FKS inspirationsdagar

2013-03-12

Bitte Rydeman

DIKO – Den digitala kontaktboken

Projekttid

• Till att börja med familjer som har barn i särskolan i åldern 4-17 år.

• Nu också vuxna inom daglig verksamhet och vuxna med förvärvade hjärnskador.

Målgrupp

• Vi fick 3 år från Arvsfonden

• 1 oktober 2010 – 30 september 2013

• Nu har vi knappt 7 månader kvar.

Projektet började med barnen

DIKO bygger på det arbete med dagböcker som redan gjordes, både i skolan och hemma

DIKO – en dagbok på Internet

Ett sätt att få in bilderna

Ett lättare sätt

• App för att ta bilder och ladda upp dem direkt till DIKO.

• Både för Android och IOS (iPhone, iPad och iPod touch)

Varför DIKO?

• Underlätta berättande och kommunikation med andra, både vid personliga möten och på distans

• Digital tillgänglighet

• Egenmakt / självständighet

• Brygga mellan olika sammanhang

• Foton från dagliga aktiviteter kan hjälpa oss att minnas och få grepp om tiden + kan användas för personlig reflektion

Användarcentrerad design

• DIKO-plattformen utvecklas stegvis i nära samarbete med dem som är med och använder det.

• Projektgrupp: Bitte Rydeman, Per-Olof Hedvall, Hector Caltenco, Anna Andersson, Mona Ekelin, Karin Andåker, Ulla Ekeberg, Jenny Mossberg.

• Tre verksamheter: Fågelskolan I Lund, PVI-klassen på Furuboda, Gården I Kungsbacka. 22 deltagare + familjer och personal.

En egen kamera

Titta på bilder i DIKO tillsammans

Bilder som stöd i samtalet

Titta på bilder i DIKO tillsammans

Titta på bilder i DIKO tillsammans

Vilken spegel?

Den här!

Använda DIKO i iPad

Kommunikation under dagen

Stöd för berättande

DIKO på Gården

Fortsatt utveckling av DIKO

• Möjlighet att katalogisera bilderna

• Användarinställningar

• Sociala funktioner

• Ljudinspelningar

• Talsyntesstöd

• Större självständighet för deltagarna att hantera DIKO

• Möjlighet till ”livsbok”

• Kunna hitta tillbaka till viktiga händelser

• Säkra DIKOs fortsättning efter projektets slut

Utmaningar

DIKO på webben

www.diko.nu www.arvsfondsprojekten.se

• Bunning, K., Heath, B, & Minnion, A. (2009). Communication and empowerment: a place for rich and multiple media? Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 22, 370 – 379.

• Czerwinski, B., Gage, D., Gemmel, J. et al. (2006) Digital Memories in an Era of Ubiquitous Computing and Abundant Storage. Communications of the ACM, 49 (1), 44-50.

• Davies, D., Stock, S & Wehmeyer, M. (2001). Enhancing Independent Internet Access for Individuals with Mental Retardation through Use of a Specialized Web Browser : A Pilot Study. Education and Training in Mental Retardation, 36 (1), 107 – 113.

Referenser

• Gulliksen, J., & Göransson, B. (2002). Anvandarcentrerad systemdesign : en process med fokus pa anvandare och anvandbarhet. Lund: Studentlitteratur

• Khalid, H. & Dix, A. (2010). The experience of photologging: global mechanisms and local interactions. Personal and Ubiquitous Computing. 14 (3), 209-226.

• Reiter, E., Turner, R., Alm, N., Black, R., Dempster, M. & Waller, A. (2009). Using NLG to help language-impaired users tell stories and participate in social dialogues. 12th European Workshop on Natural Language Generation (2009), Association for Computer Linguistics, pp. 1-8. 30-31 March, Athens, Greece.

Referenser

• Soto, G. & Hartmann, E. (2006). Analysis of narratives produced by four children who use augmentative and alternative communication. Journal of Communication Disorders, 39, 456 – 480.

• Stock, S.E., Davies, D.K., Wehmeyer, M.L. & Palmer, S.B. (2008). Evaluation of cognitively accessible software to increase independent access to cellphone technology for people with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1155 – 1164.

Referenser