Vice riksbankschef Per Jansson

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

SCB

6 oktober 2014

Ämnen för dagen

Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste

beslutet den 3 september)

Riksbankens penningpolitiska strategi under senare år Har strategin ändrats? Hur självkritiska bör vi vara? Vad

bestämmer penningpolitikens inriktning framöver?

Låg inflation under flera år

Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckade linjer avser realtidsmedelvärden sedan 1995.

Källor: SCB och Riksbanken

-2

-1

0

1

2

3

4

-2

-1

0

1

2

3

4

09 10 11 12 13 14

KPI

KPIF

KPIF medelvärde 1995-2014(aug):

1,7

KPI medelvärde 1995-2014(aug):

1,3

Situationen förvärrades under senare delen av 2013 och början av 2014 Kortsiktsprognoser för KPIF-inflationen, årlig procentuell förändring

Källor: Bloomberg, SCB och Riksbanken

Anm. Riksbankens prognoser enligt senast publicerad prognos och marknadsförväntningar, jämfört med utfall. Riksbankens siffror är inte helt jämförbara med marknadsaktörernas förväntningar, eftersom Riksbankens prognoser ofta är äldre. Streckade linjer avser minimum och maximum intervallerna för samtliga prognosmakare.

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14

Min och max för samtliga prognosmakareKPIF utfallMedel marknadenRiksbanken

Det nominella ankaret får inte släppa

Anm. Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar på olika sikt enligt penningmarknadens aktörer.

Källor: SCB och TNS SIFO Prospera

1 år

2 år 5 år

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

95 00 05 10 15

Inflationsförväntningar

KPI

Penningpolitiken har reagerat kraftfullt

December 2013: reporäntan sänks med 0,25 procentenheter, reporäntebanan justeras ned för hela prognosperioden

April 2014: reporäntebanan justeras ned för hela prognosperioden

Juli 2014: reporäntan sänks med 0,5 procentenheter, reporäntebanan justeras ned för hela prognosperioden

Sammantaget betydligt mer expansiv penningpolitik reporäntan har sänkts från 1 till 0,25 procent mellan december 2013 och juli

2014 reporäntan i slutet av prognosperioden har sänkts från knappt 3 till drygt 2

procent tidpunkten för en första höjning har flyttats från slutet 2014 till slutet 2015

Det senaste penningpolitiska beslutet den 3 september

Fortsatt låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet

Dämpat förtroende i euroområdet

Källor: Markit och Institute for supply management

Anm. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin.

Stabila utsikter för svensk inflation

Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Fortsatt låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet

Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata.

Källa: Riksbanken

Goda förutsättningar för stigande inflation Mycket expansiv penningpolitik under lång tid

Ökande efterfrågan och stigande resursutnyttjande

Snabbare löneökningar

Lättare för företagen att höja priser

Positiva prisimpulser från omvärlden

Svagare krona (ca 10 % sedan våren 2013)

I bakgrunden: stabilt finansiellt system och stabil finanspolitik

Hög och växande skuldsättning bland hushållen skapar risker

Låg ränta bidrar till högre inflation

Men innebär också risker för ekonomin

Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga

Den penningpolitiska strategin under senare år Genomgående mycket expansiv penningpolitik för att nå

inflationsmålet i ett rimligt tidsperspektiv

Oväntad internationell konjunkturförsvagning och överraskande låg inflationsbenägenhet har spelat roll

Visst inslag av att ”luta sig mot vinden” men betoning på

VISST

Inte ”lutat mot vinden” aggressivt – då hade ekonomin inte utvecklats så väl som den har gjort

De penningpolitiska besluten har hela tiden varit en avvägning, vilken Riksbanken varit tydlig med

Mycket expansiv penningpolitik under många år

Källor: TNS SIFO Prospera och Riksbanken

-3

-2

-1

0

1

2

3

-3

-2

-1

0

1

2

3

00 02 04 06 08 10 12 14

Real reporänta

Anm. Real reporänta beräknat som genomsnittlig reporäntan ett år framåt minus ettåriga inflationsförväntningar enligt TNS SIFO Prospera. Streckad del baseras på Riksbankens prognos för reporäntan för tredje kvartalet 2014 till andra kvartalet 2015.

Utlåningen har ökat snabbare än i de flesta andra länderna

Hushållen Företagen

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

06 07 08 09 10 11 12 13 14

Spanien

Tyskland

Storbritannien

USA

Euroområdet

Sverige

Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve och SCB

Anm. Med utlåning avses MFI:s utlåning till hushåll med bostad som säkerhet och utlåning till icke-finansiella företag. Årlig procentuell förändring.

-10

-5

0

5

10

15

-20

-10

0

10

20

30

06 07 08 09 10 11 12 13 14

Storbritannien (vänster skala)SpanienTysklandUSAEuroområdetSverige

Anm. Storbritannien på vänster skala. Övriga på höger skala.

Oförutsedda händelser har inträffat och haft betydelse

En oväntat svag omvärld påverkade svensk export

Även inflationsbenägenheten har varit överraskande låg

-2

0

2

4

6

8

-2

0

2

4

6

8

jan-11 jul-11 jan-12 jul-12

Export, faktiskt utfall 2012

Andra bedömare

Riksbanken

Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

00 02 04 06 08 10 12 14

Arbetskostnad per producerad enhet, trend

KPIF

Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank. Prognoserna är från 2011-2012. Trenden är beräknad, inklusive Riksbankens prognos för arbetskostnad per producerad enhet, med ett HP filter.

Inslaget av att ”luta sig mot vinden” ska inte överdrivas

Källor: SCB, Riksbanken Anm. Reporänta avser månadsgenomsnitt; KPIF, månad, årlig procentuell förändring; BNP, kvartal, årlig procentuell förändring.

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

08 09 10 11 12 13 14

Reporänta KPIF

-8

-4

0

4

8

12

0

1

2

3

4

5

08 09 10 11 12 13 14

Reporänta (vänster)

BNP (höger)

Hela tiden en avvägning Från protokollet 30 juni 2010

Stefan Ingves ”Styrkan i den svenska återhämtningen … är det främsta skälet till att

penningpolitiken behöver läggas om. … [R]äntehöjning också … en signal om att undvika att nya finansiella obalanser byggs upp[.]”

Svante Öberg ”Med de mycket låga räntor som vi räknar med … stödjer vi produktion

och sysselsättning …. Hur långt man bör gå i stödet behöver avvägas mot andra aspekter, till exempel de negativa effekter[na] av långa perioder med låga räntor[.]”

Karolina Ekholm ”[E]n avvägning mellan å ena sidan behovet av en fortsatt mycket expansiv

penningpolitik för att uppnå inflationsmålet och stabilisera realekonomin … och å andra sidan behovet av att undvika att en exceptionellt låg styrränta i sig skapar obalanser[.]”

Sverige har klarat krisen mycket bättre än många andra länder

BNP Sysselsättningsgrad

Källor: Eurostat och OECD Anm. BNP, Index, 2007 kvartal 4 = 100. Sysselsättningsgrad, procent av befolkningen, 15-64 år.

60

63

66

69

72

75

60

63

66

69

72

75

05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

StorbritannienUSAEuroområdetSverige

Att få inflationen att stiga har högsta prioritet

Trots ganska god realekonomisk utveckling: Låg inflation

under lång tid, sjunkande inflationsförväntningar

Ny information i form av oväntat lågt inflationstryck och oro för inflationsmålets roll som nominellt ankare har ökat behovet av penningpolitiska stimulanser

Innebär inte att riskerna med hushållens skulder och på bostadsmarknaden har minskat: det brådskar med åtgärder inom andra politikområden