+E nummer 1 2015

INBLICK: Så förändras klimatet i Jönköpings län MAT: Krydda med tusensköna BESÖKET: Svartåns flodkanter ska skyddas mot översvämningar

EKONOMI: Tjäna pengar på gammal teknik MÅ BRA: Ge dig ut i skogen

PÄR HOLMGRENFrontfigur för klimatet

E N T I D N I N G O M E N E R G I , K L I M A T O C H M I L J Ö F Ö R D I G I J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

#1 / 2015

TEMA

Klimat- anpassning

Så påverkas

Jönköpings län

2 Magasin +E nr 1/2015

I DETTA NUMMER

UTGIVARE & FINANSIÄRER

24

26

10

2025

SKOG PÅ RECEPTSkogen är inte bara vacker utan kan ha en läkande effekt på oss. Vi tipsar om nya sätt att uppleva den.

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energi-användningen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap.

ANSVARIG UTGIVAREMinoo Akhtarzand, landshövdning Jönköpings län

PRODUKTIONGetaware ek. förening (Camino) i samarbete med Klimatrådet i Jönköpings län. klimatradet.se, caminomagasin.se

LAYOUTceciliacromnow.com

[email protected]

ANNONSBOKNING Caroline PeterssonTelefon: 076 170 55 [email protected]

TRYCK & PAPPERSörmlands grafiska 52 gram Grapfo Chyrstal

OMSLAGSFOTOPär Holmgren, fotograferad av Fredrik Karlsson vid Brunkebergs torg i Stockholm. Läs mer om Pär Holmgren på sidorna 4–8.

ETT FÖRÄNDRAT KLIMATSå påverkas Jönköpings län av klimatförändringarna och detta görs för att anpassa samhället

BYGG EGEN FÅGELHOLKVill du få en trevligare utsikt och bidra till biologisk mångfald? Vi lär dig hur du bygger en egen holk.

MÖT PÄR HOLMGREN..som sedan han lämnade toppjobbet som meterolog på SVT 2008 vigt sitt liv åt klimatfrågan.

KRYDDAT MED SOMMARÖrtexperten Lisen Sundgren vill uppmuntra oss att smaka på naturen.

ODLINGSMARKENS BESKYDDAREVi har träffat Bo Gustavsson och Karl Gustaf Fransson som vill skydda Svartåns flodkanter från framtida översvämningar.

4

Jönköpings länRegion

nr 1/2015 Magasin +E 3

”VI ARBETAR AKTIVTFÖR ATT MÖTA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA”

Detta nummer av +E har tema klimatanpassning och handlar mycket om hur vi på bästa sätt kan anpassa oss till ett förändrat klimat.

UNDER DE SENASTE ÅREN har vi allt oftare upplevt naturhändelser som troligen kan relateras till klimatföränd-ringar såsom stormar, skyfall och över-svämningar. I vårt län arbetar vi aktivt för att möta klimatförändringarna och för att skapa ett långsiktigt, robust samhälle och en hållbar utveckling.

Idag är alla länets kommuner, regionen, många myndigheter, ett stort antal företag, ideella organisationer och högskolan engagerade i Klimatrådet; ett samverkansråd som är till för att åstadkomma en energi - och klimat-omställning samt vara pådrivande i arbetet med klimatanpassning. Vi kan konstatera att intresset och engage-manget kring klimatfrågor i Jönkö-pings län är mycket stort.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR ÄR ETT av många företag i Klimatrådet som sedan många år arbetar med miljö- och klimatfrågor och som har stor kunskap inom klima-tanpassning. För detta nummer av +E har de producerat en sju sidors inlaga som handlar om saker som dagvatten-hantering och fuktskydd, men också värmereducerande åtgärder. Läs mer på sidorna 12-18.

FÖR ANDRA ÅRET I RAD arrangerar Klimatrådet i samverkan med Elmia den i landet unika Klimatveckan. I år inträffar klimatveckan under perioden den 25-30 maj. Klimatveckan präglas av gränsöverskridande aktiviteter som ger kunskap och ökad medvetenhet runt klimatfrågor på nationell nivå. Det finns möjlighet att gå på två konferenser på Elmia med intressanta föredragshållare och föreläsningar. Vi tipsar om olika aktiviter som sker under Klimatveckan här i +E, bland annat klimatvandringar i Jönköping och hur du kan uppleva klimatföränd-ringarna på ett visuellt sätt.

Med önskan om en inspirerande läsning.

Minoo AkhtarzandLandshövding i Jönköpings länoch ordförande i Klimatrådet

signerat

Foto

: Gus

tav L

indh

MINOO AKHTARZAND


G PÄR HOLMGREN

Ålder: 50Bor: UppsalaFamilj: Gift och tre barn

mötet


Från tv-kändis till klimataktivist

PÄR HOLMGREN

Pär Holmgren hoppade av toppjobbet på tv och kastade sig helhjärtat in i ett hundraprocentigt engagemang för att övertyga och inspirera oss till att ställa om och anpassa oss till ett nytt klimat. Gärna kryddat med lite sång och dans…

o INGEMAR TIGERBERGl FREDRIK KARLSSON

De flesta av oss känner igen Pär Holm-gren från tiden som tv- meteoro log på Sveriges Television. Även om det var sex år sedan han slutade på SVT är det fortfarande många på stan som känner igen honom i sitt karaktäriska yviga hår. Kändisskapet använder han sig av i sitt nya kall, klimatfrågan, som också var anledningen till att han sade upp sig från ett jobb som många skulle vara avundsjuka på.

– Även om det var ett jätteroligt jobb så kände jag att jag behövde lägga all min tid på klimatfrågan. Annars hade jag inte kunnat se mina egna barn i ögonen. På svt hade jag bara mandat att vara naturvetare, det vill säga förklara varför klimatet förändrades. Men jag fick inte säga vad jag tyckte att man skulle göra, och det kände jag att jag ville.

Sedan dess har han skrivit flera böcker och är en frekvent anlitad före-läsare med klimatfrågan i fokus. Och det är ett val som han inte har ångrat.

– Nej, jag trivs enormt bra som fri-lansare. Friheten går inte att värdesätta i pengar! Och jag är såklart väldigt tacksam över att jag har så många uppdrag som jag har med föreläsandet och bokskrivandet.

Han senaste bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt kom ut förra året på egna förlaget Pärspektiv och driver tesen att det finns oerhört mycket vi kan göra redan nu för att minska våra klimatutsläpp, och att Sverige har unikt goda möjligheter i klimatomställningen. Han ställer sig frågan: Varför gör vi inte det som vi egentligen vet att vi borde göra?

– Det behövs ett ordentligt para-digmskifte, som vid kvinnors rösträtt eller avskaffandet av slaveriet.

BÖRJADE SKRIVA BARNBÖCKER Det speciella med Pärs engagemang

är att han arbetar på så många fronter och angriper klimatfrågan på olika sätt. Utöver rena samhällsböcker har han bland annat skrivit en serie barnböcker på temat.

– Den första barnboken jag skrev

var en lärobok för barn i årskurs 4-6. Därefter fick vi egna barn ganska tätt inpå och jag och min fru hade ganska uppdelade roller i vårt föräldraskap. Att läsa med barnen låg på min lott.

Under årens läsestunder med barnen fick han upp ögonen för barnens fantasi värld och dess fascination. Några år senare fick han se några illustra-tioner från vännen Moa Lundholm som han blev stormförtjust i.

– De hade en så naiv och härlig känsla!

De kom överens om att Pär skulle skriva text till bilderna och väva in hållbarhetsfrågor. Sagt och gjort, boken Torstens resa ut i vida världen sålde jätte bra och därefter blev det en hel serie baserad på karaktären Torsten som vill rädda världen från miljö-förstöring.

Ett annat hoppfullt projekt som lyfter upp en del av lösningen på klimatfrågan är Elmopedturnén. Tillsammans med vännerna Staffan Lindberg (musiker) och Lasse Eriks-son (komiker) åkte de på turné genom landet med sina el-mopeder för att visa 1

nr 1/20156 Magasin +E

på kapaciteten hos de elfordon som finns redan idag.

– Det är ett väldigt bra projekt som började med positiv energi och glädje. Vi var bland de första elmopedisterna i Sverige, och har kompetenser som kompletterar varandra väldigt bra. Vi kan göra musik, stand up och blanda med lite allvar samtidigt som vi hjälper till att marknadsföra de här fantastiska elfordonen. Vi sa redan från början att det här ska vi göra så länge som folk lägger märke till oss. Den längsta resan gjorde vi år 2011 och det året gick tyvärr Lasse bort. Men jag och Staffan fullföljde resan.

I flera år genomförde de turnén där de stannade till på vägen för föreläs-ningar, konserter och föreställningar. De har åkt från Ystad till Haparanda och besökt alla län i hela Sverige utom Jämtland och Härjedalen. Under 2011 besökte de Jönköpings län med stopp i Gislaved, Habo och Mullsjö. Lustfylld-heten var det viktigaste i det projektet menar Pär som gläds åt att mycket har hänt inom eldrivna fordon sedan de inledde sin turné.

– När jag var liten så fanns det cyk-lar, bilar och mopeder, men nu håller gränserna på att suddas ut.

Elmopeden har ännu inte slagit ordentligt men elcykeln har kommit på bred front. Därtill syns allt fler last- och lådcyklar på gatorna, några av dem med assisterande elmotor.

Utöver att vara ett lustfyllt och lösningsorienterat projekt visade också Elmopedturnén vad några kända an-sikten kunde göra för att lyfta en fråga. De hade även ett antal gästartister med ibland såsom Tina Ahlin, Anders Linder och Anders Lundin.

– Vi insåg att det finns en massa artister och kulturarbetare som är

engagerade i miljöfrågor och som vill bidra till en bättre värld, men många av dem var frågvisa. Det är ju inte självklart att man har koll på klimat-frågorna.

Det gjorde att Pär och Staffan drog igång en utbildningsverksamhet för artister ihop med inspiration kring vad man kan göra som artist. Förhopp-ningen var att det skulle leda till att deltagarna utnyttjar sitt kändisskap och pratar om miljöfrågor i intervjuer. Det hela mynnade ut i den ideella organisa-tionen ”Artister för miljön” där Pär nu är vice ordförande.

TROR PÅ DEN NYA GENERATIONENNär man känner till klimatfrågans

allvar och vet åt vilket håll det har gått hittills är det lätt att bli frustrerad och rädd för vad som komma skall. Att lägga större delen av sin energi på konstruktiva idéer hjälper Pär att hålla hoppet uppe, men han ser också två viktiga förändringar på gång som kan göra stor nytta.

– Det ena är det generationsskifte som sker nu. En välutbildad generation kommer nu ut i yrkeslivet, den första generationen som fick sortera sopor på dagis. När de nu kommer ut på arbets-marknaden och in i politiken finns det stort hopp. För samtidigt går en annan generation i pension där det finns en stor skepticism mot att göra något.

– Det andra är att det börjar finnas en del tyngre aktörer på finansmarkna-den som inser att det inte är så smart att investera i fossil energi och istället väljer att ”divestera”. Det innebär att de gör sig av med aktier i bolag som syss-lar med kol, olja och gas av miljö skäl men också för att den typen av ägande är korkat av ekonomiska skäl.

Om världens ledare bestämmer sig

för att lyssna på fn:s klimatpanel inne-bär det att 80-90 procent av de fossila energikällorna som finns kvar måste stanna i marken. Hittills har det inte gått så bra i de internationella klimat-förhandlingarna men Pär tycker sig se en lätt kursändring. USA och Kina har efter flera år av motstånd börjat utlova åtgärder och utlovat utsläppsminsk-ningar.

– För Kinas del handlar det fram-förallt om att stänga ner kolkraftverk. Det säger sig självt att problem som är synliga för invånarna är mycket enklare att agera på, såsom smogen i städerna från kolkraftverken.

ANTIKLIMAX I PARIS I slutet av året är det tänkt att ett

globalt klimatavtal ska skrivas under i Paris där målet är att utsläppen ska begränsas så att medeltemperaturen på jorden ska öka med maximalt två grader. Pär tror på ett antiklimax likt det i Köpenhamn år 2009 även om avtalet sannolikt inte kommer att vara tillräckligt hårt. Men även ett urvattnat avtal kan bli en framgång menar han och jämför med Montrealprotokollet som tecknades år 1987 för att skydda ozonskiktet.

– Det avtalet var lite lagom tufft, sen löste marknaden resten. Blir det bara

»När jag var liten så fanns det cyklar, bilar och mopeder, men nu håller gränserna på att suddas ut«

G PÄR HOLMGREN // HÅLLPUNKTER OCH AVSTAMP

1988Började på SVT som inhoppare i de regionala nyheterna ABC.

2008Fick Sveriges Ingenjörers miljöpris. Lämnade SVT efter drygt 20 år.

2009Fick Disapriset. Den första Elmopedturnen. Fick Miljö-partiets klimatpris.

2010Startade bokförlaget Pärspektiv. Invald i Naturskyddsföreningens Riksstyrelse. Elmopedturné: 350 km från Karlstad till Stockholm.

2011Universums troligen längsta Elmopedturné: drygt 2 200 km från sydöstra Skåne till Haparanda inleds. Startade den ideella organi-sationen Artister för miljön. Första resan till Arktis: Två veckor på resa med båten M/S Origo kring Svalbard.

2012Utnämnd till hedersdoktor vid Uppsala universitet.Påbörjar niversums troligen första ”internationella” Elmopedturné. Från Svine-sundsbron till Köpenhamn (augusti–september).

1

Under 20 års tid fick vi se Pär framför väderkartorna i tv.


1

2013Biogasturné tillsammans med Biogasmitt i Gävledala --regionen. Ansvarar för utbildningar för de artister som går in nätverket Artis-ter för miljön. Den femte El mopedturnén gick i maj genom Blekinge, Småland, Öland och Östergötland samt ett stopp i Visby i

samband med Almedals-veckan.

2014Gav ut boken Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt i oktober. Den sjätte Elmoped turnén gick i maj genom Gästrikland och Dalarna, med ytterligare besök i Gästrikland och även Hälsingland i oktober.

Staffan Lindberg och Pär Holmgren på elmopedturné.


tillräckligt tufft kanske aktörerna på marknaden erkänner att det är allvar och så räcker det. Då kan bubblan gå ur fossilindustrin.

Oavsett om det blir en framgång i Paris eller inte, så har världens länder redan släppt ut tillräckligt mycket för att förändra klimatet. Redan nu ser vi ett varmare klimat och fler extre-ma väderkatastrofer än tidigare. Våra samhällen behöver rustas för att möta det förändrade klimatet. Svårigheten är att veta hur mycket.

– Det sker många bra klimat-anpassningsprojekt runt om i Sverige. Problemet är att man arbetar för att anpassa samhället för en uppvärmning på runt två grader. Tyvärr kommer det inte att räcka, vi är på väg emot en uppvärmning på runt fyra grader. I Sverige kommer vi att behöva bygga upp en högre grad av självförsörjning. Vi kan inte utgå ifrån att vi kommer att kunna importera så mycket mat som idag. Matproduktionen i USA och Afrika kommer sannolikt att kollapsa.

Pär menar att kompetensen är hög bland kommunerna i landet inom kli-matanpassning. Men de ansvariga får inte alltid den politiska uppbackning som kan krävas.

– Till exempel när det gäller att se till att vi inte bygger på de odlings-bara markerna. Förtätningen får inte förstöra odlingsbar mark, framförallt inte i Sydsverige.

Med Pär Holmgren är det ord och flera visor. Även om några av oss kanske saknar honom framför väder-kartan känns det tryggt att veta att Pär står stadigt där han behövs som mest – i frontlinjen för klimatet. I

Pär anser att förtätning av städerna inte får förstöra odlingsbar mark eftersom vi troligen behöver en högre grad av självförsörjning i framtiden.

1

»Det sker många bra klimat anpassningsprojekt runt om i Sverige«

FÖR INDIVIDEN "Det viktigaste är maten. Hur vi bygger hus och transporterar oss kan man tänka sig att tekniken hjälper oss med sakta men säkert. Men när det gäller maten är det i största hand individens ansvar att välja schysst mat ”.

FÖR SVERIGE”Det är att sätta ner foten och bestämma ett slutdatum för att använda fossil energi. Alliansregeringens mål att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 var en bra start, men man skulle kunna flytta målet till 2025 och ha skarpare formuleringar”.

G PÄRS FAVORITÅTGÄRDER FÖR KLIMATET


ekonomi

CIRKULERA TEKNIKENKlädbranschen var först ut med att erbjuda pant pengar för återlämnade kläder. Nu har idén även spridits till hemelektronikbranschen. Förutom att få betalt för gammal elektronik kan du på vissa ställen även köpa och hyra second hand-mobiler och surfplattor.

o DANIEL KÄMÄRÄINEN OCH INGEMAR TIGERBERG

1. BYT IN MOT NYTT Sedan ett år tillbaks satsar elektronikkedjan Media Markt på återanvändning genom en tjänst som kallas Flip4New. Tjänsten är unik på så sätt att den tillåter att man lämnar in all möjlig elektronik (inte bara mobiler och surf-plattor) och får återbäring för den. Dock ger de inte ut kontanter, utan endast presentkort i den egna butiken. De har även valt att inte ha någon försäljning av begagnade produkter i butik, utan fokuserar istället på att sälja vidare de inlämnade prylarna till andra marknader runt om i Europa. Det finns en butik i länet och den finns på Solåsvägen 12 i Jönköping.

2. SMIDIG ANDRAHANDSMARKNAD På sajten Mtorget handlas det bara med Apple-produkter. När den lanserades 2012 blev den en uppskattad alternativ köp-och-sälj-plats som man kunde hitta utan att vara Apple-nörd. Mtorget tar emot dina gamla pro-dukter, renoverar dem och säljer dem sedan på egna sajten. De har även börjat med uthyrning av datorer och surfplattor, där man kan välja att hyra en i en vecka och framåt. Det fungerar väldigt smidigt att sälja sina produkter dit och ett plus i kanten är att du kan få betalt innan din vara ens kommit fram. W mtorget.se

3. SÄLJ MOBILEN Återanvändningssajten Envirofone är helt fo-kuserad på mobiler. Du skickar helt enkelt in din mobil som i vissa fall materialåtervinns, men oftast återanvänds genom att säljas vidare till utvecklingsländer. Envirofone har däremot ingen försäljning direkt till konsument utan förklarar istället att de arbetar för att främja en hållbar miljö och att återanvändning är deras främsta fokus. Företaget, som grundades i Storbritannien för nio år sedan är nu Europas största återvinnare av mobiltelefoner och stoltserar med att 95 procent av alla mobiler som skickas in kommer till återanvändning på något sätt.W envirofone.se

3 SÄTT ATT

G KONTAKT TILL LÄNETSÅTERVINNINGSCENTRALER

1 Det går också bra att lämna hem-elektronik på återvinningscentralerna/sorter gårdarna i länet. Har du inte möjlighet att åka dit erbjuder vissa kommuner hämt-ning. För Jönköpings kommun är telefon-numret för hämtning av hemelektronik och vitvaror: 036-10 20 60. Mindre hemelek-tronik går även att lämna i ”samlaren” en särskild behållare som finns i vissa butiker.

Foto: Dahlströms/cc


inblick

Så påverkas Jönköpings län …

UNDER DE SENASTE 20 ÅREN har medel-temperaturen i länet stigit med 1,8 grader. I slutet av seklet förväntas den ha stigit med 4-5 grader. Framförallt är det på vintern som ökningen kommer vara som störst. Vintrarna blir därmed

kortare och mildare medan sommaren blir längre och varmare. Ett varmare klimat för samtidigt med sig mer nederbörd, framförallt vintertid.

De senaste tjugo åren ser vi en ökning på motsvarande 20 procent i länet. Prognosen för Jönköpings län är en ökning med 60 procent i slutet av seklet under vintermånaderna. På

grund av varmare klimat minskar dock mängden snö.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER• Vegetationsperioden i länet

förlängs, vilket kan gynna jordbruket, men också tvinga fram ett förändrat val av grödor. Läckage av näringsämnen, bekämpnings medel och humus kan öka

Redan idag ser vi konsekvenserna av klimatförändringarna i Jönköpings län. Förändringar som innebär både utmaningar och möjligheter för länet.

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

o CAROLINE PETERSSON l SMÅLANDSBILDER


Tomas Ekelund arbetar som klimat-anpassningssamordnare på

Länsstyrelsen i Jönköpings län och har som ansvar att sam-ordna och vara ett stöd för de aktörer i länet som jobbar med klimatanpassning.

Vad görs rent konkret i länet inom området klimatanpassning?

– Det stora projektet under 2014 har varit att ta fram ett verktyg som kan analysera och peka ut riskområden, exempelvis för var vattnet kommer att rinna och var det kommer att stanna vid skyfall över olika områden, då det normala avvattningssystemet slås ut. Med hjälp av denna kunskap kan exempelvis räddningstjänsten få en större beredskap.

Vilka aktörer är det som är involverade i arbetet?

– Framförallt är det kommunerna som har möjlig-het att jobba med samhällsplanering. Det finns också företag som jobbar med att ta fram verktyg för att anpassa samhället, såsom översvämningsbarriärer eller som forskar på nya grödor. Men det finns inte en lika tydlig marknad för klimatanpassning som det gör för exempelvis energieffektivisering.

Hur ser kunskapen och engagemanget ut i länet?

– Sedan jag tillträdde som samordnare har insikten ökat. Det märks bland annat på ett ökat intresse från kommun politikernas sida av att vara delaktiga i processen. Vi har sedan ganska lång tid tillbaka en god samverkan mellan kommunerna inom länet där man ser positivt på att Länsstyrelsen är drivande i frågan. Den stora utmaningen är finansieringen och hur man ska tackla de förändringar som kommer att uppstå. Det är därför vi jobbar med att utveckla enkla och billiga verktyg för att peka ut olika risker. I

W Under rubriken Klimat och energi och Klimatanpassning kan du läsa mer om Läns styrelsens och länets arbete med anpassning till ett förändrat klimat. lansstyrelsen.se/jonkoping

med fuktigare marker och minskad tjäle vilket ställer nya krav på bruksme-toder.

• Extrema värmeböljor med torka och bränder förväntas bli vanligare samtidigt som det blir en ökad risk för skyfall, översvämningar, ras och skred.

• Klimatzonerna kommer att flyttas norrut och därmed påverka den biolo-

giska mångfalden, exempelvis genom att vissa arter försvinner och nya får fäste.

• Turistnäringen väntas få ett uppsving på sommaren. I

W Informationen ovan är ett utdrag ur Länsstyrelsen i Jönköpings broschyr+4 grader som finns att ladda ner på lansstyrelsen.se/jonkoping

…och så hanterar vi det

G KLIMATANPASSNING

Foto: Camilla Zilo

Låt inte okunnighet eller ointresse leda till att ditt hus blir skadat i onödan. Det finns faktiskt en hel del saker som du själv kan göra för att minska risken för skador eller för att upptäcka skadorna tidigare så att de blir mindre omfat-tande. På de följande sju sidorna berättar vi HUR. Avsätt 15 minuter av din tid nu, så kan du spara månader av bekymmer i framtiden. Och en hel del pengar också för den delen. Alla vä-derrelaterade skador ersätts nämligen inte av din försäkring, oavsett vilket försäkringsbolag du har.

Mer än vartannat hushåll i Jönköpings län har sin bostad försäkrad hos Länsförsäkringar Jönköping. Därför är det naturligt att vi sedan

många år tillbaka är djupt engagerade i klimat-frågor. Givetvis är det glädjande när Klimatrådet inför 2015 har gett oss i uppdrag att ta fram och sprida information till privata villaägare i länet om klimatanpassningsåtgärder. Det handlar om saker som dagvattenhantering och fuktskydd, men också om värmereducerande åtgärder. Ef-tersom detta nummer av +E har fokus på klimat-anpassning så riktas informationen dessutom till hushåll som inte är villaägare.

VAD BÖR DU SOM VILLAÄGARE TÄNKA PÅ?På de närmaste sidorna kan du läsa vad du som villaägare själv kan göra för att förebygga över-svämningsskador. Du som funderar på att bygga egen villa får en hel del tips om vad du bör tänka

på innan du börjar bygga. Om du istället tänker köpa en begagnad villa får du tips om vad du bör tänka på för att klimatanpassa huset. Men det är inte bara skador av översvämningar som är klimatrelaterade, utan även skador orsakade av stormar, åska, snötryck, hussvamp och vär-meböljor. Du får tips och idéer om vad som kan göras för att förebygga även denna typ av skador.

SNART VET DU VAD EN SERVISLEDNING ÄRDet finns många begrepp som inte alla känner till. Därför har vi lagt in ett avsnitt med en ord-lista där du kan få lite hjälp på traven att förstå vad olika tekniska begrepp betyder.

Står din villa pall för klimatförändringarna?

7 SIDOR OM SKADOROCH VAD DU SOM BOR I JÖNKÖPINGS LÄN KAN GÖRA FÖR

Översvämning i Ingatorp, sommaren 2012

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

Låt inte okunnighet eller ointresse leda till att ditt hus blir skadat i onödan. Det finns faktiskt en hel del saker som du själv kan göra för att minska risken för skador eller för att upptäcka skadorna tidigare så att de blir mindre omfat-tande. På de följande sju sidorna berättar vi HUR. Avsätt 15 minuter av din tid nu, så kan du spara månader av bekymmer i framtiden. Och en hel del pengar också för den delen. Alla vä-derrelaterade skador ersätts nämligen inte av din försäkring, oavsett vilket försäkringsbolag du har.

Mer än vartannat hushåll i Jönköpings län har sin bostad försäkrad hos Länsförsäkringar Jönköping. Därför är det naturligt att vi sedan

många år tillbaka är djupt engagerade i klimat-frågor. Givetvis är det glädjande när Klimatrådet inför 2015 har gett oss i uppdrag att ta fram och sprida information till privata villaägare i länet om klimatanpassningsåtgärder. Det handlar om saker som dagvattenhantering och fuktskydd, men också om värmereducerande åtgärder. Ef-tersom detta nummer av +E har fokus på klimat-anpassning så riktas informationen dessutom till hushåll som inte är villaägare.

VAD BÖR DU SOM VILLAÄGARE TÄNKA PÅ?På de närmaste sidorna kan du läsa vad du som villaägare själv kan göra för att förebygga över-svämningsskador. Du som funderar på att bygga egen villa får en hel del tips om vad du bör tänka

på innan du börjar bygga. Om du istället tänker köpa en begagnad villa får du tips om vad du bör tänka på för att klimatanpassa huset. Men det är inte bara skador av översvämningar som är klimatrelaterade, utan även skador orsakade av stormar, åska, snötryck, hussvamp och vär-meböljor. Du får tips och idéer om vad som kan göras för att förebygga även denna typ av skador.

SNART VET DU VAD EN SERVISLEDNING ÄRDet finns många begrepp som inte alla känner till. Därför har vi lagt in ett avsnitt med en ord-lista där du kan få lite hjälp på traven att förstå vad olika tekniska begrepp betyder.

Står din villa pall för klimatförändringarna?

7 SIDOR OM SKADOROCH VAD DU SOM BOR I JÖNKÖPINGS LÄN KAN GÖRA FÖR

Översvämning i Ingatorp, sommaren 2012

Klimatförändringarna är inte något som hör framtiden till – de pågår redan och skapar konsekvenser för enskilda och för samhället i stort. Det märker vi tydligt som försäkrings-bolag.

Utan tvekan står vi inför en framtid med fler skador till följd av översvämningar, värme-böljor, ras och skred samt stormar. Det är ett gemensamt intresse för fastighetsägare, hyres-gäster, försäkringsbolag och samhället i stort att förebygga skador. Om vi inte gemensamt lyckas med denna utmaning kan vissa områden och byggnader i framtiden riskera högre försäk-ringskostnader eller till och med att inte kunna försäkras.

Försäkringsbolagen erbjuder idag ett relativt bra skydd vid översvämningsskador. Genom att bi-dra med kunskap om skadeförebyggande arbete och med finansiering av såväl forskning som lokala projekt vill Länsförsäkringar Jönköping fortsätta kunna erbjuda bra försäkringar för att skapa trygghet för försäkringskunderna. Det är också ett sätt att hålla nere försäkringspremier-na, eftersom priset på en försäkring är kopplad till skaderisken.

Örian SöderbergVD, Länförsäkringar Jönköping

Kostnaderna för skadororsakade av vädret har redan ökat.

”Om vi inte gemensamt lyckas med denna utmaning kan vissa områden och byggnader i framtiden riskera högre försäkringskostnader eller till och med att inte kunna försäkras.”

KOPPLADE TILL KLIMATETATT SKYDDA DIN VILLA OCH DIN LÖSEGENDOM


Med enkla åtgärder skyddar du ditt hem mot översvämning.

VAD SÄGER FÖRSÄKRINGEN?

”Försäkringen täcker inte alltid skador som orsakats av att vatten läcker in, så det är viktigt att för-söka förebygga att skada inträffar.”

• Var föreberedd – kontrollera med din kom-mun och dina grannar om det förekommit översvämningar i området tidigare.

• Kontrollera om det finns närliggande sjöar, vattendrag eller sänkor som kan svämma över och rådgör med din kommun.

• Om ditt hus är försett med källare så spola och underhåll dräneringsledningar med jäm-na mellanrum.

• Förvara inte föremål på golv i fuktkänsliga utrymmen. Placera föremålen minst en deci-meter över golvet.

• Undvik sluttningar eller fall direkt mot hus-kroppen. Marken ska luta från huset.

• Se till att regnvatten inte samlas mot huskrop-pen utan leds bort från huset.

• Anlägg diken, vallar eller förstärk dränering om du har vatten som rinner mot din fastig-het.

• Välj inte enbart hårda material runt huset (plattsättning, asfalt med mera) utan anlägg även ytor där vatten kan infiltreras.

• Bygg tak över källartrappor.

• Ofta finns en golvbrunn i trappnedgångar mot källaringång. Se till att brunnen är rensad och att den fungerar som den ska.

• Rensa hängrännor, stuprör och silar från kvis-tar, löv, tegelsand och annat som kan hindra vattnet.

• Kontrollera att takpannor/takbeklädnad håller helt tätt. Ett litet takläckage kan bli en omfat-tande vattenskada vid ett skyfall.

• Undvik att plantera träd för nära huset. Trä-dens rötter kan skada husets grund och drä-nering.

• Kontrollera att dränering och eventuella sten-kistor fungerar som de ska och vid behov kontakta fackman att rådgöra med.

• Installera översvämningsskydd i källare, till exempel i form av avstängningsbar golv-brunn, backvattenskydd eller backventiler på avlopp.

• Bryt strömmen vid översvämning eftersom vattnet kan vara strömförande.

• Agera snabbt och använt sunt förnuft i syfte att stoppa och-/eller begränsa inströmning-en.

• Om vattnet kommer via markytan: avled vattnet genom ett enkelt mindre dike och täta öppningar såsom ventiler eller liknande.

• Om vattnet kommer in via golvbrunnarna inomhus: stoppa vattnet genom att trycka in en filt eller handduk i brunnen. Lägg en rejäl tyngd på minst tio kilo ovanpå brunnen.

• Pumpa eller ös ut vatten så fort som möjligt. Sätt tvärdrag och torka så torrt som möjligt.

• Flytta fuktkänsliga saker från källaren högre upp i huset eller placera dem minst en halv-meter över golvet.

• Kontakta Räddningstjänsten om läget blir för besvärligt.

Exempel på åtgärder för att förebyggaöversvämningsskada

För den som drabbats av översvämning är självrisken i villaförsäkringen normalt 10.000 kronor.

En vanlig villa- eller fritidshusförsäkring gäl-ler om vattnet rinner in genom fönster, dörrar och ventiler.

Om vatten tränger in genom grunden, fasa-den eller genom taket är det inte säkert att din försäkring gäller. Försäkringen täcker alltså inte alltid skador som orsakats av att vatten läcker in, så det är viktigt att försöka förebygga att skada inträffar.

Många gånger kan du komplettera din för-säkring med en tilläggsförsäkring som ger ett bättre försäkringsskydd än standardförsäk-ringen. Kontrollera med ditt försäkringsbolag att du är rätt försäkrad.

Kontakta ditt försäkringsbolag snarast möjligt när skada har identifierats. Ditt försäkrings-bolag kan många gånger ge värdefulla tips och hänvisningar som underlättar arbetet att begränsa skadan. I vissa fall kan ditt försäk-ringsbolag även komma att besiktiga skadan.

Agera snabbt för att i möjligaste mån begrän-sa skadan. Kassera inga skadade föremål utan att först tala med ditt försäkringsbolag. Dokumentera gärna själv skadan och skada-de föremål genom att ta bilder.

Exempel på åtgärder om vatten tränger in i huset

Regnoväder gör att risken för översvämning i garage, källare och bostadshus ökar kraftigt. Med enkla åtgärder går det att minska risken för skador i samband med översvämningar.

Skyfall kan innebära stor risk för översvämning. Vatten kan ta sig in i huset genom öppningar och otätheter, men också genom baktryck i avlopps-ledningar. Vattenskador är många gånger tids-krävande och omständliga att reparera. Det finns flera åtgärder du kan vidta för att förebygga att en skada inträffar. Om skada inträffat finns flera åtgärder du kan vidta för att minska skadorna.

Foto: Joakim Karlsson, Växjö kommun


När klimatet förändras tyder mycket på att det kommer att regna kraftigare än tidigare. Om du funderar på att bygga egen villa eller köpa ett befintligt hus så kan du själv medverka till att undvika framtida översvämningar av din fast-ighet.

Förr byggdes husen ofta på höglänt mark för att undvika fukt och översvämning. Kanske är det dags att tänka så igen! Vi har sammanställt en lista på saker som är bra att tänka på inför hus-köpet för att skydda sig mot denna typ av skador.

Om det finns källare kontrollera med mäklare, fastighetsägare eller kommun om det förekom-mit källaröversvämning tidigare. I så fall överväg att sätta backventil på utgående ledning.

Hus med garagenedfart och garage i källaren är överrepresenterade när det gäller översvämning. Om du funderar på att köpa ett sådant hus så är det särskilt viktigt att ta reda på om det varit pro-blem med översvämning tidigare. Ibland väljer man då att fylla igen garagenedfarten och bygga garage eller carport i markplan istället.

Bygg tak över eventuell källartrappa.

Kolla med kommunen så det inte finns någon lågpunkt på gatan där ”instängt vatten” kan samlas vid kraftiga regn.

Om huset är gammalt kontrollera om ledningar och dränering är bytta.

Om kunskapen är dålig om ledningarnas kondi-tion och om hur ledningarna är kopplade, kon-takta fackman för att få dem filmade och be att få se filmprotokollet.

Om du bygger i vattennära läge så tänk på att vattnet kan stiga mycket i framtiden. Bygg tillräckligt högt över vattenytan.

Undvik låglänta områden där vatten kan bli stående när det regnar mycket.

Bygg inte med källare.

Diskutera husets nivå med kommunen. Ju högre huset är placerat i förhållande till omgi-vande mark desto mindre är risken för över-svämning vid extrem nederbörd.

Anlägg inte en platt trädgård utan se till att marken lutar från huset.

Om huset byggs på sluttande mark där regn-vatten kan rinna in på tomten från angräns-ande område, anlägg avskärande dike eller förstärkt dränering i tomtgränsen.

Om du funderar på att själv ta hand om dag-vattnet på tomten, i till exempel en stenkista, försäkra dig om att marken har rätt beskaf-fenhet för att klara det.

Välj hus som byggs med beprövad teknik och med kända metoder.

Låt inte dröm-men om en egen villa bli en mardröm.

KÖPA BEGAGNAD VILLA BYGGA EGEN VILLA


Säkrast att hålla sig inomhus när det stormar.

Överspänningsskydd skyddar elektroniken.

Följ SMHI:s prognoser och varningar nog-grant om storm är på väg.

Säkra upp lös egendom som trädgårds-möbler, parasoller eller annat som kan flyga iväg och skada egendom och personer. Fäll in markiser. De allt mer populära studsmat-torna är ett stort vindfång så förankra dessa väl, eller ställ dem där de är skyddade.

Efter stormen kan du göra en översyn av t ex yttertaket på fastigheten. Har stormen skadat ett tak bör du tillfälligt försöka täcka över så inga följdskador uppstår vid till ex-empel nederbörd.

Har du blivit strömlös under stormen ska du inte öppna frysen i onödan.

Se över träd på- och intill din fastighet. Ska-dade, sjuka eller ruttna träd och grenar kan ryckas loss i kraftig vind.

Viktigast av allt är att du håller dig inom-hus när det stormar som värst. Undvik om möjligt att resa med bil eller annat fortskaff-

ningsmedel.

FÖRBERED DIG INFÖR STORMEN

De flesta av oss känner nog till och kommer ihåg stormen Gudrun den 8 januari 2005 och stormen Per den 14 januari 2007. Men det har varit stormar närmare i tid också, och tenden-sen verkar vara fler kraftiga stormar än vad som var vanligt förr.

Det går ännu inte att fastställa helt säkert om det är den globala uppvärmningen som är orsa-ken till fler stormar eller om det är en naturlig variation. En sak är dock säker. Stora krafter

sätts i rörelse när en storm härjar. Då kan det vara bra att veta att det finns försäkringsskydd hos försäkringsbolag mot stormskador, det vill säga vindar över 21 m/s. Det bästa man kan göra är att hålla sig inomhus när det stormar som värst. Takpannor och plåttak kan blåsa av taken, träd kan knäckas i blåsten och lösa föremål kan plötsligt komma flygande. Men det går faktiskt att förebygga skador på sin egendom innan stor-men kommer.

Värme tycker många är skönt, men det kan innebära problem för andra. Värmeböljor vän-tas bli vanligare i framtiden i samband med att att klimatet förändras.

En värmebölja betecknas av SMHI som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25oC minst fem dagar i sträck”. Om du inte mår bra av värme finns det åtgärder du kan vidta för att lindra besvären.

+25° En tredjedel av åskskadorna sker under juli månad och vanligast är att åskan orsakar elfel, som kan leda till bränder.

Åskväder är alltså vanligast under sommarmåna-derna och uppstår framför allt på eftermiddagen. Och enligt statistik från SMHI är det vanligare med åska i inlandet. Det är många gånger skador på elkablar, telefon, dator, modem och tv, men även på kyl och frys som åskan orsakar. Ibland kanske man inte upptäcker åskskadan förrän framåt hösten när värmen ska slås på. Då kan skadade elledningar orsaka bränder.

Det som orsakar de flesta skadorna är så kallade inledningsskador. Kraften från blixten leds in i huset eller byggnaden genom det befintliga led-ningsnätet (el, tele med mera). För att undvika att det händer kan du installera ett fast monterat åsköverspänningsskydd för el, telefon och even-tuellt kabel-tv. Om du inte har överspännings-skydd bör du dra ur kontakter till telefon, dator, tv och annan elektronisk utrustning.

VAD KAN DU GÖRA?• Installera överspänningsskydd mot så kallade

inledningsskador.

• Se till att ha en fungerande jordfelsbrytare.

• Se till att ha fungerande brandvarnare och brandsläckare.

• Dra ur kontakter till elektroniska apparater.

• Använd aldrig lampor, kontakter, sladdar eller elektriska apparater som verkar skadade, luk-tar eller låter konstigt.

GÄLLER FÖRSÄKRINGEN?

I de allra flesta fall täcker din försäkring de åskskador som uppstår. Dock brukar det vara kraftiga åldersavdrag på elektriska apparater, tv, datorer och telefoner.

HÅLL HUVUDET KALLT

Vistas i det rum som är svalast. Det kan skilja ett antal grader mellan olika rum.

Hindra solens strålar från att komma in ge-nom fönster. Bäst är markiser, men gardiner och persienner fungerar också.

Vädra huset under natten då luften är lite svalare.

Har du källare, kanske du ska sova där om det finns möjlighet.

Drick mycket vätska och ta flera korta kyliga duschar under dagen.

Vid behov, köp en portabel luftkonditionering.


Skotta taket rätt och skotta rätt tak!Även på vintern kan större nederbördsmängder ställa till med problem. En regel är att det är först när det blir ett snölager som är cirka en halv meter som det börjar bli dags att fundera på att skotta bort snön från taket och att skotta rätt tak.

Har du en plattare eller enklare takkonstruktion bör du oftare göra en översyn och skotta vid be-hov. Men då är det viktigt att du använder rätt teknik när du skottar. Om du har en villa med ett så kallat sadeltak och inte har en huskropp i vinkel, behöver du inte skotta alls. Om du som villaägare ändå bedömer att konstruktionen får för tung belastning av snön, ett tecken är att yt-terdörren kärvar, så är det viktig att skotta taket, men att inte skotta bort all snö på taket. Låt det gärna vara kvar ungefär en decimeter. Annars är risken stor att du skadar taket med snöskyffeln med följd att det läcker in vatten när snön smäl-ter eller när det regnar.

Om du har en industrifastighet eller större bygg-nader på lantbruk, är det viktigt att skotta taket för att få ersättning från sin försäkring vid en eventuell skada. Om du inte har sett till ditt tak och skottat bort tung snö har de flesta försäkring-ar villkor om minskad eller utebliven ersättning om taken bryter samman på grund av snötryck.

Men det gäller i de flesta fall inte villor.

Med ökad och intensivare nederbörd ökar även risken för hussvamp. Fastigheter med främst så kallad torpagrund/krypgrund löper större risk att få besvär med röta och svamptillväxt.

I äldre fastigheter kan hussvamp bero på att man har bytt värmesystem, gått från vedeldning till värmepump, vilket gör att skorstenen inte värms upp på samma sätt som tidigare och som då fått

krypgrunden att torka upp. Detta ger i samband med felaktig ventilation upphov till svampens tillväxt.

FÖRSÄKRINGSSKYDD MOT HUSSVAMP?Du bör kontrollera med ditt försäkringsbolag om din försäkring gäller för hussvampsskada. Om inte, kan det finnas tilläggsförsäkringar att teckna.

Mer nederbörd ökar risken för hussvamp.

Se till att grundkonstruktionen är fri från fukttillskott och att dräneringen och ventila-tion fungerar.

Se till att fukt inte blir stående – det vill säga bra ventilation och avrinning av vatten.

Inspektera krypgrunden regelbundet och se till att den är torr och fri från skräp.

Se till att regnvatten från hängrännorna leds bort från huset. Sätt huv på skorstenen så undviker du att skorstensstocken blir fuktig av regnvatten.

Lägg en tät plastfolie i hela grunden som förhindrar markfukt att tränga upp till blind-botten.

Vid behov, installera en mekanisk avfuktare i grunden.

SKYDDA DIG MOT HUSSVAMP

Hur ska du skotta?

Skotta lika mycket på båda sidor samtidigt.

Skotta inte bort all snö på ena sidan av taket, då kan det uppstå en snedbelastning.

Vilka tak ska du skotta?

Platta tak, och traditionella sadeltak med ränndalar/vinkelrännor.

Vilka tak behöver inte skottas?

Sadeltak på en normalvilla utan huskropp i vinkel.

Glöm inte din egen säkerhet!

Använd säkerhetslina när du är på taket. Anlita

en fackman om du känner dig osäker.

TÄNK EFTER INNAN DU SKOTTAR

Ett längre strömavbrott under vinterhalvåret är betydligt tuffare att klara av än om det sker under sommarhalvåret. Därför gäller det att du vet hur du ska agera och att du har förberett dig för att klara situationen på bästa sätt.

• Stäng dörrar och fönster. Se till att klä dig varmt och använd ett begränsat antal rum.

• Undvik att öppna dörren till kylen och fry-sen i onödan. Om frysen hålls stängd håller den kylan i flera dygn. Om det är kallt ute så kan du förvara dina kyl- och matvaror där, oåtkomligt för djur.

• Vid långvarigt strömavbrott kan det vara bra att fylla upp hinkar och dunkar med vatten. Stäng av disk- och tvättmaskin och vrid av vattnet så att de inte fryser sönder. Stäng av element och kom ihåg att vrida på dem ett i taget när elen är tillbaka.

BRA ATT HA HEMMA

• Vattendunkar.

• Säkringar.

• Tändstickor, stearin- och värmeljus.

• Batterier och batteridriven radio.

• Ficklampa.

• Fotogenlampa.

• Packa gärna en ”krislåda” i förebyggande syfte. I den kan du packa matkonserver, bat-terier och filtar.

Klarar du ett långvarigt strömavbrott under vintern?


Liten ordlista för dig med eget hus

Länsförsäkringar och en bättre miljö. Det hänger liksom ihop. Att vara länets i särklass största försäkringsbolag förpliktigar när det gäller att ta ansvar för miljön. Inte bara vårt eget handlande spelar roll. Vi hjälper och uppmuntrar även våra kunder att agera mer miljöriktigt i olika sammanhang. Tillsammans med våra drygt 140 000 kunder kan vi göra skillnad.

Visste du att vi klimatkompenserar

för våra utsläpp av koldioxid? Det gör

vi genom det Plan Vivo-certifierade

skogsprojektet ”Trees of hope” i

Malawi genom ZeroMission.

Vatten och avloppsfrågan kan vara löst på många olika sätt. Om du vill veta vad som gäller för just din fastighet kontaktar du kommunen.

VA-verksamhetsområde. Om din fastighet är placerad i en stad eller ett samhälle ligger det vanligtvis inom ett så kallat VA-verksamhets-område. I så fall har du kommunalt vatten och

avlopp. Bor du utanför VA-verksamhetsområde har du själv ansvar för vatten och avlopp – vat-tenbrunn, ledningar, avloppsrening med mera.

Servisledningar. Ledningarna mellan huset och kommunens huvudledningar kallas servis-ledningar.

Förbindelsepunkt. När ledningarna byggdes drog kommunen fram servisledningarna till en så kallad förbindelsepunkt, som brukar ligga i närheten av tomtgränsen. Det är du som fastig-hetsägare som ansvarar för vatten- och avlopps-ledningarna innanför förbindelsepunkten. Ta reda på var avstängningsventilen för tappvatten-servisen ligger och se till att den är tillgänglig.

Vattenmätare. Vattenmätaren ägs av kommu-nen men det är fastighetsägaren, som ansvarar för kringutrustningen, till exempel ventilerna vid vattenmätaren. Det är bra att kunna stänga dem om du får en vattenläcka inne i huset. Ta reda på var de finns och kontrollera så de tätar.

Avlopp. Man brukar dela upp begreppet avlopp i spillvatten och dagvatten. Spillvattnet kommer inifrån huset (från toalett, dusch, diskbänk och

liknande) och leds till en avloppsreningsavlägg-ning. Dagvattnet kommer från tak, markytor och dräneringsledningar utanför huset och rinner till närmaste vattendrag.

Dräneringsledning. Runt husgrunden ligger i de flesta fall en dränering som helst ska vara kopplad ihop med fastighetens dagvatten via dagvattenservisen till kommunens dagvatten-system. Ibland är den, av nivåskäl, kopplad ihop med fastighetens spillvatten via spillvattenservi-sen till kommunens spillvattensystem.

Stenkista. Det förekommer att fastighetens dagvatten inte är kopplat till kommunens dag-vattensystem utan istället tas omhand inne på fastigheten. Vanligtvis leds det då till en sten-kista eller någon annan typ av magasin, varifrån det infiltreras ner i marken. Efterhand brukar stenkistor sätta igen och materialet behöver då bytas ut.

Självfallsledningar. Det vanligaste är att spill-vattenledningarna är lagda i ett självfallssystem. Ibland har kommunen istället valt ett trycksatt system, där varje fastighet är försett med en liten pumpstation.



KOPPLA AV MED LITE UNDERHÅLLNING I KVADRAT! Skicka in texterna från de färgmarkerade fälten till [email protected] eller posta hela korsordet till: Camino c/o Lusthuset, Södra Larmgatan 6, 411 16 Göteborg, senast den 22 maj (märk kuvertet med ”Energi kryss 01/2015”) så är du med i utlottningen av biobiljetter.

GRATTIS TILL VINNARNA! Göran Nilsson från Nässjö och Ulla Jakobsson från Gislaved blev vinnare av två biobiljetter var för rätt lösning av energikrysset nr 3/2014

W På plus-e.se hittar du förra numrets korsordslösning.

PROFET I BÅDE GAMLA OCH NYA TESTAMENTET

ÄR DE SOM

TAPPAT TALFÖR-MÅGAN

UTSEILSK OCH PÅ DÅLIGT

HUMÖR

HAR VI OM KLI-MATFÖR-ÄNDRING-

ARNA

JOHANS-SON PÅ BILDEN

VINDPUST

ÄR VISSA VINER

ÄR GODA TING

GUDS-TJÄNST-

ORD-NINGEN

BÖR VAR OCH EN VARA I

MILJÖFRÅ-GOR

BILDLIGT SPOLA

AMPUTERASLANG-BELLA

VÄSNASNEDER-

BÖRD SOM MINSKAT

I VÅRA TRAKTER

HAR ÖKAT PGA KLI-MATFÖR-ÄNDRING-

ARNA

BÖN

BÅT

ÅTGÄRD SOM VID-TAGITS I VÄRNAMO MOT HÖGA FLÖDEN I

LAGAN

MODERN TEKNIK

VATTEN-DRAG SOM FÅTT SITT

FLÖDE KARTERAT

EFTERMID-DAG

NYTTIG AKTIVITET FÖR BARN

(OCH VUXNA)

YNNEST SOM KAN

VÄCKA AVUND-SJUKA

FÄRGTON

I BUKTEN UTANFÖR SUNDS-

VALLAAAAAAA

ÄR FRONT I VISSA

FALL

BÖR MAN ALLTFÖR

TJOCK SÅS

LURVIG MATTA

GÖR KÄNSLOR IBLAND

VISPAS ÄR FRITT I VISSA

SAMMAN-HANG

ALLTID RÖDÖGD

BESÄTT-NING TRÄDRIK

MILJÖTUGGA OM

RIKTIGT BESKED-

LIG

SKÄRAN BARRIÄR

RUNDORDANSKT

MATSTÄLLEHURSA?

KAN STOPPA VATTEN

STJÄRT

KAN FIN FÅ LIDA

PLATS FÖR SAM-

LANDE

SÅDAN GREN ÄR STORSLA-

LOM

ÄR T EX ZLATAN,

SILVIA OCH CAROLA

FILM

FINSK TEVE

EKO-NOMI MED ÅTERVIN-

NINGSTÄNK

STADENS PARKER

EFTER STENA ÄR INGET

UNDER SOLENBRÄNSLE-

FÖRRÅD

KÖRS UTANFÖR STADKÄR-

NOR

FÖRSIKTIG PÅVERKAN I POSITIV RIKTINING

STYCKSVÅRA ATT PÅVERKA

ÅTERVIN-NINGSFÖ-

RETAG

9

STYRA ETT

MOTOR-FORDON

GUINEAS DOMÄN

TRUM-MORS

LÅTANDE

SPELAREN PÅ VISS PLATS I LAGET

TECKNET PÅ STE-

NEN

MISSFÖR-STÅDDA VÄXTER

VERKLI-GEN INTE

KORPU-LENT

FONDER KAN DET

VARA

PARTI PÅ DAN-MARKS-PLÅTAR

FÖRKYL-NINGS-

SYMPTOM

FAVORIT-MÅL FÖR HIPPIES EN GÅNG

TVÅ

SINNEMETEORO-

LOG

KOLA-AKTIGT

SKÄ-RINGER

PULS

HIMMELLISENS

INTRESSE

BELGISK STAD

TAL-, KOL- EL

BJÖRKFÅ-GEL

INTERNA-TIONELL TÄVLING

MUSIKGE-NRE

MYCKET SÄLLSYNT

HAGESKAKA LIV I

CENTRAL I NEW YORK

TPX2015SPELAS I

KYRKA

KORT GLIMT

BRONSME-DALJÖRER

korsord

nr 1/201520 Magasin +E

besöket

Odlingsmarkens beskyddare I över 100 år har Svartåregleringsföretaget skött om vatten-flödet i Svartån och möjliggjort odling längs med ån.

Nu samarbetar de med tre kommuner för att förebygga negativa konsekvenser från klimatförändringar i framtiden.

o CAROLINE PETERSSONl MARIT LISSDANIELS

– VATTNET STOD NÄSTAN två meter högt här på mossen år 2007. Ungefär hälften av arealen där Åbolaget ligger översvämmades.

Karl Gustaf Fransson, lantbrukare

på Ängs Gård pekar ut över sina ägor intill bron vid Katrineholm utanför Aneby och visar med handen vart vattennivån gick där vi befinner oss en bit från landsvägen. Åbolaget som han syftar på är Svartåregleringsföretaget som ända sedan 1907 har haft i uppgift att rensa vattendraget i området från

slam som stoppar upp flödet och höjer vattennivåerna. Karl Gustaf är företa-gets ordförande och tillsammans med syssloman Bo Gustavsson har vi stämt träff för att prata om hur ett förändrat klimat kan ge upphov till fler kraftiga översvämningar likt de som drabbade området sommaren 2007.

– Det började med ett kraftigt regn här i Aneby, dagen innan midsommar-afton. Då kom det över 100 mm regn. Sedan fortsatte det att regna i flera da-gar. Totalt föll det mellan 300-400 mm på en vecka, berättar Bo och fortsätter:

– Det vi vet är att regnen i trakten

SVARTÅREGLERINGSFÖRETAGET

Karl Gustaf Fransson driver Ängs gård utanför Aneby och är ordförande i Svartåregleringsföretaget.


Odlingsmarkens beskyddare

1

1

blir kraftigare och kommer allt tätare på grund av klimatförändringarna och att vattnet kommer fortare ner till ån än det gjorde förr. Det kommer att bli fler regn som det vi såg sommaren 2007 och kanske ännu värre. Det har varit lika högt vattenstånd i ån, men då i samband med vårfloden. Bekymret var att vattnet stod kvar så länge och aldrig sjönk ner.

ÖVERSVÄMMAT I TUSENTALS ÅRBo kan sin historia om trakten. För

några år sedan var han med och tog ini-

tiativ till en bok som beskriver försöken med att reglera vattennivåerna i Svartån från 1800-talets början fram tills idag. Området längs med ån, från Bredestad i söder till Tranås i norr har drabbats av översvämningar i årtusenden vilket gjor-de de lägre delarna av dalen obrukbara. Det skulle dock dröja till början av 1900-talet tills man hade tekniken att rensa hela åns sträckning och lycka-des sänka vattennivån. Bo tar fram en vacker gammal karta som han vecklar ut över sin bil som visar de landområ-den som frigjordes genom sänkningen.

Svartåregleringsföretaget var ett av av många liknande företag som bildades i landet under denna tid, men av dem har många fallit i glömska genom åren.

– Detta var under en tid när det fat-tades mat i Sverige och det var på väg att bli hungersnöd på flera håll. Då var ju all matproduktion inhemsk berättar Karl Gustaf.

SAKNAS FÖRSÄKRINGARDen stora översvämningen 2007

innebar stora och långsiktiga kostnader för Karl Gustaf.

Sedan 1907 har Svartåregleringsföretaget rensat Svartån från slam som höjer vattennivåerna och leder till översvämningar av viktig odlingsmark.


Drygt 40 hektar mark fick åter-ställas och kostnaden för den förlorade skörden uppskattar han till över 450 000 kronor.

– Skadorna blev extra stora eftersom regnen kom under växtvegetationstiden. Sådden klarade inte att bli dränkt och dog. Det är stor skillnad om det blir översvämning på våren då groddningen inte är igång. Fortfarande idag ligger det vatten på sina håll som gör det svårt att ploga säger han och pekar mot en våt fläck en bit bort på sin åker.

Något som förvärrar situationen avsevärt för Karl Gustaf och andra markägare är att det saknas försäkringar som täcker kostnaderna för oförutsedda händelser såsom översvämningar. Med anledning av detta bestämde sig Svartå-regleringsföretaget för att be om hjälp.

– Vi tyckte att det här är en fråga som vi behöver lösa tillsammans på något sätt och skrev därför till kommu-nerna och Länsstyrelsen, berättar Bo.

Ansträngningen gav snabbt resultat. År 2013 påbörjades ett samarbete mel-lan Aneby, Nässjö och Tranås kommun, med stöd från Länsstyrelsen och Läns-försäkringar (sant-projektet). I första fasen av projektet har man tittat på ett antal olika krisscenarier som kan uppstå i och med ett förändrat klimat. Nästa steg är att diskutera vad som kan göras för att undvika och förebygga skador av det slag som uppstod 2007.

Bo har redan några förslag på lös-ningar.

– Vi kan titta på om det går att bygga några dammar som kan fördröja så att vattnet inte kommer in i ån så snabbt. Kanske är det någon jordbruks mark som vi måste offra för att kunna ha kvar den andra brukningsbara marken. Sedan får vi räkna mer på kostnaderna för samhället för olika aktörer som

drabbas. Exempelvis vad det kostar att låta ett område med stugor bli över-svämmat jämfört med om man förstör odlingsmark förklarar Bo.

Karl Gustaf nickar instämmande. Själv ser han ingen chans att skydda sin egendom om det kommer ett liknan-de regn som det 2007. I första hand kommer resurserna i ett sådant läge att gå till att skydda staden Aneby från vattnet.

– Frågan är hur man ska kunna göra så att samhället kan vara med och ta ansvar så att vi som landägare får någon slags ersättning för våra skador, poäng-terar han.

KORNA DRABBAS OCKSÅKarl Gustaf tittar på klockan och

antyder att det börjar bli dags att ta tag i andra arbetsuppgifter för dagen. Innan vi tar farväl får vi hänga med upp till hans gård och ta en titt in i en av ladorna som huserar drygt 100 av hans mjölkkor. Också korna drabbades av översvämningarna 2007.

– Eftersom det lokala reningsverket svämmades över fick djuren inte dricka av vattnet från ån på grund av smitto-risken. Vi fick stänga av så att de inte kunde gå ner till vattnet. Det var knappt så de kunde beta året efter heller efter-som en stor del av gräset förstördes.

KÄNNER HOPP OCH STOLTHETTrots de tuffa utmaningarna och faror

som hotar känner både Karl-Gustaf och Bo hopp om framtiden. Jag anar också en viss stolthet över att de har varit med och lyft frågan och att intresset återigen ökar för företag som deras.

– I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var dikningar och avvattning av åar väldigt aktuellt eftersom vi be-hövde mer mark för att kunna försörja oss. På 1970-talet kom en annan trend där vi skulle ha fler översvämnings-marker bland annat för den biologiska mångfaldens skull. I och med klimat-förändringarna med mer regn som följd har frågan om dikning och vattenregle-ring återuppstått och det finns en större medvetenhet om att man behöver göra något för att undvika översvämningar-nas konsekvenser, säger Bo.

Karl Gustaf vill också betona att han tror att vi i framtiden behöver bli mer självförsörjande på mat i takt med att oljeresurserna sinar.

– Det gäller att ta vara på det vi har, avslutar han innan vi skiljs åt. I

1

»Frågan är hur man ska göra så att samhället kan vara med och ta ansvar så att vi som landägare får ersättning för våra skador «

Bo Gustavsson och Karl Gustaf är nöjda med samarbetet som de inlett med grannkommunerna och känner hopp inför framtiden.

Under översvämningen 2007 stod både jordbruksmark och hus under vatten i Aneby kommun.

Foto

: Ane

by ko

mm

un


Bo har tagit med en gammal karta som visar hur den frigjorda odlingsmarken fördelades efter sänkningen av ån i början av 1900talet.

G SANT-PROJEKTET

Genom Översvämningsdirektivet ställer EU krav på medlemsländerna att kartera och inventera risker och upprätta handlingsplaner för översvämningar i ett framtida klimat.

Svartåns avrinningsområde upp-ströms Sommen sträcker sig över Tranås, Aneby och Nässjö kommuner. I ett brett samarbete över kommungränserna och tillsammans med andra aktörer har man startat SANT-projektet som under 2014 tagit fram en flödesmodell och beräknat olika scenarier, som motsvarar kraven i Översvämningsdirektivet. Nu är karte-ringen klar och arbetet med att inventera risker tar vid. För mer information om SANT-projektet, kontakta miljöinspektör Rebecca Enroth på Aneby kommun på telefon 0380-461 00 eller e-post [email protected].

G SVARTÅREGLERINGS- FÖRETAGET

De första försöken med att få Svartån att rinna snabbare inleddes redan i början av 1800-talet. Med den tidens avsaknad av grävmaskiner blev det inte lyckosamt och trots flera försök under 1800-talet gick det inte att få fart på den trögflytande ån. I slutet av 1800-talet kom frågan upp på nytt och 1895 hölls ett sammanträde som blev startskottet för Svartåreglerings-företaget. 13 år senare, 1907, påbörjades ett tioårigt arbete med att rensa hela åns sträckning. I och med rensningen blev 1800 hektar mark som tidigare legat under vatten mer eller mindre odlingsbar. Sedan dess har företaget med jämna mellanrum genomfört nya rensningar av ån. Idag anlitas företag som specialiserat sig på rensning av vattendrag och som har tillgång till moderna maskiner. Företa-gets verksamhet finansieras idag av 140 anslutna enheter som betalar in andelar beroende på hur mycket mark de äger.

I boken Om reglering av Svartån under 200 år, utgiven år 2014 kan du läsa mer om bygdens och företagets dramatiska historia. Boken finns bland annat att låna på vissa bibliotek.

Under översvämningen 2007 stod både jordbruksmark och hus under vatten i Aneby kommun. Foto: Aneby kommun


o JOHANNA STÅL

– SKOGEN ÄR EN NATURLIG plats för oss att vistas i. Där finns en lagom mängd stimulans som hjälper hjärnan att smälta intryck och varva ner, säger Ann Dolling, i en intervju i tidningen SkogsVärlden. Tillsam-mans med Ylva Lundell vid Sveriges lantbruks-universitet i Umeå har Ann forskat på hur skogsvistelser kan använ-das som rehabilitering vid utmattningssyndrom.

Ann Dolling har låtit utbrända människor få tillbringa två timmar i skogen, två gånger i veckan

under tre månader. Det enda deltagarna fick ta med sig var en GPS, ett ligg-underlag och en regncape.

– Allt eftersom veckorna gick bör-jade deltagarna att längta ut i skogen.

Skogen gjorde dem mer har-moniska, avspända, gladare, lugnare och mer klartänkta. Efter regelbundna skogsbesök sa många att ”ljuset började synas i tunneln”, berättar Ann för SkogsVärlden.

Hon betonar dock att människorna inte blev friska, men att det var ett steg på vägen, och vill öppna upp för att skogsvistelse ska

kunna skrivas ut på recept precis som trädgårds terapi. I

G GE DIG UT

Det finns flera olika sätt att ta sig fram i naturen. Här är tre tips på hur du kan göra skogsturen mer spännande.

PROVA GEOCACHINGGeocaching är en typ av skattjakt där du med hjälp av GPS tar dig fram i skogen. En deltagare placerar ut skatter i naturen som sedan hittas av andra genom koordinater som skattgömmaren lagt ut på nätet. När skatten hittas, får du inte flytta den, bara skriva något i loggboken. Enda nackdelen är att du behöver ha inter-nettäckning, så det funkar bara i relativt stadsnära skog. Det finns skatter utlagda i samtliga kommuner inom länet varav Jönköping, Tranås och Värnamo har flest. Wgeocaching.se

BÖRJA ORIENTERASvenska Orienteringsförbundets friskvårdssatsning Naturpasset passar dig som vill leta kontroller i naturen. Du hittar vilka turer som är aktuella och var du kan köpa kartorna på naturpassets hemsida. I Jönköping kan du gå Naturpasset runt Åsasjöarna och väster ut mot Kallebäcksravinen. Passet där består av 40 kontroller och håller på till den 1 oktober.Wnaturpasset.seWjonkopingsok.nu

STRÖVA I NATURRESERVATDet finns många skogsrika naturreservat i länet. Naturreservatet Hatten ligger strax öster om Svenarum i Sävsjö och Vaggeryds kommuner. Naturreservatet är ett stort och varierat skogsområde. Vrigstad Värdshus ordnar, i samarbete med jaktlaget, älgsafari i området och där finns också fina strövstigar. I norra delen, vid Puttebäcken, finns ett vindskydd med eldplats. Wlansstyrelsen.se/jonkoping

hälsa

SKOG PÅ RECEPT

Ann Dolling

Trädgårdsterapi har du kanske hört talas om. Men att få skog på recept är mindre känt. Om forskarna Ann Dolling och Ylva Lundell vid Sveriges Lantbruksuniversitet får som de vill, skulle det kunna bli möjligt i framtiden.

Naturreservatet Hatten, i Sävsjö och Vaggeryds kommuner är ett stort och varierat skogsområde

med fina strövarstigar.

Foto

: Jens

Mat

tsso

n/Lä

nsst

yrel

sen,

Sar

a Ka

rlsso

n (p

orträ

ttet

)


G BYGG DIN EGEN FÅGELHOLK

DETTA BEHÖVS:• En planka på 190 centimeter av ohyvlat och

obehandlat trä, 20–25 milimetertjockt (ej tryckimpregnerat), eller byggplywood som är lite lättare än tjocka brädor.

• Skruvdragare och skruv• Såg

GÖR SÅ HÄR:Rita ut de olika delarna på plankan. Sidodelarna ska vara högre på bakre delen och lägre på främre så det strecket ska ritas snett. Såga längst de ritade strecken.

Ställ upp alla delar så att du ser att allt blev korrekt och passar ihop, och skruva sedan ihop delarna.

Är det småfåglar som ska bo i holken bör ingångshålet vara 3,5 centimeter i diameter. Större fåglar, såsom starar och göktyta, behöver fem centimeter breda hål, men då behöver holkmåtten också göras något större.

Placera holken ett par meter upp för att undvika att katter och andra djur kan komma åt ungarna. Fäst den ordentligt så den inte kan falla ner. Fäst även en stödbräda på baksidan som du fäster holken på. Det går också bra att fästa med hampasnöre. Holken bör placeras i skugga. Vilket väderstreck holken vetter mot bryr sig fåglarna däremot inte om.

gör det själv

o JOHANNA STÅL

Främre vägg

30 cm Sidovägg 30 cm Sidovägg35 cm

Bakre vägg 35 cm Tak

Golv <10 cm

1.

2.

3.

4.

Foto

: Gui

llaum

e Sp

eurt

/Cre

ativ

e co

mm

ons


mat

Nu njuter många av oss att titta på allt det gröna i naturen. Men en hel del av det vackra går också att avnjuta med smaklök arna. Örtexperten Lisen Sundgren bestämde sig för att göra en kokbok om hur vi kan använda oss av naturens skafferi.

KRYDDAT MED SOMMAR

o CAROLINE PETERSSON, RECEPT: RUNE KALF HANSENl CHARLOTTE GARWELl

Berätta om idén till boken!– Jag har gått och burit på

idén i jättemånga år men har inte riktigt haft självförtroendet och kunskapen att själv göra en kokbok. För cirka fem år sedan tog jag med mig ekokocken Rune Kalf-Hansen, som jag har känt länge, på en örtvandring. När jag frågade honom om han ville göra en kokbok med vilda växter svarade han ja direkt. För honom var det här ett helt nytt tillskott i köket med nya smaker som han tidigare inte visste fanns.Hur kan det vara möjligt att det finns så mycket ätbart runt knuten utan att vi känner till det?

– Väldigt länge har det varit så inne med det exotiska att vi glömt bort att vi kan äta mycket av det som finns i vår närhet. Sedan har vi börjat äta mer och mer färdiglagat vilket gjort att många människor inte längre vet hur man hanterar råvaror. I

G RECEPT

HASSELNÖTSBOLLAR MED BLÅBÄR OCH TUSENSKÖNAcirka 15 bollar

½ dl bovete1 ½ dl vatten2 ½ dl hasslenötter (150 g), (eller andra nötter)70 g hackade torkade blåbär (eller andra valfria bär)¾ del strösocker50 g smörblad från tusensköna

Lägg bovetet i en kastrull och slå på kokande vatten. Häll av vattnet och tillsätt 1 ½ dl nytt vatten. Låt koka i 10 minuter och slå sedan

bort eventuellt överflödigt vatten.Hacka hasselnötterna och blåbären och lägg dem i en bunke. Tillsätt bovetet, sockret och smöret och arbete ihop till en smet.Forma smeten till bollar och rulla dem i blad från tusensköna.

G Inom folkmedicinen användes tusenskönan till att behandla hosta och förkylning. Hela växten går att äta, men bladen har mildast smak. Bladen kan också användas i sallader, i såser eller på omeletter utan tillagning.

WPå plus-e.se hittar du fler recept från boken.

G TÄVLA & VINN!

1 Bonnier Fakta lottar ut ett exemplar av boken Det vilda köket. För att delta, skicka ett recept med vilda ingredienser med tillhörande bild till [email protected].

Lisen Sundgren, örtspecialist, författare och föreläsare. Krydda med sommar genom att byta ut kokos mot blad av tusensköna.

www.fagerhult.se

När det gäller ljus kan vi hela spektrumet

Med fokus på kunskap om ljusets betydelse för mänsklig verksamhet och välbefinnande utvecklar vi framtidens belysning inom publika miljöer som skola, kontor, butiker, sjukhus och utomhusmiljöer.

Phot

o: Ie

mke

Rui

ge

192 SIDOR HUSINSPIRATION VÄNTAR PÅ DIG, BESTÄLL VÅR KATALOG IDAG!www.myresjohus.se


notiser


inblick

att finslipa de tekniska detaljerna. Idag fungerar allt som det ska och Walde-marssons levererar värme nog för att kunna värma ett ännu större växthus.

– Ja, faktum är att vi har ett värme-överskott idag, särskilt på sommarhalv-året. Det är bra, eftersom det ger ett torrt inomhusklimat som skyddar mot mögelangrepp. Sedan biogasanlägg-ningen stod klar har vi kunnat förlänga odlingssäsongen med flera månader och kan nu skörda ända fram i decem-ber. Dessutom sparar vi tid på att inte behöva sköta en panna, konstaterar Marcus Söderlind.

GOD EFTERFRÅGANFörutom en förlängd odlingssäsong ger värmeöverskottet utrymme för någon form av alternativ verksamhet. Paret Söderlind funderar över lämpliga alternativ men har ännu inte bestämt sig för något konkret.

Tomatodlingen ger omkring 20 ton tomater per år och efterfrågan på de röda delikatesserna är det inget fel på. Söderlinds Ekologiska Grönsaker

levererar idag till grossister, butiker och restauranger i hela södra Sverige.

– Efterfrågan på svenskodlade ekologiska grönsaker har exploderat. Vi skulle kunna både fördubbla och tredubbla växthuset och ändå bli av med alla tomater. Från början var tanken att vi skulle sälja till de stora butikskedjorna, men det har helt enkelt inte räckt till det.

FYRKANTIGT REGELVERKNu, när de båda entreprenörerna har landat i samarbetet och biogasleve-ranserna löper på som de ska, ser de tillbaka på en lärorik och inspireran-de period. Ännu återstår ett antal förbättringar att göra och eftersom godisfabriken inte längre kommer att kunna vara leverantör har Dan börjat se sig om efter andra lösningar som komplement till gårdens gödsel. Dan Waldemarsson är dessutom besviken på myndigheternas sätt att hantera det hela.

– Det är så otroligt fyrkantiga regler runt detta och vi har fått lägga onödigt

mycket energi på att träta med myndig-heter. Det minskar mycket av engage-manget och avskräcker säkert många bra initiativ. Om det ska bli trovärdigt att Sverige ska vara helt fossilfritt om femton år är det minst sagt hög tid att sätta igång nu, avslutar han. I

Närmare 20 ton ekologiska tomater skördas varje år hos Söderlinds Ekologiska Grönsaker.

Vi stödjer arbetet mot langning.

Vi stödjer arbetet mot langning.

1

Välkommen till Träcentrum du också!KONFERENSI våra fina moderna lokaler erbjuder vi mötes- och konferensmöjligheter för såväl stora som mindre möten.

UTVECKLINGVi arbetar också med utvecklingsinsatser för den trä- relaterade industrin och har genomfört uppdrag åt hundratals företag inom bl a produktionsutveckling, miljöfrågor, ledarskap, marknadsföring och mycket annat.

UTBILDNINGPå Träcentrum finns utbildningar i första hand kopplade till trä, allt från slöjd på högstadiet upp till avancerade högskoleutbildningar.

Även andra slags utbildningar bedrivs i vår anläggning.

Läs mer om vår verksamhet på www.tracentrum.se

Varmt välkommen!

Kontakta oss för mer information! 0380-554300 • www.tracentrum.se

LED-DRIVEN LOPPIS NÄR PAUL OCH MARINA BORSTAM BESTÄMDE SIG för att starta Storpens loppis i Kvillsfors i Vetlanda kommun föresatte de sig att göra den till Smålands finaste och mysigaste loppis. En viktig del i det var ljusdesignen. Inspirerad av en vän samlade Paul på sig LED-tejp i olika längder, ljusstyrka och temperaturer, och började bygga och testa olika arrangemang med dessa. Resultatet är att det nu inte finns en enda vanlig glödlampa kvar varken i loppisen eller i parets hem.

LED-tejp är remsor med självhäftande baksida som beklätts med ljusdioder. Tejpen finns att köpa i flera olika storlekar och färger. Wkvillsfors-loppis.se

Karossen på den nya solbilen består av de bäst utformade vingprofilerna, har en ny hjulupphängning och ett elsystem med högpresterande solceller och drivs av en elmotor med 95 procents verkningsgrad.

UNDER 2015 ÄR DET återigen gänget bakom mediakooperativet Camino, baserade i Göteborg, som producerar innehållet för tidningen. Sedan 2007 har Camino specialise-rat sig på att förmedla inspirerande och tankeväckande berättelser med fokus på en grönare, godare och skönare framtid, bland annat ge-nom ett eget livsstilsmagasin som utkommer fyra gånger per år.Wcaminomagasin.se

Solbilen i Jönköping tävlar igen med ny bil Nu är JU Solar Team på Jönköpings Tekniska Högskola klara med konstruktionen av sin nya bil som under hösten 2015 deltar i solbilstävlingen World Solar Challenge i Australien som enda nordiska team.

Tävlingen går ut på att, med en egentillverkad solcellsbil, köra 3 000 km genom den australiensiska öknen, från Darwin till Adelaide. Deltagande lag representerar högskolor och universitet från hela världen och syftet är att uppmärksamma och främja utveckling-en av förnyelsebar energi och ny innovativ teknik. År 2013 gjorde tidningen +E ett längre reportage om original-teamet bakom JU Solar Team. WLäs reportaget om JU Solar Team på plus-e.seWjusolarteam.com

Tidningen +E får nygammal redaktion

STORSATSNING PÅ WEBBENÅR 2015 ÄR fjärde året i rad som Tidningen +E ges ut till alla hushåll i länet. Nytt för i år är att vi satsar på att utveckla vår webbplats för att du ska kunna ta del av vad som händer i länet på mer regelbunden basis och var du än befinner dig. Artiklar publiceras varje vecka med uppehåll i juli månad. Vi utlovar en spännande blandning av nyheter, inspiration

samt utvalda reportage från tidigare nummer av +E. På webben kan du också ta del av lösningen på korsor-det samt insändare som kommer in till redaktionen. Under 2015 kommer ytterligare ett nummer av pappers-tidningen ut. Det numret kommer ut 9:e december.

Wplus-e.se

Ingemar Tigerberg, Johanna Stål och Caroline Petersson driver mediakooperativet Camino.



PÅ GOD VÄGPLUS ENERGI LÄN 2050

Värnamo kommun prisas för sitt klimat anpassningsarbete, IKEA inspirerar kunderna att leva hållbart hemma och Gislaved kommun satsar på miljövänliga kraftledningsstol-par. Många bäckar små krävs för att nå visionen om ett grönare och mer hållbart län.

tillsammans

GISLAVED ENERGI ÄR FÖRST UT med att använda den nya miljövänliga stolpen Ecopole som används för byggnation av kraft- och teleledningar. I en del av det ständigt pågående underhållsarbetet bytte Gislaved Energi ut en linje i Björkelund som nyligen gjort sitt. Istället för en 850 meter oisolerad luftledning på kreosot-impregnerade stolpar från 1970-talet, byggdes en isolerad högspänningsledning på 14 miljövänliga stolpar från Ecopole. Ecopole är en skiktlimmad stolpe av granfaner som ej behöver impregneras av träskyddsmedel eftersom delar av limmet penetrerar och delvis förhindrar att skadliga organismer påverkar stolpen negativt. Att slippa denna ohälso-samma impregnering är också den största miljö fördelen. Vi är glada att kunna kombinera miljötänk och teknik i synergi för bra leveranssäkerhet. Dan Seger, Teamchef el, Gislaveds energin

Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision ”Plusenergilän år 2050”.

W Känner du till något projekt du vill lyfta fram? Kontakta redaktionen på [email protected] Vill du veta mer om Klimatrådet? Besök klimatradet.se

SEDAN 2004 HAR VI PLANERAT FÖR ATT SÄKRA VÄRNAMO inför kommande översvämningar. Det har varit många frågor kring vilken nivå vi ska lägga oss på och hur höga flöden vi ska kunna klara. Den första delen av projektet är att säkra centrala Värnamo genom en 1,6 meter hög skyddsvall som byggs i Åbroparken. Vallen ska klara ett 100-års flöde, det vill säga den vattennivå som Lagan uppnår ungefär vart hundrade år, senast 1927. Den andra delen av projektet är mer komplicerad, nämligen hur vi ska undvika att få in bakvatten i vårt dag vattensystem. När det händer drabbas nämligen långt fler fastigheter än de som ligger i anslutning till stranden. 2014 fick kommunen ett hedersomnämnande av Klimatpriset för sina klimatanpassnings-åtgärder.

Anna Johansson, projekteringsingenjör på Värnamo kommun

HÅLLBARHET ÄR EN HÖRNSTEN FÖR OSS. Vi jobbar för att fler människor ska få en bättre vardag, och då är det viktigt att vi jobbar långsiktigt med vår egen klimatpåverkan och inspirerar kunder till att leva ett hållbart liv hemma. Klimatrådet är ett fantastiskt forum där jag får med mig mycket tips och idéer, men även delar med mig av mina egna erfarenheter. Det är verkligen ge och ta. Det mesta är ändå ogjort, där måste vi vara ödmjuka, men detta är stort och viktigt. Vi kommer ha flera aktiviteter på varuhuset under klimatveckan. Dess-utom har IKEA inlett ett samarbete med Naturskyddsföreningen som heter Energifallet som vi siktar på att genomföra under klimatveckan tillsammans med elever från Ljungarumskolan i Jönköping

Anna-Karin Zinnefors, varuhuschef för IKEA i Jönköping och representant i Klimatrådet


på gång

UNDER 2014 LANSERADE KLIMATRÅ-

DET I JÖNKÖPING sin satsning på en klimatvecka, sannolikt den största och mest samordnade klimat-och energisatsningen i landet. Nu är det dags igen. Det övergripande

syftet med Klimatveckan är att bidra till att nå Klimatrådets vision om att Jönköpings län år 2050 ska bli ett så kallat plus-energilän (att det produceras mer förnybar energi här än vad hela

länet gör av med). Detta genom att sprida kunskap, inspirera samt skapa och lyfta fram möjligheter inom energi- och klimatområ-det. Vare sig du representerar ett företag, organisation, skola eller

bara dig själv finns det något att vara delaktig i!

W Mer information finns på klimat-veckan.klimatradet.se

ONSDAG 27 MAJUPPLEVELSEVANDRINGJÖNKÖPINGS SCIENCE CENTER (UPPTECH) bjuder in till en upplevelsevandring i staden i samarbete med bland annat Hyres-gästföreningen, Riksbyggen och ABF. Under vandringen får du följa gröna fotspår och inspireras av utställare längs med vägen. Dessutom är du med och tävlar om fina priser. Turerna avgår varje kvart mellan kl. 16:30–18.00. Vandringen är kostnadsfri, men du behöver vara på plats hos UppTech senast 15 min innan turen startar. Skicka e-post till [email protected] om du vill förboka din plats.

FRE–LÖR 29-30 MAJKLIMAT FÖR ALLAI SAMBAND MED JÖNKÖPINGS MARKNAD och på flera platser runt om i länet arrangeras aktiviteter för allmänheten under samlingsnamnet ”klimat för alla”. Kolla in hemsidan för mer information om vad som händer där du bor.

HELA VECKAN DYMLINGENS KONSTUTSTÄLLNINGKONSTNÄRSFÖRENINGEN DYMLINGEN är ett välkänt namn i Jönköpings konstliv. Inför Klimatveckan har föreningen tagit fram en konstutställning som visas på Elmia i samband med de konferenser som pågår där under måndagen och tisdagen. Den flyttas sedan till Högskolan i Jönköping där den finns att beskåda resten av veckan.

KLIMATVECKAN 2015I HELA LÄNET MÅNDAG–LÖRDAG, 25–30 MAJ

MÅN–TIS 25–26 MAJKONFERENS X 3, Klimatveckan inleds med tre olika konferenser som alla arrangeras på Elmia i Jönköping;

ENIG ENERGIKONFERENS (mån) är en årlig konferens som riktar sig till främst företag som vill prioritera energifrågan högre i sin verksamhet

KLIMATET I FOKUS (mån-tis) tar upp klimat frågan från en rad olika perspektiv och bjuder på en rad kända föreläsare såsom före detta språkröret Maria Wetterstrand och forskaren och författaren Christer Sanne.

KLIMATKONFERENSEN (tisz) är länets stora nationella konferens som arrangerats sedan 2004 och sedan 2014 drivs av Klimat rådet. Konferensen är kostnadsfri och öppen för alla men kräver att du anmäler dig, senast 11:e maj.

W Anmäl dig senast 11:e maj påklimatveckan.klimatradet.se/ klimatkonferense

HELA VECKANUPPLEV KLIMATET I GEODOMENGEODOMEN ÄR EN UPPBLÅSBAR 6,5 meter bred kupol där du kan kliva in och lära dig mer om klimatförändringar på ett spännande sätt. Geodomen kommer att flytta runt under veckan och erbjuda visningar varje dag för 24 personer åt gången. Visningarna är kostnadsfria men du måste boka din plats på Klimatveckans hemsida.

TORSDAG 28 MAJAFFÄRSRACET –ANDERSTORPAFFÄRSRACET-ANDERSTORP bjuder bland annat in till en energiladdad miljö för upplevel-ser och nya upptäckter. Den 27 & 28 maj kan du bli närmare bekant med TESLA samt uppleva Geodomen.

Maria Wetterstrand

KLIMATVECKAN 2015 Klimatrådet i samverkan med Elmia för Jönköpings länsmodell


på gång

Nominera nu! Klimatrådet vill belöna initiativ för att främja ett gott energi- och klimatarbete till nytta för den regionala utvecklingen. Nu kan du nominera någon organisation eller person som du tycker har bidragit till energi- och klimatarbetet på ett bra sätt. Nomineringsstopp är den 24 augusti.

För mer information: www.klimatradet.se/klimatprisetKontakt: Frida Gårdmo, telefon 010-223 63 07

Vem vinner

KLIMATPRISET 2015?

5

Jobbar ni också för miljön i Jönköpings län?Visa upp ert miljöarbete och samhällsengagemang med en annons i kommande nummer av +E. Utgivning 9 december

Kontakt: Caroline Petersson, 076-170 55 76 [email protected]

ONSDAG 10 JUNIMILJÖFIKA – ÄR EKOLOGISKT EN FRAMTIDSFAKTOR FÖR FRAMGÅNG?CHARLOTTE BLADH ANDRÉ, ordförande för nya bransch orga-nisationen Organic Sweden samt grundare av Ekorrens ekologiska pratar om deras arbete för att underlätta för konsumenter att få till-gång till ekologiska varor och hur producenter kan möta efterfrågan. Högskolan i Jönköping, sal Hc113, kl. 10.10 (fika 11.10)

ONSDAG 23 SEPTEMBERKLIMATANPASSNING SVERIGE 2015NU ÄR DET DAGS ATT ANMÄLA SIG till landets största mötesplats om klimatanpassning, som ger kunskap och verktyg för en effektiv klimatanpassning och de senaste nyheterna och trenderna från forskning, länsstyrelser, kommuner, innovationer och näringsliv. Arrangeras av Miljöaktuellt i Stockholm.W miljoaktuellt.event.idg.se

ONSDAG 9 DECEMBERNYTT NUMMER AV +ETILLS DESS, SPANA IN OSS på nya webben som uppdateras varje vecka, förutom under juli månad.W www.plus-se.se

UNGDOMSKORTET!försuccé för

Det här är faktiskt en av de första annonserna

vi gör om nya Ungdomskortet från Länstrafi ken.

Ändå är det redan 13 842 unga som har unga som har

upptäckt hur frihet och självständighet känns.

Det kallar vi succé!

Åk hur mycket som helst med bussar och tåg

i en månad för otroliga 150 kronor , alla dagar

och alla tider. Gäller upp till 20-årsdagen!

Köp Ungdomskortet via

Mina sidor på www.jlt.se

Documents

+E nummer 1 2015