I början av februari dömdes enhund uppfödare för brott mot djur-skyddslagen på grund av att honavlat på en individ av en ras medkänd fallenhet för entropion. Det ärnu dags att även veterinärkåren dis-kuterar sin roll i aveln av extremahundraser, menar insändaren.

Hässleholms Tingsrätt fastslog i börjanav februari i en dom att en hundupp -födare gjort sig skyldig till brott motdjurskyddslagen. Det var länsstyrelsen iSkåne som initierade ärendet. Mig veter-ligt är det här första gången som upp-födning av en individ tillhörande en visshundras testas mot djurskyddslagen pågrund av sitt rasspecifika utseende. Hund- rasen är shar pei – en kinesisk hund somär osannolikt skrynklig.

Problemen med shar pei har tagitsupp i Svensk Veterinärtidning tidigarevid ett par tillfällen (se SVT 2/13, 6/12och 16/10).

JAG MÖTTE SIMONDen nu aktuella domen är en milstolpe,

då den behandlar konsekvenser av ras-uppfödning som bara bedrivits ur ettrent estetiskt perspektiv. Utan hänsyntagen till funktion hos djuren. Uttrycktpå ett annat sätt: Hur vi människordesignar ett utseende hos en ras utan attta hänsyn till djurens behov/funktion.En design som kan ta sig extremauttryck. Och äntligen har detta testatsmot lagen.

Jag blev veterinär 1975 och är nu spe-cialist i hundens och kattens sjukdomar,specialist i oftalmologi, hund och kattsamt auktoriserad ögonlysare. Störredelen av mitt yrkesverksamma liv har jagarbetat kliniskt med sällskapsdjur. Minvärldsbild förändrades totalt när jag träf-fade Simon i mitten av 1990-talet.

Simon var en hanhund av rasen sharpei, knappt ett halvår gammal. Hankom till djursjukhuset på remiss, dåman misstänkte en perforerande horn-hinneskada. Vid ankomsten hade han såont att narkos fordrades för undersök-ning. Figur 1 visar hur han såg ut vidankomst, Figur 2 under narkos ochFigur 3 dagen efter. Det var inte en per-foration, utan på hornhinnan fanns ettstort granulom. Det hade uppkommitpå grund av hudens inåtrullning ochskavning. Han hade så mycket av ansik-tets hud inrullad i ögonen att vi var

tvungna att ”tacka” (fästa upp ansiktetshud med temporära suturer) både påhjässa och övre och undre ögonlock – sealla suturer på Figur 3.

De här bilderna kanske många redanhar sett. Simon hade utställningsmerite-rade föräldrar och den lilla valpen varinköpt med avsikt att ställas ut och even-tuellt användas i avel. Som sagt, minvärldsbild förändrades vid det mötet. Jagifrågasatte mitt ansvar som veterinär ochdärmed auktoritet inom området.

MAIL FRÅN USATiden gick. Men så för ett par år sedanfick jag mailet.

En väns dotter reste till USA i slutetav tonåren för att studera. På sin fritidarbetade hon som volontär på ett ”dogshelter”. Hon berättade för sin mammaom en ung hund som de tvingats opererabort båda ögonen på för att ögonlockenförstört ögonen. Jag bad henne berättamer och fick då det här mailet från USA– jag återger det ordagrant:

”Varför de opererade bort hans ögonär lite osäkert, men jag kan berätta vadjag vet. Manatee är en tio månader gam-mal kinesisk shar pei som var född medinväxta ögonfransar. Varje gång hanblinkade skrapade de emot hans ögon – entropion kallade de ’sjukdomen’. De

Detta må vi diskutera

44 N U M M E R 4 • 2015 S V E N S K V E T E R I N Ä R T I D N I N G

INSÄNT

FOTO

: EVA

HER

TIL

FOTO

: EVA

HER

TIL

insänt

FIGUR 1. Shar pei med långt gånget hornhinnegranulom, vid ankomsttill djursjukhuset. FIGUR 2. Samma hund som i Figur 1, under narkos.

SVT 4 -15fi:Layout 1 15-03-09 07.52 Sida 44

S V E N S K V E T E R I N Ä R T I D N I N G N U M M E R 4 • 2015 45

INSÄNT

hittade det för sent, hans ögon var prak-tiskt taget bara ärrvävnad och han varblind. Hans ögon blev infekterade ochde ansåg att det var bättre att ta borthans ögon istället för att riskera att deblev infekterade igen.”

Min väns dotter tyckte om hundar,men hade ingen erfarenhet av veterinär-medicin. Ändå uttryckte hon sig så klartoch tydligt.

ÄR VETERINÄRER HUNDENS BÄSTAVÄN?Hon skickade bilder som beskrev vadhunden fått gå igenom och Figur 4 visarhunden efter operationen när den är fär-dig att flytta till sitt nya hem. Jag reage-rade kraftigt och det har de flesta somsett bilderna också gjort. Hur reagerarden svenska veterinärkåren? Nu måste viveterinärer rannsaka oss själva och fun-dera över vår roll. Var står vi?

Hunden är människans bästa vän,säger uttrycket. Ja, men hundarna kan fåbetala ett oerhört högt pris för att varamänniskans bästa vän. Är vi veterinärerhundens bästa vän?

Den här diskussionen gäller förståsinte bara hund – den gäller alla djur somvi designar från rent estetisk synpunkt.Numera har vi människor nästintill oin-

skränkt makt att styra djurs egenskaper– vi har många verktyg och vi kan de -signa enbart för estetik, utseende – intefunktion. Målet har naturligtvis aldrigvarit att ställa till det för djuren, men

effekten har blivit så i många – sorgliga– fall.

RASBEGREPPET ÄR INTE BIOLOGISKTRasbegreppet är ett kulturellt begrepp,inte biologiskt. Men artbegreppet ärgrundat på biologi. En renrasig hund ärendast en delmängd av arten hund. Viveterinärer har en biologisk, naturveten-skaplig utbildning, som vi genom våraetiska regler har enats om ska grundas påvetenskap och beprövad erfarenhet.

Låt oss då, när nu domen i Hässle-holms Tingsrätt har kommit, ta tillfälleti akt att diskutera vår veterinära roll.Vem företräder vi – hunden (djuret)eller människan? Den diskussionen börföras från ett rent veterinärmedicinsktperspektiv, självständigt och oberoendeav olika intresseorganisationer. Viktigtär också att vi har vår djurskyddslag somutgångspunkt och inte olika mänskligasärintressen.

Låt oss gärna föra debatten i form aven öppen diskussion i Svensk Veterinär-tidning.

EVA HERTIL

leg veterinär

FOTO

: NIC

OLE

TUTS

CH

FOTO

: EVA

HER

TIL

FIGUR 3. Patienten i Figur 1, dagen efter operationen. Ansiktets hud är fäst med tempo-rära suturer både på hjässan och övre och undre ögonlocken.

FIGUR 4. En tio månader gammal kinesisk shar pei i USA, efter dubbelsidig enukleation pågrund av skadade hornhinnor.

SVT 4 -15fi:Layout 1 15-03-09 07.52 Sida 45

46 N U M M E R 4 • 2015 S V E N S K V E T E R I N Ä R T I D N I N G

INSÄNT

Hundar av rasen shar pei känne-tecknas av en mer eller mindre förtjockad hud och därav orsakadrynkighet som vid överdrift kan leda till ett flertal hälsoproblem,bland annat ögonskador. Rynkig -heten måste minska, konstaterarSvenska Kennelklubben i ett ut -talande.

Vid ett möte med Svenska Kennelklub-bens avelskommitté den 24 januari2015 togs beslut om ett uttalande av -seende SKKs syn på hur avelsarbetetinom rasen shar pei måste bedrivas föratt minska risken för ögonskador ellerandra hälsoproblem relaterade till rasensförtjockade hud. Uttalandet lyder i sinhelhet:

Avel får inte ske med hundar som upp-visar hälsoproblem i form av sjukdom ellerfunktionsnedsättning. Det innebär attshar pei-hundar som uppvisar kliniskatecken på sjukdomen SPAID eller ögon -skada orsakad av förtjockad hud/rynkighetinte får användas till avel.

Då de hälsoproblem som förekommer irasen är nära kopplade till den förtjockadehuden måste dessutom stor vikt i avelsar-betet läggas vid att det föds färre hundarmed överdrivet förtjockad hud. Det inne-bär i praktiken att hundar med kraftigt

förtjockad hud/stor grad av rynkighet skauteslutas ur aveln. Individer med mindreförtjockad hud bör premieras och utnyttjasi avel mer än hitintills.

BAKGRUNDDe huvudsakliga hälsoproblem somförekommer inom rasen shar pei orsakasav en ökad hyaluronsyraproduktion somleder till mucinos och en förtjockadhud, vilken kan ge ögonskador och ävenorsaka ett rasspecifikt sjukdomstillståndkallat SPAID. SPAID är en autoinflam-matorisk sjukdom som kan leda till all-varliga skador i hud, leder, lever och nju-rar och därav orsakade dödsfall.

Rasens särskilda situation har motive-rat åtgärder och forskning kring möjlig-heter att begränsa sjukdomsförekomstenoch förbättra hälsan i rasen. SKK, ras -klubben för shar pei och intresseradeveterinärer har sedan 2010 i samverkanbedrivit ett ögonhälsoprojekt med syfteatt öka kunskapen om och begränsa

förekomsten av dessa problem. Projektetresulterade år 2013 i beslut om ett officiellt hälsoprogram (för mer infor-mation se Hälsoprogram för shar pei,www.skk.se).

I ett forskningsprojekt genomfört avforskare vid Sveriges lantbruksuniver -sitet (SLU), Uppsala Universitet (UU)och Broad Institute, med ekonomisktstöd från SKK/Agrias forskningsfondoch med ett aktivt deltagande av sharpei-uppfödare i flera länder inklusiveSverige, har den genetiska bakgrundentill de förändringar som ger upphov tillsåväl ögonskador som SPAID kunnatpåvisas. Forskningsresultaten kan för-hoppningsvis i framtiden underlättaavelsurvalet för hundar med mindrehudförtjockning och därmed minskadrisk för hälsoproblem.

För SKKs avelskommitté PEKKA OLSON

ordförande

Rynkigheten måste minska

insänt

FOTO

: RO

DRI

GO

DE

ALM

EID

A

Shar pei-hundar som uppvisar kliniska tecken på sjukdomen SPAID eller ögonskada orsa-kad av förtjockad hud/rynkighet får inte användas till avel, meddelar SKK.

TILL SALU

Väletablerad och välutrustad smådjursklinik i västra Skåne,

centralt belägen i orten.

med goda parkeringsmöjligheter.

För mer information, kontakta:kliniktillsalu@telia.com

SVT 4 -15fi:Layout 1 15-03-09 07.52 Sida 46