Effekter av terapeutisk och taktil beröring383382/FULLTEXT01.pdfnervsystemet och utsöndring av oxytocin. Omvårdnad baseras på en holistisk människosyn där helheten är en betydelsefull

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

[email protected] www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

(Omvårdnad/Avdelning för omvårdnad)

Stina Hansen

Pernilla Rudolphi Birgersson

Effekter av terapeutisk och taktil

beröring

- En litteraturstudie

Effects of therapeutic and tactile touch

- A literature study

Examensarbete 15 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet

C-uppsats

Datum/Termin: 2010-05-23/T5

Handledare: Inga Andersson

Mona Fackel

Examinator: Barbro Renck

Innehållsförteckning Introduktion .................................................................................................................... 4

Historik ......................................................................................................................................................... 4

Terapeutisk beröring ..................................................................................................................................... 4

Healing touch ............................................................................................................................................... 5

Taktil massage .............................................................................................................................................. 5

Biomedicinska energifält .............................................................................................................................. 6

Oxytocin ....................................................................................................................................................... 6

Sympatiska och parasympatiska nervsystemet ............................................................................................. 7

Omvårdnad ................................................................................................................................................... 8

Problemformulering ..................................................................................................................................... 8

Syfte ............................................................................................................................................................. 9

Metod ............................................................................................................................... 9

Litteratursökning ........................................................................................................................................ 10

Urval ........................................................................................................................................................... 12

Databearbetning.......................................................................................................................................... 13

Etiska överväganden ................................................................................................................................... 13

Resultat .......................................................................................................................... 15

Psykologiska effekter ................................................................................................................................. 16

Ångest......................................................................................................................................................... 16

Depression .................................................................................................................................................. 16

Trötthet ....................................................................................................................................................... 16

Stress .......................................................................................................................................................... 16

Rädsla ......................................................................................................................................................... 17

Livskvalitet och välbefinnande ................................................................................................................... 17

Fysiologiska effekter .................................................................................................................................. 17

Andning och cirkulation ............................................................................................................................. 17

Smärta......................................................................................................................................................... 18

Oxytocin, kortisol och noradrenalin ........................................................................................................... 18

Blodglukos och HbA1c .............................................................................................................................. 19

Farmakologiska effekter ............................................................................................................................. 19

Läkemedelsanvändning................................................................................................................................19

Diskussion ...................................................................................................................... 20

Resultatdiskussion ...................................................................................................................................... 20

Metoddiskussion ......................................................................................................................................... 22

Klinisk betydelse ........................................................................................................................................ 23

Framtida forskning ..................................................................................................................................... 23

Slutsats ....................................................................................................................................................... 24

Referenser...................................................................................................................... 25

Bilaga 1 Artikelmatris……………………………………………………………………….

Titel: Effekter av terapeutisk och taktil beröring

Effects of therapeutic and tactile touch

Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads Universitet

Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III –

examensarbete, 15 hp, C-nivå

Författare: Stina Hansen och Pernilla Rudolphi Birgersson

Handledare: Inga Andersson och Mona Fackel

Sidor: 28

Nyckelord: Terapeutisk beröring, taktil massage, effekter, omvårdnad

Sammanfattning

Terapeutisk och taktil beröring är behandlingsmetoder som har använts i flera

decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifält. Beröring aktiverar parasympatiska

nervsystemet och utsöndring av oxytocin. Omvårdnad baseras på en holistisk

människosyn där helheten är en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa

effekter av terapeutisk och taktil beröring. Litteraturstudie användes som metod och

baserades på 12 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet av

understrykningar och anteckningar sammanställdes gemensamt för analys och för

identifiering av huvudkategorier, kategorier och underkategorier och för att finna

likheter och olikheter i de olika artiklarna. Terapeutisk och taktil beröring reducerade

stress, ångest, smärta. Det ökade välbefinnandet och livskvalitet för patienterna. Puls,

blodtryck, HbA1C och hormonella faktorer påverkades på ett tillfredsställande sätt.

Läkemedelsanvändning minskade efter komplementär behandling. Avslutningsvis

påvisade resultatet att terapeutisk och taktil beröring kan användas som komplement till

medicinsk behandling inom hälso- och sjukvård.

Godkänd

Datum

________________

Examinerande lärare

4

Introduktion

Huden är kroppens största känselorgan och den registrerar värme, kyla, beröring och smärta.

Via receptorer i huden sänds stimuli till sensoriska nerver som leder impulserna vidare till

CNS. Vid beröring och fysisk kontakt ökar oxytocinfrisättningen; människor blir mer

intresserade och nyfikna (Uvnäs-Moberg 2000).

”I arbetet med beröring får man hela människan i sina händer. Varje

människa har ett inre liv som kan vara fantastiskt att för ett kort

ögonblick få ta del”

(Birkestad, 1999, s. 9)

Det finns flera kompletterande behandlingsmetoder inom massage och beröring. De olika

formerna är bland annat klassisk svensk massage, zonterapi, aromaterapi, energiterapi,

terapeutisk- och taktil beröring, akupunktur och homeopati. I omvårdnaden av patienter är

taktil beröring en del av behandlingen (Henricson et al. 2006). Behandlingstiden kan variera

allt från 5 minuter och upp till 60 minuter.

”Beröring är viktig i sjukvården i allmänhet, men speciellt i situationer

där andra kommunikationssätt är omöjliga. Beröring väcker till liv

djupa känslomässiga trygghetsminnen och det är just dessa som

hjälper människor”

(Tamm, 2007, s.41-42)

Historik

Dossey et al. (1995) anser att beröring som läkningsmetod är ett av världens äldsta sätt att

hantera sjukdom. I den 5000 år kinesiska gamla skriften i internmedicin ”Huang ti nei ching”,

har det dokumenterats hur de använde sig av olika typer av tryck och beröring för att läka

sjukdom och obalans i kroppen. Den kinesiska 4000 åriga skriften ”Nei ching” beskrev hur de

letade upp energifält och akupunkturpunkter som genom tryck och beröring kunde leda till att

människan läkte. Länderna lärde av varandra. I Egypten användes bandage, kataplasmer

(grötomslag med örter), tryck och beröring. Olika indianstammar använde en massagetyp som

ansågs helande. En av de gamla grekerna, Hippokrates, upprättade ett helande center,

Aesclepions, där olika typer av tryck och beröring lärdes ut och användes för att hela

människan. Romerska Plutarch använde sig av en nypningsteknik för att bota Julias Caesar

från epilepsi. Han nöp honom varje dag en period och då blev han frisk. När traditionell

medicin började slå igenom under 1600- talet, fick alternativ medicin mindre antal anhängare

än förut. Den blev ansedd som något sexuellt vilket var syndigt. De nästa århundraden

dominerades av skolmedicinen (ibid, 1995). Under 1950-talet började det i USA forskas på

alternativ medicin igen, och i början av 1970 införde Dolores Krieger och Dora Kunz

alternativa behandlingsformer i USA (Smith et al. 2007).

Terapeutisk beröring

Professor i omvårdnad Dolores Krieger utvecklade tillsammans med kollegan Dora Kunz

terapeutisk beröring under 1970-talet i USA. Tekniken bygger på att med hjälp av händer och

beröring få kontakt med patientens energifält. Teorin fokuserar på att främja balansen av

patientens energifält (Burrai et al. 2009). Det är inte ett substitut för allmänmedicin utan ett

komplement för att främja hälsa. Dossey et al. (1995) beskriver hur terapeutisk beröring

5

genomförs. Innan behandling påbörjas frågar givaren mottagaren om han/hon har komfortabla

kläder som inte stramar eller är åtsittande. Mottagaren ligger i en bekväm ställning med en

kudde under huvudet, i knäveck och under ländrygg. Kroppsdelar som inte behandlas täcks

med handdukar. Rummet ska vara varmt, rofyllt och stängt för störande ljud. Avslappnande

musik kan användas om mottagaren vill. Därefter inleds några minuter med att fokusera på

andning och att givaren skall förbereda sig inför behandling. Givaren berättar sedan för

mottagaren om vad som ska ske, vilka eventuella reaktioner som kan uppstå och att

behandlingen tar mellan 15-60 minuter. Under behandlingen ligger mottagaren på rygg, håret

ska vara uppsatt för att nacken ska vara fri. Inledningsvis ber givaren mottagaren att blunda

och ta flera djupa andetag. Givaren använder en mjuk och len röst. Beröringen består av ett

konstant tryck av handflator på fem-tio sekunder med början vid huvudet för att sedan vandra

längs med sidan neråt foten. Givaren förflyttar en hand i taget utan att släppa den andra

handen. Detta upprepas med början från andra foten och uppåt mot huvudet. Ansiktet avslutas

sist i behandlingen sedan lämnas mottagaren ifred i 15-30 minuter för att vila. Vid väckning

ska givaren försiktigt närma sig mottagaren. Efter avslutad behandling ställer givaren frågor

för att få feedback och svarar på mottagarens eventuella frågor (ibid, 1995).

Healing touch

Healing touch är en holistisk terapi där blockeringar av kroppens energisystem och balansen

av detta återställs. Healing touch terapi inkluderar taktil och terapeutisk beröring och benämns

även som energy healing (Wilkinson et al. 2002). Healing ansågs inom indiankulturen vara

terapeutisk beröring. De utvecklade en metod där de byggde upp energi som renande av det

onda området för att lindra smärtan. Tillvägagångssättet för metoden innebar att de placerade

ena handen framför patientens kropp och den andra handen bakom patienten på kroppsdelen

som gjorde ont. Därefter lät de den främre handen skjutas in medan bakre handen drogs ut och

sedan omvänt. Händerna skulle röra sig fram och tillbaka (Heart & Larkin 2009).

Taktil massage

Taktil massage benämns även taktil beröring och taktil stimulans (Carlsson 2008). Taktil är

ett ord som härstammar från det latinska ”tactus”, vilket betyder känsel och beröring (Ardeby

1997). Massagetekniken inleds med att vegetabilisk olja värms i händerna före behandling.

Därpå påbörjas effleurage, det innebär en lätt och långsam strykning på huden där fingrarna

och händerna hålls tätt ihop (Henricsson et al. 2009). Massagetekniken kan även utföras med

lätta tryck på huden där massören låter sina händer vila på mottagarens hud på rygg, mage,

hand och fot (Ardeby et al. 1995). Under behandlingen är patientens kropp insvept i

handdukar och endast kroppsdelen som masseras är synlig. Detta görs för att patienten inte

ska frysa och känna sig obekväm (ibid, 2009). Taktil massage utförs på hela kroppen eller på

kroppsdelar där mottagare önskar och tar 45-60 minuter att utföra (Bergsten et al. 2005). I

Sverige används taktil beröring främst inom förlossningsvård, geriatrik, palliativ vård och

cancervård (Henricson et al. 2006). Taktil massage syftar till att skapa tillit, trygghet och

bekräftelse genom beröring. Helhetssynen är en viktig aspekt där varje unik situation ska se

till den enskilda människan. En viktig faktor i taktil massage är att massören ska sträva efter

att vara närvarande, fokuserad och koncentrerad på mottagaren (Ardeby 1997). Det finns

studier som påvisar att oxytocin frisätts hos både massören och individen som masseras.

Massörer mår ofta själv bra när de masserar någon (Uvnäs-Moberg 2000).

6

Beröring ger en ökad kroppsuppfattning, bättre kommunikation, ökat näringsupptag och

tillväxt, förbättrad cirkulation, smärtlindring och livskvalitet (Birkestad 1999). Beröring ges;

”alltid när personen vill - Aldrig när personen inte vill” (ibid, 1999, s. 26).

Biomedicinska energifält

Skolmedicinen ser människokroppen som en maskin med olika delar som kan lagas var för

sig. Förespråkare inom komplementär medicin har ett holistiskt och komplext tänkande där

kroppen omges av energifält. När fälten kommer i obalans leder det till olika typer av symtom

och sjukdom. För att kunna påverka energifälten måste givare och mottagare befinna sig i

nuet (Dossey et al. 1995). Den amerikanska forskaren Oschman (i Schönström, 2006) har

utforskat basen för energimedicin. Kroppen är ett levande nätverk; ett matrix. Han förklarar

att kroppen är holografisk, att alla celler står i kontakt med varandra och kommunicerar

samtidigt. Elektromagnetiska impulser på utsidan av kroppen har olika frekvenser och styr

kroppens energifält. Oschman menar att biomedicinen ska styras in mot kvantfysikens värld

och att det är ren naturvetenskap. ”Energi består av ljus, ljud, magnetism, kemisk och elastisk

energi” (ibid, 2006).

Många av kroppens strukturer är spiralformade, vilket gör att det lätt kan sättas i svängning.

Halvledande flytande kristaller exempelvis bindvävskollagen, muskelstruktur, myelinskidor

utgör elektriska fält vid sammanpressning eller vid töjning. Oschman (i Schönström, 2006)

pekar på att det kan vara en av förklaringarna till att fysisk aktivitet och beröring har

terapeutiska effekter. I dagens sjukvård används olika mätinstrument för att mäta

biomedicinska aktiviteter, såsom elektrokardiografi (EKG) och elektroencefalografi (EEG)

(Oschman, 2002). Hjärtat har det största biomedicinska fältet och är därför involverat i de

flesta komplementära medicinska metoder. Det ser olika ut på ett EKG om patienten är

aggressiv eller om han/hon känner sig sedd och uppskattad. När personen känner sig

uppskattad har hon/han en jämn och fin kurva medan en aggressiv person har ojämn kurva.

För att kartlägga hur biomagnetisk miljö är under hälsa och sjukdom använder medicinska

forskare mätinstrumentet Supraledande Device Quantum Interference (SCUID) (ibid, 2002).

Terapeutisk beröring är en traditionell kinesisk medicin och används enligt Nei jing

akademien (2010) för att återställa energibalans i kroppen. Det utgås från att kroppen har

självläkande egenskaper och att det finns 365 energipunkter där energin anhopas på varje sida

av kroppen. Vid massage av dessa kan balans uppnås och kroppen självläka.

Oxytocin

Oxytocinet upptäcktes redan 1906 av en engelsk forskare. Namnet oxytocin betyder ungefär

snabb förlossning och härstammar från grekiskan (Uvnäs-Moberg 2000). Oxytocin fungerar

både som en signalsubstans och ett hormon. Signalsubstans bildas av nervceller och överför

information mellan nervceller eller mellan nerv och organ i CNS. Hormon är avsöndrade

ämnen från endokrina körtlar som förs till andra organ där de utövar sina specifika effekter.

Oxytocin produceras i hypotalamus (mellanhjärnans nedersta del) och styr en stor del av

autonoma nervsystemet, de icke viljestyrda funktionerna och hypofysens aktivitet. Via

nervtrådar förs hormonet ner till hypofysen (hormonproducerande körtel i hjärnan) där det

avges till blodet (ibid, 2000). Oxytocin frisätts vid stimulering av nerver från bland annat hud

och slemhinnor via beröring, värme, effleurage och vid födointag. Det frisätts också via

sensorisk stimulering, genom lukt, ljud och ljus och via olika läkemedel samt av alkohol

(Uvnäs-Moberg et al. 2004). Oxytocinet har betraktats som ett kvinnligt hormon på grund av

7

sin betydelsefulla roll i sambandet mellan förlossning och vid amning. Senare forskning

påvisar att oxytocinet är lika betydelsefullt oavsett kön (Uvnäs-Moberg 2000).

Sympatiska och parasympatiska nervsystemet

För att öka förståelsen och kunskapen av oxytocinets fysiologiska effekter belyses en

kortfattad och sammanfattande presentation om autonoma nervsystemet, sympatiska och

parasympatiska nervsystemet. Sammanfattningen belyser kamp och flykt-reaktion och lugn

och ro-reaktionen.

Autonoma nervsystemets viktigaste funktion är att styra aktivitet i inre organ till exempel

hjärta, blodkärl, lungor och mag-tarmkanal. Det indelas i sympatiska nervsystemet och

parasympatiska nervsystemet, där de har motsatt funktion till varandra. Sympatiska

nervsystemet aktiveras vid rörelse, av känslor och av olika affekttillstånd. När detta sker

framkallas känslor av aggressivitet, raseriutbrott, ångest och stress (Sonesson & Sonesson

2006). När aktiviteten startar i sympatiska nervsystemet utlöses vasopressin, benämns

antidiuretiskt hormon (ADH). Vasopressin produceras i hypofysens baklob, där det fungerar

både som en signalsubstans och som ett hormon som ökar vätskeretentionen, höjer

vakenhetsgraden och tillfälligt höjer blodtrycket. Vasopressin är ett hormon som

sammankopplas med kamp och flykt-reaktion. När kamp och flykt-reaktionen utlöses sker en

lång rad olika fysiologiska tillstånd i kroppen (Uvnäs-Moberg 2000). Det ger upphov till

ökad pulsfrekvens, ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck, ökad smärtupplevelse, utvidgade

bronker i lungorna, ökade nivåer av kortisol, (inflammationshämmande effekt) (Lundh &

Malmquist 2005) och noradrenalin, (signalsubstans i sympatiska nervsystemet, ger en

blodtrycksstegring och förhöjd hjärtfrekvens) och musklerna får en ökad genomblödning och

kroppen får extra energi på grund av glukosfrisättning från levern (Martini 2006). När detta

sker upplever individen känslor av stress, smärta, hunger, kyla och fara. Det gör individen

dominerande, spänd, behärskad, försiktig, stark, självständig och prestationsinriktad (Uvnäs-

Moberg 2000). En ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet ses vid långvarig stress, det

medför förhöjt blodtryck, stegrad hjärtfrekvens, hjärtrytmstörningar och ökad tendens till att

blodet koagulerar. Följderna resulterar i sjukdom och olika former av hjärt- och kärlsjukdom

(ibid, 2000).

Parasympatiska nervsystemet ansvarar för funktion av mag-tarmkanalen och medverkar till att

upprätthålla matspjälkningens funktion, det minskar hjärtfrekvens och framkallar känslor av

välbefinnande (Sonesson & Sonesson 2006). Nyckeln i lugn och ro-reaktionen är oxytocinet

som utsöndras när parasympatiska nervsystemet aktiveras (Uvnäs-Moberg 2000). Lugn och

ro-reaktionen framkallar blodtryckssänkning, slemhinnor och hud får en ökad

genomblödning, matsmältning, näringsupptag, näringsinlagring och viktuppgång blir

effektivare och det bidrar till effektivare läkningsprocesser i kroppen. En aktivering av

parasympatiska nervsystemet genom beröring, värme, trygghet, mättnad och social

gemenskap gör individen avslappnad, nöjd, öppen, fridfull, växande och läkande. De båda

fysiologiska tillstånden är lika nödvändiga för individen (ibid, 2000).

När oxytocinet utsöndras i kroppen uppstår sekundära hormoneffekter i mag-tarmkanalen.

Hormonerna som utsöndras är gastrin och kolecystokinin. Gastrin ökar saltsyresekretionen i

magsäcken, ökar tillväxt i tarmslemhinnan, ökar allmän tillväxt och ger hungerkänslor.

Kolecystokinin är ett hormon som stimulerar bukspottskörteln och gallblåsetömningen. Det

skapar lugn, slöhet, mättnadskänsla, sömn samt stimulerar tillväxt i bukspottskörteln

(Birkestad 1999). Vid kortvarig stress utsöndras ökade nivåer av kortisol och noradrenalin.

8

Uvnäs-Moberg (2000) menar att det är en positiv effekt därför att det främjar tillväxt i sociala

umgängen eller när människor behöver extra kraft. Långvariga effekter utan stress skapar

lugn, sänker kortisolhalt, puls och blodtryck samt ger en ökad smärttröskel (ibid, 2000).

Omvårdnad

Enligt International Counselling Nurse (ICN) (2005, s.3) etiska kod innebär omvårdnad ”att

främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande”. Omvårdnad ska vara av

god kvalitet och evidensbaserad. Målet för all omvårdnad är god hälsa och lika villkor för alla

människor, enligt Hälso- sjukvårdslagen (HSL) (SFS 1982:763). Svensk författningssamling

(SFS 1998:531) beskriver vilka skyldigheter hälso- sjukvårdspersonal har:

”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt

arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En

patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som

uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och

genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och

respekt”

(SFS, 1998:531)

I omvårdnadsarbetet kan beröring vara ett sätt att närma sig patienten och skapa en

mellanmänsklig relation.

”Att låta beröring bli viktig i vården, är att låta människorna bli

viktiga – både de som behöver bli berörda för att de är sjuka och de

som berör, nämligen vårdpersonalen”

(Uvnäs-Moberg, 2000, s. 34)

Enligt Dossey et al. (1995) innebär omvårdnad:

”Att hålla handen beskrivs som ett positivt sätt att kommunicera och

det kan bryta barriärer. Genom beröring kan sjuksköterskan visa

medmänsklighet och förståelse för patienten”

(Dossey et al., 1995, s. 543)

Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om egna känslor kring beröring, men också vem

det känns komfortabelt att ge det till. Annars kan effekterna utebliva. Alla vill inte ta emot

komplementär behandling eller ge det och det är viktigt att gå försiktigt fram. För att god

omvårdnad ska genomföras är det viktigt att sjuksköterskan ställer öppna frågor till patienten.

Det gäller även vid beröring mellan sjuksköterska och patient; ”skulle det kunna hjälpa dig att

jag höll din hand en stund?” (ibid, 1995, s. 544) är en inledande fråga där patienten kan svara

ja eller nej. Det är viktigt att klargöra och lyssna på hur patienten vill ha det. Faktorer som

uppväxt, kultur, och religion bör beaktas (ibid, 1995).

Problemformulering

Terapeutisk beröring och taktil massage är två varianter av komplementära behandlingar.

Under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) reflekterades att komplementära

behandlingsmetoder inte användes. Tanken föddes att belysa effekter av terapeutisk beröring

och taktil massage i en litteraturstudie. Behovet av ökad och aktuell kunskap inom de båda

områdena är bristfällig. Inom hälso- och sjukvården är sjukvårdspersonal och

omvårdnadsforskare restriktiva vad gäller komplementär behandling. En bidragande faktor till

problemet är okunnighet inom alternativ och komplementär behandling och att det inte anses

9

som evidensbaserad omvårdnad. Evidensbaserad omvårdnad innebär enligt Forsberg och

Wengström (2008) en medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga

vetenskapliga faktaunderlag inom medicinskt arbete.

I rapporten av statens offentliga utredningar (SOU 2009:43) ska all medicinsk forskning syfta

till att lösa hälsoproblem och att finna faktorer som främjar hälsa och ger ökad livskvalitet

bland befolkningen. I Sverige har en nedgång uppmärksammats inom forskning vid

jämförelse av andra internationella länder. En av orsakerna är bristen på finansiering där

lågkonjunkturen kan ses som bidragande faktor. Syftet med svensk forskning är att förbättra

befolkningens hälsa dels genom utbildning, dels genom effektivare överföring av forskning

och dels genom kunskap till klinisk verksamhet samt nybildning inom läkemedels- och

medicinsktekniskt näringsliv. Inom hälso- och sjukvården ökar kostnaderna och de

livsstilsrelaterade sjukdomarna mer och mer för varje år. De bidragande faktorerna är felaktig

kosthållning, mindre fysisk aktivitet samt sociala aspekter (ibid, 2009:43).

Syfte

Syftet var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Metod

Metoden som har använts är en litteraturstudie och den påbörjas med en problemformulering

inom ett valt ämne. Därefter sker litteraturstudien i tre olika steg. Detta innebär enligt

Forsberg och Wengström (2008) att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa

litteraturen. Aktuell och tidigare kunskap inom området har studerats för att skapa

gynnsammare förutsättningar för berörd litteraturstudie (Backman 2008). All redovisad data i

litteraturstudien ska bygga på vetenskapliga tidskriftsartiklar eller andra vetenskapliga

rapporter (Polit & Beck 2008). Metoden har i möjligaste mån beskrivits i detalj för att en

replikation ska kunna tillämpas. En replikation är en metod där det ska vara möjligt för någon

annan att upprepa ett tillvägagångssätt under noggranna och näst intill identiska förhållanden

(Backman 2008). Litteraturstudien bygger på Polit och Beck´s (2008) modell för

litteraturstudier i nio steg och beskrivs nedan:

Formulera syfte och eventuella frågeställningar.

Utforma en sökstrategi, välja databaser och identifiera sökord.

Söka efter, identifiera och ta fram potentiella artiklar.

Välja ut artiklar efter relevans och lämplighet. Sortera och ta bort irrelevanta och

olämpliga artiklar.

Läsa utvalda artiklar.

Sammanfatta informationen från artiklarna.

Kritiskt granska artiklarna.

Analysera all information ur artiklarna och identifiera teman.

Sammanställa materialet.

Fritt översatt (Polit & Beck, 2008, s.108)

10

Litteratursökning

Litteratursökningen gjordes i de elektroniska databaserna PubMed och CINAHL. PubMed är

en databas som omfattar medicinska- omvårdnadsmässiga- och hälsotidsskrifter och CINAHL

är en databas för sjuksköterskor som innehåller omvårdnads- och hälsotidsskrifter (Polit &

Beck 2008). Medical Subjekt Headings, (MeSH) är ett sökverktyg i PubMed som kallas för

tesaurus. Tesaurus innehåller ämnesord och är ett effektivt hjälpmedel som underlättar

sökning för att få en specifikare innehållsmässig sökning. Trunkering, (*) användes i PubMed

vid nurs* och i CINAHL vid nurs* och tact*. Det är ett sökverktyg som används vid sökning

på del av en sökterm eller när variation på termer är önskvärt. För att specificera sökningarna

användes kombinationsorden AND och OR (Backman 2008). I CINAHL användes MM

(huvudämnesrubrik) markerad med (#). Inklusionskriterier för urvalet av de valda artiklarna

var att de skulle vara av kvalitativ eller kvantitativ ansats, från jan 2000- mars 2010, beröra

olika sjukdomstillstånd och vara vetenskapligt granskade och publicerade i en vetenskaplig

tidskrift. Artiklarna skulle vara på engelska, svenska eller norska. Exklusionskriterier för

studien var reviwartiklar, barn < 19 år, psykiatri och artiklar där abstrakt inte fanns med.

I PubMed användes limits vid abstract och alla vuxna >19 år. MeSH-termerna complementary

therapies, methods, therapeutic touch, touch, relaxation, massage therapies, anxiety, fatigue,

pain och oxytocin användes vid sökning. MeSH-termen complementary therapies

kombinerades med synonymer för att få fram fler specifika artikelträffar. Det resulterade i

färre antal träffar och ej relevanta artiklar. Nurs* har kombinerats med flera sökord men det

gav opassande och icke relevanta sökträffar. Nedan i tabell ett, under sökning ett,

kombinerades alla sökord med AND istället för det slutliga OR, det resulterade i enbart en

sökträff. MeSH-termen, therapeutic touch gav flest och relevantast sökträffar när de

kombinerades vid ett flertal sökningar. När sökordet tactile massage användes innehöll

artiklarna uteslutande om gravida, spädbarn och neonatalvård. Sökordet tactile massage har

kombinerats med flera sökord bland annat med pain, fatigue, therapeutic touch och

complementary methods men det gav inte fler artikelträffar.

Undantag vad gäller limits gjordes i PubMed, nedan i tabell ett. I sökning sju i tabell ett

användes limits på humans och en tidsbegränsning på två år. Orsaken var att sökning på

oxytocin gav sökträffar där artiklarna uteslutande handlade om studier om råttor av Uvnäs-

Moberg, som har publicerat åtskilliga studier inom området. Tidsbegränsning gjordes för att

reducera antalet sökträffar. Under sökning åtta användes inga limits, vid användning av limits

minskade sökträffar, det gav endast sex artikelträffar. En tidsbegränsning på fem år gjordes

vid sökning tio på grund av för få sökträffar och icke relevanta sökträffar som till största delen

handlade om andra komplementära behandlingsmetoder exempelvis reiki. I sökning 13

provades olika tidsbegränsningar, därför att när tidsbegränsning inte användes var antalet

sökträffar över 2000. När limits användes på två år istället för fem år minskade sökträffarna

med 400. Det slutliga antalet sökträffar i sökning 13 blev omfattande men på grund av risken

att mista relevant sökträff gjordes urval ett ändå.

Vid sökningen i CINAHL användes headings och sökorden therapeutic touch, nurs*, effects

och biomedical fields. För att utöka antal träffar gjordes ingen tidsbegränsning på terapeutisk

beröring i tabell två under sökning ett. Alla artiklar innehöll abstract och var granskade.

Litteraturstudier om terapeutisk beröring har främst gjorts under 1970- talet av Dolores

Krieger och därför gjordes inga limits vid den sökningen. Sökordet fields användes för att

begränsa sökningen (Backman 2008). De två artiklarna som fanns under biomedical fields

exkluderades inför urval två eftersom de visade sig vara reviewartiklar, fast limits på peer-

11

reviewed använts. Sökning på taktil massage resulterade i ett flertal artiklar som handlade om

förlossning, prematurbarn, gravida och amning. Manuella sökningar gjordes på Dolores

Krieger, therapeutic touch och Oschman för att fördjupa studien inför introduktionen. Antal

dubbletter räknades och markerades inom parantes med (**). Det var Henricson et al.

(2008a), Henricson et al. (2008b), Weze et al. (2004), Weze et al. (2005) som dominerade i

antal dubbletter i sökträffar, främst i PubMed.

Tabell 1. Elektronisk sökning i PubMed

Nr: Sökord Antal träffar Urval

1

Urval

2

Urval

3

1. Complementary therapies OR complement-

ary methods OR therapeutic touch OR tac-

tile touch OR tactile massage OR massage

therapies

42391

2. Nurs* 74208

3. Anxiety 45721

4. Physiological effects OR relaxation 35324

5. Fatigue 23330

6. Pain 185174

7. Oxytocin 178

8. Tactile massage 21 3 2 1

.9 Therapeutic touch AND tactile touch 60 2 1 1

10. Complementary methods AND therapeutic

touch

27 4

(1**)

11. Therapeutic touch AND 2 28 7

(3**)

12. Therapeutic touch AND 3 44 8

(3**)

6 1

13. Massage therapies OR therapeutic touch OR

tactile massage AND 5 AND 6

330 12

(2**)

5 2

14. Totalt antal valda sökträffar från PubMed 406 836 36

(9**)

14 5

(**) Dubbletter i PubMed

Tabell 2. Elektronisk sökning i CINAHL.

Redovisning av antal artiklar i PubMed och CINAHL.

Nr: Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

1. Therapeutic touch (TT) 388

12

2. Nurs* 103111

3. Effects 115009

4. Biomedical fields ; electromagnetic fields 384

5. MM electromagnetic fields (#)

177 2

6. 1 AND 5 2 1

7. 1 AND 2 233 16 (1**) 8 2

8. 1 AND 3 77 3 3 I

9. 1 AND 2 AND 3 38 4 (2**) 2 2

10. Oxytocin 314 1

11. Tact* 1184

12. 2 AND 4 AND 11 20388

13. 2 AND 11 AND 4 OR 5 0

14. Totalt antal artiklar CINAHL 241305 27 (3**) 13 5

15. Totalt antal artiklar i PubMed och CINAHL 648 141 63 (15**) 27 10

16. Antal valda artiklar från PubMed och

CINAHL

10

(**) Dubbletter i CINAHL

( #) Exakt huvudämne rubrik (MM)

Urval

I PubMed primärgranskades 36 abstrakt inför urval ett till urval två. De artiklar som

exkluderades från urval ett motsvarade inte syftet på grund av att de beskrev och studerade

patientupplevelser, sjuksköterskeupplevelser och specialistvård inom gynekologi. I urval två

valdes 14 relevanta artiklar ut som lästes i fulltext två gånger. Artiklarna som föll bort i urval

två studerade olika perspektiv bland annat inom patientens och sjuksköterskornas olika

synsätt på terapeutisk beröring och taktil massage. En artikel exkluderades därför att studien

hade studerat taktil massage hos både vuxna och barn, vilket inte belystes i abstrakt. Av 14

artiklar i urval två studerade tre artiklar hur sjuksköterskor ska lära sig att inta

13

massageterapeutens roll. De andra tre artiklarna från urval två studerade hur taktil massage

och terapeutisk beröring kan användas inom cancervård, om olika komplementära

behandlingsmetoder samt om patientupplevelser på taktil massage och terapeutisk beröring.

Urval tre resulterade i att det kvarstod fem artiklar som granskades med protokoll för

granskning av artiklar (Avdelning för omvårdnad 2004).

I CINAHL primärgranskades 27 abstrakt inför urval ett till urval två. Inför urval två lästes

artiklarnas abstract och resultat individuellt två gånger. Av de 14 artiklar som valdes bort

inför urval två var nio reviewartiklar fast limits används av peer reviewed. Två artiklar

handlade om etiska principer kring komplementära behandlingsmetoder, en artikel hade

granskat viljan att ta emot terapeutisk beröring och en artikel hade studerat hur terapeutisk

beröring påverkade hemoglobin och hematokritnivån i kroppen. Den sista artikeln som

exkluderades ur urval ett hade belyst vilka konsekvenser det får om inte patienten följs upp

och erbjuds terapeutisk beröring där hemma efter en sjukhusvistelse. Efter urval två lästes och

granskades 13 i fulltext inför urval tre och sju valdes ut. Två av sju artiklar från urval två till

urval tre valdes bort. Den första av de två som exkluderades hade studerat hur ett manuellt

tryck kunde minska smärtan vid en intramuskulär injektion och den andra artikeln visade sig

vara en reviewartikel.

Sökning i valda elektroniska databaser gav 10 artiklar och de kompletterades med manuell

sökning efter referens av Andersson et al. (2009) som gav två artiklar.

Databearbetning

De 12 artiklar som återstod efter urval tre lästes enskilt två gånger. Artiklarnas resultatdelar

analyserades noggrant. En analys av artiklarna gjordes för att identifiera likheter och mönster

i studierna. Det är av stor betydelse att välja studier med liknande resultat för att lättare kunna

bilda kategorier samt underkategorier (Polit & Beck 2008). Avsikten med att göra en

noggrann analys av artiklarnas resultat var att försäkra sig om att studiens syfte; belysa

effekter av terapeutisk beröring och taktil massage verkligen uppfylldes. Efter analys av

resultatet gjordes understrykningar och anteckningar med olika färgpennor för att välja ut de

delar till resultatet som ansågs relevanta för litteraturstudien. Resultatet av understrykningar

och anteckningar sammanställdes gemensamt för analys och för identifiering av

huvudkategorier, kategorier och underkategorier och för att finna likheter och olikheter i de

olika artiklarna. I resultatet bildades huvudkategori, kategorier och underkategorier.

Huvudkategori utgjordes av effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Etiska överväganden

Ett etiskt ställningstagande har antagits under litteraturstudien. Detta innebär att enbart välja

studier som har fått tillstånd från en etisk kommitté. Studier som saknar tillstånd från etisk

kommitté kan väljas där grundliga etiska överväganden har gjorts. Alla resultat skall redovisas

oavsett om de stöder eller inte stöder forskningsfrågan (Forsberg & Wengström 2008). I

litteraturstudien kommer inga resultat att förvrängas eller förskönas så att det passar

forskarens egen teori (Vetenskapsrådet 2005). Resultat kommer att presenteras på ett tydligt

och objektivt synsätt. Alla citat kommer att översättas ordagrant och anges på sitt

originalspråk. All forskning inom omvårdnad ska leda till ny evidensbaserad kunskap i den

kliniska verksamheten (Polit & Beck 2008).

14

Omvårdnadsforskningen baseras på fyra grundläggande principer: autonomiprincipen; innebär

rätten om självbestämmande, godhetsprincipen; eller att göra gott, principen att inte skada och

rättviseprincipen (Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning 2003). I Lag om etikprövning av

forskning som avser människor (SFS 2003:460) beskrivs etiska aspekter och riktlinjer om

etikprövning av forskning. Lagen syftar till att skydda den enskilda människan och att bevara

respekten för människovärdet vid forskning.

15

Resultat

Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar. De redovisas i artikelmatrisen; se bilaga 1.

I figuren nedan presenteras huvudkategori, kategori och underkategori. Huvudkategorier blev

effekter av terapeutisk och taktil beröring. Kategorier delades sedan in i tre delar;

psykologiska, fysiologiska och farmakologiska effekter. Underkategorier delades in tre delar

med en gemensam nämnare; påverkan på ångest, depression, trötthet, stress, rädsla och

livskvalitet och välbefinnande; påverkan på andning och cirkulation, smärta, oxytocin,

kortisol och noradrenalin och blodglukos och HbA1c; påverkan på läkemedelsanvändning.

Figur 1. Översikt över huvudkategori, kategorier och underkategorier

Effekter av

terapeutisk och

taktil beröring

Psykologiska

effekter

Fysiologiska

effekter

Farmakologiska

effekter

Påverkan på Ångest

Depression

Trötthet

Stress

Rädsla

Livskvalitet och

välbefinnande

Påverkan på Andning och cirkulation

Smärta

Oxytocin och kortisol

Blodglukos och HbA1c

Påverkan på

läke-

medels-

användning

16

Psykologiska effekter

Ångest

Sex studier visade en reducering av ångest efter behandling med terapeutisk beröring och

taktil massage (Henricson et al. 2008a; Rexilius et al. 2002; Sturgeon et al. 2009; Weze et al.

2004; Woods et al. 2002; Bergsten et al. 2005). Studierna gjordes inom cancervård,

intensivvård, demensvård och på sjuksköterskor som vårdat patienter som genomgått

stamcellstransplantation. Henricson et al. (2008a) påvisade att taktil beröring gav statistiskt

signifikant skillnad (p = 0.04) dag två och dag fyra för patienter inom intensivvårdsavdelning.

En jämförelse mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen gjordes som visade på att

interventionsgruppen hade lägre nivåer av ångest (p = 0.05) (ibid, 2008a). Rexilius et al.

(2002) fann att ångest minskade (p = 0.04) för mottagare efter healing touch och

massageterapi. Weze et al. (2004) påvisade minskad ångest efter terapeutisk beröring.

Sturgeon et al. (2009) använde mätinstrumentet, State and Trait Anxiety Inventory (STAI) för

att bedöma grad av ångest och fann en minskning från 38,5 till 35,4. Weze et al. (2004) och

Woods et al. (2002) visade en minskning av ångest efter behandling med terapeutisk beröring.

Bergsten et al. (2005) fann skillnader i ångestnivån efter behandling och beskrev följande: ”I

couldn’t relax… I felt kind of tense and awkward… I had a lot of anxiety in my body and

couldn’t rest afterwards either…” (ibid, 2005, s. 162).

Depression

Personal som vårdat patienter som genomgått autolog hematopoetisk stamcellstransplantation

fick prova på terapeutisk beröring och massage. Antalet depressioner reducerades för

massagegruppen och det åstadkoms en signifikant skillnad (p = 0.002) (Rexilius et al. 2002).

Efter behandling med terapeutisk beröring minskade depression för patienter med cancer i

studien av Weze et al. (2004).

Trötthet

Tre typer av trötthet mättes i studien för mottagare som vårdat patienter som genomgått

stamcellstransplantation. Skillnader fanns mellan kontrollgrupp och massageterapigruppen;

allmän trötthet (p = 0.029), minskad motivation (p = 0.0024) och känslomässig trötthet (p =

0.004). Inga signifikanta skillnader hittades för fysisk trötthet och aktivitet (Rexilius et al.

2002).

Stress

Fyra studier belyste effekter på stress efter behandling med terapeutisk beröring. De gjordes

inom cancervård, på reumatiska patienter, på sjuksköterskestudenter och givare samt frivilliga

patienter (Smith et al. 2007; Weze et al. 2004; Bergsten et al. 2005; Wilkinson et al. 2002).

Stressnivån föll markant efter behandling med terapeutisk beröring påvisade Smith et al

(2007) (p < 0.01 ). I studien av Weze et al. (2004) klassades stress som det allvarligaste

symtomet. Efter behandling minskade stress (p = 0.0004). I Smith et al. (2007) hade

sjuksköterskestudenter och givare en hög stressnivå från start och efter åtta veckors

behandling med terapeutisk beröring sänktes stressnivån (p = 0.001). Stressnivån sänktes

efter behandling med healing touch (Wilkinson et al. 2002).

17

Reducering av stress sågs hos reumatiska patienter efter behandling av taktil massage. Det

fanns skillnader mellan erfarenheter av effekter efter taktil massage enligt Bergsten et al.

(2005):

”because you relax in a new way and then after a few occasions it

becomes easier or better and better….” It was as if I were flying

around on a magic carpet….”

(Bergsten et al, 2005, s.162)

Rädsla

Oro minskade över tid för sjuksköterskestudenter och givare som gav terapeutisk beröring

(Smith et al. 2007). Woods et al. (2002) studerade effekter på patienter med Alzheimer som

behandlats med terapeutisk beröring. Dementa patienter visar ofta sin rädsla genom olika

uttryck och beteenden. Det kan yttra sig som en ständig oro och rastlöshet exempelvis

sökande, pekande, smällande och ”fly” beteenden. Efter behandling med terapeutisk beröring

minskade alla dessa yttringar och beteenden. Patienterna minskade sitt röstläge och

gångtempo från 48 % till 33 % över en tredagars behandlingsperiod och rädsla minskade (p =

0.012) (ibid, 2002). Weze et al. (2004) hittade inga statistiskt signifikanta förändringar i

känslor av panik, ilska, oförmåga eller handlingskraft för patienter med cancer.

Livskvalitet och välbefinnande

Välbefinnande och livskvalitet berördes i studier av Weze et al. (2004), Andersson et al.

(2004), Olsson et al. (2004), Sturgeon et al. (2009), Bergsten et al. (2005) och gjordes inom

cancer-, stroke-, reumatisk vård och diabetesvård. I Weze et al. (2004) ökade nivåerna av

avslappning (p = 0.001) och bemästring (p = 0.0004). Taktil massage gav en högre

livskvalitet för patienter med stroke påvisade Olsson et al. (2004). För att mäta livskvalitet

hade Nottingham Health Profile (NPH) använts. Det är ett mätinstrument som består av ett

standardiserat frågeformulär som mäter upplevd livskvalitet. En signifikant skillnad (p =

0.025) sågs mellan massagegrupp och kontrollgrupp (ibid, 2004). En signifikant skillnad i

välbefinnande kunde inte ses för patienter med bröstcancer före och efter behandling med

massageterapi (Sturgeon et al. 2009). Reumatiska patienter kände sig mer harmoniska och

hela efter taktil massage (Bergsten et al. 2005). Patienter med diabetes typ 2 besvarade ett

strukturerat frågeformulär om välbefinnande och hälsa om taktil massage. Patienterna ansåg

att taktil massage var behagligt och avkopplande för både kropp och själ. Under behandling

upplevde patienterna en bättre inre harmoni och de blev fulla av energi. Studiens resultat

påvisade att patienternas välbefinnande inte förändrades avsevärt (Andersson et al. 2004).

Fysiologiska effekter

Andning och cirkulation

I fem studier av Henricson et al. (2008a), Billhult et al. (2009a), Andersson et al. (2004),

Smith et al. (2007) och Wilkinson et al. (2002) undersöktes sambandet mellan terapeutisk

beröring och taktil massage gällande blodtryck, hjärtfrekvens (HR) och andningsfrekvens

(AF). I Henricson et al. (2008a) hittades inga signifikanta skillnader mellan systoliskt

blodtryck (SBP), HR och diastoliskt blodtryck (DBP). Det fanns inga skillnader mellan HR

och DBP före eller efter taktil beröring. Däremot visade DBP en liten minskning på dag tre,

18

fyra och fem efter taktil beröring. Studien gjordes inom intensivvård. Billhult et al. (2009a)

fann att med effleurage (en lätt massage) så minskade hjärtfrekvensen avsevärt (p = 0.04)

jämfört med kontrollgruppen för kvinnor med bröstcancer. SBP minskade i hög grad med

effleurage jämfört med kontrollgruppen (p = 0.03). DBP minskade jämfört med

kontrollgruppen men denna skillnad var inte signifikant (ibid, 2009a). Enligt Andersson et al.

(2004) visades en signifikant minskning av puls (p <0.05) men inte i SBP eller DBP för

patienter med diabetes typ 2. Människans energifält påverkades av terapeutisk beröring. Det

gav ett minskat blodtryck efter åtta veckors behandling. Det gjordes även jämförelser av puls

och blodtryck före och efter behandling (p = 0.01). SBP sänktes under behandling medan

DBP var relativt stabilt. Pulsen påverkades olika mycket under åtta veckors behandlingstid

(Smith et al. 2007). I studien av Wilkinson et al. (2002) förbättrades andningen för patienter

med astma efter terapeutisk beröring.

Smärta

Sturgeon et al. (2009) Smith et al. (2007), Weze et al. (2004), Bergsten et al. (2005) och

Wilkinson et al. (2002) kom fram till att smärta minskade efter behandling med terapeutisk

beröring och terapeutisk massage. Smärta minskade för patienterna med cancer (p = 0.019)

(Weze et al. 2004). Efter terapeutisk beröring fick sex av 11 patienter (55 %) smärtlindring

(Wilkinson et al. 2002). I Smith et al. (2007) ingick 22 kvinnor, och sju av dem (32 %) fick

smärtlindrande effekt av terapeutisk beröring. Sjuksköterskestudenterna och givare upplevde

en successiv minskning av smärta varje vecka under en åtta veckors period (p < 0.001) (Smith

et al. 2007). Sturgeon et al. (2009) påvisade att patienter med bröstcancer upplevde

smärtlindring efter terapeutisk massage. Smärta minskade för patienter med reumatiska

sjukdomar efter behandling med taktil massage (Bergsten et al. 2005).

Oxytocin, kortisol och noradrenalin

Terapeutisk beröring och taktil massage gav hormonella effekter i fem studier (Henricson et

al. 2008a; Henricson et al. 2008b; Billhult et al. 2009a; Andersson et al. 2004; Woods et al.

2002). Studierna genomfördes inom cancer, diabetes, demens och intensivvård. Det fanns en

liten signifikant skillnad i utsöndring av noradrenalin på dag ett (p = 0.01) och på dag två (p =

0.04) (Henricson et al. 2008a). I en annan studie av Henricson et al. (2008b) mättes

oxytocinnivåer hos män och kvinnor vid en intensivvårdsavdelning under en period av sex

dagar. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan oxytocinnivåer varje dag och under sex

dagar för interventionsgruppen som fick taktil beröring. Däremot visade interventionsgruppen

en stabilitet i oxytocinnivåer före behandling av taktil beröring. Jämförelse mellan

interventionsgruppen och kontrollgruppen gjordes. Den visade inte någon signifikant skillnad

mellan nivåer av oxytocin efter taktil beröring och standardbehandling. Kontrollgruppen fick

genomgå en standardbehandling där de fick vila en timme varje dag, därefter mättes

oxytocinnivåerna. För kvinnor och män sågs en oxytocinökning dag fyra och dag fem i

kontrollgruppen (ibid, 2008b). I interventionsgruppen hade kvinnorna en ökad oxytocinnivå

dag tre under mätningsperioden. I studien jämfördes inte oxytocinnivåer mellan kvinnor och

män. Ett intressant bifynd visade under studiens gång att skillnader fanns mellan kvinnor och

män. Kvinnor i kontrollgruppen hade en ökning av oxytocinnivåer dag tre och dag sex. En

signifikans minskning (p = 0.05) av oxytocinnivåer observerades för män i kontrollgruppen

innan standardbehandling under sex dagar. För kvinnor i interventionsgruppen ökade

oxytocinnivåerna dag tre och sex. Studien är den första som undersökte oxytocinnivåer efter

behandling med taktil beröring (ibid, 2008b). Oxytocinnivåerna ökade inte av terapeutisk

beröring menade Andersson et al. (2004) för patienter med diabetes typ 2. I studien av Woods

19

et al. (2002) fanns ingen signifikant skillnad på kortisolnivåer som uppmättes i urin eller i

saliv för dementa patienter efter behandling med terapeutisk beröring. Det visade sig vara en

svag korrelation mellan beteende och kortisolnivåer i urin (r = 0.152 ). Kortisolnivåer i

saliven (r = 0.102) var under oro förhöjda över olika tidsperioder i studien (ibid, 2002). I

Billhult et al. (2009a) mättes kortisolnivå i saliv och det fanns det inga signifikanta skillnader

mellan grupperna av patienter med bröstcancer.

Blodglukos och HbA1c

Taktil beröring och taktil massage påvisade skillnader mellan blodglukosnivåer efter

behandling (Andersson et al. 2004; Henricson et al. 2008a). Studierna gjordes vid intensiv-

och diabetesvård. Enligt Andersson et al. (2004) påverkas blodglukos kortsiktigt av taktil

massage hos kvinnor med diabetes typ 2. En signifikant minskning påvisades av blodglukos

(p <0.05). I studien ändrades antidiabetika för tre patienter (metformin, glibenklamid,

glimepirid). Detta gjordes på grund av risken för hypoglykemi och för att patienterna inte

skulle utsättas för allvarliga risker under studiens gång. När blodglukos av dessa tre patienter

exkluderades från analysen visade resultaten en betydande minskning av blodglukos men inte

signifikant. HbA1c sänktes efter behandling med terapeutisk beröring och var oförändrat när

mätning gjordes tre månader efter. Sänkningen förklarades med att stresshormonerna sänktes

genom påverkning från hypotalamus, hypofysen och binjuren. Studien är den första som

visade att HbA1c kunde påverkas av terapeutisk beröring (ibid, 2004). En signifikant skillnad

visades dag två (p = 0.04) när interventionsgruppen och kontrollgruppen jämfördes på

intensivvårdsavdelningen. De olika grupperna bedömdes efter taktil beröring och efter

standardbehandling gällande blodglukosnivå. Det framgick att blodglukosnivåerna ökade efter

taktil beröring och minskade efter standardbehandling (Henricson et al. 2008a).

Farmakologiska effekter

Läkemedelsanvändning

En minskning av användning av farmaka sågs i studier av Olsson et al. (2004), Andersson et

al. (2004) och Henricson et al. (2008a). I Henricson et al. (2008a) fanns det ingen signifikant

minskning av sedativa och insulinterapi i interventionsgruppen under de fem dagar som

studien gjordes. Interventionsgruppen visade på ett minskat behov av sömnmedel men

skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot visade kontrollgruppen på en signifikant

skillnad dag ett (p = 0.05) och dag fyra (p = 0.03) där kontrollgruppen behövde en mindre

insulinbehandling. Medicineringen reducerades på tablettbehandlade diabetespatienter med

ungefär 50 % efter terapeutisk beröring (Andersson et al. 2004). Olsson et al. (2004) påvisade

att taktil massage gav en minskad användning av läkemedel. Före interventionen använde sex

av 13 patienter med stroke (46,2 %) i massagegruppen inga läkemedel mot depression,

smärta, sömnproblem eller oro. I kontrollgruppen använde sex av 17 patienter (35,3 %) inga

läkemedel. Massagegruppen förbrukade mindre läkemedel än kontrollgruppen, 18,4 %

jämfört med 27,7 %. Skillnaden var tydligast vid smärta där massagegruppen förbrukade 25

% av läkemedel jämfört med kontrollgruppen 37 %. Differenser fanns i användning av

antidepressiva läkemedel jämfört med massagegruppen och kontrollgruppen.

Massagegruppen förbrukade 20 % och kontrollgruppen 36 %. Ingen statistiskt signifikans

fanns (ibid, 2004). Fyra veckor efter utskrivning från strokeavdelningen påvisades markanta

skillnader i läkemedelsförbrukning. I massagegruppen var fem av 12 patienter (41,7 %) och

kontrollgruppen tre av 15 patienter (20 %) läkemedelsfria (p = 0.42). I studien påvisades det

att 58,3 % i massagegruppen och 40 % i kontrollgruppen avslutade sin medicinering mot

20

smärta. Konsumtionen av antidepressiva minskade och resulterade i att 67,7 % i

massagegruppen och 40 % i kontrollgruppen blev helt läkemedelsfria (ibid, 2004).

Diskussion

Syftet var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring. Huvudresultatet påvisade att

terapeutisk och taktil beröring minskade främst i ångest och smärta samt ökade

välbefinnandet och livskvalitet. HbA1c stabiliserades kort- och långsiktigt.

Läkemedelsanvändningen minskade efter behandling. Resultatet påvisade skillnader av

blodtryck, puls och andning.

Resultatdiskussion

Resultatet påvisade att terapeutisk och taktil beröring är behandlingsmetoder som i hög grad

kan användas som ett komplement till medicinsk behandling. I nuläget saknas evidens för att

införande av den här formen av nytänkande skall kunna införas inom kommun och landsting i

Sverige. Det behövs mer forskning, finansiering och pionjärer inom ämnet. De viktigaste

psykologiska effekterna av terapeutisk och taktil beröring i resultatet var påverkan på ångest,

stress, livskvalitet och välbefinnande. Resultaten överensstämmer med en studie av Billhult et

al. (2009b). Där upplevde patienter med ångestproblematik en reducering av ångest. De ökade

sitt självförtroende, förbättrade välbefinnandet, kände sig mer harmoniska och blev fyllda av

energi efter behandling med lätt massage. Energi och sömn förbättrades för patienter efter

taktil massage (Andersson et al. 2009). Upplevelsen av taktil beröring innebar en känsla av att

vara ”här och nu” för patienten (Henricson et al 2009). Massageterapi var ett effektivt sätt att

reducera ångest, smärta och oro hos patienter efter hjärtoperation (Bauer et al 2010). Taktil

massage gav ett ökat välbefinnande och avslappning (Ardeby et al. 1995). Ett liknande

resultat hade Pohl et al. (2007). De studerade effekter av terapeutisk beröring på patienter med

cancer. Behandlingen varade i tio dagar, där mätningar gjordes första dagen och tionde dagen.

Antalet depressioner hade minskat med 22 % efter dag tio. Patienterna kände sig avslappnade

efter dag ett, men efter tio dagar hade avslappningskänslan avtagit med 25 % Den inre

harmonin som patienterna kände var relativt god från dag ett och ökade ytterligare och med

13 % efter dag tio. Välbefinnandet hos patienterna minskades från dag ett till dag tio med 5 %

(ibid, 2007).

Patienterna med cancer i studien av Post-White et al. (2003) påvisade skillnader mellan

massage och beröringsgruppen. Massagegruppen reglerade sinnesstämningen men reducerade

ångest. Detta styrker litteraturstudiens resultat där det framkom att ångest och depression

minskades efter behandling. Beröringsgruppen sänkte sinnesstämningen och minskade

tröttheten (ibid., 2003). Albert et al. (2009) studerade effekter av massageterapi efter

hjärtoperation på manliga, äldre och överviktiga patienter. Efter operation fanns det inga

signifikanta skillnader mellan interventions - och kontrollgrupp gällande ångest och

depression. Detta motbevisar litteraturstudiens resultat där det framkom att ångest minskade

efter behandling. En studie av Bauer et al. (2010) belyste också massageterapi gjord efter

hjärtoperation. Interventionsgruppen hade dag två och fyra postoperativt minskat ångest och

muskulära spänningsnivåer. Kontrollgruppen fick standardvård och uppmätte likartat resultat

som interventionsgruppen dag fyra. Även dag två hade kontrollgruppen minskad ångest och

muskulära spänningar. De viktigaste fysiologiska effekterna i resultatet var påverkan på

andning och cirkulation, smärta, oxytocin. I studien (ibid, 2010) påvisades sänkt AF i

interventionsgruppen dag två och dag fyra efter behandling med massage. Dag tre hade

interventionsgruppen ökad smärta efter massage. I kontrollgruppen fanns inga signifikanta

21

skillnader. Inga skillnader påvisades efter hjärtoperation i AF mellan interventions- och

kontrollgrupp (ibid, 2009). En liten skillnad sågs i förekomst av förmaksflimmer

postoperativt; interventionsgruppen låg 3 % lägre än kontrollgruppen. Interventionsgruppen

hade lägre SBP och DBP första postoperativa dagen men efter fjärde dagen fanns ingen

skillnad mellan grupperna (ibid, 2009). I studien av Post-White et al. (2003) reducerades AF,

HR, AF, SBP och DBP efter behandling med massage och beröring jämfört med

kontrollgrupp. Det fanns skillnader mellan massage och beröring mellan grupperna i grad av

smärta där den djupgående massagen hade bättre effekt mot smärta. Detta stärker

litteraturstudien där smärta minskade efter behandling med taktil massage. Patienterna med

cancer i studien av Pohl et al. (2007) hade minskad smärta med 11 % från dag ett till dag tio

efter behandling med terapeutisk beröring. I resultatdelen visade sig en märklig observation i

studien av Henricson et al. (2008b) där kvinnornas oxytocinnivåer i både interventions- och

kontrollgrupp ökade dag tre och dag sex efter behandling med taktil beröring respektive

standardbehandling. Hos männen i kontrollgruppen minskade oxytocinnivåerna successivt

under sex dagars period innan standardbehandling gavs. En bidragande faktor till minskad

oxytocinnivå är läkemedel (ibid, 2008b). Stress studeras oftare än lugn och ro. Endast 10 %

av all forskning inom studier av autonoma nervsystemet tillägnas parasympatiska

nervsystemet. Vid vetenskapliga konferenser berörs forskning om stress och smärta. Uvnäs-

Moberg (2000) menar att det istället skulle belysas forskning om lugn, ro och välbefinnande.

Det finns flera orsaker till att forskningen är snedvriden. En orsak är att effekter som rör lugn

och ro inte kan ses direkt och att effekterna kommer långsamt och gradvis. En annan orsak är

att sambandet oxytocin och lugn och ro- effekter (ibid 2000). Oxytocin och antidepressiva

läkemedel; selektiva serotoninåterupp-tagshämmare (SSRI-preparat), ökar signalsubstansen

serotonin (Simonsen et al. 2006). I studier gjorda av Uvnäs-Moberg påvisas att det ännu inte

finns tillräckligt med bevis som rör sambandet. Terapeutisk och taktil beröring kan på sikt

leda till minskad förbrukning av antidepressiva (ibid, 2000).

I en studie av Lämås (2009) undersöktes mjuk magmassage och dess betydelse för mag-

tarmfunktion. Resultatet visade efter åtta veckors massagebehandling på en förbättrad

tarmperistaltik med fler tarmtömningar, mindre buksmärtor och ökad livskvalitet för

interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Förbrukning av laxantiaanvändning var

oförändrad över kort tid. Studien bör enligt Lämås (2009) göras under en längre period för att

bevisa kostnadseffektivitet gällande mag-tarmproblem och att påvisa förändringar i

laxantiaförbrukning (ibid, 2009). Ardeby et al. (1995) påvisade också att taktil massage

förbättrade mag-tarmfunktionen. Efter behandling med taktil massage förbättrade patienterna

sin allmänna dagliga livsfunktion, (Olsson et al. 2004). Glykerat hemoglobin (HbA1c) är ett

genomsnittsmått på hur plasmaglukosnivån har legat de senaste sex-åtta veckorna

(Quittenbaum 2007). Studier har visat att massage och beröring påverkar HbA1c (Andersson

et al. 2004). Kortisol är ett stresshormon som kan mätas i blod, urin och saliv. Vid beröring

minskar nivån av kortisol i kroppen (Birkestad 1999).

Intensivvårdssjuksköterskan och forskaren Maria Henricsons har publicerat en avhandling om

oxytocin (refererad i Carlsson 2008). Hypotesen var att undersöka i vilken grad

oxytocinnivåer kunde öka efter behandling med taktil beröring utifrån professorn Uvnäs-

Mobergs forskning. Resultatet påvisade ingen signifikant skillnad mellan dem som fick taktil

beröring och dem som inte fick. Oxytocinnivån ökade inte av taktil beröring däremot

minskade ångestnivån (ibid, 2008). Resultatet visade skillnader i jämförelse med Uvnäs-

Mobergs forskning om oxytocin. Uvnäs-Moberg (2008) svarade med en artikel i

Omvårdnadsmagasinet där hon argumenterade för att Henricsons inte beskrev skillnaden

mellan effekter av oxytocin på ett korrekt sätt. Hon pekade på att det finns skillnader gällande

22

oxytocin som utsöndras i hjärnan och oxytocin som utsöndras i blodet. En sammanfattande

förklaring av oxytocinets två olika funktioner beskrevs i artikeln och avslutningsvis

försvarade Uvnäs-Moberg (2008) sin forskning. Hon hävdade att Henricson inte kunde

förvänta sig någon ökning av oxytocinnivån i blodet på grund av oxytocinutsöndring i hjärnan

som aktiverades i samband med behandling. Uvnäs-Moberg (2008) menade att

komplementära behandlingsmetoder inte skall belastas av osanna påståenden som ytterligare

försvårar användningen av dessa behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården. I artikeln

(ibis, 2008) presenterades ny forskning om män som fick tillfört oxytocin via nässpray.

Effekterna av nässprayen resulterade i att männen blev mindre rädda och stressade samt att de

kände sig mer sociala och optimistiska. Uvnäs-Moberg (2008) forskningsresultat om oxytocin

har ifrågasattes av fyra andra forskare. Argumentet skulle vara att Uvnäs-Mobergs resultat

inte är replikerbara på grund av att ingen annan forskare har kunnat upprepa

forskningsresultatet (Carlsson 2008). I Miami, USA vid Touch Research Institute (TRI) har

effekter av beröring och massage undersökts i flera år. Där har forskare påvisat att massage

dämpar ångest, skapar lugn och avslappning på både vuxna och barn (Uvnäs-Moberg 2000).

En studie gjord av Wilkinson et al. (2002) belyser den psykologiska betydelsen vid vetskapen

om utövarens utbildning. Det visar sig påverka upplevelsen och effekten av terapeutisk

beröring. Terapeutisk beröring som utövades av personal med högre utbildning gav en bättre

effekt än om personal med lägre utbildning utövade beröringen.

Metoddiskussion

Litteraturstudie har använts som metod och har genomförts efter modell av Polit och Beck

(2008). Harvardsystemet användes som referensteknik enligt avdelning för omvårdnad

(2004). Från början var syftet att belysa patientens upplevelse av terapeutisk beröring. Vid

granskning av tidigare gjorda litteraturstudier fann författarna att en liknande litteraturstudie

genomfördes vid Karlstads universitet år 2008. Syftet ändrades till att belysa fysiologiska

effekter av terapeutisk beröring med inriktning mot palliativ vård. Vid sökning i PubMed och

CINAHL blev antalet sökträffar för omfattande att studera och ämnet blev för stort. Vid en

diskussion mellan författarna valdes ämnet palliativ vård bort och ersattes med taktil massage.

Begreppen therapeutic touch, healing touch, tactile massage och tactile touch förväxlas ofta

med varandra i artiklarna, speciellt i amerikanska artiklar och tidskrifter och därför valdes

artiklar som berörde alla begreppen för att förhindra felaktig tolkning. Alla begreppen

förklaras i introduktionen. Det slutliga syftet i litteraturstudien blev, att belysa effekter av

terapeutisk beröring och taktil massage. Författarna valde att generalisera begreppet effekter

för att under resultatdelen specificera detta genom att kategorisera. Sökningar gjordes i

databaserna PubMed och CINAHL. En sökning gjordes även i AMED utan relevanta

sökträffar. Manuella sökningar gjordes på Dolores Krieger, therapeutic touch, Oschman och

genom andra artiklars referenser. Sökorden var complementary therapies, complementary

methods, therapeutic touch, touch, tactile massage, tactile touch, physiological effects och

relaxation, massage therapies, anxiety, fatigue, pain, oxytocin, effects och biomedical fields.

Dessa skiljde sig i PubMed och CINAHL för att få fram ett bredare register av sökträffar. I

PubMed uppstod problem vid kombination av sökord. Therapeutic touch och tactile massage

resulterade i för smalt antal sökträffar. Vid kombination med sökorden anxiety, fatigue och

pain ökade antalet sökträffar. Nurs* har kombinerats med flera sökord men det gav

opassande och olämpliga sökträffar i PubMed. Nurs* och tact* gav däremot relevanta

sökträffar i CINAHL. Vid användning av sökordet oxytocin i PubMed inträffade ett problem.

Fem vetenskapliga artiklar av Uvnäs-Moberg som var av stort intresse för aktuell

litteraturstudie, exkluderades enbart för att studierna var gjorda på råttor. Om artiklarna hade

inkluderats i litteraturstudien hade resultatet i underkategori om oxytocin varit annorlunda och

23

istället påvisat vetenskapliga effekter av oxytocin som beskrivs i introduktion. Enligt Polit och

Beck (2008) skall en litteraturstudie inte vara för inaktuell. En begränsning av tidsperiod

valdes på tio år för att få fram aktuell forskning. Dock gjordes ett fåtal undantag genom

utökad eller minskad av tidsperiod i PubMed och CINAHL.

I berörd litteraturstudie har författarna använt fyra randomiserade kontrollerade studier (RCT-

studier) för att litteraturstudien ska anses vara av ett högre bevisvärde. Citat har använts för

att stärka resultatet ytterligare. Valda vetenskapliga artiklar har noggrant valts ut och

artiklarna har varit av medelhög och hög kvalitet. Litteraturstudiens svaghet är författarnas

förförståelse om begreppen terapeutisk och taktil beröring. Författarna har arbetat med

respektive förförståelse och det har inneburit att författarna har via vetenskapliga artiklar

inhämtat ny empirisk kunskap samt granskat respektive begrepp med ett kritiskt tänkande.

Därefter har författarna ställt sig kritiska frågor och skapat sig en ny objektiv uppfattning om

begreppen.

Klinisk betydelse

Det grundläggande inom omvårdnad är att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten. Det

innebär att lyssna, tillgodose patientens behov och fokusera på det friska. För att främja en

god omvårdnad och hälsa kan komplementära behandlingsmetoder användas och kombineras

med evidensbaserad forskning. I litteraturstudien framkom det att terapeutisk och taktil

beröring kan ge en reducering av ångest, stress och smärta, ökad livskvalitet och ökat

välbefinnande, blodtryckssänkning, ökad cirkulation och förbättrad andning samt stabilt

HbA1c. Detta kan göra att läkemedelskostnader och antal vårddygn minskar, vilket i sin tur

leder till en förbättrad ekonomi inom hälso- och sjukvård. Resultatet från litteraturstudien

visar att komplementära behandlingsmetoder såsom terapeutisk och taktil beröring skulle

kunna användas i större utsträckning inom hälso- och sjukvård, främst inom psykiatri och vid

rehabilitering av sjukskrivna patienter. Behandlingen är lätt att utföra och är inte tidskrävande.

En komplementär behandling behöver inte innebära helkroppsbehandling, utan kan göras på

valfri kroppsdel. Synen på komplementära behandlingsmetoder behöver ändras och utbildning

om metoderna bör ingå i sjuksköterske- och läkarutbildningen.

Framtida forskning

För att terapeutisk beröring och taktil massage ska anses som evidensbaserad omvårdnad

behövs fler kvantitativa och RCT-studier för att metoderna ska bli erkända som

komplementära behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården. Det kan påverka skeptiker

att ändra sitt synsätt och acceptera metoderna. I framtida forskning betonar Uvnäs-Moberg

(2000) vikten av komplementära terapier i sjukvården där tonvikten ska handla om närhet och

kontakt. Många forskare anser att resultat av beröring och massage är svårtolkade och

begränsade på grund av att kontrollgrupper många gånger saknas i studierna och därför håller

de inte måttet på vetenskaplighet (ibid 2000).

24

Slutsats

Dagens sjukvård innebär en stressad tillvaro för personalen och minskad direktkontakt med

patienterna. Krav på effektivitet, ekonomi och att hålla tidsramen ställs på sjukvårdspersonal.

Patienterna blir lidande och de känner sig inte sedda. Genom att införa terapeutisk och taktil

beröring inom hälso- och sjukvård kan en värdefull stund skapas där patienten är i fokus. Det

ger både patient och sjuksköterska en lugn och rofylld stund tillsammans.

25

Referenser

Albert, N.M., Gillinov, A.M., Lytle, B.W., Feng, J., Cwynar, R. & Blackstone, E.H. (2009). A

randomized trial of massage therapy after heart surgery. Heart & Lung: The journal of acute

and critical care, 38 (6), 480-490.

Andersson, K., Wändell, P. & Törnkvist, L. (2004). Tactile massage improves glycaemic

control in women with type 2 diabetes: a pilot study. Practical diabetes international, 21 (3),

105-109.

Andersson, K., Törnkvist, L. & Wändell, P. (2009). Tactile massage within the primary health

care setting. Complementary therapies in clinical practice, 15, 158-160.

Ardeby, S., Birkestad, G., Elmsäter, M. & Uvnäs-Moberg, K. (1995). …med händer som

redskap. Umeå: SHI Läromedel.

Ardeby, S. (1997). Taktil massage i vård och omsorg. Sjukskötersketidningen, 12 (4), 107-

110.

Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004).

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete, 15hp

(kurskod: OMGC21, rev 2009-01-27). Karlstad: Karlstad universitet.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bauer, B.A., Cutshall, S.M., Wentworth, L.J., Engen, D. Messner, P.K., Wood, C.M., Brekke,

K.M., Kelly, R.F. & Sundt III, T.M. (2010). Effect of massage therapy on pain, anxiety, and

tension after cardiac surgery: A randomized study. Complementary therapies in clinical

practice, 16 (2), 70-75.

Bergsten, U., Petersson, I.F. & Arvidsson, B. (2005). Perception of tactile massage as a

complement to other forms of pain relief in rheumatic disease. Musculoskeletal care, 3, 157-

167.

Billhult, A., Lindholm, C., Gunnarsson, R. & Stener-Victorin, E. (2009a). The effect of

massage on immune function and stress in women with breast cancer – A randomized

controlled trial. Autonomic neuroscience: Basic and clinical, 150, 111-115.

Billhult, A. & Määttä, S. (2009b). Light pressure massage for patients with severe anxiety.

Complementary therapies in clinical practice, 15, 96-101.

Birkestad, G. (1999). Beröring i vård och omsorg. Stockholm: Òfeigur förlag.

Burrai, F., Cenerelli, D. & Bergami, B.(2009). Therapeutic Touch: energi-baserade

sjukvårdspraxis. International Nursing Perspectives, Jan-Apr; 9(1): 21-8.

Carlsson, P. (2008). Taktil beröring i intensivvården. Omvårdnadsmagasinet, 5, 46-48.

Dossey, B. M., Keegan, L., Guezzetta, C. E. & Kolkmeier (1995). Holistic nursing.

Gaithersburg, USA: Aspen publishers.

26

Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. (2003). Vård i Norden, [Elektronisk], 70

(23), 1-20. Tillgänglig: http://www.vardinorden.org/ssn/etikk.pdf [2010-04-06]

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur och kultur.

Heart, B. & Larkin, M. (1996). Vinden är min mor. Västerås: Ica Bokförlag.

Henricson, M., Berglund, A-L., Määttä, S. & Segesten, K. (2006). A transition from nurse to

touch therapist- A study of preparation before giving tactile touch in an intensive care unit.

Intensive and critical care nursing, 22, 239-245.

Henricson, M., Ersson, A., Määttä, S., Segesten, K. & Berglund, A-L. (2008a). The outcome

of tactile touch on stress parameters in intensive care: A randomized controlled trial.

Complementary therapies in clinical practice, 14, 244-254.

Henricson, M., Berglund, A-L., Määttä, S., Ekman, R. & Segesten, K. (2008b). The outcome

of tactile touch on oxytocin in intensive care patients: a randomized controlled trial. Journal

of clinical nursing, 17, 2624-2633.

Henricson, M., Segesten, K., Berglund, A-L. & Määttä, S. (2009). Enjoying tactile touch and

gaining hope when being cared for in intensive care- A phenomenological hermeneutical

study. Intensive and critical care nursing, 25, 323-331.

International Council of Nurses. (2005). ICN's Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Brommatryck & Brolins AB.

Lundh, B. & Malmquist, J. (2005). Medicinska ord. Lund:Studentlitteratur

Lämås, K. (2009). Magmassage vid förstoppning: upplevelser, effekter och

kostnadseffektivitet. Umeå: Institutionen för omvårdnad och Institutionen för folkhälsa och

klinisk medicin, Medicinska fakulteten, Umeå Universitet.

Martini, F.H. (2006). Fundamentals of anatomy and physiology. Seventh edition. San

Francisco: Pearson Education

Nei jing akademien (2010), TCM introduktion, information, Tillgänglig:

http://www.neijing.se/Default.aspx?tabid=87 [2010-04-06]

Olsson, I., Rahm. V-A. & Högberg, H. (2004). Taktil massage vid stroke och livskvalitet.

Vård i norden, 24 (2), 21-26.

Oschman, J.L. (2002). Clinical aspects of biological fields: an introduction for health care

professionals. Journal of Bodywork and Movement Therapies, 6 (2), 117-125.

Pohl, G., Seemann, H., Zojer, N., Ochsner, C., Luhan, C., Schemper, M. & Ludwig, H.

(2007). ”Laying on of hands” improves well-being in patients with advanced cancer.

Supportive care in cancer, 15 (2), 143-151.

http://www.vardinorden.org/ssn/etikk.pdf

http://www.neijing.se/Default.aspx?tabid=87

http://www.sciencedirect.com.bibproxy.kau.se:2048/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WHF-461K5WD-8&_user=646919&_coverDate=04%2F30%2F2002&_alid=1280750599&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_cdi=6849&_sort=r&_docanchor=&view=c&_ct=9&_acct=C000034858&_version=1&_urlVersion=0&_userid=646919&md5=9da4575b19676d5a343f79eafb6cd940

http://www.sciencedirect.com.bibproxy.kau.se:2048/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WHF-461K5WD-8&_user=646919&_coverDate=04%2F30%2F2002&_alid=1280750599&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_cdi=6849&_sort=r&_docanchor=&view=c&_ct=9&_acct=C000034858&_version=1&_urlVersion=0&_userid=646919&md5=9da4575b19676d5a343f79eafb6cd940

27

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practic. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.

Post-White, J., Kinney, M.E., Savik, K., Berntsen, J., Wilcox, C. & Lerner, I. (2003).

Therapeutic massage and healing touch improve symptoms in cancer. Integrative cancer

therapies, 2 (4), 332-344.

Quittenbaum, S. (2007) Diabetes. Grefberg, N. & Johansson, L.G. (red.) Medicinboken.

Stockholm: Liber. S. 347-389.

Rexilius, S.J., Mundt, C.A., Megel, M.E. & Agrawal, S. (2002). Therapeutic effects of

massage therapy and healing touch on caregivers of patients undergoing autologous

hematopoietic stem cell transplant. Oncology nursing forum, 29 (3), 35-44.

Schönström, S.(2006). ”Våra kroppar är levande nätverk” [Elektronisk]. Svenska Dagbladet.

Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/halsa/vara-kroppar-ar-levande-

natverk_346430.svd [2010-02-16]

SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm: Liber.

SFS 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm:

Socialdepartementet. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:531 [2010-04-06]

SFS 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2003:460 [2010-04-06]

Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2006). Illustrerad farmakologi 2. Stockholm:

Natur och kultur.

Smith, D.W. & Broida, J.P. (2007). Pandimensional field pattern changes in healers and

healees: Experiencing therapeutic touch. Journal of holistic nursing, 25 (4), 217-225.

Sonesson, B. & Sonesson, G. (2006). Anatomi och fysiologi. Stockholm: Liber.

SOU 2009:43 Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/sb/d/11358/a/125678 [2010-04-06]

Sturgeon, M., Wetta-Hall, R., Hart, T., Good, M. & Dakhil, S. (2009). Effects of therapeutic

massage on the quality of life among patients with breast cancer during treatment. The journal

of alternative and complementary medicine, 15 (4), 373-380.

Tamm, M. (2007) Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur

Uvnäs-Moberg, K. (2000). Lugn och beröring. Stockholm: Natur och kultur.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/halsa/vara-kroppar-ar-levande-natverk_346430.svd

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/halsa/vara-kroppar-ar-levande-natverk_346430.svd

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:531

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2003:460

http://www.regeringen.se/sb/d/11358/a/125678

28

Uvnäs-Moberg, K. & Petersson, M. (2004). Oxytocin- biokemisk länk för mänskliga

relationer. Läkartidningen, 35 (101), 2634-2639.

Uvnäs-Moberg, K. (2008). Beröring och taktil stimulering stimulerar frisättning av oxytocin i

hjärnan. Omvårdnadsmagasinet, 6, 46.

Vetenskapsrådet. (2005). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel.

Stockholm: Printfabriken.

Weze, C., Leathard, L., H. Grange, J., Tiplady, P. & Stevens, G. (2004). Evaluation of healing

by gentle touch in 35 clients with cancer. European journal of oncology nursing, 8, 40-49.

Wilkinson, D. S., Knox, P. L., Chatman, J. E., Johnson, T. L., Barbour, N., Myles, Y. & Reel,

A. (2002). The clinical effectiveness of healing touch. The journal of alternative and

complementary medicine, 8 (1), 33-47.

Woods, D. L. & Dimond, M. (2002). The effect of therapeutic touch on agitated behaviour

and cortisol in persons with Alzheimer’s disease. Biological research for nursing, 4 (2), 104-

114.

Artikelmatris Bilaga 1

1(5)

Författare

Årtal Syfte Metod

Urval

Bortfall

Datainsamling Huvudfynd

Andersson, K.,

Wändell, L.,

Törnkvist, L.

2004

Att undersöka hur taktil

massage påverkar blodglukos,

stresshormoner och

välbefinnande hos kvinnliga

diabetes typ 2 patienter på kort

och lång sikt

Kvantitativ metod

Icke-experimentell

Kvinnor med diabetes typ 2,

> 35 år, tablett – eller

kostbehandlade, n= 16 kvinnor

n= 5 bortfall, n= 11 kvinnor

fullföljde studien.

Icke-slumpmässigt urval

Blodprov, blodtryck och puls

mättes liggande efter fem

minuters vila.

Strukturerat frågeformulär

Taktil massage påverkade

glukosnivån och sänkte

HbA1c både kortsiktigt och

långsiktigt. Puls, blodtryck

och oxytocinnivå var

oförändrat. Patienterna

kände sig lugna

Bergsten, U.,

Petersson, I, F.,

Arvidsson, B.

2005

Undersöka hur patienter med

reumatisk sjukdom uppfattar

taktil massage som komplement

till en annan form av

smärtlindring

Kvalitativ metod

Fenomenografisk, n= 3 manliga,

n= 11 kvinnliga, 39-67 år med

varierande form av reumatisk

sjukdom, inflammation/ icke-

inflammation, n= bortfall redo-

visas inte.

Strategiskt urval

Öppna och semistrukturerade

intervjuer som varade mellan

30-60 minuter

Taktil massage beskrevs

som en avslappnad

erfarenhet. Det minskade

smärta och ökade

välbefinnande, lugn och ro

effekt

Billhult, A.,

Lindholm, C.,

Gunnarsson, R.,

Stener- Victorin, E.

2009a

Undersöka effekter av lätt

massage för kvinnor med

bröstcancer, om lymfocyter,

kortisol nivåer, blodtryck

minskar

Kvantitativ metod

RCT

n= 31 kvinnliga patienter med

bröstcancer, 50-75 år.

n= 15 interventionsgrupp, n= 15

kontrollgrupp n= 1 bortfall.

Obundet slumpmässigt urval

Mätning 15 minuter före och

efter behandling av venöst

blodprov, salivprov, blodtryck,

hjärtfrekvens

Massage har en kortsiktig

effekt på NK-cellernas

aktivitet, systoliskt

blodtryck och hjärtfrekvens

2(5)

Henricson, M.,

Berglund, A-L.,

Määttä, S.,

Ekman, R.,

Segesten, K.

2008a

Undersöka effekter av

behandling med taktil beröring

på blodtryck, hjärtfrekvens,

noradrenalin ångest, blodglukos

och sedativa läkemedel under

fem dagar

Kvantitativ metod, RCT,

n= 45 intensivvårdspatienter n=

28 manliga, n= 16 kvinnliga, 21-

83 år. n= 22 interventionsgrupp

n= 23 kontrollgrupp, n= 1 bortfall

i interventionsgrupp. Obundet

slumpmässigt urval

Bedömningsinstrument, FAS,

mäter ansiktsuttryck. MAAS,

mäter aktivitetsgrad. Mätningar

av arteriellt blodprov och

hjärtfrekvens gjordes före och

efter behandling

En minskning av ångest

och diastoliskt blodtryck

efter fem dagar sågs.

Förbättringar av

blodglukos och

reducerad mängd

sedativa läkemedel

kunde inte fastställas

Henricson, M.,

Ersson, A.,

Määttä, S.,

Segesten, K.,

Berglund, A-L

2008b

Utforska effekter av oxytocin

under fem dagars behandling

med taktil beröring på

intensivvårdspatienter

Kvantitativ metod, RCT,

n= 45 intensivvårdspatienter n=

28 manliga, n= 16 kvinnliga, 21-

83 år. n= 22 interventionsgrupp

n= 23 kontrollgrupp, n= 1 bortfall

i interventionsgrupp. Obundet

slumpmässigt urval

Arteriellt blodprov togs före och

efter behandling under sex dagar

Det visade ingen

oxytocin ökning efter sex

dagar med taktil beröring

i interventionsgruppen,

däremot observerades en

minskning av oxytocin i

kontrollgruppen efter sex

dagar

3(5)

Olsson, I.,

Rahm, V-A.,

Högberg, H.

2004

Undersöka betydelsen av taktil

massage för strokepatienters

livskvalitet och återhämtning

Kvantitativ metod, RCT

n= 35 patienter med stroke, 69-89

år respektive 66-90 år. n= 10

manliga, n= 20 kvinnliga, n= 5

bortfall i interventionsgrupp kort

efter inklusion, n= 13 interven-

tionsgrupp, n= 17 kontrollgrupp.


Sunnaas ADL-index, NHP,

mäter livskvalitet och

läkemedels registrering

Taktil massage förbättrade

livskvalitet, ADL- förmåga

för stroke patienter.

Läkemedelsanvändning

minskades

Rexelius, S.J.,

Mundt, C.A.,

Megel, M.E.,

Agrawal, M.S.

2002

Att undersöka hur massage-

terapi och healing touch kan på-

verka ångest, depression, själv-

känsla och trötthet hos

vårdgivare som vårdat patienter

som genomgått stamcellsterapi

Kvantitativ metod, kvasiexperi-

mentell, n= 13 kontrollgrupp, n=

13 massageterapigrupp, n= 10

healinggrupp, n= 8 bortfall, medi-

anen 51,5 år.


Mätningsinstrument

BAI (ångestnivåskala),

CES-D (depressionskala),

MFI-20 (trötthetsskala) och

SBS (subjektiv börda skala)

MT gav minskad ångest,

trötthet, depression.

HT gav minskad

depression och ökad

avslappning.

Depression ökade i

kontrollgruppen.

Mottagarna upplevde att de

störde givarna i deras

arbete när de deltog i

studien

Smith, D.W.,

Broida, J.P.

2007

Att visa mönster och

förändringar i människans

energifält i samband med en

serie av TT sessioner samt visa

om det var ömsesidigt hos

givare och mottagare

Kvantitativ metod, givare var fyra

sjuksköterskor med mastergrad i

TT samt 3-17 års erfarenhet, n=

20 frivilliga i åldern 20-60 år med

olika typer problem relaterad till

sjukvård, n= 7 bortfall

Strukturerat frågeformulär och

bedömningsinstrument

SETTS-skala; subjektiv

bedömning

PKPCT; medvetande, frihet,

val, ljud

SOI; andlighetsskala

DHFPS; energifält

VAS; smärta

Puls och blodtryck mättes före

och efter varje TT hos

mottagarna

Systoliskt blodtryck och

minskade efter TT,

diastolisk oförändrad.

Smärta minskade hos

samtliga successivt över

tid.

Stressnivån var högre före

TT än efter

Effekterna var inte

korrelerade till tid

4(5)

Sturgeon, M.,

Wetta-Hall, R.,

Hart, T.,

Good, M.,

Dakhil, S.

2009

Utvärdera effekten av

terapeutisk massage av

livskvalitet för patienter som

genom behandling för

bröstcancer

Kvantitativ metod, icke-experi-

mentell, n= 51 kvinnliga patienter

med bröstcancer, n= bortfall redo-

visas inte.

Slumpmässigt randomiserat urval

Bedömnings-

instrument över olika symtom

STAI, oro och stress

VAS, smärta

VSH, sömn

INVR, illamående, kräkning

och kväljningar

QoL, livskvalitet

SDS, ångest

FACT-B, funktionell

bedömning av

cancerbehandlingversion B

Terapeutisk massage är ett

effektivt sätt för att

förbättra livskvalitet för

bröstcancer patienter

Weze, C.,

Leathard, H. L.,

Grange, J.,

Tiplady, P.,

Stevens, G.

2004

Utvärdera resultatet av healing

med mjuk beröring vid

behandling av patienter med

cancer och bestämma om

behandling är säker

Kvantitativ metod, ickeexperi-

mentell, n= 48 patienter med can-

cer, 24-80 år, n= 11 män, 23 kvin-

nor, n= 1 hemligt kön, n= 12 bort-

fall, n= 35 grupp som ingick i

studien.

Slumpmässigt randomiserat urval

Strukturerat frågeformulär med

EQ-5D; EuroQol före och efter

behandling, VAS; Visuell

analog skala

Välbefinnande och

avslappning ökade efter

behandling. Metoden

ansågs vara säker och

effektiv

5(5)

Wilkinson, D.S., Knox, P.,

Chatman, J.E., Johnson, T.L.,

Nilufer, Barbour,M.A.,

2002

Att undersöka om

utbildningsnivå påverkar

effekten av HT

Kvalitativ och kvantitativ metod,

kvasiexperimentell, n= 19 kvinn-

liga, n= 3 manliga, 13-73 år, n=

bortfall redovisas inte,, kontroll-

grupp och interventionsgrupp 1

fick HT, interventionsgrupp 2

fick HT kombinerad med av-

spänningsmusik samt bildspråk-

association.

Snöbollsurval av HT givare,

powerberäkning

Strukturerat frågeformulär om

stress fylldes i före och efter HT.

Immunologiska salivprov togs

före och efter HT.

RID; salivprov

Health tool; undersöker placebo-

effekter

Givare med högre

utbildning och längre

erfarenhet i yrket gav bäst

effekt av HT.

Mottagarna kände sig mer

avslappnade, förbättrade

sitt humör och livskvalitet

samt minskade sin

stressnivå.

54,5 % upplevde minskad

smärta.

Kvinnorna i studien fick

höjda nivåer av sIgA.

32 % fick förbättrad

andning

Woods, D.L.,

Dimond, M.

2007

Att testa om terapeutisk

beröring ger effekt på

frekvensen av utåtagerande

beteende hos alzheimerpatienter

och om det är korrelerat till

kortisolnivåer i saliv och urin

Kvantitativ metod, n= 10, 71-84

år, n= bortfall redovisas inte.

Stratifierat urval

Bedömningsinstrument och

mätning av kortisolnivå i urin

och saliv dagligen.

ABRS; skala som innehöll fem

olika beteenden

Inga förändringar av kort-

isolnivå i saliv och urin

efter TT. Det fanns en

svag korrelation mellan

oro och kortisolnivåer hos

alzheimerpatienter.

Utåtagerande beteende

minskade efter TT

Documents

Effekter av terapeutisk och taktil beröring383382/FULLTEXT01.pdfnervsystemet och utsöndring av oxytocin. Omvårdnad baseras på en holistisk människosyn där helheten är en betydelsefull