

De sex aktuella läroböckerna är skrivna på 90-, 00- och 10-talet och syftet är att analysera

två läroböcker från varje årtionde. Genom att undersöka fler än en bok per årtionde ökar

möjligheten att belysa eventuella skillnader årtiondena emellan. Jag är dock medveten om

att resultatet av analysen inte kan fungera som en mall för hur läroböcker under de aktuella

årtiondena är skrivna, vilket inte heller är syftet med undersökningen. Fokus är att utröna

hur begreppen demokrati och diktatur framställs och inte att analysera hela läroböcker,

vilket enligt Selander (1988) resulterar i en alltför omfattande studie. Med hänsyn till det

kommer endast vissa centrala kapitel i böckerna, vilka rör begreppen demokrati och diktatur

som beslutsprocess och styrelseskick, att analyseras. Begreppen behöver inte uttryckligen

stå med för att texten ska vara intressant för studien, i delar som behandlar exempelvis

styrelseskick är det givet att begreppen berörs på ett eller annat sätt.

6

2. Teoretiskt ramverk Det teoretiska ramverket är uppbyggt av två delar. Inledningsvis ligger fokus på den lärande

aspekten i läroböcker och det faktum att vi kan använda oss av motsatser för att nå ny

kunskap. Den andra delen består av Roberts Dahls (2002) teori om demokrati samt hur

demokrati och diktatur står i relation till varandra, Dahls demokratiteori kompletteras av

Lauri Karvonen (2008) och Axel Hadenius (2006) syn på begreppen. De demokratikriterier

Dahl bygger sin teori på presenteras som en utgångspunkt för det analysschema studien

utgår från.

2.1 Lärande Vygotskij och det sociokulturella perspektivet på lärande menar att lärande sker i samspel

med andra (Strandberg 2017), alltså att jag lär mig mer om jag samarbetar med Kalle än om

jag arbetar själv. Vi kan då lägga våra individuella kunskaper samman för att nå gemensamt

lärande. Tanken om samspel med andra och lärande kan även appliceras på samspel mellan

ny kunskap och befintlig kunskap. Genom att använda mig av den kunskap jag redan har i

samband med att jag ska lära mig någonting nytt, kan jag utveckla en ny mer ingående

kunskap. Från det att vi är små använder vi oss av redan vunnen kunskap för att lära oss nya

saker. En del av denna process bygger på att lära sig ord och begrepp i relation och i motsats

till varandra. Jag vet vad ordet varmt är och jag vad det innebär, den kunskapen kan jag

använda mig av när jag ska lära mig och förstå innebörden av begreppet kallt. Jag lär mig

med hjälp av motsatser.

Arfwedsson och Arfwedsson (2002) menar att lärandet i skolan är en konstruktiv och

målorienterad process där elever organiserar den kunskap de får i mönster som stämmer

överens med den kunskap som de redan kan. Demokratibegreppet kan därför i en

lärandesituation med fördel ställas emot dess motsats diktatur, och även tvärtom. Den idag

aktuella läroplanen för gymnasiet (Gy11) beskriver hur skolans uppdrag att förmedla

kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp i förhållande till varandra,

vilken även det bidrar till tanken om att lära av begrepp i relation till varandra. Karvonen

(2008) samt Dahl (2002) lyfter det faktum att demokrati och diktatur är ett obestridligt

motsatspar.

Egidius (1999) beskriver hur kunskap blir befäst om den får många anknytningspunkter i en

persons minne. Genom att använda sig av den kunskap som är befäst i minnet kan vi bygga

7

vidare på ny kunskap. Dahl (2002) beskriver också att det överhuvudtaget inte finns syfte att

vidare undersöka demokratibegreppet om det inte är i relation till dess motsats.

2.2 Demokrati och diktatur – begreppsanalys Det demokratiska styrelseskicket härstammar från antikens Grekland och innebär folkstyre,

demos står för folk och krati betyder styre. På så sätt är demokrati en styrelseform som

medför att folket styr, till skillnad från de länder där en eller ett fåtal ledare styr som i

diktaturer (Held 1997). Inom en demokrati ska politisk jämställdhet råda och alla

medborgare ska besitta samma möjligheter att påverka den demokratiska processen.

Demokratin skapar till högre grad än diktaturer möjlighet till att främja och förverkliga

jämlikhet, frihet, moralisk personlighetsutveckling, det allmänna bästa, bindande beslut som

representerar folkets åsikter, samhällsnytta och effektiva beslut (Held 1997). Held (1997)

resonerar kring hur i princip alla dagens länder hävdar att de är demokratier, till och med

Nordkorea. Även om antalet demokratier ökar runt om i världen är diktaturen fortfarande

det dominerande styrelseskicket (Dahl 2002). Historien visar också att, med hänvisning till

1900-talets Europa, demokrati är väldigt svårt att upprätta och bevara (Held 1997).

Karvonen (2008) beskriver hur diktatorskapet föddes i antikens Rom och innebar då att

någon eller ett fåtal hade rätt att bestämma över alla andra, de kunde diktera. Dahl (2002)

hävdar att makten inom en diktatur även idag är uppbygg av att en eller ett fåtal starka

ledare bestämmer över folket, minoriteten styr därför över majoriteten.

Diktatorskapet är det styrelseskick som ligger längst ifrån den demokratiska modellen

(Karvonen 2008). De länder som styr via detta styrelseskick har grava brister när det gäller

att uppfylla medborgares rätt att välja sina politiska ledare, respekt för grundläggande

medborgerliga rättigheter, respekt för mänskliga rättigheter och okorrumperade domstolar

och statsinstitutioner (Karvonen 2008). Diktatorsmodellen har dock under perioder setts likt

en dominerande form för social och ekonomisk utveckling, mycket tack vare den effektivitet

en stark ledare eller ett fåtal starka ledare kan upprätthålla (Hadenius 2006). Hadenius

(2006) beskriver vidare hur demokrati är till för vanligt folk, och trots dess många brister och

ofullkomligheter är styrelseformen den bästa vi känner till. Karvonen (2008) resonerar kring

hur trots att alla vill vara för det goda och emot det onda, är som tidigare nämnt det

dominerande styrelseskicket i världen inte demokratiskt (Dahl 2002).

8

2.2.1 Demokratiteori

Begreppet demokratiteori är inte entydigt och enligt Dahl (2002) ett relativt nytt

tillvägagångssätt inom forskning i demokratiteori, därför är det fortfarande oklart vad som

exakt menas med ordet demokratiteori. Inledningsvis beskriver Dahl (2002, 20) begreppet

likt nedan:

”Demokratisk teori föreställer jag mig som ett stort, tredimensionellt nät; det är

alldeles för stort för att uppfattas med en enda blick. Nätet består av sammanbundna,

mer eller mindre elastiska trådar. Vissa delar av nätet består av fasta hopkopplingar –

strängt deduktiva argument – medan andra delar är lösare förbundna och en del

förbindelser nog så kinkiga. Likt en välkänd modell av universum förefaller nätet

ändligt men utan gränser.”

Nätets elastiska trådar föreställer olika inriktningar inom forskning i demokratiteori och

enligt Dahl (2002) kan du följa en inriktnings argument, endast för att i slutet av tråden

befinna dig i början på en annan tråds argument. Nätet är på så sätt ett talande sätt att

illustrera demokratibegreppets komplexitet på.

Robert Dahl är en av 1900-talets demokratiteoretiker vars verk ”Democracy and Its Critics” är

en klassiker inom området (Held 1997). Förutom att Dahl lyfter fördelar med den

demokratiska jämlikhetsprincipen presenteras även demokratins baksidor och

verklighetsförankring, samt de argumenten använda av demokratins främste kritiker likt

förmyndarskapet och anarkin (Dahl 2002). Dahl menar att det inom demokratiforskningen

finns tendenser till att negligera begreppets faktiska innebörd och på så sätt endast lyfta

dess önskvärda attribut. I relation till det beskriver Dahl (2002) demokratin likt någonting

som existerar i världen omkring oss, demokrati som någonting faktiskt och hur det kan

upplevas på flera olika sätt.

Bland annat hänvisar Dahl till hur demokrati kan uppfattas likt en viss uppsättning politiska

institutioner, som en särskild samling rättigheter, som en social och ekonomisk ordning eller

som ett system bildat för att framkalla önskvärda resultat (Dahl 1968). Ytterligare en

föreställning är hur demokrati är en unik process för att gemensamt fatta bindande beslut,

vilket även är den inriktning Dahl valt. Dock förtydligar Dahl (2002) hur ingen kollektiv

beslutsprocess kan rättfärdigas om den inte uppfyller de önskvärda resultaten. Därför är

9

demokratiteorins uppbyggnad beroende av både de som förespråkar den, som dess

motståndare (Dahl 2002). I en intervju med amerikanska tidningen ”Annual Review of

Political Science” som Robert Dahl genomför 2008 talar han om sitt första möte med

demokrati och de klassiska teorierna kring begreppet, vilka vilar på Platon och Aristoteles.

Dahl beskriver hur han insåg hur dagens syn på demokrati inte överhuvudtaget levde upp till

de ideal som begreppets grund innehöll. Med denna bakgrund växte tanken om ett begrepp

som kan sammanfatta den faktiska demokratin vi har idag fram, polyarki som från den tidiga

grekiskan betyder ”många som styr” (Levi 2008). Polyarki är en politisk ordning där

medborgarskapet är utvidgat till en relativt stor del av befolkningen och medborgarna har

rätt till att ifrågasätta och motsätta sig den politiska eliten (Dahl 2002).

Men detta som bakgrund är Dahls teori om demokrati och dess motståndare ett passande

verktyg till att analysera hur demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker. Även Karvonen

(2008) beskriver vikten i att analysera demokrati och diktatur i samband till varandra, med

hänsyn till att de är varandras motsatser. Diktaturen är enligt Karvonen (2008) ett land som

ligger så långt borta från de demokratiska idealen som det är möjligt att komma. Hadenius

(2006) belyser även han relationen mellan demokrati och diktatur och den rådande

gråzonen emellan dem. I detta fall är Dahl (2002) mer nyanserad och ser fler ytterligare

nivåer mellan demokratin och diktaturen, nämligen polyarkin. Karvonen (2008) delar in

styrelseskicken i demokrati, halvdemokrati och diktatur.

2.2.2 Demokrati kontra diktatur

Hadenius (2006) belyser det faktum att demokratin trots sina fördelar även har baksidor och

syftar till beslutsoförmåga, ineffektivitet, vanstyre, överbudskonflikt och korruption. Med

det som grund menar han även att det alltid kommer finnas motståndare mot den

demokratiska tanken, och att nya anti-demokratiska läror kan växa fram – som så många

gånger förut. Med hänsyn till det är det centralt att påminna oss om demokratins fördelar,

och för att bidra till förståelse kring dess innebörd bör vi även förstå dess motsats diktatur

(Dahl 2002). Kritikern till den demokratiska processen skulle hävda att det finns andra

fungerande alternativ, vilket framgår i dialogen mellan demokraten Demos och förmyndaren

Aristos nedan (Dahl 2002). Inom den demokratiska processen kommer alltid vissa grupper,

utnyttja processens brister för att överträda rättigheter via exempelvis yttrandefriheten

(Dahl 2002). Ett aktuellt exempel på hur demokratins yttrandefrihet dras nytta av är hur

10

uttalat nazistiska organisationer likt Nordiska motståndsrörelsen tillåts demonstrera ibland

annat Göteborg, Ludvika och Boden.2

Vilka är då alternativen till den demokratiska processen? Dahl (2002) hävdar att det inte

överhuvudtaget är möjligt att vidare beskriva demokratin utan att den kan bemötas av dess

motståndare, anarkin och förmyndarskapet, ett faktum även Held (1997) lyfter i sin

bearbetning av Dahl. Syftet med Dahls bok är att tolka demokratisk teori och praktik genom

att lyfta både dess för och nackdelar och tolkningen kan appliceras på den verkliga världen.

Vidare förklarar Dahl (2002) hur en tolkning kring demokratins möjligheter och

begränsningar inte är tillfredsställande om den inte ställs emot dess antagonister. Aktuellt

för denna uppsats är det förmyndarskap Dahl (2002) lyfter likt en motsats till demokratin,

förmyndarskapet representeras av en minoritet som styr majoriteten och kan liknas med det

vi benämner som diktatur.3 Även Karvonens (2008) syn på diktaturer är centralt.

Dahl (2002) beskriver hur det hierarkiska styret, trots demokratins tidiga uppkomst under

antiken, varit dominerande historiskt sett medan demokratin agerat som undantaget.

Fortfarande idag är bara en minoritet av alla världens länder kvalificerade nog att benämnas

som demokratier, trots att vi enligt Dahl (2002) använder begreppet ”folkstyre” i allmän

mening. Eftersom förmyndarskapet är uppbyggt kring ett behov av övervakning av dess

medborgare är grundtanken demokratins största motståndare och motsats (Dahl 2002).

Dagsaktuella exempel på stater vars styre kretsar kring en minoritet är bland annat Kina som

under flera årtionden styrts av ett dominerande parti, Nordkorea och Ryssland där ännu ett

val nu 2018 slutat i Vladimir Putins fördel vilket innebär att han fortsatt kan styra Ryssland

med hjälp av sina närmast förtrodda. Den aspekten av förmyndarskap som rör övervakning

är aktuell i Rysslands fall då landet inte endast anklagas för att ha riggat val inom landet,

utan att även ha påverkat USA:s presidentval 2016 samt redan nu påverkar

informationsspridningen inför det svenska valet 2018.4

2 Lönnaeus, O. m.fl. Sydsvenskan (2017) https://www.sydsvenskan.se/2017-09-30/nazister-demonstrerar-i-goteborg-folj-var-rapportering-har Hämtad: 2018-03-07 kl.10.29. SVT Nyheter (2018) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nazister-far-tillstand-att-demonstrera-1-maj-i-boden Hämtad: 2018-03-07 kl.10.30. 3 Tanken om anarki är förvisso också antagonistisk genom dess motstånd mot demokratin som en tvångsapparat (Dahl

2002), men inte i den form av motstånd vilken ämnas undersökas i läroböckerna och kommer därför inte att beskrivas ytterligare. 4 Sundberg, M. (2018) SVT nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-utlandsk-paverkan-i-riksdagsvalet Hämtad: 2018-05-16. Kl:09.05.

https://www.sydsvenskan.se/2017-09-30/nazister-demonstrerar-i-goteborg-folj-var-rapportering-har


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nazister-far-tillstand-att-demonstrera-1-maj-i-boden


https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-utlandsk-paverkan-i-riksdagsvalet


11

Platon är historiskt sett en av de kanske mest kända förespråkarna av förmyndarskapet och

han förespråkade också att endast vissa hade den kompetens och överlägsna insikt som

krävdes för att styra ett samhälle (Dahl 2002). I den dialog Dahl (2002) för mellan den nutida

förmyndaren Aristos och demokraten Demos belyses viktiga skillnader, och likheter,

begreppen emellan. Aristos talar medvetet om likheten mellan demokratin och

förmyndarskapet när han lyfter behovet av en stat som stiftar kollektivt bindande beslut,

alltså lagar. Vidare argumenterar Aristos också för att lika hänsyn mellan medborgare

visserligen bör gälla, dock bör medborgarna styras av en grupp högt kvalificerade människor

(Dahl 2002). Endast dessa kvalificerade människor, förmyndarna, kan rimligen ha den

kunskap och moral som krävs för att fatta beslut som gynnar hela samhället (Dahl 2002). Det

skiljer sig från Demos tanke om att alla medborgare ska ha samma rättighet att påverka

bindande beslut och rätt till att styra sig själva, med undantag för barn som inte anses ha

den moraliska kompetensen som krävs (Dahl 2002).

I samband med det ställer Aristos sig frågan som Platon tidigare ställt sig: vilka är mest

kvalificerade att styra? Hur tillvaratas bäst vanligt folks intressen? Genom att de så gott det

går verkar via en demokratisk process? Eller genom en grupp välmeriterade ledare med

exceptionell kunskap om dygd? Medan Demos argumenterar för att alla, men undantag för

barn, kan skaffa sig den kunskap och kompetens som krävs för att styra, hävdar Aristos att

endast en minoritet av den vuxna befolkningen har de möjligheterna. Det påståendet stärker

Aristos med hänsyn till att det helt enkelt inte finns tid, alla har inte tid att skaffa sig den

kompetens som krävs för att styra. I samhället behöver vi också snickare, rörmokare, lärare,

advokater, läkare och sjuksköterskor m.fl. och dessa människor ska vara specialiserade på

deras uppgift. Därför bör endast en minoritet av medborgarna specialisera sig på de

kvalifikationer som krävs för att styra och vara politiskt kompetenta för att uppfylla

majoritetens bästa (Dahl 2002).

Den tredje likheten mellan demokrati och förmyndarskap som Aristos lyfter är därför att

styret bör begränsas till de som är kvalificerade nog. Demos menar tvärt om från den likhet

Aristos lyfter, att en stor del av skillnaden, inte likheten, mellan demokratin och

förmyndarskapet ligger i diskussionen kring vem som är kvalificerad nog att delta i den

beslutande processen (Dahl 2002). För att stärka sitt argument går Aristos tillbaka i tiden

och hävdar att även demokratin historiskt sett nekat kvinnor, slavar, obesuttna och

12

olitterära. Ett argument som han har fullständigt rätt i. Demos svarar på anklagelserna om

historiskt uteslutande genom att bekräfta i samband med att han även förkastar hur det är

aktuellt för dagens demokratier, där uteslutande likt ovan inte förekommer (Dahl 2002).

En viktig aspekt som Demos lyfter är att demokratier i dagens mening självklart lutar sig mot

expertkunskaper (Dahl 2002), det går inte att utesluta att de som är utbildade för ett yrke,

exempelvis en politiker, inte är en bättre hjärtkirurg än vad de som är utbildade till

hjärtkirurg är. Den viktiga skillnaden förmyndarskapet och demokratin emellan är att det,

inom den demokratiska tanken, inte innebär att politikern inte kan ändra inriktning och även

hen utbilda sig till en bra hjärtkirurg och tvärtom. Ytterligare en markant skillnad demokratin

och diktaturen emellan är det ansvarsutkrävande medborgare kan använda mot styret, vilket

inom en diktatur är otillåtet och inom en demokrati en medborgerlig rättighet (Dahl 2002).

Karvonen (2008) lyfter det faktum att diktaturer i sig är ett viktigt statsvetenskapligt objekt

som inte alltid bör beskrivas som ett ”utvecklingsobjekt” på väg mot ett demokratiskt styre.

Diktatur är precis likt Dahl (2002) lyfter, det historiskt och modernt sett det dominerande

styrelseskicket i världen och gränsen mellan demokratin och icke-demokratin är enormt

hårfin (Karvonen 2008). Inom diktaturen är de mänskliga rättigheterna, politiska och

medborgerliga rättigheter, opartiska domstolar och statsinstitutioner samt möjligheten till

ett fritt och livaktigt civilsamhälle helt frånvarande eller mycket svagt. I samband med det

menar Karvonen (2008) att inte alla länder som inte uppfyller de demokratiska idealen är

diktaturer, en klassificering av olika typer av diktaturer är därför nödvändig. Ett vedertaget

begreppssystem existerar dock inte, men Karvonen (2008) väljer att dela in länderna i

demokratiska, diktaturer och en mellanform vilken kallas halvdemokrati. Exempel på

demokratier nämner Karvonen (2008) som de baltiska staterna, halvdemokratier är

exempelvis Georgien och Ukraina medan diktaturer exemplifieras med Vitryssland och de

flesta centralasiatiska länderna. Demokratins framgång grundas ofta i att halvdemokratier

rättat till de brister i mänskliga rättigheter och demokrati som höll landet tillbaka.

Karvonen (2008) presenterar demokratins kriterier med förekomsten av fria val, politisk

konkurrens samt betydande effekt på hur politisk makt fördelas. Det ska finnas omfattande

och allsidiga mänskliga rättigheter och de medborgerliga rättigheterna ska respekteras,

statsinstitutionerna ska vara opartiska med betydande självständighet och civilsamhället ska

var omfattande och livligt.

13

Halvdemokratier representeras av allmänna val med en grad av politisk konkurrens, valfusk

kan förekomma och oppositionens arbete försvåras ofta. Mediefriheten är ofta begränsad

och förenings och yttrandefriheten inskränkes på olika vis. Oppositionsföreträdare

diskrimineras av myndigheter vilket även gäller minoriteter. Politisk styrning av domstolar

kan förekomma inom halvdemokratier (Karvonen 2008). Medborgarnas fria samverkan

påverkas sällan, om den inte innebär en organiserad politisk utmaning likt oppositionen

(Karvonen 2008).

Diktaturen kännetecknas av att valen, när de väl förekommer, endast är en kuliss. En genuin

opposition tillåts inte överhuvudtaget (Karvonen 2008). De mänskliga rättigheterna kränks,

statsinstitutioner fungerar likt redskap för den politiska makten och det förekommer en nära

granskning av medborgares verksamheter (Karvonen 2008). Karvonen (2008) kopplar dock

diktaturens komplexitet till Dantes nivåer i helvetet5 och menar att det självklart finns

diktatoriska stater som i praktiken beter sig något olika.

Dahl (2002) utgår från dialogen mellan Aristos och Demos när han drar slutsatsen att

förmyndarskap inte är och aldrig kommer att vara överlägset den demokratiska tanken,

varken som ideal eller som verklighet. Dahl (2002) menar att även om förmyndarskap i sig är

ett högt ideal, är inte den kunskap och moral som krävs hos förmyndaren möjlig att uppnå

på ett sätt som gör att den uppfyller majoritetens bästa. En stor del i det är

förmyndarskapets syn på den allmänna människan som inte nog kompetent eller

intellektuell (Dahl 2002).

2.2.3 Demokratikriterier

Dahls (2002) demokratiteori bygger på fem kriterier – man kan kalla dem ideal – vars

uppfyllande resulterar i en perfekt demokratisk process. Han utgår dock från att en sådan

perfekt demokratisk process eller fullständigt demokratiskt styre aldrig kommer att

förekomma. Även om kriterierna inte kan uppfyllas fullt ut kan de användas som ett verktyg

för att värdera vad som i verkligheten existerar, det som Dahl benämner som polyarki. De

kriterier Dahl presenterar är 1. Effektivt deltagande 2. Lika rösträtt vid det slutliga

5 Dantes nivåer i helvetet härstammar från verket ”Den gudomliga komedin” skriven av Dante under medeltiden. I komedin redogör Dante för hur han tillsammans med den romerska diktaturen Vergilius vandrar genom helvetet till paradiset. På vandringen genom helvetet passerar de nio olika nivåer. Desto längre ned i helvetet de kom blev dess syndare och förbrytare värre och värre, längst ned fanns Judas som förrått Jesus och Brutus som mördade Ceasar.

14

avgörandet 3. Upplyst förståelse 4. Kontroll över dagordningen 5. Alltomfattande

medborgarskap/Inkludering av myndiga.

Effektivt deltagande talar för att alla demos, medborgare, ska ha samma användbara

möjligheter att påverka den demokratiska processen fram tills ett bindande beslut är fattat

(Dahl 2002). Att inte ge alla medborgare samma möjlighet till effektivt deltagande innebär

att den personens preferenser faller bort med hänsyn till att de är okända (Dahl 2002). För

att säkerställa ett effektivt deltagande menar Dahl (2000) att den demokratiska processen

bör bestå av valda representanter, yttrandefrihet, alternativa informationskällor och

föreningsfrihet vilket innebär att fri opinionsbildning är centralt. Lika rösträtt vid det slutliga

avgörandet innebär att alla medborgares röst ska vara lika mycket värt som varje annans

medborgares röst är och dessa röster ska utgöra grunden för alla beslut inom den

demokratiska processen. Utan det kravet skulle medborgare inte veta om deras preferenser

väger lika mycket vid det slutgiltiga avgörandet och den politiska jämställdheten skulle

kulminera (Dahl 2002). Den jämlika rösträtten ligger tätt samman med effektivt deltagande,

alla bör få samma chans att påverka processen och varje röst ska väga lika tungt. Dahl (2002)

argumenterar dock för att detta bör vara ett enskilt kriterium om alla medborgare inte har

samma möjligheter påverka processen skulle det resultera i ökade skillnader medborgare

emellan.

Med upplyst förståelse hävdar Dahl (2002) att varje medborgare ska ha adekvata möjligheter

att ta del av och lära sig om de olika alternativ som den demokratiska processen erbjuder.

För att folket ska kunna fatta det bästa beslutet måste de vara upplysta, upplysta om hens

möjlighet att få insikt om mål och medel, samt de konsekvenser som ett val innebär. Om inte

alla medborgare får all information blir inte processen rättfärdig (Dahl 2002). Dahl (2002)

beskriver att det är först när en medborgare inser konsekvenserna av ett val som han eller

hon har full förståelse och välja utifrån allmänhetens bästa.

Medborgarna ska även ha kontroll över dagordningen och därför ska alla medborgare enligt

det fjärde kriteriet ha lika kvalificerade mandat att uttrycka sig om agendan samt ha sista

ordet när beslutet ska fattas. För att ett system ska anses vara demokratiskt måste demos ha

inflytande i vad som skall stå på dagordningen. Om endast ett begränsat antal demos är de

som avgör vad som är relevant och vad som ska stå på agendan kan systemet inte räknas

15

som en fullständig demokratisk process. Den demokratiska processen är även fullständigt

om folket själva valt att delegera vissa beslut till representanter, så länge folket kan häva den

delegationen (Dahl 2002). På detta sätt uppfylls kriteriet för kontroll över dagordningen i

representativa demokratier. Därför innehåller även kriteriet det faktum att medborgare är

bäst kvalificerade att bedöma sin egen kompetens (Dahl 2002).

Det sista kriteriet behandlar vilka som ska ingå i demos, inkludering av myndiga, och Dahl

(2002) argumenterar för att alla vuxna medborgare/medlemmar ska ha de fullständiga

rättigheterna och därmed inkluderas i beslutsfattandet. Kontentan av dessa kriterier innebär

att alla ska ha samma möjligheter att delta och påverka den demokratiska processen. Dock

innebär det en exkludering av medborgare som inte anses lämpliga att påverka

beslutsfattandet, tillexempel barn, tillfälliga besökare och en del personer med intellektuella

funktionshinder. Dessa ska dock alltid mötas av generella krav om rättvisa. (Dahl 2000). Dahl

(2002) lyfter dock en viss problematik kring demos genom att beskriva hur en person som är

rik har större tillgång till pengar, information, publicitet, organisationer, tid och politiska

resurser än en person som är fattig har. Indirekt innebär det att personen som är rik har

större möjlighet att delta och påverka processen än personen som är fattig har (Held 1997).

Dahl (2002) hävdar även att ett demokratiskt styre kräver att majoritetsprincipen tillämpas

vid beslutsfattande. Beslutsregeln i en politisk process måste vara överensstämmande med

processens förutsättningar, därav är majoritetsprincipen given för den demokratiska

processen (Dahl 2002). Majoritetsprincipen som beslutsregel innebär därför att största

möjliga antalet människor får möjlighet att utöva självbestämmande (Dahl 2002). Held

(1997) diskuterar Dahls tes kring majoritetsprincipen och menar att det är den numeriska

majoritetens olika komponenter som är nödvändiga för att handla, inom idealet demokrati.

Held (1997) resonerar dock även kring Dahls teori om polyarki och menar att även om ett

land inte uppfyller de demokratiska kriterierna, majoritetsprincipen en av dem, är en viktig

skillnad mellan polyarkin och diktaturen värd att lyfta. Inom diktaturen styr en minoritet,

medan polyarkin består av ett flertal minoriteter som konkurrerar mot varandra och på så

sätt representerar majoriteten effektivare än inom en diktatur (Held 1997). Dahl (1956)

beskriver nämligen hur den demokratiska processens värde snarare grundas i att flera

motstridiga minoriteter styr besluten istället för att majoritetens suveränitet gör det.

16

Dahl (2002) förklarar även hur de nämnda kriterierna syftar till ett ideal, och då i dess

motsats styren som inte når upp till det idealet. Det Dahl benämner som polyarki når dock

inte heller upp till idealet för demokrati. För att polyarkins kriterier ska närma sig den

demokratiska processen och de demokratikriterier Dahl ställer fram krävs valda

befattningshavare, fria och opartiska val, allmän rösträtt, rätt att kandidera i val,

yttrandefrihet, alternativa informationskällor och församlingsfrihet (Dahl 2002). Dahl (2002),

likt Karvonen (2008), lyfter svårigheten av att mäta när en regim, en process eller ett system

kan benämnas som demokratisk eller inte. Centralt för att förstå både demokratin och

diktaturens innebörd är att problematisera och jämföra dem mot varandra som motsatser

(Karvonen 2008). Det centrala i Robert Dahls demokratiteori är sammanfattningsvis att det

inte förekommer något ideal, inget land uppnår kriterierna och kan därför inte benämna sig

som idealet demokrati. Med det som utgångspunkt myntade Dahl begreppet polyarki vilket

berör det styrelskick som existerar i verkligheten.

2.3 Analysschema Läroböcker utgör en stor del av undervisningen i skolan och ska bidra till skolans uppdrag att

fostra demokratiska medborgare (GY11). Syftet med studien är att i relation till demokrati

och diktatur begreppens komplexitet undersöka hur de beskrivs i läroböckerna. För att

besvara studiens två huvudsakliga frågeställningar bryts dem ned i ett antal mer ingående

frågor. Frågorna delas på så sätt in i en slags hierarkisk ordning för att skapa ett mer

nyanserat resultat. Frågorna behandlar om det redogörs för olika nyanser av demokrati och

diktatur i läroböckerna? Ger läroböckerna verkliga exempel i sina redogörelser kring

begreppen? Problematiseras innebörden av demokratin och jämförs det mot alternativa

styrelseskick likt tillexempel diktaturer? Dessa frågor i samband med Dahls (2002)

demokratiteori ligger till grund för det analysschema studien kommer att bygga på, alltså det

ramverk vilket styr hur läroböckerna analyseras. Analysschemat delas in i kategorierna

begreppens teoretiska kärna, empirisk referens och problematisering. Nedan redogörs de

olika kategorierna närmare.

17

Tabell 1. Analysschema

2.3.1 Begreppens teoretiska kärna

Demokratibegreppets teoretiska kärna är enligt Dahl (2002) en unik process för att fatta

beslut. Idealet för demokratiprocessen delar Dahl som nämnt in i fem olika delar, effektivt

deltagande, lika rösträtt vid det slutliga avgörandet, upplyst förståelse, kontroll över

dagordningen och alltomfattande medborgarskap. Dessa kriterier beskrivs mer ingående

under kap 2.2.1 ”Robert Dahls demokratiteori” och utgör den teoretiska kärnan i Dahls

demokratiteori, vilken ligger till grund för läroboksanalysen kring begreppet.

Diktatur, motsatsen till demokratin, beskriver Dahl (2002) i form av ett förmyndarskap där

styrets övervakning av medborgare är en viktig del. I den dialog Dahl för mellan förmyndaren

Aristos och demokraten Demos framgår det hur den teoretiska grunden i förmyndarskapet

även utgörs av vem eller vilka som anses kvalificerade nog att styra ett land. I enlighet med

förmyndarskapet är det endast en minoritet av befolkningen som har den kompetensen

(Dahl 2002). Vilket enligt Demos utgör den främsta skillnaden mellan förmyndarskapet och

demokratin, som hävdar att alla vuxna har den kompetens och intellekt som krävs för att

styra över sig själva (Dahl 2002). Karvonen (2008) hävdar även att en klassificering av

diktaturen är nödvändig och delar därför in länder i demokratier, diktaturer och

halvdemokratier.

2.3.2 Empiriska referenser

Den demokratiska processen är dock ett ideal som Dahl (2002) menar vara omöjligt att

uppnå. Ingen beslutsprocess kan rättfärdigas om den inte når de eftersträvade resultaten,

vilket är grunden till den verklighetsförankrade bilden av demokratin som Dahl (2002) lyfter,

det han kallar polyarki. Den polyarkiska tröskeln står en god bit under de demokratiideal

Demokrati Diktatur Teoretisk kärna –Dahls demokratikriterier Teoretisk kärna – Diktatur enligt Dahl och

Karvonen

Empiriska referenser – Demokrati i praktiken kopplat till Dahls teori om Polyarki

Empirisk referens – Diktatur i praktiken i enlighet med Dahls förmyndarskap samt Karvonens nivåer av diktaturer

Problematisering – Problematisering av demokratins innebörd. Eventuella nackdelar?

Problematisering – Problematisering av diktaturens innebörd. Eventuella fördelar?

18

Dahl (2002) presenterar och är en empirisk demokrati som förekommer i alla de länder vi

benämner som demokratiska, Dahl (2002) hänvisar till bland annat Sverige, Danmark,

Storbritannien, Nya Zeeland, USA och Kanada. Dahls teori om polyarki står som grund för

den del av studien som belyser om och hur läroböckerna ger konkreta empiriska referenser

av demokratin och inte enbart presenterar idealet.

På samma sätt är syftet att analysera huruvida läroböckerna ger några empiriska

redogörelser för diktaturer, exempelvis genom att likt Dahl (2002) exemplifiera med

konkreta länders styrelseskick som dåvarande Sovjetunionen och nutidens Nordkorea.

Relevant är även att analysera ifall att de empiriska referenserna kring diktaturer

klassificerar länderna efter någon form av skala, likt Karvonen (2008).

2.3.3 Problematisering

Denna kategori har för avsikt att lyfta om och hur läroböckerna problematiserar begreppens

innebörd. Det vill säga huruvida demokratin endast beskrivs som idealet för hur en stat ska

styras eller om faktiska baksidor bakom fenomenet också får utrymme. Bland annat anser

Dahl (2002) att demokratin inte är nödvändig att beskriva ytterligare om det inte görs i

samband med dess nackdelar och i förhållande till dess motsats diktatur. Problematisering är

även aktuellt om ett demokratiskt styrelseskick i en lärobok beskrivs i den form som Dahl

(2002) kallar polyarki och inte endast när det gäller idealet. Inom polyarkin kan tillexempel

inte institutionerna säkerställa det medborgerliga starka deltagandet, inte heller

medborgarnas möjlighet till att strikt kontrollera sin regering eller att politiken i landet

överensstämmer med vad majoriteten av folket önskar (Dahl 2002).

Kring diktaturbegreppet avser analysen att undersöka huruvida eventuella fördelar med

styrelseskicket lyfts, exempelvis den effektivitet Dahl (2002) beskriver i samband med

förmyndarskapet. Normen är att diktatur ses som något orätt som beskrivs med stöd av dess

nackdelar, medan demokratin är det önskvärda. Är det denna bild läroböckerna ger eller

belyses även andra aspekter av begreppen?

19

3. Metod En metod som är vanlig inom textanalyser är diskursanalysen. Diskursanalysen fokuserar till

stor del på kommunikationens handlingsaspekt och kan tillämpas på texter där fokus då

ligger på att förstå språkets betydelse för det objekt som beskrivs (Bryman 2011). Diskursen

bildar en version av det som ska beskrivas och fungerar därför som en språklig referensram.

Fokus när de aktuella läroböckerna för denna studie analyseras är inte att utgå från den

språkliga och kommunikativa aspekten och därför är diskursanalysen inte ett lämpligt

verktyg. Även en idéanalys är ett tillvägagångssätt när en text ska analyseras, dock kan den

vara mer begränsad med hänsyn till att den ofta består av en av tre olika komparativa

angreppssätt, jämföra med tidigare tolkningar, jämföra över tid eller jämföra med andra fall

(Bryman 2011). Trots att syftet med denna studie är att visa på eventuella skillnader över tid

läroböckerna emellan, resulterar en idéanalys i en textanalys som i större utsträckning går in

på djupet av analysen än vad jag ämnar göra i denna studie.

En deduktiv innehållsanalys kan fungera som en plattform för ett mer teoristyrt

metodalternativ och lämpar sig därför bättre för studien. Genom att bygga upp studien på

ett mer teoristyrt metodalternativ blir kopplingen mellan analysen av läroböckerna och det

teoretiska ramverket tydligare. Analysschemat i studien är på så sätt skapat med det

teoretiska ramverket som grund, nämligen Dahls demokratiteori kompletterad av Karvonens

klassificeringar av styrelseskick. På så sätt stärks studiens validitet genom att det för läsaren

blir mer transparent att jag mäter det jag utger mig för att mäta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur framställs i

de olika läroböckerna och om det förekommer någon skillnad i hur begreppen beskrivs över

tid. Läroböckerna är skrivna under en period där tre olika läroplaner gällt, Lgy70, Lpf94 och

idag aktuella Gy11. Skillnader och likheter mellan böckerna kommer att redogöras för, dock

är syftet inte att göra anspråk på en fullständig komparativ analys. Fokus ligger istället på att

utifrån böckernas innehåll undersöka hur begreppen framställs enskilt och i relation till

varandra utefter de aktuella kategorierna som presenteras i analysschemat. Det genomförs

på lämpligaste sätt med genom en deduktiv innehållsanalys där texten tolkas utifrån ett på

förhand bestämt analysschema (Bryman 2011).

Innehållsanalysen syftar till att söka bakomliggande teman i det aktuella analysmaterialet

och är ett av de vanligaste tillvägagångssätten när det gäller kvalitativa analyser av

20

dokument (Bryman 2011). Metoden ska enligt Byrman (2011) vara systematisk och

analytiskt, men inte rigid. På så sätt skiljer sig den kvalitativa innehållsanalysen mot en

kvantitativ innehållsanalys som istället besvarar mer kategoriserade frågor och hänvisar till

statistik (Bryman 2011). Syftet med uppsatsen är inte att visa hur ofta begreppen demokrati

och diktatur används i läroböcker utan hur de används och beskrivs. Därför är en kvalitativ

innehållsanalys en passande metod.

Bryman (2011) hänvisar till Altheide (1996) och beskriver hur den kvalitativa

innehållsanalysen är ett verktyg där de förbestämda analyskoderna styr. Altheide (1996)

anser dock att det även ska finnas utrymme över till andra variabler och kategorier som

framkommer under studiens gång. Den deduktiva innehållsanalysen utgår därför från ett

analysschema, men lämnar utrymme för tolkning och generering av nya kategorier.

Bryman (2011) presenterar ett antal steg Altheide tagit fram som grunden till en

innehållsanalys, vilka också följs i arbetet med denna studie. Inledningsvis ska en

forskningsfråga formuleras, materialet ska bestå av 6-10 dokument och analysen ska utgå

från ett antal kategorier som styr datainsamlingen. Kategorierna sammanställs i ett

analysschema som tillämpas på det insamlade materialet. Analysenheterna för denna studie

består av sex läroböcker inom samhällskunskap för gymnasiet och undersökningen ska visa

på mönster i innehållet som kan beskrivas utifrån analysschemats kategorier. Analysschemat

består av tre kategorier som belyser hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i

läroböckerna. Kategorierna är begreppens teoretiska kärna, huruvida begreppen beskrivs

med fokus på empiriska referenser och om läroböckerna lyfter en problematisering av

begreppens innebörd. Analysschemat och dess kategorier beskrivs mer ingående under

kapitel 2.3 Analysschema.

Under genomgången av analysenheterna har de aktuella kapitlen för studien, vilka

presenteras under 4. Material, analyserats från början till slut. Inledningsvis med ett par

”glasögon” som söker efter begreppens teoretiska kärna, sedan via ett par ”glasögon”

inriktade på empiriska referenser och slutligen med ett par som analyserar eventuell

problematisering av begreppen. Genom att använda mig av dessa olika ”glasögon” blir det

möjligt att tolka texten på olika sätt beroende på vilken kategori som ska skildras. Utefter

den tolkningen, som alltid förekommer när en individ läser en text, har sedan de olika

kategorierna redogjorts för i resultatdelen.

21

3.1 Validitet och reliabilitet

Den kvalitativa forskningens validitet går ut på om forskaren observerar, identifierar och

mäter det som den utger sig för att observera, identifiera eller mäta (Bryman 2011). Den

berör även kopplingen mellan studiens teoretiska definition och det resultat som redovisas

(Bryman 2011). Validiteten i denna studie berör ifall mina teoretiska antaganden är valida

och om det analysschema som är till för att undersöka läroböckerna förmår att besvara

studiens syfte. För att stärka validiteten har mitt syfte varit att så transparent som möjligt

redogöra för den teoretiska kopplingen till det som analyseras i läroböckerna. Studiens

validitet kan anses vara relativt låg med hänsyn till att endast sex läroböcker under tre

årtionden undersöks, för att ytterligare öka validiteten och åstadkomma ett mer trovärdigt

resultat krävs en undersökning av fler läroböcker. Genom att öka antalet analysenheter kan

en tydligare bild demokratin och diktaturens beskrivning i läroböcker över tid presenteras.

Reliabiliteten berör tillförlitligheten i en mätning, i samband till det ska en annan person

kunna genomföra samma studie och få liknande resultat (Bryman 2011). Reliabiliteten för

studien kan kopplas till att den metod som används i form av en innehållsanalys är en

passande tillämpning får att nå studiens syfte. Detta eftersom innehållsanalysen fokuserar

på att analysera ett tema utefter ett på förhand bestämt analysschema, där syftet är att

undersöka bakomliggande tema i texten. För att säkerställa hög reliabilitet analyseras alla

läroböcker utifrån samma analyskategorier framtagna i samband med det teoretiska

ramverket, och endast det i läroböckerna som berörs av analysschemat presenteras. Det

som anses vara en del av analysschemats kategorier är däremot en tolkning jag gör i

samband med det jag läser. Det förutsätter inte att en annan person inte skulle kunna tolka

materialet annorlunda.

22

4. Material Det material som analyseras är sex läroböcker i samhällskunskap med inriktning mot

gymnasiet. Läroböckerna är skrivna under 90-talet, 00-talet och 10-talet och urvalet består

av två böcker från varje årtionde. I nutid benämns samhällskunskapskurserna som 1,2 och 3,

medan de under de tidigare årtiondena benämndes som A, B och C. Böckerna har

gemensamt att de alla täcker kurserna A, B och C och 1, 2 och 3. Genom att böckerna är

skrivna 1991, 1997, 2000, 2007, 2012 och 2017 ligger läroplanerna Lgy70, Lpf94 och GY11 till

grund för de olika läroböckerna. De kapitel inom böckerna som undersöks har direkt

anknytning till de aktuella begreppen demokrati och diktatur som beslutsprocess och

styrelseskick vilket i enlighet med Dahls (2002) demokratiteori där demokrati är en process

för att fatta beslut, är fokus för studien.

Tabell 2. Analysenheter.

Analysenheter Utgivnings-

år

Författare Läroplan Aktuella

kapitel

Vi och vår värld 1991 Hans Almgren, Nils Hellzéll

m.fl.

Lgy70 ”Demokrati och

diktatur” s.54-63.

Samhällsboken 1997 Jan Kieser och Kjell Rydén Lpf94 ”Demokrati”

s.332-337.och

”Statsskick i andra

länder” s.426-431.

Zigma 2000 Bengt-Arne Bengtsson Lpf94 ”Om demokrati –

från den gamla

grekiska till den

moderna

västerländska”

s.127-133.

Forum 2007 Krister Brolin och Lars

Nohagen

Lpf94 ”Politikens

grunder” s.306-

322.

Reflex 2012 Hans Almgren, Stefan Höjelid

m.fl.

Gy11 ”Demokrati och

diktatur” s.129-

144.

Perspektiv på

samhället

2017 Johan Eriksson, Peggy

Thornström m.fl.

Gy11 ”Demokrati”

s.152-181.

23

När urvalet av läroböcker genomförts har syftet varit att hitta läroböcker skrivna av olika

författare, att böckerna ska vara skrivna under olika år och att böckerna behandlar både kurs

A, B och C (1, 2 och 3 vid tidigare kursbenämning) i samhällskunskap. Anledningen till att

läroböckerna skulle behandla alla tre samhällskurser under gymnasiet var för att ett brett

perspektiv av begreppen skulle presenteras. Om läroböckerna inriktat sig mot olika

kursplaner kunde beskrivningarna skilja sig av anledningen att kursplanerna behandlar

begreppen olika. Att använda läroböcker skrivna av samma författare över tid var också ett

alternativ, dock var syftet med att välja olika författare att bidra med ett bredare perspektiv

av begreppen eftersom olika människor tolkar begrepp på olika sätt. Det är sex läroböcker

som analyseras, anledningen till att fler läroböcker inte undersöks är kopplat till

tidsutrymmet för studien. Trots de att läroböckerna aktuella för studien är relativt få har jag

gjort ett rimligt urval med hänsyn till att läroböckerna har olika författare och är skrivna

under olika år, detta för att utröna en eventuell förändring över tid.

24

5. Resultat Syftet med undersökningen är att visa hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i

läroböckerna med ett analysschema byggt på Dahls demokratiteori som grund, även

Karvonen (2008) och hennes syn på diktaturen och gråzonen mellan demokrati och diktatur

bidrar till undersökningen. Analysschemat består av fyra kategorier som styr hur

läroböckerna ska analyseras, kategorierna är begreppens teoretiska kärna, empirisk

referens, problematisering och jämförelse vilka beskrivs mer ingående under kapitel 2.3

”Analysschema”. Analysen presenteras nedan i kronologisk ordning med utgångspunkt i den

första boken skriven 1991 för att sedan under kapitel 6. Avslutande diskussion

sammanställas tematiskt efter årtionde för att visa på eventuella skillnader över tid.

5.1 Vi och vår värld 1991

Almgren och Hellzéll (1991) beskriver hur demokrati kommer från det grekiska ordet

folkstyre, vilket i sig innebär att det är folket som bestämmer. Vidare beskriver Almgren och

Hellzéll (1991, s.55) att: ”I våra dagar används demokrati som ett honnörsord över hela

världen men med ett högt skiftande innehåll. Det finns knappast något land självt som inte

uppger sig vara demokratiskt.”

Trots detta lyfter läroboken det faktum att långt ifrån alla världens länder är uppbyggda på

folkstyre, tvärtom är det demokratins motsats diktatur som har störst utbredning i världen.

Även diktaturen kan se ut på många olika sätt, och därför är det ibland svårt att dra gränsen

mellan demokrati och diktatur, trots att de ses som motsatser (Almgren och Hellzéll 1991).

Almgren och Hellzéll (1991) inleder alltså med att direkt problematisera demokratibegreppet

och ställa det i relation till dess motsats diktatur, vilket kan kopplas till Dahl (2002) som

hävdar att en beskrivning av demokratin bör vara uppbyggd på både dess fördelar samt

åsikter av dess motståndare. Här visar även lärobokens författare att det är fördelaktigt att

lära sig av motsatser och tidigare erfarenheter, inledningsvis talar kapitelnamnet ”Demokrati

och diktatur” för det.

5.1.2 Begreppens teoretiska kärna

Almgren och Hellzéll (1991) hänvisar till den allmänna rösträtten som infördes 1921, vilket

markerar början av Sveriges demokrati. Vidare visar de att demokratin i Sverige inte är

fullständigt och i behov av förbättring. Som förklaring till det menar de att demokrati kan

25

användas för att beteckna ett politiskt system, men även hur begreppet är ett ideal som

eftersträvas men aldrig förverkligas.

Likt Dahls (2002) tanke om demokratin som ett ouppnåbart ideal presenterar även

författarna ett antal kriterier för demokratin, kriterier som dock till viss del även passar in i

Dahls tanke om polyarki. Kriterierna innebär kort sagt att demokratin ska bestå av

regelbundna val där alla har en röst och rösten kan läggas utan avslöjande. Yttrande och

tryckfriheten ska garantera åsikts- och opinions-bildning och politiska partier ska fritt ha

möjlighet att bildas för att valen ska stå mellan flera olika alternativ. Majoritetsprincipen

garanterar att de förslag som fått flest röster vinner och demokratin ska även garantera

rättssäkerhet för att ingen ska kunna anhållas, häktas eller straffas utan grund i lagen

(Almgren och Hellzéll 1991).

De sju kriterier som ”Vi och vår värld” presenterar skiljer sig till viss del från de fem kriterier

Dahl (2002) presenterar som en del av demokratiidealet, nämligen effektivt deltagande, lika

rösträtt vid det slutliga avgörandet, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och

alltomfattande medborgarskap. Dahls (2002) första kriterium om effektivt deltagande

innebär att alla medborgare ska ha likvärdig möjlighet att påverka den politiska processen

fram tills ett bindande beslut är taget. Almgren och Hellzéll (1991) presenterar sitt första

kriterium likt allmän och lika rösträtt, vilket inte framför någon möjlighet för medborgare att

påverka hela den demokratiska processen, endast rösträtten framförs. På så sätt skiljer sig

de två kriterierna åt, den demokratiska processen är enligt Dahl mer än endast rösträtten.

Dahl (2002) andra kriterium, lika rösträtt vid det slutliga avgörandet, liknar däremot

lärobokens första kriterium om allmän och lika rösträtt. Dahls (2002) tredje kriterium,

upplyst förståelse, är inte heller en del av de kriterier som läroboken lyfter.

Dock lyfter läroboken ett kriterium om rättssäkerhet, vilket inte direkt framgår i Dahls (2002)

kriterier för demokratin. Inte heller lyfter Dahl (2002) ett särskilt kriterium för fri

opinionsbildning eller fri partibildning, det ingår dock i kriterierna om effektivt deltagande,

kontroll över dagordningen och lika rösträtt vid det slutliga avgörandet genom att det

innebär att alla människor har samma möjlighet att yttra sina åsikter och att engagera sig

politiskt även mellan valen.

26

Under rubriken ”Vad är diktatur?” inleder Almgren och Hellzéll (1991) men att göra en

liknelse mellan diktatur och ”Den gudomliga komedin” skriven av Dante under medeltiden,

precis likt Karvonen (2008). I komedin redogör Dante för hur han tillsammans med den

romerska diktaturen Vergilius vandrar genom helvetet till paradiset. På vandringen genom

helvetet passerar de nio olika nivåer. Desto längre ned i helvetet de kom blev dess syndare

och förbrytare värre och värre, längst ned fanns Judas som förrått Jesus och Brutus som

mördade Ceasar (Almgren och Hellzéll 1991). Den koppling författarna försöker ge är att likt

helvetes olika nivåer finns flera nivåer och varianter av diktaturer, likt Karvonen (2008).

Gemensamt för de alla är dock precis det som Dahl (2002) lyfter, makten ligger hos en

person, en mindre grupp eller ett parti som styr över de som inte är kvalificerade nog att

styra över sig själva. Förenklat menar lärobokens författare att världens icke-demokratiska

länder kan delas in i de fyra kategorierna kommunistiska länder, militärdiktaturer, religiösa

diktaturer och övriga enpartistater. Efter det följer en redogörelse av de olika kategorierna

med verkliga exempel som kommer att beskrivas nedan under rubriken ”Empiriska

referenser”.


Almgren och Hezéll (1991) menar att det utav världens länder är många som försöker nå de

kriterier som krävs för att anses vara demokratiska. Länderna som exemplifieras är de flesta i

Europa, Nordamerika och Australien, Nya Zeeland, Indien och Japan. Dessa länder kan liknas

med det Dahl benämner som polyarki. Almgren och Hezéll (1991) beskriver precis som Dahl

(2002) att demokratin även i de ovannämnda länderna har brister och att det inte endast

räcker med att påstå sig vara en demokrati, demokratin måste alltid bearbetas för att stärkas

och fördjupas. Ländernas statsskick beskrivs inte djupare.

Under rubriken ”Demokratin som ideal” i läroboken beskrivs hur demokrati inte endast är en

metod för att gemensamt fatta beslut, demokratin ska vara en livsform som lämpligast bör

appliceras både i samhället, hemmet, skolan, sjukhuset och på arbetsplatsen.

Almgren och Hellzéll (1991) beskriver vad begreppet diktatur är genom att exemplifiera vilka

olika typer av diktaturer det finns, dessa kategoriseras in som kommunistiska länder,

militärdiktaturer, religiösa diktaturer och övriga enpartistater. Varje kategori har en egen

rubrik där ett antal länder med det specifika styrelseskicket redogörs för. Under rubriken

”Kommunistiska länder” förs läsaren tillbaka till efter andra världskriget och tiden då

27

kommunistiska krafter fick utbredning i Östeuropa. De politiska valen inom de

kommunistiska länderna erbjöd dock inte de alternativ en demokrati vilar mot, det fanns

ofta endast ett parti att rösta på och där också en kandidat (Almgren och Hellzéll 1991).

Under 1991 när ”Vi och vår värld” skrevs tas Kina, Nordkorea och Cuba upp som de

kvarlevande kommunistiska länderna.

Militärdiktaturer hänvisas till det tredje riket och beskrivs genom att militären tagit makten

över ett land, ofta med en offentlig tanke om att det militära maktövertagandet endast är

tillfälligt. Bolivia beskrivs som ett direkt exempel där, 1991, de under 160 år levt i en

självständig militärdiktatur (Almgren och Hellzéll 1991).

Under rubriken ”Religiösa diktaturer” hänvisar Almgren och Hellzéll (1991) till Pakistan,

Sudan och Iran vid redogörelsen av muslimska länder som lever enligt Koranens lag. Enligt

islamsk lag är det Gud som bestämmer och inte människorna. Det som strider mot Guds lag,

vilket exempelvis kan vara otrohet eller stöld, bestraffas med stening, piskning eller att

människor får händer och fötter avhuggna.

Övriga enpartistater beskriver Almgren och Hellzéll (1991) genom att återgå till

avkoloniseringen i Afrika under 1960-talet. Vanligt efter avkoloniseringen var att ett parti fick

makten under en ledare som blivit populär under befrielseperioden, vilket i slutändan ledde

till ett enpartistyre där folket förlorade allt mer makt, Tanzania lyfts som ett exempel.

Gemensamt för de olika kategorierna är precis likt Dahl (2002) beskriver diktaturer, alltså att

styret består av en eller flera kvalificerade personer.


En problematik som Almgren och Hellzéll (1991) framför är vilka som ska styra i den

representativ demokrati? Här lyfter författarna precis den problematik som Dahl (2002)

diskuterar i dialogen mellan Aristos och Demos, har merparten av medborgarna den

kompetens och kunskap att engagera sig i samhället? Vidare beskriver de hur vissa anser att

samhället istället bör styras av en rad engagerade och kompetenta människor som

representerar den sociala gruppen. Almgren och Hellzéll (1991) menar i samband med det

att det som skiljer demokratin från diktaturen är att diktaturen har en minoritet som styr

medan demokratin har flera fristående minoriteter som konkurrerar om folkets röster, ett

faktum även Dahl (1968) lyfter.

28

Almgren och Hellzéll (1991) fortsätter sin redogörelse av begreppet demokrati under

rubriken ”Demokratins problem”. Här menar de att ett öppet samhälle som visar förståelse

och tolerans mot olikheter är krav för en demokrati. Dock finns det gränser som inte får

korsas, tillexempel att ett demokratiskt samhälle aldrig kan tolerera terrorism eller rasism. I

kampen mot dessa fiender måste dock demokratiska medel användas.

Författarna lyfter även den problematik inom ett demokratiskt samhälle som kan relateras

till Greenpeace-anhängare som förhindrar transport av kärnbränsleavfall eller

lokalbefolkningen inom ett samhälle som hindrar maskiner att komma fram för att bygga

kraftverk i den närliggande älven. Vad gör en demokrati i detta läge? Ger man vika för

medborgarnas vilja eller tar man med hjälp av polisen för att de politiska besluten verkställs?

Boken presenterar inga lösningar på dessa problem utan nöjer sig med frågeställningar

(Almgren och Hellzéll 1991).

Som nämnt ovan problematiseras innebörden av en diktatur genom att beskriva hur endast

en minoritet av befolkningen styr folkets vilja. Författarna likställer diktaturer med Dantes

beskrivning av helvetet, likt Karvonen (2008) och ger därefter flera exempel på hur

diktaturer i omvärlden och hur dessa kan fungera. Dock saknas en redogörelse för vilka

fördelar som kan finnas inom en diktatur, tillexempel som Dahl (2002) lyfter effektivitet.

5.2 Samhällsboken 1997

Keiser och Rydén (1997) presenterar demokrati- och diktaturbegreppen i två skilda kapitel,

vilket inte överensstämmer med att vi lär oss via motsatser. Dock beskrivs begreppen trots

det i relation till varandra där demokratins styrka relateras till diktaturens svaghet.

5.2.1 Teoretisk kärna

Likt Almgren och Hellzéll (1991) inleder Keiser och Rydén (1997) med att koppla demokratin

till dess ursprung i antika Grekland. Demokrati står för folkstyre och beskrivs som en motsats

till fåtalsvälde eller diktatur (Keiser och Rydén 1997). Precis likt Dahl (2002) beskriver

författarna demokrati likt en beslutsprocess, ett sätt att fatta beslut på. Keiser och Rydén

menar att demokrati bygger på att människor är fria och lika, och genom demokrati når vi

rättvisa i samhället. Författarna nämner olika typer av demokrati såsom direktdemokrati,

demokrati i skolan och på arbetet, representativ demokrati och västerländsk demokrati.

Gemensamt för de olika typerna är majoritetsprincipen, vilket även Dahl (2002) lyfter i

dialogen mellan Demos och Aristos. Representativ demokrati beskrivs som indirekt

29

demokrati och Keiser och Rydén (1997) beskriver hur det även innebär folkstyre, även om

det är svårt att genomföra i praktiken. De menar att beslutseffektiviteten inte går att hålla

om varje litet beslut skulle gå via folket, därför väljer man inom representativa demokratier

som Sverige, politiska partier som representerar vår åsikt.

Västerländsk demokrati hänvisar författarna till länder i Västeuropa och Nordamerika. Även

Nya Zeeland, Australien och Japans styrelsesätt kan benämnas som västerländsk demokrati.

Keiser och Rydén (1997) beskriver hur den typen av demokrati värdesätter åsiktsfrihet,

mötesfrihet, rättssäkerhet, yttrandefrihet, allmän och lika rösträtt, hemliga val samt

lagstiftning i samspel mellan riksdag och regering. Ingen mer ingående beskrivning av de

önskvärda kriterierna ges. Dock lyfts en antydan om att kriterierna är just önskvärda i

samband med beskrivningen om den representativa demokratin som icke genomförbar.

Diktatur beskrivs under ett annat kapitel vid namn ”Statsskick i andra länder” och författarna

lyfter problematiken med att dra en skarp gräns mellan diktatur och demokrati. För att

avgöra vad som är en icke-demokrati kan man endast ställa upp ett antal minimikrav som en

demokrati bör uppfylla. Keiser och Rydén (1997) talar om auktoritära styren, där en stark

regeringsmakt styr och folket tillåts endast vissa friheter. Vidare lyfter Keiser och Rydén

(1997) ett totalitärt statsskick där de styrande har den totala kontrollen över hela samhället

och medborgarna ges inga friheter. Precis som Dahl (2002) beskriver diktaturens

kännetecken likt styrd av en eller ett fåtal kvalificerade personer som styr över majoriteten,

lyfter även Keiser och Rydén (1997) samma kriterier. Det förmyndarskap Dahl (2002)

beskriver är också byggt på att medborgare i allmänhet inte besitter den kompetens som

krävs för att styra över sig själva.


Keiser och Rydén (1997) lyfter inte tanken att demokratin är ett fenomen som är omöjligt att

uppnå, utan nämner istället Västeuropa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan

som exempel på redan utvecklade västerländska demokratier. De beskriver dock hur den

demokrati som vi tillämpar i Sverige är relativt sällsynt om än inte perfekt, de menar att den

inte varit lätt vunnen och kan gå förlorad om den inte vårdas. På vilket sätt den svenska

demokratin inte är perfekt beskrivs inte.

Författarna berör diktatur genom att beskriva auktoritära styren, vilka under 1997 hänvisas

till många arabstater och afrikanska länder samt totalitära statsskick som Kina och

30

shiamuslimska Iran. Även kommunistiska länder, utan empiriska exempel, beskrivs och i

samband med det menar de att beslut inom kommunistiska länder är demokratiska om det

är till nytta för folket. Hur beslutet har fattats spelar mindre roll vilket också visar på den

största skillnaden från vad de beskriver som demokrati.


Under rubriken ”Demokratins problem” lyfts ett antal utmaningar som demokratin möter.

Keiser och Rydén (1997) menar att det faktum att majoriteten bestämmer innebär att

minoriteten får finna sig i ett beslut de inte stödjer, vilket är ett centralt resonemang även

hos Dahl. I samband med det ställer sig författarna frågan: Hur ska man tillfredsställa

minoritetens önskningar i det långa loppet? Inget svar ges. Vidare lyfter de problematiken

med demokratins fiender och frågar sig om odemokratiska grupper ska få framföra sin

propaganda. De beskriver även hur begreppen teknokrati hotar demokratin genom att icke

folkvalda experter inom tillexempel kärnkraft, genteknik eller ekonomisk politik används för

att stödja politiker i komplicerade samhällsfrågor. Kampen mot terrorism lyfts även

kortfattat som en problematik.

Under rubriken ”Demokratins styrka – diktaturens svaghet” lyfts demokrati som idealet för

hur ett land ska styras. En demokrati kan fortleva och förbättras så länge pluralitet råder, det

vill säga att olika uppfattningar och förslag på problem får ta plats (Keiser och Rydén 1997).

Författarna lyfter tre olika typer av totalitära ledare därav en politisk ledare, inte är vald av

folket, som kan sitta kvar länge enbart tack vare sin personliga utstrålning. Ytterligare en

ledare är den som påverkar opinionsbildningen i landet och ytterligare en är den som

behåller makten via förtryck (Keiser och Rydén 1997). Alla dessa tre ledare kan kopplas till

Dahls (2002) tes om förmyndarskapet där en eller ett fåtal kvalificerade personer styr över

folket. Keiser och Rydén (1997) lyfter problematiken med diktaturen och beskriver den som

sårbar. De menar att ett politiskt system som inte tillåter opposition tillslut kommer utsättas

för revolt av dess medborgare. Vidare beskriver de hur det under den aktuella tiden blir allt

svårare för ledare inom diktaturer att manipulera opinionsbildningen med hänsyn till det

växande informationssamhälle som råder.

31

5.3 Zigma 2000

Zigma representerar den första boken under 2000-talet och är skriven av Bengt-Arne

Bengtsson under 2000. Demokrati presenteras i ett eget kapitel och diktatur nämns likt dess

motsats och får ett utrymme av tre meningar i hela boken.


Bengtsson inleder med att lyfta det han anser vara den eviga frågan: hur fatta beslut och hur

utöva makt i ett samhälle? Vidare menar han att de flesta i vår del av världen anser att

makten ska utgå från folket, folkmajoriteten ska bestämma vilket också är grunden för

demokratin. Likt 90-talets läroböcker som presenteras i studien hänvisar författaren till

demokratin i antika Grekland som också betyder folkstyre.

Bengtsson (2000) beskriver att begreppet demokrati kan kännetecknas med ett ideal vars

beslutsform är perfekt, men endast möjlig i teorin. En tes som passar in på Dahls (2002)

demokratiteori där demokratin endast är ett ideal och verkligheten benämns som polyarki.

Bengtsson (2000) likställer idealet om demokrati med direktdemokrati där besluten fattas

direkt. Den representativa demokratin beskriver han som verkligheten som inte når upp till

idealet. I en särskild faktaruta fortsätter Bengtsson sin definition av demokrati, han menar

att det ofta lite slarvigt uttryckt talas om ”de demokratiska länderna” som om resterande

länder är diktaturer, vilket beskrivs som motsatsen. Han lyfter det faktum att gränsen mellan

demokratier och icke-demokratier är svår att dra och att det inte finns några exakta

definitioner.

Västerländska demokratier är de Bengtsson (2000) menar är närmast det ideal som

demokratin innebär. För att nå dit ställer han upp ett antal kriterier som länderna ska ha

nått. Kriterierna är tros-, åsikts-, yttrande-, mötes-, och pressfrihet, allmän och lika rösträtt i

fria, hemliga och regelbundna val, flerpartisystem med frihet att bilda nya partier,

majoritetsprincipen och rättssäkerhet. Kriterierna skiljer sig en del från de fem kriterier som

Dahl (2002) menar att ett land ska ha uppnått för att nå demokratitröskeln. Det skall enligt

Bengtsson (2000) råda allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och regelbundna val och även

Dahl (2002) talar för lika rösträtt, men även att alla ska ha samma adekvata möjlighet att

påverka hela den demokratiska processen, ett faktum som läroboken inte lyfter. Dahl (2002)

lyfter dock även det faktum att medborgarnas röst ska utgöra grunden för alla beslut och att

alla ska ha samma möjlighet att ta del av och lära sig om de alternativ som processen

32

erbjuder. Bengtsson berör precis likt Dahl att det ska finnas flera alternativ att välja mellan,

dock ingenting om att alla ska ha möjlighet att ta del av all information om de olika

alternativen.

Författaren sammanfattar begreppet diktatur med tre meningar där han presenterar det

som demokratins motsats vars kännetecken är att makten utövas av en eller några få.

Ledaren/ledarna kan enligt Bengtsson (2000) fatta beslut utan att bry sig om folkets vilja.

Om än kort beskrivning är den tätt sammankopplad med Dahls (2002) syn på diktaturen som

styrd av en eller ett fåtal kvalificerade människor som agerar förmyndare åt folket.


Bengtsson (2000) lyfter, likt beskrivet ovan, att det inte är möjligt att dra en gräns mellan

demokratiska och icke-demokratiska länder, med det hävdar han att det inte finns några

exakta definitioner. Dock lyfter han att en del västerländska demokratierna, Sverige ges som

ett exempel, uppfyller de krav som krävs för att vara en demokrati. Vidare beskriver

Bengtsson hur han under lärobokens gång använder begreppet västerländsk demokrati för

att sammanfatta de utvecklade demokratierna. Den västerländska demokratin kom till

Sverige kring 1918-1919 när kvinnor fick rösträtt, en utveckling som skedde på liknande sätt i

andra västeuropeiska länder. I Östeuropa kom den västerländska demokratin att dröja till

slutet av 1990-talet (Bengtsson 2000).

Den västerländska demokratin verkar enligt författaren vara en fullgod och utvecklad

demokrati. Dahl (2002) hävdar dock att inget land är fullt ut demokratiskt, de kriterier som

ska uppfyllas för ett demokratiskt land är ouppnåeliga. Därför beskriver Dahl (2002) även de

västerländska demokratierna, som Sverige, likt polyarkier. Alltså länder som fortfarande står

en bra bit under den demokratiska tröskeln (Dahl 2002). Bengtsson (2000) ger även

empiriska exempel för tre västerländska demokratier och dess styrelseskick, nämligen USA,

Japan och Schweiz. Även Frankrikes, Tysklands, Sveriges och Storbritanniens styrelseskick

nämn och beskrivs.

Begreppet diktatur får som tidigare nämnt inte stort utrymme i Bengtssons lärobok. Det som

sammanfattas för att beskriva begreppet är att makten utövas av en eller några få, vilket

även Dahl (2002) och Karvonen (2008) menar.

33


Bengtsson (2000) hävdar dock att en västerländsk demokrati måste sätta gränser för sig

själv. En del beslut, trots att de fattas under demokratiska former, kan bara inte godkännas.

Tillexempel får aldrig rasism accepteras och även dödsstraff är oförenligt med den

västerländska demokratin. Det finns även företeelser som visar på att vi trots den

västerländska demokratins utveckling, aldrig kan sluta arbeta för att upprätthålla den. I

samband med det hänvisar Bengtsson (2000) till hur färre och färre människor engagerar sig

politiskt vilket resulterar i att politiker och partierna tappar förtroende. Ett politikerförakt

breder ut sig över Sverige menar författaren och ställer frågan huruvida detta innebär att det

finns ett grundläggande problem i den västerländska demokratin?

Likt tidigare läroböcker lyfter även Bengtsson (2000) problematiken med att människor, i sin

kamp för det de anser vara rätt, tilltar olagliga metoder. Han hänvisar till hur ungdomar

ockuperar rivningsobjekt och vapenvägrare som försöker förstöra tillverkningen av

militärutrustning. Hur ska den västerländska demokratin agera när sådant agerande

förekommer? (Bengtsson 2000).

Den korta problematiseringen kring diktatur är byggd på hur ledaren/ledarna i landet kan

bestämma och driva igenom sin vilja utan stöd av folket (Bengtsson 2000). Inga fördelar eller

ytterligare nackdelar med begreppet lyfts.

5.4 Forum 2007

Brolin och Nohagen (2007) inleder sitt avsnitt om politik genom att lyfta en viktig skillnad

demokrati och diktatur emellan: ”Måttet på en människas frihet är hennes möjlighet att

skratta åt makten.”. Vidare beskriver de att makt är möjligheten att påverka sitt och andras

liv, genom att leva i en diktatur och förlora den makten är vi maktlösa och har förlorat våra

chanser att få något genomfört. Fortsatt beskriver de olika typer av makt och styrelseskick.


Brolin och Nohagen (2007) beskriver hur politisk makt kan ta form på två olika sätt och detta

genom diktatur och demokrati. Dessa två beskrivs som motsatser och demokratins

kännetecken är att folket i fria val väljer sina representanter till ett parlament som har till

uppgift att besluta åt folket. Det mest grundläggande inom demokratin är enligt författarna

att medborgarna ska ha rätt till inflytande i frågor som rör dem själva, ett faktum även Dahl

(2002) lyfter. I samband med det talar Brolin och Nohagen (2007) om politisk demokrati

34

vilket fortsatt i läroboken är den form de berör och det är också den typ av demokrati som är

aktuell för studien. Närmare bestämt politisk demokrati som beslutsprocess (Dahl 2002).

Vidare nämner de även social demokrati, företagsdemokrati, skol/elevdemokrati och

ekonomisk demokrati. Likt övriga läroböcker inom studien hänvisar Forum till antikens

Grekland och demokratins uppbyggnad av demos-folk och krati-styre. Antika Greklands

demokrati benämns som direktdemokrati och den nutida representativa demokratin är

enligt författarna inte alls särskilt likt den ursprungliga.

Även Brolin och Nohagen (2007) ställer upp ett antal kriterier som ska gälla för ett

demokratiskt styre. Dessa är allmän och lika rösträtt, allmänna fria och hemliga val,

yttrande, mötes och tryckfrihet, rättssäkerhet och majoritetsbeslut. De beskriver vidare att

alla har en röst och den rösten ska väga lika tungt, val ska hållas regelbundet, rätten att bilda

partier och sprida sina åsikter ska vara fri, alla är lika inför lagen och majoriteten ska fatta

beslut i viktiga frågor utan att förtrycka minoritetens rättigheter. I enlighet med Dahls (2002)

kriterier för demokrati fattas även i denna lärobok den del av kriteriet om effektivt

deltagande där alla ska ha samma adekvata möjlighet att påverka hela beslutsprocessen

fram till ett bindande beslut. Dahl (2002) hävdar även att alla ska ha samma rättighet och

möjlighet att ta del av all information och alla alternativ som erbjuds inom den demokratiska

processen. Dessa kriterier ingår inte i läroboken vars fokus främst ligger på att allas röst

väger lika tungt och att alla ska få sprida sina åsikter (Brolin och Nohagen 2007).

Diktatur beskrivs likt styrd av en eller ett fåtal personer som fattar beslut utan att ta hänsyn

till folkets åsikt, vilket överensstämmer med Dahls (2002) teori om förmyndarskapet. Olika

typer av diktaturer nämns – monarki, militärdiktaturer, partidiktaturer, aristokrati och

teokrati. Brolin och Nohagen (2007) lyfter auktoritära och totalitära diktaturer där

auktoritära innebär att regimen styr utan att ta hänsyn till folket medan totalitära regimer

även kontrollerar befolkningen genom ett angiverisystem.


Författarna beskriver hur demokratin är ett relativt nytt styrelsesätt vars utvecklingsprocess

egentligen endast ägt rum under de senaste 100 åren och främst i Västeuropa och

Nordamerika. Om vi ser tillbaka 25 år i tiden så har idag antalet demokratier idag nästan

tredubblats och FN räknar med att 60% av världens länder styrs av folkvalda regimer. Brolin

och Nohagen (2007) menar dock att vi trots det inte kan anta att slaget om demokratin är

35

vunnet eftersom många länder styrs än idag genom förmyndarskap och övervakning.

Fortsatt skriver de hur många av dagens nya demokratier fortfarande är bräckliga,

tillexempel i tredje världen.

Brolin och Nohagen (2007) delar in demokratiseringsprocessen i tre vågor, där bakslag för

våg 1 och 2 beskrivs. Inom våg 1 demokratiserades Västeuropa, Nordamerika, Australien och

Nya Zeeland, första bakslaget berörda Tyskland, Italien och Spanien. Våg 2 innebar

demokratisering för Tyskland, Italien, Turkiet, Indien och Japan medan bakslaget berörde

Grekland och Portugal. Under våg 3 demokratiserades Portugal, Grekland, Spanien, Afrika,

Asien, Östeuropa och Latinamerika.

Vidare ger de en rad exempel på när demokratins kriterier inte uppfylls, bland annat inom de

västerländska utvecklade demokratierna. Dessa exempel kan kopplas till Dahls (2002) teori

om polyarki där de demokratiska kriterierna inte är uppfyllda. Efter 9/11 och

terroristattacken mot World Trade Center har ett antal terrorister fängslats i USA:s

militärbas i Guantanamo, utan rättegång vilket bryter mot demokratins rättssäkerhet.

Fortsatt i kampen mot terrorism har även människors frihet begränsats i förmån till

säkerheten (Brolin och Nohagen 2007). Dagsaktuella exempel är bland annat i Sverige där

strängare ID-kontroller för de som kommer in i landet införts och i USA där president Donald

Trump infört inreseförbud mot ett antal länder i mellanöstern som Iran och Irak.

Empiriska referenser till diktaturer ges i form av hänvisning till Kina och Nordkorea i

samband med partidiktaturer (Brolin och Nohagen 2007). När de beskriver angiverisystemet

i totalitära diktaturer hänvisas läsaren till Sovjetunionen där angiveri var vanligt

förkommande. De menar att till och med barn angav sina egna föräldrar för åsikter som

stred mot styrets vilja och de som blivit angivna kunde skickas till fängelse eller arbetsläger.

Även Nazisttyskland nämns som ett exempel på en totalitär regim (Brolin och Nohagen

2007).


Under rubriken ”Demokratins problem” hänvisar författarna till Winston Churchill som en

gång sa ”Demokrati är det sämsta styrelseskicket i världen – om man bortser från de andra.”.

Brolin och Nohagen (2007) menar att Churchills uttalande talar för att även demokratin har

sina brister och problem. Ett problem kan vara att känna att ens röst gör skillnad eller inte

med hänsyn till att riksdagen, regering och de stora politiska besluten kan upplevas väldigt

36

avlägsna (Brolin och Nohagen 2007). En lösning på problemet presenterar de likt

frågestunder inom kommunen, medborgarförslag eller engagemang i politiska partier.

Även media presenteras som ett av demokratins problem. Media visar och beskriver de

politiker säger men kan vinkla det för att det ska få ett visst budskap genom att klippa i

inslagen. Genom medias inflytande på den politiska dagordningen kan de ibland kallas för

den tredje statsmakten (Brolin och Nohagen 2007).

Vidare nämner Brolin och Nohagen (2007) delar av demokratins problem som även andra

läroböcker valt att beskriva, nämligen problematiken med antidemokratiska rörelser likt

rasism och nazism i samband med att de hänvisar tillbaka till Tyskland under 1930-talet och

Turkiet och Algeriet under 1990-talet. Även det faktum att terrorismen skapat ett större

fokus på medborgares säkerhet vilket i vissa fall innebär att man sätter kollektivet före

individen, något som kan ledas tillbaka till de gamla kommunistdiktaturerna (Brolin och

Nohagen 2007).

Författarna lyfter i en faktaruta diktaturens effektivitet som en positiv egenskap, något som

även Dahl (2002) beskriver. Effektiviteten resulterar i att beslut snabbare kan fastställas utan

krav på debatter eller diskussioner. Dock innebär effektiviteten inte att landet på ett

tillfredsställande sätt kan se till att befolkningens behov tillgodoses (Brolin och Nohagen).

Vidare kan medborgare inom en totalitär diktatur förväntas ange varandra för regel och

lagbrott, eller helt enkelt för åsikter som strider mot regimens vilja. De lyfter även det

faktum att propagandaapparaten inom en diktatur ofta är välutvecklad där skolan,

massmedia och arbetsplatser manipuleras för att låta folket ta del av regimens syn på

omvärlden. Slutligen beskriver författarna begreppet nepotism vilket innebär att

medlemmar i det egna partiet eller familjemedlemmar gynnas, Indonesien lyfts som ett

exempel (Brolin och Nohagen 2007).

5.5 Reflex 2012

Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson (2012) beskriver demokrati och diktatur i

direkt relation till varandra. De lyfter även det faktum som även Dahl (2002) och Karvonen

(2008) belyser, att gränslandet mellan demokrati och diktatur är en gråzon (Almgren m.fl.

2012).

37


Almgren m.fl. (2012) inleder kapitlet om demokrati och diktatur genom att, likt tidigare

beskrivna läroböcker, ställa upp ett antal kriterier som demokratins spelregler består av.

Kriterierna är regelbundna politiska val och fri partibildning, allmän och lika rösträtt,

valhemlighet, fri opinionsbildning, majoritetsprincipen och rättssäkerhet. Kort sammanfattat

i läroboken innebär dessa att politiska val regelbundet ska hållas och det ska finnas minst två

partier att välja mellan, alla ska även kunna bilda nya partier. Alla medborgare som innehar

en viss ålder ska ha samma rätt att rösta. Etnicitet, inkomst eller kön får inte påverka eller

inskränka den rättigheten. Ingen ska heller tvingas rösta på ett parti eller avslöja vilket parti

och kandidat de röstat på. Alla ska få bilda och uttrycka sin egen uppfattning och detta

upprätthålls genom fri åsikts- och opinionsbildning. Majoritetens val är bindande och ingen

får häktas eller straffas utan att det finns stöd i lagen (Almgren m.fl. 2012).

Likt Dahl (2002) presenteras här demokratin som en metod att fatta beslut på (Almgren m.fl.

2012). En förutsättning är att makten inte får koncentreras utan pluralism ska alltid gälla, det

vill säga att människor kan vara oeniga men majoritetsprincipen och den fria

opinionsbildningen ska alltid gälla (Almgren m.fl. 2012), vilket även kan relateras till Dahls

kriterium om effektivt deltagande och majoritetsprincipen.

Författarna lyfter det faktum att synen på oppositionen, motståndaren, är den främsta

skillnaden mellan en demokrati där oppositionen är essentiell och en diktatur där

oppositionen ses som ett hot. Likt Dahls (2002) tanke om förmyndarskapet och Karvonens

(2008) syn på diktaturen beskriver Almgren m.fl. (2012) att makten inom en diktatur är

begränsad till en person eller en grupp som styr över opinionsbildningen och massmedia.

I relation till det presenteras ett antal spelregler för diktaturen, dessa innebär att man ska

förbjuda alla politiska partier, begränsa rösträtten, synliggöra vilka som röstar på vad, hindra

oppositionen från att sprida sin åsikt, stänga ned radio-kanaler, tv-stationer och

internetsajter som inte stödjer det styrande partiet, manipulera rösträkningen så att det

styrande partiet vinner och även kontrollera advokater, domare och åklagare till sin fördel

(Almgren m.fl. 2012). Sammanfattningsvis bryter diktaturen mot en eller flera av

demokratins spelregler.

38


När de kriterier författarna lyfter för demokratin är uppfyllda kan det säkerställas att beslut

inom landet fattas på ett demokratiskt sätt, dock presenteras ingen vidare problematisering

av kriterierna i form av empiriska referenser (Almgren m.fl. 2012).

Demokrati innebär folkmakt och folket kan utöva makten genom indirekt och direkt

demokrati Almgren m.fl. 2012). Direktdemokrati kopplas till Schweiz nationella

folkomröstningar vilka sker flera gånger per år och folkomröstningar inom kommunen eller

kantonen som kan vara upp mot 100 stycken. Representativ demokrati beskrivs som billigare

och mer praktisk än den direkta demokratin (Almgren m.fl. 2012).

Författarna gör diktaturen verklighetsförankrad i sin beskrivning av Nordkorea som en

diktatur där landets ledare Kim II-Sung, Kim II-Jung och idag Kim Jong-Un dyrkas av

medborgarna trots att Nordkorea är ett av världens fattigaste länder. Länder som

Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten fungerar som monarkier där politiska val,

när de väl hålls, präglas av begränsad rösträtt samtidigt som offentliga debatter och politiska

partier i demokratisk anda inte existerar (Almgren m.fl. 2012).

Almgren m.fl (2012) hänvisar till Iran i sin beskrivning kring ”riggade val” inom diktaturer och

menar att valresultatet i Iran 2009, när president Mahmoud Ahmadinejad vann, starkt

ifrågasatts av både USA och EU. Vidare lyfter de ytterligare empiriska referenser och tar

Ryssland som exempel på ett land där presidentens regerande parti styr opinionsbildningen

och hindrar oppositionens röst från att bli hörd. Systemkritiska journalister anses ha

”försvunnit” eller mördats och arbetare för mänskliga fri- och rättigheter riskerar idag även

de att ”försvinna” (Almgren m.fl. 2012). När boken skrevs 2012 var nutida president Putin

premiärminister i Ryssland och president var Medvedev. Kina lyfts även som ett talande

exempel för en partidiktatur där internet är starkt begränsat och styrt av det ledande partiet.

Tusentals internetkaféer i Kina har stängts ned och regimkritiska sajter som Amnesty och

Human Rights Watch har blockerats.


Direktdemokratin kan enligt Almgren m.fl. (2012) vara enormt kostsam samtidigt som

valdeltaganden kan minska när människor tröttnar på att så ofta behöva rösta. Vid lågt

valdeltagande, likt i Schweiz där deltagandet är cirka 40%, kommer inte majoritetens vilja

fram. Författarna ställer sig även frågan om majoriteten alltid har rätt och hänvisar till när

39

Schweiz röstade om förbud mot minareter och moskéer skulle införas. Regeringen gick

öppet ut med uppmaningen om att människor skulle rösta nej eftersom det stred mot

religionsfriheten. Utfallet blev istället att 57% av befolkningen röstade ja. Majoriteten vann,

men den mänskliga rättigheten till religionsfrihet kränktes (Almgren m.fl. 2012).

Demokratins grund är att människor visar förståelse och tolerans mot oliktänkande och

respekterar de omkring sig. Almgren m.fl (2012) lyfter i relation till det problematiken kring

hur delar av folket trots ovanstående väljer att stödja främlingsfientliga partier. Lösningen på

denna konflikt är att valda representanter bör visa tålamod och på så sätt försöka leda

opinionen. Gränsen ska dras vid terrorism och rasism vilket är rörelser ett demokratiskt

samhälle aldrig kan acceptera, i kampen mot dessa krafter kan dock ett demokratiskt

samhälle endast ta till demokratiska metoder (Almgren m.fl 2012). Problematiken kring

detta är att nynazistiska rörelser ges tillstånd att på våra gator demonstrera för sina åsikter

så länge de respekterar lagen och inte yttrar hets mot folkgrupp, vilket ger dem verktyg till

att använda demokratin för att avsätta den (Almgren m.fl. 2012).

Ytterligare ett argument för den representativa demokratin presenteras när Almgren m.fl.

(2012) beskriver hur de valda representanterna kan besitta en större politisk mognad. Den

politiska mognaden är ett resultat av att de har större möjlighet att fördjupa sig i politiska

frågor. Författarna frågar sig om detta innebär att folket inte alltid vet sitt eget bästa och

med hänsyn till deras brist på fördjupning kanske skulle rösta ”fel” i vissa frågor. En fråga

som även diskuteras i dialogen mellan Aristos och Demos (Dahl 2002). Det förs även en

kortare diskussion kring huruvida de valda representanterna inom representativ demokrati

verkligen representerar väljarna. Tillexempel är de kvinnor, invandrare och ungdomar

underrepresenterade inom de politiska församlingarna (Almgren m.fl. 2012).

Likt andra läroböcker i denna studie nämner författarna även trädkramare, älvräddare, och

djurrättsaktivister som genom att kämpa på vad de tror på även bryter mot demokratiska

spelregler. Almgren m.fl. (2012) ställer sig frågan huruvida ett demokratiskt samhälle

bemöter sådana civilt motstånd? Visst utrymme ges även en problematisering kring

mänskliga rättigheter och hur och när dessa har kränkts genom demokratins historia

(Almgren m.fl. 2012). I samband med det refererar de till Freedom House och dess arbete

med att granska de demokratiska idealens uppfyllnad i omvärlden samt Amnesty

40

international och Civil Rights Defenders som rapporterar om brott mot mänskliga

rättigheter.

Diktaturen beskrivs som demokratins motsats och Almgren m.fl. (2012) ställer upp

skillnaderna under rubriken ”Varför demokrati och inte diktatur?”. Första kriteriet är att den

enskilda människan inom en diktatur inte har något direkt värde, staten betyder allt och ska

ha kontroll över allt. Efter Östtysklands fall 1989 framkom den hemliga polisens Stasis

metoder vilka var telefonavlyssning, öppning av privata brev och ett spionsystem (Almgren

m.fl. 2012). Ett enormt slöseri på mänskliga resurser äger rum inom en diktatur där endast

ett fåtal människor tillåts göra sin röst hörd. Ett faktum som kan liknas med det Dahl (2002)

beskriver om förmyndarskapet. Inom diktaturer är även korruption ett mer vanligt

förekommande fenomen än inom demokratier.

Inom demokratier är den initiala lösningen på konflikter att hitta fredliga lösningar och

undvika krig samt att den fria opinionsbildningen möjliggör en transparens kring konflikten.

Inom diktaturen använder dock staten den begränsade opinionsbildningen för att påverka

folket att tycka och tänka på ett speciellt sätt genom att sprida hatbilder kring andra länder

och folk (Almgren m.fl. 2012). Slutsatsen kring detta är enligt Almgren m.fl (2012) att

demokratin trots sina baksidor är det bästa styrelsesättet, eller i alla fall det minst dåliga. En

aspekt som även Dahl (2002) kommer fram till i diskussionen mellan Aristos och Demos. I

samband med det lyfter även författarna kort att diktaturer likt dagens Kina och Irak under

Suddan Hussein faktiskt är och var stabila länder, mer sådana än vissa demokratier.

5.6 Perspektiv på samhället 2017

Johan Eriksson, Peggy Thornström och Jenny Kesselfors (2017) inleder sin redogörelse för

demokrati genom att lyfta hur dess innebörd gör att det är den svåraste men samtidigt den

mest spännande frågan. Frågan har ställts under tusentals år, av filosofer, politiker och

vanligt folk, som än idag inte har kommit på ett slutgiltigt svar. Frågan är: Vem ska

bestämma i samhället? (Eriksson m.fl. 2017).


Eriksson m.fl. (2017) beskriver hur de första kända demokratierna uppstod i antikens

Grekland. Demokratin införlivades via direktröstning på torget där endast fria män fick delta.

Den dåvarande demokratin blev dock inte långvarig utan det skulle dröja ytterligare 2000 år

innan demokratins idéer återuppväcktes under 1900-talet (Eriksson m.fl. 2017).

41

Direktdemokrati och indirektdemokrati är det former av demokrati som beskrivs i läroboken.

Direktdemokrati innebär att människor direkt använder sin röst för att komma fram till ett

beslut, detta sker exempelvis i klassrummet eller på arbetet. Inom indirekt demokrati eller

representativ demokrati väljer folket förtroendevalda politiker som ska representera folkets

röst (Eriksson m.fl. 2017). Vilket enligt Dahl (2002) är en del av kriteriet kontroll över

dagordningen genom att medborgarna har möjlighet att delegera sin röst till representanter.

Författarna ställer följande krav på ett demokratiskt samhälle: Folket styr, det vill säga att

den svenska demokratin bygger på allmän och lika rösträtt och alla vuxna medborgare har

rätt att rösta, vilket kan kopplas till Dahls kriterium om inkludering av myndiga. Genom att

rösta kan medborgarna påverka hur samhället ska fungera och principen en person, en röst

ska gälla och det innebär att rösterna ska räknas exakt lika. Vilket går tätt samman med

Dahls kriterium kring lika rösträtt i det slutliga avgörandet. Rösträtten utövas via fria och

regelbundna val som byggs upp av ett antal regelverk vilka ser till att valen blir rättvisa

(Eriksson m.fl. 2017).

Majoritetsprincipen ska gälla och det innebär att det förslag som får flest röster vinner, i

samband med detta redogör Eriksson m.fl. (2017) för olika typer av majoritet. Enligt Dahl är

majoritetsprincipen essentiell för en demokrati (Dahl 1968). Det ska även råda politisk

pluralism, vilket innebär att ett demokratiskt system ska ha minst två partier att välja mellan,

helst flera. Åsikter, partier, föreningar, journalister och debattörer skall uppmuntras till att

göra sin röst hörd (Eriksson m.fl. 2017. Vilket i relation till Dahl är en del av det effektiva

deltagandet där opinionsbildning är centralt samt kriteriet kontroll över dagordningen där

medborgares rätt att påverka den politiska agendan lyfts. Valhemligheten är grundläggande

och den som vill hålla sina politiska åsikter hemliga har all rätt till att göra det. Väljarna ska få

välja fritt, ingen får manipulera, hota eller tvinga någon annan att rösta på ett visst parti

(Eriksson m.fl. 2017). Demokratin är inte fullständig utan respekt för mänskliga rättigheter,

majoriteten ska styra landet men det får aldrig resultera i beslut som kränker mänskliga

rättigheter. Sverige har skrivit in våra mänskliga rättigheter i en grundlag (Eriksson m.fl.

2017).

Det ska råda rättssäkerhet och maktdelning, det vill säga att landets dömande makt ska vara

oberoende från den lagstiftande och verkställande makten. Alla människor måste behandlas

lika inför lagen och ingen ska kunna dömas på grund av sina politiska åsikter, ekonomiska

42

ställning, sin hudfärg eller andra personliga egenskaper (Eriksson m.fl. 2017). Författarna

lyfter även ett kriterium kring en fungerande statsförvaltning, ett kriterium som de andra

läroböckerna utelämnat. För att demokratiska beslut ska kunna genomföras krävs polis,

domstolar och andra myndigheter som har kraften och resurserna till att verkställa besluten.

Slutligen lyfter Eriksson m.fl. (2017) kriteriet kunniga och engagerade medborgare, vilket kan

relateras till Dahls kriterium om upplyst förståelse, som sammanfattar vikten av att

medborgare måste ha kunskap om demokratins arbetsmetoder och i samband med det

också ett engagemang för olika samhällsfrågor. Medborgare måste ta ansvar för sitt land för

att demokratin ska vara fungerande (Eriksson m.fl. 2017).

Inom en diktatur begränsas makten till endast några få personer (Eriksson m.fl. 2017).

Politiskt inflytande från folket är icke existerande och diktaturen bygger sitt styre på rädsla

och förtryck. I samband med det förklarar författarna att det dock inte går att använda

någon speciell metod för att avgöra vad som är en diktatur och vad som är en demokrati.

Vilket kan relateras till Karvonen (2008) tes om diktaturens gråzoner samt Dantes nivåer i

helvetet. Precis likt Karvonen (2008), Dahl (2002) och Hadenius (2006) konstateras dock att

diktaturen är demokratins motsats (Eriksson m.fl. 2017). Typiska kännetecken för en diktatur

är att folket inte kan påverka hur landets styrs, makten är koncentrerad till en eller några få,

mänskliga rättigheter kränks, polis och militär kan nyttjas till statsledningens vapen och inte

folkets beskyddare, det förekommer ingen åsiktsfrihet och censur är utbrett. I enlighet med

Dahls (2002) förmyndarskap kan en diktatur styras med påståendet att det är nödvändigt

med en stark ledare som kan övervinna fiender, skapa stabilitet i landet och åstadkomma

ekonomisk utveckling (Eriksson m.fl. 2017). Olika typer av diktaturer nämns i form av

religiösa diktaturer, totalitära politiska diktaturer, militärdiktaturer och personkultdiktaturer.


I samband med redogörelsen för de olika kriterierna för demokrati ställer även Eriksson m.fl.

(2017) en fråga till läsaren. ”Tänk efter: Finns alla demokratins kännetecken i Sverige? Vilken

är vårt lands svagaste punkt, anser du?”. Frågan öppnar upp för Dahls teori att även

västerländska demokratier likt Sverige inte når upp till demokratiidealet.

Författarna redogör för ett antal olika demokratimodeller och ger i samband med det

empiriska referenser till vart i världen dessa modeller appliceras. Inom klassisk demokrati

beslutar folket via direkta omröstningar. Exempel på vart detta har praktiserats är Antikens

43

Grekland och ett exempel på var det äger rum än idag är Schweiz (Eriksson m.fl. 2017). Inom

en så kallad valdemokrati som Sverige och många andra demokratier påverkar folket

politiken genom att välja representanter i öppna och rättvisa val. Under de år det inte är val

är det de valda politikerna som styr det mesta medan folket debatterar, diskuterar och

demonstrerar (Eriksson m.fl. 2017). Sverige har även inslag av deltagardemokrati där folket

aktivt deltar i debatter, diskussioner och demonstrationer i alla typer av samhällsfrågor och

detta kan ske via folkrörelser, fackföreningar, elevdemokrati, e-demokrati och

brukarundersökningar (Eriksson m.fl. 2017).

Inom liberala demokratier, likt exempelvis USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland ska

demokratin i första hand försvara den enskilde individens rättigheter och motverka

majoritetsförtryck. Makten ska fördelas mellan parlament, president och domstolar och

grundlagar och domstolar skyddar medborgare (Eriksson m.fl. 2017). Sist beskrivs egalitära

demokratier vilka kan liknas med socialistiskt styrda länder som aktivt arbetar för att

utjämna maktförhållanden i förhållande till kön, ras, klass och etnicitet.

Eriksson m.fl. (2017) presenterar i en faktaruta kallad ”Teori: Mäta demokrati” hur det inte

finns någon exakt definition av demokrati. I samband till det varierar mätningar kring hur

många demokratier det finns i världen, de hänvisar till The Economist Democrazy Index 2014

när de i en tabell beskriver att antalet demokratier i världen är 24 stater. De 24 staterna

motsvarar 14,4% av världens stater och omfattar 12,5% av världens befolkning. I samma

tabell finns även ett typ av styre kallat ”Demokrati med brister” som kan kopplas till Dahls

teori kring polyarki och att det inte går att uppnå de ideal som en fullgod demokrati kräver.

Demokratier med brister är enligt The Economist Democrazy Index 2014 52st (31,1% av alla

länder) och det omfattar 35,5% av världens befolkning. Det finns även ett styre kallat

”Blandade styren” som motsvarar 39st stater (23,4% av världens stater) och 37,6% av

världens befolkning.

Ingen tydligare beskrivning av de olika styrelseformerna ges, men tendenser till att likt

Karvonen (2008) beskriva styrelseskickens gråzoner är tydliga. Eriksson m.fl. (2017) hänvisar

även till organisationen ”Freedom in the World” och hur de via undersökningar kring

valsystem, den politiska pluralismen, folkets engagemang, regeringens funktion, yttrande

och åsiktsfriheten, föreningsfriheten, rättssäkerheten, medborgarnas personliga integritet,

jämlikheten och skyddet av äganderätten mäter graden av demokrati i ett land. Sedan

44

poängsätts svaren och staterna delas in i kategorierna fria, delvis fria och ofria, vilket kan

kopplas till Karvonens (2008) indelning i demokrati, halvdemokrati och diktatur. Författarna

till läroboken menar precis likt Karvonen (2008) dock att det inte finns något ”klockrent”

recept på demokrati.

I samma tabell som hänvisas till ovan beskrivs även styrelseskicket ”Diktatur” som består av

52 länder (31,1% av världens länder) och omfattar 37,3% av jordens befolkning. Länder som

Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Eritrea, Nordkorea, Saudiarabien, Somalia,

Sudan, Syrien, Turkmenistan och Uzbekistan nämns som exempel på världens mest ofria

länder enligt en undersökning av Freedom House 2015. Iran beskrivs likt en religiös diktatur

(teokrati), Kina, Kuba, Nordkorea är kommunistiska diktaturer med endast ett parti, Burma

och Thailand är militärmakter medan Nordkorea även beskrivs likt en personkultsdiktatur. I

länder som Iran, Mauretanien, Saudiarabien, Sudan, Jemen och i delar av Nigeria och

Somalia är det olagligt att vara homosexuell (Eriksson m.fl. 2017).


I inledningen av demokratikapitlet menar Eriksson m.fl. (2017) att alla vet hur demokrati går

till. Alla får vara med, vi röstar om saken och så vinner det förslag som får flest röster. Vidare

ställs frågan ”Men hur fungerar egentligen demokratin när vi ska fatta beslut som gäller flera

miljoner människor?”. De lyfter frågan om det verkligen är demokratiskt att 349

riksdagsledamöter ska få bestämma över alla oss andra, ett alternativ borde vara att folket

ska ha mer att säga till om mellan valen. Även Dahl (2002) hävdar i kriteriet om kontroll över

dagordningen att folket måste ha möjlighet att påverka politiken även mellan valen.

Liknande lyfts även inom det effektiva deltagandet där fri opinion är centralt för folket i hela

den demokratiska processen (Dahl 2002). Fortsättningsvis menar de att demokratin är långt

ifrån perfekt eller ”färdig”. Ständigt måste ett arbete fortgå som utvecklar demokratins

metoder och former, om inte kommer folkstyret snabbt att dö ut. Demokratin är idealet,

men inte det dominerande styrelseskicket i världen, ännu idag lever över 50% av världens

befolkning i länder som utgörs av diktatur, envälde och förtryck (Eriksson m.fl. 2017).

Inom en faktaruta ställer författarna upp för och nackdelar med direkt och indirekt

demokrati. Inom nackdelarna för den direkta demokratin ryms tidsåtgången till att ständigt

anordna stora folkomröstningar, kostnaden för dessa samt att många väljare faller bort på

grund utav tidsbrist eller brist på engagemang. Den indirekta demokratins nackdelar beskrivs

45

med svårigheten att hitta ett parti man verkligen vill rösta på. Även när representanterna väl

är valda lyfts problematiken med att de kanske inte alls representerar folkets vilja samt att

väljarna inte känner behovet att engagera sig politiskt mellan valen. Ett politiskt

engagemang som Dahl (2002) lyfter som i kriterierna för idealdemokratin.

Ytterligare en problematik med den representativa eller indirekta demokratin är

representativiteten vars tanke är att den ska likna väljarkåren. Det vill säga att det ska bland

representanterna finnas kvinnor, män, unga, gamla, människor med utländsk bakgrund och

människor med svensk bakgrund, inkomsterna bör inte skilja sig avsevärt och även vart i

Sverige politikerna bor är centralt (Eriksson m.fl. 2017). Vidare lyfter de att kvinnor,

utländskt födda och unga faktiskt är underrepresenterade inom politiken medan män, äldre

och inrikes födda är överrepresenterade.

Eriksson m.fl. (2017) presenterar ytterligare ett antal utmaningar för demokratin med

inledning i vikten av väljarnas engagemang. Utan att väljare går och röstar, startar partier

eller ställer upp i valen så faller demokratin. Vidare beskriver de hur det idag talas om

”demokratins kris” vars uttryck byggs upp av det faktum att endast en procent av Sveriges

befolkning är aktiva medlemmar inom ett riksdagsparti. Vilket resulterar i en typ av

elitdemokrati där några få proffspolitiker styr över folket. Det kan kopplas till Dahls dialog

mellan Aristos och Demos där problematiken kring vem som är kvalificerad nog att styra ett

land, eller att helt enkelt styra över sig själva, diskuteras (Dahl 2002).

I samband med detta lyfter författarna ett antal lösningar på ”demokratins kris”.

Inledningsvis menar de att det krävs tydligare alternativ och politiska visioner. När inget parti

vågar sticka ut och komma med nya idéer tappar folket tron på politikernas visionsförmåga.

Precis likt Dahl (2002) lyfter inom kriterier för upplyst förståelse krävs det att väljare har

kunskaper om samhället och demokratins funktion samt engagerar sig mer i politiken. Detta

bör enligt författarna lösas via utbildning och information (Eriksson m.fl. 2017). Vissa

kommuner har börjat sitt arbete med e-demokrati som också lyfts som en lösning, det vill

säga möjligheter till att delta i folkomröstningar och medborgarinitiativ på nätet (Eriksson

m.fl. 2017).

46

Ett sista problem som presenteras är om demokratin blir oreglerad skulle riskerna för en

majoritet som i fördel för sig själva förtrycker minoriteten öka. Pluralismen skulle då hotas

och populismens utbredning ökas (Eriksson m.fl. 2017).

De resonerar i en del av kapitlet kring övernationell demokrati. En tes som inte någon av de

andra böckerna berört. Diskussionen ligger kring ifall en övernationell demokrati är möjlig

och Eriksson m.fl. (2017) menar att politiska problem som miljöfrågor,

fattigdomsbekämpning, terrorism och migration måste lösas via internationellt samarbete. I

samband med det lyfts dock det faktum att inter- och övernationella organisationer likt EU

och FN har stora problem med att fatta majoritetsbeslut som alla medlemmar är villiga att

följa, vilket talar för att ett övernationellt styre skulle vara problematiskt och ineffektivt.

Eriksson m.fl. (2017) presenterar som tidigare nämnt diktaturen likt demokratins motsats

och diktaturen beskrivs i ständig relation till demokratin och endast i negativ mening. De

problematiserar inte eventuella fördelar med diktaturen, tillexempel den effektivitet Dahl

(2002) lyfter inom det auktoritära styret. Eriksson m.fl. (2017) menar dock att det i tid av

krig, svält, terrorism och oro är lätt för ett folk att önska en stark ledare, anledningen

motiveras inte.

47

6. Avslutande diskussion Eftersom skolan är den institution i samhället som enskilt ska fostra våra barn till att bli

demokratiska medborgare är den kunskap som skolan lär ut essentiell. Genom läroböcker

och undervisning struktureras elevernas syn på omvärlden, deras tänkande och deras

uppfattning av problemlösningar, kategorier och begrepp (Selander 1988). En stor del av

lärandet är baserat på vad en elev redan kan, vilket innebär att ny kunskap tar språng från

redan befintlig kunskap. Genom att lära sig begrepp i relation till varandra kan vi bredda vår

egen kunskap och förståelse och därför var en undersökning kring hur demokrati och

diktatur begreppen beskrivs i läroböcker relevant. Syftet med den här studien var att

undersöka hur begreppen demokrati och diktatur har beskrivits över tid i

samhällskunskapsböcker på gymnasiet, om begreppen presenterats i relation till varandra

och ifall det råder några skillnader i redogörelserna över tid.

Nedan följer en tematiserad sammanfattning över de olika läroböckernas framställning av

demokrati och diktatur över tid. Läroböckerna beskrivs efter årtionde för att avslutningsvis

under 6.4 Konklusion svara på frågeställningen om redogörelserna sker i relation till

varandra, om de skiljer sig över tid och i sådana fall hur.

6.1 1990-talet

Almgren och Hellzéll (1991) och Keiser och Rydén (1997), författarna till böckerna skrivna

under 1990-talet, presenterar demokrati och diktatur som motsatser, ett faktum även Dahl

(2002) hävdar är essentiellt för att förstå begreppens innebörd. Tidigare kunskap används då

i samspel med nyvunnen kunskap för att bredda en persons perspektiv (Strandberg 2007).

Eftersom lärandet i skolan är en konstruktiv och målorienterad process organiserar eleverna

den kunskap de tar till sig i mönster som stämmer överens med den kunskap de redan har

(Arfwedsson och Arfwedsson 2002). Det är dock endast Almgren och Hellzéll (1991) som

beskriver begreppen i direkt relation till varandra i samma kapitel. Keiser och Rydén (1997)

har valt att dela upp begreppen i två olika kapitel vilket går ifrån tanken om att lära sig

begrepp i samspel med varandra. Begreppen beskrivs trots olika kapitel i relation till

varandra, men sambandet blir inte lika starkt när de behandlas i olika delar av boken.

Båda läroböckerna skrivna under 1990-talet beskriver demokrati likt en process för att fatta

beslut, vilket även är grunden för Dahls (2002) demokratiteori. Almgren och Hellzéll (1991)

skildrar demokratin likt ett ouppnåbart ideal som inte existerar i verkligheten, författarna

48

presenterar dock ingen närmre beskrivning av vad som istället existerar, likt Dahl (2002) gör i

samband med redogörelsen för polyarki. Tillskillnad från Almgren och Hellzéll (1991) lyfter

dock Keiser och Rydén (1997) inga redogörelser som speglar ett demokratiideal, istället

lyfter de Västeuropa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan som exempel på fullt

utvecklade demokratier. Även Almgren och Hellzéll (1991) ger empiriska referenser till

demokratiska länder i Europa, Nordamerika och länder som Australien, Nya Zeeland, Indien

och Japan. Skillnaden läroböckerna emellan är att Almgren och Hellzéll (1991) inte beskriver

dessa länder som utvecklade demokratier likt Keiser och Rydén (1997), utan att de

fortfarande försöker nå de demokratiska kriterierna.

I samband med redogörelsen för de utvecklade demokratierna presenterar dock Keiser och

Rydén (1997) ett antal kriterier för att uppnå dessa typer av demokratier, något som

presenteras som just önskvärda. Kriterierna är åsiktsfrihet, mötesfrihet, rättssäkerhet,

yttrandefrihet, allmän och lika rösträtt, hemliga val samt lagstiftning i samspel mellan

riksdag och regering. Även Almgren och Hellzéll (1991) redogör för ett antal kriterier ett land

ska uppfylla för att nå demokratiidealet, dessa är regelbundna val där alla har en likvärdig

röst, garanterad åsikts- och opinions-bildning via yttrandefriheten, att politiska partier ska

fritt ha möjlighet att bildas och att det ska finnas flera att välja mellan, majoritetsprincipen

som innebär att majoritetens vilja vinner och rättssäkerhet som garanterar att ingen kan

åtalas eller straffas utan stöd i lag. De kriterier som läroböckerna presenterar kan relateras

till de kriterier Dahl (2002) presenterar för polyarki, det styrelseskick som inte når upp till

demokratikriterierna. Kriterierna kan även kopplas till Karvonens (2008) syn på en demokrati

där ovanstående kriterier ingår. Även om författarna kort lyfter att kriterierna är önskvärda

förs ingen vidare diskussion kring vad det innebär.

Många av kriterierna passar även in i Dahls kriterier för demokrati, bland annat det effektiva

deltagandet där allmän och lika rösträtt och garanterad åsikts-och opinionsbildning ingår.

Opinionsbildningen och möjligheten till att bilda partier ingår även i kontroll av

dagordningen och den upplysta förståelsen. Det förs dock ingen vidare diskussion kring vilka

som faktiskt ska ingå i den allmänna rösträtten, ett kriterium som Dahl lyfter i samband med

alltomfattande medborgarskap samt lika rösträtt vid det slutliga avgörandet. Eftersom båda

läroböckerna antyder att kriterierna fyller en önskan eller ett ideal är kopplingen till Dahls

kriterier för polyarki starkare än till den fullgoda demokratin.

49

I redogörelsen för diktatur, demokratins motsats, hänvisar Almgren och Hellzéll (1991) precis

likt Karvonen (2008) till Dantes nivåer i helvetet vilket ska spegla komplexiteten av att

definiera alla diktaturer lika. I samband med det presenterar Almgren och Hellzéll (1991) ett

antal olika former av diktatur, dessa är kommunistiska länder, militärdiktaturer, religiösa

diktaturer och övriga enpartistater. Keiser och Rydén (1997) är inte lika utförliga i sin

beskrivning utan delar endast in diktaturerna efter auktoritära, totalitära och kommunistiska

styren.

De diktaturerna har gemensamt är att det är en eller flera kvalificerade som styr landet,

minoriteten styr över majoriteten vilket går emot majoritetsprincipen, ett faktum båda

läroböcker relaterar till. Dahl (1968) menar att detta är den främsta skillnaden mellan

demokratin, polyarkin och diktaturen, inom demokratin ska majoriteten styra, inom

polyarkin är det flera minoriteter som gemensamt styr och inom diktaturen är det endast en

minoritet som styr över landet. Keiser och Rydén (1997) resonerar kring hur minoriteten via

majoritetsprincipen i en demokrati helt enkelt får finna sig i det beslut som fattats och ställer

sig en fråga kring hur man ska tillfredsställa minoriteten? Ett svar på det presenterar Dahl i

sin beskrivning av polyarki, där flera minoriteter styr istället för en suverän majoritet. Även

Almgren och Hellzéll (1991) resonerar kring hur en demokrati i empirin består av flera

beslutande minoriteter och inte endast en suverän majoritet.

Almgren och Hellzéll (1991) samt Keiser och Rydén (1997) lyfter båda den problematiken

som uppstår inom en demokrati i samband med civil olydnad som trädkramare, Greenpeace

anhängare och de som på annat sätt går emot lagen för att skydda någonting i samhället.

Terrorism och nynazistiska rörelser är även en problematik båda läroböckerna presenterar

kortfattat.

6.2 2000-talet

Bengtsson (2000) och Brolin och Nohagen (2007) beskriver båda demokratin och diktaturen

likt motsatser, dock sammanfattar Bengtsson (2000) diktaturen med endast tre meningar

vilket motsätter sig tanken om att lära sig av motsatser. För att få en djupare förståelse av

demokratin krävs det enligt Dahl (2002) att även dess motsats diktaturen redogörs för, ett

samband som Bengtsson i princip utelämnar. Brolin och Nohagen (2007) beskriver däremot

begreppen i en mer ingående relation till varandra och lyfter vikten av att förstå gränslandet

mellan styrelseskicken.

50

Bengtsson (2000) inleder sin redogörelse för demokrati med att beskriva den som ett

tillvägagångssätt för att fatta beslut vilket kan relateras till Dahls tanke om att demokrati är

en process för att fatta beslut. Besluten ska fattas av majoriteten av folket och det är

grunden för demokratin (Bengtsson 2000). Dock lyfter även Bengtsson det faktum att

demokratin endast är ett ideal som är omöjligt att uppnå och att begreppet missbrukas när

vi talar om ”de demokratiska länderna” som att det finns en exakt gräns mellan de

demokratiska länderna och resterande länder som då är diktaturer. Bengtsson (2000)

betonar den gråskala som existerar mellan styrelseskicken. Brolin och Nohagen (2007)

beskriver precis likt Bengtsson (2000) hur demokratin är ett ideal och att dess främsta

kännetecken är att folket har rätt i att besluta i frågor som rör dem själva, vilket även

framgår i dialogen mellan Aristos och Demos (Dahl 2002).

Bengtsson (2000) såväl som Brolin och Nohagen (2007) lyfter ett antal kriterier för

demokratin. Bengtsson (2000) menar att kriterierna är ouppnåeliga, likt Dahls tanke, men att

västerländska demokratier är de länder som är närmast att uppfylla kriterierna. Kriterierna

är tros-, åsikts-, yttrande-, mötes-, och pressfrihet, allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och

regelbundna val, flerpartisystem med frihet att bilda nya partier, majoritetsprincipen och

rättssäkerhet (Bengtsson 2000). De kriterier Brolin och Nohagen (2007) lyfter är allmän och

lika rösträtt, allmänna fria och hemliga val, yttrande, mötes och tryckfrihet, rättssäkerhet

och majoritetsbeslut.

Författarna lyfter liknande kriterier för demokrati men skiljer sig samtidigt åt i sin

beskrivning av vilka länder som uppfyller dessa kriterier, om något land ens gör det.

Bengtsson (2000) diskuterar huruvida länder verkligen når upp till kriterierna, Sverige som

exempel, medan Brolin och Nohagen (2007) istället betonar att demokratiska kriterier kan

vara bräckliga (exempelvis i arbetet mot terrorism där säkerhet går före mänskliga

rättigheter). Brolin och Nohagen (1997) hänvisar till Winston Churchill som sa ”Demokrati är

det sämsta styrelseskicket i världen – om man bortser från de andra.”, och betonar i den

meningen de brister demokratin besitter. Det berör även den gråzon som existerar mellan

styrelseskicken, vilket Karvonen (2008) även lyfter. Det förekommer ingen beskrivning av

olika grader av demokrati i någon av läroböckerna, tillexempel likt den uppdelning i

demokrati, halvdemokrati eller diktatur som Karvonen (2008) gör.

51

Även i dessa läroböcker berör kriterierna Dahls demokratikriterier, eftersom författarna

dock beskriver hur kriterierna representerar ett ideal är Dahls tes om polyarki närmare till

hands än den fullgoda demokratiteorin han även presenterar.

De exempel Bengtsson (2000) lyfter i relation till demokratibegreppet är USA, Japan och

Schweiz. Även Frankrikes, Tysklands, Sveriges och Storbritanniens styrelseskick nämns och

beskrivs som demokratiska. Brolin och Nohagen (2007) redogör för

demokratiseringsprocessen uppbyggd av tre vågor där vardera våg följs av ett bakslag. Bland

annat nämns Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland, Italien, Japan, Indien,

Portugal och Grekland som exempel på länder som demokratiserats.

Brolin och Nohagen (2007) beskriver diktatur i samband med demokratin och lyfter olika

typer av det hierarkiska styret - monarki, militärdiktaturer, partidiktaturer, aristokrati och

teokrati. De empiriska referenserna som redogörs är Nordkorea, Kina och en hänvisning

tillbaka till Nazisttyskland under andra världskriget. Likt Dahls tanke om förmyndarskapet

och den främsta skillnaden demokratin och diktaturen emellan, syftar båda läroböckerna till

att en diktatur styrs av en eller flera starka ledare och majoriteten skall lyda under det styret.

I dialogen mellan Aristos och Demos redogör Dahl för hur demokratin och diktaturen skiljer

sig åt genom att medborgare i den demokratiska tanken har lika möjlighet och kompetens

att styra över sig själva, medan de inom diktaturen inte anses vara nog kvalificerade. Brolin

och Nohagen (2007) diskuterar demokratin och diktaturen i samband med varandra när de

lyfter diktaturens effektivitet gentemot den representativa demokratins tröghet. I och med

att ett land styrs av en stark kvalificerad ledare kan landet styras effektivt och beslut kan

fattas utan omvägar. Den styrelseform som effektiviteten bygger på, saknar dock

representation från folkets vilja (Brolin och Nohagen 2007). Bengtsson (2000) lyfter ingen

diskussion kring diktatur begreppet förutom att det är demokratins motsats.

Även läroböckerna skrivna under 2000-talet lyfter aspekten av demokratins problematik likt

civil olydnad i form av ungdomar som protesterar mot beslut av husrivning, trädkramare och

motstånd till vapentillstånd. Arbetet mot terrorism och nynazism berörs också som en av

demokratins största problematik, ett område som i läroböckerna från 2000-talet får mer

utrymme än i läroböckerna från 1990-talet. Detta kan kopplas till det ökade hotet av

terrorism som uppdagats efter 9/11 2001.

52

6.3 2010-talet

Almgren m.fl. (2012) samt Eriksson m.fl. (2017) beskriver demokrati och diktatur i relation till

varandra och betonar samtidigt att det inte finns någon exakt gräns mellan de två

styrelseskicken. Gråzonen som Karvonen (2008) lyfter berörs i båda läroböckerna. Eriksson

m.fl. (2017) är mer utförlig i sin beskrivning och presenterar skillnaderna i en tabell med

fördelarna för demokrati samt nackdelarna för diktaturen. Motsvarande problematisering av

diktaturens fördelar förekommer inte. Likt tidigare läroböcker presenteras demokrati och

diktatur som varandras motsatser, vilket kan kopplas till föreställningen om att vi lär oss via

motsatser samt bygger ny kunskap utifrån redan befintlig kunskap (Arfwedsson och

Arfwedsson 2002).

Den främsta skillnaden mellan demokrati och diktatur är enligt Almgren m.fl. (2012) att

oppositionen, det politiska motståndet, är essentiellt inom en demokrati medan det inom en

diktatur ses som ett hot mot rådande styre. Eriksson m.fl. (2017) beskriver hur det typiska

kännetecknet för en diktatur är hur just makten är centrerad till några få och opposition inte

tillåts vilket bidrar till att folket inte kan påverka hur landet styrs, ett faktum även Karvonen

(2008) berör i sin beskrivning av diktaturen. Eriksson m.fl. (2017) samt Almgren m.fl. (2012)

menar, precis likt Dahl och Karvonen, att diktaturen styrs av en stark kvalificerad ledare eller

några få kvalificerade, resterande delen av folket ska leva under styret av en minoritet.

Enligt Almgren m.fl. (2012) är demokrati ett verktyg för att fatta beslut, vilket även är

grunden för Dahls demokratiteori. Eriksson m.fl. (2017) lyfter även demokratin likt en

beslutsapparat och presenterar olika delar av demokratin i form av indirekt och direkt

demokrati. Båda läroböckerna presenterar, likt tidigare läroböcker, ett antal kriterier som

krävs för att uppnå demokrati. I detta fall är Eriksson m.fl. (2017) mest utförlig i sin

redogörelse och det är även de kriterierna som är närmast Dahls demokratikriterier.

Eriksson m.fl. (2017) menar att för att demokrati ska uppnås krävs allmän och lika rösträtt

där alla vuxna medborgare har rätt att rösta, fria och regelbundna val, majoritetsprincipen

skall gälla, politisk pluralism där det finns flera olika alternativ att välja mellan, valhemlighet,

rättssäkerhet och maktdelning, mänskliga rättigheter, fungerande statsförvaltning och

slutligen kunniga och engagerade medborgare.

Almgren m.fl. (2012) lyfter också ett antal kriterier för demokrati, dessa är regelbundna

politiska val och fri partibildning, allmän och lika rösträtt, valhemlighet, fri opinionsbildning,

53

majoritetsprincipen och rättssäkerhet. De empiriska referenser Almgren m.fl. (2012) lyfter är

Sverige och Schweiz medan Eriksson m.fl. (2017) nämner Sverige, USA, Frankrike,

Storbritannien och Tyskland.

Almgren m.fl. (2012) presenterar även ett antal kriterier eller spelregler för diktaturen, dessa

är egentligen raka motsatsen till ovannämnda demokratikriterier och går ut på att

minoriteten styr över majoriteten. De empiriska referenser som presenteras i samband med

diktaturen är Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten, Nordkorea, Kina, Iran och

även Ryssland (Almgren m.fl. 2012). Eriksson m.fl. (2017) ger dock betydligt fler referenser

för diktaturen och nämner Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Eritrea,

Nordkorea, Saudiarabien, Somalia, Sudan, Syrien, Turkmenistan, Uzbekistan, Iran, Kina,

Nordkorea, Kuba, Burma Thailand, Iran, Mauretanien, Saudiarabien, Sudan, Jemen och i

delar av Nigeria och Somalia. I samband med det beskriver de även kort vilken typ av

diktatur som länderna är.

Likt tidigare läroböcker lyfter Almgren m.fl. (2012) den problematik en demokrati står inför

gällande rasism, terrorism och nynazism. Även civil olydnad likt trädkramare, älvräddare, och

djurrättsaktivister nämna. Eriksson m.fl. (2017) presenterar en helt annan form av

problematik och går in på demokratin ligger i kris. Eriksson m.fl. (2017) menar att

demokratin är långt ifrån perfekt eller ”färdig” och menar att medborgare måste ha större

möjlighet att påverka politiken mellan valen och representationen i riksdag och regering

måste även bli mer varierad då kvinnor, unga och utländska födda är underrepresenterade.

Människor måste börja engagera sig mer i politiken då endast 1% av Sveriges befolkning idag

är aktiva inom ett riksdagsparti, om partierna tappar stöd och avvecklas hotas den pluralism

som ska råda inom en demokrati (Eriksson m.fl. 2017). Som lösningar på dessa problem

krävs att politiker presenterar bättre visioner och även utbildning och bättre information är

nyckeln till problematiken (Eriksson m.fl. 2017). Eriksson m.fl. (2017) är den enda läroboken

som i samband med demokratiavsnittet även presenterar problematiken, eller möjligheten,

med en övernationell demokrati och i samband med det lyfter de EU och FN som exempel.

6.4 Konklusion

Syftet med studien var att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur har använts

över tid i samhällskunskapsböcker på gymnasiet. Syftet delades in i två frågeställningar som

behandlade hur begreppen beskrevs, ifall de beskrevs i relation till varandra och ifall att det

54

förekom några skillnader årtiondena emellan. Syftet och frågeställningarna för studien är

besvarade, men utfallet kanske inte blev det jag förväntat mig när det gäller skillnader

redogörelsen över tid. Demokrati och diktatur beskrivs i regel i samband med varandra, även

om kopplingen ibland är tunn, särskilt i boken Zigma (Bengtsson 2000) där diktaturen endast

beskrev med tre meningar. Zigma (Bengtsson 2000) är även den bok där demokrati

överhuvudtaget för minst utrymme, endast fem sidor vilket kan ställas mot Perspektiv på

samhället (Eriksson m.fl. 2017) där demokrati- och diktaturbegreppen får ungefär 30 sidor, i

övriga läroböcker ligger utrymmet mellan 5–18 sidor.

Alla läroböcker är överens om att demokrati är diktaturens motsats och detta speglar även

upplägget i böckerna. Demokratin beskrivs först likt ett önskvärt positivt ideal och ställs

sedan mot dess negativa motsats diktaturen. Endast Forum (Brolin och Nohagen 2007) lyfter

egentliga fördelar med diktaturen i form av att diskutera dess effektivitet. Effektiviteten

vänds dock sedan till att även den bli något negativt genom att minoriteten förtrycker

majoriteten. Upplägget i läroböckerna överensstämmer med den inledande tesen om att vi

lär oss bäst via motsatser och att ny kunskap använder befintlig kunskap likt en språngbräda.

Undantaget för det upplägget är Samhällsboken (Keiser och Rydén 1997) som beskriver

demokratin i ett kapitel och sedan diktaturen i ett annat kapitel. Begreppen beskrivs dock

fortfarande i relation till varandra. I allmänhet får diktaturen inte lika mycket utrymme som

demokratin, vilket kan förklaras av att demokratin beskrivs likt det önskvärda styrelseskicket.

Olika former av diktaturer beskrivs i alla läroböcker förutom Zigma (Bengtsson 2000), och

det handlar ofta om militärdiktaturer, partidiktaturer, monarkidiktaturer, religiösa

diktaturer, totalitära diktaturer och auktoritära diktaturer. De empiriska referenser som är

återkommande är Nordkorea, Kina, Iran, Ryssland och vissa afrikanska länder. Alla författare,

förutom Zigma (Bengtsson 2000) lyfter den gråzon som existerar mellan demokratin och

diktaturen och resonerar kring huruvida det går att avgöra vad som är demokrati och

diktatur, precis likt Karvonen (2008). Författarna är också överens om att diktaturen styrs av

en eller flera kvalificerade ledare och att minoriteten därför styr över majoriteten, vilket

överensstämmer med Dahls (2002) och Karvonens (2008) syn på styrelseskicket.

Alla läroböcker berör på ett eller annat sätt att demokrati är ett ideal, något önskvärt som

idag egentligen inte existerar i dess fullaste form. Trots detta nämner alla läroböcker länder

som är demokratiska exempelvis USA, Sverige, Japan, Indien, Tyskland, Frankrike och

55

Storbritannien, men ofta med ett tillägg om att de länderna är de som är närmast att nå de

kriterier som även presenteras som krav för demokrati och inte att de nödvändigtvis har nått

kriterierna fullt ut. På detta sätt berör läroböckerna Dahls tes om att demokrati är ett

ouppnåbart ideal och att det som existerar i verkligheten är annorlunda, därför kan det

konstateras att läroböckerna egentligen när de presenterar empiriska referenser, redogör

för det som Dahl benämner likt polyarki. Att vissa läroböcker benämner länder som

demokratiska utan en mer ingående problematisering eller diskussion kring vad demokrati

faktiskt är kan vara problematiskt. Elever kan då få uppfattningen om att demokrati i sin

fullaste form faktiskt existerar och att det styrelseskick som exempelvis äger rum i Sverige är

perfekt. Det är därför Dahls tes om polyarki är nödvändig, för att förstå verkligheten.

De kriterier läroböckerna presenterar, vilket alla gör i någon form, är väldigt liknande

varandra och kriterier om allmän och lika rösträtt, rättssäkerhet, majoritetsprincipen,

valhemlighet och pluralism är de vanligast förekommande. Utmärkande bland läroböckerna

är att den senaste boken, Perspektiv på samhället (Eriksson m.fl. 2017), presenterar de mest

utförliga kriterierna där bland annat medborgares engagemang och ansvar i en demokrati

lyfts som centralt.

Eriksson m.fl. (2017) är även den enda boken som i samband med demokratikapitlet

diskuterar möjligheterna för en form av övernationell demokrati i framtiden. Den aspekten

finns inte i de tidigare läroböckerna vilket kan bero på att tanken om övernationell

demokratin är relativt ny och därav relativt outforskad. En annan anledning till att Eriksson

m.fl. (2017) ger internationell och övernationell demokrati mer utrymme kan vara att Gy11

lyfter dessa perspektiv. Till skillnad från i Lgy70 och Lpf94 är politiska system på nationell

nivå samt internationella och nordiska samarbeten centrala i Gy11. Lgy70 tar också upp

internationell politik som ett moment, men berör inte det faktum att internationella

samarbeten ska förekomma. Medborgares möjligheter att påverka politiska beslut på både

lokal, nationell och internationell berörs även i Gy11.

Den problematiserande aspekten av undersökningen visar att läroböckerna väljer att lyfta

liknande problematik i och med redogörelsen av demokrati och diktatur. Det handlar ofta

om civil olydnad, terrorism, nynazism och rasism. Endast Eriksson m.fl. (2017), som

sammanfattningsvis är den bok som överhuvudtaget är mest utförlig, berör demokratins

56

problematik i form av politiskt engagemang bland medborgare, politikers brist på visioner

samt vikten av utbildning och information för att skapa belysta och medvetna medborgare.

Slutsatsen är att ja, det finns vissa skillnader i hur demokrati och diktatur beskrivs i

läroböcker i samhällskunskap över tid, redogörelserna i det stora hela är dock liknande i

grunden. Skillnader finns även i läroböcker inom samma årtionde och därför går det inte

med säkerhet att hävda att skillnaderna årtiondena emellan består av mer än att det är olika

författare som väljer att lyfta olika nyanser av begreppen. Självklart spelar samtiden som

böckerna skrivits under en roll i och med vilka empiriska referenser som ges och vilka

händelser som redogörs för, men grunden för begreppen är den samma i alla läroböcker.

Som ovan nämnt var detta resultat kanske inte det resultat jag förväntat mig, med hänsyn till

begreppens komplexitet var det väntade utfallet att finna större skillnader läroböckerna

emellan. En anledning till att redogörelserna liknar varandra kan bero på att demokrati och

diktatur är vedertagna och utvecklade begrepp vilket resulterar i konsensus mellan

författarnas tolkningar. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resultatet är att

analysenheterna är relativt få med hänsyn till den etablerade läroboksmarknad som råder

idag. Vid en studie där sex andra läroböcker analyseras kan resultatet därför bli annorlunda.

Ett alternativ kan vara att analysera fler läroböcker för att på så sätt öka studiens

trovärdighet, vilket dock kan vara utmanande beroende på tidsutrymmet, eller att

undersöka läroböcker skrivna av samma författare för att visa om författaren förändrat sin

redogörelse över tid. Värt att nämnas igen är att Eriksson (2017) som ensam författare i

undersökningen lyfter övernationell demokrati, vilket är ett relativt nytt fenomen. Det tyder

på en utveckling av det tidigare vedertagna begreppet demokrati. Med hänsyn till det kan en

studie som på liknande sätt genomförs om ytterligare ett årtionde, 2020, därför utröna

större skillnader mellan årtionden. Detta eftersom den övernationella demokratin troligtvis

kommer få större utrymme i kommande läroböcker.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att demokrati och diktatur inte är några entydiga

enkla begrepp, utan dess komplexitet är någonting som fortsatt kommer att diskuteras vilket

kan kopplas till det nät Dahl (2002) talar om i samband med forskningen om demokratiteori,

ett citat presenterat i inledningen. Dahl beskriver där demokratiskt teori som ett

tredimensionellt nät som på grund av dess storlek inte kan uppfattas med en enda blick.

57

Mindre elastiska trådar bygger upp nätet och vissa av kopplingarna är fasta, medan andra

kopplingar är lösare förbindelser. Nätet är likt universum ändligt men utan gränser. När du

följer en inriktnings argument, en av nätets trådar, kan du i slutet av tråden istället befinna

dig i början av en annan tråds argument (Dahl 2002).

6.5 Förslag på vidare undersökning

Undersökningar som analyserar läroböckers innehåll är högst centrala eftersom det för

lärare inte finns tidsutrymme till att själv granska dess innehåll. Läroböcker är en central del

av elevernas kunskapsbygge och hjälper dem att strukturera sin nyfunna kunskap i samband

med den kunskap de redan besitter (Selander 1988). För att genomföra en studie som med

större säkerhet visar på om det finns skillnader hur demokrati och diktatur beskrivs i

läroböcker över tid kan ett förslag vara att använda sig av fler än sex läroböcker. Att välja

läroböcker skrivna av samma författare eller förlag, för att undersöka om de förändrat sin

redogörelse över tid kan även vara en möjlighet.

Ytterligare ett förslag på ett område inom redogörelsen för demokrati- och

diktaturbegreppen i skolan kan vara att intervjua lärare i samhällskunskap gällande om, och i

sådana fall hur, de upplever att undervisningen kring samhällskunskap har förändrats över

tid. Frågeställningar kan behandla vad skillnaderna kan bero på och om lärare anser att

läroböckernas upplägg har en roll i eventuella förändringar.

58

7. Litteraturförteckning

7.1 Tryckta källor

Almgren, Hans (red.) (1991). Vi och vår värld: samhällskunskap för gymnasieskolans

teoretiska linjer. 3. uppl. Malmö: Gleerup

Almgren, Hans, Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik (2012). Reflex: samhällskunskap för

gymnasieskolan. 123. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Altheide, David L. (1996). Qualitative media analysis. Thousand Oaks, Calif.: Sage

Arfwedsson, Gerd och Arfwedsson, Gerhard. (2002) Didaktik för lärare – en bok om lärares

yrke i teori och praktik. 2. uppl. Stockholm: HLS förlag.

Bengtsson, Bengt-Arne (2000). Zigma samhällskunskap: ABC kurserna. [Lärobok]. 4. uppl.

Stockholm: Almqvist & Wiksell

Brolin, Krister & Nohagen, Lars (2007). Forum: samhällskunskap ABC. Stockholm: Bonnier

Utbildning

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. 1. uppl.

Malmö: Liber

Eriksson, Johan, Thornström, Peggy & Kesselfors, Jenny (2017). Perspektiv på samhället 1-2-3. Lund: NA förlag Hadenius, Axel (2006). Demokrati: en jämförande analys. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Held, David (1997). Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 2., rev. och utvidgade uppl. Göteborg: Daidalos Karvonen, Lauri (2008). Diktatur: om ofrihetens politiska system. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag Keiser, Jan och Rydén, Kjell. (1997) Samhällsboken – kurserna ABC. 10. uppl. Örebro: Liber AB. Levi, M. (2008) Annual Review of Political Science.”A Conversation with Robert A. Dahl”.

Volume 12, 2009.

Dahl, Robert A. (2002). Demokratin och dess antagonister. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront i

samarbete med Demokratiakad.

Dahl, Robert A. (1989). Democracy and Its Critics. New Haven: Yale University Press.

Dahl, Robert A. (2000). On democracy. London: Yale University Press

Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. 1. uppl.

Malmö: Liber

59

Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från

läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratu

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag

Skolverket (1970). Läroplan för gymnasieskolan, Lgy70. 2. uppl. Stockholm: Svenska

utbildningsförlaget Liber Ab

Skolverket (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket

7.2 Elektroniska källor

Brännberg, Sara-Lisa (2008) Begreppslig kunskap i läroböcker - Hur begreppen diktatur och

demokrati behandlas i två läroböcker inom ämnet samhällskunskap.

file:///C:/Users/elilan02/Documents/skola/tidigare%20forksning%2010%20brännberg%20di

ktatur.pdf (Hämtad 2018-02-28) Karlstads universitet.

Danberg, Alex och Olsen, Tommy (2010) Demokrati förmedlat – en analys av demokrati i

samhällskunskapsböcker.

file:///C:/Users/elilan02/Documents/skola/tidigare%20forksning%208%20danberg%20olsen.

pdf (Hämtad: 2018-02-28) Malmö Högskola.

Frisell Landenmark, Lisa & Hansson, Martin (2014) Är demokratin i förändring? - En analys av

demokratibegreppet i läroböcker i samhällskunskap för åk 4-6.

file:///C:/Users/elilan02/Documents/skola/tidig%20forksning%201%20frisell%20landenmark

%20tid.pdf (Hämtad 2018-02-28) Uppsala Universitet.

Hedlund, Fredrik och Ahlqvist, Mattias (2007) Den enda rätta demokratin - en idéanalys av

gymnasielitteratur och dess beskrivning av demokratibegreppet.

file:///C:/Users/elilan02/Documents/skola/tidigare%20forskning%206%20hedlund%20ahlqvi

st.pdf (Hämtad 2018-02-28) Södertörns högskola.

Lång, Elisabeth. SVT Nyheter (2018) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nazister-

far-tillstand-att-demonstrera-1-maj-i-boden (Hämtad: 2018-03-07)

Lönnaeus, Olle m.fl. Sydsvenskan (2017) https://www.sydsvenskan.se/2017-09-30/nazister-demonstrerar-i-goteborg-folj-var-rapportering-har (Hämtad: 2018-03-07) Sundberg, Marit. (2018) SVT nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-utlandsk-paverkan-i-riksdagsvalet (Hämtad: 2018-05-16) Åkerberga, Anneli (2014) Att lära demokrati - En kvalitativ textanalys av läroböcker i samhällskunskap. file:///C:/Users/elilan02/Documents/skola/tidigare%20forksning%209%20åkerberga.pdf (Hämtad: 2018-02-28) Malmö Högskola.





