26
Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2012 December 2011

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2012 · 5 Sida (25) Dnr EBM A-2011/0481 1.1 Prestationsområde Mängdbrott Mål 2012: • Andelen lagförda brottsmisstankar i slutredovisade

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2012

December 2011

Datum Sida

2011-12-22 1 (23)

Ert datum Dnr

EBM A-2011/0481

Hantverkargatan 15 Box 820 101 36 Stockholm Tel 08-762 00 20 Fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se

Innehåll

Generaldirektörens inledning .................................................................................................... 2 1. Ökad lagföring ................................................................................................................... 4

1.1 Prestationsområde Mängdbrott ................................................................................... 5 1.2 Prestationsområde Allvarligare brottslighet ............................................................... 6 1.3 Utredningsstöd ............................................................................................................ 7

2. Finansmarknadskammaren ................................................................................................ 8 3. Kriminalunderrättelseverksamhet ..................................................................................... 9 4. Högt förtroende för EBM ................................................................................................ 10

4.1 Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet............................................................... 11 4.2 Samordning och samverkan ...................................................................................... 11

5. Proaktivitet, enhetlighet och effektivitet ......................................................................... 12 5.1 Uppföljningen, tillsynen och utvecklingen av verksamheten ................................... 12 5.2 Rättslig utveckling och metodutveckling ................................................................. 14

5.3 Intern styrning och kontroll ...................................................................................... 15 6. En attraktiv arbetsplats .................................................................................................... 16 7. En offensiv aktör internationellt ...................................................................................... 18

8. Återförande av brottsvinster ............................................................................................ 20

9. Resurser ........................................................................................................................... 21 Bilaga....................................................................................................................................... 22

Budget 2012 ........................................................................................................................ 22

Sida

2 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Generaldirektörens inledning

Regeringens kriminalpolitiska mål är att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Ekobrottsmyndigheten ska enligt regleringsbrevet 2012 bidra till en sådan utveckling genom

att se till att de personer som begått brott blir föremål för brottsutredning och lagföring samt

genom att vidta brottsförebyggande åtgärder. Ekobrottsmyndighetens arbete ska bedrivas

med högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. Vi ska styra och organisera vår verksamhet

på ett sätt som ger bästa möjliga förutsättningar för goda och enhetliga verksamhetsresultat

samt för en enhetlig rättstillämpning. Vi ska också utveckla vår verksamhet och samverka

med andra aktörer för att bidra till ett effektivare rättsväsende.

I verksamhetsplanen för 2012 beskrivs vilka åtgärder vi vidtar för att genomföra vårt uppdrag

i syfte att nå målen i regleringsbrevet. Jag vill lyfta fram tre områden som är särskilt

prioriterade under 2012 i alla delar av verksamheten.

Det första fokusområdet är återförande av brottsvinster. Här finns potential att bli

ännu bättre både i kriminalunderrättelse- och utredningsverksamheten. Vi kommer

därför att ta ett helhetsgrepp om brottsutbytesverksamheten, bland annat i fråga om

ledning och styrning, utveckling och uppföljning.

Det andra fokusområdet tar sikte på det operativa utredningsarbetet. Vår målsättning

är att ha ett effektivt utnyttjande av resurser och en hög kvalitet i utredningarna. För

att nå dit ska instrumentet förundersökningsbegränsning användas mer frekvent och

tvångsmedel ska användas när det är rättsligt möjligt. Det ökar dessutom möjlig-

heterna att återföra brottsvinster. Ur ett externt perspektiv ska vi bli mer proaktiva,

bland annat genom att ytterligare förbättra samverkan med andra aktörer som är

involverade i ekobrottsbekämpning, både nationellt och internationellt.

Det internationella samarbetet är vårt tredje fokusområde under nästa år och det finns

utvecklingsmöjligheter både på strategisk och på operativ nivå. Strategiskt kan vi öka

närvaron i nationella och internationella forum där våra frågor hanteras. Vi ska också

dra lärdom av erfarenheter som andra brottsbekämpande myndigheter i Europa har

gjort. I det operativa arbetet kan vi göra mer för att komma åt den ekonomiska

brottsligheten som går utanför landets gränser. Vi kan mer aktivt använda oss av de

verktyg som står till vårt förfogande.

Under 2012 kommer Ekobrottsmyndigheten att genomföra flera genomgripande förändringar

för att få ännu bättre förutsättningar att lyckas med vårt uppdrag. Den 1 januari 2012 inrättas

Finansmarknadskammaren, vilket innebär en kraftsamling från myndighetens sida vad gäller

finansmarknadsbrotten. Uppbyggnaden av den nya kammaren är en del i en långsiktig

strategi där vi satsar på specialisering och spetskompetens.

Sida

3 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Utvecklingen mot en ökad specialisering är resurskrävande och måste rymmas inom våra

ekonomiska ramar. I 2012 års regleringsbrev har regeringen tilldelat Ekobrottsmyndigheten

ett anslag om drygt 438 Mkr, vilket utmanar oss att hitta vägar för att bedriva och utveckla

verksamheten med i princip oförändrade resurser, jämfört med 2011. De satsningar vi gör

finansieras genom effektivt resursutnyttjande och kontinuerliga omprioriteringar i befintliga

verksamhetsgrenar.

Min bedömning är att utvecklingsarbetet inom Ekobrottsmyndigheten på flera områden har

kommit långt. Bland annat gäller det mängdbrottsområdet där vi under många år visat på

goda resultat. Under 2012 tar vi ytterligare steg. Vi vill ta reda på om fler ärenden kan

handläggas enligt de effektiva rutiner som redan tillämpas på enklare mängdbrott. Det pågår

också en försöksverksamhet med medarbetardrivet utvecklingsarbete som ska utvärderas mot

slutet av året. Vi ska dessutom arbeta intensivt med att förbereda verksamheten för införandet

av central ärenderegistrering. Samtliga av dessa utvecklingsprojekt är mycket angelägna för

Ekobrottsmyndighetens fortsatta utveckling.

Den verksamhetsplan som nu läggs fram utgår från befintlig verksamhet och tar inte hänsyn

till den pågående utredningen om en samlad ekobrottsbekämpning. Skulle regeringen fatta

beslut om att ge Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar har vi beredskap för nödvändiga

omprioriteringar under 2012.

Ekobrottsmyndigheten har en hög ambitionsnivå i alla delar av verksamheten, vilket framgår

i denna verksamhetsplan. Det är med stor tillförsikt jag ser fram mot verksamhetsåret 2012.

Eva Fröjelin

Sida

4 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

1. Ökad lagföring

Regleringsbrevet: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Ekobrotts-

myndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att se till att de personer som begått

brott blir föremål för brottsutredning och lagföring.

Mål 2015:

• Minst 90 procent av alla brottsmisstankar i slutredovisade förundersökningsprotokoll

lagförs.

• Antalet av Ekobrottsmyndigheten lagförda personer ska öka med 20 procent jämfört med

2009 års nivå (1818 lagförda personer).

Långsiktig inriktning

Vi höjer kvaliteten och effektiviteten främst genom att säkerställa att alla medarbetare har rätt

kompetens för sina arbetsuppgifter och att myndighetens riktlinjer, planer och rutiner

tillämpas.

Förundersökningsledaren är mer aktiv i sitt ledarskap och för en tät dialog med utredarna.

Vidare bör instrumentet förundersökningsbegränsning användas mer offensivt. Vi får ett mer

effektivt utnyttjande av resurser och bättre kvalitet i utredningarna, vilket också leder till att

en större andel av de brottsmisstankar som läggs fram i slutredovisade

förundersökningsprotokoll blir lagförda.

För att säkra inströmningen av brottsmisstankar måste vår samverkan med Skatteverket,

Konkursförvaltarkollegiet och andra ingivare ytterligare stärkas. Vidare ska myndighetens

kriminalunderrättelseverksamhet bidra med fler rapporter som leder till förundersökning,

bl.a. genom upprättade rapporter rörande överskottsinformation från den utredande

verksamheten.

Vi ska också utveckla vår samverkan och operativa samordning med Åklagarmyndigheten

när det gäller omfattande s.k. gränsbrottslighet och blandbrottslighet samt sträva efter att

förstärka vår goda kommunikation med Skattebrottsenheten i syfte att rationalisera

verksamheten.

Mot bakgrund av myndighetens underrättelsebild av den grova ekonomiska och organiserade

brottsligheten ska den operativa verksamheten under 2012 prioritera

brottslighet som begås inom kontantförmedlingsbranschen,

experter och befattningshavare som underlättar för, och möjliggör, ekonomiska

brottsupplägg, samt

de strategiska personer som prioriteras inom ramen för den s.k. GOB-satsningen.

Sida

5 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

1.1 Prestationsområde Mängdbrott

Mål 2012:

• Andelen lagförda brottsmisstankar i slutredovisade förundersökningsprotokoll ska öka.

• Antalet lagförda personer ska öka med 5 procent jämfört med 2011.

Produktionsmål

Ökning av antalet misstänkta personer som har lagförts i mängdbrottsärenden jämfört

med 2011,

ökning av antalet brottsmisstankar som har lett till lagföring i mängdbrottsärenden

jämfört med 2011,

ökning av antalet avslutade brottsmisstankar i mängdbrottsärenden jämfört med 2011,

att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i förundersökningsfrågan tar högst

sju dagar samt

att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan tar högst 50 dagar.

Aktiviteter

Den pågående försöksverksamheten med till mängdbrottsenheten närmare knutna

utredningsresurser avslutas den 29 februari 2012. Efter utvärdering ska en slutrapport

med förslag till åtgärder redovisas senast den 15 mars 2012.

Överåklagarenheten ansvarar för att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda om det finns

anledning att förändra definitionen av mängdärenden samt om det bör införas en

standardisering av s.k. mängdplus ärenden.

Mängdbrottsenheten ska under året förbereda införandet av en för myndigheten

central registreringsfunktion av inkomna brottsmisstankar per den 1 januari 2013.

Mängdbrottsenheten ska fortsatt samverka med Skatteverket avseende

anmälningarnas kvalitet inom ramen för projekt Förbättrad brottsanmälan samt med

konkursförvaltarkollegiet vad avser kvalitetsfrågor.

Mängdbrottsenheten ska inom ramen för RIF-samverkan ta fram anvisningar för

antalsräkning av brott och säkerställa att anvisningarna implementeras.

Återrapportering

Samordnaren för mängdbrottsenheten ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören

redovisa hur aktiviteterna har genomförts på enheten och vad dessa gett för resultat med

avseende på effektivitet och kvalitet i verksamheten.

Sida

6 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

1.2 Prestationsområde Allvarligare brottslighet

Mål 2012:

• Antalet lagförda personer ska öka med 5 procent jämfört med 2011.

• Andelen lagförda brottsmisstankar i slutredovisade förundersökningsprotokoll ska öka.

Produktionsmål

Ökning av antalet misstänkta personer som har lagförts jämfört med kammarens

resultat 2011,

ökning av antalet brottsmisstankar som har lagförts jämfört med kammarens resultat

2011,

ökning av antalet avslutade brottsmisstankar jämfört med kammarens resultat 2011,

att de interna balanserna rörande ärenden äldre än ett år minskar och att handlägg-

ningen av målen planeras så att domstolsbalanserna kan minska,

att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i förundersökningsfrågan högst är

30 dagar,

att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan tar högst 180 dagar för

projektärenden respektive 365 dagar för särskilt krävande ärenden,

utbyte av brott spåras, säkras och återförs i ökad omfattning, vilket leder till att antalet

yrkanden om kvarstad och förverkanden, enskilda anspråk och företagsbot ökar samt

att antalet avslutade polisärenden (Dur-Två) till förundersökningsledare ökar.

Aktiviteter

Interna aktiviteter:

Varje kammarchef ska under januari månad upprätta en verksamhetsplan i vilken

framgår hur kammaren ska bedriva sin verksamhet så att produktionsmålen uppnås.

Kammarchefen vid Andra ekobrottskammaren i Stockholm ansvarar för att genom-

föra och utvärdera försöksverksamhet enligt LEAN-modellen på kammaren.

Resultatet av utvärderingen ska redovisas den 1 december 2012.

I syfte att nå målen när det gäller lagföringsandel i färdiga förundersökningsprotokoll,

ska utredaren alltid göra en slutavstämning med åklagaren innan protokollet

färdigställs.

Åklagarna ska verka för att tidigarelägga insatserna mot brottsvinster genom att tidigt

ta ställning till framtida fordringar som kan komma att fastställas i samband med

lagföring, för att därefter ge tydliga och tidiga direktiv för när ekonomiska kartlägg-

ningar ska göras och i vilket syfte. Ekorevisorerna bör regelmässigt användas för

ekonomiska kartläggningar i ärenden där brottsutbyten är aktuella.

Åklagarna bör verka för att i större utsträckning driva utredningar avseende brotts-

misstankar som kan ligga till grund för enskilda anspråk.

För att skapa bättre förutsättningar för det operativa internationella samarbetet med att

återföra brottsvinster och bekämpa penningtvätt ska särskilt fokus fästas på den

gränsöverskridande brottsligheten. Antalet förfrågningar som ställs till medlems-

ländernas Asset Recovery Offices (ARO) ska öka.

Sida

7 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Kammarcheferna följer upp att biträde av Eurojust eller EJN söks i ärenden som

innefattar frågor om internationell rättslig hjälp.

Möjligheten att använda tvångsmedel/efterlysning ska alltid övervägas.

Kammare/enheter ska sträva efter att bättre tillgodogöra sig och utnyttja tekniska

hjälpmedel.

Antalet underrättelseuppslag från kammare till polisoperativa enheter ska öka

Kammarcheferna ansvarar för att samverkan mellan olika kammare/enheter inom

myndigheten utvecklas.

Yrkanden om företagsbot ska alltid framställas då rättsliga förutsättningar finns.

Åklagare och utredare ska verka för att förundersökningsbegränsningsinstitutet

används aktivt.

Externa aktiviteter:

De operativa ledningsgrupperna på huvudorterna ska verka för att samarbetsdoku-

ment tas fram i samråd med Skatteverkets fiskala enheter/skattebrottsenheter. Syftet

är att effektivisera ekobrottsbekämpningsprocessen genom att ta fram kriterier för när

samverkansutredningar ska ske.

De operativa ledningsgrupperna på huvudorterna ska verka för ett utökat samarbete

med Konkursförvaltarkollegierna. Möten bör hållas med kollegierna minst en gång

per år inom ramen för Rubikon.

Samverkan med Åklagarmyndigheten och Polisen ska utvecklas, t.ex. med de

internationella åklagarkamrarna och länskriminalpolisenheterna.

Återrapportering

Kammarcheferna ska varje månad skriftligen till överåklagaren och ledningssekre-

tariatet redovisa uppgifter om verksamheten enligt särskild uppföljningsplan.

Kammarcheferna ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören redovisa hur

aktiviteterna har genomförts på enheten och vad dessa har gett för resultat avseende

effektivitet och kvalitet i verksamheten.

1.3 Utredningsstöd

Mål 2012:

Polisoperativa enheten ska med sin specialistkompetens skapa mervärde i pågående

förundersökningar för att öka lagföringen och möjligheten att återföra vinning av brott.

Aktiviteter Cheferna för de polisoperativa enheterna ansvarar för att

utöka enheternas kompetens beträffande finansmarknadsbrott,

samverka med Finansmarknadskammaren och fördjupa

kriminalunderrättelseverksamheten på finansmarknadsområdet,

Span, HTM och IT-forensisk verksamhet arbetar aktivt med att sprida kunskap om

den egna verksamheten inom och utanför EBM, exempelvis genom att lyfta fram de

möjligheter som finns för spaning, HTM etc. i enskilda ärenden,

arbetet med standardisering av verksamheten fortsätter på Polisoperativa enheterna,

Sida

8 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

spanare, HTM-personal och IT-forensiker dokumenterar tillgångar som kan komma

att bli återvunna p.g.a. brott samt

verka för att de regionala OLG arbetar fram en struktur för att löpande kunna följa

resurskrävande operativa ärenden.

Återrapportering

Polischefen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en sammanhållen

beskrivning och analys av hur utredningsstödet har utvecklats under året.

2. Finansmarknadskammaren

Mål 2012:

Finansmarknadskammaren ska genom metodutveckling, rättslig analys samt förstärkt

samverkan med aktörer och branschorganisationer på den finansiella marknaden förbättra

kvaliteten och effektiviteten i utredningen och lagföringen av finansmarknadsbrottsligheten.

Inriktning

Finansmarknadskammaren ska under 2012 vidareutveckla verksamheten för att öka effekti-

viteten och kvaliteten i handläggningen av ärenden och mål avseende finansmarknadsbrotten.

Kammaren ska vidare öka sin interna samverkan med rätts- och utvecklingsenheten och

överåklagarenheten och den externa samverkan med relevanta organ på finansmarknaden.

Kammaren ska också verka för ett mer integrerat arbetssätt genom en förbättrad och förtätad

samverkan mellan de olika yrkeskategorierna på kammaren.

Aktiviteter

Finansmarknadskammaren ska särskilt arbeta med följande fokusområden:

Metodutveckling

Finansmarknadskammaren ska under året i dialog med rätts- och utredningsenheten

genomföra en fortsatt översyn av arbetsmetodik och utbildningsbehov som också

inkluderar det internationella perspektivet.

Rättslig utveckling

Finansmarknadskammaren ska under året bistå rätts- och utvecklingsenheten med att

göra en analys av marknadsmissbruksbrotten och, om det finns skäl till det, ta fram en

begäran om översyn av gällande lagstiftning till Justitiedepartementet.

Samverkan

o Finansmarknadskammaren ska under året verka för en förstärkt samverkan

med externa aktörer och branschorganisationer på den finansiella marknaden.

Kammaren ska särskilt fokusera på att skapa ett bra samarbete med Finans-

inspektionen, på såväl strategisk som operativ nivå.

o Finansmarknadskammaren ska vidare tillsammans med Finansinspektionen

arrangera endagskongress rörande skyddet av finansmarknaderna, i syfte att

utbyta erfarenheter med företrädarna för marknaden och bl.a. diskutera hur

Sida

9 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

dessa arbetar för att aktivt förebygga insiderbrottslighet samt övriga former av

marknadsmissbruk och för att skydda sitt renommé.

o Kammaren ska också verka för ett fortsatt erfarenhetsutbyte om utredning av

finansmarknadsbrottslighet med de nordiska länderna.

Ökad pro-aktivitet

o I Ekobrottsmyndighetens arbete mot den grova organiserade brottsligheten

spelar kriminalunderrättelser ofta en nyckelroll för att nå goda resultat.

Finansmarknadskammaren ska samverka med de polisoperativa enheterna och

verka för att stödja dem med en på motsvarande sätt fördjupad kriminalunder-

rättelseverksamhet på finansmarknadsområdet.

o Finansmarknadskammaren ska också samverka med rätts- och utvecklings-

enheten när det gäller enhetens arbete med utåtriktad brottsförebyggande

verksamhet på finansmarknadsområdet.

Återrapportering Chefen för Finansmarknadskammaren ska senast den 15 november 2012 till generaldirek-

tören redovisa hur arbetet har utvecklats inom respektive fokusområde samt de åtgärder som i

övrigt har vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

3. Kriminalunderrättelseverksamhet

Regleringsbrevet: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka.

Ekobrottsmyndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att vidta brottsförebyggande

åtgärder.

Mål 2012:

Kriminalunderrättelseverksamheten ska

• presentera kvalitativa och framåtsyftande rapporter, bl.a. underrättelsebilden, till stöd för

myndighetens strategiska ledning och styrning,

• i samverkan internt och externt producera fler operativa produkter med god kvalitet med

inriktning mot grov och organiserad ekonomisk brottslighet, varav minst tre ärenden för

beredning i operativa rådet,

• bidra till ett effektivare flöde av ärenden av enkel beskaffenhet samt

• arbeta mer proaktivt med att spåra utbyte av brott och ta fram underrättelsebaserade

tillgångsundersökningar.

Aktiviteter

Cheferna för den centrala kriminalunderrättelsetjänsten och de polisoperativa enheterna

ansvarar för att

utveckla kriminalunderrättelseverksamheten på regional och nationell nivå, bl.a.

genom att utveckla den medarbetardrivna arbetsprocessen,

verka för en hög delaktighet och ett medarbetardrivet utvecklingsarbete,

fortsatt arbeta med standardisering av verksamheten,

Sida

10 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

utveckla ett ärendeuppföljningssystem och mätmetoder för att samordna processen

och produktionen av operativa produkter med den operativa ledningsgruppen (OLG)

och kamrarna och styra kriminalunderrättelseverksamheten mot regionala och

nationella prioriteringar,

aktivt sprida kunskap om kriminalunderrättelseverksamheten inom och utanför

myndigheten samt

genomföra en årlig konferens med fokus på utvecklingsfrågor för de polisoperativa

verksamheterna.

Återrapportering

Polischefen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en sammanhållen

beskrivning och analys av hur kriminalunderrättelseverksamheten har utvecklats under året.

4. Högt förtroende för EBM

Mål 2015:

Vi har ett högt förtroende som specialistmyndighet.

Långsiktig inriktning

Som specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet är Ekobrottsmyndig-

heten en viktig aktör för en sund marknad. Vi har till uppgift att skydda näringslivets och

samhällets intressen och strävar efter en sund marknad där regelverken respekteras och

efterföljs. Näringslivet är därför en viktig målgrupp när myndigheten förtroende ska mätas.

Myndigheten bör därför framförallt inrikta förtroendemätningar mot näringslivet.

Det är av stor vikt att vi har bra relationer med dem som vi är satta att skydda. Samarbetet

med näringslivet ska därför ytterligare stärkas genom olika initiativ. En del i brottsbekämp-

ningen är att arbeta utåtriktat med förebyggande verksamhet. Detta bör i möjligaste mån

göras i samarbete med näringslivet och dess branschorganisationer. För att öka allmänhetens

och näringslivets förtroende behöver vi också aktivt kommunicera våra målsättningar och

ambitioner för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Vi ska vidare i samverkan med andra berörda myndigheter följa och analysera samhälls-

utvecklingen och samhällsekonomin så att förhållanden som påverkar den ekonomiska

brottsligheten på kort och lång sikt tidigt kan identifieras. Vi ska även i samverkan med andra

berörda myndigheter motverka terrorism.

Vi ska också förbättra vår externa kommunikation för att öka förståelsen för de olika delarna

i vår verksamhet och våra verksamhetsresultat.

Sida

11 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

4.1 Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet

Mål 2012: Den brottsförebyggande verksamheten ska optimeras genom att fokusera

resurserna smalare och mer träffsäkert.

Aktiviteter

Det brottsförebyggande arbetet ska effektiviseras och kvaliteten höjas i myndighetens

verksamhet genom att den strategi som myndigheten fastställt görs känd och tillämpas

utbrett inom myndigheten.

Rätts- och utvecklingsenheten, kriminalunderrättelsetjänsten vid EBM och funktionen

för omvärldsanalys ska upprätta en insatsplan för myndighetens utåtriktade

brottsförebyggande arbete.

Rätts- och utvecklingsenheten ska medverka till att sprida och utbyta kunskap om

aktuell ekonomisk brottslighet samt brottsförebyggande åtgärder till främst

näringslivet och dess branschorganisationer, men också andra organisationer och

myndigheter.

Återrapportering

Rätts- och utvecklingsenheten ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna

en beskrivning och analys av de åtgärder som vidtagits för att utveckla det

brottsförebyggande arbetet under 2012.

4.2 Samordning och samverkan

Mål 2012:

Vi ska stärka vår roll som specialistmyndighet i olika samordnings- och samverkansformer

tillsammans med berörda myndigheter.

Aktiviteter

Ledningssekretariatet ansvarar för att, i samverkan med bl.a. Polisen, Åklagarmyndig-

heten och Skatteverket, planera och säkerställa att beredskap finns för ett nationellt

ansvar för ekobrottsbekämpningen.

Ledningssekretariatet ansvarar för att Ekobrottsmyndigheten samverkar med

Skatteverket på strategisk nivå kring frågor som rör verksamhetsplanering, utbildning,

samt internationell, brottsförebyggande och kriminalunderrättelseverksamhet.

Chefsjuristen ska i samarbete med kammarchefen för Finansmarknadskammaren

utveckla en strategisk samverkan med Finansinspektionen.

Polischefen ska, i enlighet med förslagen framtagna av den gemensamma arbets-

gruppen, etablera en samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen i

syfte att skapa bättre förutsättningar för en mer effektiv bekämpning av den

ekonomiska brottsligheten.

Ekobrottsmyndigheten ska i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen,

Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fortsätta driva och utveckla den

myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor.

Sida

12 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Särskild vikt ska läggas på utvecklingen av myndighetsgemensam brottsutbytes-

statistik.

Ledningssekretariatet ska fortsätta att aktivt leda SEFI-rådet enligt rådets fastställda

verksamhetsplan.

5. Proaktivitet, enhetlighet och effektivitet

Regleringsbrevet: Myndighetens arbete ska bedrivas med högt ställda krav på kvalitet och effektivitet.

Myndigheten ska styra och organisera sin verksamhet på ett sätt som ger bästa möjliga

förutsättningar för goda och enhetliga verksamhetsresultat samt för en rättstillämpning som

är enhetlig.

Mål 2015:

Arbetet präglas av proaktivitet, enhetlighet och effektivitet.

Långsiktig inriktning

Vi behöver ständigt effektivisera vår verksamhet. Vår uppgift är att göra mer med de resurser

vi tilldelats. Det är en utmaning som innefattar ledningsfrågor, metodfrågor och själva

förhållningssättet till verksamheten. Genom att vara en lösnings- och förbättringsorienterad

organisation kan vi öka effektiviteten på olika sätt. Vi ska fortsätta att utveckla våra

arbetsmetoder och vi ska ta tillvara och sprida lokala goda exempel på hur verksamheten kan

effektiviseras. Organisationens samlade kompetens ska tas tillvara i utvecklingsarbetet.

Myndigheten ska bedriva ett långsiktigt strategiskt arbete för teknikutveckling rörande bl.a.

molntjänster för att bättre kunna förebygga och utreda ekorelaterad brottslighet.

För att skapa helhet och effektivitet i verksamheten ska vi arbeta med att stärka vårt

varumärke såväl internt som externt, bland annat genom att aktivt kommunicera våra

budskap och resultat. Vi ska skapa en sund feedback-kultur i våra förundersökningar, inom

organisationen i övrigt samt i samverkan med Åklagarmyndigheten, Skatteverket,

Finanspolisen, Finansinspektionen och Konkursförvaltarkollegiet.

5.1 Uppföljningen, tillsynen och utvecklingen av verksamheten

Mål 2012:

Uppföljningen, tillsynen och utvecklingen av verksamheten ska inriktas mot att säkerställa att

kraven på lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet upprätthålls i åklagarverksamheten.

Rättslig uppföljning och tillsyn av verksamheten vid kamrarna

Aktiviteter

Följande projekt ska genomföras i syfte att främja enhetlighet, rättssäkerhet, kvalitet och

effektivitet och leda till högre lagföring och kortare genomströmningstider.

Sida

13 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Löpande tillsyn

Överåklagarenheten ska löpande följa upp operativa frågor såsom

o förundersökningsbegränsning,

o näringsförbud,

o brottsutbyte,

o företagsbot,

o bevisuppgift,

o beslag.

Överåklagarenheten ska löpande följa upp finansmarknadskammarens arbete.

Tillsynen ska ske i nära samverkan med rätts- och utvecklingsenhetens arbete med att

utveckla metoder för de brottstyper som finansmarknadskammaren handlägger.

Tillsynsprojekt

Fortsättning av tillsynen av hur förundersökningsmaterial som inte ingår i förunder-

sökningsprotokollet förvaras och hanteras vid myndigheten. Tillsynsprojektet ska ske

i samverkan med Rätts- och utvecklingsenheten.

Åklagarens processföring i domstol. Tyngdpunkten ska ligga på åklagarens sakfram-

ställan och plädering.

Övriga aktiviteter

Skrift som redovisar de erfarenheter angående utredningsmetodik m.m. i ekomål som

vunnits genom tillsyns- och övrig verksamhet inom myndigheten. Skriften ska vara

färdigställd våren 2013.

Kammarbesök med inriktning på uppföljning av vad som framkommit i tidigare

genomförda tillsynsprojekt och tillämpningen av Ekobrottsmyndighetens riktlinjer

och allmänna frågor kring ärendehantering.

I samverkan med rätts- och utvecklingsenheten anordna seminarier med utgångspunkt

i de rättsliga frågor som omfattas av den löpande tillsynen.

Genomförande av tillsynsprojekt

Tillsynsprojekten ska genomföras av överåklagaren eller av den vice överåklagare som

överåklagaren bestämmer. Projekten ska genomföras tillsammans med den kammaråklagare

som är placerad vid överåklagarenheten. Vid behov, och efter samråd med generaldirektören,

kan annan medarbetare med speciella erfarenheter och kunskaper knytas till ett

tillsynsprojekt.

Den som är ansvarig för ett projekt ska upprätta en projektplan över genomförandet.

Projektplanen för varje tillsynsområde ska uppta dess omfattning och inriktning, vilken

metod som ska tillämpas, en tidsplan med beräknad resursåtgång samt beräkning av

eventuella kostnader. Projektplanen fastställs av överåklagaren.

Redovisning

Varje tillsynsprojekt ska redovisas med en tillsynsrapport. Tillsynsrapporten ska

upprättas i enlighet med riktlinjer för en tillsynsrapports struktur och innehåll.

Överåklagaren ska vid årsskiftet redovisa det totala antalet häktade personer under

2012 samt den tid som personerna varit häktade, redovisat i lämpliga tidsintervall.

Sida

14 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Av redovisningen ska också framgå hur många som varit ålagda restriktioner samt

den tid de häktade har varit ålagda restriktioner i lämpliga tidsintervall.

Överåklagaren ska senast den 1 december 2012 till generaldirektören överlämna en

rapport om vad som framkommit vid överprövningsverksamheten och handlägg-

ningen av klagomålsärenden under året.

5.2 Rättslig utveckling och metodutveckling

Mål 2012:

• Rätts- och utvecklingsenhetens arbete bidrar till att utredning och lagföring bedrivs

rättssäkert och leder till att fler misstänkta lagförs.

• Det fortsatta arbetet med utvecklingen av rätts- och metodfrågor bedrivs med större

precision utifrån verksamhetens behov.

Aktiviteter

Rätts- och utvecklingsenheten ska

genomföra en förstudie med syfte att undersöka hur rätts- och metodfrågor bedrivs

idag och hur de ska kunna bedrivas med större precision utifrån verksamhetens

behov,

utifrån ovan nämnda förstudie ta fram en treårig utvecklingsplan (2013–2015),

revidera beslagshandboken och utveckla rutiner för dokumentation och beslag,

utveckla rutiner för en enhetlig dokumentation i samband med husrannsakan,

i samverkan med Finansmarknadskammaren göra en analys av marknadsmiss-

bruksbrotten och, om det finns skäl till det, ta fram en begäran om översyn av

lagstiftningen till Justitiedepartementet,

i dialog med Finansmarknadskammaren utveckla metoder för de brottstyper

Finansmarknadskammaren handlägger,

i samverkan med överåklagarenheten fortsätta tillsynen av hur förundersöknings-

material som inte ingår i förundersökningsprotokollet förvaras och hanteras vid

myndigheten,

samråda med Åklagarmyndigheten när det gäller remisser och rättsutvecklingsfrågor,

göra en översyn av biblioteket och alternativa lösningar för att få tillgång till relevant

litteratur samt uppdatera litteraturen inom prioriterade områden,

föra en dialog med Bankföreningen i syfte att utarbeta en rutin för inhämtning av

elektroniska kontoutdrag samt

verka för att myndighetens IT-baserade och övriga interna verksamhetsutveckling

anpassas till RIF-gemensamma ställningstaganden.

Återrapportering

Rätts- och utvecklingsenheten ska tillsammans med överåklagarenheten senast den

15 november 2012 redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och

effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för

att minska skillnader mellan ekobrottskamrarna både vad gäller verksamhetsresultat och

Sida

15 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

rättstillämpning. I detta sammanhang ska även beskrivas hur myndigheten använder sig av

exempelvis goda exempel och benchmarking för att utveckla verksamheten på kammarnivå.

5.3 Intern styrning och kontroll

Mål 2012:

• Vi har en tillfredställande intern styrning och kontroll.

• 2012 års ekonomiska utfall bör inte avvika med mer än 0,25 % från budgeterat utfall.

Aktiviteter

Ledningssekretariatet ansvarar för att

den centrala planerings- och uppföljningsprocessenen samt den skriftliga

verksamhetsuppföljningen (inklusive personal- och budget) genomförs varje månad

med kammarledning,

sammankalla till tertiala genomgångar av verksamhetsresultaten med kammare och

enhetsledning,

utveckla arbetet med intern styrning och kontroll, bl.a. innefattande lednings-

processer, riskanalyser och åtgärdsplaner för verksamheten samt dokumentation av

dessa processer,

säkerställa myndighetens långsiktiga statistikförsörjning i samband med att

Åklagarmyndigheten driftsätter nytt statistikdatalager och etablera former för ett

samarbete kring förvaltning och utveckling,

medverka i utvecklingen av registreringsrutinerna i Cåbra så att myndighetens behov

av verksamhetsdata tillgodoses samt

vidareutveckla de underlag, rapporter och sammanställningar som används i

verksamhetsuppföljningen.

Ekonomienheten ansvarar för att

föredra varje månads ekonomiska utfall för ledningsgruppen och, vid avvikelser från

prognos, föreslå nödvändiga åtgärder,

utveckla datauttaget från tidredovisningssystemet för att möjliggöra uppföljning av

prestationer på myndighets- och enhetsnivå,

utveckla en enhetlig och lättillgänglig ekonomisk resultatuppföljningsmodell,

miljömålen blir kända och att miljöledningsmodellen tillämpas i hela organisationen

samt

aktivt delta i statens process om e-handel så att myndigheten kan hantera sina

beställningar elektroniskt.

Återrapportering

Planeringsdirektören ska senast den 15 november till generaldirektören redovisa de

ytterligare utvecklingsinsatser som vidtagits för att säkerställa en effektiv intern styrning och

kontroll samt vilka effekter utvecklingsarbetet har haft inom myndigheten.

Sida

16 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

6. En attraktiv arbetsplats

Mål 2015:

Vi är den mest attraktiva arbetsplatsen inom rättsväsendet.

Långsiktig inriktning

Ekobrottsmyndigheten ska vara en modern arbetsplats och ska – med beaktande av ett genus-

och mångfaldsperspektiv – ha en flexibel och individanpassad personalförsörjning. Vi ska i

samverkan med Åklagarmyndigheten öka intresset för och kunskapen om åklagaryrket vid

Ekobrottsmyndigheten. Vi ska i samverkan med Polisen öka intresset för tjänst som polis

inom Ekobrottsmyndigheten.

Vi ska erbjuda samtlig personal möjlighet att utveckla sin särskilda spetskompetens, bl.a.

genom deltagande i vår utbildningsverksamhet som kursledare och som kursdeltagare.

Vi ska vidare stärka Ekobrottsmyndigheten som varumärke genom ökade externa

kommunikationsinsatser. EBM-modellen ska vara ett attraktivt begrepp inom staten.

Vi ska också förbättra vår internkommunikation av myndighetens olika verksamheter.

Mål 2012:

• Ekobrottsmyndigheten ska verka för att anställda som så önskar ges möjlighet till

utbytestjänstgöring.

• Ekobrottsmyndigheten ska verka för medarbetardriven utveckling av verksamheten.

• Ekobrottsmyndigheten ska vara en synlig och attraktiv arbetsplats inom rättsväsendet.

• Alla medarbetare ska delta i diskussioner om attityder och förhållningssätt till verksam-

heten.

Aktiviteter

Rätts- och utvecklingsenheten ansvarar för att i samråd med personalenheten och

Ekobrottskansliet fastställa en övergripande kompetensutvecklingsplan för samtliga

yrkeskategorier samt för att medarbetarnas kompetenser registreras i

kompetensdatabasen.

Rätts- och utvecklingsenheten ska tillsammans med Personalenheten utveckla ett stöd

för kompetensinventeringen och den individuella kompetensutvecklingsplanen.

Rätts- och utvecklingsenheten ska göra en översyn av utbildningarnas innehåll och

planera utbudet efter verksamhetens behov, bl.a. det utbildningsbehov som eventuella

rekryteringar av extra åklagare kan medföra.

Rätts- och utvecklingsenheten ska särskilt verka för att tillgodose det utbildnings- och

kompetensutvecklingsbehov som föreligger på Finansmarknadskammaren.

Rätts- och utvecklingsenheten ska i samverkan med Personalenheten verka för att

åklagare inom åklagarväsendet ska erbjudas praktiktjänstgöring vid enheten.

Personalenheten ska i samråd med Ekobrottskansliet samt Rätts- och utvecklings-

enheten genomföra informationsdagar (öppet hus) för tjänstgörande inom rätts-

väsendet (ÅM och polisen).

Sida

17 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Personalenheten ansvarar för att det genomförs en medarbetarundersökning under

första kvartalet 2012.

Personalenheten ansvarar för att samtliga medarbetare under året diskuterar attityder

och förhållningssätt till verksamheten med medarbetarundersökningen som en

utgångspunkt.

Personalenheten ansvarar för att kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten ska

erbjudas utbytestjänstgöring inom åklagarväsendet.

Personalenheten ansvarar för att genomföra en uppföljning av Saco-s nya löne-

sättningsmodell. Uppföljningen ska vara genomförd senast den 30 juni 2012.

Verksamhetsskydd/säkerhet

Mål 2012:

Ekobrottsmyndigheten ska vara en trygg och säker arbetsplats, med särskild fokus på

personsäkerhet och informationssäkerhet.

Aktiviteter

Ledningssekretariatet ansvarar för att

genomföra utbildningsinsatser och andra säkerhetshöjande insatser inom person-

säkerhetsområdet i enlighet med ”Riktlinjer för personsäkerhetsarbetet vid

Ekobrottsmyndigheten”,

i samverkan med främst Åklagarmyndigheten fortsätta arbetet med införandet av ett

ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) i enlighet med MSBFS 2009:10,

genomföra en mindre krishanteringsövning på lokal nivå,

genomföra utrymningsövningar,

fortsätta arbetet med en övergripande säkerhetsanalys enligt säkerhetsskyddslagen,

i samverkan med personalenheten och ekobrottskansliet fortsätta utvecklingen av

rutiner för säkerhetsprövning,

stödja ekonomienheten med utvecklingen av rutiner för säkerhetsskyddad

upphandling,

vidareutveckla säkerhetsportalen på EBM:s intranät,

öka kompetensen inom säkerhetsorganisationen genom utbildning,

fördjupa samarbetet med andra myndigheter inom säkerhetsområdet samt

sammanställa en handbok om IT-säkerhet.

Sida

18 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

7. En offensiv aktör internationellt

Regleringsbrevet: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit

för att utveckla det internationella samarbetet på såväl strategisk som operativ nivå. Av

redovisningen ska även framgå hur myndigheten har samverkat med andra svenska

myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet.

Mål 2015:

Vi är en offensiv aktör internationellt.

Långsiktig inriktning

Den allvarliga ekonomiska brottsligheten blir mer och mer internationell och tillgångar

flyttas mycket snabbt mellan länder. För att kunna utreda ”den gränslösa brottsligheten” och

säkra och återföra brottsutbyten behöver vi ytterligare stärka det internationella samarbetet,

både på strategisk och operativ nivå. När det gäller arbetet på strategisk nivå måste vi

kartlägga vilka behov myndigheten har av internationellt samarbete och öka närvaron i

nationella och internationella forum där våra frågor hanteras. Vi ska också dra lärdom av de

erfarenheter som andra brottsbekämpande myndigheter i Europa har gjort. När det gäller den

operativa nivån måste vi i så stor utsträckning som möjligt använda oss av de operativa

verktyg som finns för att komma åt den ekonomiska brottsligheten som går utanför landets

gränser. Ett effektivt sätt att underlätta samarbetet är användandet av Eurojust och EJN:s

tjänster. Eftersom Eurojust och EJN kan bistå vid alla fall av allvarlig brottslighet som berör

två eller flera medlemsstater kan vi nyttja dessa enheter i stor utsträckning. I syfte att öka

antalet ärenden till Eurojust och EJN ska vi förstärka kunskapsbasen i verksamheten om hur

dessa kan bistå i våra utredningar med samordning och andra brådskande operativa åtgärder.

För att säkerställa att Eurojust och EJN används på ett adekvat sätt måste vi följa upp hur

verksamheten använder dem.

Brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet kräver också kännedom om

riskområden för ekonomisk brottslighet. För att öka kännedom om brottsligheten även innan

det kommit till anmälan om brott ska vi öka samarbetet med Europol och nyttja det bistånd

som de nationella sambandsmännen vid Europol kan ge på underrättelsestadiet.

Även det operativa samarbetet med våra nordiska grannländer bör utvecklas på såväl operativ

som strategisk nivå.

Vi bör vidare aktivt medverka i internationella rättsliga utvecklingsprojekt och vi ska själva

verka för att ta fram egna projekt med internationell räckvidd.

För att bli mer aktiva både på strategisk och operativ nivå i det internationella samarbetet

med att återföra brottsvinster, bör antalet förfrågningar öka till EU:s Asset Recovery Offices

(ARO) och det globala nätverket Camden Asset Recovery Inter-Agency (CARIN).

Sida

19 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Mål 2012:

• De internationella rättsliga nätverk som finns etablerade ska användas.

• Den operativa kompetensen beträffande internationellt samarbete på myndigheten ska

höjas och spridas.

Aktiviteter

Rätts- och utvecklingsenheten ska

samordna de internationella kontaktåklagarna och verka för att de får möjlighet till

kunskapsutbyte,

verka för att myndigheten använder Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket

EJN i ärenden i samband med begäran om internationell rättslig hjälp samt att antalet

förfrågningar till ARO och CARIN ökar,

genom deltagande i Eurojusts nationella samordningssystem ge råd till den operativa

verksamheten och följa upp kontakter med Eurojust, bland annat avseende den

nyinrättade informationsskyldigheten gentemot Eurojust,

verka för att ärenden som kan vara lämpliga för internationellt samarbete bedrivs i

form av en gemensam utredningsgrupp (JIT) samt

anordna ett seminarium för erfarenhetsutbyte mellan de nordiska myndigheter som

ansvarar för ekobrottsbekämpning.

Kammarcheferna ska

följa upp och i samband med myndighetens tertialuppföljningar redovisa kammarens

användande av befintliga instrument för internationellt rättsligt samarbete inklusive i

vilken utsträckning kammaren har sökt bistånd av Eurojust och EJN,

verka för att den internationella kontaktåklagaren har en stående punkt vid regel-

bundet återkommande åklagarmöten där han eller hon kan informera om eventuella

nyheter på området eller kan peka på förbättringsområden,

verka för att medarbetarna går kursen i Internationellt samarbete,

särskilt bevaka och följa upp ärenden som kan lämpa sig för internationellt samarbete

i form av gemensam utredningsgrupp (JIT) samt

föra statistik över antalet till Ekobrottsmyndigheten inkomna ansökningar om rättslig

hjälp.

Cheferna för de polisoperativa enheterna ska

stimulera användandet av Ipo och Europol och sambandsmännen i underrättelse-

verksamheten samt

fortsätta utveckla kontakterna med ett nordiskt grannland.

Operativa ledningsgruppen ska

verka för ett utökat samarbete med skatteverket och SBE i internationella frågor så att

kompetensen ökar.

Återrapportering

Chefsjuristen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en redovisning

av de åtgärder som har vidtagits för att utveckla det internationella samarbetet på såväl

Sida

20 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

strategisk som operativ nivå. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten har

samverkat med andra svenska myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet.

8. Återförande av brottsvinster

Mål 2015:

Vi ska återföra brottsvinster motsvarande vårt anslag.

Långsiktig inriktning

En avgörande faktor bakom den grova organiserade brottsligheten är möjlighetens att skapa

ekonomisk vinning av brottslig verksamhet. Statsmakterna anser att det finns starka skäl att

vidta åtgärder för att ytterligare förstärka och effektivisera insatserna för att spåra, säkra och

återföra brottsvinster.

Ekobrottsmyndigheten fick 2009 ett regeringsuppdrag att bilda en nationell specialistfunktion

för brottsutbytesfrågor. Den nationella funktionens mål är att ”nationellt och myndighets-

överskridande ge ett sådant stöd för den operativa verksamheten i varje myndighet att brotts-

utbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i

det enskilda fallet”.

I dagsläget är det relativt sett få personer från den brottsutredande verksamheten som står för

den samlade volymen återförda brottsvinster. Fler måste engagera sig och ekonomiska

kartläggningar och därtill sammanhängande brottsutbytesfrågor ska ingå som en naturlig och

integrerad del i kriminalunderrättelse- och brottsutredningsverksamheten. Med hjälp av

brottsutbytesenhetens specialistkunskaper samt en förstärkt kompetens i brottsutbytesfrågor

vid kamrarna finns goda förutsättningar att öka volymen återförda brottsvinster.

Mål 2012:

• Antalet yrkanden som avser återförande av brottsutbyten ska öka.

• Samarbetet med utländska myndigheter och organ i brottsutbytesfrågor ska utvecklas

ytterligare.

Aktiviteter:

För att öka kompetensen inom på ekobrottskamrarna ska brottsutbytesfunktionen vid rätts-

och utvecklingsenheten

ta fram metodstöd för brottsutbytesfrågor, bl.a. i form av en rutinbeskrivning för när

och hur tillgångsutredning ska genomföras och vem som ska ansvara för att

nödvändiga aktiviteter genomförs,

genomföra en riktad utbildningsinsats mot ansvariga för brottsutbytesfrågor på

kamrarna,

ta fram och genomföra en ny utbildning i brottsutbytesfrågor,

samordna de ansvariga för brottsutbytesfrågor på kamrarna och verka för att de får

möjlighet till kunskapsutbyte,

verka för att antalet förfrågningar ökar till ARO och CARIN,

Sida

21 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

föra statistik över antal yrkanden samt beloppssiffror avseende fordringsanspråk som

samlas in från den operativa verksamheten, samt, om möjligt, uppgifter om

betalningssäkring från Skatteverket,

i samarbete med Åklagarmyndigheten utveckla rutiner kring registreringen av

brottsutbyte i Cåbra så att statistik med hög kvalitet kan sammanställas samt

delta i den myndighetsgemensamma beredningen av GOB-ärenden vid Operativa

rådets kansli.

Återrapportering

Chefsjuristen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören redovisa de åtgärder

som vidtagits för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som

operativ nivå. Chefsjuristen ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av

myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott.

9. Resurser

För att upprätthålla hög kvalitet och effektivitet i Ekobrottsmyndighetens verksamhet

tillförde regeringen myndigheten en ytterligare anslagsökning motsvarande 5,0 Mkr

år 2012.

EBM har sedan 2009 haft en god resultatutveckling och delar av anslaget har därmed

kunnat överföras till nästkommande år som ett anslagssparande. Så skedde även i

2011 års bokslut. Med detta förfarande har myndigheten som syfte att kunna möta

kommande pris- och löneökningar eftersom den s.k. PLO-räkningen inte beräknas

kunna täcka dessa i sin helhet.

Verksamhetsåret 2012 ökar myndighetens anslag till 438,2 Mkr.

Tabellen nedan beskriver hur man kan härleda budgetpropositionens förslag till anslag åren

2012–2015. I sin helhet innebär Regeringens budgetförslag marginella anslagsjusteringar för

EBM.

Härledning till anslagsnivån 2012–2015 2011 2012 2013 2014 2015

Anvisat 2011 427 707 427 707 427 707 427 707 427 707

PLO-räkning 4 882 13 034 22 279 34 170

Beslut 5 000 5 094 5 201 5 339

Överföringseffekter 617 629 7 7

Förslag/beräknad anslag 427 707 438 206 446 464 455 194 467 223

Sida

22 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Bilaga

Budget 2012

Sammanställning budget per verksamhetsområde

Kst: EBM totalt

2011-12-21

Kod:

Budget Budget Budget Budget

EBM totalt 2012 2012 2012

Belopp i tkr 2012 Staben Gemensamt Operativt

100 Intäkter -1 564 -831 -733 0

INTÄKTER -1 564 -831 -733 0

105 Löner övriga 218 309 42 500 7 333 168 476

110 Löner polis 115 347 2 891 0 112 456

LÖNEKOSTNADER 333 657 45 391 7 333 280 933

115 Övriga personalkostnader 3 541 2 209 0 1 332

TOT PERSONALKOSTNADER 337 198 47 600 7 333 282 265

120 Kompetensutveckling 10 642 4 032 4 964 1 646

125 Resor 5 791 1 260 0 4 531

131 Lokalkostnader 40 788 0 4 698 36 090

136 Bilar 2 500 95 0 2 405

140 Material 3 609 730 408 2 471

191 Köpta tjänster 29 713 8 061 13 774 7 878

160 Leasing 933 16 850 67

176 Avskrivningar inkl avskr bilar 6 845 1 038 4 436 1 371

ÖVR KOSTNADER 100 821 15 232 29 130 56 459

S:A ANSLAGSBELASTNING 436 454 62 001 35 730 338 724

Sida

23 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Sammanställning budget per kontogrupp/speckod

Kst: Stockholm

2011-12-21

Kod: 92*

TOTALT

(tkr) EK1 EK2 NEK POE

100 Intäkter 0 0 0 0 0

INTÄKTER 0 0 0 0 0

0

105 Löner övriga 85 970 32 688 28 029 23 406 1 848

110 Löner polis 52 758 14 342 13 932 8 398 16 086

LÖNEKOSTNADER 0 47 030 41 961 31 804 17 934

115 Övriga personalkostnader 543 192 180 96 75

TOT PERSONALKOSTNADER 85 970 47 222 42 141 31 900 18 009

120 Kompetensutveckling 1 022 192 204 246 380

125 Resor 1 269 450 229 450 140

130 Hyra 18 026 0 18 026 0 0

135 Bilar 981 20 5 5 951

140 Material 975 135 542 61 237

191 Köpta tjänster 2 989 880 1 470 346 293

160 Leasing 0 0 0 0 0

176 Avskrivningar inkl. bil 336 0 8 2 326

ÖVR KOSTNADER 25 598 1 677 20 484 1 110 2 327

S:A ANSLAGSBELASTNING 164 870 48 899 62 625 33 010 20 336

Sida

24 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Sammanställning budget per kontogrupp/speckod

Kst: Göteborg

2011-12-21

Kod: 93*

TOTALT

(tkr) EK1 EK2 POE

100 Intäkter 0 0 0 0

INTÄKTER 0 0 0 0

0

105 Löner övriga 47 162 20 432 958 23 720 659 3 007 990

110 Löner polis 35 274 12 117 153 13 915 954 9 240 423

LÖNEKOSTNADER 82 435 32 550 111 37 636 613 12 248 413

115 Övriga personalkostnader 450 132 000 264 000 54 000

TOT PERSONALKOSTNADER 82 885 32 682 111 37 900 613 12 302 413

120 Kompetensutveckling 348 132 000 162 000 54 000

125 Resor 1 623 574 000 700 000 349 000

130 Hyra 10 231 0 10 231 317 0

135 Bilar 698 21 000 45 000 632 000

140 Material 833 44 000 709 000 80 000

191 Köpta tjänster 2 766 846 000 1 662 000 258 000

160 Leasing 27 0 12 000 15 000

176 Avskrivningar inkl. bil 894 24 000 559 000 311 000

ÖVR KOSTNADER 17 420 1 641 000 14 080 317 1 699 000

S:A ANSLAGSBELASTNING 100 305 34 323 111 51 980 931 14 001 413

Sida

25 (25)

Dnr

EBM A-2011/0481

Sammanställning budget per kontogrupp/speckod

Kst: Malmö

2011-12-21

Kod: 94*

TOTALT

(tkr) EK1 EK2 POE

100 Intäkter 0 0 0 0

INTÄKTER 0 0 0 0

0

105 Löner övriga 34 694 16 075 16 628 1 991

110 Löner polis 25 062 7 992 9 664 7 406

LÖNEKOSTNADER 59 757 24 067 26 293 9 396

115 Övriga personalkostnader 339 96 195 48

TOT PERSONALKOSTNADER 60 096 24 163 26 488 9 444

120 Kompetensutveckling 276 96 132 48

125 Resor 1 639 641 659 339

130 Hyra 7 832 0 7 832 0

135 Bilar 726 50 16 660

140 Material 663 110 429 124

190 Köpta tjänster 2 123 619 1 310 194

160 Leasing 40 2 36 2

175 Avskrivningar inkl. bil 141 4 18 119

ÖVR KOSTNADER 13 440 1 522 10 432 1 486

S:A ANSLAGSBELASTNING 73 536 25 685 36 920 10 930