92 T E K N I S K T I D S K K I F T (NY FÖLJD). 1889

lampan. Genom denna anordning undvikas de obehagliga skuggor, som nästan alltid förekomma, då lamporna monteras, så att de kunna hissas ned. Stolparnes höjd är ungefär 9m öfver marken, så att med lampstativets höjd ljusbågen kom­mer cirka 9,sm högt. Afståndet mellan lamporna uppgår i medeltal t i l l 238m, b vilket kan synas vara ganska stort; men derigenom att lampor- af så stor ljusstyrka användas, samt emedan de placerats så högt öfver marken, liar ändock ett godt resultat vunnits.

Anläggningen gör genom sin soliditet ett synnerligen godt intryck, och synas lamporna med afseende pä jemt och stadigt ljus kunna täfla med de bästa utländska. Såsom be­vis på det omdöme, anläggningen tillvunnit sig, må nämnas, att A k t i e b o l a g e t P a l r a c r a n t z & C:o äfven af Eskils­tuna stad mottagit beställning på en dylik anläggning.

Elektriska apparater för uppmätning och an-gifvande af vindens styrka och riktning,

k o n s t r u e r a d e af f a b r i k ö r ti. M. E r i c s s o n .

F l . ¡1. t i g g . 6—10 .

Vid Svenska Teknologföreningeus fackafdelnings för elek­troteknik sammanträde den 25 sistlidne januari förevisade direktör H . T. Cedergren ett par af fabrikör L . M . E r i c s ­son konstruerade elektriska apparater för uppmätning och an-gifvande af vindens styrka och riktning, hvilka förtjena att närmare beaktas. A den ena af dessa apparater markeras resultaten af två stycken visare, hvilka sättas i gång, då en elektrisk ström passerar ledningarna mellan den å lämpligt ställe uppsatta stången med vindfanan och hastighetsmätaren samt det i observationsrummet befintliga instrumentet för af-läsningen. A den andra, som särskildt är konstruerad för Stockholms Allmänna Telefonaktiebolags behof, tryckas resul­taten å en pappersremsa i en apparat, som äfven genom elek­triska ledningar står i förbindelse med tillhörande vindfana och skålkors.

Schemat i tig. 6 ä pl. !) angifver principen för öfverfö-ringen af de yttre instrumentens rörelse t i l ^ observationsin- : strumenten. Då t. ex. vindfanan vrider sig, följer den af två frän hvarandra isolerade hälfter a och b sammansatta stån­gen A med. Denna stång rör sig öfver ett system af kon­takter «, nv, v etc, så att alltid de två diametralt motsatta samtidigt beröras af dess olika ändar. En hvar af dessa än­dar står i förbindelse med batteriets B olika poler, och när ; nyckeln O nedtryckes, går strömmen från det samma genom 1

(i och vidare, vid den ställning stången A å teckningen inne­har, genom kontakten v t i l l elektromagneten med polerna VO samt derifrån genom kontakten o och nålens ände b t i l l bat­teriets andra pol. Elektromagneterna N och S, NV och SO o. s. v. bilda i observationsinstrumentet ett system, som mot­svarar kontaktssystemet vid vindfanan, sä att alltid diame-tralt motsatta ben tillhöra samma magnet. När nu VO genom strömmen blir magnetiserad, vrides en öfver magnet­polsystemet rörlig magnetisk nål, så att dess oliknämniga po­ler komma öfver V och O, och en med nålen förbunden j visare utpekar dervid på en tafla det väderstreck, t i l l hvilket j

vindfanan rört sig. Hade A s tåt t i alldeles motsatt riktning,! skulle äfven, då a och b alltid stå i förbindelse med samnia batteripoler, strömriktningen blifvit den motsatta, polerna v\ och O omkastade samt visaren pekat åt det motsatta hållet.

I stället för den magnetiska nålen är å det senare af de begge instrumenten anbragt en magnetisk ring Eli (tig. 7), som har sina poler i de midt emot hvarandra varande klac­karne, hvilka, då ringen vrider sig kring en i dess midt an­bragt axel, uppsöka de oliknämniga polerna i elektromagnet- I systemet. Eör att den samma skall stanna, utan att oscillera,i då den magnetiska klacken kommit midt för den oliknämniga elektromagnetpolen, hålles öfver den först nämda medelst en| vid ringens axel fästad fjäder ett jernankave «, som, dä rätta läget uppnäs, attraheras och binder tillsamman ringen och elektromagneten. När strömmen derpå upphör, slappes anka­ret, för att vid nästa ström äter attraheras af samma eller en annan elektromagnetpol. Denna anordning har visat sig ar­beta mycket väl. T i l l och med om samma elektromagnetben, som nyss attraherat ankaret, skulle på nytt blifva magneti-j serad med motsatt polaritet, hinner ringen vrida sig, in­nan detta inverkar pä ankaret, som först attraheras af det :

diametralt motsatta elektromagnetbenet. Vid den enklaste af de båda apparaterna utgöres den

yttre apparaten af vindfanan B (tig. 8), hvarifrän axeln in­går i huset (J, der kontaktsystemet är placeradt. Få samma axel är äfven fanan A fästad vinkelrätt mot B:s längdriktning och gifver vid svagare eller starkare vind ett större eller min­dre utslag, såsom af det prickade läget angifves. Dervid vri­des medelst en kedja, som nedgår t i l l huset D, en i det samma befintlig nål öfver ett kontaktsystem enligt samma princip, som ofvan är angifven; och derifrån sättes ä mottag­ningsinstrumentet en visare, som kan intaga 6 lägen, i rö­relse. Detta mottagningsinstrument har det utseende tig. 9 angifver. A den ofta, större taflan angifves vindriktningen Och ä den nedra vindstyrkan enligt den vanliga för land bruk­liga skalan*). Nederst ä fig. synes den knapp, som nedtryckes och sluter strömmen, då man vi l l göra en afläsning.

Den sjelfregistrerande apparaten är försedd med vindfana och kontaktsystem i likhet med den nyss beskrifna; deremot göres hastighetsmätningen medelst ett skålkors af vanligt ut-

*) I s a m m a n h a n g h ä r m e d t o r d e f ö l j a n d e u t d r a g ur e n t a b e l l , e r h å l l e n f r å n N a u t i s k M e t e o r o l o g i s k a B y r å n , v a r a af i n t r e s s e .

*) I s a m m a n h a n g h ä r m e d t o r d e f ö l j a n d e u t d r a g ur e n t a b e l l . e r h a l l e n t r ä n N a u t i s k M e t e o r o l o g i s k a B y r å n , v a r a af i n t r e s s e . 1

Lan

to co re

<-*' n »i ja W fTl G> M -o ? d

skalan

.1

V e r k a n p å l a n d .

anfö

rts k

ala

.

B e n ä m n i n g . 3 S . T

* S g B

S

CD « J i *> O

n (fl =

1

0 R ö k e n s t i g e r r ä t t u p p 0 S t i l l t . 1,4 O,:- I 2,0 ; M ä r k b a r f ö r k ä n s e l n ; 1 L ä t t a k å r a r . 3 ,5 O,:- I 2,0

v i m p l a r o c h s m å lö f 2 L a b e r b r i s . 6,0 •1.4 r ö r a s i g .

2 V i m p l a r s t r ä c k a s ; t r ä d e n s 3 J e m n b r i s . 8.0 7,8 m i n d r e g r e n a r r ö r a s i g . i F r i s k b r i s . 10,0

12.5 11,8 J 20,6 .Ï T r ä d e n s g r ö f r e g r e n a r 6 S t y f b r i s .

10,0 12.5

11,8 J 20,6

s ä t t a s i r ö r e l s e . 6 H å r d b r i s . 16,0 27 ,» * i B ö j e r m i n d r e t r ä d ; m a n 7 G a n s k a h å r d b r i s . 18.0 3!',fl j

1 g å r e j o b e h i n d r a d m o t 8 M y c k e t h å r d b r i s . 21,5 56,1 ! v i n d e n . i

M y c k e t h å r d b r i s . 21,5 56,1 !

.5 S k a k a r v å l d s a m t s t o r a 9 I H a l f s t o r m . 25 ,0 76,3 ! t r ä d ; a f b r y t e r g r e n a r 10 S t o r m . 29,0 102,7 o c h m i n d r e t r ä d .

29,0 102,7

S A f b r y t e r g r ö f r e t r ä d , b o r t - 11 H å r d s t o r m . 33 ,5 141,0 f ö r s k o r s t e n a r o c h hus- 12 O r k a n . 40,0 195,0

93

seende, hvilket står i förening med en skruf utan ände, som drifver ett hjulsystem, hvarigenom slutning af den elektriska ledningen t i l l denna mekanism sker, då korset gjort 300 hvarf, hvilket motsvarar en passerad luftmassa af l k m i längd, på det att ej, för den händelse korset stannade, just när kon­takten bringas t i l l stånd, ledningskedjan skulle blifva sluten, ända t i l l dess att korset åter rörde sig, är en anordning vid­tagen, hvilken väl förtjenar att omnämnas, isynnerhet som den samma kan tillämpas för liera ändamål.

Haken h (tig. 10) är med sin nedre ände fästad vid en vinkelhäfståug v, som äverkas af fjädern /' sålunda, att den drager haken nedåt. Stiftet hvilket är fästadt å sista hju­let i utvexlingen frän skälkorset, höjer emellertid vid sin rö­relse i pilens riktning haken, så att den samma kommer öfver en i i axeln a sittande i motsatt, riktning vänd hake h1. A samma axel a finnas äfvon en trissa t samt ett svänghjul II anbragta. Trissan är försedd med en urskärning ä sin undra sida, och mot denna ligger den i förening med fjädern .Fva­rande rullen >• an, så att fjädern 1<\ som utgör batteriets ena pol, ej är i kontakt med spetsen I>, bildande den andra polen. Men dä stiftet s kommit så långt fram, att det släpper näb­ben n, ryckes haken af armen v nedåt och måste dervid på grund af-formen hos denna näbb, som glider mot stiftet (j, fatta tag i haken h., så att denne jemte axeln a med sväng­hjulet / / och trissan / svänges i den riktning pilen angifver, livarvid trissan t tvingar ned rullen r, så att tjädern Fkom­mer i kontakt med spetsen B och ledningen slutes, Omedel­bart derpå föres axeln a af en spiralfjäder åter i sitt gamla läge, och kontakten afbrytes för att, då stiftet s nästa gång passerar näbben n, äter slutas för ett tidsmoment, hvilket regleras af storleken hos svänghjulet II och styrkan af den tillbakavridande spiralfjädern.

Sjelfva registreringsapparatens utseende angifves af vid-stående tig. 5. Apparaten är försedd med 4 st. elektromag-neter, två ä hvardera sidan. A f dessa står den bakre af de

Fig. 5.

t i l l venster varande i förening med ett ur och tillhörande bat" teri, hvarifrån apparaten hvarje minut erhåller en strömimpuls' som dervid sätter löpverket i rörelse, sä att pappersremsan fram­släppas ett litet stycke, på samma gång som äfven en med tre kontakthjul försedd axel kringvrides. Det bakerst sittande af dessa hjul sluter livar 10:de minut ledningen t i l l vindfa-nan, så att den å instrumentets främre del liggande visaren an­gifver riktningen, på samma gäng som det genom en konisk utvexling i förbindelse dermed varande typhjulet vrider sig riktigt i förhållande t i l l remsan. Pä detta sätt får apparaten qvarstä t i l l nästa minut, då det mellersta kontakthjulet skic­kar en ström genom den främre, venstra elektromagneten, som verkställer tryckningen å remsan. Typhjulet är ej försedt med bokstäfver utan pilar, som sålunda tryckas å remsan än i det ena än i det andra läget. Det tredje kontakfhjulet sän­der ut strömmar t i l l den bakre, högra magneten, som ä rem­san trycket timmarne. Den främre magneten t i l l höger mot­tager strömimpulserna från vindkorsets mekanism och trycker dervid å remsan punkter, hvilka markera, att luftmassan pä den tid, som är mellan hvarje sådan, rört sig l k m . Hvar 5:te tryckning verkställes med 2 och hvar 10:e med 3 punk­ter i bredd, för att underlätta afläsningen.

Notiser och utdrag ur den tekniska literaturen,

Elektrisk belysningsanläggning för mindre städer i Frankrike.

Don 23 januari innevarande Ar blef den elektriska belysningen för de begge i Sydfrankrike belägna städerna Dieulefit ocli Valréas i närvaro af talrika representanter för pressen och en stor del fackmän från Paris högtidligen invigd. Anläggningen erbjuder ett särskildt intresse genom det stora afständet mellan de begge be­lysta orterna, äfvensoin från dessa ti l l den gemensamma kraftkäl­lan, hvilken är belägen i Béyonnes. Afständet från Béyonnes t i l l Dieulefit är nemligcn omkring 6km och till Valréas omkring 15km. Belysningsanläggningen är utförd af firman L . L o m b a r d - G e r i n it C:o i Lyon medelst transformatorer af Z i p e r n o w s k y , D é r i B l å t h y s system; och äro apparaterna tillverkade af franska E d i -son -bo l age t i Paris. För belysningens drifvande användes vat­tenkraft, och finnes härför att tillgå c:a 300 hktr.

Belysningen användes i de begge städerna såväl för gator som för privat bruk, och är priset å 16-ljus lampa för gatubelys­ningen från skymningen t i l l midnatt och under vintern från k l . 5 - 7 f. m. 52 fr. per år, under det att privata abonnenter be­tala något högre afgift. Fördelningen af strömmen sker vid Bé-yonnes och fortledes derifrån medelst en spänning af 2 000 volt genom luftledningar i tvenne olika riktningar t i l l Dieulefit och Valréas. Det primära ledningsnätet, äfvensoin de i sirliga zink­lådor inneslutna transformatorerna äro inom städenia anbragta på torn, hustak etc. Det sekundära ledningsnätet utgöres äfvenledes af luftledningar, hvilka dock ej äro anbragta å hustaken, utan ge­nom hela staden förda på en höjd af ungefär 5m från marken, så att hvar och en, som önskar belysning, med lätthet kan erhålla en inledning, om ock för blott en enda lampa. Parallelt med de pri­mära ledningarna och på samma stolpar äro äfven telefonledningar framdragna från Béconnes t i l l de begge städerna; och man kan, såsom försök ådagalagt, t i l l och med då belysningen är i gång, utan störande inverkan samtala mellan Dieulefit och Valréas.

Då i dessa begge städer, som hvardera räknar omkring 6 000 invånare, finnes lYiyckon småindustri, har äfven blifvil projekteradt att härför använda elektrisk kraftöfverföring medelst små vexel-strömmotorer.

Trots det billiga priset synes räntabiliteten å anläggningen

I

A P P A R A T E R FÖR ANGIFVANDE AF VINDENS S T Y R K A OCH RIKTNING