Den emotionella tonskalan

8/8/2019 Den emotionella tonskalan

1/31

SCIENTOLOGIGr vrlden till en bttre plats

Scientologi, grundad och utvecklad av L. Ron Hubbard, r en tillmpadreligis filosofi som erbjuder en exakt vg genom vilken var och en kantervinna sanningen och enkelheten om sitt andliga jag.

Scientologin bestr av speciella axiom som definierar de underliggandeorsakerna och principerna fr tillvaron och en oerhrd mngd observationerinom de humanistiska vetenskaperna en filosofisk kunskapssamling sombokstavligen r tillmplig p livet i dess helhet.

Denna omfngsrika kunskapsmngd resulterade i tv tillmpningar avmnet: fr det frsta, en teknologi fr mnniskan att n hgre tillstnd av andlig

medvetenhet och uppn den frihet som mnga stora filosofiska lror skt; ochfr det andra, ett stort antal grundlggande principer som mnniskor kananvnda fr att frbttra sina liv. Genom den andra tillmpningen erbjuderfaktiskt Scientologin inte ngonting mindre n praktiska metoder fr attfrbttra alla aspekter av tillvaron hjlpmedel fr att skapa nya stt att leva.Och hrifrn kommer det mne du just str i begrepp att studera.


2/31

Hur ofta har du inte hrt ngon sga: Jag frstr honom inte? Iblandverkar irrationellt och ofrutsett agerande vara det normala bland vravnner.

Faktum r att det aldrig tidigare har funnits en fungerande metodsom alltid frutser mnskligt beteende inte frrn nu.

L. Ron Hubbard utvecklade just en sdan metod, och den r

tillmplig p alla mnniskor, utan undantag.

Med dessa data r det mjligt att exakt frutse beteendet hos en


3/31

TONSKALAN

onskalan ett mycket viktigt hjlpmedel fr alla aspekterav livet som har att gra med ens medmnniskor r enskala som visar de p varandra fljande emotionella toner

som en person kan uppleva. Med ton menas en personstillflliga eller fortgende emotionella tillstnd. Knslorsom rdsla, vrede, sorg, entusiasm och andra knslor sommnniskor upplever visas p den hr graderade skalan.

Om skalan anvnds skickligt blir det mjligt fr en bde att frutse och

T


4/31

En person som kmpar mot hotande frluster befinner sig p vrede. Ochhan uppvisar andra aspekter av beteenden. Det hr r 1,5.

Den person som blott och bart misstnker att en frlust kommer att garum eller som r fixerad p den hr nivn r frbittrad. Han kan sgas vara pantagonism. Det r 2.0 p skalan.

Ovanfr antagonism r personens situation inte s bra att han r entusiastisk,men inte heller s dlig att han r frbittrad. Han har missat ngra ml och kaninte omedelbart lokalisera andra. Han sgs vara p uttrkning, eller vid 2,5 pTonskalan.

Vid 3,0 p skalan har en person en konservativ, frsiktig synpunkt p livetmen han nr sina ml.

Vid 4,0 r individen entusiastisk, lycklig och vital.


5/31

Varje person har enkronisk ellervanemssig ton.Han eller honrr sig upp ellerner fr tonskalan

4,0

3,5

3,0

2,5

2,8 Njd3,0 Konservatism

3,5 Gladlynthet

4.0 Entusiasm

2,8


6/31

gr en ansats att skada hunden. Hunden kommer fortfarande nrmare och rmer hotande. Barnet blir rdd. Fruktan fr hunden som inte har ngon effektgr att barnet brjar grta. Om hunden fortfarande hotar honom kanskebarnet hamnar i apati och helt enkelt vntar p att bli biten.

Allteftersom objekt eller djur eller folk som bistr verlevnad blir otkomliga

fr individen sjunker han nerfr tonskalan.Allteftersom objekt eller djur eller folk som hotar verlevnad nrmar sig

individen sjunker han nerfr tonskalan.

Den hr skalan har en kronisk eller en akut aspekt. En person kan bringasnedt till en niv p tonskalan i tio minuter och sedan g tillbaka uppt, eller


7/31

Den fullstndiga tonskalan

Den fullstndiga tonskalan brjar en bra bit nedanfr apati.Med andra ord i ett lge dr en person inte knner ngon emotionalls fr mnet. Ett exempel p detta var den amerikansningen till atombomben; ngonting som de borde ha varit mycketbekymrade ver var s lngt bortom deras frmga att kontrollera, och skulle

sannolikt nog gra slut p deras existens, att de befann sig under apatiangende den. De tyckte faktiskt inte att den var speciellt mycket till problem.

Att knna sig apatisk angende atombomben skulle vara ett framstegjmfrt med att inte knna ngon som helst emotion infr ett mne som bordeberra en person djupt. Med andra ord r mnniskor faktiskt lngt under

ka instll-


8/31

DENFULLSTNDIGATONSKALAN40,0 Varandets klarhet _________________30,0 Postulat ________________22,0 Spel _________________

__

20,0 Handling _______________

8,0 Upprymdhet ____________6,0 Estetisk ________________4,0 Entusiasm ______________3,5 Gladlynthet _____________3,3 Starkt intresse ___________3,0 Konservatism____________2,9 Milt intresse_____________2,8 Njd_________________

__

2,6 Ointresserad ____________

2,5 Uttrkning ______________


9/31

Medlidande 0,9

Blidkande 0,8

__ Sorg 0,5

___

Botgring 0,375

___

Ofrtjnt 0,3

__ Sjlvfrnedring 0,2

__ Offer 0,1

_Hopplshet 0,07

_ Apati 0,05

_Oduglig 0,03

_ Dende 0,01

__

Kroppsdd 0,0

__

Misslyckande -0,01

__

mkan -0,1

_ Skam -0,2

_

_

_

_

_

__

__


10/31

Det karaktristiska fr tonskalan

Omrdet under apati r ett omrde utan smrta, utan intresse, ellerngonting annat som har betydelse fr ngon annan, men det r ett omrde avallvarlig fara eftersom man befinner sig under nivn dr man r kapabel attreagera p ngonting och kan fljaktligen frlora allting utan att mrka det.

En arbetare som befinner sig i ett riktigt dligt tillstnd och som faktisktr en belastning fr sin organisation kanske inte r i stnd att uppleva smrtaeller ngon knsla fr ngot som helst mne. Han befinner sig nedanfr apati.Vi har sett arbetare som skadat sig i handen och inte brytt sig om det och somfortsatt att arbeta trots att handen var illa skadad. Folk som arbetar pmedicinska kliniker och p sjukhus i industriomrden blir ibland ganskafrvnade nr de upptcker hur lite uppmrksamhet vissa arbetare visar frsina egna skador. Det r ett otckt faktum att personer som inte bryr sig omsina egna skador och som inte ens knner smrta frn dessa skador inte reffektiva och inte heller ngonsin kommer att bli effektiva, svida de inte frlite uppmrksamhet frn en scientolog. Sdana personer utgr en belastningfr andra. De reagerar inte korrekt. Om en sdan person manvrerar en kran


11/31

mrkbart. Man kan i detta fall frvnta sig kommunikation frn personensjlv, inte frn ngot slags trningsmnster. Folk kan befinna sig kroniskt psorg, kroniskt p rdsla, kroniskt p vrede, eller p antagonism, elleruttrkning, eller kan faktiskt ha fastnat p entusiasm. En person somverkligen r kapabel r normalt ganska lugn angende saker och ting. Han kanemellertid uttrycka andra emotioner. Det r ett misstag att tro att totalt lugnr av ngot verkligt vrde. Nr man inte kan grta ut i en situation som

pkallar trar befinner man sig inte p varandets klarhet som en kroniskt ton.Varandets klarhet kan ltt frvxlas med subapati, men naturligtvis endast aven outbildad observatr. En flyktig blick p personens fysiska tillstnd r nogfr att man skall se skillnaden. Personer som befinner sig i omrdet kringsubapati r normalt ganska sjuka.

P varje emotionell niv p tonskalan har vi en kommunikationsfaktor. I

omrdet kring subapati kommunicerar personen faktiskt inte alls. Ngotsocialt gensvar eller trningsmnster eller, som vi sger, krets, skterkommunikationen. Personen sjlv verkar inte vara dr och det r faktiskt intehan som talar. Drfr r hans kommunikation ibland minst sagt egendomlig.Han gr fel saker vid fel tillflle och han sger fel saker vid fel tillflle.


12/31

ord har dessa mnniskor en bestmd reaktion p massa vid olika punkter pskalan. Saker och ting r antingen ljusa fr dem eller mycket glanslsa. Omdu kunde se genom gonen p en person i omrdet kring subapati skulle dusannerligen skda en mycket vattnig, tunn, drmlik, dimmig och overkligvrld. Om du sg genom gonen p en arg man skulle du se en vrld som varhotfullt solid, dr alla solida kroppar utstrlade brutalitet mot honom, men deskulle fortfarande inte vara tillrckligt solida eller tillrckligt verkliga eller

synliga fr en person i ett bra tillstnd. En person p varandets klarhet kan sesolida kroppar som de r, hur ljusa de r, och han kan tolerera en enormhavingness eller fasthet utan att reagera p det. Med andra ord, allteftersom vigr upp fr tonskalan, frn den lgsta till den hgsta nivn, blir saker och tingmer och mer solida och mer och mer verkliga.

Observation av det uppenbara

Tonskalan r ett utomordentligt anvndbart verktyg nr det gller attfrutse karaktren och beteendet hos en person. Men fr att kunna bli bra pdet mste man vara i stnd att knna igen en persons position p skalan meden enda blick.


13/31

Hur lr man ngon att se vad som finns dr? Tja, du stller fram ngotsom han kan titta p, och fr honom att tala om fr dig vad han ser. En individkan va p det hr p egen hand eller i grupp, t ex. en klass. Man vljer heltenkelt ut en person eller ett objekt och observerar vad som finns dr. I ettkursrum t ex, ber man en studerande att g och stlla sig lngst fram, s attresten av de studerande kan titta p honom. En instruktr str bredvid ochfrgar de studerande:

Vad ser ni?De frsta svaren lter ungefr s hr:Tja, jag kan se att han r mycket erfaren.Jas, det kan du? Kan du verkligen se hans erfarenhet? Vad r det du

ser dr?Jo, jag kan se p rynkorna kring hans gon och mun att han har massor

av erfarenhet.Okej, men vad ser du?h, jag fattar. Jag ser rynkor kring hans gon och mun.Bra!Instruktren godtar inte ngonting som inte r fullt synligt.


14/31

Ja.

Utmrkt.Mlet med den hr typen av vning r att f en studerande dithn att hankan titta p en annan person eller ett freml och se exakt vad som finns dr.Inte en slutledning av vad som skulle kunna finnas dr, utifrn vad hanfaktiskt ser dr. Bara vad som finns dr, synligt och uppenbart fr gat. Det rs enkelt att det nstan gr ont.

Man kan f ett gott tips om en persons kroniska ton, genom att iaktta vadhan gr med sina gon. I apati ger han intryck av att stirra flera minuter istrck p ett speciellt freml. Det r bara det att han inte ser det. Han r intealls medveten om fremlet. Om man drog en sck ver huvudet p honom,skulle hans blick frmodligen frbli riktad mot samma punkt.

Nr personen kommer upp till sorg, ser han nedslagen ut. En person ikronisk sorg har en bengenhet att en stor del av tiden ha blicken nedtvnd,fst p golvet. I det lgre omrdet av sorg r hans uppmrksamhet ganskafixerad, liksom den r i apati. Nr han brjar komma upp i bandet frtonnivn rdsla, ser man hur hans blick flackar omkring, men den rfortfarande riktad nedt.


15/31

2,5 Uttrkning

1,5 Vrede


16/31

Deras verkliga syfte med att verhuvudtaget prata med mnniskor r attfaststlla var de ligger p tonskalan kronisk ton och social ton. De fr frgorsom r avsedda att ge upphov till ett drjsml och att bryta igenom socialtrning och utbildning, s att den kroniska tonen sticker fram.

Hr r ngra exempel p frgor som anvnds fr den hr vningen: Vadr det mest pfallande hos mig? Nr klippte du dig senast? Tror du att folkarbetar lika mycket nu som fr 50 r sedan?

Frst faststller de studerande bara tonen hos den person de intervjuar och mnga och skiftande r deras ventyr nr de gr detta! Senare, nr de harvunnit en smula tillfrsikt nr det gller att stoppa frmmande mnniskor ochanstta dem med frgor, lggs fljande instruktioner till: Intervjua minst 15personer. Fr de fem frsta: Avpassa din ton efter deras, s snart du har


17/31

HUBBARD-TABELLENFRBEDMNINGAVMNNISKANHela mnet om hur man exakt bedmer sina medmnniskor r ngonting

som mnniskan har velat kunna gra under lng tid. I Scientologin har vi entabell som visar ett stt p vilket man exakt kan utvrdera mnskligt beteendeoch frutsga vad en person kommer att gra.

Det r Hubbard-tabellen fr bedmning av mnniskan som det finns ettexemplar av i slutet p hftet

Tabellen visar graderna av etik, ansvar, uthllighet i frga om att flja enbestmd kurs, frhllande till sanning och andra identifierande knneteckenfr individen lngs de olika niverna p tonskalan.

Du kan underska tabellen och i rutorna kommer du att finna de olikaknnetecknen p dessa tonniver allteftersom du gr igenom den. Frfrligt

.,


18/31

om det s r 1,5 eller 3,0, kommer att bertta en historia om en mnskligvarelse fr dig.

Eftersom goda och dliga nyheter, glada och ledsna dagar pverkar enperson, finns det naturligtvis tillflliga upp- och nedgngar p den hrtonskalan. Men, som tidigare nmnts finns det en kronisk tonniv, ettgenomsnittsbeteende fr varje individ.

P samma stt som en individ befinns vara lgre och lgre p den hrtabellen, r ocks hans vakenhet, hans medvetenhet lgre och lgre.

Individens kroniska sinnesstmning eller instllning gentemot tillvaronavtar i direkt proportion till hur han ser p det fysiska universum och

organismer runtom sig.

Det r ingen fullstndig frklaring att endast pst att man blir fixerad i sininstllning till det fysiska universum och organismer runtomkring en, fr dethnder definitivt saker, bortom medvetandet, som fr detta att intrffa. Detmanifesterar sig emellertid som en nedgng av medvetandet med avseende p


19/31

Den omgivning man har pverkar ocks starkt ens position p skalan.Varje omgivning har sin egen tonniv. En mnniska som verkligen r en 3,0:akan brja agera som en 1,1:a (dold fientlighet) i en 1,1-omgivning. En 1,1:aagerar emellertid inte bttre n runt 1,5 i en hgtonig omgivning. Om man boroch lever i en lgtonig milj kan man frvnta sig att slutligen sjlv blilgtonig. Detta r ven sant fr ett ktenskap man tenderar att anpassa sigtill tonnivn hos sin kta hlft.

Den hr tonskalan gller ven fr grupper. Ett fretag eller en nation kanunderskas med avseende p sina olika vanemssiga reaktioner och dessa kanpositionbestmmas p skalan. Det kommer att visa vilken verlevnadspotentialett fretag eller en nation har.

Tabellen kan ven anvndas vid anstllning av folk och vid val av partner.

Den utgr ett exakt index ver vad man kan frvnta sig och ger dig en chansatt frutse vad folk kommer att gra innan du har ngon strre erfarenhet avdem. Dessutom ger tabellen dig en uppfattning om vad som kan hnda meddig i vissa omgivningar eller runt vissa personer, fr de kan dra ner dig ellerlyfta dig till skyarna.


20/31

En individ kan

hjas endastungefr enhalv punkt

p tonskalangenomkonversation

Genom att

reagera meduttrkning pen person somr arg kan

personens tonhjas.


21/31

samma stt; och drefter fortstter man med en ledig konversation, kanske omsport, och iakttar om personen reagerar p det. Om du inte fr ngon reaktion,prata d antagonistiskt om saker som personen knner till men naturligtvisinte om personen sjlv fr att se om han reagerar p det. Frossa drefter i litenedsttande skvaller och se om det finns ngon reaktion p det. Om inte detfungerar, fll d ngon kommentar om hur hopplst och elndigt saker ochting r. Ngonstans i det hr omrdet kommer personen att hlla med om dentyp av kommunikation som erbjuds det vill sga, han kommer att reagera psamma stt. Ett samtal kan drefter ga rum lngs det band dr man upptcktatt personen befinner sig och man kommer snabbt att erhlla tillrckligt medinformation fr att kunna gra en bra frsta bedmning av var personenbefinner sig p skalan.

Den hr tvminuterspsykometrin med konversation kan ven utfras pgrupper. Den talare som vill ha sin publiks odelade uppmrksamhet fr inteprata ovanfr eller under publikens tonniv mer n en halv punkt. Om han nskarhja publikens ton, br han prata ungefr en halv punkt ovanfr dess allmnnatonniv. En driven talare som anvnder den hr tvminuterspsykometrin ochnoggrant noterar reaktionerna hos sin publik, kan, p tv minuter, avsljapublikens tonniv varp allt han behver gra r att anta en ton strax


22/31

PRAKTISKAVNINGARFljande vningar kommer att hjlpa dig att frst det hr hftet och kadin frmga att faktiskt tillmpa den kunskap som finns i det.

1

Anvnd Hubbard-tabellen fr bedmning av mnniskan och tnk p fem

personer som du knner och faststll den kroniska tonnivn fr var ochen av dem. (Tala inte om fr personerna ifrga vad du faststllde derastonniv till.)

2

Praktisera obnosis. Se dig omkring i din omgivning och va p att iaktta

vad som finns dr. Lgg mrke till saker som r tydligt uppenbara. Tilltinga antaganden i din observation. Fortstt att va p obnosis tills du rsker p att du kan gra det utan att lgga till ngra antaganden.

3Faststll tonnivn hos olika personer. Bege dig till en plats dr det finnsmycket folk Vlj ut en person och ange hans eller hennes tonniv Gr


23/31

5Nr du blivit sker p att utfra vning 4, intervjua fler mnniskor.

Intervjua tminstone 15 personer. Fr de fem frsta: Avpassa din tonefter deras, s snart du har faststllt den. Fr de fljande fem: G nedfrskalan, till nedanfr deras kroniska ton, och se vad som hnder. Fr desista fem: Anta en hgre ton n deras. Anteckna dina observationer frnatt gra det hr. va p det med fler personer tills du r sker p att dukan faststlla en persons tonniv och drefter anpassa dig till den, lgga

dig nedanfr den eller lgga dig en ton ovanfr den.

6Utfr en tvminuters psykometri p en person. Inled ett samtal med enperson och, med hjlp av teknikerna som ges i det hr hftet, bestmvilken tonniv som personen reagerar p. Upprepa det hr med andrapersoner tills du r sker p att du kan faststlla vilken tonniv en


24/31

Ett slumpvisurval av

mnniskorsom erhllitScientolog-

processingvisade att de

ptagligt katsin position ptonskalan.

SCIENTOLOGIHJER TONNIVN

3,0

0,0

Efter

Efter

Efter

EfterEfter

Fre

Fre

Fre Fre

4,0Entusiasm

Konservatism

Antagonism

2,0

1,0Rdsla

Fre

Kroppsdd

Fall A Fall B Fall C Fall D Fall E

Folk frn livets alla omrden; konstnrer,artister, skdespelare, chefer, frmn ochlrare frskrar att bruket av den hr tek-nologin placerar dem i livets frarste. Attvara i stnd att frutse andras beteende

gr livet till ett spel som du kan vinna,vilket visas i fljande redogrelser.

Kunskap om hur folk p olika tonniverreagerar frndrade allt fr en entreprenr isdra Kalifornien. Han upplevde en fr-

bttring rent allmnt i sin kompetens nrhan kunde tillgodogra sig dessa data.

Jag drevs alltid till vansinne nr jag frskte vara logisk i mitt umgnge medmnniskor som befann sig i de lgre bandenp tonskalan, speciellt folk p antagonism.

RESULTATFRNTILLMPNING


25/31

Jag tyckte verkligen om den hr kur-sen och de vinster jag fick frn den! Jag

hade hrt talas om den emotionella tonska-lan tidigare men jag hade ingen aning omhur man anvnde den. Och jag insg attdliga frsljare inte har denna kunskap,s det r inte undra p att de r besvrande!Med hjlp av den hr teknologin kan jag nug in p rtt tonniv och f mina frslj-ningsresultat att skjuta i hjden!

En flicka i Danmark hade problem meden vn. Det var ngonting som bekymradehonom men han ville inte kommuniceraom det. Hon frskte prata med honom,

men han ville nd inte sga vad som varp tok. Hans frtegenhet skapade en storupprrdhet mellan dem. Hon bestmdesig fr att skriva ett mycket uppmunt-rande brev till honom och till sin frvningupptckte hon att det inte hade ngon

En flicka i Skandinavien hade just gjortslut med sin pojkvn. ven om hon inte

var speciellt lycklig hade hon i alla fallkunskapen om tonskalan. Hon bestmdesig fr att anvnda detta hjlpmedel ochstadkomma en frndring i sitt liv:

Jag hade massor med vnner meningen som jag kunde tnka mig som pojk-vn. En ny kille anslt sig till vr vnkrets.Vi brjade kommunicera kort efter att hankommit med i gruppen och jag insg att vrkommunikationsniv nstan var identisk.Han verkade vara en mycket trevlig kille.

Jag kunde nmna att ngonting behvde

hanteras och nr jag vnde mig om var hanredan fullt sysselsatt med att hantera det.Han kunde sga att vi behvde kpa brdoch d var jag redan p vg till bageriet. Jagkunde sga ngonting och han kunde ltamig veta att han just tnkt p det. Vi mat-chade varandra perfekt p tonskalan. Jag


26/31

mnader allvarligt vervgde att sluta pjobbet.

D gick jag p ett fredrag i Scientologi-

kyrkan och lrde mig L. Ron Hubbardsteknologi om tonskalan. Frn det hr insg jag att det jag upplevde var att en delpersoner som jag hade att gra med var pantagonism p tonskalan. Och inte bara det,

jag nrmade mig dem p tonnivn rdsla vilket bara gjorde saken vrre!

Frn den stunden var jag frmgen attbekvmt handskas med andra omkring migoch jag tog inte saker och ting s personligtnr jag konfronterades med ngon p enlgre tonniv. Vilken lttnad!

gjort det brjade jag tala med honom ochgav honom riktlinjer p en tonniv liteovanfr hans. Hans ton hjdes, precis somdet stod i boken jag hade studerat. Han sken

upp lite och brjade g fortare och tog handom det han hll p med. Faktum r att helagruppen verkade lgga p ett extra kl baraav att se att det gick bttre fr den hrkillen!

Det kndes fantastiskt att vara i stnd

att frndra en situation till det bttre, meden sdan enkel tgrd.

Frtrogenhet med tonskalan hjlpte enung flicka i Australien att handskas meden person som ingen annan var i stnd atthandskas med. Hon stod i k fr att kpa

O


27/31

OM

L. RON

HUBBARD

an fddes i Tilden i Nebraska den13 mars 1911, och startade tidigtp sin vg av upptckter, en vg

som utmrktes av en hngivenhet till hansmedmnniskor. Jag ville att andramnniskor skulle vara lyckliga, och kundeinte frst varfr de inte var det, skrev han

om sin ungdomstid, och hri kan mansknja de tankar som lnge skulle leda hanssteg. Vid nitton rs lder hade han rest mern 40.000 mil och underskt javanesiska,

japanska, indiska och filippinska kulturer.Ron tervnde till Frenta staterna 1929

och terupptog dr sin formella utbildning

fr vrlden i boken Dianetik: Hur tanken pverkar kroppen. Dianetikboken var denfrsta populrhandboken om det mnskligasinnet som uttryckligen skrivits frgemene man. Den inledde en ny era avhopp fr mnskligheten och en ny fas iL. Ron Hubbards liv. Han upphrdeemellertid inte med sin forskning, ochallteftersom den ena upptckten efter denandra noggrant kodifierades mot slutet av1951, fddes den tillmpade religisafilosofin Scientologi.

H


28/31

ORDFRKLARINGAR

affinitet: grad av gillande eller tillgivenhet elleravsaknad drav. Den grundlggande definitionen avaffinitet r tolerans av avstnd, vare sig bra ellerdlig.clear: en person som inte lngre har sitt eget reaktivasinne. Se ven reaktiva sinnet i dessa ordfrklaringar.engram: en srskild typ av mental intrycksbildsom r en fullstndig inspelning av varje perceptionsom finns nrvarande vid ett gonblick av partiell

eller fullstndig medvetslshet. Engram lagras idet reaktiva sinnet. Se ven mentala intrycksbilderoch reaktiva sinnet i dessa ordfrklaringar.entheta: enturbulerad theta; syftar speciellt pkommunikationer som bygger p lgner ochfrvirring och som fljaktligen r av en skvalleraktig,avsnsande eller destruktiv natur, och som grs ifrsk att vervldiga eller undertrycka en personeller grupp. Se venenturbulera och theta i dessaordfrklaringar.enturbulera: gra upprrd eller oroad.etik:de tgrder en individ vidtar p sig sjlv fr attkorrigera ngot uppfrande eller ngon situation somhan r inblandad i och som strider mot hansgrupps ideal och vad som r bst fr den. Detr ngot personligt. Nr man r etisk eller harsin etik inne, r det ett resultat av ens egendeterminism och har orsakats av en sjlv.fall: ett vanligt uttryck fr en person som behandlas

nrvarande tid: den tid som finns nu och somblir frfluten nstan lika snabbt som man lggermrke till den. Det r en term som mer frittanvnds fr omgivningen s som den existerar nu.obnos: ett ord som satts samman ur frasen attobservera det uppenbara. Det r handlingen nr enperson tittar p en annan person eller ett fremloch ser exakt vad som finns dr, inte en slutledningav vad som skulle kunna finnas dr, utifrn vad han

faktiskt ser dr.postulat: en slutsats, ett beslut eller en lsningbetrffande ngonting.process: en exakt serie av direktiv eller en serie avtgrder som vidtas fr att uppn ett nskat resultat.processing: en speciell form av personlig vgledning,unik i Scientologin, vilken hjlper en individ atttitta p sin egen existens och frbttrar ens frmgaatt konfrontera vad man r och var man r.

Processing r en exakt, noggrant systematiseradaktivitet med exakta procedurer.reaktiva sinnet: den del av en persons sinne sominte str under hans viljemssiga kontroll och somutvar makt och herravlde ver hans medvetenhet,syften, tankar, kropp och handlingar.Scientologi: en religis tillmpad filosofi utveckladav L. Ron Hubbard. Det r lran om ochhandhavandet av anden i relation till sig sjlv,universa och annat liv Ordet Scientologi kommer


29/31


30/31

Fysiologioch

beteende

Medicinskrckvidd

Emotion Sexuelltbeteende

Attityd motbarn attitydmot

Kontrollver

omgivningen

Faktisktvrde fr

samhlletjmfrt medvad vrdet serut att vara

Etikniv Hanterandetav sanning

Ton- 4.0

skala

Utmrkt p projektoch utfrande. Kortreaktionstid (ifrhllande tillldern).

Rkar aldrig utfr olyckor. Ingapsykosomatiskakommor. Nstanimmun motbakterier.

Iver,upprymdhet.

Starkt sexuelltintresse, men oftasublimerat tillkreativt tnkande.Intensivt intresse frbarn.

Utmrktsjlvbehrskning.Energisk instllningtill omgivningen.Ogillar att bestmmaver mnniskor.Utmrkt frnuft,

lttrrliga knslor.

Hgt vrde. Detvrde som personenhar utt sett kommeratt frverkligas.Kreativ ochkonstruktiv.

Grundar etiken pfrnuft. Mycket hgetikniv.

Utmrkt begrepp omsanningen.

3.5 Bra p projekt,utfrande och sport.

Mycketmotstndskraftigmot vanligainfektioner. Ingafrkylningar.

Starkt intresse.

Milt intresse.

Beltenhet.

Starkt intresse fr detmotsatta knet.Trofasthet.Krlek till barn.

Gott frnuft. Godkontroll. Accepterargande. Fri emotion.Liberal.

Gott vrde frsamhllet. Anpassaromgivningen tillgagn fr sig sjlv ochandra.

Tar hnsyn till singrupps etik, menfrfinar den ienlighet med vadfrnuftet krver.

Sanningsenlig.

3.0 Istnd till ganskamycket handling,tmligen duglig i

sport.

Motstndskraftigmot infektioner ochsjukdom. F

psykosomatiskakommor.

Intresse frfortplantning.

Intresse fr barn.

Behrskarkroppsfunktioner.Gott frnuft. Fri

emotion nnuhmmad. Lterandra ha rttigheter.Demokratisk.

Det yttre vrdet rocks det verkligavrdet. Ganska bra

vrde.

Fljer s rligt sommjligt den etik somhan/hon har skolats i.

Moralisk.

Frsiktig nr detgller att hvdasanningar. Sociala

lgner.

2.5 Relativt overksammen istnd tillhandling.

Sporadiskt sjuk.Mottaglig fr vanligasjukdomar.

Likgiltighet.

Uttrkning.

Ointresse frfortplantning.

Lite tlamod medbarn.

Behrskarfunktioner och gerviss frmga tillfrnuftsresonemang.Efterstrvar intemycket gandertt.

Istnd tillkonstruktivhandling; sllan istrre omfattning.Ringa vrde.Vlanpassad.

Inte uppriktig nrdet gller etik; tar ejetik p allvar. Varkensrskilt rlig ellerorlig.

Ej uppriktig.Vrdsls med fakta.

1 2 3 4 5 6 7 8

HUBBARD-TABELLENFRBEDMNINGAVMNNISKAN


31/31

Niv avmod

Muntligkommu-

nikation: tallyssnande

Hurpersonen

upptrder somfrmedlare avskriftlig ochmuntligkommunikation

Verklighet(veren-

skommelse/samtycke)

Frmgaatt

handskasmed ansvar

Uthllighet i frga

om att flja enbestmd kurs.

Grad avbokstavlig

het med vilkenyttrandenmottas

Metodsom

anvnds iumgngetmed andra

Frhllande till

hypnos

Hg modniv. Kraftfullt, skickligt,snabbt ochrikt utbyte avvertygelser ochider.

Fr thetakommuni-kation vidare, bidrartill den. Skr aventhetalinjer.

Sker efter olikasynpunkter fratt vidga sin egenverklighet. ndrarverklighet.

Naturligansvarsknslap alla dynamiker.

Hg kreativuthllighet.

Utmrktdifferentieringsfrmga. God frstelse avall kommunikation,modifierad avutbildning ochuppfostran hosden som r clear.

Vinner stdgenom kreativentusiasm ochvitalitet, understddav frnuft.

Omjlig atthypnotiserautan droger.

Visar mod vidrimliga risker.

Beredd att tala omdjupgende ver-tygelser och ider.

Beredd att accepteradjupgendevertygelser ochider; tar dem ibeaktande.

Frthetakommunikationvidare. Blir frargadver och slr tillbakamot enthetalinjer.

Frmga att frstoch vrdera andrasverklighet och attndra synpunkt.Villig att samtycka.

I stnd att ta sigoch utva ansvar.

God uthllighetoch inriktning motkonstruktiva ml.

God frstelse avyttranden. Gottsinne fr humor.

Vinner std genomvitalitet och kreativtresonemang.

Svr att frstta itrance, svida inte personenfortfarande harett tranceengram.

Konservativtuppvisandeav mod drisken r liten.

Uttrycker trevandeett begrnsat antalpersonliga ider.

Tar emot ider ochvertygelser om deframlggs frsiktigt.

Fr kommunikationvidare. Konservativ.Tendens att varamttligt konstruktivoch kreativ.

Medveten om atten annan verklighetkan vara giltig.Konservativtsamtycke.

Handskas slpphntmed ansvar.

Ganska goduthllighet omhindren inte rfr stora.

God differentieringnr det glleryttrandens innebrd.

Inbjuder till stdgenom praktisktresonemangoch behagligtumgngesmanr.

Skulle kunnahypnotiseras, menr klarvaken i vakettillstnd.

Varken mod ellerfeghet. Nonchalerarfara.

Ytlig, meningslskonversation.

Lyssnar enbart tillalldagliga ting.

Utelmnar allkommunikation avhgre eller lgre ton.Frringar vikten avsaker och ting.

Vgrar att frenatv verkligheter.Likgiltig frmotsttningar iverklighet. Alltfrointresserad fr attsamtycka eller attinte samtycka.

Alltfr vrdsls.Ej plitlig.

Ofretagsam.Dlig koncentration.

Accepterar mycketlitet, vare sigbokstavligt eller pannat stt. Bengenatt vara bokstavlig ifrga om humor.

Likgiltig fr stdfrn andra.

Kan underkastashypnos menr fr det mestaklarvaken.

Reaktiva,obetnksammautfall mot fara.

Talar i hotelser.Invaliderar andra.

Lyssnar till hotelser.ppet frljligandeavthetakommunikation.

gnar sig tfientlig eller hotfullkommunikation.Slpper endastigenom en ringamngd theta.

Uttrycker tvivel iord. Frsvarar egenverklighet. Frskerunderminera andras.Samtycker inte.

Anvnder ansvarfr att frmja egnasyften.

Uthllig medavseende p attfrgra fiender.Ingen konstruktivuthllighet underdenna niv.

Uppfattaryttranden pton 2,0 bokstavligt.

Gnatar och kritiserarburdust, fr attgenomdrivatillmtesgendeav nskeml.

Motstter signgot, men kanhypnotiseras.

Ofrnuftigt mod,vanligtvis till skadafr personen sjlv.

Talar endast om dd,frstrelse och hat.

Lyssnar enbart tilldd och frstrelse.Frdrvarthetalinjer.

Frvrngerkommunikation tillentheta, oavsett dessursprungliga innehll.

Stoppar thetakommu-nikation. Fr enthetavidare och frvanskarden.

Frstrelse avmotsatt verklighet.Du har fel!Oenig med andrasverklighet.

Ptar sig ansvar fratt kunna frstra.

Destruktivuthllighet, vilketbrjar kraftfullt menfrsvagas snabbt.

Uppfattaralarmerandeyttrandenbokstavligt.Brutalt sinnefr humor.

Anvnder hotelser,bestraffning ochalarmerande lgnerfr att domineraandra.

Motstter sigyttranden kraftigt,men absorberardem.

Visar emellantprov p bakslugthandlande; frvrigt feg.

Talar skenbart theta,men med ontuppst.

Lyssnar litet;huvudsakligen tillintriger, skvaller ochlgner.

Vidarebefordrarendast illvilligkommunikation

Skr avkommunikationslinjer.Fr inte vidare

Tvivlar pegen verklighet.Oskerhet.Tvivlar pmotsatt verklighet.

Oduglig, nyckfull,ansvarsls.

Vacklande p varjekurs. Mycket dligkoncentration.Flaxig.

Inga yttrandenalls accepteras.Undviker tendensenatt uppfatta alltingbokstavligt genomanstrngd humor.

Tillintetgr andrafr att f dem tillen niv dr de kanutnyttjas. Bedrgligaoch ondskefullametoder. Hypnos,skvaller. Efterstrvardold kontroll.

I stndig ltt trance,men motstter sig.

Fullstndig feghet. Talar mycket litetoch endast i apatiskatonfall.

Lyssnar litet;huvudsakligen tillapatiska yttrandenoch mkan.

Fster mycketlitet avseende vidkommunikation.Fr inte vidare.

Skam, ngslan,starkt tvivel p egenverklighet. Lter sigltt ptvingas andrasverklighet.

Ingen. Sporadiskuthllighet i riktningmot sjlvfrstrelse.

Uppfattarbokstavligt varjeyttrande sommotsvarar dettalge p tonskalan.

Enturbulerarandra, fr att kunnakontrollera dem.Grter i avsikt att fmedmkan. Ljugerohmmat fr attvinna sympati.

Mycket mottagligfr hypnos. Varjeyttrande kanfungera som endirekt suggestion.

Ingen reaktion. Talar inte.

Lyssnar inte.

Fr inte vidare.Omedveten omkommunikation.

Undandrar sighelt motstridandeverklighet. Ingenverklighet.

Ingen. Ingen. Uppfattar alltingbokstavligt.

Spelar dd fr attandra skall ansehonom ofarlig ochge sig av.

I vaket tillstndatt jmfra meden hypnotiseradperson.

9 10 11 12 13 14 15 16 17 Frmgaatt upplevanjutning inrvarande tid

Dittvrde

som vn

Hurmycket

andra tyckerom dig

Detskick

dina godelarbefinner sig i

Hurvl du

blir frstdd

Potentiellframgng

Potentiellverlevnad

Finner tillvaronbrddfull avnjutning.

Utmrkt . Avh llen av mnga. I utomordent ligt braskick.

Mycket bra. Utmrkt. Utmrkt. Avsevrdlivslngd.

Tonskala 4,0

Finner fr detmesta livet njutbart.

Mycket bra. Vl omtyckt. I bra skick. Bra. Mycket bra. Mycket bra. 3,5

Upplevernjutning tidvis.

Bra. Respekterad avde flesta.

I ganska bra skick. Vanligen frstdd. Bra. Bra. 3,0

Upplevergonblick avnjutning. Lgintensitet.

Ganska bra. Omtyckt av ngra f. Visar tecken pvansktsel.

Missfrstddemellant.

Mttlig. Mttligt. 2,5

Upplever ngonnjutning d och d,vid mycket speciellatillfllen.

Dligt. Sllan omtyckt. Mycket vansktta. Ofta missfrstdd Dlig. Dligt. 2,0

Upplever sllanngon njutning.

Definitiv belastning. ppet ogillad avde flesta.

Ofta trasiga. Dligtskick.

Stndigtmissfrstdd.

Misslyckas vanligen. Tidig bortgng. 1,5

Nstan all glttighetkonstlad. Verklignjutning utomrckhll.

Farlig belastning. Allmnt fraktad. I dligt skick. Ingen verkligfrstelse.

Misslyckas nstanalltid.

Kort livslngd. 1,1

Ingen. Mycket storbelastning.

Inte omtyckt.Endast mkadav ngra f.

Vanligen i mycketdligt skick.

Inte frstdd alls. Helt misslyckad. Snar bortgng. 0,5

Ingen. Fullstndigbelastning.

Lmnas utanavseende.

Ej medveten omgodelar.

Nonchaleras. Frsker inte alls.Fullstndigtmisslyckad.

Nstan dd. 0,1

18 19 20 21 22 23 24

Documents

Den emotionella tonskalan