ELMILJÖ OCH POTENTIALUTJÄMNING - kth.diva …kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:784580/FULLTEXT01.pdf · ELMILJÖ OCH POTENTIALUTJÄMNING Electrical environment and earthed equipotential

ELMILJ OCH

POTENTIALUTJMNING

Electrical environment and earthed equipotential bonding

DIYARI MAHMOUD

Examensarbete inom Elektroteknik,

Grundniv, 15 hp

Handledare p KTH: Anna Josefsson

Handledare p Rambll: Bjrn Kyhlberg

Examinator: Thomas Lindh

TRITA-STH 2014:41

KTH

Skolan fr Teknik och Hlsa

136 40 Handen, Sverige

Sammanfattning

Potentialskillnader mellan elektriskt utsatta delar och andra tkomliga ledande delar i byggnaden eller

anlggningar kan orsaka livsfarliga elektriska urladdningar (strmgenomgngar) vid berring.

Potentialskillnader orsakar ven problem fr elektriska apparater att fungera tillfredsstllande i sin

omgivning. Syftet med studien var att underska och identifiera uppkomsten till potentialskillnader

samt de olika tolkningskonflikter som finns vid frbyggandet av problemen.

Dagens elmiljproblem beror till stor del p den snabba teknikutvecklingen av elektroniken vi

anvnder. Fr att lsa en stor del ut detta problem utfr man potentialutjmning. Resultatet av denna

studie visar att skyddsutjmning ska utfras i alla anlggningar. Det skyddar mot elchock i byggnader

och industriella anlggningar. Funktionsutjmning upprtthller utrustningens funktionsskerhet i

industriella anlggningar och r inte ett krav. Den skiljer sig beroende p niv av knslig milj.

Denna studie utfrdes som examensarbete p Kungliga Tekniska Hgskolan fr Rambll Sverige

AB. Tolkningarna har gjorts utifrn Elinstallationsreglerna, SEK Handbok 413 samt SEK Handbok

449.

Nyckelord: potentialutjmning, skyddsutjmning, funktionsutjmning, potentialskillnad, elmilj,

byggnad, industriell anlggning, potentialutjmningssystem, Rambll.

Abstract

Potential differences between electrically exposed parts and other accessible conductive parts of the

building or facility may cause fatal electric discharge to the touch. Potential differences can also cause

problems for electrical equipment to function properly in its environment.

The purpose of the study was to identify and investigate the reasons for potential differences and the

conflicts of interpretation to prevent emergence of the problems.

Todays electrical environmental problems are due to the rapid technological development of the

electronics we use. To solve a big part out of this problem one should perform potential equalization.

The result of this study shows that protection-equalization should be performed in all facilities.

Protection-equalization protects us against electrical shock in buildings and industrial facilities. Func-

tion-equalization maintains the operating safety of equipment in industrial facilities and is not a re-

quirement. It differs depending on the level of environmentally sensitive.

This study was conducted as a degree project at Royal Instituite of Technology fr Ramboll Sweden.

The interpretations have been based on Elinstallationsreglerna, SEK Handbok 413 and SEK Handbok

449.

Keywords: equipotential equalization, protection equalization, function equalization, potential differ-

ences, electrical environment, buildings, industrial facilities, equipotential bonding system.

Frord

Detta examensarbete har utfrts inom Hgskoleingenjrsprogrammet Elektroteknik 180p med

inriktning Elkraftteknik p KTH, Kungliga Tekniska Hgskolan, tillsammans med Rambll Sverige AB

under vren 2014.

Handledaren p KTH har varit Anna Josefsson. Tack till Anna fr det std du har bidragit med.

Handledaren p Rambll har varit Bjrn Kyhlberg och opponenterna var Mattias Forsberg

tillsammans med Peter Falk. Ett speciellt tack till er fr frtroendet och feedbacken ni givit mig fr

detta

examensarbete. Jag hoppas att samarbetet och slutsatserna kommer er vl till nytta.

Vill ven ge ett tack till Manas Jaksakul p Rejlers AB fr projektidn, Christer Bohlin p

skskyddskonsult AB fr hjlp med skskydd och Shilan Mahmoud p WSP Group fr hjlp med

rapportskrivandet.

Slutligen vill jag tacka min familj. Mina frldrar som tog oss till Sverige mot alla odds och mina syskon

fr det std ni alltid har gett mig.

Innehllsfrteckning

1 Inledning .......................................................................................................................................... 12

1.1 Problemformulering ................................................................................................................ 12

1.2 Mlsttning .............................................................................................................................. 12

1.3 Avgrnsningar.......................................................................................................................... 13

1.4 Lsningsmetod ........................................................................................................................ 13

1.5 Orgaisation ............................................................................................................................... 13

2 Teori och bakgrund .......................................................................................................................... 15

2.1 Elmilj ...................................................................................................................................... 15

2.2 Statisk elektricitet .................................................................................................................... 16

2.3 Magnetflt ................................................................................................................................ 16

2.4 Vagabonderande strm ........................................................................................................... 18

2.5 vertoner ................................................................................................................................. 18

2.5.1 TN-C och TN-S system ........................................................................................................ 19

2.6 EMC (Elektromagnetic Compatibility) ................................................................................. 20

2.6.1 verfring av strningar .................................................................................................... 20

2.6.2 Hga frekvenser ............................................................................................................. 20

2.6.3 Potentialer ...................................................................................................................... 22

2.7 Transienter och verspnningsskydd .................................................................................... 22

2.7.1 Transienter.......................................................................................................................... 22

2.7.2 Blixtstrmmens karakteristik ............................................................................................ 23

2.8 Potentialutjmning ................................................................................................................. 25

2.8.1 Skyddsutjmning ................................................................................................................ 26

2.8.2 Dimensionering .............................................................................................................. 32

2.9 Funktionsutjmning ............................................................................................................... 35

2.9.1 Funktionsjordning .............................................................................................................. 35

2.9.2 Potentialutjmnande ntverk ........................................................................................ 35

2.9.3 Ringhuvudjordningsledare ............................................................................................ 38

2.9.4 Zonindelningens utfrande ........................................................................................... 40

2.9.5 Transformator .................................................................................................................... 42

2.9.6 Apparater och eldriftrum ............................................................................................... 42

2.9.7 Motorplats........................................................................................................................... 43

3 Fallstudie ......................................................................................................................................... 45

3.1 Metod och resultat .................................................................................................................. 45

4 Analys och diskussion ..................................................................................................................... 49

5 Slutsatser .......................................................................................................................................... 51

6 Kllfrteckning ................................................................................................................................ 53

7 Appendix .......................................................................................................................................... 55

Appendix 1 Jordningssystem .............................................................................................................. 56

Appendix 2 Standarder ....................................................................................................................... 60

Appendix 3 Tabeller ............................................................................................................................ 64

Appendix 4 Utrustning och delar ....................................................................................................... 69

Appendix 5 Termer & definitioner ...................................................................................................... 71

12 | INLEDNING

1 Inledning

1.1 Problemformulering

Potentialskillnader mellan elektriskt utsatta delar och andra ledande delar i byggnader kan orsaka

livsfarliga elektriska urladdningar (strmgenomgngar) p personer vid direkt eller indirekt berring.

Dessa urladdningar och strningar frsmrar ven elektriska apparater och utrustningars frmga att

fungera i sin omgivning. Potentialskillnader genom s kallad yttre pverkan r ocks ett problem som

man mste beakta, det kan vara exempelvis ska. Fr att frebygga dessa och upprtthlla en god

elmilj gr man ngot som kallas potentialutjmning.

Potentialutjmning r ett omdiskuterat mne sen mnga r tillbaka och det rder n idag olika sikter

om:

Hur man ska potentialutjmna

Nr man ska potentialutjmna

Vad man ska potentialutjmna

Hur mycket ska man potentialutjmna

Sklet till detta r att det finns olika tolkningar och olika metoder fr potentialutjmning men ocks att

man blandar ihop olika standarder och handbcker som finns.

1.2 Mlsttning

Detta examensarbete syftar till att underska frgetecken som berr potentialutjmning. Beskriva och

utfra potentialutjmning fr att uppn en person- och funktionssker anlggning. Detta genom

teoretiska underskningar men ocks ur praktisk synvinkel p Rambll Sverige AB. Hnsyn till

Elskerhetsverkets freskrifter samt handbcker ska beaktas under hela examensarbetet.

mnen som examensarbetet kommer att berra:

Elmilj

Vagabonderande strmmar

Potentialutjmning

- Skyddsutjmning

- Funktionsutjmning

- Kompletterande skyddsutjmning

Elsystem (TN-C/S, IT, m.m)

EMC (Elektromagnetisk kompatibilitet)

Transienter och skskydd

1.3 Avgrnsningar

Examensarbetet begrnsas till potentialutjmning inriktat mot byggnader men kan ven

strcka sig till industrianlggningar i mn av tid.

Rekommenderade utrustningar fr potentialutjmning begrnsas till byggnader men kan

strcka sig till industrianlggningar (maskiner, motorplats, styrsystem m.m) i mn av tid.

Arbetstiden fr examensarbetet skall ej verstiga 400 timmar.

1.4 Lsningsmetod

Litteraturstudier

Internetkllor

Matematiska berkningar

Fallstudie

1.5 Orgaisation

Handledare

Bjrn Kyhlberg, handledare, Rambll

Anna Josefsson, handledare, KTH

Examinator

Thomas Lindh, examinator och universitetslektor vid data- och elektroteknik, STH (KTH)

14 | TEORI OCH BAKGRUND

2 Teori och bakgrund

2.1 Elmilj

Vad r elmilj?

Elmilj r en sammanfattande benmning p elektricitetens onskade verkningar. Det r fenomen

som behver hanteras s att inte de verkningar som r nskade ska bli strda.1

- Christer Bohlin, teknikkonsult kskyddskonsult AB

Det r idag en vldig stor press p att upprtta en god elmilj i en elanlggning. Elektriker och

konstruktrer som inte har goda eller tminstone grundlggande kunskaper inom elmilj utgr stora

risker i en elanlggning. Kunskap om elmilj r en ndvndighet och inget som man bara ska ta

hnsyn till d och d utan den mste alltid beaktas.

Figur 1: Byggnad frn 1960-talet. (www.stockholmshem.se)

Byggnaden i figur 1 r byggd p 1960-talet. Ponera att det har gjorts ett stambyte i byggnaden vid

vilket tappvatten- och avloppsledningar renoverats. Dremot r inte elsystemet stambytt utan den r

fortfarande original vilket innebr att det r anpassat till de ldre kablarna (klenare area), lysrr och

gldlampor, radioapparater och TV. Med ren har tekniken utveklats. Lysrr och gldlampor har bytts

ut mot LED lampor, flera datorer och TV apparater r inkopplade. Frekvensstyrda flktar och pumpar

som orsakar strningar finns ven i byggnaden. Varje lgenhet har ven modem inkopplat med WiFi.

Vad hnder nr man i en s pass gammal byggnad som r anpassad fr ett gammalt elsystem med

gamla utrustningar pltsligt brjar installera stora mngder modern utrusning? Det skapar

elmiljproblem!2

Elmilj r ett vldigt brett och omfattande mne som bestr av mnga olika delar. De olika delarna

skiljer sig i karakteristik och krver olika metodik vid problemlsning. Detta kapitel kommer att

1 Lr dig mer om elmilj, http://ellararen.se/?p=101, 2014-04-04 2 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund

http://ellararen.se/?p=101


teoretiskt beskriva de faktorer inom dagens elmilj som ger upphov till potentialskillnader i byggnader

och anlggningar. Slutligen skall olika metoder och aspekter redovisas fr att lsa dessa problem.

2.2 Statisk elektricitet

Figur 2: Positiv och negative laddning (www.researchgate.net)

Statisk elektricitet frekommer naturligt i vr omgivning. Vi har alla ftt en liten stt nr vi tagit i ett

metallhandtag eller nr vi kommit i kontakt med varandra. I vissa fall kan det till och med uppst en

gnista.

Alla atomer strvar efter att vara elektrisk neutrala. Nr atomen inte r neutral s blir den en jon, det

vill sga den fr en elektrisk laddning, positiv (a) eller negativ (b). Man sger att mellan atomerna

rder olika potential, en potentialskillnad. Atomen kommer att strva efter att f bli neutral igen. Det

uppstr d en attraktionskraft mellan den positiva och negativa laddningen (c).

All elektricitet bygger p att det finns en potentialskillnad mellan freml, ett spnningsfall. Ett batteri

batteri r ett utmrkt exempel. Men detta fenomen kan ocks orsaka skador p elektrisk utrustning

och i stora mngder ven oss mnniskor.

2.3 Magnetflt

Vi omges naturligt av ett statiskt magnetflt runt vr jordklot. Den skiljer sig frn det magnetiska

vxelflt som genereras via elektriciteten vi anvnder. I vra elledningar har vi en vxelspnning som

vxlar polaritet. P samma stt vxlar magnetfltet och ndrar polaritet. Det gr att det induceras en

EMK (Elektromotorisk kraft) i andra ledare och metalliska freml. Magnetflt som uppstr i

byggnader kan orsaka bekymmer.3 Om det vxlande magnetfltet r fr starkt kan vra nervsignaler

pverkas.4

Magnetfltets fldestthet (enhet Tesla, T) som alstras runt ledare kan berknas med fljande

ekvationer.

=

2

Ekvation 1: Magnetisk fldestthet enkelledare

=

2 2

Ekvation 2: Magnetisk fldestthet treledare

Tidigare statens strlskyddsinstitut har sedan 2002 angett ett allmnt rd som anger referensvrden

fr exponering fr allmnheten. Referensvrdet fr 50 Hz r 100 T men kan skilja sig beroende p

frekvens. Vrdena r en femtiondel av dem faktiska vrdena som ger negativa hlsoeffekter och r

mycket lgre fr allmnheten n fr yrkesmssig exponering.

P arbetsplatser dr mycket hga strmmar anvnds i apparater och utrustningar hittar man frhjd

exponering av magnetflt. Det kan vara induktionsugnar och svetsapparater men ocks nra

undercentraler.

Det finns olika stt att skydda sig mot exponering av magnetflt. Magnetflt avtar ju lngre avstnd

man befinner sig till kllan. Exponering av magnetflt kan ocks minskas genom att isolera kllan

med aluminiumpltar.

Hlsoeffekterna p lng sikt av magnetflt kan inte uteslutas. De fem myndigheterna som frdelar

ansvaret fr hlsofrgor r: Arbetsmiljverket, Boverket, Elskerhetsverket, Socialstyrelsen och

Strlskerhetsmyndigheten. Myndigheterna ger rd och rekommendationer, tar fram freskrifter,

utvrderar forskning och utfr mtningar inom omrdet.

3 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s.47 4 Vxlande magnetgflt, http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdf, 2014-04-11

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdfhttp://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdf


2.4 Vagabonderande strm

Vagabonderande strm betyder att returstrmmen (eller delar av returstrmmen) fljer andra

onskade vgar n returkretsen den r avsedd fr. Onskade vgar kan vara vattenrr,

fjrrvrmeledning, armeringsjrn osv. Vagabonderande strm r den frmsta orsaken till att det

frekommer magnetflt i byggnader.

Ponera att vi har ett lgspnningsomrde, ett omrde med ngra byggnader, dr en transformator

finns som matar de olika byggnaderna via ett jordningssystem (se appendix 1 figur 31C). Strmmen

som lmnar transformatorn via faserna L1, L2, och L3 ska returnera via elledningarna till

transformatorn. I elsystemet kan det uppst vagabonderande strm kors och tvrs. Dessa sprider sig

till jorden fr att sedan ta sig tillbaka till transformatorn. Nr vagabonderande strmmarna rr sig t

alla hll uppstr det magnetflt. Magnetflten kan naturligtvis ocks uppst tack vare punktkllor

ssom elektriska utrustningar i vra hem, transformator och stllverk (installationer).

2.5 vertoner

Figur 3: Trefas vxelstrm Ykoppling (www.wikipedia.se)

I vra elsystem r spnning, strm och effekt normalt sinusformade vid linjr last (resitiv) med

grundfrekvens 50 Hz. Trefas vxelstrm r symmetrisk med samma amplitud dr summan av

samtliga faser L1, L2 och L3 r 0 V med 120 frskjutning mellan faserna. Nr olinjra och

osymmetriska laster ssom elektronik anvnds genereras nya frekvenser, s kallade vertoner.

vertonerna lggs ihop och bildar tillsammans med grundtonen en ny kurvform som r frvrngd.

Figur 4: Grundfrekvens och vertoner5

vertonerna kan anta olika faslgen. Genereras de i det positiva faslget kallas det plusfljd (+) och

genereras de i negativa faslget kallas det minusfljd (-). vertoner kan ocks ha neutralt faslge

vilket betyder att dem genereras i nollgenomgngen, detta kallas nollfljd (0).

Tabell 1: Fasfljden fr vertoner

Nr 1 2 3 4 5 6

Frekvens 50 100 150 200 250 300

Fasfljd + - 0 + - 0

Nr vi har symmetriska laster kommer alla positiva vertoner kompenseras med de negativa

vertonerna och ta ut varandra. Vid 150 Hz, 300 Hz och 450 Hz har vi dremot nollfljd enligt figur

och dr sker ingen kompensering vilket resulterar i att summan av samtliga faser 0.6 Det kommer

d flyta en onskad strm i neutralledaren (PEN ledaren fr TN-C system, gemensam jord- och

nolledare (Se Appendix 1). Eftersom vi har en strm i neutralledaren s kommer vi ven att f ett

spnningsfall ver ledaren enligt Ohms lag.

2.5.1 TN-C och TN-S system

Vid olinjr last kommer det alltid g en strm i neutralledaren. I TN-C systemet gr den hr strmmen

ver till skyddsjorden fr att PE (jord) och N (neutral) ledarna r sammankopplade. Det innebr att

vagabonderande strm alltid kommer att frekomma. Kommer vi d ha vagabonderande strm i ett

TN-S system?

Nej, i ett fungerande femledarsystem r PE och N ledarna separerade, vagabonderande strm kan

ej frekomma. Vi riskerar allts inte att f onskade magnetflt i vattenledningar och fjrrvrmerr. 7

Mnga ldre byggnader och anlggningar har TN-C system dr PE och N plintarna r

sammanskruvade. Enligt Elskerhetsmyndigheten r det inte tilltet att gra ett TN-C system efter ett

TN-S. Men det r tilltet att gra tvrtom. Det ska inte heller gras TN-C jordningssystem i nybyggda

5 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 23 6 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 23-24 7 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 38


hus. Med tanke p de elektriska utrustningar vi anvnder idag i vra hem mste vi ha TN-S system.

(Se Appendix 2, 444.4.3.1-2)

Det r av stor vikt att det framgr i dokument vilken typ av elsystem som r installerat i byggnaden s

att missfrstnd inte sker.

2.6 EMC (Elektromagnetic Compatibility)

EMC r p svenska en frkortning fr Elektromagnetisk frenlighet. Det r en apparats, utrustnings

eller ett systems frmga att fungera tillfredsstllande i sin elektromagnetiska omgivning utan att

orsaka oacceptala strningar i omgivningen eller fr andra utrusningar.8 Vi har tidigare sett hur

olinjra laster orsakar vertoner i elntet. Dessa r onskade biverkningar som multiplar av 50 Hz

frekvens. EMC behandlar undvikandet av strningar i hgre frekvenser, frn 1 kHz till flera MHz hos

apparater s att dessa kan frenas utan att stra varandra. Ju hgre frekvensen r desto strre risk

fr strningar i signalerna och desto strre problem orsakar de i vra elsystem.

2.6.1 verfring av strningar

Det finns olika stt fr hur strningar verfrs.

Induktiv verfring, ett magnetflt alstras runt en strmfrande ledare. Magnetfltet som ger upphov

till en inducerad spnning i ett annat ledande freml i nrheten. Elkablar i byggnader orsakar

magnetflt vilket kan leda till onskade spnningar i andra metallfreml och nrliggande kablar.

Kapacitiv verfring, ett elektriskt flt mellan freml uppstr och orsakar en potentialskillnad som

gr att spnningar kan ledas mellan fremlen. Det frekommer framfrallt om data-, kommunikation-

och larmkablar r nra placerade intill kraftkablar s att induktiva verfringar sker.

Luftburen verfring, trdls signal verfr strning i form av spnning till andra apparater och

ledare.

2.6.2 Hga frekvenser

Hga frekvenser (1 kHz till flera MHz) i en byggnad kan frekomma av9:

Ledningsbundna datant

Trdlsa datant

Larmsystem

Olinjra switchade ntaggregat

Frekvensomformare

8 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 99 9 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 100

HF-don fr belysning

Tack vare att vi fr in hgfrekventa belastningar i vra elnt avsedda fr lgfrekvens (50 Hz) s ndras

frusttningarna dramatisk. Nr strmmens frekvens kar, ndrar polaritet oftare, s ndras

magnetiska fltets egenskaper p samma vis. Som fljd fr vi en kad impedans i ledaren p grund

av den skineffekt som uppstr. Skineffekt r tendensen hos vxelstrm att trycka ut elektroner till

ledarens yta dr strmttheten blir strst. Den effektiva tvrsektionen minskar vid kad frekvens. Vra

ledare blir frkortade. Det blir hgre motstnd i ledaren vilket innebr strre spnningsfall,

potentialskillnad samt risk fr elektriska flt mellan ledare och andra freml. Enligt ekvation 3 s

snker vi impedansen vid kad area. Notera att detta endast gller vid lga frekvenser (50 Hz). Vid

hga frekvenser spelar arean ingen roll vi kommer f en kad impedans oavsett.10

=

Ekvation 3: Ledarens resistivitet.

= +

Ekvation 4: Impedans, resistans och reaktans.

Hgfrekvent brus sprids enkelt i anlggningar och medfr strningar p trdls- och

elntskommunikation samt data- och telent. Dessa typer av strningar r speciellt hotfulla i sjukhus

och flygtrafik d kommunikationen kan stras och viktiga data inte nr fram.

10 SEK Handbok 449, s. 21


2.6.3 Potentialer

Den allra strsta problematiken uppstr nr vi

kopplar ihop olika apparater med olika frekvenser.

Vi bygger hela tiden in s mnga olika system i en

anlggning utan att systemen tar hnsyn till

varandra och dr det rder bristande

kommunikation mellan installatrerna. Vissa

system ger hgfrekventa signaler medan andra r

knsliga fr hgfrekventa signaler. I figuren ser vi

att vi fr potentialskillnad mellan tv centraler dr

den ena r kopplad till en frelvensomriktare och

den andra till en monitor. Om vi nu frbinder dessa

tv med varandra via en antennfrstrkare s

resulterar detta i att strningar kan verfras tack

vare den strm som passerar pga

potentialskillnaden. Strningen (bruset) kan

illustreras i monitorn11. Figur 5: Potentialskillnader12

2.7 Transienter och verspnningsskydd

2.7.1 Transienter

Figur 6: Idealt sinusformad spnning. Sinusspnning med transienter. (www.wikipedia.se)

En transient r ett snabbt spnningsfrlopp (spnningspik) som kan vara flera ggr starkare n den

nominella spnningen i ntet. Transienter kan exempelvis uppkomma av sknedslag,

kopplingar/brytare i elntet och induktiva laster. De kan vara lngvariga med hga amplituder men

ocks kortvariga med lg amplitud. Elektronik ssom datorer och andra styrsystem i sjukhus, industri

och handel r knsliga fr transienter. Det som avgr om en transient r farlig r dess amplitud samt

11 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 104 12 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 104

isolationshllfastheten hos den utsatta utrustningen. Den kortvariga svaga transienten kan stra

styrsystemen medan den lngvariga kraftiga transienten kan sl ut systemen helt13.

2.7.2 Blixtstrmmens karakteristik

Det som r specifikt fr blixtstrmmar r den snabba stigtiden och den hga hastigheten. En

medelblixt kan ha en amplitud uppemot 30 000 A och en kraftig blixt en amplitud p hela 200 000 A.

Blixstnedslag har stort energiinnehll och man brukar skilja p tv olika typer, direkt- och

indirektnedslag. Direktnedslag trffar byggnader direkt och resulterar i skador tack vare att

strmkoncentrationerna r hgre n vad materialet tl i vissa omrden. De indirekta nedslagen

transporteras in i byggnader via mark- och luftledningar dr nedslaget kan ha skett flera kilometer

bort.

Figur 7: Kurvform fr direktnedslag 10/350 us (a) och indirekt nedslag 8/20 us (b)

(www.oemautomatic.se)

2.7.2.1 Problem

Antalet skador orsakade av ska har kat frn 1500 till hela 37 000 mellan 1948 till 1997 enligt

frskringsbolagen. Att siffrorna har stigit s pass kraftigt beror inte p att det skar mer nu n vad

det gjorde d. Det beror p den snabba teknikutvecklingen som skett i vra byggnader.

Nr vi installerar ny teknik i byggnader utan att ta hnsyn till det ldre systemet som finns orsakar det

problem vid sknedslag14.

Frr i tiden nr vi hade bakelittelefoner kunde man hra hur det plingade nr det var ska tack vare

skpulser som kom in via telekabeln. Sen har det skett en teknikutveckling dr datorer, faxar, modem

och annan elektronik har installerats. D har man frbundit telentet med elntet. skpulsen kommer

d att fortstta sprida sig via telentet till elntet och andra hll via skyddsjord. Vissa utav dessa

apparater kan g snder tack vare slingan som vi har skapat i byggnaden. Stora

spnningsskillnader kan ske mellan olika system dr verslag kan uppst och orsaka brand.

13 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 10 14 skskydd fr egna hem Christer Bohlin & Ulf Eriksson (skskyddskonsult AB), s. 4


2.7.2.2 verspnningsskydd

Det finns inga lagar i Sverige om krav p skydd mot sknedslag. Dremot finns det lagar om skydd

mot verspnningar d det finns risk fr personskerhet i form av farliga berringsspnnigar. Man

gr en riskbedmning fr att bestmma verspnningskategorin anlggningen faller in i. Drefter

avgrs nivn p verspnningsskydden.

Det finns rekommendationer av olika skydd beroende p vilket typ av nedslag som intrffar.

Inledningsskydd, skyddar mot verspnningar i installationen som fljd av indirekta nedslag dr

onskade strmmar tagits sig in via olika kopplingsmekanismer. Alla inkommande ledningar utifrn

sammabinds med en gemensam kopplingsskena. Det gr att alla tekniska system fr samma

potentialniv eller minimal potentialskillnad sinsemellan.

Ett inledningsskydd bestr av tre olika komponenter fr sk- och verspnningsskydd15:

- Ventilavledare (grovskydd), vid mtarcentraler.

- Varistorer (mellanskydd), vid eventuella undercentraler fr skydd till data, elektronik och

knslig utrustning.

- Hybridskydd (finskydd), som installeras vid bl a data-, tele- och larmledningar.

Markspnningsskydd, r ett kompletterande skydd till inledningsskydd. Nr potentialnivn hjs

genom sammanbindningen till en gemensam kopplingsskena, kan det orsaka farligt hga spnningar

mellan inkommande ledningar och omgivande mark. Fr att lsa detta frlggs en kopparlina,

ringledare och jordtag runt skyddsobjektet i en radie dr personer kan befinnas vid ska. Ringledare

och jordtag kan ocks vara av galvaniserat stl pga milj- och stldskl.

Ringledaren ansluts till jordningsskenan16.

Inslagsskydd, r ett ytterligare kompletteringsskydd till inledningskyddet dr man vill skydda mot

direktnedslag. Det kan gras med en blixtuppfngare17.

Ett skskydd utformas i byggnader enligt samma princip som en bilkaross. Nr nedslaget intrffar

skall den ledas ner till marken via ringledaren. skskyddet bygger p att lyfta hela byggnadens

potential lika mycket s att potentialskillnader undviks.

15Tv slags skskydd, http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/forebygg-skada-lantbruk/05318-faktablad-askskydd.pdf, 2014-04-27 16 skskydd fr egna hem Christer Bohlin & Ulf Eriksson, s. 23 17 skskydd fr egna hem Christer Bohlin & Ulf Eriksson, s. 24

http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/forebygg-skada-lantbruk/05318-faktablad-askskydd.pdfhttp://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/forebygg-skada-lantbruk/05318-faktablad-askskydd.pdf

2.8 Potentialutjmning

Det har tidigare nmnts att de strsta problemen som uppsttt har varit som fljd utav

potentialskillnader mellan ledare och utrustningar. Potentialskillnader driver en strm genom kresten

men om ledarna och elektriska utrustningarna hade samma potential skulle ingen onskad strm

uppst.

Figur 8: Potentialskillnad (elektriska flt) 1 V och utjmning tack vare huvudjordningsskena18

Som vi ser i figuren uppstr ett elektrisk flt mellan plattorna tack vare de olika potentialerna i ledarna.

Plattorna fr en spnning. Ansluter vi istllet en huvudjordningsskena dr bda ledarna r

sammankopplade i en punkt s har vi inte ngon potentialskillnad mellan plattorna lngre eftersom vi

har lyft dem bda ledarnas potential till 1 V. En gemensam referenspunkt har skapats och skillnaden

i potential r nu 0 V, vi har potentialutjmnat.

Figur 9: Potentialutjmning, samlingsbegrepp (www.voltimum.se)

18 Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund, s. 71


Potentialutjmning r en frbindning av elektriskt ledande delar, eller ledande system, fr att reducera

spnningsdifferenser.

Potentialutjmning (eller spnningsutjmning) r ett samlingsbegrepp fr skydds- och

funktionsutjmning. Skyddsutjmning r den primra uppgiften i ett potentialutjmningssystem. Den

ska skydda personer frn elchock i bostder, kontor och industriella anlggningar.

Dagens elektronik stller ytterligare krav p potentialutjmningsystem fr funktionsskerheten i

apparater och utrustningar, det kallas d funktionsutjmning.

2.8.1 Skyddsutjmning

Som tidigare nmnt r skyddsutjmning ett skydd mot farlig berringsspnning, s kallad elchock, fr

personer i byggnader och industriella anlggningar. Dessa farliga berringsspnningar kan uppst

tack vare fel i det yttre elntet. De kan ocks uppst av potentialer som frs, via vattenrr eller

serviser, in till byggnaden19.

I figur 8 illustreras att potentialskillnaden mellan plattorna kan utjmnas genom att frbinda de

inkommande ledarna med varandra via en huvudjordningsskena. P s stt frhindrar vi en farlig och

onskad strmgenomgng genom kroppen vid samtidig berring av dessa tv plattor.

Alla skyddsjordade delar som finns i en installation fr en frhjd potential vid isolationsfel i

frhllande till jordpotential. Freml som vid isolationsfel kan orsaka berringsspnningar kallas

utsatta delar.

Om ett avbrott sker i PEN-ledaren ger det allvarliga konsekvenser d alla utsatta delarna blir

spnningssatta vilket medfr att det blir en potentialskillnad gentemot andra ledande delar som inte

ingr i elinstallation20. En jordfelsbrytare kan inte skydda oss i detta fall utan skyddsutjmningen

mste eliminera berringsspnningarna.

19 SEK Handbok 413, s. 5 20 SEK Handbok 413, s. 5

2.8.1.1 Skyddsledare

Det finns flera olika ledare som klassas som skyddsledare och det r viktigt att kunna identifiera

dessa.

Tabell 2: Skyddsledare21

Ledare Beteckning Frg

Skyddsjordsledare PE Grngul

Skyddsutjmningsledare PB Grngul

Kompletterande skydds- PB Grngul

utjmningsledare

Jordtagsledare Grngul

Neutralledare N Bl

Kombinerad skydds- PEN Grngul med bl mrkning

och neutralledare

Funktionsutjmningsledare FB Ej standardiserat

Funktionsjordsledare FE Ej standardiserat

Enbart ledare fr skydd mot elchock fr mrkas grngul. Fre 1972 hade man rda ledare fr skydd.

Funktionsjordsledare och funktionsutjmningsledare skall inte lngre vara grngul d de inte fungerar

som elskerhet vid berring utan fr funktionsskerhet i elektriska apparater och utrustningar. Man

skall inte av misstag kunna koppla bort ledare som har med personskerheten att gra.

Det rekommenderas att frgen p FE och FB r olik frgerna ngon av faserna L1, L2 och L3 har s

att frvxling inte sker.

21 SEK Handbok 449, s. 53, redigerad


2.8.1.2 Vad skall anslutas?

Huvudjordningsskenan r huvudkomponenten i ett potentialutjmningssystem22.

Fljande ledare skall anslutas till huvudjordningsskenan:

Skyddsjordsledare

Skyddsutjmningsledare frn:

- Vatten- och medialedningar av metall som kommer in i byggnaden

- Armering i betong som r berrbar. Berrbar stlstomme.

- Frmmande ledande delar. Enligt defintion, delar som inte tillhr elinstallationen men

som kan anta en jordpotential samtidigt som den r tkomlig i normala frhllanden.

Exempelvis ventilation- och klimat installationer.

Kompletterande skyddsutjmningsledare via skyddsjordsledaren.

Funktionsjordsledare

Metallmantlar frn styr-, kraft- och datakablar23

Figur 10: Skyddsledare och deras anslutningar24

Om inkommande kabelmatnings PE r ansluten till huvudcentralens skyddsledarskena s rknas

ledaren mellan den och huvudjordningsskenan som PB. Om PE frn kabelmatningen istllet r direkt

22 SEK Handbok 449, s. 5 23 SEK Handbok 449, s. 6 24 SEK Handbok 449, s. 7, redigerad

ansluten till huvudjordningsskenan (jordtagsledare finns ej befintlig installation) s rknas ledaren

mellan den och skyddsledarskenan som PE. Kontakt sker d med jordelektroden hos ntgaren. Det

hr frekommer exempelvis i byggnad med egen transformator. (Se Appendix 2, 542.4)

Tabell 542:1 (Appendix 3) visar jordtagsresistanser fr de olika markfrhllandena jordelektroden

grvs ner i. Vanligast frekommande r djupjordning dr jordelektroden, av stnger eller linor, r

neddrivna i marken under 2 m djup. Jordelektrodens maximala vergngsmotstnd fr djupjordning

r 100 ohm. Detta motstnd skiljer sig i praktiken d andra faktorer ssom ska och ledningsfrmgan

i jorden spelar roll. Ett hgt verslagsmotstnd resulterar i ett smre jordningssystem d inte lika

mycket strm avleds till jorden. verslagsmotstndet br istllet vara < 10 ohm enligt SS-EN 62305.

Fr att inte riskera att metalldelar utstts fr korrosion eller mekanisk skada finns det regler fr vilka

delar som frbjuds att anvndas som skyddsutjmningsledare eller skyddsledare.

Fljande delar som inte fr anvndas som ledare:

Vattenrr i metall

Rr innehllande vtskor eller gaser

Delar i byggnaden som kan utsttas fr mekaniska belastningar i normala driftsfrhllanden

Bjbara eller rrliga ledare av metall som inte r utfrda fr skydd

Metalldelar som kan vara rrliga

Kabelstegar och kabelrnnor25

2.8.1.3 Skyddstgrder

Skydd mot elchock bestr av basskydd och felskydd.

Ett basskydd r ett skydd mot direkt berring dr mlet r att man inte ska kunna berra

spnningsfrande delar i en installation. Det innebr att farliga strmgenomgngar ska frhindras

eller begrnsas till ett ofarligt vrde hos personer och husdjur. Ett basskydd utgrs av isolering av

spnningsfrande delar i installationen.

Ett felskydd (skydd mot indirekt berring) ska skydda eller begrnsa strmgenomgngar av personer

och husdjur genom berring utav utsatta delar. Ett felskydd ska ven begrnsa varaktigheten av

strmgenomgngen till en ofarlig tidslngd.

Felskyddet utgrs utav:

Automatisk frnkoppling av matningsspnningen genom skringar och jordfelsbrytare.

Skydd i form av frstrkt eller dubbel isolering.

25 SEK Handbok 449, s. 9


Skydd i form av skyddsseparation av matningsspnningen eller elapparater.

Klenspnning i form av SELV och PELV26.

Grundlggande nr det gller elchock s betraktas all berringsspnning som verstiger 50 V som

risk fr livshotande tillstnd. Tidigare standarder27 satte vldigt stort fokus p att begrnsa

berringspnningen till 50 V verallt med hjlp av skyddsutjmning, man kallade det 50 V regeln.

Fr att frenkla det hela har man idag strre fokus p frnkopplingstiden.

Enligt tabell 411:2 samt 411:3 kan man se sambandet mellan berringsspnning, kroppsimpedans

och frnkopplingstid. (Se Appendix 3)

Maximala frnkopplinstider skiljer sig ven beroende p elsystem samt storleken av

gruppledningarnas strmgenomgng. I ett lgspnningssystem (TN) dr fasspnningen ej verstiger

230 V ska frnkopplingstiden vara 0,4 sekunder oavsett om systemet matar uttag eller fast ansluten

materiel. Med det frutsatt att skringarna r upp till 32 A. Mjlig berringsspnning vid ett fas-till-jord

fel kan bli upp till halva fasspnningen, vilket r 115 V. (Se Appendix 3, Tabell 41.1)

Fr IT-system (Se Appendix 2, IT-system) dr frsta felet sker till jord, eller utsatt del, blir felstrmmen

lg eftersom anslutning till jord r av hg impedans eller helt isolerad. Det r inte ndvndigt med

frnkoppling vid frsta fel s lnge de lokalt jordade utsatta delarna inte fr farlig berringsspnning.

Om tv samtida fel sker gller samma frnkopplingstider som fr TN-system. Tv samtida fel innebr

fas-till-fas fel och berringsspnningen kan bli upp till halva huvudspnningen, 200 V28.

Ju hgre berringsspnning desto snabbare kan hjrtkammarflimmer intrffa.

Det r drfr av stor vikt att dimensionera elkablarna s att kortslutningsstrmmen hinner utlsa

skringarna eller jordfelsbrytaren inom tidsgrnsen fr berringsspnning.

2.8.1.4 Kompletterande skyddsutjmning

Om automatisk frnkoppling inte kan uppns enligt tiderna i tabell 41.1 som fljd av att

matningsledningarna r fr lnga behver man utfra en kompletterande skyddsutjmning. Den kan

vara en tgrd fr en apparat, ett utrymme, en del av installationen eller hela installationen29. (Se

Appendix 2, 415.2.1 och figur 11)

26 SEK Handbok 449, s. 6 27 Elskerhetsverket. ELSK-FS 2008:1 28 SEK Handbok 449, s. 10 29 SEK Handbok 413, s. 17

Figur 11: Kompletterande skyddsutjmning30

Nr ett isolationsfel intrffar och en utsatt del blir spnningssatt medfr det en stor jordslutningsstrm

som leds tillbaka via skyddsjordsledaren till elcentralen. Det leder till att en potentialskillnad uppstr

mellan utsatta delen och elcentralen som i sin tur r ansluten till inkommande vattenledning via

huvudjordningsskenan. Det uppstr nu en spnning U som fljd mellan utsatt del och frmmande

ledande del, i detta fall badkaret. Den utsatta delen och den frmmande ledande delen anses vara

berrbara om avstndet mellan dem r mindre n 2,5 m. Om avstndet r mindre n 2,5 m kan en

person utsttas fr den farliga berringsspnningen U31.

I figur 12 ser vi ett annat exempel i en industrilokal dr kompletterande skydds- och

funktionsutjmning kan utfras p maskiner och motorer. Armeringen r ansluten till

huvudjordningsskenan och kan anvndas som terledare frutsatt att den r tillfrlitligt

sammankopplad.

Figur 12: Kompletterande skyddsutjmning industrilokal32

30 SEK Handbok 413, s. 28 31 SEK Handbok 413, s. 28 32 SEK Handbok 449, s. 11


2.8.1.5 Lokal skyddsjordsskena

I vissa utrymmen och vningsplan kan det behvas lokala jordningsskenor dr kompletterande

skyddsutjmning utfrs mellan utsatta delar och frmmande ledande delar. Jordningsskenorna skall

d anslutas till den nrmaste undercentralens skyddsjordsskena. Dr kan sedan skyddsledaren i

undercentralens matande kabel anvndas som skyddsutjmningsledare tillbaka till

huvudjordningsskenan. P s stt slipper man dra separata skyddsutjmningsledare frn

huvudjordningsskenan och undvika extra kostnader33. Beskrivning av ett vergripande

skyddsutjmningssystem i byggnad (Se Appendix 3 bilaga 54).

2.8.2 Dimensionering

2.8.2.1 Skyddsledare

Som tidigare nmnts orsakar impedansen i ledaren ett motstnd som leder till att spnningsfall

uppstr i ledaren. D skyddsledare finns fr att frhindra potentialskillnader samt

berringsspnningar i onskade delar r det av strsta vikt att dessa skyddsledare inte orsakar

samma problem.

Skyddsledarens minimiarea skall d dimensioneras s att automatisk frnkoppling av matningen kan

utfras enligt tiderna i tabell 41.1. (Se Appendix 3)

Ledararean fr skyddsledare bestms enligt tabell 54.3 (Se Appendix 3)

Av mekaniska skl br skyddsledarens ledararea inte understiga 6mm fr koppar samt 16mm fr

aluminium34. Den behver inte heller verstiga 25mm fr koppar. Om skskyddsystem skall

installeras gller fljande areor fr skskyddsledare:

Tabell 3: Dimensionering av skskyddsledare35

Material

Area skyddsledare (mm)

Area skskyddsledare (mm)

Koppar 6 50

Aluminium 16 50

Stl 50 50

Skyddsjordsledarens area i huvudledningar dr frnkopplingstider inte verstiger 5 s kan berknas

genom fljande ekvation36:

33 SEK Handbok 413, s. 8 34 SEK Handbok 413, s. 13 35 Elrond handbok, s. 114 36 Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utg 2, s. 320

= 2

Ekvation 5: Dimensionering skyddsjordsledare

S = ledararean i mm

I = frvntande felstrmmens effektivvrde vid frsumbar impedans

t = bryttiden i s

k = en faktor, med hnsyn till skyddsledarens isolering, material och temperatur (Se Appendix 3)

Huvudledningar och andra kretsar dr matningen verstiger 32 A tillts en frnkopplingstid med upp

till 5 s. Fr berkning av frnkopplingstid upp till 5 s gller fljande formeln37:

=

2 + 03

+ +

Ekvation 6: Berkning av jordfelsstrm fr frnkopplingstid

= Jordfelstrm

= Nominell fasspnning

= Kortslutningsimpedans, trefasig kortslutning direkt efter transformatorn

0 = Nollfljdsimpedans transformatorn

= Impedansen hos fasledaren fram till felstllet

= Impedansen hos terledaren fram till felstllet

c = Spnningsfaktor som varierar beroende p skring, utlsningstid, plats, inverkan av kapacitanser

och belastningar m.m.

2.8.2.2 Kompletterande skyddsutjmning

Fr ledarearea av kompletterande skyddsutjmningsledare gller tv olika miljer. Dessa har olika

ledarareor beroende p avstnd.

Mellan tv utsatta delar (Ofta lnga avstnd, strre area):

37 Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utg 2, s. 82


Figur 13: Tv utsatta delar38

Mellan utsatt del och frmmande ledande del (Ofta korta avstnd, mindre area):

Figur 14: Utsatt del och frmmande ledande del39


2.9 Funktionsutjmning

Syftet med skyddsutjmning r skydd mot farlig berringsspnning mellan en utsatt del och en

person.

Nr man istllet talar om funktionsutjmning s menar man potentialutjmning mellan tv olika objekt.

Man vill begrnsa spnningsskillnaderna mellan objekten, eller mellan objekt och

potentialutjmningssystem. Detta fr att objekten ska kunna fungera tillfredstllande i sin omgivning.

Om miljerna r extra knsliga kan s lite som 1 V i spnningsskillnad riskera funktionsskerheten.

Apparaterna respektive miljn den installeras i mste bda vara anpassade fr varandra40.

Strningar som frekommer kan vara ledningsbundna eller strlande ssom avbrott,

spnningsndringar, vertoner, transienter (ska), kortslutningar, elektrostatiska urladdningar samt

radiofrekventa nt.

2.9.1 Funktionsjordning

I de fall apparater och utrustningar behver jordas av drifts- och funktionsskl, skall funktionsjordning

utfras. Om en anlggning har flera apparater och utrustningar kan man anvnda

funktionsjordsskena. Den ansluts till huvudjordningsskenan med funktionsjordsledare. Se figur 15

Figur 15: Principschema funktionsjordningsskena41

2.9.2 Potentialutjmnande ntverk

Industrianlggningar dr apparater ssom styr- och kommunikationsutrustningar r placerade i

knsliga miljr stller hgre krav p potentialutjmningssystem. I dessa miljrer finns en hel del



hgfrekventa utrustningar dr en potentialskillnad mellan dem p s lite som 1 V kan orsaka problem.

Man behver ett utfrligt planerat potentialutjmnande ntverk.

2.9.2.1 Ledarens egenskaper

Som tidigare frklarats orsakar hga frekvenser helt andra frutsttningar i vra ledare.

Impedans utgrs idealt av en stor del resistans och en mindre del reaktans. Vid tillrckligt hga

frekvenser tar reaktansen ver successivt, dvs den induktiva delen kar.

Ju hgre frekvensen r desto starkare frtrngningseffekt som uppstr och den anvndbara arean i

ledaren minskar. Denna minskning av area, i frhllande till ledarens lngd, orsakar ett kat motstnd

endast i form av resistans och vldigt liten pverkan av induktans i ledaren. Nr istllet bredden eller

arean av ledaren r stor i frhllande till lngden sker en reduktion av induktansen. Ledarens lngd i

frhllande till bredden br helst inte vara mer n 3 gnger fr hgre frekvenser > 1 kHz. P s stt

minskar man impedansen genom att gra ledarna s korta som mjligt42.

2.9.2.2 Maskat ntverk

Fr att undvika potentialskillnader br man installera ett potentialutjmnande ntverk med lg

impedans genom stora metallytor. Det stadkoms bst med ett maskat ntverk. Ett maskat ntverk

r ett ttt nt av metall frn byggnadens ledande delar ssom armeriing, rrledningar m.m. som r

elektriskt frbundna sinsemellan och byggnadens utrustningar. P s stt fr man lga

potentialskillnaderna mellan punkterna om eventuella felstrmmar skulle uppst ssom

vagabonderande strmmar, skstrmmar eller lckstrmmar.

Vid projektering av ett nybygge kan det vara bra att fundera p vad fr typ av lokal eller anlggning

som ska byggas. Detta d ett vl utfrt maskat ntverk fr skyddsutjmning kan ven ge ett vl

fungerande grundskydd fr elektrostatiska laddningar i anlggningen43. Ett maskat ntverk kan

utfras p olika stt beroende p ndaml och milj. (Se Appendix 2, 444.5.3.2-4)


Figur 16: Maskat ntverk44

2.9.2.3 Funktionsutjmning zonindelning

Mellan objekten krvs att elektrisk ledande strukturer, eller ledare fr potentialutjmning, skall ha en

avsevrt lgre impedans n den hos de ihoppkopplade punkterna innan utfrandet av

potentialutjmning45.

Funktionsutjmning kan utfras genom att frst dela upp anlggningen i zoner.

Funktionsutjmning r tilltet mellan:

- objekt i samma zon

- objekt och zongrns, lokal jord.

- objekt och potentialutjmningsskena inom samma zon

- objekt och jordningsskena inom samma zon

Det r inte tilltet att funktionsutjmna mellan skenor och objekt som befinner sig i olika zoner46.

44 SEK Handbok 449, s.16 45 SEK Handbok 449, s.20 46 SEK Handbok 449, s.20


Figur 18: Korrekt sammanbundna zoner47

Figur 17: Felaktigt sammanbundna zoner48

Vi kan konstatera att ett vl utfrt potentialutjmningssystem r avgrande fr att uppn en person-

och funktionssker anlggning. Vad omfattar en elektrisk anlggning?

Det kan vara motorer, givare, stlldon samt kabelnt i process- och fabrikslokaler. En elektrisk

anlggning kan ocks omfatta styr- och vervakningssystem. Vissa av enheterna placeras i srkilda

utrymmen d dessa krver bra drift- och underhllsmilj. Man delar d upp anlggningen i zoner som

r anpassade fr de olika enheterna.

Fr skyddsndaml ska man frst betrakta hela byggnaden som en zon. Vl inne i byggnaden skapar

man flera zoner av funktionsskl49.

2.9.3 Ringhuvudjordningsledare


Figur 19: Principsschema fr potentialutjmningssytem50

Samtliga ledningar och rr som frs in i byggnaden ska anslutas till huvudjordningsskenan. Drfr r

det rekommenderat att dessa ledningar och rr frs in intill varandra nra platsen fr

huvudjordningsskenan sitter I normala fall r detta svrt av byggnads- och processtekniska skl dr

vissa rr eller ledningar frs in p olika omrden. Fr att lsa detta stter man upp jordningsskenor

nra platsen dr ledningarna frs in och sammanbinder dessa med skyddsledare.

Sammanbindningen gr att det bildas en ring av jordningsskenor p insidan av yttervggarna,

ringhuvudjordningsledare. Jordningsskenorna uppsttning skall ske i nrheten av installerad

utrustning p varje vning samt p samtliga pelare d dessa r sammankopplingspunkterna.

Byggnadens metallstruktur samt armering ansluts med skyddsutjmningsledare till

ringhuvudjordningsledaren51.

Skyddsutjmningsledare skall anslutas till potentialutjmningsskenor frn:

- byggnadens armering och metallkonstruktioner ssom tak, vggar, golv och pelare

- objekt som r elektrisk matade och rknas som utsatta delar

- metallkonstruktioner, ventialtionsutrustning, maskinutrustning och andra ledande delar

Funktionsutjmningsledare skall anslutas till potentialutjmningsskenor frn:

- funktionsjordsskenor

- styr- och vervakningssystem

- apparater i process- och fabrikslokaler

50 SEK Handbok 449, s.32, redigerad 51 SEK Handbok 449, s.32


Ledarna kan ocks kombineras till en kombinerad skydds- och funktionsutjmningsledare. Under alla

omstndigheter skall kraven fr skyddsutjmning prioriteras52.

2.9.4 Zonindelningens utfrande

I varje zon skall det anslutas en funktionsjordsskena som r ansluten frn nrmaste

skyddsjordsskena. I respektive zon ansluts apparater och utrustningar till funktionsjordsskenan med

funktionsjordsledare. Om eventuell elektrostatisk uppladdning av zonen ska undvikas kan man jorda

zonen via en funktionsjordsledare till huvudjordningsskenan.

Figur 20: Inre zoner53

2.9.4.1 Lokal zon ppen zongrns

En lokal zon utformas utefter vilken typ av elmilj man nskar. Det viktigaste r att denna zon ska

frst vara utrutstat med ett lokalt jordningssystem.

Zon 2 skall ha en ringhuvudjordningsledare dr kortast mjliga ledare ansluts till respektive apparater.

Lokala zonens inkommande ledare skall frlggas s nra funktionsjordsskenan som mjligt och skall

anslutas direkt via kablarnas skrmar och mantlar. Om frlggningen sker lngt ifrn

funktionsjordsskenan kan den lokala ringhuvudjordningsskenan anvndas. Det r dock inte att

rekommendera d risken finns att ringhuvudjordningsledarna mste frstrkas. Fr ytterligare zoner

inom zon 2 ska utformningen ske enligt samma princip54.


Figur 21: Insida zon 255

2.9.4.2 Lokal zon kapslat utrymme

Vid behov kan en lokal zon vara avskrmad beroende p vad fr styrsystem och utrustningar den ska

innehlla. Avskrmingen kan gras genom ett skphlje eller genom att stt pltskal p golv, tak och

vggar. Denna kapsling utgr som referensjord.

Figur 22: Insida zon 356

55 SEK Handbok 449, s.37 56 SEK Handbok 449, s.38


2.9.5 Transformator

I figur 22 ser vi transformatorbset som r matat frn hgspnningsstllverk och

kopplingsutrustningen som r ansluten till transformatorns sekundrsida.

Den inkommande hgspnningskabelns mantel (skrm) ansluts till en jordningsbult som finns p

transformatorns anslutningslda ovanfr transformatorns primrsida.

Kopplingsutrustningens matning r ansluten frn transformatorns undersida med

lgspnningskablar. Utgende kablarnas skrmar ansluts ven hr till jordningsbulten.

I transformatorbset placeras en jordningsskena som r ansluten frn nrmaste

ringhuvudjordningsledare. Frn denna jordningsskena frlggs en separat skyddsjordsledare till

transformatorn. Eventuell ledare fr transformatorns nollpunkt dras ven frn jordningsskenan57.

Figur 23: Matande transformator58

2.9.6 Apparater och eldriftrum

Varje apparat som installeras utgrs av en egen zon och tillverkaren bestmmer behovet av filtrering

samt skrmning av kablarna. Filtrering och skrming utfrs d man vill undvika oavsiktlig koppling

mellan kretsar.

I normala fall ses eldriftrum inte som en egen zon.

57 SEK Handbok 449, s.41 58 SEK Handbok 449, s.41

2.9.7 Motorplats

Fr motorer med huvudspnning 690 V och med en strm 32 A gller frnkopplingstider < 0,2 s

enligt tabell. Kompletterande skyddsutjmning kan behva utfras om frnkopplingstiden r lngre59.

Genom att utfra en potentialutjmning undviker man potentialskillnader mellan motor och pump.

Detta d potentialskillnaden kan ge upphov till onskade strmpulser som gr att motorn lager

havererar. Strmmen avleds istllet och frhindras att g genom motorn och pumpen. Till motorn,

som r en utsatt del, ansluts en skyddsutjmningsledare frn nrmsta potentialutjmningsskena. P

motorns statorstomme finns en yttre potentialutjmningsklmma med en anslutningspunkt.

Skyddsutjmningsledarna kan gras korta d det maskade ntverket kan utnyttjas i byggnaden. P

s stt kan kostnaderna hllas nere.

Funktionsutjmningsledare ansluts mellan motor och pump om frekvensomriktare matar motordriften

eller om motordriften r konstantvarvig. I bda fallen leder funktionutjmningsledaren strmmen frbi

axeln, maskinens lager och motorns lager.

59 SEK Handbok 449, s.46

3 Fallstudie

I detta kapitel fljer ett praktiskt exempel p projektering av en anlggning dr potentialutjmning ska

utfras. Inblandade r projektrer och uppdragsgivare. Projekteringen omfattar potentialutjmning av

ett centrallager. (Se ritning 1, 3.2)

Det behver upprtthllas en god kommunikation ifrn uppdragsgivaren som genom en

vldokumenterad avhandling beskriver vad som skall vistas i miljn s att rtt niv samt rtt budget

av potentialutjmningen kan planeras och utfras. Uppdragsgivaren i detta projekt krver en

skyddsutjmning av lagrets utsatta delar och frmmande ledande delar.

3.1 Metod och resultat

Enligt teoristudierna kan det konstateras att alla potentialutjmningssytem oavsett var, skall frst

prioriteras efter det allra viktigaste, skyddsutjmning.

Genom ritningar och eventuell praktisk syn kan projektrerna skerstlla att lagrets pelare och

armering r berrbara samt om den r utrustat med en ringhuvudjordningsslinga. I vissa byggnader

kan pelarna och armeringen vara helt isolerade och otkomliga. Dessa rknas d inte som berrbara

ledande delar och kan uteslutas frn skyddsutjmningen.

I centrallagret finns en ringhuvudjordningsslinga som r kopplad till metall i pelare, armering och

vggar som r berrbara. Ringhuvudjordningsslingan r inte dragen separat utan hr planerades att

anvnda byggnadens balkar, stomme och takstolar. Det behvdes drfr underskas om dessa r

tillfrlitligt sammankopplade till huvudjordningsskenan samt vilket motstnd de ger. Det hr utfrdes

genom mtningar.

Mtinsturmenten som anvndes var amperemeter Velleman DVM4100, multimetertng Chauvin

Arnoux typ F09 samt provaggregat av typ Sverker 608 E. Mtutrustningarna var placerade i elrummet

(G2) dr de r kopplade till huvudjordningsskenan.

Figur 24: Amperemeter, multimetertng och provaggregat. (ronex.se, conrad-elec-

tronic.co.uk, cuthbertsonlaird.co.uk)

46 | FALLSTUDIE

Till mtutrustningen kopplades en 130 m lng FQ 2,5 mm kabel fr att uppmta ledarens resistans

innan provmtningarna ska utfras. Denna resistans skall subtraheras frn provmtningarnas

erhllna vrden.

I den frsta provmtningen drogs mtledaren frn mtutrustningen till hrnet allra lngst bort i

byggnaden (W7). Klmman p mtledaren frlyttades fr mtning av elrr monterade p ett

vggelement. De flesta av de resterande pelarna (U7, S7 osv.) kunde enkelt mtas via sjlvborrande

skruv eller tkomlig metall dr pelaren varit skadad. Resultatet av mtningarna:

Tabell 4: Mtresultat ringhuvudjordningsledare

Punkter markerade med X r ej i behov av att mtas. Den sista mtningen gjordes mellan

huvudjordningsskenan och jordtagsledaren som lossats frn jordtaget. Mtningen gav 46,3 ohm vilket

uppfyller det krav p maximal resistans 100 ohm fr ett djupjordtag.

Utfrda mtningar pvisar att alla berrbart ledande delar har tillfrlitlig sammankoppling och har en

mycket god kontinuitet.

Fr skyddsutjmning gller att den uppmtta kretsimpedansen till respektive pelare uppfyller fljande

ekvation (TN-system):

2

3 0

Ekvation 7: Kretsimpedansen

= Uppmtta kretsimpedansen

0 = Fasspnningen, fas till jord

= Strmmen som orskakar automatisk frnkoppling utav matningen inom den angivna tiden enligt

tabell 41.1 eller enligt 411.3.2.3. (Se ven Appendix 2, 411.4.4)

Vid isolationsfel av en utsatt del r spnningssttningen en funktion av den totala resistansen av

skyddsutjmningssystemet. Man kan d konstatera att spnningssttningens storlek beror enbart p

skyddsjordsledarens spnningsfall.

I K M O Q S U W

1 X 0.93 X X 0.93 0.93 0.93 X

2 X X X X X X X 0.93

3 X X X X X X X X

4 X X X X 0.93 0.93 0.93 0.93

5 X X X X X X X 0.93

6 X X X X X X X X

7 0.93 0.93 0.93 0.93 0.93 0.93 0.93 0.93

Centrallagret har frmmande ledande delar inom rckhll frn utsatta delar. Det behver utfras

kompletterande skyddsutjmning dr fr att gra elinstallationen sker mot farliga

berringsspnningar vid isolationsfel.

Fljande kompletteringar ska utfras (Se bilagor):

Ritning 2.

- Sprinklerrum, en 25 mm kabel anslutning p ett sprinklerrr till rrsvep.

Ritning 3.

- Telerum, ny plint kopplas till huvudjordningsskenan med en 6 mm kabel

- Telerum, telestativ ansluts med 6 mm kabel till plinten

- Rum kyl- och frysvaror ansluts till befintlig plint med kompletterande 6 mm frn vggplt

- Inkommande varor rum, ny plint ansluts med 10 mm kabel till centralen. Till plinten

ansluts pelaren ocks med 10 mm kabel

Ritning 4.

- Avgende varor rum, ny plint ansluts med 10 mm kabel till centralen. Till plinten ansluts

pelaren ocks med 10 mm kabel

Ritning 5.

- Aggregatrum, komplettering mellan kabelstege och befintlig skena med 16 mm kabel.

- Kyl- och frysaggregatrum, komplettering mellan de 5 apparatskpens PE-skenor med 6

mm.

Projektren har nu uppfyllt kraven fr skyddsutjmning i anlggningen och den rknas som en

byggnad.

48 | FALLSTUDIE

4 Analys och diskussion

Potentialutjmning r ett brett omrde dr det rder olika tolkningar utifrn de standarder och

handbcker som finns. Sklen r att det finns olika motiv och olika sikter om hur och var

potentialutjmningen ska utfras i anlggningarna samt hur mycket av anlggningen som behver

potentialutjmnas. De olika tolkningarna skiljer potentialutjmningen i utfrande beroende p om det

r en vanlig byggnad eller en industrianlgging. Hr handlar det om vad bestllaren har begrt fr

niv av potentialutjmning med avseende p byggnadens eller anlggningens verksamhet.

Arbetsmilj och skerhet

Exempel p verksamheter dr knslig utrustning finns:

- Datahall. Knslig milj beroende p vad datahallen ska utfra/vervaka. Signalkablar och

servrar ska fungera tillfrlitligt i sin elektromagnetiska omgivning.

- Produktioner. Maskiner och andra utrustningar som krver funktionsskerhet d

produktionsstopp kostar mycket pengar. Behvs skydd mot ska?

- Sjukhus. Mycket knslig milj dr apparater och utrustningar krver extra hg

funktionsskerhet.

Ett potentialutjmningssystem utformas inte enbart fr att bibehlla funktionsskerheten i

apparaterna utan framfrallt fr att skydda oss mot farliga berringsspnningar. Ett bra exempel r

industrier med stora maskiner och motorer. Det handlar inte enbart om att frhindra felstrmmar som

kan orsaka slitage, belastningsskador och stopp utan ocks fr att frhindra arbetsplatsolyckor.

Under studiens gng har frfattaren insett att potentialutjmning inte kan betraktas som ett ensamt

mne utan ett mne som oundvikligt r kopplat till dagens elmilj.

Utveckling och forskning

mnet potentialutjmning har utvecklats sedan lng tid tillbaka. Standarderna och handbckerna har

frndrats med tiden med anledningen av den stora teknikutvecklingen. Skyddsutjmningens

metoder och utfrande har dremot inte frndrats radikalt gentemot funktionsutjmningen. De

frndringar som skett senaste ren har mestadels varit i kostnadssyfte. Det rder drfr inga

speciella forskningar kring skyddsutjmning.

Funktionsutjmning r helt annorlunda. Dr sker en stor utveckling pga frndringarna i vr elmilj.

Att upprtthlla teknikens funktionsskerhet krver en utvecklad teknik i sig. Idag omges vi allt mer

av trdlsa elektriska apparater som inte bara avger magnetflt utan ocks strlade signaler.

50 | ANALYS OCH DISKUSSION

Strlskerhetsmyndigheten forskar bl a om de hlsorisker som finns och som kommer att finnas i

framtiden av strlningen vi utstts fr60.

Resultat

Resultatet som har presenterats r utifrn tolkningen av teoristudierna som gjorts. Dagens

elmiljproblem kan frebyggas med ett vl planerat potentialutjmningssystem som r den centrala

delen i alla anlggningar. Skyddsutjmning i byggnader avser skydd mot elchock. Potentialutjmning

avser bde skyddsutjmning och funktionsutjmning dr mer omfattande installationer behandlas.

Den stora problematiken vid projektering r om anlggningen skall klassas som en byggnad eller en

industriell anlggning och vilken av handbckerna som skall fljas. ven om skyddsutjmning r

nstintill identisk fr bde byggnader och industriella anlggningar s skiljer det sig i niv av utfrande

beroende p vad som vistas i miljn. I fallstudien fr centrallagret vistas inga maskiner, motorer eller

andra utrustningar som krver funktionsutjmning. Det behvs inga zonindelningar eller strre

maskade ntverk fr att upprtthlla funktionsskerheten i utrustningarna. Drav att den klassas som

en byggnad.

60 Strlskerhetsmyndighetens roll och ansvar, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/, 2014-05-21

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/

5 Slutsatser

Syftet med studien har varit att f utforska problemen som dagens elsystem utstts fr tack vare den

snabba teknikutvecklingen. Elmilj handlar inte bara om att kunna leverera energi till svenska hushll

och anlggningar. Den handlar ven om hur det kan levereras utan risk fr person- eller

funktionsskerhet.

En nskan skulle vara att en sammansttning grs av handbckerna Skyddsutjmning i byggnader

(413) samt Potentialutjmning i industriella anlggningar (449). Samt uttfrligare frklaringar av

mnet i sin helhet med praktiska exempel beroende p milj och situation.

Fr fortsatta studier rekommenderas att gra ett projekt om potentialutjmningens utfrande bland

mer omfattande anlggningar ssom sjukhus, produktioner och jrnvg.

52 | ANALYS OCH DISKUSSION

6 Kllfrteckning

Litteraturkllor

1. Elmilj i praktiken, 2005 Leif Westlund

2. skskydd fr egna hem, Christer Bohlin & Ulf eriksson

3. SEK Handbok 413, Skyddsutjmning i byggnader

4. SEK Handbok 449, Potentialutjmning i industriella anlggningar

5. Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utg 2 med kommentarer

6. Starkstrmsfreskrifterna 1999-5

Internetkllor

Bildkllor

http://www.stockholmshem.se/Om-Stockholmshem/Foretagsfakta/Historik/1960-talet/ , 2014-04-04

http://www.researchgate.net/post/Why_does_an_electron_repel_an_electron_and_attract_a_proton

, 2014-04-08

http://sv.wikipedia.org/wiki/Trefassystem, 2014-04-17, redigerad figur

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Netz_transienten.svg, 2014-04-23, redigerad figur

http://www.oemautomatic.se/Produkter/El-

skap/Overspanningsskydd/w_Allman_information_Overspanningsskydd/517617-516560.html,

2014-04-24

http://www.voltimum.se/articles/skyddsutjamning-i-praktiken-0, 2014-04-28, redigerad

http://www.ronex.ee/index.php?group_id=1478&page=79&, amperemeter, 2014-05-18

http://www.conrad-electronic.co.uk/ce/en/product/124178/Chauvin-Arnoux----F09-Clip-on-ammeter-

ACDC-4000-counts-CAT-III-600-V, multimetertng, 2014-05-18

http://www.cuthbertsonlaird.co.uk/Detail.asp?ProdID=7, provaggregat, 2014-05-18

Textkllor

Lr dig mer om elmilj, http://ellararen.se/?p=101, 2014-04-04

Vxlande magnetgflt,http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-

halsorisker.pdf, 2014-04-11

"Tv slags skskydd,

http://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Skadeforebygg/Lantbruk/Elsystem/fak

tablad1askskydd.pdf, 2014-04-27

Strlskerhetsmyndighetens roll och ansvar,

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/, 2014-05-21

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdf, 2014-05-29

http://www.stockholmshem.se/Om-Stockholmshem/Foretagsfakta/Historik/1960-talet/http://www.researchgate.net/post/Why_does_an_electron_repel_an_electron_and_attract_a_protonhttp://www.researchgate.net/post/Why_does_an_electron_repel_an_electron_and_attract_a_protonhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Trefassystemhttp://commons.wikimedia.org/wiki/File:Netz_transienten.svghttp://www.oemautomatic.se/Produkter/El-skap/Overspanningsskydd/w_Allman_information_Overspanningsskydd/517617-516560.htmlhttp://www.oemautomatic.se/Produkter/El-skap/Overspanningsskydd/w_Allman_information_Overspanningsskydd/517617-516560.htmlhttp://www.voltimum.se/articles/skyddsutjamning-i-praktiken-0http://www.ronex.ee/index.php?group_id=1478&page=79&http://www.conrad-electronic.co.uk/ce/en/product/124178/Chauvin-Arnoux----F09-Clip-on-ammeter-ACDC-4000-counts-CAT-III-600-Vhttp://www.conrad-electronic.co.uk/ce/en/product/124178/Chauvin-Arnoux----F09-Clip-on-ammeter-ACDC-4000-counts-CAT-III-600-Vhttp://www.cuthbertsonlaird.co.uk/Detail.asp?ProdID=7http://ellararen.se/?p=101http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdfhttp://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdfhttp://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Skadeforebygg/Lantbruk/Elsystem/faktablad1askskydd.pdfhttp://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Skadeforebygg/Lantbruk/Elsystem/faktablad1askskydd.pdfhttp://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12974/magnetfalt-halsorisker.pdf

54 | APPENDIX

7 Appendix

1. Jordningssytem

2. Standarder

3. Tabeller

4. Produkter

5. Termer & defintioner

56 | APPENDIX

Appendix 1 Jordningssystem

Taget ur starkstrmsfreskrifterna 1999-5

312 Beskrivning av olika slag av frdelningssystem

Vid val av skyddsmetoder br fljande faktorer

beaktas slag av system med hnsyn till

spnningsfrande ledare, slag av systemjordning.

312.1

Olika system med hnsyn till spnningsfrande ledare

Fljande system kan anvndas:

Vxelstrmssystem:

En-, tv- eller trefassystem med eller

utan neutral- eller mittpunktsledare.

Likstrmssystem: Tv- eller tre-ledarsystem.

312.2 Olika slag av systemjordning

Jordning kan vara utfrd enligt 312.2.1, 312.2.2, 312.2.3 eller 312.2.4.

Figurerna 31A till 31E visar exempel p anvnda trefassystem. Figurerna 31F till K visar exempel p anvnda DC- system. Beteckningarna har fljande innebrd:

Frsta bokstaven anger frdelningssystemets driftmssiga

jordfrbindelse:

T = direkt frbindelse mellan jord och en punkt i

frdelningssystemet.

I = frdelningssystemet isolerat frn jord, eller en punkt jordfrbunden genom en impedans.

Andra bokstaven anger hur utsatta delar r frbundna med jord:

T = direkt frbindelse mellan jord och utsatta delar oberoende av frdelningssystemets eventuella jordfrbindelse. N = direkt frbindelse mellan utsatta delar och frdelningssystemets jordfrbundna punkt. (I vxelstrmsnt r det normalt neutralpunkten som r jordfrbunden).

Eventuella drp fljande bokstver anger hur neutralledare och skyddsledare r framdragna:

S=skyddsledare (PE) och neutralledare (N) r olika ledare.

C=skyddsledare och neutralledare r kombinerade i en ledare (PEN-ledare).

I figurerna anvnds fljande symboler

Neutralledare (N)

Skyddsledare (PE)

Kombinerad skydds- och neutralledare

(PEN)

312.2.1 Rd: TN-system

TN-system har en punkt direkt jordad, och utsatta delar i installationen r anslutna till denna punkt med skyddsledare eller PEN-ledare.

Tre slag av TN-system definieras med hnsyn till hur neutral- och

skyddsledare r anordnade: TN-S-system, ett system i vilken neutral- och

skyddsledare utgrs av separata ledare.

TN-C-S-system, ett system i vilken neutral- och skyddsledarefunktionerna r kombinerade i en enda ledare i en del av systemet.

TN-C-system, ett system i vilken neutral- och skyddsledarefunktionerna r kombinerade.

58 | APPENDIX

60 | APPENDIX

Figur 31E IT-system.

Appendix 2 Standarder

SEK SS 436 40 00

411.4.4 Karakteristiken hos skyddsapparater och kretsens impedans sla uppfylla fljande

fordring:

415.2.1 Kompletterande skyddsutjmning ska innefatta alla samtidigt berrbara utsatta delar

hos den fast installerade materielen och frmmande ledande delar samt, dr s r

mjligt, armeringen i betongen. Skyddsutjmningssytem ska anslutas till skyddsledare

hos all materiel, inklusive sdan som r ansluten till uttag

444.4.3.1 Det rekommenderas att TN-C-system inte br anvndas i befintliga byggnader som

inrymmer, eller kan komma att inrymma, en vsentlig mngd informationsteknisk

materiel.

TN-C-system ska inte anvndas i nybyggda hus som inrymmer, eller kan komma att

inrymma, en vsentlig mngd informationsteknisk materiel.

444.4.3.2 I befintliga byggnader som matas av allmnna distributionsnt och som inrymmer, eller

kan komma att inrymma, en vsentlig mngd informationsteknisk materiel, br ett TN-

S-system installeras efter anslutningspunkten.

444.5.3.2 Skyddsledare i stjrnnt.

Denna typ av nt r tillmpligt i bostder, sm kommersiella byggnader m m, och i

allmnnhet d materiel inte r sammankopplad via signalkablar. Se figur

L1

L2

L3

N

PE

Systemjord

Utsatta delar

Figur 44.R13 Exempel p skyddsledare i stjrnnt

444.5.3.3 Multipla maskade utjmningsntverk.

Denna typ av nt r tillmpligt i sm installationer med olika sm grupper av

sammankopplad kommunicerance utrustning. Det medger spridning av strmmar som

orsakas av elektromagnetiska strningar.

Figur 44.R14 Exempel p multipla maskade utjmningsntverk

444.5.3.4 Generellt maskat utjmningsntverk

Denna typ av nt r tllmplig i installationer som har ett stort antal kommunicerande

utrustningar anslutna till kritiska tillmpningar.

62 | APPENDIX

Figur 44.R15 Exempel p generellt maskat utjmningsntverk

444.5.4 Potentialutjmningsnt i byggnader med flera vningar

Fr byggnader med flera vningar rekommenderas att ett potentialutjmningssystem

installeras p varje vningsplan. Varje vning r en typ av nt.

Potentialutjmningssystemen p de olika vningsplanen br sammankopplas

tminstone p tv stllen med ledare.

Figur 44.R16 Exempel p potentialutjmningsnt i byggnadskonstruktioner utan skyddsystem.

542.4 Huvudjordningsskena.

I varje installation dr skyddsutjmning anvnds ska det finnas en

huvudjordningsskena och fljande ledare ska anslutas till den:

- Skyddsutjmningsledare

- Jordstagsledare

- Skyddsledare

- Ledare fr funktionsjordning, om sdana anvnds

Jordtagsledare ansluts endast nr en sdan finns i installationen. I annat fall ansluts

inkommande skyddsledare till huvudjordningsskenan, vilken frmedlar kontakten till

ntgarens jordelektrod.

Nr anslutning av ledare fr t ex funktionsjordning ska kunna ske av andra n

elinstallatrer erfordras att plinten eller skenan r tkomlig utan ingrepp i andra delar

av elinstallationen fordras, t ex gruppcentralen.

Huvudjordningsskenan kan emellertid ven behva ha plats fr:

- Ledare fr verspnningsskydd

- Ledare ansluten till en jordad ringledare

- Ledare i skskyddssystem

Skenan br lmpligen placeras invid serviscentralen eller mostsvarande huvudcentral

i byggnaden.

546.2.3 Om installationen frn en punkt r utfrd med separata skydds- och neutralledare r

det inte tilltet att frbinda dessa ledare med varandra efter denna punkt. I den punkt

dr separationen sker skall det vara sperata klmmor eller skenor fr skyddsledaren

och neutralledaren.

64 | APPENDIX

Appendix 3 Tabeller

66 | APPENDIX

68 | APPENDIX

Appendix 4 Utrustning och delar

Anslutningspunkt i pelare

Garo Huvudjordningsskena

verspnningsskydd fr inkommande matning, 25kA 10/350s.

EDL2V-24-PS Signal- och matningsskydd

70 | APPENDIX

ED50 verspnningsskydd mellanskydd

Antennskydd, Koaxialskydd. Skydd mot ska.

Appendix 5 Termer & definitioner

Bilagor