DOKUMENTATIONSRAPPORT 1992

KVÄVEFABRlKENLJUNGAVERK

Torp sockenÅngekommun

LÄNSMUSEETMURBERGET

Hjördis Ek8eth Jansson

REFERENSEXEMPLAR

-----------~--~--------~

r

•

RAPPORT 1992Hjördis Ek Seth .Jansson

Lf\.NSMUSEET

DOKUMENTATIONSRAPPORT,LJUNGAVERKSINDUSTRIERNA

Länsmuseet, Murbcrget fick i uppdrag genom Göran Hammarstedt attdokumentera kvävefabriken där maskinparken skulle rivas ut.Ljungaverksindustrierna har en lång historia vad gäller produktion avkvävegödsel såsom IJungasaltpcter, kalkkväve, amoniumnitrat ochkiselmetaller samt en liten produktion av magnetitkatoder tillkloratelektrolys.

Ljungaverk med omgivande områden såsom Oster- och Våsterhångstahar en l!ng tradition som genuin jordbruksbygd samt de senastehundra åren också som industri bygd. Fosfatbolagets grundare varbergsingenjören och industrimannen Oscar Fredrik Carlsson, 1844­1916. Han var också initiativtagare till Sveriges kemiskaindustrikontor.

Bolagcts /(jrsta industrier var superfosfutfabriken vid Gäddvik utaniOrStockholm, anlagd 1871. Sveriges /(jrsta större kraftstation anlades iAvestaforsen 1893 och en Jcloratfabrik vid Månsbo samma år. Våren1910 påbörjades byggnadsarbetet /(jr anläggandet aven kväveindustrivid Ljungaverk. Den 24 september år 1912 kunde invigningen ägarum. Ljungaverksindustrins grundstenar var vatten, luft och elektriskkraft. Detta /(jrklarar också läget vid Ljungaverksforsarna där bolagetuppförde ett kraftverk som invigdes år 1912.

Tätorten är upp/(jrd efter etableringen av Stockholms FosfatfitbriksAktiebolag. Byggandet av bostadshus under 1920-50-talet har skettunder Fosfatbolagets insyn, dels som eget byggande, dels medborgenskap eller lån till egnahem. Fastigheterna har uteslutandeupp/(jrts fOr den egna personalen. Skötseln av bolagets bostads­fustigheter har utfOrts genom egen /(jrvaitning. Fosfatbolagetsfastigheter har sedan 1950-talets början sålts till privatpersoner avvilka de fl esta var anställda inom industrin.

Inom industriområdet finns ett flertal välbevarade industribyggnaderkvar som minner om den tid man anlade industrin. Dessa byggnaderär upp/(jrda i tegel med sparsam tegeldekor.

•

Byggnadernas lonster är spröjsade och är ur kulturhistorisk synpunktmycket värdefulla. Vid tiden wr industrins anläggande var arki­tekterna mycket måna om industribyggnaders utseende. Det var dockmedeltidens byggnadsskick som inspirerade senare tiders arkitektertill denna sk renässansarkitektur.

Under åren 1910-12 byggdc Stockholms Supcrfosfat Fabriks AB utHångstaforsen. Här anlades en kraftstation med cn kapacitct av 14000kW. Här anlade man också Ljungaverks fabriker. I böljan vartillverkningen helt inriktad på kalciumkarbid och kalkkväve.Råmaterialet var kalk och kol. Kalksten fick man från Gotland ochlåmtland. Falkstenen wrädlade man själv på platsen.

Genom bränning av kalksten fick man ren kalk som användes tillframställning av karbid och kalkkväve. Av karbid fick man acetylen,som används för svetsning. Kalkkvävet användcs i jordbruket somkvävegödning. Så småningom kom man att tillverka ammoniak som ären produl..1. ur en wrening av l..'Väve och vätc.

Av ammoniak och svavelsyra fick man ammoniumsulfat. Av enbartammoniak fick man ammoniumnitrat som tillsammans medkalkstensmjöl gav den sk Ljungasaltpetcrn som användes somkonstgödning. Under det senaste världskriget tillverkade mansyntctiskt gummi.

,.

•

KV;ivcfabril{cn,Fabriksbyggnaden har en längd av 24,501 och är 23,501 bred.Byggnaden är upplord i rödtegel med fasader indelade i ralt somavgränsas av tegelkolonner. Byggnadens fOnster är tätspröjsade medbågformade överstycken. Längs med takfoten löper en fris medsnedställda tegelstenar i två varv. Fabriksbyggnaden vilar på ettkraftigt fundament av betong. Vid dokumentationstillrallet varfabriken helt intakt med kompressorer, expandermaskiner ochkolonner fOr framställning av kvävgas och syrgas.

ProcessenDet är en enkel process. Luften komprimeras i steg ett som be?tår avkompressorer. Därefter expanderas luften oerhört snabbt. Detta sker isk expansionsOlaskiner. Vid expansionen produceras en kraftig kyla- 1909r. Vid denna temperatur blir luften flytande. Efter detta stegleds den flytande luften in i en sk kolonn där den under upphettningfOrgasas.

Eftersom luftens molekylära sammansättning i 21% syre, 78% kväveoch resten i form av ädla gaser kan dessa avledas på olika nivåer idenna kolonn. Därefter renas gasema- tidigare i lut- genom filter ochavskiljare lor vatten och olja. Kvävegasen använde man iproduktionen av konstgödsel.

r

~askinparkslista

I. Kompressor~aschinenfabrik Surth Zweigniederiassning der Gesellschaft furLinde's Eismaschinen A-G Surth, b. Köln. nr: 1060186344.

Drivmotor: Asea. 295Kw 6000 v. 150 r/min. Mg 203. nr:1550386.

2. KompressorSe nr l. nr: 06019 6315 .

•Drivmotor: se nr l. nr 1550383

Kylare till kompressorer. 1943. Surth b. Köln.

l. Expandennaskin:Ste'Ame'L'air Liquide. Usines. de Champigny sIMarne. Seine.DC 1700 nr: 10 1941. Asea drivmotor. MRA24 nr: 1574537.

l. Kolonn.HM Kuhn Apparatebau. Allschwil-Basel. Ar 1942. Nr: s.s.6

2. Kolonn.Samma som ovan. Tillverkningsår 1943. Nr: 2112.

2. Expandermaskin:Samma som ovan. Nr: 9. 1941. Asea drivmotor. MRA 24 nr:1663890.

De gamla lutkaren och lutpumparna är ersatta med Hamrintorkare ochavoljningsfilter år 1981. Lutkaren och pumparna står kvar i entillbyggnad men har tidigare varit placerade i fabriksbyggnaden.

3. Kolonn.Kolonnen är utriven. Endast fundamentet står kvar.

,.

4. Kolonn.Saknar beteckning och nummer. Samma typ som kolonn nr l.

3. Expandermaskin. (till kompressor 4)Samma typ som de övriga. Nr: l. 1941.

3. Kompressor.Stal. Typ PH 235b. Nr: 5809. Sluttryck 35kg. B. Nr 3177. 1939.

4. Kompressar.Identisk med nr 3. Nr: 5810.

4. Expandermaskin.Typ. Sa1l:nas.

,.. Situationsplan över Ljungaverksindustrin. Kvävefabliken inlagd medsnedstreck. Avritning efter blåkopia. Ljungaverks arkiv.

-

-

. .

i

i-o-!! !..

l

i I I ----, , . =- :1;:-,! i

I ji • ·,

,

I,;

~~,

I I ! ,. , ,,rTi-'r;t~, I •,:;11' i'~ ;l ! I ! I

,

I I,

r:?;'~~i~~ ll

, , ·.'i-0I~' l1 ;, , ir.~;Z: ~.~, : I! • ,

.;-:i'l~!N. .".. ;~:''''7fi' ",~.:.' . i

, ;i;?'''':'.~, ., , ;';:/.i'_~ ~ '--...,--_.. . I -

Kiining av fabriksbyggnaden som den såg ut iore om byggnationen.

, .

•l

~....tiI!,

,.1

Byggnadens gavel. Observera tegeldekorationenbyggnadens fönster.

frisen ovan

,.'--'

'-,

I .1JI"1 (~DI

D

'"H O

't-I.", "

," .~'" L .r=»~

..-::r-c.

•o

,'~ :.'

~ i .l~ i;', ola~

Planritning över maskinparken i kvävefabJiken. Modifierad av läns­museet.

•

-r~ ~ ........ .......__.~,..~

-,

JI.., ~

'",-

000

~:

_.

-..,-JIL.V ..• o'."

_.....•~ ~.--......_~.. . . - ~~"'-t""'"

::::.~ :::,:,:-:-:.':: ;;'::::'~ ~~..,...-.... .;... I.r--.- ... "'_ ,J","_""... -' -~ - ......-.......-

-.'-"- .. ~,----.-.--._........

- ,I,.,..-, .'.,-

I--

I--, -I--

I I--- -

I--

r

Maskinritning över funktionen hos kolonncrna som avdclar gaserna.

Kompressor av typA-G Surlh b. Köln.Samma typ som åter­kommer i hela fabrik­en.

Kolonner som avdelargaser i olika nivåer frånexpandermaskinema.

Kylaren till kompressornr l. Här kyls den hetakomprimerade luften•innan den filrs in till ex-pandermaskinen.

•

Expandermaskinen till kolonn nr I. Här expanderar luften och blirflytande vid en temp av -190 gr.

Kompressor nr 3. Observera den stor drivmotorn från ASEA. Denhar ett varvtal av ISOr/min med en kraft av 29SKw.

Expandermaskin av fransk typ med ASEA drivmotor. MaskinentillhOr kompressor nr 3.

•

•

Lutkaren i den gamla reningsanläggningen av gaserna som renas frånvatten och olja.

De sk bomberna tillhör den gamla avlagda reningsanläggningen.Genom dessa renades gaserna från olja och vatten.

r

De gamla lutkaren och lutpumparna ersattes av sk Hamrintorkare år1981. Här syns hela reningsanläggningen med torkare och avoljnings­filter.

Lfings takfoten löper rfilsen till traversen.

r

Anläggningens arbetare hade sitt lunch- och fikarum i den lilla hyttensom syns till vänster på bilden. Hytten ligger centralt i byggnaden.

Hyttens interiör med lelefon och skåp samt en uppmaning till rökareatt städa bort fimparna. "Det blir ju en sån djävulens odör när de tarligga kvarn.