Bild 1

Regering och statsfrvaltningDet svenska politiska systemet1UpplggningRegeringsbildningRegeringen och regeringskanslietRegeringens arbete: beredning av beslutDen offentliga frvaltningen: det svenska systemets srdragRegeringens styrning av frvaltningen

RegeringsbildningTalmansvalTalmannen frelr statsministerRiksdagen rstar: negativ majoritet gller. Frslaget gr igenom om inte 175 nej-rster noterasStatsminister utser statsrd

3Majoritets- eller minoritetsregering?Minoritetsregering vanligastMajoritetsregering undantagKoalitionsregeringSamlingsregeringMinoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanfr regeringen

4Regeringens uppgifterFrbereda propositionerVerkstlla riksdagsbeslutBudgetansvar och styrning av myndigheterFretrda Sverige i EUIng avtal med andra staterStyra den statliga verksamhetenBesluta i frvaltningsrenden som ingen annan myndighet svarar frUtfrda frordningar och freskrifterKrishantering(Regeringens webbplats, punkt 1-7, citerad frn Norn Bretzer, s. 97)Regeringens arbetsformerRegeringen fattar beslut som kollektivRegeringssammantrde och allmn beredningBeredning av renden i regeringskansliet (11 departement, statsrdsberedning, frvaltningsavdelning)Regeringskansliet litet (i jmfrelse med mnga andra lnder): ca 4300 anstllda, varav ca 200 politiskt tillsattaDen centrala statsfrvaltningen7Det svenska kommittvsendet: en institution I grunden en beredningsfunktion fr regeringenSvensk tradition av att inrtta tillflliga organ fr utredningar utanfr regeringskansliet Formellt sett r en kommitt att jmstlla med en myndighet under regeringenRedovisning i betnkande: SOURemissvsendetReglering: kommittfrordningen, direktiv, kommitthandboken, kommittberttelse

8Olika typer av kommitterEn grupp ledamter under ledning av ordfrande Parlamentariskavriga med flera ledamterEnmansutredningarAd-hoc kommitter, men ocks permanenta kommitter9Vad r offentlig frvaltning?

Offentlig organisation fr att bereda och genomfra politiska beslutFrvaltning i bred bemrkelse (den offentliga sektorn): alla anstllda i offentlig sektor (ven t.ex. lrare, vrdpersonal etc.)Frvaltning i smal bemrkelse (Byrkratin): tjnstemn (mbetsmn) ansvariga fr beredning och implementering av politiska beslutGrnserna mellan de bda definitionerna flytandeIcke-offentliga organisationer har blivit vanligare

Svensk offentlig frvaltning: viktiga srdragDen dualistiska frvaltningenDen ppna frvaltningenDen kommunala sjlvstyrelsenDen korporatistiska frvaltningenDen stora frvaltningen

Dualismen: relationen mellan regering och myndigheterRF 1: 6: Regeringen styr riket. Den r ansvarig infr riksdagen.

RF 1:8: Fr rttskipningen finns domstolar och fr den offentliga frvaltningen statliga och kommunala frvaltningsmyndigheter.

RF 12:2: Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, fr bestmma, hur frvaltningsmyndighet skall i srskilt fall besluta i rende som rr myndighetsutvning mot enskild eller mot kommun eller som rr tillmpning av lag.

www.regeringen.se

Under permissionen frn Norrkpingsanstalten lyckades han tillsammans med sin dvarande hustru Elisabeth genomfra en uppmrksammad flykt den 6 oktober 1987. Under tre rs tid hade Bergling planerat flykten frn fngelset.[3] P mndagsmorgonen den 5 oktober 1987 lmnade Bergling p permission anstalten tillsammans med en tillsyningsman frn fngelset. De hade under dagen trffat hustrun och senare p kvllen hade alla tre tit middag tillsammans p restaurang Stallmstargrden.[11][8] Tillsyningsmannen hade lmnat paret i hustruns lgenhet i Rinkeby cirka klockan 23:00 p kvllen och skulle terkomma klockan 13:00 dagen efter. Den enda bevakningen Bergling hade var Spos spanare i en bil p framsidan av huset.[11] Hustrun hade ordnat tre hyrbilar som skulle fungera som flyktfordon. Den frsta stod parkerad framfr huset fr att locka till sig spanarna. Vid midnatt satte man planerna i verket och hustrun lmnade lgenheten frkldd och passerade Spos spaningsbil.[11] Bergling gick ner i garaget i huset kldd som joggare och ut genom porten. Det var dimma och spanarna kunde inte upptcka Bergling.Planen var nu att mtas vid den andra flyktbilen, som stod p en parkeringsplats i Rinkeby, en kilometer bort.[11] Innan han hann n fram till bilen hade en av Spos spaningsbilar stllt sig bakom den eftersom man kontrollerade alla bilar i omrdet. Hustrun for ivg fr att ta sig till den tredje flyktbilen som stod parkerad i Djursholm. ver Jrvafltet upp mot Tensta tog sig nu Bergling joggande och upp p E18 dr han hittade en ledig taxi. Han beordrade taxin till Djursholms sby och sprang drifrn sista biten till Djursholms torg. Han mtte upp som planerat vid den tredje flyktbilen, en Opel Ascona[11], som hade sttt parkerad bara 50 meter frn dr den tidigare dmde spionen Stig Wennerstrm bodde.[12]

12

Statliga frvaltningsmyndigheter, verk och bolag mmCentrala frvaltningsmyndigheterMindre myndigheter, rd och nmnderRegionala och lokala frvaltningsorganisationerLnsstyrelserFrsvarsmaktenUniversitet, hgskolor, museum etc.AffrsverkAktiebolagStiftelser

http://www.offentliglistan.se/

13Olika verksamhetsformer fr offentliga myndigheterMyndighetsutvning: utvande av befogenhet att fr enskild bestmma om frmn, rttighet, skyldighet, disciplinr bestraffning eller annat jmfrbart frhllande (t.ex. CSN)Kontroll och tillsyn (t.ex. Hgskoleverket)Information och rdgivning (t.ex. Trafikverkets informationskampanjer)Tjnste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsfrmedlingen)Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten)Planering, samordning och policyutformning (t.ex. regeringskansliet)Ledningsformer fr frvaltningsmyndigheterEnrdighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med insynsrdStyrelse med fullt ansvarNmndTidigare vanligt med lekmannastyrelse

Regeringens styrning av frvaltningsmyndigheterFreskrifter, frordningarEkonomi, regleringsbrevMyndighetsinstruktionerUtnmningsmaktenInformella kontakter

16ppenhetOffentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet Till frmjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rtt att taga del av allmnna handlingar. (TF 2:1)

Med handling frsts framstllning i skrift eller bild samt upptagning som kan lsas, avlyssnas eller p annat stt uppfattas endast med tekniskt hjlpmedel. Handling r allmn, om den frvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 r att anse som inkommen till eller upprttad hos myndighet

Frvaltningslagen och frvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar frvaltningars relation till medborgarnaKommunal sjlvstyrelse: viktiga srdragCentral del av demokratin: Beslut utvas av valda representanter fr befolkningen (45 000 frtroendevalda)Skter en stor del av de offentliga angelgenheternaKommunal beskattningsrtt, generella statsbidrag, utjmningsbidragCa 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor autonomiMen statens inflytande nd stort: kommunerna lagda uppgifter via lagstiftning, systemet r inte federalt

Korporatism?En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat som bygger p institutionaliserat samarbete p viktiga politikomrden och med reellt inflytande ver beslutsfattandeSamfrstndsanda, konsensuskultur, HarpsundssamtalFrvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi?Frn korporatism till lobbyism?

19En stor offentlig sektor?Strst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista decenniernaTillhr fortfarande en av de strre: Ca 30% av det totala antalet anstllda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas andel av BNP ca 50 %Finansiering: 90 % genom skatter och socialfrskringsavgifter

Den offentliga sektorns storlek i olika lnder (procent av BNP)Offentliga utgifterKonsumtionFrankrike5351Danmark5256Sverige5254Nederlnderna4647Tyskland4544Slovenien4544Storbritannien4542Slovakien3834USA3734Omprvningens tidEkonomiska problemStigande frvntningar, minskande utrymmeIdeologisk kritik av statens roll och storlekAkademisk kritik av statens roll och storlekInternationalisering och globaliseringDrivande aktrer och ntverkReform som rutin?

22New Public Management (NPM)Marknaden som idealFrn reformpolitik till effektivitetspolitikFokus p kontraktsmodeller och konkurrensFokus p ledarskapFrn processkontroll till efterkontrollIndividualisering

23En svensk frvaltningspolitik1980-tal: frvaltningspolitiska utredningar om ministerstyre, offentlig service och decentralisering. 1990-tal: fokus p privatisering, styrning och renodling2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser, demokratieffekter av 1990-talets reformerCivildepartementet ursprungligen centrum fr reformer, senare finansdepartementet.

1980-tal: Medborgarorientering och god service 1970-talets byrkratikritik riktades bl.a. mot krngliga regler och dlig serviceRegelfrenkling och minskad regelfloraBttre service i offentliga frvaltningar (bl.a. i ny frvaltningslag): kad tillgnglighetvinnlgga sig om att ett vnligt bemtandeAnvnda enklare sprk

1980-tal: DecentraliseringLgg besluten nrmare folket, bda blocken drev krav p decentraliseringMer inflytande t kommuner och landstingFrn specialdestinerade till generella statsbidrag (till kommuner)Decentralisering av ett politikomrde: Gran Perssons kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet

1990-tal: Mer marknadslika myndigheter?Krav p nedskrningar och kad produktivitet (tvprocentaren)Fokus p ml- och resultatstyrning; politiker formulerar ml, myndigheter redovisar resultat. kad autonomi fr myndigheten att vlja medelFretagisering: kad betoning av varumrke, marknadsfring och organisationsidentitet

http://www.tillvaxtanalys.se/sv/http://www.vinnova.se1990-tal: Renodling och privatiseringgandefrgan i centrum: staten borde renodla sina uppgifterDe borgerliga partierna drivande, socialdemokraterna kluvnaBolagisering av statliga affrsverk, t.ex. Televerket, Postverket, Statens vattenfallsverk och Statens jrnvgarParallell av (eller om-) reglering av tele, post, energi och tgtrafikmarknaderReformerna har lett till kade krav p kontroll: srskilda tillsynsmyndigheter upprttas

2000-tal: mer slagkraftiga myndigheterFrre men slagkraftigare myndigheter (sammanslagningar): frn 1400 (1990) till 400 (2009)Exempel: Trafikverket, Tillvxtverket och VetenskapsrdetIdeologiproducerande och opinionsbildande myndigheter?

2000-tal: RegionaliseringDen regionala nivn strkt sin stllning i det politiska systemetLnsstyrelsens ansvar fr regionala utvecklingsfrgor tex vergtt till den regionala politiska nivn (regionala samverkansorgan och motsvarande)Tillvxtpolitiken skts i stor utstrckning p regional nivNya storregioner: Vstra Gtaland och SkneEU bidrar aktivt till att strka den regionala nivn genom strukturfonderAnsvarskommittns betnkande: nya storregionerEU och den svenska statsfrvaltningen Vad har EU-medlemskapet inneburit?Starkt fokus p EU-samordning

Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av statstjnstmnnens arbete

Statstjnstemn viktig roll i kommittarbetet under kommissionen

Utkning av tjnstemnnens makt?

kad betydelse av transgovernmental networks?

Europeiseringen av frvaltningen: Uppfattningar bland tjnstemn p departementkad konfliktkad oskerhetkat tempokad expertorienteringMindre insynStor efterfrgan p nationella stllningstagandenRttsorienterad organisation

32