DRIV våren 2014

DRIVETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIKVÅREN 2014

Nu kommer sol-elen till landet

Inge gjorde en egen vallmaskin

ÅKERN KRÄVER NÄRINGEN TILLBAKA

2 JTI / DRIV VÅREN 2014VÄLKOMMEN

OM BEHOVET AV MAT

Tiderna förändras. För bara någon generation sedan hade vi konsumenter en självklar uppfattning om varifrån maten kom: oftast från den närmaste omgivningen. Vi visste hur och var den producerades.

Idag kan vi välja och vraka i livsmedelshyllorna. Varifrån maten kommer har allt mindre betydelse, liksom hur den har förädlats. Vi väljer ofta efter prislappen. Statistik talar sitt tydliga språk då 50 % av maten som vi väljer importeras.

Varför ska jag då köpa svenskt och närproducerat, om det finns billigare? En viktig anledning är: för att vi måste ta ansvar för fördelningen av jordens resurser – behovet av mat på jorden beräknas öka med minst 50 % fram till 2050, och det svenska jordbruket har mycket goda förutsätt-ningar att producera utmärkta livsmedel med minimal miljöpåverkan för lång tid framöver.

Vi måste kunna förse oss själva med mat utan att ta från andra. Helst också bidra till omvärldens behov.

Tillgången på inhemskt producerade livsmedel är också en fråga om sårbarhet. Hur sårbara vi är i Sverige blev uppenbart i ett arbete som JTI presenterade i höstas om sambandet mellan fossilbränsleberoende och livsmedelsförsörjning. Den visade att om tillgången på fossilbränsle plötsligt skulle minska med 50 % skulle vi svälta i Sverige. Det är i allra hög-sta grad tänkvärt. Med inhemsk förnybar energi kan vi motverka beroendet av fossilbränsle.

På JTI tror vi stenhårt på det svenska jordbruket. Tillsammans med intressenter och samarbetspartners vill vi bidra till försörjningen av en växande världsbefolkning genom en hållbar teknik- och metodutveckling som stärker konkurrenskraften för svenska livsmedel, svensk energi och ett svenskt jordbruk.

Anders Hartman,vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

3JTI / DRIV VÅREN 2014 INNEHÅLL

Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 2.000 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING [email protected]. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via [email protected]. Magasinet kan även läsas online på www.jti.se. OMSLAGSBILD Eva Salomon, JTI. Foto: Staffan Claesson. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Patrik Österman, Björn Schouenborg, Filip Karlsson, Tornum, JTI, iStock.com/MorePixels.

TEMA: ÅTERFÖRING AV VÄXTNÄRING 7

LANTBRUK + SOLEL = SANT16

Res

pons

tryc

k, B

orås

.

P-MÄRKNING FÖR BÄTTRE AVLOPP

INGES MASKIN KAN GÖRA SKILLNAD12

18

4 JTI / DRIV VÅREN 2014NYHETER

FLERA STORLEKAR. Kyllagringsmaskinerna finns numera i storlekar som passar på större gårdar, som till exempel denna från Tornum.

Torkning av spannmål är energikrävande. Men det går att minska på torkningen, om spannmålen efter torkning kyls ner till kylskåpstemperatur. Det sparar energi och pengar, utan att kvaliteten tar skada.

Om man kyler spannmålen, kan man nöja sig med att torka ner spannmålen till 16,5 procent i stället för att som normalt torka till en vattenhalt på 14 procent. Försök vid JTI har visat att spannmålen sedan klarar av transport till en processanläggning och att lagras på nytt utan ytterligare nedkylning, med bibehållen livsmedelskvalitet. På köpet sparar man cirka 40 kWh per ton spann mål.

– Det innebär att kyld spannmål kan skickas för att processas även till anlägg-ningar där man inte har kylmaskiner, säger Gunnar Lundin på JTI.

TJÄNA PÅ KYLD SPANNMÅL Tillsammans med Svenska Lantmännen

undersökte han ett parti höstvete från det att spannmålen kylts ner vid Lantmännens anläggning i Lidköping, under lastbils-transport 23 mil till Falkenberg och sedan under en fortsatt sex månader lång lagring i en betongsilo.

Kombinationen av måttlig vattenhalt och låg temperatur begränsade tillväxten av mögelsvampar, som är den främsta orsaken till kvalitetsförsämringar i lagrad spannmål.

Gunnar Lundin tycker att kyllagring, som lanserades i Sverige under 1980-talet, är en intressant lagrings metod. Den används mest inom förädlingsindustrin, men dagens kylmaskiner från bland annat Tornum AB finns i storlekar avsedda för omkring 5 000 spannmål, vilket gör att de även kan passa på större gårdar.

Kontakt: [email protected]

GRÅTT OCH GRÖNT ÄR SKÖNTI takt med urbaniseringen växer våra städer, och allt större markytor täcks med betong, asfalt och andra mer eller mindre vattentäta material. Felaktigt utförda hård-gjorda ytor kan leda till fler översvämningar och överbelastning av dagvattensystemen, men också till att träden i staden dör. I det Vinnova-finansierade projektet ”Grågröna systemlösningar för hållbara städer” arbetar JTI tillsammans ett 15-tal partners för att skapa stadsområden där grått (hårdgjorda ytor), grönt (vegetation) och blått (dagvatten) är väl integre-rade, där träden frodas och mer av dagvattnet filtreras ned genom jordlager och genomsläppliga hårdgjorda ytor. JTI bidrar med expertis på rening i mark av föroreningar som är vanliga i dagvatten.

3,6 MILJONER TILL FRAMTIDENS MAT Vi bör äta mer bönor, ärter och andra baljväxter för att må bra. Sådan mat är också bra för klimatet. Forskare från 10 europeiska länder ska under fyra år samarbeta i EU-projektet Eurolegume för att utveckla den framtida odlingen av baljväxter och foder. JTI ansvarar för den svenska delen av projektet med en budget på 3,6 miljoner kronor.

5JTI / DRIV VÅREN 2014 NYHETER

FORDONSGAS I PILOTSKALA. Projektledarna Henrik Olsson och Johan Andersson har lyckats producera biogas med 97 procents metanhalt i JTI:s mobila biogasanläggning som har kompletterats med ett metananrikningssteg och ett askfilter.

Det som tidigare visats i labbet har nu också bekräftats i pilotskala – det går att producera fordonsgas med enkel och billig reningsteknik.

Tillsammans med SLU har JTI utvecklat två nya tekniker för uppgradering av biogas till fordonskvalitet – processin-tern metananrikning och rening med askbädd – som under vintern har testats i JTI:s mobila biogasanläggning. Genom att seriekoppla teknikerna har forskarna lyckats nå 97 procents metanhalt.

– De här teknikerna är enkla och byggda av standarkomponenter, vilket innebär att reningen borde kunna göras till en lägre kostnad än med dagens kommersiella tekniker, säger Henrik Olsson, projektledare vid JTI.

Teknikerna är tänkta för gårdsbase-rade biogasanläggningar eller mindre

ENKEL TEKNIKKOMBINATION KAN GE BILLIGARE FORDONSGAS

UPPGRADERING À LA JTIOm biogas ska användas som fordons-bränsle måste energiinnehållet – metanhalten- höjas. Det sker genom att biogasen renas från koldioxid.

JTI BLÅSER BORT KOLDIOXIDEN …Vid processintern metananrikning pumpas slammet från rötkammaren genom en luftad bubbelkolonn där koldioxid avskiljs.

…OCH BINDER DENBiogasen passerar sedan en bädd av träaska där kalciumoxiden i askan reagerar med koldioxiden, så att den binds fast.

reningsverk där det idag är svårt att nå lönsamhet vid produktion av fordonsgas. Sänkta uppgraderingskostnader kan ge småskaliga biogasproducenter större möjligheter att ta del av den växande fordonsgasmarknaden. 2013 såldes 115 000 ton fordonsgas, en ökning 5 procent jämfört med året innan.

– Uppskalningen av askfiltret från laboratorieskala till pilotskala har fungerat över förväntan. Vi lyckas binda upp all koldioxid från den ingående biogasen, säger Johan Andersson, projektledare vid JTI.

Uppgraderingsprojekten finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning, Jordbruksverket och Energimyndigheten via programmet ERA-NET.

Kontakt: [email protected], [email protected]

REPORTAGE6 JTI / DRIV VÅREN 2014

KOMPAKTA KRUK- VÄXTER MED RÄTT KLIMATSTYRNINGFör att krukväxter ska behålla sin kompakta form använder växthusodlarna idag kemiska så kallade retarderingsmedel. Behovet av dessa kan minskas med dynamisk klimat-styrning, där man låter ljustillgången styra temperaturen, tillsammans med en temperatursänkning före soluppgången. För att få metoden att fungera fullt ut behövs dock rätt nivå koldioxid i växthuset. –Med dynamisk klimatstyrning kan man reglera plantornas tillväxt och göra dem tåligare, så att de får bättre kvalitet och hållbarhet, säger Klara Löfkvist, forskare vid JTI som genomfört projektet tillsammans med konsulten Jonas Möller Nielsen.

MILJÖN VINNER PÅ EFFEKTIVITETGenom att ta vara på medarbetarnas engagemang och goda idéer kan man göra arbets-processen mer resurseffektiv. Så jobbar man i Lean, ett koncept som har arbetats fram inom bilindustrin och som bygger på ett långsiktigt förbättringsarbete. På JTI har man i tre forskningsprojekt tillämpat Lean inom gris-, mjölk- och spannmålsproduktionen med gott resultat. Många åtgärder som genomfördes för att öka produktiviteten minskade också miljöpåverkan.

JTI STÖTTAR RYSK PROCESSI Ryssland har man slutat subventionera handelsgödsel till jordbruket, vilket förväntas leda till ökat ekonomiskt intresse för stallgödsel, och därmed minska växtnäringsläckaget från såväl handelsgödsel som stallgödsel.

JTI har fått 3 miljoner kronor från Svenska Institutet för att under en treårs-period stötta denna positiva process i Ryssland, som numera är medlem i World Trade Organization (WTO) och därmed i full färd med att anpassa sina regelverk efter WTO:s riktlinjer.

– Det är i högsta grad en uppgift för ett institut som JTI att se till att kunskap och teknik kommer till användning, kommenterar JTI:s forskningschef Ola Palm, sin uppgift som projektledare.

KRYDDOR NY NISCHGRÖDA FÖR LANTBRUKETKryddor på svenska åkrar är en ovanlig syn, trots att till exempel senap, vallmo och kummin skulle kunna skapa nya och lönsamma affärsmöjligheter för lantbrukare. För kryddodling i större skala krävs dock att dagens manuella odlingsmetoder kan mekaniseras. Ogräs är en tuff motståndare till de svagväxande kryddorna, och JTI testar i ett pågående projekt tillsammans med skånska kryddodlare att kombinera kemisk bekämpning med mekanisk radhackning med hjälp av GPS och bildanalys.

% av tillfrågade lant-brukare anser att ”Sparsam körning” är ett bra sätt att

minska drivmedelskostnader på, enligt en enkät som Lantbrukarnas Riksförbund har genom-fört. JTI har de senaste åren utbildat cirka 200 förare i Sparsam körning i Mälardalen och södra Sverige. Dessutom har JTI tillsammans med LRF Konsult och Hushållningssällskapen utbildat 11 instruktörer som i sin tur utbildar sparsamma förare över hela landet.

Varje lass spannmål som lämnar silon, varje liter mjölk som mjölk-bilen hämtar, varje gris som skickas på slakt innebär att näring

lämnar gården – och därmed åkermarken. Den växtnäringen måste ersättas om jordbruket ska kunna fortsätta att pro-

ducera mat och energi. Att växtnäring återförs till åkern är nödvändigt för ett långsiktigt hållbart samhälle,

men lika viktigt är att åkrarna inte för orenas av smittoämnen, läkemedelsrester

och tungmetaller.

TA VARA PÅ NÄRINGEN!

TEMA: Återföring av växtnäringTEXT: SOFIA BUREBORN

REPORTAGE 7JTI / DRIV VÅREN 2014


Redan år 1746 var vetenskapsmannen Jakob Faggot (citatet ovan) klar över att gödsel – från djur och människor – var en värdefull resurs som åkrarna behövde. Kanske var han Sveriges första förespråkare för ett fungerande kretslopp av näring mellan stad och land.

För att bibehålla markens bördighet måste man ersätta de näringsämnen (främst kväve, fosfor och kalium) som försvinner när skörden bärgas eller djuren betar. Idag kan det göras med hjälp av mineralgödsel, eller genom återföring av näringen från restprodukter som stallgödsel, matrester och avlopps-fraktioner. Restprodukterna innehåller dessutom mullbildade ämnen som marken behöver.

När det gäller återföring är stallgödsel den absolut största näringsresursen. Av den totala mängden kväve och fosfor i restprodukter återfinns 68 respektive 73 procent i stallgödsel.

SAMVERKAN GYNNAR MILJÖNI stort sett all stallgödsel tas redan i dag om hand, men jordbrukets ökade specialisering och storleksrationalisering är en utmaning. Idag fokuserar vissa lantbrukare på ensidig spannmålsodling, andra satsar på stora djurbesättningar.

Växtodlarna är många gånger hänvisade till inköpt mineralgödsel, som på längre sikt kan ge lägre mullhalter och sämre jordstruktur. Djurproducenter som köper mycket foder utifrån får ett

överskott av näring och för mycket stallgödsel i förhållande till den mark de har att sprida gödseln på.

– Djurgårdar som odlar mer foder själva får stallgödselmängder som är bättre anpassade till tillgänglig åkerareal. Odl-ingen av foder, där ett- och fleråriga baljväx-ter ingår i växtföljden, bygger dessutom upp markens kvävehalt, mullhalt och struktur, säger Eva Salomon docent och forskare vid JTI, som också tror på ett ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar.

– Om de samarbetar, kan växtodl-arna ta in mullbyggande grödor i växt-följden som djurgården sedan kan använda som lokalproducerat foder. Djurgården får i sin tur tillgång till större åkerareal att sprida gödseln på, genom

”… ingen bonde borde släppas ut genom tullarna innan han fyllt sin tomma vagn, kärra eller släde med gödsel: annars är det stor skada

att detta ämne till fruktbarhet skall kastas i sjön här i Stockholm …”

TA V

AR

A P

Å N

ÄR

ING

EN!

TEM

A: Å

terf

örin

g av

väx

tnär

ing

ÅTERFÖRING GER BÖRDIGA ÅKRAR. I restprodukter som stallgödsel och rötat matavfall finns både näring och mullbildande ämnen som ger jorden bra struktur.


TA V

AR

A P

Å N

ÄR

ING

EN!

TEM

A: Å

terf

örin

g av

väx

tnär

ing

att låta växtodlaren sprida den på sina grödor. En sådan samverkan tjänar både lantbrukare och miljön på!

STALLGÖDSEL I FÖRÄDLAD FORMStallgödsel har hög vattenhalt och är en skrymmande produkt i förhållande till sitt näringsinnehåll. Att transportera stallgödsel mer än ett par mil är sällan lönsamt ekonomiskt, och risken finns därför att gödseln sprids på den mark som ligger närmast gården, vilket kanske inte är där gödseln behövs bäst.

Genom att öka koncentrationen av näringsämnen i gödseln och därmed reducera gödselvolymerna kan kostna-derna för såväl transport, som spridning och lagring minskas.

– Tekniker för separering och koncentrering av flytgödsel finns men tillämpas inte i någon större utsträck-ning eftersom processerna fortfarande är dyra och energikrävande, säger Erik Sindhöj, forskare vid JTI, som under söker möjliga koncentrerings-tekniker. Forskarna hoppas hitta tekniker som kan fungera lönsamt på gårdsnivå.

Att på gårdsnivå röta gödsel till biogas är ett annat sätt att förädla stallgödsel. Förutom förnybar energi som kan ersätta fossila bränslen ger biogasprocessen rötrest, ett gödselmedel som innehåller i princip alla de växt-näringsämnen som fanns i de substrat som gick in i röt kammaren. →

01

02

01 Eva Salomon, forskare på JTI, tror att stallgödseln skulle kunna tas tillvara på ett ännu bättre sätt genom ökad samverkan mellan växtodlare och djurbönder. 02 Växande grödor behöver näring i form av kväve, fosfor och kalium.

HÄR FINNS NÄRINGENDiagrammen visar mängden kväve och fosfor som kan utvinnas ur de restprodukter som finns tillgängliga för produktion av biogas. (Baseras på referenser från E Salomon och M. Wivstad, ”Rötrest från biogasanläggningar – återföring av växtnäring i ekologisk produktion”, SLU 2013.)

Mängd kväve i olika organiska restprodukter Drank är en biprodukt från framställning av etanol ur spannmål.

Mängd fosfor i olika organiska restprodukter Drank är en biprodukt från framställning av etanol ur spannmål.

• Gödsel lantbruksdjur + häst 144 150

• Humangödsel hela befolkningen 42 230

• Matavfall 8 378

• Livsmedelsindustri 8 400

• Drank 8 580

• Övrigt 1 150

• Gödsel lantbruksdjur + häst 27 880

• Humangödsel hela befolkningen 4 730

• Matavfall 1 420

• Livsmedelsindustri 3 010

• Drank 980

• Övrigt 210

TON

KVÄVEPER ÅR

TON

FOSFORPER ÅR


MÅL FÖR ÅTERFÖRING I SIFFROR50 % – minst – av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen i restprodukterna tas tillvara. (Nationellt miljökvalitets-mål till år 2018.)

30 % – minst – av fosforförening-arna i avlopp ska återföras till jordbruksmark. (Nationellt miljökvalitetsmål till år 2015.) Naturvårdsverket har föreslagit att målet till 2018 ska vara minst 40 %, samtidigt som de vill införa hårdare gränsvärden för slammet. Flera remissinstanser, däribland LRF, Svenskt Vatten och Avfall Sverige är kritiska till förslaget.

TA V

AR

A P

Å N

ÄR

ING

EN!

TEM

A: Å

terf

örin

g av

väx

tnär

ing

Certifiering ger säkra gödselmedel

RÖTREST OCH BIOGÖDSEL: Rötrest bildas när man producerar biogas från organiskt material. De näringsämnen som går in i rötkammaren återfinns i rötresten, men den kan även innehålla oönskade ämnen som tungmetal-ler. För att säkerställa kvaliteten hos rötresten finns ett frivilligt certifieringssystem Certifierad återvinning SPCR 120 Certifiering av biogödsel. Certifierad rötrest kallas ofta biogödsel. Viss certifierad biogödsel är godkänd av KRAV, och får användas i ekologisk odling.

SLAM:Avloppsslam bildas som en restprodukt vid rening av avloppsvatten och innehåller mycket fosfor, som är ett viktigt näringsämne. Men slam kan också innehålla tungmetaller, kemikalier, läkeme-delsrester och smittämnen. Slam som ska användas inom jordbruket måste uppfylla en rad gränsvärden, och reningsverket måste vara certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ.

NÄRINGSRIKT INNEHÅLL. Källsorterat matavfall innehåller kväve och fosfor som efter rötning kan återföras till åkermark.


Näringsrika biogassubstrat finns inte bara på landsbygden utan också under diskbänken hos stadsborna. Källsorterat matavfall från hushåll, restauranger och butiker samt restprodukter från slakterier och livsmedelsindustrier rötas idag oftast vid stora samrötningsanläggningar, som ofta ligger vid kommunala avfallsanlägg-ningar. I princip all rötrest från dessa anläggningar – cirka 900 000 ton – används som gödsel på svenska åkrar.

FÖRTROENDE ÄR VIKTIGT– Här är källsortering är A och O! Lantbrukaren vill vara säker på att den biogödsel hon eller han ska sprida är framställd av rena substrat som inte riskerar att förorena åkermarken. Och det är viktigt om man vill behålla

förtroendet från konsumenterna som ska köpa maten, säger Mats Edström, forskare på JTI.

KÄLLSORTERA AVLOPPET!Just förtroendet för den gödsel som används vid produktion av livsmedel är en knäckfråga när det kommer till en annan av samhällets näringsrika restprodukter: toalettavloppsvatten. Största delen av det kväve och fosfor som lämnar lantbruket i form av livsmedel återfinns i urin och fekalier, och samhället skulle göra stora miljövinster om den näringen återfördes till åkermark, men här är utmaningarna större än när det gäller matavfall.

I reningsverken blandas nämligen toalettavloppet med flöden från industrier, vägar, bad, disk och tvätt. Sedan vattnet

har renats återfinns näringsämnen och mullbildande material i slammet, men där hamnar också eventuella tungmetaller, smittämnen och rester av kemikalier och läkemedel. I dag uppfyller cirka hälften av slammet de gränsvärden som ställs för användning inom jordbruket.

– Vi borde källsortera vårt avlopp på samma sätt som vi källsorterar våra sopor, och undvika att fel vatten hamnar i reningsverket. Då skulle vi kunna producera större mängder slam som vi tryggt kunde sprida på våra åkrar, och närma oss visionen om ett krets-lopp mellan stad och land, säger Mats Edström.


TA V

AR

A P

Å N

ÄR

ING

EN!

TEM

A: Å

terf

örin

g av

väx

tnär

ing

BIOGASFORSKARE. Mats Edström, forskare på JTI, återkommer ofta till Sötåsens biogasanläggning där stallgödsel förädlas till biogas och rötrest.


01 Vallmaskinen Multiflow kommer att kunna fästas bak eller fram på traktorn och användas i kombination med andra maskiner. 02 Inge Karlsson byggde första prototypen av sin vallmaskin i JTI:s verkstad tillsammans med JTI:s verkstadstekniker. 03 Multiflow kan både slå och lägga grödan i sträng. 04 I fullskala kommer MultiFlow att bli nio meter bred.

04

0302

01


Ritningen hade han gjort själv, med papper och penna, efter flera års funde-ringar om hur man skulle kunna förbättra grovfoderproduktionen.

– Vi kör för mycket i grödan så att jord och växter tar skada, och strängläggaren för in föroreningar i fodret. Det är viktigt att få fram ett bra grovfoder till nötkreatu-ren. Med bättre kvalitet i vallen och mer baljväxter i grovfodret, kan man minska inköpet av kraftfoder, säger Inge Karlsson.

FASTA KÖRSPÅRHan tror på fasta körspår och på en maskin som plockar upp i stället för räfsar ihop den avslagna grödan. När han inte lyckades få till det med sina befintliga maskiner på gården och hade letat på marknaden världen över utan att finna en lösning, återstod för honom att försöka bygga en egen maskin.

I slutet av oktober 2013 stod en första prototyp färdig i JTI:s verkstad av maskinen som han kallar Multiflow. Prototypen motsvarar en tredjedel av en fullskalig maskin, som är tänkt att få en arbetsbredd på nio meter.

Namnet Multiflow antyder en flexibel funktion. Maskinen kan monteras på en traktor, både fram och bak, och utföra

fyra arbetsmoment var för sig eller i kombination: slåtter, vändning, sträng-läggning och strängluftning. Dessutom kan Multiflow kombineras med andra maskiner.

– Om man har en gröda som är tillräckligt torr för att skörda direkt och kombinerar den med en press, kommer maskinen att kunna slå, lägga grödan i sträng och pressa den till bal – i en enda körning! Har man dessutom en buffert-vagn med sig, kan man få de inplastade balarna till änden på fältet direkt, säger Inge Karlsson.

SPARAR TID OCH DIESELMycket av fältkörningen skulle försvinna liksom en del tidsödande ställtid, vilket skulle spara in en hel del diesel. Visserligen skulle man inte kunna köra olika maskiner parallellt i flera odlingar, men man skulle klara sig med en enda traktor och en förare och vara mer effektiv på åkern och minska jordpackningen, menar han.

– Jag vill ha en teknik som ger bra ekonomi för mig som bonde, och i slutänden även för konsumenterna, säger Inge Karlsson.

POSITIVA REAKTIONERDet är också viktigt för dem som kan tänkas köpa hans maskin att det går att få ekonomi på den, menar han. Själv försöker han nu hitta finansiering till en maskin i full skala som kan testas i fält. Och för att maskinen ska nå marknaden kommer han också att behöva en samarbetspartner.

I maj 2014 hoppas han få besked om sin patentansökan; förhandsbeskeden har varit positiva. Även ALMI och Västra Götalandsregionen har visat att de tror på maskinen genom att ge ekonomiskt stöd i början av utvecklingsprocessen.

Sommaren 2013 kom ekologiske köttdjursuppfödaren Inge Karlsson till JTI:s verkstad med en ritning i handen. Med hjälp av JTI:s verkstadstekniker byggde han sedan en vallmaskin som han menar kan revolutionera produktionen av grovfoder.TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI, FILIP KARLSSON

INGES MASKIN KAN GÖRA SKILLNAD

FAKTA OM GROVFODERMed grovfoder menar man klöver, gräs, andra vallväxter och baljväxter. Ett grovfoder av bra kvalitet minskar behovet av extra tillskott av energi och protein i form av kraftfoder.


Samhället ställer allt högre krav på åter- vinning. För avfallsbolagen gäller att hitta kunder till de material som går att åter- vinna, och på så sätt finansiera behandling och återvinning av avfallet. Avfallshan-tering har blivit en återvinningsindustri där omsättningen i Sverige har trefaldigats sedan början av 2000-talet och nu uppgår till 39 miljarder kr per år.

RENT JÄRN EFTERFRÅGASEn av flera metaller som återvinns vid Högbytorp är järn som sorteras ut från stora högar av förvrängda gamla cykel-kroppar, tvättmaskiner och plåtbitar.

– Järnet måste vara så rent från koppar att stålverken vill ha det, säger Lars Tolgén, projektledare på Ragn-Sells, när han visar runt på Högbytorp.

Detta är Sveriges största anläggning för industriavfall. Här arbetar 100 personer och hit kommer varje dag 200–300 lastbilar från Stockholmsområdet med material som i mesta möjliga mån ska återvinnas.

INTERNATIONELL KONCERNRagn-Sells historia avspeglar branschens allmänna utveckling. Från att ha startat i blygsam skala i Stockholm 1881, är

företaget i dag en internationell koncern som hanterar de flesta typer av avfall.

Mest allmänt känt är kanske Ragn-Sells för sina gröna bilar som hämtar hushållsavfall. Mindre bekant är möjligen att Ragn-Sells också bland annat behandlar förorenad jord och sand för återanvänd-ning; samlar in och återvinner alla däck i Sverige; samlar in, återvinner och säljer plast; producerar biogas från matavfall och säljer certifierad biogödsel godkänd för ekologisk odling.

FORSKNING FÖR ÅTERVINNINGDessutom deltar Ragn-Sells i forsknings-projekt för att utveckla återvinningsmöjlig-heterna av avfall. I takt med att samhället producerar alltmer komplicerade varor och produkter, blir avfallet alltmer komplext och kräver därför avancerad återvinnings-teknik. Forskningen kanaliseras genom Ragnar Sellbergs Stiftelse.

På Högbytorp har man till exempel tillsammans med forskare utvecklat en metod för att utvinna fosfor ur aska från slam som har eldats i värmeverk. Fosfor är ett viktigt näringsämne som måste tillföras åkerjorden eftersom det tas upp i grödor och förs bort vid skörd.

– Slam från avloppsreningsverk är näringsrikt men svårt att få avsättning för inom jordbruket eftersom det ibland innehåller för höga halter av tungmetaller. Ett annat sätt att återföra fosfor till åker-mark kan då vara via fosfor utvunnen ur slamaska, säger Lars Tolgén.

Ragn-Sells planerar därför att under 2014 börja bygga en eller två kemifabriker som ska återvinna slamaskans fosfor. De blir i så fall de första anläggningarna i sitt slag i Sverige.

FRÅN SOPTIPP TILL ÅTERVINNINGSINDUSTRITill Högbytorp norr om Upplands-Bro kommer varje år cirka 5 000 personer för att titta på det Ragn-Sells kallar ”Sveriges ledande kretsloppsanläggning”. På denna gigantiska mot-tagningsstation för avfall var det mycket länge sedan avfallet kastades osorterat på en öppen soptipp. Här arbetar man i stället energiskt för att sortera, behandla – och att återvinna så mycket som möjligt. TEXT: CARINA JOHANSSON

RELATION TILL JTI: Ragn-Sells är intressenter i JTI genom Ragnar

Sellbergs Stiftelse som har som mål att främja forskning, utveckling och spridning av kunskaper inom avfallsområdet. JTI har utfört ett antal uppdragsprojekt åt Ragn-Sells, bland

annat om slamfrågor, biogasproduktion och biogaskvalitet och om lantbrukares

attityder till biogödsel.


ETT AV SVERIGES STÖRSTA AVFALLSBOLAG. Projektledaren Lars Tolgén är en av Ragn-Sells 1700 anställda i Sverige.

TRE FRÅGOR TILL RAGN-SELLSVad anser ni är viktigast att återvinna ur det avfall ni tar hand om?– Vi hanterar 100-tals avfallsfraktioner och det finns nästan alltid resurser att återvinna. Om avfallet är giftigt ska det tas ur kretsloppet.

Vilka frågor måste man hitta en lösning på inför framtida avfalls- och återvinnings arbete?– Utmaningen ligger i att utveckla ett regelverk som stimulerar innovation och lika konkurrens mellan alla aktörer. Styrmedel måste successivt på plats som säkerställer att det alltid är mer gynnsamt att återvinna än att använda jungfruligt material, och som främjar att vi rör oss uppåt i avfallshierarkin.

Transporter har kraftig miljöpåverkan. Ni som är en av Sveriges största fordonsägare, hur hanterar ni detta?– Vi har ett ständigt fokus på våra transporter. Just nu genomgår vår fordonsflotta en uppgradering och vi arbetar ständigt med körstilar och ruttopti-mering. Våra bränsleleverantörer har en andel förnyelsebar inblandning i bränslet. Under många år har vi tillsammans med Volvo testat nya tekniker och nya bränslen och samarbetet fortsätter. För att inte tappa fokus har vi vårt utmanande koldioxid-mål, en halvering från våra transporter till 2020 jämfört med 2008, och vi är på god väg!

RAGN-SELLSVERKSAMHET: Ragn-Sells är ett familjeföretag och samtidigt en koncern med verksamhet i sex länder (Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland, Polen). Verksamheten är inriktad på avfallshantering och miljö, genom insamling, behandling och återvinning av avfall och restpro-dukter från industri, företag och hushåll. Ragn-Sells har cirka 50 anläggningar i Sverige som tar emot avfall. Via sin svenska webbplats erbjuder Ragn-Sells 47 olika typer av tjänster, allt från skräddarsydda lösningar för avfallshantering i köpcentra, till säker hantering av farligt avfall. Den enda typ av avfall de inte hanterar är kärnavfall.ÄGARE: Erik Sellberg, koncernchef och ordförande i Ragn-Sells styrelse, tillsammans med två syskon.ANSTÄLLDA: 2 500 personer i hela koncernen, varav drygt 1 700 i Sverige.OMSÄTTNING ÅR 2012: Över 4,5 miljarder kr/år, varav cirka 3 miljarder i Sverige.

REPORTAGE16 JTI / DRIV VÅREN 2014REPORTAGE16 JTI / DRIV VÅREN 2014

LANTBRUK + SOLEL = SANTKent Eriksson är en av de lantbrukare i Sverige som satsar på solel. Han driver ekologisk uppfödning av nötdjur och lamm på Väddö vid Upplandskusten, och räknar med att solelen blir en bra affär.TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: STAFFAN CLAESSON


Intresset för förnybara energikällor ökar, och inom lantbruket talar man nu mycket om solel. Men fastän lantbrukare ofta har byggnader som passar perfekt för solcellspaneler, som ladugårdar och maskinhallar, så vill satsningen på solel inte riktigt ta fart.

BLIR VISNINGSEXEMPEL– Jag är den förste på Väddö som satsar på solel, och leverantören av panelerna kommer att använda min gård som visningsexempel för andra lantbrukare, säger Kent Eriksson.

Han har satsat ordentligt, med 1 376 solceller som ska monteras på 2 285 kvadratmeter tak till ekonomi-byggnader och maskinhallar. Det innebär att hans anläggning antagligen blir en av de största privata solelssatning-arna i landet.

Solcellernas toppeffekt är 300 kilo-watt, och de beräknas producera uppåt 300 000 kWh per år, vilket motsvarar ungefär energibehovet i 200 villor per år.

Nu har han monterat drygt 50 procent av panelerna, resten ska komma på plats under sommaren och han gör det mesta av monteringsarbetet själv.

Kent Eriksson ska sälja all solel som hans anläggning producerar, och i mitten av november i fjol blev kopplingen ut på nätet klar. Sitt eget grundbehov av energi till gården täcker han med ett vindkraft-verk på 43,5 kW.

– Fast den allra största vinsten på solel är om man använder den själv, säger han, utifrån den kunskap han har tvingats skaffa sig innan det blev klart med banklån och investeringsbidrag från länsstyrelsen, och han till sist bestämde sig för att satsa.

FORSKARE FRÅGARKent Eriksson kommer att få redogöra grundligt för sin satsning inte bara för solel-intresserade besökare, utan också för en grupp forskare ledda av Ida Norberg från JTI. Hon har under våren 2014 med stöd från Energimyndigheten dragit igång ett projekt där man ska

kartlägga den potential som finns för solel inom svenska lantbruket. Kent Eriksson är en av cirka 20 lantbruksföre-tagare som kommer att delta i de intervjuer som forskarna ska göra.

MER SOLEL PÅ LANDETSyftet med projektet är att öka solelspro-duktionen på svensk landsbygd, vilket kan leda till minskad klimatpåverkan samtidigt som det kan göra lantbruken mer självför-sörjande på el och förbättra deras ekonomi.

– Vi ska ta fram affärsmodeller och finansieringslösningar som är anpassade för olika verksamheter inom lantbruket, men också titta på kvalitets- och säkerhetsaspekter, säger Ida Norberg.

Till sin hjälp har hon kollegor från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Uppsala Universitet, Lantbrukarnas Riksförbund och Energikontoret Mälar-dalen och fackkunniga från företagen Direct Energy och Herrljunga Elektriska.


JTI-forskaren Ida Norbergs solels-tips:• Om man själv ska använda solelen och har mjölkkor eller djur

i ladugård, kan det vara bra att montera solcellerna inte bara mot syd, utan även mot öst och väst. Det är när solen står i öst och väst (morgon och eftermiddag) som en lantbrukare ofta använder mest el i ladugården.

• Tänk igenom vilka arbetsuppgifter som belastar elnätet och försök fördela arbetet under dagen för att undvika belast-ningstoppar.

01

02 03

01 Lantbrukaren Kent Eriksson ska sälja all solel han producerar. Sitt eget energibehov klarar han med ett vindkraftverk på gården. 02 – Jag hoppas vi kan bidra till mer solel inom lantbruket, säger JTI:s energi-forskare Ida Norberg. 03 Kent Erikssons solpaneler på Väddö beräknas ge el som motsvarar 200 villors årliga energibehov.


01 Små avlopp utan tillräckligt bra rening bidrar till övergödning i våra vattendrag, sjöar och hav, och utgör också en hälsorisk. 02 Ida Sylwan är ansvarig för JTI:s ackrediterade provning av små förtillverkade avloppsanläggningar, ofta kallade minireningsverk. 03 Vid reningsverket i Bälinge har JTI byggt Sveriges enda provningsanläggning för minireningsverk. Tack vare att Bälingeborna har vakuumtoaletter kan klosettvattnet separeras från annat avlopp, vilket gör vattnet lämpligt för provning och forskning.

01

02 03


Närmare 350 000 fastigheter i Sverige har avlopp som bedöms ha bristfällig rening. Bara 1–2 procent av anläggning-arna byts eller åtgärdas varje år, och Havs- och vattenmyndigheten (HAV) har bland annat föreslagit en avloppsskatt för att höja ombyggnadstakten.

David Eveborn, forskare vid JTI, tror att det behövs mer än bara hårdare krav på fastighetsägarna.

– Åtgärdsarbetet behöver bli mer mål-inriktat. Sannolikt är det bara är en bråkdel av systemen som står för de stora utsläppen. Vi tror det är möjligt att med befintliga dataunderlag och kunskaper ta fram kartunderlag som visar riskområdena för påverkan från enskilda avlopp i Sverige. Underlagen skulle kunna effektivisera och harmonisera kommunernas tillsynsarbete, säger han.

SÄTTA P PÅ SMÅ AVLOPPDet är viktigt att dåliga avloppsrenings-system byts ut, och att de anläggningar som installeras är bra – både för miljön och för fastighetsägaren.

JTI är ackrediterat provningslabb för förtillverkade avloppsanläggningar, det som ofta kallas minireningsverk. Via JTI kan tillverkare få underlag för att CE-märka sin produkt, men JTI vill ta märkningen ett steg längre. Tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har

JTI arbetat fram ett underlag för frivillig certifiering av produkter för små avlopp, P-märkning.

– En P-märkt produkt måste uppfylla vissa reningskrav, vilket gör det tydligare för konsumenten vad produkten klarar av och vad de får för pengarna, säger Ida Sylwan, tekniskt ansvarig för JTI:s provningsverk-samhet. Hon räknar med att P-märkningen kan köras igång under 2014.

OBEROENDE AVLOPPSKONTROLLMen även en bra avloppsanläggning kan fungera dåligt om den inte sköts på rätt sätt. Studier har pekat på att reningen vid drift ofta är bristfällig, men idag görs i princip aldrig någon kontroll av anlägg-ningarna sedan de väl installerats.

– Miljökontoren hinner inte ha tillsyn över alla enskilda avlopp, säger Ola Palm, forskningschef på JTI, och medlem i en arbetsgrupp som funderat på hur en kontroll av anläggningarna skulle kunna ske.

– Vårt förslag är en motsvarighet till före detta Svensk bilprovning, en oberoende organisation som utför regelbundna kontroller av alla typer av anläggningar. Det behövs nya sätt att tänka när det gäller enskilda avlopp om vi ska minska riskerna för smittspridning och växtnäringsläckage.


P-MÄRKNING FÖR BÄTTRE AVLOPPI Sverige har bara ett av tio hushåll enskilt avlopp. Trots det beräknas de små avloppsanläggningarna tillsammans släppa ut lika mycket övergödande fosfor som de kommunala renings-verken, som renar avlopp från åtta miljoner människor. Risk-kartering, P-märkning och avloppsbesiktning skulle kunna vara tre steg på vägen mot mindre miljöpåverkan från små avlopp. TEXT: SOFIA BUREBORN

Åtgärda!• Anordning utan tillstånd

• Slamavskiljare utan efterföljande rening, avlopps-

vattnet leds till dike, å, dräneringsrör eller stenkista

ÄR DITT AVLOPP GRÖNT, GULT ELLER RÖTT?Du som har ett grönt avlopp behöver inte göra någonting i dagsläget. Ett rött eller gult avlopp behöver ses över för att inte belasta miljön. Kontakta kommunens miljökontor för att ta reda på vilka krav som gäller där du bor.

Enligt en idé från Avloppsguiden.se och Kunskapscentrum Små Avlopp

Förbättra!• Anordning ansluten till

infiltration eller markbädd med dålig genomströmning

• Anläggning äldre än 20 år

Ok!• Slamavskiljare ansluten till fungerande infiltration

eller markbädd

• Annan godkänd anläggning

• Skriftligt tillstånd av kommunen

20 JTI / DRIV VÅREN 2014NYHETER

Med ett flexibelt skärbord på tröskan kan spillet minska. JTI har testat ett italienskt flexiskärbord i foderärter och korn med gott resultat.

I de försök som JTI utförde i Skåne sommaren 2013, skördades ärter och korn som hade lagt sig. Försöket gjordes dels med ett vanligt skärbord, dels med ett flexiskärbord anpassat till en Claas-tröska. När man undersökte spillet efter respektive skärbord fann man att flexiskärbordet gav betydligt mindre spill.

– Den största skillnaden fick vi i ärtskörden, där spillet minskade med 97 procent. I kornskörden minskade spillet med 67 procent, säger Fredrik Fogelberg, forskare vid JTI.

FÖRSTA FÖRSÖKENDet här är första gången som man har gjort kontrollerade försök med ett flexiskärbord i Sverige. Fredrik Fogelberg menar att så kraftiga minskningar av spillet som de uppmätta kan få ekonomisk betydelse för dem som odlar stråsvaga och

FLER ÄRTER MED FLEXIBELT SKÄRBORDunder grödan och i kombination med hydraulisk marktrycksreglering kan man köra väldigt nära marken, säger Magnus Ramberg, produktchef på AGCO.

PRÖVAT I SOJAJTI:s flexiskärbord har också använts vid skörd av sojabönor, även det en lågväx-ande gröda. JTI:s Fredrik Fogelberg har bidragit till försöksodling av soja på flera håll i södra Sverige, och lantbrukaren Jonas Joelsson på Österlen har odlat soja i fem år. Vid senaste skörden i december 2013 testade han flexiskärbordet.

– Flexiskärbordet följer med mjukt, upp och ner över hinder och sänkor i åkern, så att man lättare får upp sojaskidorna. Den enda nackdelen med flexiskärbordet är att det inte klarar av små lösa stenar, som kan följa med in i tröskan. Men även om man ställer bordet någon centimeter högre, så går det fortfarande lägre än en vanlig tröska, och det kan vara ekonomi i bara några centimeter, säger Jonas Joelsson.


lågvuxna grödor som ärtväxter – grödor som brukar kallas besvärliga.

I stället för den styva kniv som finns på ett vanligt skärbord, är kniven på flexibla skärbord delad i många små bitar som var och en sitter fästade på små plattor. Plattorna kan flyttas i höjdled oberoende av varandra och automatiskt följa mark-ojämnheter i åkern. Skärbordet kan därför ställas så nära marken som 3–4 centimeter.

FINNS INTE I SVERIGEJTI använde ett flexiskärbord från italienska Cressoni i försöket, och anpas-sade det till en Claas-tröska. Flera av de stora trösktillverkarna har egna flexiskär-bord, men dessa kan inte köpas i Sverige.

Företaget AGCO har till exempel ett flexiskärbord till sina Massey Ferguson skördetröskor. Det flexiskärbordet används i USA, men inte i Europa.

– Vi ser inget behov av att ta in flexiskärbord till Sverige. Det Power Flow-skärbord vi har till Massey Fergu-son fungerar utmärkt, speciellt i besvär-liga grödor. Det har en speciell vinkel som gör att kniven lättare kan komma ner

01 Det 5 meter breda flexiskärbordet från Cressoni testades av JTI vid skörde-tröskning av ärter. 02 Flexiskärbordet kan gå 3–4 centimeter från marken. 03 QR-koden leder till en film om flexiskärbordet på www.youtube.com.

01

03

02


Hästgödsel är ett eftertraktat jordförbätt-ringsmedel – om den komposterats. Vid komposteringen frigörs dock ammoniak och lustgas vilket innebär att växtnäring går förlorad, samtidigt som miljön belastas. Lustgas är en väldigt kraftig växthusgas och har lika stor påverkan på klimatet som 298 kilo koldioxid.

I en så kallad trumkompost kan processen kontrolleras på ett annat sätt än vid till exempel öppen strängkompostering, och tekniken utvärderas nu av JTI i samar-

bete med SP Sveriges Tekniska Forsknings-institut.

– Vi vill se om det går att minska utsläppen av växthusgaser genom styrning av komposteringsprocessen i trumman, och studerar också utsläppen före och efter komposten. Vi hoppas dessutom hitta sätt att ta vara på den värme som frigörs vid komposteringen och som idag ventileras bort, säger Lena Rodhe, docent och forskare vid JTI.

KONTROLL PÅ KOMPOSTEN

VEM TAR HAND OM SLAMMET?Hittills har avloppsslam från trekammarbrunnar oftast tagits emot av kommunala reningsverk, men slammet utgör ett problem för de verk som är Revaq-certifierade, eftersom deras slam måste uppfylla specifika krav för att få spridas på åkermark. Slam från trekammar-brunnar innehåller för lite fosfor i förhållande till kadmium. – Stora mängder trekammar-brunnslam riskerar därmed att inte kunna tas om hand på ett bra sätt, så det här är ett akut problem som måste få en lösning, säger Elin Elmefors, projektledare på JTI. I ett forskningsprojekt finansierat av Avfall Sverige försöker hon hitta hållbara metoder för att ta hand om slammet. Avvattning kan vara ett sätt att snabbt lösa utmaningen, medan kretsloppslösningar som våtkompostering och ureahygien-isering kan bli möjliga i framtiden.

Fotnot: Revaq är ett certifierings-system för hållbar återföring av växt näring. Revaq-certifierat slam är godkänt för användning i jordbruket inom vissa begränsningar.

SALIX x 3Efterfrågan på förnybar energi kommer att öka både i Sverige och internationellt. En del av den ökade efterfrågan kan mötas med ett ökat uttag av biomassa från skogen. Annat kan lantbruket bidra med genom att odla till exempel salix. JTI har givit ut tre häften om salix som finns att läsa och hämta från www.jti.se: ”Lönsam salixodling – tre goda exempel av biomassa”; ”Att avsluta en salixodling – snabbast och billigast med ytlig uppbryt-ning” samt ”Inför plantering av energiskog. Lokalisering, samråd och investeringsstöd”.

BÖNDER FÅR RÅD OM HJÄLPMEDELSpecialanpassade traktorer eller andra maskiner kan göra arbetet säkrare för lantbrukare med funktionsnedsättning. – Man kan ha nedsatt arbetsförmåga på grund av till exempel en olycka, funktionshin-der eller sjukdom. Men lantbrukare i Sverige har också hög genomsnittsålder, och äldre människor råkar oftare ut för olyckor i lant-bruket, säger Qiuqing Geng, forskare på JTI. Hon undersöker nu vilka tekniska hjälp-medel som finns på marknaden, och intervjuar handledare från Säkert Bondförnuft samt tillverkare och återförsäljare av hjälpmedel. Arbetet ska mynna ut i praktiska råd som kommer att finnas tillgängliga 2015.

NORDAMERIKA NÄSTAJTI har tecknat avtal med sin första nordame-rikanska intressent. Företaget Hållbar Consulting har sin bas i kanadensiska Vancouver, och erbjuder tjänster inom främst hållbara avfallslösningar och kostnadseffek-tiva energissystem. Hållbar Consulting ska utveckla och driva gemensamma projekt tillsammans med JTI, samt marknadsföra JTI:s och övriga SP-koncernens expertis och tjänster på andra sidan Atlanten. – Vi bedömer att det finns stor efterfrågan och behov av vår kompetens i Nordamerika där svensk miljöteknik och miljötänkande har mycket gott rykte, säger Gustav Rogstrand, chef för JTI:s miljösektion.

22 JTI / DRIV VÅREN 2014

Fram till år 2020 satsar EU hela 70* miljarder Euro på forskning, genom pro-grammet ”Horisont 2020”. I alla forsk-ningsprojekt som beviljas finansiering måste slutanvändare finnas med. Det innebär att det blir lättare för företag, organisationer och myndigheter att EU-finansiera sitt behov av forskning och utveckling.

EU:s forskningsprogram innehåller ett tydligt krav på att forskning ska komma till nytta. Därför erbjuds finansiering på olika nivåer till alla som deltar i ett forskningsprojekt, oavsett om det handlar om universitet, forskningsinsti-tut, företag, organisationer eller myndig-heter.

”Horisont 2020” är världens hittills största forskningsfinansieringsprogram. Redan i år kan man börja söka finansie-ring därifrån, när utlysningarna kommer som anger vilka typer av projekt som kan

få finansiering, vilka mål projekten ska uppnå osv.

– Nu gäller det för företag och forskningsinstitutioner att identifiera angelägna områden, och att kommuni-cera med varandra så att man kan sy ihop bra forskningsprojekt, säger Ola Palm, forskningschef på JTI.

För JTI ligger det nära till hands att söka forskningssamarbete med sina intressenter, ett 30-tal svenska och utländska företag och offentliga aktörer inom områdena jordbruk, miljö och energi.

– EU:s satsning ska ses som ett sätt att bearbeta den ekonomiska instabilite-ten i Europa, och att möta konkurrensen från övriga världen. Kunskap är nyckeln till framgång, därför satsar man på forskning, säger Ola Palm.

* 70 miljarder Euro motsvaras i slutet av mars 2014 av drygt 620 miljarder kronor

KUNDNYTTA STYR JTI:s VERKSAMHETJTI har nära kontakt med näringslivet via intressentstiftelsen SJMF, som utgörs av för närvarande 32 svenska och interna-tionella företag och organisationer med anknytning till lantbruk, miljö och energi. Intressenternas önskemål och behov är av största vikt för hur JTI utformar sin långsiktiga verksamhet.

Intressenterna medverkar ofta i JTI:s projekt, ibland tillsammans med flera andra partners. I JTI:s kunderbjudande ingår tillgång till högt kvalificerade experter, verkstad, laboratorier och specialutrustade anläggningar som till exempel den mobila anläggningen för biogasförsök. JTI är numera också ackrediterat för provning av småskaliga avloppsreningsanläggningar (mini-reningsverk).

JORDBRUK, MILJÖ OCH ENERGI I FOKUSJTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik är ett industriforsknings-institut som utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på lantbruk, miljöteknik och energi i nära sam-arbete med företag, organisationer och myndigheter.

Som industriforskningsinstitut är det JTI:s uppgift att vara en länk mellan akademi och tillämpad verksamhet. Basen för JTI:s verksamhet är projekt finansierade av forskningsfonder, företag och offentliga aktörer.

JTI blir alltmer engagerat i interna-tionella projekt. Under 2014 beräknas internationella projekt stå för minst 10 procent av JTI:s totala omsättning.

JTI är ett delägt dotterbolag i SP-koncernen, vilket ger möjlighet att erbjuda kunder och samarbetspartners bred kompetens och kompletta lösningar. I JTI:s ägarkrets finns även näringslivet via intressentstiftelsen SJMF (Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning).

JTI:s huvudkontor ligger i Uppsala och ett regionkontor finns i Lund.

EU SATSAR PÅ FORSKNING OCH FÖRETAG

NYTTA AV FORSKNINGEN. EU kräver att den forskning de finansierar ska komma till nytta, och erbjuder därför finansiering till företag som deltar i projekt i forskningsprogrammet ”Horisont 2020”.


VISSTE DU ATT .. .… JTI HAR EN fyrhjuling som går på järnvägsräls för att bedöma ogräs-problem längs banvallar.

18 PROCENTS DÖDLIGHET GER LÄGRE KÖTTPRODUKTION

Dödligheten av nötkreatur är betydande på svenska gårdar. Under 2012 föddes 5 procent döda och ytterli-

gare 13 procent självdog eller avlivades innan de nådde slakt. Om de levande födda djuren hade kunnat användas i livsmedelskedjan, så hade Sveriges köttproduktion varit 9 procent högre. Om man kunde minska dödligheten hos nötkreatur, så skulle också jordbrukets utsläpp av växt-husgaser bli mindre. Det visar en studie som har gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med JTI. Studien har sammanställts i rapporten ”Förluster av svenskt nötkött inom primärproduktion och slakt”,

och publiceras på Jordbruksverkets webbplats.

SPRUTA RÄTT I RADENRadsprutning – att enbart spruta i plant-raderna – minskar mängden växtskyddsmedel jämfört med traditionell bredsprutning. Våren 2012 genomförde JTI i samarbete med Hus-hållningssällskapen och SLU lovande försök i vårraps där radsprutning i kombination med radhackning reducerade ogräsen och ökade skördarna. Försöken avslutas 2014 och omfattar nu också höstraps, höstvete och åkerböna.– Radsprutningen kan ske i samband med sådd, som enskild aktivitet eller i samband

med radhackning. Med sprututrustningen monterad direkt på såmaskinen eller på radhackan sparas en överfart, men det innebär också att lantbrukaren får ett extra moment att hantera i samtidigt som damningen kan vara ett problem. Alternativen att spruta efter sådd men innan uppkomst ställer höga krav på redskapsstyrning samt tillförlitlig och hög GPS-noggrannhet, medan radsprutning i samband med radhackning lättare kan kontrolleras, konstaterar Per-Anders Algerbo, projektledare vid JTI.

FÖLJ JTI:S ENERGI- FORSKARELivsmedelsförsörjningen i Sverige är helt beroende av fossil energi. En plötslig brist på fossilbränsle skulle snabbt leda till svält. Det konstaterade JTI:s energiforskare hösten 2013 i en rapport som blev mycket uppmärksam-mad i tidningar, radio och TV och som har debatterats flitigt i sociala medier. JTI-forskarna arbetar vidare utifrån den kunskap de har samlat på sig. Följ deras arbete! QR-koden leder direkt till en fossilbränslesida på www.jti.se.

CECILIA LINDAHL PÅ JTI, HUSDJURSAGRONOM SOM HAR SKRIVIT EN DOKTORSAVHANDLING OM OLYCKSRISKER PÅ SVENSKA MJÖLKGÅRDAR:

VARFÖR ÄR MJÖLKGÅRDAR SÅ OLYCKSDRABBADE?– Det finns mycket som kan gå snett där, eftersom de hanterar både maskiner och djur. Arbetet är också fysiskt tungt och ensi-digt, med ensamarbete, stress och långa arbetsdagar. Det kan också tänkas att den ekonomiska pressen många känner ökar olycksriskerna.

Vad visar de studier som du presenterar i din avhandling?– Utifrån djupintervjuer med mjölkbönder och studier av djurhan-teringen på ett antal gårdar har jag sett att det är många faktorer som bidrar till djurolyckor, och att faktorerna samverkar. Det centrala är hur samspelet mellan djur, människa och miljö fung-erar. Det blir till exempel mer riskfyllt för djurskötaren om korna drivs på ett sätt som stressar dem.

Det finns alltså en koppling mellan djurvälfärd och olyckor?– Det finns en mycket stark sådan koppling! Stressade kor ger inte heller lika mycket mjölk, så det finns även en koppling mel-lan djurvälfärd och lönsamhet!

Hur ska du jobba vidare med de här frågorna?– Den bristande lönsamheten är ett allvarligt hot mot svensk mjölkproduktion. Jag skulle vilja jobba för att förbättra lönsam-heten. Vi har en konkurrenskraftig mjölkproduktion i Sverige. Det handlar bland annat om svensk djurvälfärd och att svenska mjölkkor utfodras på ett sätt som ger mindre klimatpåverkan. Det finns också svenska mjölkgårdar som har bra lönsamhet, och det är viktigt att lära sig av deras framgång och föra det vidare.


Avsändare: JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033 750 07 Uppsala

Documents

DRIV våren 2014