Dessa anvisningar är ett komplement till Brandskyddsföreningens regelverk SBF 110 Regler

för brandlarm, SBF 502 Regler för utrymningslarm med talat meddelande och rekommen-

dation Insatsplan. Kraven är därför utformade som tilläggskrav till SBF 110 och SBF 502.

I regelverken anges vilka dokument de ansluter till och innehåller referenser till dessa.

Denna utgåva, SBF 1021:2, är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med Brand-

tec, Besiktning.org, Naturhistoriska riksmuseet och Säkerhetsbranschen.

Anvisningarna träder i kraft 2017-XX-XX och ersätter då föregående utgåva,

SBF 1021:1, som dras in 2018-XX-XX.

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare

Sverige. Detta arbete består bland annat i att ge ut regelverk och normer för olika brand-

skyddsanordningar och för fysiska eller juridiska personer som berörs av dessa. Brand-

skyddsföreningen har en tydlig position som normbildande organisation inom brandsäker-

hetsområdet.

Avsikten med regelverken och normerna är att fastställa kvalitets- och säkerhetsnivåer som

kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig.

Att ritningar är rätt gjorda kan både påskynda en snabb insats, skapa en trygg utrymning och

underlätta servicearbetet vid fel eller underhåll. Målsättningen är att dessa anvisningar till-

sammans med refererade dokument ska bidra till att säkerställa att anläggningar för brand-

larm och utrymningslarm med talat meddelande utförs med tillfredsställande kvalitet.

Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom leverans- och revisionsbesiktnings-

intyg

Dessa anvisningar beskriver utformning av orienteringsritning, serviceritning, larmdonsom-

rådesritning och funktionsbeskrivning för brandlarm (SBF 110 gällande utgåva) samt ser-

viceritning, larmdonsområdesritning och funktionsbeskrivning för utrymningslarm med talat

meddelande (SBF 502 gällande utgåva). Anvisningarna beskriver hur en ritning skapas från

grunden för en ny anläggning som installeras. Anvisningarna beskriver även förvaring, sköt-

sel och uppdateringar av ritningar vid behov.

Dessa anvisningar beskriver även möjlighet till att rita styrområdesritning samt att kombi-

nera insatsplan med OR-ritning för brandlarm.

Anvisningar anger minimikrav.

SBF 502 Regler för utrymningslarm med talat meddelande

SBF 110 Regler för brandlarm

Insatsplan Brandskyddsföreningens rekommendation Insatsplan

Bygghandlingar 90 SIS Bygghandlingar 90

SS 3654 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Brandförsvars-

tablå och brandkårsnyckel

OR – ritning som används av insatspersonal för att orientera sig om objektets omfattning och

så snabbt som möjligt finna bästa vägen till det område som avger larm. Kallas även för ori-

enteringsritning för brandlarm.

SR – ritning som används av personer som ska sköta eller serva en anläggning. Kallas även

för serviceritning för brandlarm.

Situationsplan – en situationsplan ska visa hela kvarteret, industri- eller sjukhusområdet,

tunneln eller liknande. Syftet med situationsplanen är att räddningstjänsten ska få en över-

blick överhela området och delar av omgivningen samt övergripande information för att un-

derlätta orientering och inriktningsbeslut.

Byggnadsöversikt – ritning som visar hela våningsplanet. Placeras på baksidan av framför-

varande blad. Används då planet behöver delas i många delar, till exempel köpcentrum, are-

nor etc. Syftet är att få en överblick över hela våningsplanet utan att behöva bläddra. Kan er-

sätta lokaliseringsfigur då våningsplan måste delas på flera blad.

Höjdgraf – schematisk bild som visar aktuellt våningsplan.

Larmdonsområdesritning – ritning över vilken del som helst inom täckningsområdet där

larm kan ges separat.

Lokaliseringsfigur – liten översiktsbild över byggnadens ytterkonturer där aktuell del mark-

eras.

Styrområdesritning – ritning som visar styrområdenas indelning. Den kan även visa styr-

funktioner.

TUL – utrymningslarm med talat meddelande.

SR-TUL – ritning som används av personer som ska sköta eller serva en anläggning. Kallas

även för serviceritning för utrymningslarm med talat meddelande.

Ändring av byggnad – vid en byggnation där förändringar påverkar ritningens användning

ska de ritningarna som påverkas justeras.

Anläggarfirman ansvarar normalt för att ritningar och funktionsbeskrivningar enligt

SBF 1021 upprättas. Om så särskilt avtalas kan anläggningsinnehavare eller dennes ombud

svara för upprättande av ritningar och funktionsbeskrivningar.

Efter övertagandet av brandlarmanläggning ansvarar anläggningsinnehavaren för att ritning-

ar och funktionsbeskrivningar enligt SBF 1021 blir uppdaterade vid ändringar i anläggningen

eller vid förändringar av byggnaden som påverkar ritningen.

Struktur för OR

Registerblad med symbolförteckning

Situationsplan

OR-blad

Funktionsbeskrivning

Struktur för SR

Registerblad med symbolförteckning

Situationsplan (endast för brandlarm)

SR-blad

Funktionsbeskrivning

Layout och text

Varje ritningsblad som innehåller byggnadsdelar ska förses med måttskala och norrpil.

Om bygganden har fler våningar ska en höjdgraf finnas som visar de olika våningsplanen i

byggnaden.

Aktuell del av våningsplan på höjdgrafen ska färgläggas med grön färg. se även figur 4.3.

4.2.2.1 Planritningar ska utformas enligt branschpraxis för byggnads- och anläggningsritningar.

Vägledning och stöd finns i Bygghandlingar 90.

4.2.2.2 En byggnads ytterkonturer ska klart framgå på samtliga blad. Ett våningsplans konturer ska

markeras med grova heldragna linjer alternativt med dubbla linjer. Har ett våningsplan

mindre yta än övriga våningsplan ska byggnadens ytterkontur ovan markplan markeras med

tunn heldragen linje. Har något våningsplan under markplan större yta än byggnaden i övrigt

och/eller förekommer underjordisk gång, bergrum eller dylikt ska dessa markeras med tunn

streckad linje, som regel endast på situationsplan eller på det våningsplan där entréer är be-

lägna.

4.2.2.3 Om möjligt ska hela våningsplanet visas på ett och samma ritningsblad. I de fall våningsplan

måste delas upp på flera blad ska varje blad förses med snittlinje inplacerad på samma ställe

på de olika bladen. Dessutom anges hänvisningstext i anslutning till snittlinjen till blad-

nummer och/eller sektionsnummer där övriga delar av våningsplanet finns.

4.2.2.4 Följande byggnadsdetaljer ska alltid anges:

Innerväggar, trappor, hissar (kryssmarkeras), fönster och dörrar/dörröppningar

Trappor med steg och nivåpil.

Dörr och lucka till svåråtkomligt övervakat utrymme ska anges på lämpligt sätt.

Där så erfordras för orientering och/eller klargörande av tillträdesväg, ska komplettering

ske med hänvisningstext.

Övrigt som kan vara till hjälp vid orientering. Kommentar: Namn på viktiga utrymmen som kan vara till hjälp vid orientering, till exempel av-

delningar, rum eller liknande bör framgå.

Ovidkommande delar, till exempel inredning, installationer och lös inredning, får dock inte

anges.

4.2.2.5 Olika våningsplans byggnadsdelar ska om möjligt vara centrerade över varandra i ritnings-

satsen och ligga över varandra som i verkligheten.

Ritningsblad ska ha layout enligt figur 4.3.

På ritningsblad ska plan- eller våningsbeteckning finnas angivet. Beteckning ska överens-

stämma med de som används i byggnaden. Texten placeras i ritningens nedre högra hörn till-

sammans med bladnummer. Se även figur 4.3.

Namn eller annan beteckning på angränsande gata, väg, torg, park med mera ska anges på

varje ritningsblad. Exempelvis Kungsgatan, Gård, Kaj. Se även figur 4.3. Kommentar: Om lokaliseringsfigur används kan denna kompletteras med denna information.

På varje ritningsblad ska uppgifter om ritnings upprättande (datum, namn och företag) och

senaste revidering av ritning finnas angivet. Se även figur 4.3.

Utformning av all text ska vara med typsnitt Arial.

All text ska utföras med versaler där minsta versalhöjd (h) ska uppfylla nedan angivna vär-

den. Se även figur 4.3.

7 mm sektionsnummer, bladnummer, våningsplansbeteckning.

5 mm objektsnamn (fetstil), byggnadsnamn/-nummer (fetstil) samt för text

Centralutrustning, BF-tablå, Sprinklercentral och liknande.

2,5 mm larmadressnummer, skalstock, ritningsdatum samt för övrig text.

Text ska utföras med normal stil utom objektsnamn och byggnadsnamn/byggnadsnummer

som ska anges med fetstil, se även figur 4.3.

All text ska anges med markant färg som lätt kan avläsas.

Figur 4.3: Mall för sidlayout

Ritning utförs normalt i A3-format (297 x 420 mm).

Andra format får tillämpas med följande begränsningar:

Max tillåtna storlek är A2-format (420 x 594 mm).

Minsta tillåtna storlek är A4-format (210 x 297 mm).

Måtten angivna utan infästningsanordning.

Färger som ska användas anges i bilaga CKommentar: Variation på skrivare kan göra att nyanser på färger kan se olika ut.

Register med sektionsnummer och eventuella kompletterande larmadresser i ordningsföljd

ska finnas. Symbol för centralutrustning och/eller brandförsvarstablå, eventuell undercentral,

och eventuell sprinklercentral eller släckcentral ska anges på aktuell plats i registret. Kommentar: För mindre brandlarmanläggning med maximalt två blad i orienteringsritningssatsen

behöver register normalt inte finnas.

Register ska finnas på ett separat registerblad som placeras överst i ritningssatsen. Register-

bladet ska förses med rubriktexten SEKTIONSFÖRTECKNING.

Lägsta sektionsnummer ska placeras överst i registret.

För brandlarmanläggning där enbart sektionsnummer visas på centralutrustning-

/brandförsvarstablå vid brandlarm, ska registret bestå av minst två kolumner enligt figur

4.6.2.

Figur 4.6.2 Två kolumner

För anläggning där både sektion och en kompletterande larmadress visas på centralutrust-

ning/brandförsvarstablå vid brandlarm ska registret bestå av minst tre kolumner enligt

figur 4.6.3.

Förekommer en sektion på flera blad, ska varje blad anges i sektionsförteckningen. Om en

sektion för trapphus går över flera blad, ska endast det viktigaste bladet anges (angreppsväg

för räddningstjänst) och anges med symbol för trappa enligt sektion 2 i figur 4.6.3 a).

Hisschakt anges på sektionsförteckningen på de blad där detektor finns.

Sektion som är kopplad till släckanläggning samt där blad finns ska anges i sektionsförteck-

ningen.

Figur 4.6.3 a) Tre kolumner

I de fall flera block med kolumner används skiljs seten åt med tydlig linje enligt

figur 4.6.3 b).

Figur 4.6.3 b) Flera block med kolumner

Om annan beteckning än Larmadress används på centralutrustning och/eller brandförsvars-

tablå (till exempel detektor eller zon) ska rubriken för kolumnen Larmadress bytas mot den

beteckning som används på centralutrustning/brandförsvarstablå.

Ytterligare en kolumn får användas, till exempel en kolumn för Våningsplan. En sådan ko-

lumn ska då placeras mellan Larmadress och Blad i ovan angivna exempel. För

utrymningslarm med talat meddelande byts begrepp Sektion ut mot Larmdonsområde.

4.7.1.1 Symboler ska användas i den omfattning som anges i avsnitt 4.7.2 (vissa symboler anges

endast på SR och SR-TUL).

4.7.1.2 Symboler ska placeras så att de kan urskiljas. Symbol får inte placeras så att markering av

vägg, dörr med mera blir otydlig. Då symbol av utrymmesskäl inte kan placeras på dess

normala plats, anges dess verkliga placering med tydlig röd hänvisningslinje och en punkt

där enheten är placerad.

4.7.1.3 Symbolerna ska placeras på närmaste ståplan under enheten. Undantag från detta utgör hiss-

schakt, där symbol för detektor utsätts på översta stannplanet och symbol för indikerings-

tablå på det ståplan där tablå placeras.

4.7.1.4 För anläggningen ska förklaringar över i ritningar använda symboler finnas på första bladet,

till exempel registerblad.

Ritning

Symbol Namn Kommentar OR SR SR-TUL

Angreppsväg X X

Centralapparat Klartext 5 mm röd X X

Brandförsvarstablå Klartext 5 mm röd X X

Släckcentral Klartext 2,5 mm gul X X

Sprinklercentral Klartext 2,5 mm blå X X

Informationstablå Klartext 2,5 mm röd X X

Larmlagringstablå Klartext 2,5 mm röd X X

Undercentral Klartext 2,5 mm röd X X

Larmsändare X

Larmknapp X X

Manuell aktivering släck X X

Aspirerande detektor med rörnät Rörnät ritas med streckad linje X X

Linjedetektor sändare X X

Linjedetektor mottagare X X

Linjedetektor reflektor X X

X Rökdetektor Bokstav anger tilläggsinformation, ex F-Flerkriterie, K-Kombi

Förklaring i symbolförteckning

X

Rökdetektor hissbar X

Rökdetektor dold X

Värmedetektor X

Värmedetektor dold X

Ritning

Symbol Namn Kommentar OR SR SR-TUL

Värmedetektor kapslad X

Värmedetektor kapslad dold X

Värmedetektor differential X

Värmedetektor linjär Kabel ritas med streckad linje X X

Flamdetektor X

Indikeringstablå X

Indikeringslampa X

Flödesvakt Klartext 2,5 mm blå X X

Pressostat Klartext 2,5 mm blå X X

Nyckelskåp X X

Röklucka X X

Relä X

Aktiv ändkrets X

Dörr brandfunktion X

Dörr brand/återinrym-ningsfunktion

X

Dörr återinrymningsfunktion X

Ställ X

Spridningsplint X

In-/Utgångsenhet Bokstav anger funktion. Förklaras i symbolförteckning

X

Ackumulatorbatteri X

Transformator X

Nätsäkring X

Likriktare X

Kortslutningsskydd X

Tablå utlöst/blockerad X

Manövertablå TUL X X X

Centralapparat TUL X X X

Manuell aktivering larmdons-områden

X X X

Förstärkare TUL X

Mikrofon TUL X

Optiskt larmdon X

Akustiskt larmdon X

Larmdon kombi akustiskt/optiskt X

Högtalare Ange vilken förstärkare den tillhör X

Trapphus Anger sektion i trapphus på regis-terblad

X X

Ritning

Symbol Namn Kommentar OR SR SR-TUL

Adressnummer X X

Sektionsnummer X X

OR = Orienteringsritning, SR = Serviceritning, SR-TUL = Serviceritning utrymningslarm med talat med-delande.

Situationsplan ska finnas när:

anläggningen omfattar flera byggnader.

förtydligande av angreppsvägar erfordras.

Situationsplan ska utföras på separat ritningsblad som placeras enligt 4.1.2 och 4.1.3.

Skala för situationsplan väljs så att hela området som ska visas blir lättläst.

Situationsplan får inte delas på flera blad. I de fall situationsplan omfattar mycket stora om-

råden bör ”underliggande” situationsplaner upprättas för olika delar av området.

Situationsplanens orientering bör vara sådan att norr visas uppåt.

Områdets utformning, byggnader och anläggningar på tomten samt den närmaste om-

givningen.

En sammanfattning av vilka sektioner och kompletterande larmadresser som finns i re-

spektive byggnad får anges på situationsplanen.

Vägar, byggnader och andra anläggningar på tomten ska anges med namn/husnummer.

Undermarksanläggningar färgläggs i mellangrått och ska anges enligt avsnittet ovan.

Placeringen av centralutrustning och/eller brandförsvarstablå ska även anges på situat-

ionsplan.

Endast ytterlinjerna av byggnaderna eller anläggningen ska visas för att ritningen ska

vara lättläst.

Byggnader som omfattas av brandlarmscentralen ska färgläggas med färgen elfenben.

Figur 5: Exempel på situationsplan

Lokaliseringsfigur är en liten översiktsbild över byggnadens ytterkonturer. Lokaliserings-

figur ska finnas när våningsplan måste delas upp på flera blad. Placering av brandförsvars-

tablå/centralapparat anges på bilden. Aktuell del täcks med grön färg.

Figur 6: Exempel på lokaliseringsfigur

Lokaliseringsfiguren kan ersättas av byggnadsöversikt om den bedöms underlätta insats.

Byggnadsöversikten är en ritning som ska visa hela våningsplanet samt cirka

10 meter runt byggnaden.

Byggnadsöversikt placeras på baksidan av föregående ritningsblad. I detta fall ska text

Byggnadsöversikt och en svart riktningspil som pekar mot byggnadsöversikt införas i över-

kanten på varje ritningsblad. Byggnadsöversikten ska ha samma orientering som oriente-

ringsbladet.

Skala väljs så att hela våningsplanet får plats på en ritning. Aktuell del av byggnaden marke-

ras med ram i grön färg.

Figur 7: Exempel på en byggnadsöversikt

Byggnadsöversikt utformas lika som orienteringsritningsbladets planritning. Kommentar: Namn på de viktigaste utrymmena bör finnas med för att underlätta orientering

Kommentar: Byggnadsöversikten kan kompletteras med information för insatsplan, se rekommenda-

tionen Insatsplan.

Orientringsritningsblad placeras i stadig pärm eller motsvarande som märks med texten Ori-

enteringsritning för brandlarm avsedd för insatspersonal.

Varje orienteringsritningsblad ska vara så utförd att det är tåligt mot viss väta och nötning.

Detta kan till exempel ske genom skydd med plastficka eller laminering.

Skala för orienteringsritning väljs så erforderliga ritningsdetaljer blir lättlästa. Skalan bör

normalt inte vara mindre än 1:300. Minsta tillåtna skala är dock 1:400. Normalt ska samma

skala väljas för hela ritningssatsen.

Två pärmar med orienteringsritningar ska upprättas.

Orienteringsritning ska förvaras i särskild förvaringsenhet (exempelvis separat skåp eller

fack i centralutrustning/brandförsvarstablå).

Förvaringsenhet märks med texten ORIENTERINGSRITNING FÖR BRANDLARM och ska ha

låsanordning för brandkårsnyckel enligt svensk standard SS 3654.

Exempelritning, se bilaga D.

Orienteringsritning ska omfatta av brandlarmanläggning övervakade utrymmen och övriga

delar av byggnad i den omfattning som erfordras för att snabbt kunna lokalisera utlöst brand-

larm.

Orienteringsritningsblad sorteras så att lägst våningsplan placeras underst och högst vå-

ningsplan placeras överst.

Kommentar: Ritningarna bör vara centrerade över varandra för att det enkelt ska gå att följa exem-

pelvis ett trapphus genom de olika våningsplanen.

Den information som ska finnas på en orienteringsritning anges i avsnitt 4.7.2.

Sektionsindelning av brandlarmanläggning är ett krav och ska alltid anges på orienterings-

ritning. Detta gäller oavsett om det finns kompletterande larmadressnivå eller inte.

Sektioner ska täckas med genomskinlig färg så att sektions omfattning och sektionsgräns

tydligt framgår. Inramning med olikfärgade linjer eller skrafferad färg ska inte användas.

Sektioner som gränsar till varandra ska vara markerade med olika färger. Färgskillnaden ska

vara markant.

Sektionsnummer ska anges inringat inom det område som sektion omfattar eller utanför med

hänvisningslinje till aktuellt område.

Sektionsnumrering ska börja i byggnadens lägsta våningsplan och i ritningens nedre vänstra

hörn samt svepa över ritningsblad åt höger, därefter återstarta i vänsterkanten och återigen

svepa åt höger o.s.v. Högsta sektionsnumret för varje våningsplan ska återfinnas i ritningens

övre högra hörn. Kommentar: Sektionsnumrering kan göras så att överenstämmelse finns med byggplan(våningsplan 1

börjar sektionerna på 100, schakt och trapphus börjar på 000).

För brandlarmanläggning där både sektionsnummer och en kompletterande larmadress visas

på centralutrustning och/eller brandförsvarstablå vid brandlarmindikering gäller följande för

de kompletterande larmadresserna:

a) Symbol för larmadress ritas enligt symbolförteckning avsnitt 4.7.2.

Kan symbol inte placeras vid aktuell plats, får symbolen placeras utanför byggnad ytter-

kontur med tydlig hänvisningslinje till placeringen.

b) För brandlarmanläggning där en grupp av branddetektorer har en gemensam adress ska

figur 8.5.1c) följas.

Figur 8.5.1c) Detektorer med gemensam larmadress

Larmadressnumrering ska följa en logisk ordning för att larmande adress snabbt ska kunna

lokaliseras på orientringsritning. Kommentar: Vid utökning av larmadresser bör detta följas, undantag kan medges.

Om larm från vattensprinkleranläggning är anslutet till brandlarmanläggning ska sprinkler-

centralens placering anges med symbol enligt 4.7.2 Kommentar: – för flödesvakt från vattensprinkler eller dimsprinkler kan det kompletteras med text

FLÖDESVAKT SPRINKLER och sprinklersektion, exempelvis FLÖDESVAKT SPRINKLER K4-60. –

för tryckpressostat kompletteras texten PRESSOSTAT SPRINKLER. På SR kan även klartext för even-

tuella fellarm anges i klartext, exempelvis FELLARM SPRINKLER.

Om larm från undercentral från gassläcksystem är anslutet till brandlarmanläggning ska un-

dercentrals placering anges med symbol enligt avsnitt 4.7.2.Kommentar: exempel på klartext:

- larm från kontrollenhet för släckanläggning kompletteras med text AKTIVERAD

SLÄCKANLÄGGNING och vilket släckmedel som används, exempel AKTIVERAD

SLÄCKANLÄGGNING, NOVEC 1230.

Om styrutgång från brandlarmanläggning initierar aktivering av släckanläggning ska detta

anges tydligt med klartext på aktuellt orienteringsritningsblad och vid aktuell sektion. I såd-

ana fall ska dessutom följande anges: Släckzons omfattning, typ av släckanläggning, place-

ring av samtliga detektorer som styr släckanläggningen. Symboler enligt avsnitt 4.7.2 an-

vänds.Kommentar: Exempel på klartext är STYR NOVEC 1230 SERVERHALL eller STYR PREACTION-

VENTIL C2-70:1.

Figur 8.6.3

Larmdonsområdesritning enligt SBF 110 eller SBF 502 ska upprättas vilken företrädesvis är

avsedd för att få en bra överblick när man behöver aktivera larmdonsområden. Kommentar: Kompletterande text för att underlätta hanteringen av aktivering av larmdonsområden

kan införas enligt exempel i figur 9.1.1.

Utrymningslarm Vid utrymning kan utrymningslarmet aktiveras manuellt för varje larmdonsområde. Larmdonsområden

visas översiktligt på blad 2–3.

Figur 9.1.1: Exempelbild över kompletterande information

Förvaring av larmdonsområdesritning enligt något av följande.

a) Inplastad och uppsatt på vägg i direkt anslutning till manövertablå eller centralutrustning.

b) Inplastad och insatt i separat pärm märkt Utrymningslarm som förvaras synligt i direkt

anslutning till centralutrustning eller manövertablå.

c) Integrerad i pärm Orienteringsritningar för brandlarmanläggning enligt SBF 1021. Rit-

ning över områdesindelning av utrymningslarm ska då utgöra separat blad som placeras

sist i pärmen. Tydlig hänvisning ska införas i registerbladet i pärmen.

Larmdonsområdesritning ska omfatta de larmdonsområden som finns inom bygganden.

Larmdonsområde ska visa det våningsplan som ger bäst förståelse för larmdonsområdena.

Om larmdonsområdena avviker mellan våningsplanen ska ritningar över alla berörda vå-

ningsplan visas.

Skala väljs så att hela våningsplanet får plats på en ritning.

Larmdonsområdena ska markeraras med olika färger.

Larmdonsområden ska anges i klartext tydligt på samma sätt som vred är märkta i manöver-

tablå. Kommentar: Klartext kan exempelvis anges Område 1.

Namn på de viktigaste utrymmena bör finnas med för att underlätta orientering.

Serviceritningar ska upprättas vilka företrädesvis är avsedda för service- och kontrollarbete.

Serviceritningar ska finnas lätt tillgängliga inom objektet.

Exempelritning, se bilaga D.

Serviceritningsblad placeras i egen stadig pärm eller liknande som märks med texten Ser-

viceritning för brandlarm.

Varje serviceritningsblad ska vara så utförd att det är tåligt mot viss väta och nötning. Detta

kan till exempel ske genom skydd med plastficka eller laminering

Alternativt kan digital serviceritning användas. Denna ska då vara nåbar för berörda personer

vid centralutrustning samt vara möjlig att nyttja när man rör sig i byggnaden.

Omfattning av serviceritning för brandlarm anges i avsnitt 8.2

Information ska finnas på serviceritning enligt avsnitt 4.7.2.

Brandlarmsektioner enligt avsnitt 8.4.

Markering av kompletterande larmadress enligt avsnitt 8.5.

Tekniska adresser ska anges om det behövs för felsökning.

I de fall det finns både en larmadress och en teknisk adress för samma detalj ska en översätt-

ningslista finnas i anslutning till serviceritning.

Markering av släckanläggning, se avsnitt 8.6.

Serviceritningar ska upprättas vilka företrädesvis är avsedda för service- och kontrollarbete.

Serviceritningar ska finnas lätt tillgängliga inom objektet.

Exempelritning se bilaga D.

Färgad yta för byggnad/våningsnamn ska vara grön istället för röd.

Om pärmalternativet väljs enligt avsnitt 10.2 ska pärmen märkas med Serviceritning för ut-

rymningslarm med talat meddelande eller som integrerad med serviceritning för brandlarm

Serviceritning för brandlarm och utrymningslarm med talat meddelande.

Serviceritning ska omfatta

symboler enligt avsnitt 4.7.2.

övriga delar av byggnad i den omfattning som erfordras för att kunna lokalisera fel samt

utföra serviceåtgärder.

Förstärkarkrets ska anges i klartext för varje högtalare. Benämning ska överensstämma

med vad som står i centralutrustningen.

Funktionsbeskrivning för anläggningen ska finnas som med beskrivande text översiktligt re-

dovisar anläggningens egenskaper, till exempel funktionen för larmdon, styrningar och

larmöverföring, fjarrtjanst samt eventuell larmlagringsfunktion.

Se exempel i bilaga E.

Se exempel i bilaga F.

Styrområdesritningar kan finnas som ett komplement till funktionsbeskrivningen SR för vilka styrfunkt-

ioner som avses samt deras placering. Den kan främst användas för konfigurering, provning och kommu-

nikation gällande styrfunktionerna.

Ett styrområde består av en eller flera brandlarmsektioner/larmadresser där ett brandlarm ska generera ett

bestämt antal styrfunktioner.

En styrområdesritning ska visa hela våningsplanet som brandlarmläggningen betjänar. Är det flera helt

avskilda byggnader som betjänas ska styrområdesritningen upprättas byggnadsvis.

Respektive styrområde ska täckas med genomskinlig färg.

Namnet på styrområdet ska tydligt anges.

Respektive styrfunktion kan markeras på ritningen, benämning på dessa bör överensstämma med de som

används i funktionsbeskrivning SR.

Syftet med denna bilaga är att beskriva gränssnitt mellan OR och insatsplan.

Insatsplanen är ett beslutsstöd som ska bidra till en effektivare och säkrare räddningsinsats genom att

räddningstjänsten tar snabbare och bättre beslut eftersom tillgången på viktig information förbättras.

Insatsplanen ska innehålla följande:

Viktig information om byggnaden, brandskyddet, verksamheten, kontaktuppgifter och riskkällor i

textformat.

Situationsplan, och ritningar över byggnaden med insatsinformation.

Information om hur tekniska skyddssystem fungerar och hur de kan hanteras.

Råd och anvisningar för upprättande av insatsplan finns i rekommendationen Insatsplan.

Byggherre, fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren ansvarar för att en insatsplan upprättas medan

anläggarfirman ansvarar för att OR upprättas. När anläggningen övergår till förvaltningsskedet så bör

anläggningsägaren besluta om gränssnitt mellan OR och insatsplanen samt ta fram rutiner för effektiv

informationshantering av brandskyddet.

Nedan anges ett antal möjliga gränssnitt. Teknikutveckling och objektets samt räddningstjänstens förut-

sättningar kan dock ge fler möjligheter:

Separata pärmar för OR och insatsplanen. Detta behövs för alla större objekt för att det ska bli lätthan-

terligt.

Byggnadsöversikt förses med insatsinformation enligt nedan så att orienteringsritningen kan användas

som ett beslutsstöd vid insats.

Om insatsplanen är en separat pärm så bör anläggningsinnehavaren se till att text För insatsinformation se

insatsplan tydligt anges på registerblad eller respektive OR-blad. Placering av insatsplan bör ske i anslut-

ning till befintlig brandförsvarstablå.

Anläggningsägaren ansvarar för att denna insatsinformation är korrekt och delger upprättaren av OR.

Viss insatsinformation kan dock visas på byggnadsöversikten om denna är ett separat sida.

Blad med information enligt kapitel Viktig information i rekommendationen Insatsplan läggs efter regis-

terblad i OR-pärm. Layout för Viktig information ska följa SBF 1021. Textinformation enligt avsnitt 10.4

i rekommendationen Insatsplan kan även anges direkt på byggnadsöversikt.

För att underlätta räddningstjänstens insats kan byggnadsöversikten kompletteras med exempelvis föl-

jande insatsinformation:

Brandcellsgränser kan markeras med heldragen ljusröd linje som är 0,5 mm bred. Mindre schakt och

nischer som utgör egna brandceller bör inte märkas ut.

Trapphus kan i sin helhet färgläggas med grön färg.

Horisontella tillträdes- och angreppsvägar (till exempel korridorer och passager) kan färgläggas med

pastellgrön färg.

Område som skyddas av släckanläggningar (till exempel vattensprinkler, vattendimma, gassläck eller

lättskum) kan färgläggas med ljusblå färg.

Vid en ombyggnad där det finns befintliga ritningar bör man över tid överväga att göra om

ritningarna enligt SBF 1021:2.

När man tar ett sådant beslut ska alla ritningar, OR-blad och SR-blad som berör anlägg-

ningen att ritas om enligt SBF 1021:2.

Det är viktigt att man inte blandar SBF 1021:1 och SBF 1021:2 då det kan bli väldigt rörigt

för nyttjare, insatspersonal med flera om ritningar har olika utseende.