1

1 (11)

Institutionen för pedagogik

och didaktik

Studiehandledning för kursen

Digitala redskap i analyser av pedagogiska och

didaktiska fenomen DIA30F

7,5 hp AN samt variant för forskarnivå.

VT 2018

Version den 21 februari 2018

2

Introduktion .......................................................................................................................................................... 3 Innehåll .............................................................................................................................................................. 3 Undervisning ...................................................................................................................................................... 3 Stöd i studierna .................................................................................................................................................. 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen ................................................................................ 4 Registrering ........................................................................................................................................................ 4 Kursledare och administratör ............................................................................................................................. 4

Förväntade studieresultat .................................................................................................................................... 4 Krav på stringent akademiskt skriftspråk ........................................................................................................... 4

Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer ............................................................................................ 5 Kursens teman och frågor .................................................................................................................................. 5 Muntlig framställning ........................................................................................................................................ 6 Arbetet med kurslitteraturen .............................................................................................................................. 6

Kunskapskontroll och examination ..................................................................................................................... 6 Anvisningar för podd och examinationsrapport ................................................................................................. 7 Övriga obligatoriska moment; ............................................................................................................................ 7 Betyg .................................................................................................................................................................. 7 Ordinarie examinationstillfälle ........................................................................................................................... 8 Betygsregistrering .............................................................................................................................................. 8 Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället .......................................................................... 8 Fusk .................................................................................................................................................................... 8 Plagiat och självplagiering ................................................................................................................................. 9

Utvärdering ........................................................................................................................................................... 9 Översikt över kursens läsordning och resurser och examinationer ............................................................... 10 Betygskriterier .................................................................................................................................................... 13 Kurslitteratur ...................................................................................................................................................... 15

3

Introduktion Välkommen till kursen Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen.

Kursen du nu påbörjar är en kurs på avancerad/forskarnivå. Kursen ges av Institutionen för

pedagogik och didaktik (http://www.edu.su.se/). Denna studiehandledning innehåller

specifik information om kursens förväntade studieresultat, schema, innehåll, uppläggning,

examination och bedömning samt övergripande studentinformation.

Innehåll

I kursen studeras hur digitala redskap gör det möjligt att systematisera, gestalta, simulera och

analysera olika former av information för olika syften. Kursens har tre teman:

Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning,

• Teori och metod i studier av och med digitala redskap, samt

• Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data.

Fokus ligger på hur digitala redskap ger forskare möjlighet att följa hur digitalisering

förändrar villkor för kommunikation och lärande i olika inramningar. I redskapen finns olika

synsätt och antaganden om kommunikation i allmänhet och om didaktiska och pedagogiska

fenomen i synnerhet inbäddade i designen av olika funktioner. Genom kritiska analyser av

de logiker som ligger bakom olika designer av funktioner avtäcks de antaganden som format

redskapen samt hur dessa kommer att påverka de sociala praktiker där de kommer i bruk,

t.ex. i form av maktrelationer, interaktionsmönster samt hur den information eller de

handlingsmönster vi ger status som ”kunskap” tar gestalt. I kursen arbetar studenterna dels

med att pröva olika redskap för dokumentation, gestaltning, beskrivningar och analyser av

didaktiska och pedagogiska fenomen. Därutöver ska studenterna söka, välja och kritiskt läsa

studier och artiklar om/i digitaliserade sociala praktiker med relevans för

pedagogik/didaktik. Särskilt fokus ligger på att jämföra och diskutera hur forskare har

närmat sig och använt olika redskap när de studerat komplexa arenor där kommunikation

sker såväl digitalt som ansikte mot ansikte. Kritiska analyser av den kunskap som produceras

i digitala miljöer och med digitala redskap är kursens kärna

Undervisning

Kursen ges i huvudsak på distans men med två campusförlagda obligatoriska workshops

förlagda under heldagar 7-8 maj kl 10-15: schema. Den digitalt distribuerade

undervisningen består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och

ljudfiler. Det är ett kurskrav att delta vid kursens två workshops samt spela in en podd. Om

man missar någon eller båda workshops ska frånvaron kompenseras genom närvaro under

nästa kursomgång alt. ta kontakt med kursledaren.

Stöd i studierna

Studie- och språkverkstaden erbjuder stöd se vidare_

https://www.su.se/medarbetare/r%C3%A5d-st%C3%B6d/undervisning/studie-

ochspr%C3%A5kverkstaden#Vad %C3%A4r?

Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du

Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med

funktionshinder – Mer information finns på https://www.su.se/utbildning/studera-

medfunktionsneds%C3%A4ttning.

4

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

För tillträde till kursen krävs lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen om 180 hp. eller

kandidatexamen i utbildningsvetenskapligt ämne.

Registrering

Registrering sker enligt anvisningar som skickas via mejl efter urval 2. Om du efter

registrering väljer att inte läsa kursen lägger du själv in avbrott på kursen på www.mitt.su.se

och Mina studier.

Kursledare och administratör

Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen,

samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida och i

lärplattformen Mondo, som nås från www.mitt.su.se. Kursledaren är också examinator i

kursen. Som student förväntas du hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl

Kurshemsida som Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information

beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering.

Ev. avbrott i kursen ska snarast meddelas kursadministratören.

Kursansvarig och lärare

anna-lena.kempe@edu.su.se

Kursadministratör når du via funktionsadressen

avancerad@edu.su.se

Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat följande förmågor: -

visa fördjupad metodkunskap i design och analys med stöd i digitala redskap

av lärandesituationer i vid respektive snäv bemärkelse,

- självständigt kunna identifiera, kritiskt, analysera och självständigt formulera

frågeställningar och koherenta forskningsdesigner som kan antas besvaras med stöd av

digitala redskap.

- muntligt och skriftligt klart kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser

och de argument som ligger tillgrund för analyser och design av didaktisk forskning med

stöd i digitala redskap - göra bedömningar kring arbete med digitala redskap i forskning och

utvecklingsarbete med utgångspunkt i kursens litteratur med hänsyn till relevanta

vetenskapliga och samhälleliga aspekter,

- visa medvetenhet om etiska aspekter på utvecklingsarbete i relation till design

av lärandesituationer,

- visa insikt om de ingående teoriernas möjligheter och begränsningar,

kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Krav på stringent akademiskt skriftspråk

På avancerad nivå ställs högra krav på ett korrekt akademiskt skriftbruk och

referenshantering. Var observant redan från början på följande:

5

• Undvik värdeomdömen som ”bra” eller ”dåligt” eller att ”tycka” till snarare än att analysera, diskutera och motivera de slutsatser du drar när du ska besvara frågorna på litteraturen.

• Använd gärna kortare citat (med referens och sidhänvisning) när du vill lyfta fram och diskutera några slutsatser i boken du skriver om.

• Dra inte för stora och generaliserande slutsatser på små material (lite data) eller utifrån egna personliga iakttagelser.

• Undvik oprecist generaliserande vardagsspråk som ”lärare jobbar”, ”elever gör” etc. ”I skolan är det så här xxx”.

• Bland inte ihop begrepp från olika teorier som t.ex. ”lärande” och ”inlärning”. Undvik jargong.

• Problematisera det du läser d.v.s. ”eka” inte vad författaren hävdar utan håll dig kritiskt distanserad genom att skriva ”författaren (referens) hävdar att xxx.” Å andra sidan kan man utifrån xxx hävda att frågan om xxx inte finns beskriven i xxx.”

• Visa tydligt vad du hämtar slutsatser ifrån. Är det du som hävdar något eller är det författaren?

• Referera korrekt och konsekvent: Se vidare https://www.su.se/biblioteket/forskarst%C3%B6d/referenshantering/referenshantering sprogram-1.242365

Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer Kursen ges på distans samt vid 2 workshops den 7 och 8 maj: Undervisningen/lärresurserna

består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och podcasts.

Kursens teman och frågor

Kursen har tre övergripande teman:

1. Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning,

2. Teori och metod i studier av och med digitala redskap,

3. Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data.

Du arbetar med dessa teman utifrån ett antal frågeställningar:

• Hur används digitala redskap i lärandesituationer och vilka konsekvenser får det för

elevers möjligheter till lärande och för lärarrollen?

• Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa

vilken kunskap om lärande som kan konstrueras?

• Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot

ansikte?

• Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser lärande i digitala miljöer?

6

• Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap,

information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika

arenor?

• Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och

undervisning för individ och samhälle?

Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap?

Muntlig framställning

I kursen får du också träna dig på att muntligt presentera och bearbeta din förståelse av

kurslitteraturen i samband med de två obligatoriska workshopar den 7 och 8 maj. Den delen

examineras du på genom att spela in en podd/ljudfil som du publicerar i Mondo senast den 3

juni.

Arbetet med kurslitteraturen

I kursen läser och studerar ni den obligatoriska kurslitteraturen. Du skriver dig till en förståelse

genom att sammanfatta centrala teman samt besvara reflekterande instuderingsfrågor och

publicera texten i Mondo. Dessa besvarar du individuellt och sen publicerar du din text senast

ett visst datum (se tabell på sid. 10). Det är dessa texter du sedan bearbetar till en slutrapport

som examineras.

Utöver feedback från skriftlig återkoppling från medstudenter kommer ni även att få skriftlig

återkoppling från läraren på 2 inlämningar. Syftet med denna återkoppling är stödja lärandet

genom att utveckla texten inför examinationen. OBS: betyget sätts endast på examinationen och

på den muntliga framställningen i podden. Lärarens återkoppling är en formativ bedömning av

era texter inför examinationen.

Kunskapskontroll och examination

Provkod Benämning Högskolepoäng

DF10 Analys av digitala data 3

DF11 Analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen 4.5

Provkod DF10 examineras dels genom att du deltagit aktivt vid workshopen 7- 8 maj dels

genom att du gör en inspelning av en ljudfil om min. 10 och max. 15 minuter där några

redskap för digital datainsamling och analys och jämförs och diskuteras kritiskt i relation till

kursens övergripande teman och frågor. Du laddar upp ljudfilen i Mondo. Denna examination

bedöms med betygen G eller U.

Provkod DF11 examineras genom en skriftlig rapport som kritiskt reflekterande behandlar

kurslitteraturen i relation till ett antal artiklar du själv väljer. Rapporttexten ska vara

sammanhängande och formaterad i DiVA-mallen (finns i Mondo) och ska omfatta min. 8 och

max 15 sidor. Rapporten bedöms i sjugradig skala F-A.

7

Anvisningar för podd och examinationsrapport

• Podden (10-15 min) ska innehålla en kritiskt hållen presentation och diskussion av

några av de digitala redskap du stiftat bekantskap med under kursens gång.

Diskussionen utgår dels från kursens teman och frågor, dels från ditt eget

kunskapsintresse, vilka fördelar och nackdelar har olika redskap för forskningsfrågor

som intresserar dig?

Examinationsrapporten (8-15 sidor i DiVA-mallen) ska dels innehålla en kort

motivering till urvalet av de artiklar du väljer att analysera samt en översiktlig

beskrivning av studiernas resp utgångspunkter, antaganden om centrala fenomen,

design av datainsamling samt resultat.

Därutöver ska rapporten innehålla en kritisk jämförande analys av artiklarna baserat på

kursens övergripande teman och frågeställningar som bearbetats i kurslitteraturen (se

sid.

• En referenslista enligt Harvard- eller APA systemet.

Övriga obligatoriska moment;

Deltagande vid workshop 7-8 maj kl 10-15.

Betyg

Podden examineras med betygen G eller U. För att få slutbetyg på kursen krävs därutöver

lägst betyget E på den avslutande uppsatsen.

För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. Komplettering av Fx kan medges om

studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att

kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av

förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför

begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare

formaliafel används betygen A-E.

För slutbetyg på kursen krävs godkänd skriftlig examination samt fullgjorda obligatoriska

delar. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala:

Godkända betyg (i fallande ordning)

A = Utmärkt

B = Mycket bra

C = Bra

D = Tillfredsställande

E = Tillräckligt

Underkända betyg

Fx = Underkänd, något mer arbete krävs

F = Underkänd, mycket mer arbete krävs

8

Komplettering av Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska

lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid

godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre

felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd

komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E.

Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte

att bedömas. Slutbetyg på hela kursen ges först efter att samtliga obligatoriska delar är

redovisade. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student,

som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att

få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan härom ska

göras till ansvarig studierektor.

Ordinarie examinationstillfälle

Det första examinationstillfället är den 3 juni då du laddar upp din examinationsrapport och

din podd i inlämningsmappen i Mondo. Nya examinationstillfällen kommer att erbjudas, det

första den 31 augusti 2018.

Betygsregistrering

Observera att godkända betyg registreras av examinerande lärare i Ladok. Normalt tar

betygssättningen högst 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Du får betyg och en skriftlig

motivering av din examinator via e-post lite tidigare.

Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället

Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende

inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig

exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd.

Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje

examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22§).

Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till institutionsstyrelsen. Studenten har

sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Övriga anvisningar

Fusk

Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt

ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i

lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära

åtgärder bland annat vidtas mot student som:

• med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en

studieprestation annars ska bedömas.

• stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för

utbildningen.

9

Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli

varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets

regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida.

Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Vi

använder olika digitala redskap för att kontrollera texter för avseende plagiat.

Plagiat och självplagiering

Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat

måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller

skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är

förbjudet. Det betraktas som plagiat. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som

examinerats i andra kurser och utbildningar, dvs. så kallad självplagiering.

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen.

Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller

en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot

en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna

och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som

kan leda till avstängning.

Självplagiering, dvs. att återanvända texter eller delar av texter från tidigare betygsatta och

poänggivande examinationer, är inte heller tillåtet.

Utvärdering

Kursen kommer att utvärderas anonymt via länk i ett mejl som leder vidare en till enkät.

10

Översikt över kursens läsordning och resurser och examinationer

Resurser och

teman

Datum för inlämning i

Mondo/inlämning

Uppgift

Introduktion

Studier av digitala redskap i skola och utbildning

Grönlund, Å. (2014)

Podd med

AnnaLena

Kempe i Mondo.

28mars Sammanfatta boken kritiskt med utgångspunkt i kursens frågor:

Hur används digitala redskap i lärandesituationer och vilka konsekvenser får det för elevers möjligheter till lärande och för lärarrollen?

Beskriv kortfattat studiens utgångspunkter, frågor, metod och resultat. Titta även på Skolverkets sidor om digitalisering:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurserfor-

larande/itiskolan

Teori och metod i studier av och med digitala redskap

Dziuban, C. D. et al (2015)

Föreläsning 1 och 2 med Åke Grönlund i Mondo

.

6 april Sammanfatta boken och föreläsningen kritiskt med utgångspunkt i kursens frågor:

Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras?

Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor?

Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte?

Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser

lärande i digitala miljöer?

Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning

Blikstad-Balas, M. (2012

Davidsen. J. & Vanderlinde, R. (2014).

20 april Sammanfatta och jämför kritiskt de olika artiklarna utifrån kursens huvudfrågor:

Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras?

Vilka grundläggande antaganden om centrala

fenomen som lärande, kunskap, information,

bedömning etc finns invävda i de olika redskap som

används på olika arenor?

11

Rostvall, A-L. & West, T. (2005).

Svärdemo Åberg, E., & Åkerfedt, A.

Viberg, O. & Grönlund. Å.

(2015).

Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte?

Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forsknings om och med digitala redskap?

Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser

lärande i digitala miljöer?

Teori och metod i studier av och med digitala redskap

Podd med Tore West i Mondo om digitala redskap

Lista med länkar till olika digitala resurser.

6 maj. Gå igenom exemplen på olika redskap:

Välj ut några 3-7 som intresserar dig och analysera vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor?

Teori och metod i studier av och med digitala redskap

7-8 maj Workshop om programmet Nvivo med Corrado Matta kl 10-15 båda dagarna. Se schema för lokal.

Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data

O'Neil, C. (2016).

20 maj Sammanfatta och diskutera kritiskt några av bokens teman utifrån kursens huvudfrågor:

Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika digitala redskap som används på olika arenor?

Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle?

Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om

och med digitala redskap?

12

Problematisering och etiska frågor

27 maj Sammanfatta, jämför och diskutera kritiskt

några av artiklarnas teman utifrån kursens

i relation till digitalisering och big data

Harel, T., & Shahar, B (2017

Luppino, R. (2010). (finns i Mondo, filsamlingen)

Selwyn, N. (2014).

Woods, M., Macklin, R., & Lewis, G. K.

(2016)

huvudfrågor:

Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika digitala redskap som används på olika arenor?

Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle?

Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om

och med digitala redskap?

Examination

Välj tre artiklar ur följande tidskrifter.

Learning, Media and Technology

Nordic Journal of Digital Literacy,

Computers and education

British Journal of

Educational

Technology

1 juni (31 augusti) Analysera och jämför kritiskt tre artiklar (avancerad) respektive fem artiklar på forskarnivå. Utgå från kursens tre teman och frågor.

Väv ihop analysen av artiklarna med delar av tidigare inlämningar så att det blir en sammanhängande rapport där på min 8 och max 15 sidor formaterad i DiVA-mallen som du hittar i Mondo.

Spela in en ljudfil/podd på 10-15 minuter där du: Gör

en kortfattad beskrivning och jämförelse av de tre-

fem digitala redskap för digitala data för forskning

inkl Nvivo du finner mest intressanta ur ditt eget

perspektiv. Motivera varför du skulle kunna använda

det ena eller andra i relation till en forskningsfråga,

metod och perspektiv. Laddas upp i Mondo senast 3

juni.

Betygskriterier A B C D E Fx F

Utmärkt prestation Mycket bra prestation Bra prestation Tillfredsställande

prestation Tillräcklig prestationen Otillräcklig prestation Helt otillräcklig

prestation

Synnerligen god förmåga

att kritiskt analysera och

problematisera ett urval

didaktiska studier med i

stort sett samtliga

relevanta teoretiska

begrepp och med

utgångspunkt i kursens

frågor och centrala teman.

Mycket djup och bred

etisk diskussion i relation

till kursens tematiker.

Språkbehandling,

argumentation och

formalia uppfyller

samtliga krav på

akademisk stringens.

Fullständig koherens

mellan texters och/eller

uppgiftens olika delar.

Mycket god förmåga att

kritiskt analysera och

problematisera ett urval

didaktiska studier med i

stort sett samtliga

relevanta teoretiska

begrepp och med

utgångspunkt i kursens

frågor och centrala teman.

Etiska frågor diskuteras

ingående.

Språkbehandling,

argumentation och

formalia uppfyller mycket högt ställda krav

akademisk stringens. Hög

grad av koherens mellan texters och/eller

uppgiftens olika delar

God förmåga att kritiskt

analysera och

problematisera ett urval

didaktiska studier med i

stort sett samtliga

relevanta teoretiska

begrepp och med

utgångspunkt i kursens

frågor och centrala teman.

Kursens teman diskuteras

relativt ingående ur etiskt

perspektiv.

Språkbehandling,

argumentation och

formalia i fyller högt

ställda krav på tydlighet.

Det finns en tydlig röd

tråd i texten/uppgiften och

logik i valet av begrepp

som behandlas.

Förmåga att kritiskt

analysera och

problematisera ett urval

didaktiska studier med i

stort sett samtliga

relevanta teoretiska

begrepp och med

utgångspunkt i kursens

frågor och centrala teman.

Diskuterar etiska aspekter

i relation till några av

kursens teman.

Språkbehandling och

formalia utan större

brister.

I texten/uppgiften finns

en form av systematik i

valet av begrepp i

analysernas olika delar.

Studenten visar viss

förmåga att kritiskt

analysera och

problematisera ett urval

didaktiska studier med i

stort sett samtliga

relevanta teoretiska

begrepp och med

utgångspunkt i kursens

frågor och centrala teman.

Visar viss etisk medveten-

het i relation till kursens

huvudtema. Språk-

behandling och formalia

uppfyller grundläggande

krav på tydlighet.

Visst logiskt

sammanhang mellan

texters och uppgiftens

olika delar.

Minimikraven kan uppnås

genomkomplettering

utifrån examinatorns

kommentarer.

Brister i innehåll,

förståelse av centrala

teorier, språkbehandling

och/eller formalia.

Osammanhängande

text/uppgift.

Så stora brister i kraven

för E att examinationerna

inte kan kompletteras

utan helt måste revideras.

13

Kurslitteratur

Blikstad-Balas, M. (2012). Digital Literacy in Upper Secondary School-What Do Students Use Their Laptops for During Teacher Instruction. Nordic Journal of Digital Literacy, 2, 2012

https://www.idunn.no/dk/2013/01- 02/students_digital_strategies_and_shortcuts?mode=abstract_en&skipDecorating=true (14 sid)

Davidsen. J. & Vanderlinde, R. (2014). Researchers and teachers learning together and from each

other using video-based multimodal analysis. British Journal of Educational Technology, Volume 45,

Issue 3, pages 451–460, May 2014 (11 sid).

Dziuban, C. D. et al (2015). Conducting Research in Online and Blended Learning Environments;

New Pedagogical Frontiers. " [Elektronisk resurs]. Taylor & Francis. (224 sid)

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev" [Elektronisk resurs]. Örebro: Örebro universitet (168 sid) Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34389

Harel, T., & Shahar, B (2017). Educational justice and big data Theory and Research in Education Vol

15, Issue 3, pp. 306 – 320 (14 sid.)

Luppino, R. (2010). Chapter 5: Educational and professional technoethics i Technoethics and the

Evolving Knowledge Society Ethical Issues in Technological Design, Research, Development, and

Innovation. (tillhandahålls vid kursstart, 18 sid).

O'Neil, C. (2016). Weapons of math destruction: how big data increases inequality and threatens

democracy. [Elektronisk resurs] London: Allen Lan (259 sid.)

Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Theoretical and Methodological Perspectives on Designing Video

Studies of Interaction International Journal of Qualitative Methods 2005 December 2005

https://sites.ualberta.ca/~iiqm/backissues/4_4/HTML/ROSTVALL.HTM

Selwyn, N. (2014). Data entry: towards the critical study of digital data and education Learning, Media and Technology Special Issue: Critical Approaches to Open Education, Volume 40, Issue 1,

January 2015, pages 64-82. (18 sid)

Svärdemo Åberg, E., & Åkerfedt, A. (2017). Design and recognition of multimodal texts – selection of

digital tools and modes in the basis of social and material premises? I Journal of Computers in

Education. Vol 4. Issue 3, s 283-306. (17 sid)

Viberg, O. & Grönlund. Å. (2015). Understanding students’ learning practices: challenges for design

and integration of mobile technology into distance education Learning, Media and Technology

Volume 40, Issue 4, 2015 January 2015, pages 365-384 (19 sid).

Woods, M., Macklin, R., & Lewis, G. K. (2016). Researcher reflexivity: Exploring the impacts of

CAQDAS use. International Journal of Social Research Methodology, 19(4), 385-403. (18 sid)

+ tre fritt valda artiklar ur några av följande tidskrifter

14

E-Learning and Digital Media

Learning, Media and Technology

Nordic Journal of Digital Literacy,

Computers and education

British Journal of Educational Technology