Dom

HOVRÄTTEN FÖR

NEDRE NORRLAND

Rotel 1:12

DOM 2011-06-20

Sundsvall

Mål nr

B 1309-10

Dok.Id 71277 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 170

851 03 Sundsvall

Södra Tjärngatan 2 060-18 68 00 060-18 68 39 måndag – fredag

09:00-16:00 E-post: [email protected]

www.hovrattenfornedrenorrland.se

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hudiksvalls tingsrätts dom den 10 november 2010 i mål nr B 1230-09, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 1)

Klagande och motpart (Åklagare)

Kammaråklagare Henrik Rasmusson

Internationella åklagarkammaren i Stockholm

Klagande och motpart (Målsägande)

C More Entertainment AB, 556053-7309

Tegeluddsvägen 3-5

115 84 Stockholm

Ombud: Advokat Susanne Feinsilber

Advokatbyrån Bratt & Feinsilber AB

Box 24164

104 51 Stockholm

Klagande och motpart (Tilltalad)

Linus Sandberg, 780216-0056

Östanbovägen 6

820 22 Sandarne

Ombud och offentlig försvarare: Advokat Lars Häggström

Advokat Lars Häggström AB

Kyrkogatan 24 B

803 11 Gävle

SAKEN

Brott mot upphovsrättslagen m.m.

_____________________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt:

- hovrätten dömer Linus Sandberg enligt 5 kap. 46 § samt 7 kap. 53 och 57 §§

lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk för brott

mot upphovsrättslagen

- hovrätten bestämmer påföljden till dagsböter 50 å 150 kr

1

HOVRÄTTEN FÖR

NEDRE NORRLAND DOM 2011-06-20

B 1309-10

- hovrätten bestämmer det belopp Linus Sandberg ska betala som skadestånd till

C More Entertainment AB till 7 500 kr, jämte ränta på beloppet på det sätt

tingsrätten har angett.

- hovrätten bestämmer det belopp Linus Sandberg ska utge som ersättning för

C More Entertainment AB:s rättegångskostnader vid tingsrätten med

60 725 kr, varav 25 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på 60 725 kr

på det sätt tingsrätten har angett.

Lars Häggström tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete i hovrätten med

78 806 kr, varav 53 636 kr avser arbete, 6 420 kr tidsspillan, 2 989 kr utlägg och

15 761 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten.

C More Entertainment AB och Linus Sandberg ska stå sina egna kostnader i hovrätten.

_____________________________

2

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Linus Sandberg har yrkat att åtalet liksom C More Entertainment AB:s skadestånds-

talan lämnas utan bifall, att han befrias från skyldigheten att ersätta C More Entertain-

ment AB:s rättegångskostnader vid tingsrätten samt att han befrias från återbetalnings-

skyldighet till staten för försvararkostnaderna vid tingsrätten.

Åklagaren och C More Entertainment AB har motsatt sig Linus Sandbergs ändrings-

yrkanden.

Åklagaren har för egen del yrkat att Linus Sandberg döms för uppsåtligt brott samt att

påföljden bestäms till villkorlig dom och böter.

C More Entertainment AB har för egen del yrkat fullt bifall till sin vid tingsrätten förda

talan. C More Entertainment AB har vidare yrkat att Linus Sandberg ska åläggas att

utge full ersättning för bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten samt har yrkat er-

sättning av Linus Sandberg för bolagets rättegångskostnader i hovrätten.

Linus Sandberg har motsatt sig åklagarens och C More Entertainment AB:s ändrings-

yrkanden. Han har vidare, för det fall åtalet ogillas, yrkat att staten ska ersätta hans

rättegångskostnader i hovrätten.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

De videoinspelade förhören vid tingsrätten med Linus Sandberg, Henrik Nilsson, Jan

Rosén och Mats Fogeman har spelats upp i hovrätten. Åklagaren, C More Entertain-

ment AB och Linus Sandberg har i övrigt åberopat samma bevisning som vid tingsrät-

ten. Åklagaren har därutöver åberopat ytterligare en skärmdump av Linus Sandbergs

hemsida. Linus Sandberg har åberopat ytterligare ett rättsutlåtande.

Hovrätten har tittat på upptagningar av de i målet aktuella två ishockeymatcherna.

3

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Vad åklagaren lagt Linus Sandberg till last i gärningsbeskrivningen ska prövas enligt

reglerna för brottmål. Det är således åklagaren som har bevisbördan för att de objekti-

va rekvisiten i de aktuella bestämmelserna är uppfyllda. I förevarande fall har hovrät-

ten således att pröva om matchutsändningarna utgör verk i den mening som avses i

1 kap. 1 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (härefter

upphovsrättslagen), dvs. om verkshöjd föreligger, om reprissekvenser skyddas som

närstående rättigheter enligt 5 kap. 46 § samma lag samt om Linus Sandberg genom att

publicera en länk till matchutsändningarna olovligen har tillgängliggjort dessa för all-

mänheten och därigenom gjort intrång i upphovsmannens ensamrätt. Därutöver krävs,

för att Linus Sandberg ska kunna dömas för brott, att han varit grovt oaktsam eller haft

uppsåt till de omständigheter som medför att han gjort sig skyldig till upphovsrättsin-

trång.

C More Entertainment AB:s (härefter C More) talan ska prövas enligt reglerna för tvis-

temål. Bevisbördan för att skada uppstått samt skadans storlek åvilar C More. Det kan

redan här konstateras att beviskravet i tvistemål är lägre ställt än i brottmål.

Inledning

Inledningsvis hänvisar hovrätten till vad som upptagits under rubriken BAKGRUND i

tingsrättens dom.

Det är genom förhören med Henrik Nilsson och Linus Sandberg klarlagt att C More

kontaktade Linus Sandberg den 17 oktober 2007 och påtalade att bolaget ansåg att han

gjorde intrång i deras upphovsrätt. C More bad Linus Sandberg ta bort länken på sin

webbplats, vilket han efter övervägande bestämde sig för att inte göra eftersom han

ansåg sig inte begå något brott endast genom att länka. Således lät Linus Sandberg

länken ligga kvar så att besökare på hans webbplats gratis kunde ta del av de i åtalet

4

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

aktuella matcherna den 20 oktober och den 1 november 2007. Enligt uppgift från Hen-

rik Nilsson ändrade C More under denna tid länken till webb-TV sändningarna vid ett

flertal tillfällen. Linus Sandberg har uppgett att han vid något tillfälle, oklart när, också

ändrade länken på sin webbplats.

Beträffande länken till webb-TV sändningarna är det utrett att denna normalt tillhan-

dahålls efter betalning via C Mores webbplats. Den som lovligen velat titta på en is-

hockeymatch har således haft att gå in på webbplatsen och klicka sig vidare för att väl-

ja match, registrera sig, godkänna villkoren för mottagande av utsändningen och att

betala för densamma. Därefter har köparen fått tillgång till länken, vilken denne klickat

på, varvid webb-TV sändningen blivit omedelbart tillgänglig i mottagarens dator.

Sändningens domänadress har inte varit synlig på något sätt och har skyddats av betal-

väggen. Adressen har enligt C More inte varit sökbar på Internet. Linus Sandberg har

uppgett att webbadressen till matchutsändningarna har varit möjlig att återfinna på

Djurgårdens inofficiella hemsida samt att det varit möjligt att söka fram information

via Internet om hur man kunde se gratis på webb-TV sändningarna.

Verkshöjd

Förutsättningarna för att ett verk ska anses föreligga i upphovsrättslagens mening är att

det är resultatet av en individuellt andligt skapande verksamhet. Alstret måste i någon

mån vara unikt för att uppnå verkshöjd. Det måste vara fråga om en produkt som har

höjt sig till en viss grad av sjävständighet och originalitet samt måste åtminstone i

någon mån vara uttryck för upphovsmannens individualitet; en rent meknisk

produktion är icke till fyllest (NJA II 1961 s. 12). Det som avgör om verkshöjd

föreligger är om verket skiljer sig från allt tidigare skapat liksom sådant som kan

tänkas bli skapat i framtiden. Hur stora skillnader det måste vara får avgöras från fall

till fall (Bernitz m.fl, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, elfte upplagan, 2009, s.

50). Upphovsrätten är i grunden ett formskydd, en princip som innebär att två typer av

alster utesluts från skydd. Den ena är sådana alster som är helt banala och där den

skapande insatsen är ingen eller helt obetydlig. Den andra typen är sådana alster där

resultatet är givet av yttre faktorer, dvs. där det bara finns en eller en alltför när-

5

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

liggande lösning på ett visst problem (Olsson, Upphovsrättslagstiftningen – en

kommentar, andra upplagan, 2006, s. 42).

Åklagaren och C More har gjort gällande att de aktuella hockeymatcherna har verks-

höjd. De har därvid särskilt anfört att kommentatorernas, kameramännens och bild-

producentens arbeten är resultatet av individuellt andligt skapande verksamheter.

Hovrätten konstaterar att matchutsändningar av det slag som är aktuellt här i och för

sig kan erhålla upphovsrättsligt skydd genom sina inslag av litterära och konstnärliga

verk – antingen var för sig eller som en helhet – förutsatt att produkten uppnår

verkshöjd.

Kommentatorernas tal som litterära verk

Med ”litterärt” förstås att verket beskriver, anger, sammanställer eller åskådliggör

något. Till de litterära verken räknas således inte bara litteratur i inskränkt mening utan

också exempelvis föredrag, seminarieuppsatser, texter i bruksanvisningar och

formulär, intervjuer, datorprogram och sammanställningar i databasform (Bernitz m.fl.

Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, elfte upplagan, 2009, s. 45). Även verk som

inte är fixerade i någon form vara skyddade – exempelvis improviserade tal eller musik

eller vad som sägs under radio- eller TV-intervjuer (Olsson, Upphovsrättslagstift-

ningen – en kommentar, andra upplagan, 2006, s. 46).

De i målet aktuella matcherna har följts av en ensam kommentator per match.

Kommentatorn har i respektive match beskrivit det som händer på isen, förklarat regler

samt lagt in vissa personliga kommentarer om spelarnas prestationer osv.

Kommentatorn har utöver det, i huvudsak då spelet av någon anledning avbrutits,

berättat om spelarnas bakgrunder samt presenterat olika statistikuppgifter. Hovrätten

ifrågasätter inte att det föreligger omfattande kunskap till grund för det arbete

kommentatorerna utför. När det gäller just dessa två ishockeymatcher finner hovrätten

emellertid att kommentatorernas sätt att referera respektive match i allt väsentligt

framstår som givet utifrån spelets gång och inte på något nämnvärt sätt kan sägas vara

6

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

särskiljande från andra ishockeyreferat. Inte heller är deras kortfattade personliga

kommentarer och reflektioner så personligt särpräglade och unika att de kan anses vara

säregna. Sammanfattningsvis finner hovrätten därför att kommentatorernas insatser i

de aktuella ishockeymatcherna inte kan anses ha uppnått verkshöjd.

Kameramännens och bildproducentens upptagning som filmverk

För att ett filmverk ska föreligga måste det röra sig om bilder som ger ett intryck av

rörelse. I verket kan ingå ljud men ett filmverk kan också vara en stumfilm eller en

annan produktion av levande bilder utan ljud. Även beträffande film gäller kravet på

verkshöjd. En film som utan redigering enbart registrerar ett händelseförlopp, exem-

pelvis som fallet är med amatörvideor, omfattas dock inte av det upphovsrättsliga

skyddet (Olsson, Upphovsrättslagstiftningen – en kommentar, andra upplagan, 2006, s.

49). Inte heller bör filmning av spridda bildsekvenser för ett vanligt TV-program, eller

en upptagning av ett direktsänt program, vara att anse som ett filmverk i lagens mening

(NJA II 1961 s. 30).

De aktuella matcherna har upptagits genom användande av fyra kameror per match.

Huvudkameran har varit placerad i mitten av ishockeyrinken och på håll svepande följt

spelet. Ibland har kameran zoomat in på spelare och speciella händelser samt vid spel-

uppehåll filmat publiken. Kameror har också funnits bakom respektive målbur för att

kunna visa målchanser och andra situationer från flera vinklar. Inte heller här ifråga-

sätter hovrätten att kameramännens och bildproducentens arbeten utgår från yrkes-

mässigt kunnande och att resultatet av arbetet är ett prov på visst hantverk. Enligt

hovrättens mening kan de aktuella upptagningarna emellertid inte anses ha presenterat

matchinnehållet på ett individuellt och särskiljande sätt. Kameraarbetet, liksom sam-

ordningen därav som producenten står för, följer ett ganska givet mönster beroende på

spelets skiftningar och inzoomningar samt bildklipp är i hög utsträckning beroende av

det som händer i rinken. I den meningen framstår det redovisade programinnehållet,

såsom bildpresentation, inte som unikt och det kan knappast sägas att det aktuella

kameraarbetet med bildklipp har fångat in, förstärkt eller förhöjt spelets dramatik och

egenheter på något speciellt sätt.

7

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

Sammanfattningsvis menar hovrätten att de aktuella utsändningarna inte, varken till

någon del eller som helhet, uppnår verkshöjd.

Närstående rättigheter

Åklagaren och C More har vidare gjort gällande att reprissekvenserna i matcherna

skyddas såsom till upphovsrätten närstående rättigheter enligt 5 kap. 46 § upphovs-

rättslagen. För att repriserna ska åtnjuta skydd enligt den bestämmelsen krävs inte

verkshöjd. Skyddet är inte heller beroende av att produkten i sig är knuten till ett upp-

hovsrättsligt verk. Det skydd som ges är detsamma som för den som har upphovsrätt.

Framställaren av ljud eller rörliga bilder äger en uteslutande rätt att framställa

exemplar av upptagningen och att göra upptagningen tillgänglig för allmänheten. (5

kap. 46 § upphovsrättslagen). Enligt hovrättens mening är det klart att de reprisseringar

och slowmotionsekvenser av mål, målchanser samt andra situationer som förekommit i

de direktsända ishockeymatcherna åtnjuter upphovsrättsligt skydd som s.k. närstående

rättigheter. Detta har heller inte ifrågasatts av Linus Sandberg. Endast C More har

därför haft rätt att förfoga över repriseringarna.

Upphovrättsligt förfogande

Tillgängliggörande för allmänheten

Såsom framställare av upptagningarna (reprissekvenserna) har alltså endast C More ägt

rätt att göra dem tillgängliga för allmänheten. Denna ensamrätt konsumeras inte av det

faktum att reprissekvenserna tidigare har tillgängliggjorts. Andra aktörer, exempelvis

Linus Sandberg, har alltså inte haft rätt att utan tillstånd överföra dessa till allmänheten

(jfr 3.3 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om

harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informa-

tionssamhället).

8

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

När det gäller begreppet ”tillgängliggörande för allmänheten” framgår genom hän-

visning till 1 kap. 2 § andra till fjärde styckena upphovsrättslagen att det som avses är

bl.a. att ett verk överförs till allmänheten. Överföring till allmänheten sker då alstret,

som i aktuellt fall, på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från

en annan plats än den där allmänheten kan ta del av det. Hur många som faktiskt tagit

del av ett alster är ovidkommande för bedömningen av om en överföring till

allmänheten skett. Det avgörande är snarare att möjligheten att ta del av överföringen i

princip stått öppen för var och en (jfr NJA 1980 s. 123).

Fråga är då om Linus Sandberg genom att lägga en länk till matcherna på sin webb-

plats självständigt överfört reprissekvenserna till allmänheten. Högsta domstolen har i

rättsfallet NJA 2000 s. 292 konstaterat att en person som lagt ut så kallade djuplänkar

på sin webbplats, vilka besökaren endast haft att klicka på för att komma vidare till

olovligt musikmaterial, gjort sig skyldig till offentligt framförande. Detta trots att per-

sonen ifråga inte själv hade framställt exemplar eller självständigt eller gemensamt

med annan förfogat över exemplar av de aktuella musikverken. Detta förfarande skulle

idag bedömas som överföring till allmänheten (jfr prop. 2004/2005:110 s. 67 och 71).

Det Linus Sandberg har gjort kan liknas vid förfarandet i det nämnda rättsfallet. Enligt

hovrättens bedömning är frågan huruvida Linus Sandbergs länk bör definieras som

djuplänk (som i Högsta domstolens fall) eller en så kallad referenslänk av underordnad

betydelse, liksom att den datatekniska strömmen gått mellan C More och den slutliga

tittaren och inte via Linus Sandbergs webbplats. Bedömningen bör i stället utgå från

den effekt länken haft. Resultatet av att en tittare klickat på länken som publicerats på

Linus Sandbergs webbplats har varit att han eller hon omedelbart fått materialet

strömmat till sin dator. Linus Sandbergs förfarande bör därför bedömas som ett själv-

ständigt förfogande genom överföring av reprissekvenserna. Det är vidare irrelevant

för bedömningen att Linus Sandberg och de slutliga tittarna inte har framställt några

exemplar av reprissekvenserna då detta inte är nödvändigt för att en överföring ska

anses ha skett.

9

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

Beträffande frågan om överföringen skett till allmänheten kan konstateras att varje

besökare på Linus Sandbergs webbplats haft möjlighet att använda sig av länken till

matcherna. Någon begränsning av kretsen presumtiva tittare har således inte förekom-

mit. Med beaktande därav är detta rekvisit uppfyllt.

Underförstått samtycke

Linus Sandberg har gjort gällande att han haft rätt att länka till matcherna eftersom

webbadresserna till dessa legat fritt åtkomliga på Internet och då C More inte skyddat

sitt material genom tekniska åtgärder. Hovrätten uppfattar det som att han har därige-

nom hävdat att det förelegat ett underförstått samtycke till länkning från C Mores sida.

I internationell rättspraxis finns visst stöd för ett sådant synsätt (se avgöranden från

Bundesgerichtshof ZR 259/00, ZR 39/08 och ZR 69/08).

Till en början konstaterar hovrätten att länkning är en grundläggande förutsättning för

Internets funktion då Internet till stor del är uppbyggt genom just länkad information.

Att all länkning skulle vara otillåten, även till upphovsrättligt skyddat material som

finns tillgängligt på Internet, kan utifrån den synvinkeln starkt ifrågasättas. I föreva-

rande fall är det dock inte fråga om att materialet varit helt oskyddat. Länken till mat-

cherna innefattande reprissekvenserna har, enligt vad hovrätten ansett utrett, legat bak-

om en så kallad betalvägg vilken Linus Sandberg genom länkningen gjort det möjligt

att kringgå. Det saknas därför fog för ett antagande att C More underförstått skulle ha

samtyckt till Linus Sandbergs förfogande. Snarare kan man argumentera för att

C More genom att skapa just en betalvägg, genom att inte fritt visa länken i sändnings-

fönstret och genom att inte göra länken sökbar via vanliga söktjänster, tekniskt om än

inte effektivt, försökt att skydda reprissekvenserna från intrång (jfr avgörandet från

Bundesgerichtshof ZR 39/08). Att C More inte vidtagit effektiva skyddsåtgärder spelar

enligt hovrättens mening ingen roll då det inte föreligger någon sådan skyldighet för

rättighetshavaren. Linus Sandberg var enligt egna uppgifter dessutom väl medveten om

att webb-TVutsändningen tillhandahölls genom en betaltjänst, eftersom han själv hade

utnyttjat den vid tidigare tillfälle. Samtliga objektiva rekvisit är alltså uppfyllda för att

Linus Sandberg ska kunna dömas för brott mot upphovsrättslagen.

10

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

Uppsåt och antal brott

Åtalet avser två hockeymatcher – den ena den 20 oktober 2007 och den andra den 1

november samma år. Linus Sandberg hade ostridigt blivit ombedd att ta bort länken då

C More ansåg att Linus Sandberg gjorde intrång i deras upphovsrätt. Linus Sandberg

har invänt att han ansåg att hans förfarande var lagligt.

Linus Sandberg har, trots att han kontaktades av C More som påtalade att det var otil-

låtet att länka till matcherna, fortsatt att länka till C Mores webb-TV sändningarna av

ishockeymatcherna. Med hänsyn härtill finner hovrätten att Linus Sandberg, medveten

om risken för att hans handlande kunde utgöra brott, genom att fortsätta publicera län-

ken, har gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Linus Sandberg ska, med hänsyn till att

det varit fråga om länkning till två ishockeymatcher vid olika tidpunkter, dömas för två

fall av intrång i C Mores närstående rättigheter.

Påföljd

Linus Sandberg döms alltså endast för att ha gjort intrång i C Mores närstående rättig-

heter. Även om brotten har varit uppsåtliga kan påföljden, med beaktande av det be-

gränsade intrånget, stanna vid ett lägre antal dagsböter.

Skadestånd

Linus Sandberg ska med hänsyn till utgången i skulddelen betala skadestånd till C

More.

Enligt 7 kap. 54 § upphovsrättslagen, i dess vid gärningstidpunkten gällande lydelse,

ska den som i strid med lagen utnyttjar ett verk betala skadestånd till upphovsmannen

utgörande skäligt vederlag för utnyttjandet. Sker utnyttjandet uppsåtligen ska denne

också betala skadestånd för annan förlust än uteblivet vederlag, liksom för lidande eller

annat förfång. Ersättningsansvaret för skäligt vederlag är strikt och gäller alltså oavsett

om uppsåt eller oaktsamhet föreligger.

11

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

Som tingsrätten angett kan som grund för beräkningen av skadeståndet läggas gällande

tariffer, kollektivöverenskommelser och dylikt eller sådana grunder som är gängse

inom branschen (NJA II 1961 s. 349). Vid bestämmelsens tillkomst erinrade departe-

mentschefen om att ”vid skadeståndsberäkning i hithörande fall bör till fullo beaktas

vad intrånget betytt för målsäganden i ekonomiskt och ideellt avseende. Erinras må att

domstolen, där full bevisning om skadan inte alls eller bara med svårighet kan föras,

har att med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken uppskatta skadan till skäligt belopp”

(prop. 1960:17 s. 294). Detsamma har erinrats om även senare (prop. 1981/82:152). I

prop. 1993/94:122 s. 50 framhölls att skadeståndsreglerna i immaterialrätten syftar till

att den skadelidande ska få full ersättning för sin skada och att skadeståndets reparativa

funktion ligger däri.

C More har gjort gällande att Linus Sandberg ska utge skadestånd med i första hand

totalt 60 000 kr, och i andra hand totalt 24 450 kr enligt den närmare fördelning som

framgår av redovisningen i tingsrättens dom.

Linus Sandberg har, för det fall han döms helt i enlighet med gärningsbeskrivningen,

vitsordat samma belopp som vid tingsrätten (se sid. 4 i tingsrättens dom).

Skäligt vederlag för utnyttjandet

C Mores förstahandsyrkande för skäligt vederlag grundas på att bolaget räknat fram en

fiktiv licensavgift. C More har därvid poängterat att man utgått från den absolut lägsta

tänkbara nivån. Beloppet 20 000 kr är samma belopp som det C More erhåller i intäk-

ter per match. En hypotetisk licensavgift skulle därför enligt C More aldrig understiga

det beloppet.

Enligt hovrättens mening är det, i enlighet med de förarbetsuttalanden som gjorts, rim-

ligt att vid skadeståndsbedömningen utgå från en fiktiv licensavgift. Det skäliga veder-

laget för utnyttjandet kan dock, enligt rättens mening, inte rimligen omfatta hela det

belopp som C More skulle ha haft som intäkt om matcherna inte hade varit tillgängliga

12

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

från Linus Sandbergs webbplats. Skadan på grund av intrånget ska visserligen ersättas

fullt ut men Linus Sandberg bör inte i någon högre utsträckning åläggas skadestånds-

ansvar utöver den faktiska skadan. Annat har inte påståtts i målet än att C Mores mat-

cher, trots Linus Sandbergs intrång, köptes i något sånär samma utsträckning som van-

ligt.

En skälig ersättning hade enligt hovrättens mening, för det fall Linus Sandberg hade

dömts i enlighet med hela gärningsbeskrivningen, varit 10 000 kr per match. Linus

Sandberg döms emellertid endast för intrång i C Mores närstående rättigheter. Vid så-

dana förhållanden anser hovrätten att det skäliga vederlaget för utnyttjandet kan stanna

vid 2 500 kr per match.

Ersättning för ideell skada

C More har beträffande sitt förstahandsyrkande gjort gällande att ersättningen för ide-

ell skada bör uppgå till hälften av det skäliga vederlaget för utnyttjandet. C More har

dock också, i förhållande till sitt andrahandsyrkande, anfört att det finns tillfällen då

domstolen bör gå utöver hälften av det skäliga vederlaget.

Hovrätten finner att ersättning för denna typ av skada i allmänhet bör understiga den

ersättning som utgår för skäligt vederlag för utnyttjandet. Ersättning för ideell skada

kan därför skäligen uppskattas till ett belopp om 1 250 kr per match.

Rättegångskostnader

Linus Sandberg och åklagaren har ömsom vunnit, ömsom förlorat målet i hovrätten.

Med beaktande därav bör kostnaden för försvararen i hovrätten, vars yrkade ersättning

för arbete framstår som skälig, stanna på staten. Linus Sandbergs eget yrkande om er-

sättning för rättegångskostnader med 137 400 kr ska dock lämnas utan bifall då kost-

naden för det rättsutlåtande han inhämtat till stor del omfattar frågeställningar vilka

han förlorat i hovrätten.

13

HOVRÄTTEN FÖR


B 1309-10

C More har till största del förlorat målet i hovrätten. C More ska därför självt stå sina

kostnader för prövningen här.

När det gäller C Mores yrkande om full ersättning för rättegångskostnader vid tingsrät-

ten finner hovrätten inte skäl att frångå tingsrättens bedömning avseende skälig ersätt-

ning för ombudsarvode och utlägg. Med utgångspunkt i detta och med hänsyn till ut-

gången av målet i hovrätten ska Linus Sandbergs ersättningsskyldighet för C Mores

rättegångskostnader vid tingsrätten dock sättas ned. Ersättningsskyldigheten kan stan-

na vid hälften av det av tingsrätten fastställda beloppet.

Slutligen ska den av tingsrätten beslutade återbetalningsskyldigheten för försvarar-

kostnaden fastställas. Detta på grund av att Linus Sandberg alltjämt döms för brott.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast måndagen den 18 juli 2011.

Ola Pettersson Marie Norberg Malin Almqvist

I avgörandet (enhälligt) har deltagit hovrättsråden Ola Pettersson och Marie Norberg,

tf. hovrättsassessorn Malin Almqvist, referent, samt nämndemännen Karl-Magnus

Karlsson och Alvi Berglund.

14

HUDIKSVALLS TINGSRÄTTR2

DOM B 1230-092010-11-10meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare

Målsägande

Tilltalad

Internationella åklagarkammaren i Stockholm

C More Entertainment AB

Carl Oscar LINUS Sandberg, 780216-0056Östanbovägen 6

115 84 Stockholm

820 22 Sandarne

Hudiksvall

Kammaråklagare Henrik Rasmusson

Ombud:

Ombud:

Offentlig försvarare:

Jur.kand. Olle Asplund

Advokat Susanne Feinsilber

Advokat Lars Häggström

Box 24164104 51 Stockholm

104 51 Stockholm

803 11 Gävle

c/o Advokatbyrån Bratt & Feinsilber

1 kap 1 §,1 kap 2 §, 5 kap 46 §, 7 kap 53 § och 7 kap 57 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärligaverk

Begångna brott Lagrum Brott mot upphovsrättslagen

Regeringsgatan 25

c/o Advokatbyrån Bratt & Feinsilber

Box 24164

Kyrkogatan 24 BAdvokat Lars Häggström AB

DOMSLUT

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1073824 12 Hudiksvall

Lagmansgatan 1 0650-31094 måndag - fredag 08:30 - 14:30

hudiksvallstingsratt.domstol.se

[email protected]: 0650-37450

1Bilaga A


DOM B 1230-092010-11-10

Påföljd m.m.

Dagsböter 70 å 50 kr

Skadestånd

Brottsofferfond

Ersättning

Övrigt

Linus Sandberg ska utge skadestånd till C More Entertainment AB med 11 780 kr jämteränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 november 2007 till dess betalning sker.

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Lars Häggström tillerkänns ersättning av allmänna medel med 79 380 kr. Av beloppet avser 63 504 kr arbete och 15 876 kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Linus Sandberg återbetala 2 000 kr till staten.

Linus Sandberg ska ersätta C More Entertainment AB för rättegångskostnader med 121 450 kr, varav 50 000 kr avser ombudarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 10 november 2010 tills dess betalning sker.

2

HUDIKSVALLS TINGSRÄTT

R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

BAKGRUND

Under hösten 2007 tillhandahöll Canal + så kallade pay per view matcher via webb-

TV. C More Entertainment AB lät producera sändningarna av ishockeymatcherna

och ägde rättigheterna till sändningarna. För att ta del av sändningarna och

matcherna krävdes att den intresserade ingick ett avtal med C More Entertainment

AB och erlade betalning. Priset för att se en match var 89 kr.

Den 20 oktober och den 1 november 2007 anordnade Linus Sandberg länkar till

sändningarna på sin hemsida. Genom att klicka på länkarna fick användarna direkt

och gratis via internet på sin dator tillgång till sändningarna av matcher som

spelades mellan Södertälje och Djurgården respektive Södertälje och Modo.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har - som åtalet slutligt bestämts - yrkat ansvar för brott mot

upphovsrättslagen på sätt som framgår av bilaga 1.

C More Entertainment AB, som biträtt åtalet, har framställt det enskilda anspråk

som framgår av bilaga 2.

C More Entertainment AB har vidare fordrat ersättning för rättegångskostnader av

Linus Sandberg.

Linus Sandberg har förnekat brott och bestritt det enskilda anspråket. Han har i

händelse av frikännande dom yrkat ersättning av allmänna medel för

rättegångskostnader med 51 540 kr, varav 51 250 kr avseende kostnader för

rättsutlåtanden avgivna av jur. kand. Mats Fogeman och 290 kr avseende

vittnesersättning till honom.

3


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Linus Sandberg har angett följande grunder för sin inställning. Hans handlande har

inte utgjort ett upphovsrättsligt relevant förfogande och utgör alltså inte något brott.

TV-sändningarna saknar verkshöjd och åtnjuter därmed inte upphovsrättsligt skydd.

Under alla förhållanden har han saknat uppsåt till brott och han har inte heller

handlat grovt oaktsamt.

När det gäller det enskilda anspråket har Linus Sandberg vitsordat 1 420 kr som

skälig ersättning liksom sättet att beräkna ränta men inget belopp i övrigt.

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN SÅVITT AVSER DET

ENSKILDA ANSPRÅK

C More Entertainment AB har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak

följande.

C More Entertainment AB producerar och tillhandahåller betaltjänsten Canal + vars

kanalutbud bl.a. innefattar de i målet aktuella webb-TV tjänsterna. Bolaget hade

slutit avtal med Svenska Hockeyligan AB och fått tillstånd att spela in och

producera elitseriens matcher. Det ligger ett omfattande arbete bakom

produktionerna. Linus Sandbergs agerande har utgjort ett allvarligt och kännbart

intrång i C More Entertainment AB:s ensamrätt till sändningarna. Utöver den

direkta skadan som drabbat C More Entertainment AB i form av uteblivna intäkter

från de användare som tillgodogjort sig matcherna via Linus Sandbergs hemsida har

hans agerande även inneburit annan skada bl.a. i form av förlust av goodwill för

tjänsterna och andra marknadsekonomiska skador. C More Entertainment AB har

dessutom tvingast följa upp och lägga ner betydande resurser på grund av intrånget.

C More Entertainment AB har enligt 54 § upphovsrättslagen rätt dels till skäligt

ersättning för intrånget och dels till ersättning för annan förlust. Enligt klara

förarbetsuttalanden ska skälig ersättning bestämmas efter gällande tariffer eller

liknande överenskommelser inom den bransch där utnyttjandet har ägt rum.

4


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Eftersom det inte finns några tillgängliga licensavgifter för att genom länkning göra

webb-TV sändningar tillgängliga för allmänheten har C More Entertainment AB

utgått från en hypotetisk licensavgift som C More Entertainment AB skulle ha tagit

för den typ av tillgängliggörande som Linus Sandberg tagit sig rätten till. En

utgångspunkt vid fastställandet av en sådan hypotetisk licensavgift är C More

Entertainment AB:s intäkter per match för webb-TV-försäljningen under denna

period. Intäkterna uppgick till ungefär 20 000 kr per match. Linus Sandberg har i

vart fall tillgängliggjort två matcher för allmänheten. Den hypotetiska licensavgiften

blir då 40 000 kr vilket med den beräkningsmetoden utgör skälig ersättning.

I andra hand ska den skäliga ersättningen för tillgängliggörandet av webb-TV

sändningarna beräknas utifrån det antal matcher som Linus Sandberg via sin

hemsida har tillgängliggjort, multiplicerat med antalet användare och gällande tariff

per match. Linus Sandberg har i enlighet med åtalet tillgängliggjort i vart fall två

matcher. Antalet användare har i enlighet med vad han uppgivit i förhör uppgått till

25 personer per match, och priset per match är 89 kr. En skälig ersättning uppgår

med denna utgångspunkt till 4 450 kr (2 matcher x 25 användare per match x 89 kr).

Något avdrag för mervärdesskatt ska inte göras.

Vad gäller ersättningen för övrig skada har den beräknats till hälften av den skäliga

ersättningen eller 10 000 kr per match dvs. sammanlagt 20 000 kr. C More

Entertainment AB har vid beräkningen av beloppet beaktat de betydande kostnader

som uppstått för att utreda intrånget och att Linus Sandbergs handlande urholkar

betalningsviljan hos bolagets potentiella kunder.

Om tingsrätten skulle finna att full bevisning om skadans storlek inte kan anses

uppnådd ska rätten med tillämpning av 35 kap 5 § rättegångsbalken uppskatta

skadan till ovan angivna belopp.

5


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Linus Sandberg har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Det låter

sig inte göra att beräkna någon hypotetisk licensavgift. Skälig ersättning utgör 1 420

kr. Han har utgått från att tio personer via länkarna på hans hemsida tittat på de två

ishockeymatcherna och att C More Entertainment AB fordrade ersättning med 89 kr

av den som ingick avtal för en match. Efter avdrag för mervärdesskatt utgör skäligt

ersättning 71 kr för varje användare och totalt 1 420 kr för de två matcherna.

UTREDNINGEN

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat skärmdumpar från Linus Sandbergs

hemsida, E- korrespondens mellan representant för målsägandebolaget och Linus

Sandberg samt produktionsavtal, som åberopats även av C More Entertainment AB.

På åklagarens och C More Entertainment AB:s begäran har tingsrätten hållit syn på

de två tv-sändningar som åtalet avser.

Henrik Nilson, anställd av C More Entertainment AB, har hörts som vittne på

begäran av åklagaren och C More Entertainment AB.

C More Entertainment AB har åberopat två rättsutlåtanden av professor Jan Rosén,

som även hörts som s.k. sakkunnigt vittne på bolagets begäran

Linus Sandberg har åberopat två rättsutlåtanden av jur. kand. Mats Fogeman, som

även hörts som s.k. sakkunnigt vittne på begäran av honom.

-----------------------------

Genom utredningen har till en början framkommit bl.a. att C More Entertainment

AB innan sändningarna av de ishockeymatcher som målet avser påtalade för Linus

6


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Sandberg att rättigheterna till matcherna tillkom C More Entertainment AB och

anmodade honom att ta bort länkarna till sändningarna från sin hemsida.

Linus Sandberg har uppgivit i huvudsak följande. Södertälje Sportklubb, SSK, är

hans favoritlag i ishockey. Han hade hemsidan som en hobby och för att visa sin

passion för laget. Det var han som administrerade hemsidan. På hemsidan fanns en

chattfunktion. Avsikten var att besökarna skulle kommentera SSK:s matcher på

chatten. Besökarna efterfrågade i stället länkar till matcherna. Han tröttnade på

”tjatet” och kopierade en adress som någon angivit i chatten på hemsidan och med

hjälp av ett softwareprogram klistrade han in den som en länk under rubriken

Länktips från chattare på hemsidan. Om man höll musen över länken syntes

adressen till den länkade sidan. Den som klickade på länken måste ha förstått att

man hamnade på en annan webb-plats. Det gick att använda länken utan att vara

med på chatten. Han visste inte att länken gick till en betalsändning, eftersom han

inte använde länken själv. Han misstänkte emellertid att den kunde gå till Canal +

sändningar. Av det skälet angav han att det kunde finnas upphovsrättsligt skyddat

material bakom länken så att eventuella användare själv fick ta ställning om

användaren ville gå vidare. Tidigare under säsongen hade han köp rätten att titta på

två ishockeymatcher till rabatterat pris av C More Entertainment AB. Det var

emellertid så dålig kvalitet på sändningarna att han inte var beredd att betala fullt

pris för att se fler matcher. Han lyssnade i stället på matchreferat på webb-radion.

När C More Entertainment AB kontaktade honom på telefon och bad honom ta bort

länkarna blev han lite ställd, eftersom han inte ansåg att det var olagligt att länka till

inte krypterat material. Han svarade att han skulle ta bort länkarna. Efter att ha tänkt

efter och talat med vänner och kollegor, som inte ansåg att han gjorde något

olagligt, behöll han länkarna. Att C More Entertainment AB ansåg att det var

olagligt förstod han emellertid. Därefter fick han ett brev från C More

Entertainment AB som informerade om att han begick intrång i bolagets

upphovsrätt men han var inställd på att behålla länkarna och ville att C More

Entertainment AB närmare skulle visa att hans handlande var brottsligt. Han

7


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

medger att han uttryckte sig väl stöddigt i sitt svar på bolagets brev. När han

kontaktades av C More Entertainment AB förstod han att länkarna visade Canal +

matcher och att C More Entertainment AB ägde rättigheterna. Han ändrade länken

vid ett tillfälle men minns inte när. Den 1 november 2007, när matchen mellan

Södertälje och Modo spelades, var han inte hemma. På chatten hade han ungefär 25

användare i genomsnitt. Många diskuterade bara matchen. När matchen den 1

november 2007 avbröts syns på chatten att det var fem – sju besökare som

reagerade. Han uppskattar därför att det högt räknat var tio personer som såg

matcherna via länken på hans hemsida. Han har haft några inkomster utan endast

utgifter för sin hemsida och har inte haft någon ekonomisk vinning av att anordna

länkarna.

Henrik Nilsson, som är ansvarig för bl.a. webb- TV tjänsten på C More

Entertainment AB, har uppgivit i huvudsak följande. Den 17 oktober 2007 fick han

ett anonymt e-postmeddelande enligt vilket Linus Sandberg på sin hemsida länkade

till de av C More Entertainment AB ägda sändningarna av ishockeymatcher.

Bolagets nordiska säljchef kontaktade samma dag Linus Sandberg på telefon och

talade om att C More Entertainment AB hade exklusiva webb rättigheter till

matcherna och bad honom att ta bort länkarna, vilket Linus Sandberg lovade att

göra. Under tiden den 17 oktober till den 1 november 2007 bytte C More

Entertainment AB adresserna till sändningarna vid flera tillfällen. Den 20 oktober

2007 besökte han själv Linus Sandbergs hemsida och kunde konstatera att länkarna

fungerade. Klickade man på länken öppnades Windows Media Player och man

kunde följa matchen direkt utan att vidta någon ytterligare åtgärd. Den 22 oktober

2007 kontaktade bolagets chefsjurist Linus Sandberg via e-post och brev och bad

Linus Sandberg ta bort länkarna och förklarade på nytt vilka rättigheter som C More

Entertainment AB hade införskaffat. Linus Sandberg svarade att han skulle behålla

länkarna. Under tiden från den 17 oktober 2007 till den 1 november 2007 ändrades,

enligt hans minnesbilder, rubriken på Linus Sandberg hemsida till länkarna till

matcherna från ”se elitserien live” eller något dylikt till ”länktips från chattare.”

8


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Den 1 november 2007 försåg C More Entertainment AB sändningarna med ett

tekniskt skydd (s.k. kortlivade länkar). Han besökte Linus Sandbergs hemsida den 1

november 2007 och startade matchen Södertälje – Modo via länken på hemsidan.

Sändningen från matchen fungerade fram till slutet av andra perioden då

sändningen avbröts när den nya tekniska spärren aktiverades. Han uppskattar att 50

personer tittade på matchen den 1 november 2007 via länken på Linus Sandbergs

hemsida. Intäkten för C More Entertainment AB vid den tidpunkten var cirka

20 000 kr per match. Om rättigheterna till matcherna hade sålts skulle priset ha varit

minst 100 000 kr. Linus Sandbergs agerande ledde till stora kostnader bl.a. för at ta

fram ett skydd för sändningarna och även till intäktsbortfall för C More

Entertainment AB. Om ”piratverksamheten” får fäste på internet minskas kundernas

betalningsvilja snabbt. – Det fanns alltid intervjuer med i sändningarna från

matcherna. Intervjumaterialet kan ha klippts bort i de exemplar av upptagningarna

som ingivits till rätten.

Professor Jan Rosén och jur.kand Mats Fogeman har vid förhören med dem i allt

väsentligt berört innehållet i de rättsutlåtanden som de avgivit.

DOMSKÄL

Åtnjuter de av C More Entertainment AB producerade sändningarna av

ishockeymatcherna skydd enligt upphovsrättslagen?

Upphovsrättslagen ger upphovsrätt till den som skapar litterära och konstnärliga

verk. En förutsättning för att ett verk ska föreligga i upphovsrättslagens mening är

att det är resultatet av en individuell andligt skapande verksamhet. Verket ska

uppvisa självständighet och originalitet. Några egentliga kvalitativa eller

kvantitativa krav ställs inte. Även ett helt okomplicerat verk får upphovsrättsligt

skydd, om det är tillräckligt originellt.

9


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

En ishockeymatch i sig vinner inte upphovsrättsligt skydd. Ishockeyspelare skapar

inte verk vid sin idrottsutövning och de är inte heller utövande konstnärer när de

utövar sin idrott. Från åklagarens och C More Entertainment AB:s sida har inte

heller gjorts gällande att matcherna som sådana åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Det

saken gäller är om det som C More Entertainment AB presterat i form av

sändningsinnehåll åtnjuter rättsskydd.

Jan Rosén har i sitt rättsutlåtande av den 31 januari 2010 sammanfattande

konstaterat ”att en TV-sändnings programinnehåll kan vinna upphovsrättsligt skydd

exempelvis såvitt gäller kommentatorers tal i en direktsändning, kameraarbete,

ljudläggning och visuella effekter, allt under förutsättning att erforderlig verkshöjd

framträder hos sådana objekt var för sig eller, i förekommande fall, som en helhet,

dvs samverkande till att framträda som ett originellt programinnehåll.”

Han har vidare beträffande de två ifrågavarande utsändningarna anfört.

”Båda matcherna har i live-sändning återgivits genom att ett antal kameror följt

spelet. Åtminstone fyra olika kameror torde ha används. Ambitionen är

uppenbarligen att TV-publiken inte bara skall få en god uppfattning av matchen

utan även att spelutvecklingens dramatik fångats in, förstärks eller framhävs. Detta

sker dels genom en ”huvudkamera” som arbetar med såväl överblicksbilder,

panoreringar och uppfångande av matchens helhet eller förlopp som in- och

utzoomningar och detaljredovisning av skeenden. Redan arbetet med

huvudkameran för att följa det hela tiden blixtsnabbt skiftande och i stort sett

oförutsägbara spelet ställer krav på ideliga val som kameramannen måste göra för

att ge liv, dramatik och begriplighet åt det som sker i hockeyrinken. Dels arbetar

andra kameror med distinkta närbilder och close-ups på exempelvis tacklingar,

skott, ansikten, såsom hos coacher, domare, spelare och publiken, eller fångar upp

detaljer från en position bakom målburen, under det att andra gör slow motion

upptagningar, alltså repriseringar av vissa matchförlopp, som sedan ’klipps in” i

10


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

sändningsinnehållet så att inte bara spelutvecklingen framhävs utan även att spelets

dramatik och egenheter fångas in.

Programinnehållets myckna kameraarbete har samordnats av en bildproducent som

efter eget omdöme väljer vilken kameras upptagningar som skall ingå i TV-

sändningen. För dylika val hos bildproducenten finns det uppenbarligen ingen mall

och det torde vara allmänt känt i branschen att olika bildproducenter har olika stil

och handlag och att de gör mer eller mindre egensinniga val vid utövande av sin

centrala funktion för hur TV-sändningen framstår för tittarna. I förevarande

sändningar kan man konstatera att bildskiften ofta sker med några sekunders

intervall och att bildproducenten uppenbarligen målar tämligen fritt med den

”palett” av kameraupptagningar som han har till sitt förfogande.

Sammanfattande måste kunna konstateras att ”redovisningen” av de båda

matcherna i direktsändningen skett på basen av ett komplicerat och på inget sätt i

förhand givet kameraarbete varför varje kamerainsats för sig överlag bör uppfattas

som en sådan prestation som renderar kameramannen ett upphovsrättsligt skydd.

Härtill kommer som sagt att helheten, samordningen av kamerasekvenser hos

bildproducenten, val av fokus, timing etc. medför att TV-sändningarna utan tvekan

bör omtalas som sådana individuellt särpräglad prestationer som renderar

bildproducenten ett upphovsrättsligt skydd. Redan på nyss angivna grunder ska

alltså de båda matcherna erbjudas upphovsrättsligt skydd.

Härtill kommer även andra element som väl kan uppfattas som upphovsrättsligt

skyddade det ifrågavarande programinnehållet. Främst bör uppmärksammas

kommentatorernas tal. Kommentatorerna beledsagar matcherna i stort sett

kontinuerligt med sina yttranden. Upphovsrättslig originalitet hämmas på inget sätt

av att kommentarerna möjligen må vara byggda på kommentatorns spontana

reflexioner. Även en musikers improvisation på sitt instrument under några

sekunder i nuet kan väl framstå som en musikalisk komposition som motiverar

11


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

upphovsrättsligt skydd. Detsamma gäller således även kommentatorers presterande

av språkverk. Varje personligt präglad formulering, som inte kan anses helt banal

eller eljest styrd av omständigheterna på ett sådant sätt att resultatet skulle bli

detsamma oavsett vem som var kommentator, bör rendera upphovsmannen

rättskydd enligt URL inom kategorin litterärt verk. I förevarande två fall kan det

knappast råda någon tvekan om att kommentatorernas tal bör uppfattas som ett

upphovsrättsligt skyddat verk.”

I sammanhanget bör nämnas att Finlands Högsta domstol i ett avgörande funnit att

en TV-journalist referat av en fotbollsmatch var så originellt och särpräglat att det

bedömdes vara ett verk som omfattas av upphovsrätten i sin egenskap av en

förklarande muntlig framställning (Högsta domstolens prejudikat: KKO: 1988:52)

Efter att ha tagit del av TV-sändningarna kan tingsrätten inte finna annat än att vad

Jan Rosén anfört i sitt utlåtande utgör en rättvisande bild av innehållet i de båda

sändningarna av ishockeymatcherna. Tingsrätten finner vidare att programinnehållet

i utsändningarna ska tillerkännas upphovsrättsligt skydd, eftersom det innehåller

olika slag av såväl konstnärliga som litterära verk. Upphovsrätten till sändningarna

har, enligt vad utredningen utvisar, tillkommit C More Entertainment AB liksom

rätten till de repriseringar som ingår i sändningarna.

C More Entertainment AB har därmed haft en uteslutande rätt att förfoga över

verken bl.a. genom att göra verken och upptagningarna tillgängliga för allmänheten.

Har Linus Sandbergs handlande utgjort ett upphovsrättsligt relevant förfogande ?

Enligt 2 § upphovsrättslagen innefattar upphovsrätt, med vissa inskränkningar som

anges i lagen, en uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa

exemplar av verket, göra det tillgängligt för allmänheten i ursprungligt skick, ändrat

skick, i översättning eller bearbetning samt i annan litteratur- eller konstart eller i

12


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

annan teknik. Enligt 46 § upphovsrättslagen har en framställare av upptagningar av

ljud och rörliga bilder, med vissa inskränkningar som nu inte är aktuella, en

uteslutande rätt att förfoga över sin upptagning genom att bl.a. göra upptagningen

tillgänglig för allmänheten.

Genom Linus Sandbergs egna uppgifter är utrett att det är han som har anordnat

länkarna på sin hemsida. Det är vidare utrett att en besökare på Linus Sandbergs

hemsida bara hade att klicka på den länk som Linus Sandberg anordnat, att

besökaren omedelbart förflyttades till den nätadress som gav tillgång till den

streaminglänk som innehöll sändningarna av ishockeymatcherna och att

sändningarna omedelbart blev tillgängliga och kunde ses på besökarens egen dator.

Frågan är om Linus Sandbergs handlande utgjort ett upphovsrättsligt relevant

förfogande, dvs. om han har gjort intrång i C More Entertainments AB:s

upphovsrätt och närstående rättigheter till webb-TV sändningarna.

I rättsfallet NJA 2000 s. 292 tog Högsta domstolen fasta på att en besökare på den

hemsida som den tilltalade hade ansvar för bara hade att klicka på den länk som den

tilltalade hade anordnat, att besökaren därmed omedelbart förflyttades till den

musikfil som besökaren var intresserad av och att denna fil därmed blev tillgänglig

för överföring till besökaren egen dator. Högsta domstolen konstaterade att det i

målet aktuella tillgängliggörandet av musikfilerna därför var att bedöma som

offentligt framförande.

Omständigheterna i detta fall är likartade med de som förelåg i NJA 2000 s.292.

Frågan är om det nu finns anledning att frångå den rättstillämpning som kommit till

uttryck i det angivna avgörandet.

13


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

I samband med implementeringen av det sk Infosoc direktivet1 skedde viss ändring

av utformningen av 2 § upphovsrättslagen. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli

2005. Sålunda introducerades begreppet överföring till allmänheten (eng.

communication to the public). Ett verk tillgängliggörs för allmänheten genom

överföring, ett offentligt framförande eller när exemplar av verket bjuds ut till

försäljning, uthyrning, utlåning eller annars sprids till allmänheten.

I 2 § 3 st upphovsrättslagen anges i fyra punkter när verk görs tillgängliga för

allmänheten. Enligt punkten 1 sker detta när verket överförs till allmänheten. Detta

sker bl.a. när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgänglig för allmänheten

från en annan plats än där allmänheten kan ta del av verket.

I propositionen i samband med implementering av Infosoc direktivet uttalades.

”När det gäller ensamrättigheternas utformning ställer emellertid direktivet inte

upp några hinder mot att ge upphovsmännen längre gående ensamrättigheter än

vad direktivet kräver. Det innebär alltså i den mån svensk rättspraxis ger mer

långtgående rättigheter till upphovsmannen än vad direktivet skulle kräva gäller

svensk rättspraxis även fortsättningsvis. Även om EG domstolen skulle anse att

handlingar som bedömdes i rättsfallet NJA 2000 s. 292 inte skulle vara att anse som

överföring i direktivets mening kommer alltså rättsfallet att vara relevant vad gäller

de yttre gränserna för ensamrätten enligt svensk rätt. Den enda skillnaden blir

alltså att denna typ av förfoganden fortsättningsvis blir att bedöma som överföring

till allmänheten istället för offentligt framförande”.2

Genom implementeringen av Infosocdirektivet år 2005 kom vissa förfoganden som

tidigare omtalades som offentligt framförande i upphovsrättslagen att falla inom

ramen för det nya begreppet överföring. Som framgår av det som återgivits ovan

från förarbetena innebär inte detta någon saklig förändring. Vad som i NJA 2000 s.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av

vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället 2 Prop. 2004/05:110 s. 71

14


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

292 kallades för offentligt framförande ska efter den 1 juli 2005 anses som

överföring.

Till följd av det anförda saknas det, enligt tingsrättens mening, anledning att i detta

fall frångå den rättstillämpning som kommit till uttryck i NJA 2000 s. 292.

Upphovsrätten till webb-TV sändningarna har tillkommit C More Entertainment

AB som därmed haft en uteslutande rätt att förfoga över verken på sätt som anges i

2 § upphovsrättslagen. Linus Sandberg har genom att på sin publika hemsida lägga

ut länkar till TV-sändningarna tillgängliggjort TV-sändningarna för allmänheten i

form av överföring och han har även gjort upptagningarna av rörliga bilder

tillgängliga för allmänheten. Linus Sandberg har därigenom gjort intrång i C More

Entertainment AB:s upphovsrätt och närstående rättigheter. De objektiva rekvisiten

för att döma Linus Sandberg till ansvar i enlighet med åtalet är alltså uppfyllda.

Uppsåt eller grov oaktsamhet?

Genom Linus Sandbergs egna uppgifter och enligt vad som framgår i av

utredningen i övrigt har Linus Sandberg anordnat länkar till de TV-sändningar som

avses med åtalet trots att C More Entertainment AB påtalat för honom att han

gjorde intrång i bolagets upphovsrätt. Även om Linus Sandberg hyst en annan

uppfattning om rättsläget än C More Entertainment AB måste han genom sitt

handlande anses ha förfarit i vart fall grovt oaktsamt. Linus Sandberg ska därför

dömas för brott mot upphovsrättslagen.

Påföljdsfrågan

Den brottslighet som Linus Sandberg gjort sig skyldig till är, enligt tingsrättens

mening, inte svårare än att påföljden kan stanna vid dagsböter.

15


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

C More Entertainment AB:s enskilda anspråk

Av 54 § första stycket upphovsrättslagen följer att den som i strid mot 2 §

upphovsrättslagen utnyttjat ett verk ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till

upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare. Enligt andra stycket i

samma lagrum ska om detta skett uppsåtligen eller av oaktsamhet ersättning även

betalas för den ytterligare skada som intrånget eller överträdelsen har medfört. När

ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till utebliven vinst, den vinst

som den som begått intrånget gjort, skada på verkets anseende, ideell skada och

upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås.

Bedömningen i skuldfrågan medför att Linus Sandberg är skadeståndsskyldig

gentemot C More Entertainment AB

För att bestämma vad som är skälig ersättning kan ledning hämtas från tariffer,

kollektivöverenskommelser eller liknande eller från grundläggande regler och

förutsättningar som föreligger inom den bransch eller marknad där utnyttjandet ägt

rum, s.k. hypotetisk licensavgift. Om inte en hypotetisk licensavgift kan framräknas

eller tillämpas blir det i sista hand domstolens uppgift att bedöma vad som är att

anse som skälig ersättning.

Tingsrätten finner inte, som C More Entertainment AB i första hand gjort gällande,

att bolagets totala intäkt av sändningen av en match kan likställas med en

licensavgift. Med hänsyn till att C More Entertainment AB av varje avtalsslutande

part fordrade betalning med 89 kr per match bör, som C More Entertainment AB i

andra hand hävdat och som Linus Sandberg godtagit, skälig ersättning beräknas

utifrån antalet matcher som Linus Sandberg tillgängliggjort, multiplicerat med

antalet användare och gällande tariff per match.

16


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Utredningen är inte sådan att det med någon större grad av säkerhet går att avgöra

hur många användare som sett matcherna via länkarna på Linus Sandberg hemsida.

Vid angivna förhållande ska det av Linus Sandberg vitsordade antalet användare

eller tio per match läggas till grund för beräkningen. Skälig ersättning ska därmed

utgå med (10 x 89 kr x 2 =) 1 780 kr. Det saknas anledning att från ersättningen dra

av mervärdesskatt, som Linus Sandberg gjort gällande.

Det ligger, enligt tingsrättens mening, i sakens natur att, som C More Entertainment

AB hävdat, Linus Sandbergs tillgängliggörande av sändningarna för allmänheten

medfört marknadsmässiga störningar, förlust av goodwill och kostnader för C More

Entertainment AB. C More Entertainment AB har emellertid inte kunnat lägga fram

någon bevisning om till vilket belopp den ytterligare skadan ska skattas och det är

tydligt att det svårligen går att förebringa sådan bevisning. Tingsrätten har därför

när det gäller ytterligare skada att göra en skälighetsuppskattning enligt 35 kap 5 §

rättegångsbalken. Ersättningen för ytterligare skada bör skäligen uppskattas till

totalt 10 000 kr.

Linus Sandberg ska till följd av det anförda åläggas att utge 11 780 kr jämte ränta

till C More Entertainment AB. Om räntan råder inte tvist.

Rättegångskostnaderna

Utgången i huvudsaken medför att Linus Sandberg är skyldig att ersätta C More

Entertainment AB för rättegångskostnader, såvitt kostnaden varit skäligen påkallad

för tillvaratagande av C More Entertainment AB:s rätt.

C More Entertainment AB har fordrat ersättning med sammanlagt 255 800 kr,

exklusive mervärdesskatt. Av beloppet avser 67 000 kr utlägg till Jan Rosén för

rättsutlåtanden, 8 800 kr avseende utlägg för resa och hotell för ombud och 180 000

kr ombudsarvode.

17


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Linus Sandberg har, utan eget yttrande, överlämnat till tingsrätten att ta ställning till

skäligheten av de av C More Entertainment AB fordrade rättegångskostnaderna.

C More Entertainment AB har visserligen inte fått fullt bifall till sitt enskilda

anspråk. Frågan om storleken av det C More Entertainment AB tillkommande

skadeståndet torde emellertid inte ha påverkat storleken av rättegångskostnaderna

annat än i fråga om ombudsarvodet.

När det gäller utläggen för rättsutlåtanden som Jan Rosén avgivit förhåller det sig så

att C More Entertainment AB låtit föranstalta om dessa utlåtanden med anledning

av rättsutlåtanden från Mats Fogeman, som Linus Sandberg åberopat. Det får

därmed anses ha varit befogat av C More Entertainment AB att föranstalta om

utlåtandena. Utlåtandena har inte någon som helst bäring på storleken av

skadeståndet. Mot det fordrade beloppet, 67 000 kr, finns inget att erinra. Linus

Sandberg ska därför åläggas att ersätta C More Entertainment AB fullt ut för

kostnaden för utlåtandena.

C More Entertainment AB har vid huvudförhandlingen företrätts av två ombud,

vilket, enligt tingsrättens mening, inte varit skäligen påkallat för att ta tillvara

bolagets rätt. Ersättningen för ombudsarvode ska därför sättas ned. Vidare ska

ersättningen för utlägg som ombuden haft sättas ned till hälften eller till 4 400 kr.

Skäligt ombudsarvode får anses uppgå till 100 000 kr. Med hänsyn till att C More

Entertainment AB inte fått fullt bifall till sin talan i skadeståndsdelen bör Linus

Sandberg åläggas att utge en till hälften jämkad ersättning för ombudsarvode, eller

50 000 kr.

Linus Sandberg ska till följd av det anförda åläggas att ersätta C More

Entertainment AB för rättegångskostnad med 121 400 kr.

18


R2

DOM

2010-11-10

B 1230-09

Övriga frågor

Eftersom Linus Sandberg döms för brott med fängelse i straffskalan ska han åläggas

att betala föreskriven avgift på 500 kr enligt lagen om brottsofferfond. Han bör

vidare åläggas viss återbetalningsskyldighet för försvararkostnaden till staten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, DV 400

Ett överklagande ska inges till tingsrätten senast den 1 december 2010 och ställas

till Hovrätten för Nedre Norrland. Prövningstillstånd krävs.

Christer Forsberg

19


INKOM: 2009-06-22MÅLNR: B 1230-09AKTBIL: 2

Bilaga 1


INKOM: 2010-01-19MÅLNR: B 1230-09AKTBIL: 45

Bilaga 2

HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Överklagande skall göras skriftligen. Skrivelsen skall ställas till Högsta domstolen,

men den skall lämnas eller sändas till hovrätten.

Skrivelsen skall ha kommit in till hovrätten senast den dag som anges i det

överklagade avgörandet. Tidsgräns gäller dock inte för beslut om någons häktande,

kvarhållande i häkte, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5a § rättegångsbalken

eller om åläggande av reseförbud.

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen skall pröva ett överklagande.

Prövningstillstånd behövs dock inte när Justitiekanslern eller Riksdagens ombudsmän

överklagar i mål om allmänt åtal.

Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om

1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta

domstolen eller

2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning

eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror

på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, kan

prövningstillstånd meddelas också i övriga mål.

Överklagandet skall innehålla uppgifter om 1. det avgörande som överklagas (hovrättens namn samt dag och nummer för dom,

beslut eller utslag), 2. klagandens namn, adress och telefonnummer, 3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar, 4. varför klaganden anser att avgörandet skall ändras, 5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd

skall meddelas, 6. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis.

Bilaga B

Documents

Dom