2

Kansliet: Brändövägen 10 00570 Helsingfors Texttelefon & Fax: 09-67 11 69 E-post: info@svenskadova.fi Föreningskanslist: Johan Hedrén Mobil: 040-747 25 26 3G: 040-747 25 26 E-post: johan.hedren@svenskadova.fi Projektkoordinator Kompetens 2008: Lena Wenman Mobil: 050-405 76 58 3G: 045-136 69 87 Mobilfax: 050-840 576 58 E-post: lena.wenman@svenskadova.fi Styrelsen: Ordförande: Håkan Westerholm Mobil: 050-410 21 37 3G: 050-410 21 37 Mobilfax: 050-841 021 37 E-post: hakan.westerholm@svenskadova.fi Vice Ordförande: Åke Uusimäki Mobil: 050-517 66 28 3G: 050-517 66 28 E-post: ake.uusimaki@svenskadova.fi Sekreterare: Simone Ekblad Mobil: 045-136 00 91 3G: 045-136 00 91 E-post: simone.ekblad@svenskadova.fi Ledamot: Jorma Tarvonen Mobil: 050-337 04 17 3G: 050-337 04 17 E-post: jorma.tarvonen@svenskadova.fi Ledamot: Brita Peura Mobil: 050-331 83 01 3G: 050-331 83 01 E-post: brita.peura@svenskadova.fi Kassör: Utomstående Johan Hedrén Mobil: 040-747 25 26 3G: 040-747 25 26 E-post: johan.hedren@svenskadova.fi Omslagsbild: Resegrupp till island Foto: Håkan Westerholm

Dövas bladet: Utgiven av Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. Adress: Brändövägen 10 00570 Helsingfors E-post: dovasbladet@svenskadova.fi

Håkan Westerholm Ansvarig utgivare E-post:hakan.westerholm@svenskadova.fi

Föreningens fakta: Grundades: den 6 Juni 2002 Registeras den juni 2002 Medlemmar: 143 st Medlemskap: 11€ / år Familjemedlemskap: 30€ / år 2€ i anslutningavgift Vill du bli medlem? Kontakta medlemskrivare Johan Hedrén Mobil: 040-747 25 26 Fax: 09-671169 E-post: medlem@svenskadova.fi

Nr 1 2 3 4

Manusstopp fre 31 mars fre 9 juni fre 22 sept fre 8 dec

Utgivning fre 28 april fre 23 juni fre 6 okt ons 20 dec

Redaktion: Johan Hedrén Ansvarigredaktör och layout E-post: johan.hedren@svenskadova.fi Svenska Dövas blad utskott: Lena Wenman E-post: lena.wenman@svenskadova.fi Berit Kinnunen E-post: berit.kinnunen@surfnet.fi Eva Sahlström E-post: eva.sahlstrom@pp.inet.fi Brita Peura E-post: brita.peura@svenskadova.fi

3

Hej medlemmar.

Nu kommer det höstmörker med

regn och rusk, men väder hindrar oss inte att fortsätta arbeta

för våra mål med finlandssvenska teckenspråkiga r.f. för att

tillvarata finlandssvenskt intresse.

Teckenspråksdagen i Jakobstad närmar sig med stormsteg.

Det ska bli spännande att se vem som blir årets finlands-

svenska och årets bästa finlandssvenska service. Kom med

och ta reda på vem blir det och umgås med varandra i Jakob-

stad.

Just nu går jag på organisationsledarskap kurs som Finlands Dövas Förbund ordnar. Det

har gett mig många nya kunskaper om hur man kan driva fram en organisation som

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. så jag kommer nog att bli aktivare när kursen är

avslutad.

Ni som har något ärende som ni känner fungerar inte så bra får ni gärna kontakta oss

och berätta så vi gör vårt bästa att ta itu med saker. Kom igen berätta vad ni vill ha och

inte vill ha så ska vi lyssna på er och framföra budskap till rätta personer.

Om ni gör er hörd så får ni bättre chans att påverka vad DU vill.

Just nu planerar Finlandssvens-

ka teckenspråkiga r.f. julresa

till Viljandi i Tallinn, du kan läsa

mer om det längre fram i tid-

ningen. Kom med och umgås

och ha roligt.

Höst och regnhälsning

Brita Peura

4

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. representerar • Åke Uusimäki representerade på

ungdomsträffen, Solsand, Jakob-stad, 20.7

• Lena Wenman besökte kommunal-

marknaden, Helsingfors, 6-7.9 • Håkan Westerholm, Jorma Tarvo-

nen, Lena Wenman och Johan hed-rén var med på föreningsfestival i Vasa, 8-10.9

• Johan Hedrén och Lena Wenman

var på Svenska utvecklings grupp möte, Ljusa Huset, Helsingfors, 20.9

• Johan Hedrén var med på Kentauri

styrgruppens möte, Ljusa Huset, Helsingfors 26.9

• Lena Wenman besökte Ripas slut-

seminarium, Ljusa Huset, Helsing-fors, 5.10

• Lena Wenman var med på kyrko-

dagar i Karis, 7.10 • Dawn Jani Birley representerade

Finlandssvenska teckenspråkiga på Ungdomsdagar, Malmåsen, 13-15.10

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. informerar • Styrelsen har haft sammanträde 6-

7.10 i Sorvo och har nästa styrelse-möte 8.12 i Helsingfors.

• Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.

ordnar en lilla julfest i Viljandi, Est-land. Mer info om detta finns på sidan 21.

• Vi försöker ordna en tecken-

språkskurs i sluten av november, eventuellt enbart på lördag, 25-26.11

• Nordicas teckenspråksdagarna är pla-nerad till 23-24.11. Se mer info på sidan 22.

• Familjeforum i Helsingfors 2.11. Se

mer info på sidan 11. • Debattdag som kallas Generalförsam-

ling. Arrangör är Finlandssvenska handikappförbund. 8.11 kl 13-16, Na-tionella museum i Helsingfors. Delta-gande är avgiftsfritt. Anmälan till ulf.gustafsson@kolumbus.fi

5

ISLAND – SAGORNAS Ö Till den nordligaste staden på Island, Aku-reyri, for vi döva från Finlandssvenska teckenspråkiga för att uppleva Island och vara med om Nordiska kulturfestivalen för döva. I Akureyri bor 16 700 personer, och dit kom nu 300 döva från olika nordiska länder (också några från USA) för att träffas, prova på isländskt hantverk och se Islands natur på olika vis. Jag var med om en val-safari där vi såg blåval, knölval och delfiner. Väldigt roligt att se dem ”i verk-ligheten”. Ridningen på äkta Is-landshäst var trevlig men tyvärr så kort i tid att jag blev besviken. En rolig utfärd var till vulkanom-råde t o ch s j ön Myva tn (Myggvatten), där vi såg otroliga lavafält och kokande gyttjepölar som luktade ruttna ägg.. Avslut-ningsvis njöt vi av ett härligt hett bad i en sjö där varma källor ger vatten till den stora bassängen uppe på ett berg. Utsikten över Myvatn och landskapet nedanför var otroligt vacker. Dessutom fanns två dagars föreläsningar med intressanta tema och kvällsprogram på teater och i pub med stand-up komiker och döv DJ. Det var extra roligt med musi-ken i puben och på avslutningsfesten, där-för att det var ”vår egen” SignMark, Marko Vuoriheimo med grupp som uppträdde. SignMark ordnade en rolig rap-tävling

mellan de nordiska länderna. Det var roligt att se speciellt Liisa Kauppinen och Lars-Åke Wikström, ordförande i Sveriges Dö-

vas riksförbund, vara med och rappa på teckenspråk! Teaterföreställningar var det varje kväll under kulturveckan, med teatergrupper från Sverige, Frankrike, Holland, Singapo-

re och USA samt Island. Det blev som en teaterfestival ihop med kulturfestival, och passade riktigt bra. Alla kunde inte se tea-tern, platserna räckte inte. Så man fick skynda sig att ordna biljett om det var nå-gon speciell föreställning man ville se. Jag såg den svenska och franska teatern, båda var mycket bra. Men det var lite tråkigt att

inte diskutera efteråt på något sätt det som vi i publiken sett och vilka tankar som föreställningen väckt. Hantverksverkstäder där man fick prova på ulltovning, silverhalsband eller armband och glasformning var riktigt spännande och roligt. Det var fina och högkvalitativa saker man fick göra under kulturfestivalen. En tävling ordnades också under veck-an, i fotografering. Då fick alla läm-na in sina bidrag på temat ”Döva och natur”. Vinnaren, en yngre kvinna från Danmark, fick i pris en

resa till USA med Icelandair. Vi var många från Finland på Island, cirka

Gudsfoss – den plats där en mäktig ättöverhuvud beslöt att bli kristen, och kastade träbilder av Oden och Tor i for-sen. Vattenfallet var vackert och hade ovanligt mycket vatten.

Hanne Kvitvaer (Norge), Annukka Hiekkanen, Jorma Tarvonen, Lena Wenman och Leila Sanssi njuter av ett hälsosamt och HETT bad i Myvatn.

6

30 personer. Det var den näst största gruppen efter Island (80 personer). Många hade rest till Is-land på egen hand, så vi visste inte på förhand att det skulle bli så många finländare där. Några hade gjort så att de reste runt på Island och kom till kulturfestivalen för någ-ra dagar, inte hela veckan. Det finns ungefär 300 döva på hela Island. 5 av dem bor i Akureyri. I Reykjavik finns dövskolan och man har en döv kvinna i sitt allting (riksdagen), Sigurlín Margrét Sigur-dardóttir.

Om 4 år ordnas kulturfestivalen i Sverige, Stockholm. Då är det lite närmare för oss att resa dit från Finland. Vi som for till Island tack-ar Johan Hedrén och föreningen Finlands-svenska teckenspråkiga r f för resebidrag och resebiljetter ordnades bra för alla. PS: på www.teckeneko.fi/ finns mycket film att se från Kulturfestival som filmats av Dawn Jani Birley och Mare Aro på uppdrag av Finlands-svenska teckenspråkiga rf

Text: Lena Wenman Foto: Lena Wenman

Isländsk folkdräkt; som dessa tre hade på avslutnings-kvällen i Akureyri. Mannen heter Vilhjalmur Vilhjalmsson och damen till höger är hans fru, Kolbrun Hreidarsdottir, bägge är döva konstnärer.

Jorma Tarvonen och jag måste prova att äta Valkött på restaurang. Det smakade som nötkött-grillfile. Gott! Och en val är stor, så det blir mycket mat!

Lena är glad att hon fått prova att rida på äkta Islandshäst. ”Mera, mera!”

7

INDIAN LÄGER på MALMÅSEN Årets familjeveckoslut hade ett roligt tema; Indianer! Finlandssvenska tecken-språkiga r f och Finlands Dövas Förbund ordnade tillsammans ett uppskattat vecko-slut för döva i olika åldrar med familjer. Det kom sammanlagt 36 personer dit. Mest långväga var Alf och Astrid Bjong som kom från Jakobstad. Fredag 18 augusti efter kvälls-mål startade programmet. Vi blev alla på glatt humör efter en liten lek där vi blev ombed-da att bilda grupper och ha kroppskontakt i varierat antal och på olika sätt – med näsor, händer eller knän ihop. Sedan fick vi varje familj eller grupp för sig göra fantasifulla namn-lappar i form av symboler eller bilder och en liten flagga. Kvällsbastun och grillkorven fick avrunda kvällen. Många var glada över att få ta ett bad i sjön, barnen i synnerhet lekte en lång stund i vattnet. Vädret var på den goda sidan hela veckoslutet så allt pro-gram kunde genomföras utom-hus som planerat..

Lördag 19.8 blev vi indianer på riktigt. Vi fick allra först göra våra indian-pannband med fjädrar i. Därefter fick vi pyssla till oss armband, halsband eller en riktig indi-an-drömfångare. Mycket intressant. Dröm-fångarens uppgift är att hindra onda drömmar under sömnen. Den består av en rund ring beklädd med smala läderremsor,

och smyckad med något som kan beskri-vas som ett spindelnät av nylontråd med glaspärlor här och var. Många olika varian-ter av drömfångare tillverkades denna dag. Ledarna var också imponerade av hur fina och många olika arbeten vi gjorde på två timmar. Efter lunchen var det dags för utomhusak-tiviteter. Det inleddes med vatten och ka-notövning. Dawn Jani Birley demonstrera-de och förklarade hur man kan hjälpa en kapsejsad kanot (kanadensare, öppen ka-not) att tömmas och vändas rätt med hjälp av en annan kanot. Nyttig erfarenhet var det här, tyckte flera av deltagarna. Barn och vuxna fick vara med om övning-en, och säkert är det mycket bra att känna till sådant här när man beger sig ut på paddlingsturer. Därefter var det grupparbete; i form av tillverkning av indianernas redskap för de-ras jakt.. allt i trä och med hjälp av en omgång verktyg (såg, kniv, hammare, rep) per grupp. Redskapen måste vara hållbara och kunna användas, samt att det

Indianerna i Malmåsen

Resultat av pyssling av indiansmycke

8

kan bli fråga om tävling i snyggaste redskap. Klockan 19 hade vi återsamling och upp-visning samt omröstning av bästa yxa, kniv, spjut, båge och pilar. Det varierade bland grupperna vem som hade gjort vackraste eller kraftigaste ex-emplaren.. Kvällens roliga program blev lyckat ; alla hade blivit ombed-da att ge ett bidrag var per ”familje-stamgrupp” till pro-grammet. Det blev lekar och sketcher. Även de små barnen och barnskötarna gav bidrag. Alla hade trevligt en timme. Därefter ordnades kvällens bastu och simning. Både barn och vuxna uppskattade stora härliga plättar gräddade över öppen eld ute. På söndagen 20.8 hade vi först ”indian-olympiad”. Varje grupp som tillsammans gjort redskap fick ansvara för en gren var-dera. I tävlingen skulle alltså redskapen användas. Det blev spjut-målkastning, skjuta prick med pilbågen, kasta kniv längst i ”stafett”-kast, och dela en brädbit samt spika en spik med yxan. Oj, så det kan gå! Även om man gör en vacker kniv, kanske den är för liten att kasta långt!

Och en stark och stadig yxa är bäst även om den inte var vacker.. Alla grupperna kämpade bra och det var fint att många av barnen fick tävla och gjorde bra ifrån

sig. Vi avslutade hela tävlingen med vattenkrig (vattenballonger) ute, PLASK! Många skratt och några våta byxor.. Håkan Westerholm höll lite utvärdering tillsammans med alla ute och där kom fram många synpunkter och önskemål för nästa år. Det var trevligt att ha tema pro-gram men en del hade önskat mer padd-ling som utflykt och annat. De vuxna tyck-te det var roligt uppleva ”barndom” när man hittade på olika lekar och gjorde pys-sel som indianer. Nästa år blir veckosluts-

läger lite senare på hösten, för att inte krocka med sommarsemester. (31.8-2.9 2007) Sist som avslut-ning gick vi in att ha liten prisutdel-ning till alla delta-garna. Det blev godis och annat gott för alla. Efter en god lunch plockade vi ihop och åkte hemåt var och en till sitt. Nästa år ses vi igen för en uppli-vande och rolig

helg tillsammans! Text: Lena Wenman Foto: Håkan Westerholm

Barn pysslar

Bågskytte med hemgjort båge

9

Förening för familjer i Svenskfinland – DHBS Döva och Hörselskadade Barns Stödförening – DHBS har mycket verksamhet i Svenskfinland för familjer med döva och hörselskadade barn. Förening-en firar modiga 30 år år 2009. Ordförande Brita Ed-lund berättade att man nu har ca.140 medlemmar och att det på föreningens olika möten och kurser hela tiden kommit nya barn som är hörselskadade och/eller döva. Det är roligt att det som på senaste ”anpassningsträningskursen” – ANTRÄ- kurs har varit knappt 80 deltagare, varav 36 barn – (22 hörselska-dade/döva). I Österbotten har man ordnat familjeträffar, regel-bundet firas ”lillajul” och ordnas annat program. I Nyland ordnades nyligen den andra familjeträffen och det ser ut att bli fortsätta träffar för familjerna. Brita

Edlund är mycket glad att barnen och deras föräldrar får träffas oftare än bara på föreningens årsmöten, Solsand-sommardag i Jakobstad eller ANTRÄ-kursen på hösten. Det har alltid varit ett bekymmer för fa-miljerna att träffas, då de bor utspridda i Svenskfin-land och avstånden är långa. Några av använder Internet och webbkamera för att samtala, teckna med varandra. Eivor Larpes som är handledande speciallärare och reser runt i skolorna där hörselskadade och döva går, är en viktig och samlande person för elenerna och deras familjer. Eivor ordnar regelbundna träffar för eleverna, vilket de uppskattar mycket.

Det har sagts att döva minskar i antal, men Brita Edlund menar det är nästan tvärtom, hon säger att just nu verkar vi vara inne i en ”boom”, det har fötts flere barn med hörselskador under de 2-3 senaste åren. De flesta barn CI (cochlea implantat) och många använder både tal och tecken i kommunika-tionen. För DHBS är det glädjande att fler familjer hittar till föreningen där barnen får nya vänner och föräldrarna kan träffas och stöda varandra i olika frågor. För att möta barnens och familjernas önskemål och behov av teckensparåks/tecken som stöd material där man kan lära sig kommunicera bättre, gav DHBS ifjol ut en dvd, Upp med händerna, med ca. 400 olika vardagstecken. Nu arbetar man med att göra en musik-dvd, med barnsånger som framförs med tecken som stöd. Brita Edlund berättade att Taisto Wesslin som är musiker, i skrivande stund håller på med arrangemanget och i början av år 2007 skall cd/dvd´n spelas in. En tillhö-rande sångbok skall göras och hela paketet torde vara färdigt till sommaren 2007. DHBS vill lyfta fram de individuella behov som famil-jerna har; situationen då barnen är små är olika de behov man har då barnen växer. Hörselskadade/döva barn är ofta ensamma i sin kommun och stödet i hemmet, på dagis och i skolan är viktiga, för såväl föräldrar som personal/lärare. De behov man har är bl.a. tekniska hjälpmedel som man har rätt till, den sociala biten med identitet och samhörighet som betyder deltagande i kurser, läger etc. och de språkliga hjälpmedel, d.v.s. teckenspråk och tecken som stöd i kommunikationen. Undervis-ningen av teckenspråk borde alltid beviljas, så att både familjen och dagvården/skolan får ta del av den under minst 200 timmar. Det är idag stora variatio-ner i hur kommunerna beviljar denna service för fa-miljerna. DHBS vill också lyfta fram undervisningen; den ska fungera för hörselskadade och döva elever, så att handledande specialläraren tillräckligt ofta kan besö-ka skolorna där eleverna går. En del familjer har varit tvungna att flytta till Sverige för att få en fungerande undervisning speciellt de som är i behov av tecken-språkig undervisning på de högre stadierna och i yrkesutbildningen. Tolksituationen är svår och Brita Edlund vill hälsa beslutsfattarna att finlandssvenska döva/teckenspråkiga – både vuxna och barn – som använ-der svenska teckenspråkstolkar har det besvärligt. Det finns alltför få tolkar som behärskar svenska. Och det beror på att det inte finns någon svensk teckenspråkstolkutbildning i Finland. Ändå har döva en i lag stadgad rätt att få tolk i olika sammanhang s.s. vid läkar- och bankbesök, i arbetssammanhang, på fritiden, vid studier etc. Man bör beakta detta med då man antar nya tolkstu-deranden till utbildningsenheterna, så att en kvot tvåspråkiga blir antagna. Bara på det sättet kan man tillfredställa finlandssvenska dövas behov av tecken-språkstolkar och med det närma sig målet att nå jämställdhet. Text: Lena Wenman Foto: Håkan Westerholm

DHBS ordförande—Brita Edlund

10

TIPS för föräldrar som vill ha råd, stöd i olika frågor

FAMILJE LINJEN i HELSINGFORS: ”Familjelinjen är en enhet inom Barnavårdsföreningen i Finland r.f. som finansieras med medel från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Verksamheten riktas till svensk- och tvåspråkiga barnfamiljer samt barn och ungdomar i huvudstadsregionen. Vår målsättning är att erbjuda verksamhetsformer som på olika sätt stöder barn och barnfamiljer. Att stöda föräldrar i sitt föräldraskap, lyfta fram barnets perspektiv och se barnet är centrala utgångspunkter i vårt arbete. Familjelinjen startade sin verksamhet 2002. Familjelinjens arbetsutrymmen finns i Berg-häll i Helsingfors. Vi samarbetar med kommunala myndigheter, såsom socialservicebyrå, daghem, skola och familjerådgivning. Kontakt kan även tas direkt av familjen.” (från Internet: http://www.bvif.fi/familjelinjen.html) Familjelinjens verksamhetsformer ; Grupper för barn och ungdomar, Familjeläger, Tidigt familjestöd, Föreläsningar & utbildning. Familjelinjen – familjecenter ordnar information och träffar för alla intresserade av fa-miljefrågor i Helsingfors. Målsättningen för projektet Etablering av svenskt familjecenter i Helsingfors är att skapa ett Svenskt familjecenter i Helsingfors. Konkret innebär detta att vi strävar efter att stö-da och hjälpa barnfamiljerna ända tills barnet är myndigt. Målet med familjecenterverk-samheten är att erbjuda de svenskspråkiga barnfamiljerna lättillgängligt stöd och tidig hjälp i livets alla stora och små situationer. Målsättningen för familjecentret är att samla det befintliga substanskunnandet och både koordinera och koncentrerar de serviceformer som finns för svenskspråkiga familjer i Helsingfors. Detta innebär att man utarbetar en klar servicestruktur över vem som skö-ter vad och hur man kan få tag på en specifik service. Utvecklandet av familjecentern sker i samarbetet med den kommunala social- hälso- och sjukvården, utbildningsväsen-det, ungdomscentralen, församlingarna och tredjesektorns organisationer, så som Bar-navårdsföreningen i Finland, Folkhälsan, Rädda Barnen, Ab Det finlandssvenska kompe-tenscentret inom det sociala området, Arcada. Målgruppen för familjecenterverksamheten är alla barnfamiljer i Helsingfors, som väljer svenskspråkig service. Den andra målgruppen är de både kommunalt och i organisatio-nerna anställda och eventuellt frivilliga personer som arbetar med barnfamiljer. Styrgruppen har godkänt projektgruppens planer på att planera en svenskspråkig famil-jeförberedelsekurs, mötesplatser för småbarnsfamiljer, olika former av gruppverksam-het för familjer, föräldrar, mammor, pappor och barn. Ett av de konkreta målen är ett intensifierat samarbete mellan rådgivningarna och hemservicen för barnfamiljer. Exempel på verksamhet för barn är Stödgrupp för barn som upplevt skilsmässa. För föräldrar har man t ex Kurs i aktivt föräldraskap, Kurs i teckenspråk och olika seminarier. Ni kan se själva på internetsidorna; http://www.hel2.fi/socialverket/familjecenter/verksamhet.htm

11

Kamp för rätt till personlig assistent: Dövblinda är i svår situation och deltog i marsch.

T E M A K V Ä L L A R F Ö R F Ö R Ä L D R A R Barnavårdsföreningens familjelinje ordnar tillsammans med Helsingfors stads socialservice olika temakvällar hösten 2006. De här kvällarna börjar med en liten information och därefter kan man diskutera och ställa frågor. Träffarna är i Familjelinjens lokaler på Andra Linjen 2 A, B e r g h ä l l , H e l s i n g f o r s Temakvällarna riktar sig till alla som är föräldrar och är avgiftsfria. Program i november är;

2.11 Anna-Lena Karlsson Finne, socialarbetare: ”ATT VARA FÖRÄLDER – ATT SÄTTA GRÄNSER OCH FINNAS TILL”

16.11 Janine Smeds, Marthaförbundet: ”HUR FÅ BUKT PÅ HUSHÅLLSKOSTNADER-BARNENS PENGAR”

30.11 Jessica Lindman, psykolog: ”INLÄRNING”

Deltagande enligt anmälningsordning. Under temakvällarna serveras kaffe till självkostnadspris. Bindande anmälningar senast en vecka före respektive temakväll till Petra Lund 0400-618 452, e-post: petra.lund@bvif.fi. Är ni intresserade av att delta i kvällarna kan ni anmäla er och beställa tolk.

Fredagen 29 september gjordes en marsch där olika svårt handikappade visade sitt missnöje med det dåliga förslag till stöd för personliga assistenter som gavs i nya handi-kapplag-förslaget och även i budgetförsla-get. Det är för litet menar de. Det räcker inte för att en svårt handikappad skall få till-räcklig med hjälp att kunna leva ett ”vanligt liv” där de kan själva bestämma när de går till butik, till skola och jobb, träffa andra människor osv.

Man vill kämpa för a t t f å ”handikapp-arbetsgivar-”rätt. Det viktiga skul-le vara att den handi-k a p p a d e själv får avgöra när och hur mycket han eller hon behöver sin person l iga a s s i s t e n t . De kallar det f ö r ” sub jek t i v

rätt till personlig a s s i -stent”.

En organisation som kallar sig ”Rammat Pantterit” – skadade pantrar- har samlat oli-ka handikapporganisationer; som Tröskeln (Kynnys ry), Invalidförbundet, Reumaför-bundet, CP-förbundet, MS-förbundet, Polio-förbundet, Finlands Dövblinda, och även Fin-lands evangelisk-lutherska kyrka m fl. Denna organisationen ordnade ”Avustajakapina” – assistentmyteri, en marsch där cirka 200 personer deltog. Representanter från de po-litiska grupperna lyssnade och svarade till de handikappade personerna om hur man tän-ker om riksdagens budget och handikappa-des rättigheter. Det är ofta många vackra ord men ändå att man har svårt att ge peng-ar...Några verkade osäkra på hur mycket pengar som finns i budgeten och vad man kan göra för att påverka ändringar.

Liisa Sammalpenger från Finlands Dövblinda var på plats vid riksdagshusets trap-pa, hon berättade att det fortfarande inte räcker med tolktimmar och stöd för en dövblind. Det är svårt att gå på utbildning och sköta arbe-te. Det skulle behövas fler

tolkar. Man kan få veta mer om den här de-monstrationen och vad man säger om per-sonlig assistent på internet: www.heta-liitto.fi.

Text o foto: Lena Wenman Liisa Sammalpenger visar sitt plakat där det står ”Vi behöver också takti-la översättare” – för dövblinda som behöver egna tolkar.

12

Finlandssvenska döva visade upp sig i Vasa 8-9 september!

Fredagen 8 september samlades cirka 300 personer i föreläsnings- och samlingsplat-sen i Vasa/Åbo Akademis högskolecentrum ”Academill” – en gammal kvarn som blivit ombyggd till modern undervisnings- och konferenscenter. Programmet där startade med öppning av Förenings-festivalen med korta tal av Tom Gullberg, kultur-nämndsordförande i Öster-botten och Håkan Omars, Svenska Kulturfondens ombudsman i Österbotten. Vi lyssnade på olika före-läsningar som var bra. Den första hette ”Att synas är att finnas”. Christoffer Wiik pratade om hur man gör sig och sin förening eller organisation känd för omvärlden. Det är inte bara att skriva en förkort-ning av namnet och sätta reklam annonser. Det är faktiskt lätt att tro att ”alla andra” känner till vad bok-stäverna betyder och vad man har för verksamhet. Ett sätt att synas på är att använda media. Det är svårt att komma över ”tröskeln” och komma med i media. Man måste ta fram det som är in-tressant och lockande för tidning/tv och ha någonting att berätta. Vi är ofta dåliga på att skryta om oss själva. På föreläsning 2 ”Lokaltidningen som resurs för föreningen” med Lars Rosen-

blad från Vasabladet, berättade hur Vasa-bladet organiserar sin egen ”lokala händel-ser – bevakning”. Det är många tidningar

som gärna sätter in före-ningarnas egna annonse-ringar om samlingar och jippon. Tidningen försöker spegla händelser i lokalom-rådet – regionen, både smått och stort. I lokaltid-ningen får man bäst fram små nyheter och annonser till målgruppen. En del tidningar kanske har möjlighet att sprida infor-mation via Internet också, det finns något som heter Evenemax, ett projekt just för ”dagbokshändelser”. (www.evenemax.fi) Föreläsning 3, den sista för dagen, var mycket intres-sant! ”Entreprenörens tre grundstenar, Mag-känsla, rocka fett och skapa cred!”, framfördes av Putte Svensson från ”Rock City” Hultsfred, Sve-rige. Han var en energisk

och lite annorlunda föreläsare än de andra vi mött under dagen. Putte Svensson be-rättade hur han och hans kompisar i hög-stadiet och gymnasiet i Hultsfred ville få spela rockmusik och ordna konserter. De mötte många hinder och frågor men löste dem på olika sätt, mycket tack vare kon-takter med olika personer i staden. De fick sedan kämpa för att få lov att arrangera en

stor festival i Hultsfred, och lycka-des då de argumenterade för att ”ungdomar ska få lära sig ta ansvar och sköta företag”. När man talar om projekt i handels-världen brukar man ha olika ord för de viktiga delarna; Putte Svensson förklarade hur han menar och an-vänder för ord. Magkänsla; är det som visar på var vi är nu, vad vi kan och är bra på, vad vi känner starkt för = Omvärldsanalys. Rocka fett; då vi kör ut vårt budskap, vi trummar på för vår sak = Mark-

Lena Wenman blir plåtad av före-nings festivals fotografen.

Finlandssvenska teckenspråkiga rf:s utställning i Academill

13

nadsföring. Skapa cred; att vi har trovär-dighet, andra tror på oss = Image. Vid middagen i Academill tyckte vi att före-läsningarna gett oss olika intryck och ideer, men också bekräftelse på att det arbete som vår förening Finlandssvenska tecken-språkiga rf är på god och rätt väg framåt. PÅ LÖRDAG 9.9, utanför Academill strax före kl 10 samlades flera personer; Håkan Westerholm, Johan Hedrén och Lena Wen-man från Finlandssvenska teckenspråkiga r f, tolkar Marja Forsén och Bir-gitta Wallvik, föreningsordfö-rande Maire Nabb, förenings-verksamhetsledare Sisko Ahl-skog från Vasa Dövas Före-ning och habiliteringshandle-dare Marianne Niemi samt arbetsombudsman Jorma Rantala från Finlands Dövas Förbund. Flera andra döva kom också, från Vasa, Kor-sholm och Jakobstad. Även en mediagrupp bestående av Dawn Jani Birley och Marianne Aro kom dit. En hel del material om teckenspråk och döva lades upp på bord och nålades upp på skärmväggar. Tre datorer fanns öppnade och visade Teckeneko, information om pro-jektet Kompetens 2008 och även om hem-sidan för Finlandssvenska teckenspråkiga r f. Platsen inne i Academills öppna hall var bra för oss som ville använda datorer att visa upp material med, men inte bra om vi ville möta mycket folk. Med det vackra vädret som rådde, var mycket folk ute på gator och torg istället. På Vasa torg var fullt med

föreningar och uppvisningar av alla olika slag. Johan och Lena presenterade föreningen och verksamheten medan våra inbjudna gäster från Vasa föreningen och Finlands Dövas Förbund berättade om deras arbete och verksamhet. Lena visade även tecken-språkssång, ”Österbotten, Österbotten”. Flera av de döva kom med i allsång, och det väckte uppmärksamhet. Vi lyckades komma med i Vasabladet och även i föreningsfestivalens egen tidning där vår förening, och projekt presenterades

väldigt bra. De döva som kommit till Vasa denna dag var rätt nöjda över att träffas, vi var allt som allt cirka 30 personer. Det var en upp-levelse att vara med om allsång på svenska på Torget, med tolkar. Det var många kän-da finlandssvenska sångartister som upp-trädde med den populära programledaren Anders Lundin från Sverige om ledare. Lun-din berättade att hans farfarsmor var från Närpes, roligt. Jag tyckte det var väldigt skojigt att sitta och sjunga med i sångerna på teckenspråk.

Tolkarna såg ut att trivas också med att sjunga på scenen. Det var riktigt trevlig avslutning av dagen och festivalen att gå på kafferep i Vasa Stadshus och där träffade vi stadsfullmäktiges ord-förande Håkan Nordman. Vi pas-sade på att berätta att vi är glada att man i Vasa har bra inställning till döva och ordnar tolk då Sveri-ges kungapar kommer på besök nästa vecka. Text: Lena Wenman Foto: Lena Wenman, Håkan Westerholm och Johan Hedrén

Anders Lundin sjunger, tolkar Marja Forsén och Birgitta Wallvik.

Döva blir fotograferad tillsammans med Anders Lundin (längst bak i mitten som vinkar).

14

Kyrkodagar i Karis – ”Vägar Vidare” 7-8 oktober Den finlandssvenska kyrkan ordnar vart 4:e år en stor samling som är öppen för dem som arbetar inom kyrkan och för vanliga församlingsmedlem-mar. Det är ingen speciell målgrupp utan alla är välkomna att delta i program-met. I år ordnades kyrkodagarna i Karis, på stiftsgården och B o r g å s t i f t s ”folkhögskola” Lärk-kulla. Kyrkans central för det svenska arbe-tet, KCSA, och Pia Kummel-Myrskog har för oss finlandssvens-ka teckenspråkiga gjort en fin och bra service då de ville väl-komna också döva till kyrkodagarna. KCSA sände oss program och inbjudan, och ord-nade med tolk till Lärkkulla. Hjärtligt tack för detta!! Lördag morgon fanns på plats 6 döva, där-ibland Janne Rissanen, som nu är teologie magister. Han vikarierar för pastor Kaus-tell. Birgitta Wallvik och Brita Edlund tolkade för oss hela dagen. Temat för kyrkodagarnas olika program är ”Vägar Vidare”, någonting viktigt för kyr-

kan och arbetet i församlingarna är att kunna utvecklas och anpassa sig till vad som händer i samhället. Vi började med att lyssna till biskop Len-nart Koskinen från Visby stift i Sverige. Koskinen har rötter i Finland. Han är en populär föreläsare och han berättade fint om sina tankar vad kyrkan skall göra för att välja väg i sitt arbete för sina medlem-mar.

Det är viktigt att inte sitta som ”fåraherde” och sköta om ”ett enda får” och glömma bort alla de andra 99 fåren som går vilse omkring. Koskinen menar att det nuförti-den finns många män-niskor som är oroliga och behöver stöd, och att de söker efter nå-gonting som kan hjäl-pa dem. Därför är det så populärt med ”nyandliga” rörelser. Kyrkan måste gå och söka upp de här män-niskorna och inte vän-ta på att de kommer till kyrkan sade han. Kyrkoarbetet är inte bara att sitta i kyrkan

och be, utan det kan vara mycket annat också. Det är viktigt att vara med männi-skorna där de är, och när det behövs. Det fanns en hel del olika små temagrup-per att välja på både före och efter lun-chen. På förhand var det svårt att förstå vilka program som är intressanta och bra

Nya teol magister Jan Rissanen.

Döva i kyrkodagar.

15

för döva att vara med i. Vi hade valt ”Kommunreformen och församlingarna” före lunch. Där fick vi höra om hur den nu aktuella kommunreformen genomförs, vil-ken tidtabell som finns. År 2008-2013 görs olika sammanslagningar av kommuner till större områden och mer invånare per kommun. Det är förstås viktigt för församlingar-na att veta hur en kommun kan ändra sina grän-ser; församling-en följer kom-munen. Skatte-pengar kommer från kommunen till församlingen, som skall utföra olika uppgifter, som beror också på ekonomin. I framtiden vet man att det blir många som går i pension från so-cial- och hälsovårdarbeten. Och det blir fler äldre som behöver hjälp och vård. Kanske kyrkan måste göra mer? Och det är fråga om hur man ser på prioritering av service i samhället, skall dagvård* och äldrevård konkurrera om kommunens pengar? Eller något annat? Om en svenskspråkig församling plötsligt blir delad av på mitten – hur ska man göra då? Några personer tyckte att man nog kan ha arbete tvärs över kommungränsen om det skulle bli en sådan situation. De svenskspråkiga kan bli uppdelade på olika kommuner eller mer koncentrerade i en kommun, det vet vi inte helt ännu hur det blir. Församlingsarbetet och kyrkoservicen ska kun-na fortsätta ändå; för kyr-koarbetet och ekonomin har olika organisationer inom svenska och finska kyrkan. I finlandssvenska kyrkan har man ännu bra ekonomi och församlingar-na har en fungerande by-råkrati med ekonomiska prosterier* och stift. När kommuner blir större kan det bli svårare att ha

närdemokrati men det kan bli istället lätta-re att fördela och styra olika arbeten och serviceinsatser. Lunchen på Lärkkulla var god men man fick köa länge för maten. Det var så många personer på plats – nästan 500 –

och matsalen var liten. Några fick sitta ute i ett tält och äta. Det var också många barn med som hade sitt eget pro-gram. Lenas tre flickor deltog och de var nöj-da med pro-grammet. Be-rättartältet där man fick höra både roliga och spännande sa-gor var bra. All-ra bäst var ut-färden till Mjöl-

bolsta där alla 30 barn fick prova även-tyrsbanan. Trots att det regnade ganska hårt ibland var de ändå glada och hade roligt. På eftermiddagen deltog vi döva i en te-magrupp som leddes av en präst som he-ter Nalle Öhman. Han är ”omsorgspräst”, och jobbar med begåvningshandikappade personer. Temat var ”om vandring i nat-ten” – eller hur man kan möta sorg och smärta. Vi fick fundera en stund över när vi själva varit med om någonting som vi känt var mycket sorgligt eller orättvist, och berätta lite åt varandra i par. Det är bra att kunna berätta om sådana saker,

Lennart Koskinen, Erik Wikström samtalar.

Rolf Westerlund, Berit Kinnunen, Eva Sahlström och Brita Edlund diskuterar dagens program.

16

att inte hålla dem inne i sitt hjärta. Det är också bra att träna på att lyssna och visa att man förstår. Nalle Öhman tycker om att sjunga olika sånger, vi försökte teckna med. Han berät-tade mycket att det inte alltid är viktigt att prata med en annan person som är ledsen, det är ofta bara viktigt att lyssna och kra-ma om. För personer som inte kan prata själva så bra, räcker ofta att vara tillsam-mans och göra något. Nalle Öhman har jobbat med utvecklingsstörda på Kårkulla, och där har man provat med massage och beröring istället för att ”prata bön”. Han sade att det märktes på dem som hade svårt att sitta stilla och lyssna, nu blivit mycket lugnare efter massagen. Gud kan också ge ro och vila, det är inte viktigt att alltid kunna lyssna och förstå ord från Bi-beln, man kan också berätta om Jesus och Guds kärlek på andra sätt. Vi frågade lite om sorgegrupper och sam-talsgrupp för dem som har en kris. Det finns sorgegrupper i alla församlingar dit

man kan ta kontakt berättade Nalle Öh-man. Det finns för döva till exempel diako-nissa som kan vara en stödperson. Det är bara så svårt för döva att hitta en diakonis-sa som kan teckna, och kan svenska? Rolf Westerlund berättade att då hans mor gick bort, fick han erbjudande att gå till sorge-grupp i Ekenäs. Men då han beställde tolk fick han ingen, och kunde inte vara med. Dövpräst för finlandssvenska döva behövs

som kan resa och vara till stöd för sörjande och ensamma döva. En diakonissa behövs också som kan teckna. Håkan Westerholm som bor i Sibbo, berättade att en dövdia-konissa i Borgå har arbetat i 20 år, utan att kunna teckenspråk.

Vi avslutade vårt dagsprogram med en trevlig och avkopplan-de bussfärd till Fiskars brukssamhälle. Det var lite mulet, regnigt och mörkt men intres-

sant och mycket fint i Fiskars. Guiden be-rättade om olika byggnader och hur man utvecklat smidesverksamheten från järn till koppar och sedan olika produkter som plo-gar och saxar. Idag är det mycket träd-gårdsprodukter som är populärt, säkert har många av oss en Fiskarskratta. Fast man nu inte har smidesfabrik som förr finns det ändå mycket olika verksamheter, nu är det konst och hantverk som produceras i de olika gamla husen. Vi fick också tid att gå och titta i butiker som har mycket vackra

hantverksprodukter. Det var riktigt svårt att välja mellan så mycket fina saker! Gudstjänster på teckenspråk är vi inte bortskämda med Svenskfinland. Det var trevligt att få tolkad gudstjänst i Karis vackra gamla kyrka från 1400talet på söndagen. Berit Kinnunen sade att hon gärna skulle gå oftare i kyrkan om man får ett program där gudstjänster finns med teckenspråkstolk eller döv-präst regelbundet i kyrkan. Det finns inte ett enhetlig ord-nat kyrkoprogram för döva i Svenskfinland (Nyland), men en sådan behövs menade alla

döva som var med i Lärkkulla. * Dagvård - Barnomsorg (Sverige) * Prosteri - Underavdelning av ett stift Text: Lena Wenman Foto: Lena Wenman, KSCA

Berit Kinnunen, Eva Sahlström och Monica Fyhrqvist i Karis Kyrka

Fiskarssax

17

Text-tv intervju Susanna Antolainen Vi besökte text-tv textare Susanna Antolainen för intervju 15.9. Hon har jobbat i många år som textare för svenska FST program sedan 1985 . Hon sade det är mycket lättare jobba nuförtiden med digitaltv-tekniken. Hon kan till och med jobba hemifrån och sköta textning. Det blir mycket långa dagar med textningsarbete. Ett ”Strömsö”-program tar 12-14 timmar att texta. Först skriver hon texterna – replikerna – sen ska det stämmas av att texten går ut rätt i tv-rutan samtidigt som personerna ta-lar.. det tar lång tid att ordna till finputsningen av tv-bandet med text. Digital tv är bättre för oss som tittare tycker Susanna Antolai-nen, bilden blir tydligare och klarare. Det ryms också fler olika tv-kanaler i vår apparat, den digital sändningen tar mindre plats i elektronik och i luften. Textning och annat kan också lättare ordnas. Nu måste man ha en digi-box för att kunna ta emot digital tv-sändning, och det måste vi alla ha från nästa år 2007. Då slutar man med analoga tv sändningen i Finland. Om du ska köpa digibox ska du komma ihåg att först göra en kontroll hemma om du ska ha en box som passar för kabel eller antenn-kontakt. Det finns många olika boxar i han-deln. Och om du vill ha ”text-tv textning” till program måste du kolla noga att det finns olika språkval på digiboxen. Därför att nu i digital-tv har man ändrat systemet så att den text-tv textning som nu fungerar via text-tv sidorna 333,334 och 777 mm kommer att ändras till ”direkt sändning” via språkväljaren på digiboxen. Om man ska ha FST 5 kanal (finlandssvenska tv) och se textad program på talad svenska, och svensk text, då ska man öppna den kanal på TV och digibox, sedan titta på ”text-val” knapp, där kan man välja olika textspråk. Då ska man inte välja finska, svenska, utan istäl-let HOLLÄNDSKA. (Nederlands). Då! Då kom-mer det fram textning på din tv och då är det svensk text. Det här är förstås BARA till de programmen som är finlandssvenska program och man talar svenska i programmet. Till ex-empel STRÖMSÖ, BETTINA, SPOTLIGHT. Su-

sanna Antolainen påminner att det fortfaran-de inte är alla program som har text. Andra program kan vara textad i finska eller att det är programmet producerat i utlandet, tex BBC, och då är det textat till svenska au-tomatiskt.

Ni kan alltid kolla i text-tv information på si-dan 776 vilka programmen som är textade på svenska. Det finns också mycket bra information om digiboxar och hur man kan lösa olika problem med dem och TV-apparaten som kan upp-komma, på Finlands Svenska Television och YLEs egna internetsidor. (www.fst.fi eller www.yle.fi) Om du inte har Internet kan du alltid fråga i tv-butiken. Susanna Antolainen berättar att det är viktigt för oss att följa med vilka program som finns med text därför att det kommer mer och mer program på FST Tv som är textade. Den digi-tala produktion och att man ska anställa en till text-tv textare gör att vi kan hoppas på mera program, till exempel finlandssvenska nyhetprogram blir textade. Om ni har någon förslag om program eller sådan ni vill se med text på , (svenska tal och svensk text) , kan ni skicka e-post till susan-na.antolainen@yle.fi . Text: Lena Wenman Foto: Johan Hedrén

Susanna Antolainen framför arbetsdator hos rundradio

18

För att få den digital-tv-box som passa just dig bäst finns det en del viktiga saker a t t ö v e r v ä g a . Exempelvis är viktigt att fundera över hur man tar emot tv-signalen och vilka funk-tioner man är intresserad av. När man väljer digital-tv-box är det viktigt att välja en som passar just dina behov. Priset på olika boxar varierar beroende på vilka funktioner man är intresserad av. Ofta kan tv-handlarna ge goda råd. Här följer en lista över grundläggande funktioner man bör ta ställning till: 1) Kabel eller antenn? Vid köp av digi-tal-tv-box är det viktigt att veta om man tar emot tv-sändningar via antenn eller via ett kabel-tv-nät. Om du inte vet hur det hus du bor i tar emot sändningar, kolla med fastighetens disponent. Antenn och kabel kräver olika typ av digital-tv-box. Kontrollera med din återförsäljare så att d u f å r r ä t t t y p a v b o x . 2) Bandande eller icke bandande? På marknaden finns både bandande och icke-bandande digtal-tv-boxar. De bandande är utrustade med ett minne där man kan lag-ra program, medan man med den icke-bandade enbart kan se programmet i sin tv. En bandande digital-tv-box är avsevärt dyrare än en icke bandande. 3) En eller två mottagare. För att kunna se ett program och samtidigt spela in ett annat behövs en box med två mottagare (ibland kallat för dubbeltuner). Detta gäll-er också om du vill se ett program och spela in ett annat på VHS eller DVD.

4) Textning. Kontrollera med din återför-säljare att du kan välja textningsspråk med hjälp av boxen. Exempelvis kan du när du tittar på FST:s program ofta välja om du vill ha finsk eller svensk text. 5) Programkortläsare. Vill du kunna ta emot betal-tv-kanaler i din box är det vik-tigt att boxen är utrustad med en pro-gramkortläsare. Blir exempelvis SVT:s ut-bud avgiftsbelagt måste man ha ett pro-gramkort för att du skall kunna se kana-lerna. Finland ansvarar Digita för tekniken vid TV- och radiosändningar. Har du frågor angående digital-tv eller problem vid installering av din digibox kan du kontakta Digitas digitv-rådgivning på telefonnummer: 0306 344 488 eller skriva till info@digitv.fi. Har du frågor eller vill ge respons gällande utbudet i FST5-kanalen är du välkommen att skriva till svenska@yle.fi. Källa: Rundradio h t t p : / / w w w . y l e . f i / s v e n s k a /digital_artikel.php?id=1155

Välj den box som passar just dig

Köparens checklista » www.digitv.fi Instruktioner för installation » www.digitv.fi Frekvenskarta för digital-tv » www.digitv.fi/karttapalvelu

Informationsgruppen för digital-tv » www.digitelkkari.fi Informationsgruppens digital-tv-broschyr (pdf) » www.digitelkkari.fi

Nyttiga länkar om digital-tv Mer information och instruktioner angående digital-tv. – för dig att titta på Internet si-dor

19

Den här ovanstående frågan och några andra om digital TV och möjlighet för föreningen Finlandssvenska teckensprå-kiga att ordna någonting på teckenspråk i TV, var orsak till vårt besök till TV-huvudkontoret i Böle, Helsingfors den 30.5. Två programchefer, Mary Gestrin och Jens Berg, tog emot oss. Håkan Wester-holm berättade om föreningen och bak-grund till projekt Lyktan. Lena Wenman berättade kort om kartläggning och att finlandssvenska döva har så lite infor-mation på sitt eget språk. Johan Hedrén berättade hur han arbetat med lilla pro-jektet Teckeneko och att finlandssvens-ka döva tyckte mycket om det. Mary Gestrin berättade att de har en stram budget, de har inte pengar att an-vända till allt möjligt och de kan inte ge oss pengar till någonting. Visst har man en plikt att se till att minoritetsgrupper i Finland får tv program på sitt språk, men just nu är det också mycket om-ställningar som händer därför att allt ska bli till digital-TV efter år 2007. Finlands Svenska Television är en del av Rundradion, och man har nyligen haft tufft med ekonomisk nedskärning. Där-för vill de berätta att det är ingenting de kan lova till stöd för oss. Men idén om teckenspråkigt program i Finlands Svenska Television tyckte de var bra att diskutera. När de hörde att det är ungefär 300 finlandssvenska teckenspråkiga personer tyckte de det var för lite publik. Men det är många som ser på finska Viittomakieliset Uuti-set som inte är döva eller teckenspråki-ga. Vi framhöll att det är bra att förmed-

la information och upplysning på tecken-språk i TV till en bredare publik än bara via Internet, också är det positivt att fler får veta om finlandssvenskt teckenspråk om de ser det i TV. Det kan vara en möjlighet att se hur di-gital-TV kan anpassas på olika sätt med teckenspråktolk i rutan för den som vill ha det. Också textning kan ordnas på olika språk, nu kommer man att kunna använda inställning på digi-boxens språkval att vara till ”holländsk”, då kommer text-tv textning i digital-TV program. Mary Gestrin föreslog att man ordnar ett slags ”teckenspråktolkad ra-dioprogram” i TV, men vi sade det är viktigt att döva själva berättar på teck-enspråk om sådant som händer i dövas värld, dövas kultur också. Inte att bara berätta direkt vad en annan person läser upp. Om vi vill ordna med egna program kun-de det vara en möjlighet menade Mary Gestrin och Jens Berg att vi ordnar ett ”TV bolag-firma” där vi samarbetar med någon annan som vi kan söka pengar och ordna TV produktionen med. Sen kan Finlands Svenska Television ”köpa” programmen. Det här kan vi få mer de-taljer om nästa gång vi träffas. Det var helt klart att detta första samtal var bra och positivt, och vi ska fortsätta diskus-sionerna. Det är viktigt att vi inte missar ”digital-TV-tåget”! Text: Lena Wenman

YLE har teckenspråksnyheter – men inte Finlands Svenska Television?

20

Svenska allmänna träffen 2.9 Svenska allmänna möte lördagen den 2 september ordnas i Esbo lokal. Föreläs-ning Tomi Kokki berättar om Digitalbox och alla var så intresserad att lyssna på honom. Text: Håkan Westerholm Foto: Håkan Westerholm

Svenska allmänna träffen 21.10

Svenska allmänna möte lördagen den 21 oktober ordnar i Villa Rurik och före-läsning Timo Heiskala från UEP (NSS) berätta om hur de fungerar om Tolkbe-ställningen inom Nyland. Text: Håkan Westerholm Foto: Håkan Westerholm

Tomi Kokki föreläser om Digitalbox

Demonstration av utrustning

Åhörarna lyssnar irvigt på Timo Heis-kala från UEP om tolkservice.

Timo Heiskala presenterar UEP

21

Program

Lördagen den 9 december Kl 8.00 Träffplats i Västra hamnen i Helsingfors Kl 9.00 Avgår M/S Meloodia Kl 12.15 Framme till Tallinn Kl 13.00 Bussresa till Viljandi Kl ca 15.30 framme till Viljandi Kl 19.00 Lilla julfest julmiddag tillsammans med Viljandi dövas förening på Tunturi Cafe Övernatta Hotell Kl 10.00 Buss avresa till Tallinn Kl 12.30 Framme till Tallinn Kl 15.00 Avgår M/S Meloodia Kl 18.15 Framme till Västra hamnet Helsingfors

Priset ingår: Båtresa Helsingfors—Tallinn tur o retur Buss från Tallinn till Viljandi tur o retur Övernattning Hotell i Viljandi för dubbelrum Lilla julfest middag i Viljandi

Priset: För medlemmar kostar 100 € För medlemmar barn 80 € Icke medlemmar kostar 140 € Icke medlemmar barn 110 € Sista anmälningsdag: Fredagen den 10 november Email: info@svenskadova.fi Fax: 09-671169 Textmeddelande : 050-4102137

OBS! Ta med passen på resa och födelsetid för anmälningen

22

Teckenspråksdagar på universitet

Johan Hedrén och

Tiina Hedrén

gifte sig i Björneborg

12.8.2006

Vi vill tacka Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.

hjärtligt för all omtanke och uppvaktning i samband med vårt

bröllop.

Välkommen till årets Teckenspråksdagar på Nordica vid Helsingfors universitet. Preliminära tider: torsdagen den 23 november 2006 kl. 14-18 i Aud. IV i universitetets huvudbyggnad, ingång Unionsgatan (mot Senatstorget) och fredagen den 24 november 2006 kl. 8-18 i Aud. XIV i samma byggnad. Presentationer av bl.a. Kaisa Alanne, Liisa Kauppinen, Anne-Mari Slotte och Jan-Ola Öst-man. Dessutom torde vi också få ett eller ett par gästföredrag av forskare från Sverige. Det här är vårt tredje seminarium; som vanligt koncentrerar vi oss på teckenspråk i all-mänhet och speciellt på det finlandssvenska teckenspråket som sådant och i relation till det finska och det svenska teckenspråket. Dessutom diskuterar vi dövas rättigheter och nya forskningsrön inom allt som rör dövas kultur och teckenspråk. I fjol publicerade vi första boken i Nordicas bokserie om Teckenspråksstudier; i år kommer den andra boken i serien. Vi sänder ut mer information så snart programmet blir mer definitivt. Reservera slutet av november redan nu och sprid information till alla ni känner! Välkommen! Jan-Ola Östman, Karin Hoyer, Monica Londen

23

Skratt och tipshörna

Hovmästaren på stadshotellet rusade fram

till två gäster, so

m slagit sig ned vid ett

fönsterbord och säger:

– Mina herrar, det här bordet är tyvärr

reserverat.

– Ta bort det då och sätt hit ett annat.

Insänt av Eva Sahlström

Du är inte alls lika välklädd nu som när vi gifte oss för sju år sedan. – Det förstår jag inte. Jag har ju samma kostym Insänt av Eva Sahlström

Lille Per var ute och gick med

sin hund när han mötte lära-

re i engelska. – God dag på dig, Per. Vad

heter hunden? – The dog. Insänt av Eva Sahlström

Föräldrarna kom hem frå

n BB

med trillin

gar, vilke

n får den fyra-

åriga Ville att u

tbrista:

– Nu är det

nog bäst at vi

sätte

r

igång och ringer

runt med det-

samma, för a

tt det

här blir n

og

svårare än med kattu

ngarna.

Insänt av Eva Sahlstr

öm

Ut i regnet? Vindrutetorkarnas gummiblad

blir som nya om de gnids med en citronklyfta Insänt av Eva Sahlström

Vaxa ditt kakel!

Kakelplattorna i kök och badrum

blir inte fläckiga av vatten

om du ginder in dem

med bilvax.

Insänt av Eva Sahlström

Har du någon tips eller rolig historia i lager? Tveka inte att skicka dem till bladet via Johan Hedrén, E-post: johan.hedren@svenskadova.fi

Avsändare: Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. Brändövägen 10 00570 Helsingfors Finland

Husavik, Island Foto: Håkan Westerholm