Uppsala Universitet Rapport 2010ht4668 Institutionen för utbildning, kultur och medier Pedagogiska institutionen Lärarexamensarbete inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Högre krav men mindre tid

– en jämförande studie av lärares upplevelser av fördelningen av arbetstiden.

Författare: Handledare: Johan Svedberg Ulf P Lundgren Betygsättande lärare: Martin Karlberg

2

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka och synliggöra lärares upplevelse av hur deras

arbetstid är fördelad och främst om tiden avsatt för planering är tillräcklig. För att nå mitt syfte

har jag intervjuat nio lärare på två olika skolor. Resultaten säger att lärarna anser att

planeringstiden inte är tillräcklig och resultaten visar också att lärarna använder mer av sin fritid åt

arbete nu än tidigare. Mer tid går alltså åt än den som finns tillgänglig under arbetstiden. Detta

beror på det splittrade uppdraget och de alltför många och tidskrävande arbetsuppgifterna utöver

de pedagogiska. Ytterligare orsaker är otydligt skrivna arbetsbeskrivningar och en ohållbar

vikariesituation.

Nyckelord: administrativa uppgifter, lektionsplanering, lärares upplevelser, tidsanvändning.

3

Tack

Stora tack utgår till följande personer som på olika vis bidragit till detta examensarbetes tillkomst:

Alla informanter som ställt upp på intervjuer, utan er inga resultat. Min handledare Ulf P.

Lundgren. Min ovärderliga vän, det tekniska proffsbollplanket Anna Westberg-Broström som lyst

upp min hjärna och min uppsats likt Buddha Asien. Alla inspirerande lärare och föreläsare jag

mött under min utbildning där Christian Lundahl, Pär Hellström och Lise Horneman Hansen

kan nämnas som goda exempel. Jag vill även tacka Anneli Frelin utan vars raska och godhjärtade

assistans jag inte skulle ha givits möjlighet att läsa min examenstermin nu, tack. Störst tack utgår

till min sambo och min son som med outtröttligt tålamod stått bi med svar på ideliga frågor samt

avstått tid för lek till förmån för detta arbete. Tack.

Uppsala, januari 2011.

Johan Svedberg.

4

Innehållsförteckning

Inledning ...................................................................................................................................6

Syfte och frågeställningar ..........................................................................................8

Arbetets disposition ...................................................................................................8

Centrala begrepp i uppsatsen ...................................................................................9

Bakgrund .....................................................................................................................9

Tidigare forskning ................................................................................................... 12

Metod ..................................................................................................................................... 16

Teoretisk utgångspunkt .......................................................................................... 16

Datainsamlingsmetod ............................................................................................. 16

Urval av informanter .............................................................................................. 17

Presentation av skolorna och informanterna ...................................................... 18

Procedur ................................................................................................................... 19

Forskningsetiska reflektioner ................................................................................ 19

Resultat................................................................................................................................... 20

Tid för planering ..................................................................................................... 20

Tidsåtgång för administrativt arbete .................................................................... 21

Mötestid ................................................................................................................... 23

Tid för reflektion/utvärdering .............................................................................. 24

Lärarutbildningen .................................................................................................... 24

Diskussion ............................................................................................................................. 25

Tiden för planering är inte tillräcklig.................................................................... 25

Synliggörande tar mest tid i anspråk .................................................................... 26

Mötestiden är oförändrad ...................................................................................... 27

5

Tid för reflektion och utvärdering saknas ........................................................... 27

”Den andra biten saknas” i lärarutbildningen .................................................... 28

Tidspressen på svenska lärare har ökat ................................................................ 29

Reliabilitet och validitet .......................................................................................... 30

Förslag till förändring och förbättring ................................................................. 30

Förslag på fortsatt forskning ............................................................................................... 33

Referenser .............................................................................................................................. 34

Bilaga 1 – Intervjuguide ....................................................................................................... 37

6

Inledning

Svenska elevers kunskaper har sjunkit de senaste tio åren enligt flera rapporter. Skolverket säger

utifrån den senaste PISA-undersökningen från 2009 att;

Svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. I

naturvetenskap presterar svenska elever idag under det internationella genomsnittet. Den svenska

skolan har också blivit mindre likvärdig och de elever som inte når upp till en grundläggande

läsförståelse har blivit allt fler. Det visar resultaten från PISA 2009.1

I massmedia och av gemene man ges lärarna skulden. Det är lärarnas skyldighet att se till att alla

elever, oavsett individuella förutsättningar, får godkänt betyg, samtidigt som de ska uppfostra

dem till demokratiskt tänkande individer. För att kunna göra detta behöver lärarna naturligtvis tid

till planering och genomförande av kvalitativa lektioner där hänsyn tas till elevers skiftande

behov. Men har de den tiden? Under samma år som kunskaperna minskat har lärare ålagts mer

arbete av olika karaktär, mestadels av administrativ art. Det är inte ett orimligt antagande att det

är delvis det som ger utslag i PISA. Yrket har till stor del förändrats i sina grundvalar. Lars

Strannegård, professor i företagsekonomi säger i en debattartikel på Skolvärlden.se att;

En lärare i dag är främst anställd för att bedriva undervisning, men deras berättelser om vardagen i

skolan är ofta en annan. Den utveckling som skett inom läraryrket är välkänd inom

organisationsteorin. Det kallas avprofessionalisering. (…) Kåren upplever en mycket diffus

kravbild från allehanda intressenter: kommunen, staten, föräldrarna och skolledningen. Lärarna

omgärdas av så kallade målbilder: de skall skapa världens bästa skola, bygga värdegrunder och vara

representativa marknadsförare.2

Det Strannegård talar om är en splittrad upplevelse för lärarna, vilka krav och från vilken grupp är

viktigast? Detta är en stor del i förändringen av lärarrollen och yrket i sig. En annan tydlig

förändring är den Ingrid Carlgren talar om i Boken om pedagogerna;

Medan lärarna förr avkrävdes att följa kursplanerna, att konkretisera de centrala planerna lokalt,

förväntas nu lärarna nu att realisera dem, dvs. utforma verksamheten i skolan så att elevernas

kunnande kan utvecklas i enlighet med de eftersträvade målen. 3

Från tydliga mål till egenhändigt uppfunna tolkningar av nya. Av största intresse här är de nya

läroplanerna Lgr -11 och Gy 2011 och hur yrket kan komma att förändras den här gången. Men

min studie baserar sig på mina informanters arbete utifrån Lpo-94. Från att ha varit pedagoger till

största del verkar nu lärarna också som administratörer, socialarbetare, psykologer, poliser och

emellanåt även lokalvårdare.4 Lärare har alltid haft en fostrande roll men den sociala biten har nu

1 http://www.skolverket.se/sb/d/254/a/19178;jsessionid=48B01BC383EE4E071FB8100D860D24B5 2 Strannegård, Lars. Återprofessionalisera läraryrket, http://www.skolvarlden.se/artiklar/aterprofessionalisera-

lararyrket 2010-11-23. 3 Carlgren, Ingrid i Forsell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. Malmö: Liber AB 2005 s. 267. 4 Lärarförbundet. Lärare ska inte städa klassrum

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/003FF68D?OpenDocument&menuid=00326A1C 2011-03-19 samt

7

blivit större och mer tungjobbad.5 Den ökade arbetsbördan består dock i mångt och mycket av

den tilltagande byråkratiseringen och omstruktureringen av yrket. Niklas Stenlås säger i sin

rapport En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier;

Arbetstidsreglering som binder lärarna till arbetsplatsen, individuell lönesättning som inför en

alternativ incitamentsstruktur på arbetsplatsen och flyttar fokus från det som professionellt

betraktas som ett gott arbete till det ledningen belönar och därmed stärker skolledningen på de

professionellas bekostnad, införande av kollektiva arbetsformer och därmed sammanhängande nya

arbetsuppgifter, föräldrainflytande och införande av skolpeng är förändringar av lärarnas

arbetsvillkor som inträffat efter 1990. Dessa förändringar innebär var för sig nya arbetsuppgifter

och att fokus förskjuts till arbetsuppgifter som inte har med kunskapsförmedling och undervisning

att göra och innebär sammantaget ett kringskärande av lärarnas professionella utrymme.6

Min undran är om detta påverkat tiden varje lärare har för det som enligt mig är det viktigaste;

planering av bra lektioner? Dessutom är tid för reflektion över sin egen undervisning även den

mycket viktig. Detta menar jag är i högsta grad relevant för kvaliteten på undervisningen och

därmed en fråga för hela yrkeskåren.

Eftersom ”utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

kunskaper och värden”, allt enligt Skollagen 2011, är det av största vikt att lärarna får tid att

planera bra lektioner så eleverna kan inhämta just kunskaper.7 Försämras elevernas kunskaper

sjunker deras betyg. I tider av konkurrens om elevunderlaget kan detta leda till att skolan får färre

sökande nästa gång och därför får mindre anslag. Då måste skolan spara in och det leder i sin tur

ofta till fler arbetsuppgifter åt lärarna. Fler arbetsuppgifter kan leda till minskad tid åt planering

osv. i nedåtgående spiral.

En annan aspekt som är viktig för lärare är tid för reflektion. Reflektion över och utvärderingar

av sina planeringar, reflektion över arbetssituationen och reflektion i grupp tillsammans med

kollegor. Detta för att kunna utveckla och förbättra lektionerna, skapa ett bättre arbetsklimat och

höja sin empatiska förmåga som är mycket viktig i läraryrket. Carina Henriksson pekar på just

detta i sin bok Klassrumsflyktingar:

Det är inte alldeles ovanligt att skolledare och skolpolitiker, av olika skäl, negligerar hur viktigt det

är att lärare får tid under skoldagen att tillsammans reflektera över vad som händer i klassrummet.

I stället fylls lärarnas dagar med administrativa, organisatoriska och ekonomiska uppgifter. Det

finns helt enkelt inte tid för att reflektera över och diskutera pedagogiska frågor, något som skulle

Dalarnas Tidning. Kommunen sparar lärarna får städa

http://www.dt.se/nyheter/falun/article739125.ece?pageNavType=all 2010-11-27. 5 Lärarnas nyheter. Ökad arbetsbörda tynger lärarkåren http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-

tidning/2009/01/29/okad-arbetsborda-tynger-lararkaren 2011-03-19. 6 Stenlås, Niklas. En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. Rapport till

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6 s. 12 f.

http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf 2011-02-28. 7 Skollagen 2011. 4§ Syftet med utbildningen inom skolväsendet.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K1 .

8

kunna skapa förståelse av det pedagogiska uppdraget, den pedagogiska relationen mellan lärare och

elev och de pedagogiska situationer som uppstår i klassrummet.8

Mot bakgrund av ovanstående vill jag i mitt examensarbete undersöka lärares egen syn på sin

situation.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka och synliggöra lärares upplevelse av hur deras

arbetstid är fördelad och främst om tiden avsatt för planering är tillräcklig. Detta gör jag genom

att svara på följande frågor:

Upplever lärare att tiden för planering har minskat?

Vad innehåller lärares arbetstid för uppgifter som kan påverka densamma?

Tycker lärarna själva att deras tid används på ett riktigt och rimligt vis? Om inte, vad är

orimligt och vad kan förbättras enligt lärarna?

Anser lärarna att utbildningen rustade dem väl inför yrkets skilda uppgifter?

Är du dåligt utbildad har du mindre chanser att klara yrket på ett tillfredsställande vis. Om lärarna

redan under utbildningen rustas väl för kommande situationer och övas i dessa kommer arbetet

också att gå betydligt fortare under de första åren i yrket. Detta eftersom uppgifter man behärskar

inte kommer att ta lika mycket tid i anspråk. Detta kan minska tidspressen hos lärare. Därför

tillkom frågan om utbildningen. Dessa frågor hänger alla samman med tidsanvändning och

tidspress och de faktorer som påverkar detta och det är därför de som kommer att behandlas i

denna uppsats.

Arbetets disposition

Svaren på mina frågor söks i intervjuer med nio lärare verksamma på två olika skolor. Uppsatsen

inleds med en genomgång av de centrala begreppen jag använder mig av i densamma. Därpå

följer ett avsnitt om bakgrunden till min undersökning samt en genomgång av tidigare forskning.

Mina teoretiska utgångspunkter följer därefter och sedan görs en genomgång av min metod. Den

delen innehåller forskningsetiska reflektioner. Mina resultat som kommer därnäst redovisas under

rubrikerna Tid för planering, Tidsåtgång för administrativt arbete, Mötestid, Tid för reflektion/utvärdering och

slutligen Lärarutbildningen. Jag redovisar dem först skola för skola för att sedan sammanfatta vad

som framkom på båda skolorna. I den följande diskussions- och slutsatsdelen diskuteras sedan

resultaten. Här återfinns också tankar om reliabilitet och validitet. En mindre del med förslag till

förändring och förbättring samt förslag till framtida forskning kommer därefter. Sist finns som

brukligt referenser och bilagor.

8 Henriksson, Carina. Klassrumsflyktingar – Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund:

Studentlitteratur. 2009 s. 31.

9

Centrala begrepp i uppsatsen

De begrepp jag använder mig av i min uppsats är stipulativa, alltså av mig bestämda. Med

begreppet tidsanvändning avses här helt enkelt på vilket sätt lärares tid utnyttjas. Hur lärarna,

åtminstone upplever att de, disponerar sina 45 timmar per vecka och till vad är vad jag ämnar

undersöka. Tidsanvändning och tidspress står i fokus. Med planering menas här den tid lärare

ägnar åt förarbete inför undervisningspass, enskilt, i arbetslag och på skolan som helhet. Mitt

fokus ligger här på enskild planering och till viss del planering i arbets- och ämneslag och inte så

mycket på övergripande planering för skolorna som helhet. Med mötestid avses den tid lärarna

avsätter till möten med hela personalen, i ämnes- och arbetslag och med kollegor samt möten

med föräldrar och elever. Med tid för administrativa uppgifter menas här den tid då lärarna

arbetar med att skriva åtgärdsprogram och IUP, med att lägga ut planeringar på skolans

webbsida, att skriva veckobrev till föräldrar och liknande arbete. När jag talar om tid för

reflektion avser jag tid då lärarna kan utvärdera och reflektera över sitt eget och kollegors arbete,

över lektionspass samt tid för kollegiala samtal.

Bakgrund

Min ingång till ämnet var bland annat Stockholms stadsrevisions rapport nummer 7 från 2007 Så

används stadens lärarresurser, där 105 lärares tidsanvändning på tio olika skolor i Stockholm

undersöktes. I denna rapport kom revisionen bl.a. fram till att:

• Förtroendearbetstiden uppgår till ca 14 %, vilket kan jämföras med avtalets 22 % av årsarbetstiden (inkl. rast). Ingen av de granskade skolorna nådde upp till avtalets nivå. Ca 10 % av lärarna redovisade inte någon eller bara en försumbar förtroendearbetstid.

• Det genomsnittliga värdet för Övrig tid är 6 %. Med detta avses oregistrerad tid, dvs. skillnaden mellan lärarnas registrerade tid under mätperioden och den ”normala” veckoarbetstiden.

• Tid till för- och efterarbete finns inom både den reglerade arbetstiden och förtroendearbetstiden. Sammanlagt uppgår för- och efterarbetstiden till närmare 27 % av arbetstiden.

• Lärarnas arbetsbelastning är ojämn. Några lärare arbetar 60 % och andra 140 % av den totala tiden. Närmare 20 % av lärarna registrerade en arbetstid som var mindre än 80 % av den totala tiden.

• Lärarna tar inte ut rast och paus till den nivå som regleras i arbetstidslagen.9

Vid läsandet av rapporten ställde jag mig bland annat frågande till om lärarna verkligen inte

använder sin förtroendearbetstid i större utsträckning samt om 20 % av lärarna faktiskt bara

9 www.stockholm.se/revision DNR 420-169/07 2010-11-25.

10

använde 80 % av sin tid. Detta låter orimligt med tanke på arbetsbelastningen. Rapporten är

synnerligen intressant och belyser en del av komplexiteten i läraryrket.10

I Stockholm stads revisionskontors revisionsrapport Så använder lärarna sin arbetstid från 2007, där

10 stycken 6-9-skolor undersöktes angående tidsanvändning finns bland mycket annat intressant

följande att läsa på det här temat:

Studien visar att tidsanvändningen är ganska lika mellan de undersökta skolorna. Mer än 60 % av

tiden går till annat än att genomföra lärande. Det innebär att det går åt drygt 1,5 timmar av

förutsättningar för lärande (för- och efterarbete, kompetensutveckling m.m.) för att genomföra 1

timme lärande.11

Även här är tid och användandet av densamma under lupp. Längre fram i rapporten sägs vidare

att:

Lärares eller pedagogers arbete är mycket mångfasetterat och skiljer sig från skola till skola

beroende på en mängd olika faktorer. Att arbetet blivit alltmer betungande råder det ingen tvekan

om. Trots detta läggs det ner ett gediget och professionellt arbete på de allra flesta håll. Ingen skola

är dock perfekt och att utveckla sitt arbete ligger i allas intresse.12

Det är det mångfasetterade uppdraget kontra tidspress jag är intresserad av. Fölster, Morin och

Renstigs bok Den orättvisa skolan gör ett försök att på bästa företagsmanér effektivisera skolan och

tittar därför en hel del på just tidsanvändning och aktuell och historisk forskning härom vilket gör

boken intressant för denna undersökning.13

Massor av negativa rapporter om skolan har florerat i media under senare år. En genomgång av

dessa och resonemang kring dem finns i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010.14 Tidsaspekten här

är att tid får ägnas åt att inför föräldrar och elever försvara arbetsmetoder och tillvägagångssätt

istället för att lägga tiden på pedagogiska uppgifter. Mer om detta problem finns i resultatdelen.

Skolverkets rapport nr 282 Lusten och möjligheten från 2006 är inne på lärares upplevelser men har

också en annan bredare vinkel.15 Den är dock högintressant bl.a. därför att studiens urval

omfattar totalt 120 skolor och 1688 lärare som samtliga arbetar i så 9. Det ger en god,

generaliserbar överblick över samma fält jag ämnar studera. I rapporten framkommer under

rubriken Förändrad yrkesroll att:

Lärarna ger sinsemellan olikartade bilder av sin yrkesuppgift och sina förutsättningar.

Huvudtendensen är att lärarna beskriver en ökning av innehållet i arbetet. Pedagogisk samverkan,

10 www.stockholm.se/revision DNR 420-169/07 2010-11-25. 11 www.revision.stockholm.se DNR 420/82-07 2010-11-23 s.18. 12 www.revision.stockholm.se DNR 420/82-07 2010-11-23 s. 34. 13 Fölster, Stefan, Morin, Anders & Renstig, Monica. Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg

bokförlag. 2009. 14 Hultén, Eva-Lotta. Kan man få läsa om en bra skola? i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010 s. 59 ff. 15 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 2010-11-27.

11

och särskilt samverkan mellan lärare i samma ämnen, utvecklas inte i samma omfattning som

andra delar i lärarnas arbete.16

Just ökningen av innehållet i arbetet är något jag kommer att återkomma till senare i denna

uppsats. Huvudöverenskommelsen om lön och allmänna anställningsvillkor samt

rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 10, är den juridiska grunden för vad

lärares arbete ska innehålla och är därför intressant ur ett tidsperspektiv.17 Angående det juridiska

kan nämnas att ett studium av vikariesituationen i skolorna är av största intresse om tid skall

studeras. I Lärarnas Riksförbunds informationsfolder Lärares arbetstid står att hela

vikariatssituationen bygger på ett missförstånd;

När avtalsregleringen av undervisningen upphörde, försvann också reglerna för extra undervisning.

I samma ögonblick uppstod ett av lärarnas allvarligaste arbetsmiljöproblem. (…) När rätten till

ersättning för vikariat var borta ur avtalet och arbetsgivaren samtidigt kunde ”leda och fördela

arbetet” under lärarnas reglerade arbetstid, beordrades tusentals lärare plötsligt att vikariera för

varandra – utan ersättning. (…) Detta sätt att missbruka en förändring i avtalets konstruktion

bygger dock på ett fundamentalt missförstånd. Lärare är inte ”lediga” under de delar av

arbetsdagen då lektioner inte pågår. Att missförståndet alls har kunnat uppstå kan bero på att

lärares alla andra arbetsuppgifter, vid sidan av själva lektionspassen, aldrig har synliggjorts

ordentligt.18

Likväl är vikarietvånget något som stjäl tid för lärarna. Tid som rimligen borde ägnas åt sin egen

planering och andra egna göromål.

Vidare har jag läst ett flertal debattartiklar i ämnet från lärare och skolledare bl.a. i Lärarnas tidning

och Pedagogiska magasinet. Slutligen har jag funnit underlag i artiklar i olika dagstidningar

exempelvis Kommunen sparar – lärare får städa ur Dalarnas tidning 2010-09-09 där rubriken skvallrar

om en intressant lösning av tids- och resursanvändandet.19

Hur väl lärarutbildningen rustar studenterna för de många uppgifterna i deras kommande yrke är

intressant ur ett tidspressperspektiv därför att väl förberedda lärare inte kommer att behöva lägga

ner alls lika mycket tid på att under sina första år lära sig dessa uppgifter (och känna stress över

detta). Per Acke Orstadius talar om det här i sin bok Det fattas beslut om skolan:

Utbildningstiden är begränsad. Därför måste den användas till sådan ämnesteori, som

kandidaternas blivande elever har nytta av att lära sig. Och sådan pedagogisk teori, som går att

tillämpa i undervisningen. (…) Utgångspunkten för en planering av lärarutbildning bör vara det,

som läraren behöver kunna klara för att klara olika situationer i skolarbetet. Utgångspunkten bör

inte vara den ämnesteori och den pedagogiska teori som kan hämtas ur kunskapsberget. Det

erforderliga kunnandet är målet för utbildningen, teorin kan ingå bland medlen för att nå målet.

Medvetna och rationellt fattade beslut leder till bättre kunskapstillväxt. Därför bör kandidaterna få

16 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 2010-11-27 s.9. 17http://www.lr.se/download/18.4befb88b12a76c3ea0280005125/Samlat+avtalsdokument+H%C3%96K+

10.pdf 2010-11-25. 18 Lärarnas Riksförbund. Lärares arbetstid (informationsbroschyr). 2009 s. 15. 19 http://www.dt.se/nyheter/falun/article739125.ece?pageNavType=all 2010-11-27.

12

lära sig att fatta sådana beslut. (…) Förmågan att fatta bra beslut kan växa fram genom en träning i

didaktisk analys i växelverkan med skolpraktik.20

Att under utbildningen ta upp de moment som är svårast att senare läsa sig till är Orstadius

poäng i resonemanget. Hans bok är här av intresse för att hans resonemang kan leda till

tidsbesparingar för åtminstone nyutbildade lärare. Tid som skulle kunna ägnas åt exempelvis mer

omfattande lektionsplaneringar eller utvärdering och reflektion över utgången av genomförda

lektioner.

Min uppsats lägger ytterligare en bit i pusslet för att få en överblick av lärarnas tidsanvändning,

något som torde vara av intresse för såväl människor som arbetar inom skolans värld som för

allmänheten eftersom vi alla hjälps åt att betala för den. De fakta som finns i Så används stadens

lärarresurser i kombination med utbildningsminister Jan Björklunds täta uttalanden om den

svenska ”flumskolan”21 och den oförstående tonen i Fölster, Morin och Renstigs bok Den orättvisa

skolan (oförstående inför lärarnas arbetssituation och uppdrag)kontra de resultat forskningen

nedan visar på fick mig intresserad av ämnet. Vems version ligger närmast sanningen? Efter att

ha läst in mig på ett antal debattartiklar i ämnet ökade suget efter att få veta hur lärarna själva

ställde sig till det hela – hur upplever de att de använder sin tid? Hur pressade är de? Därför ville

jag intervjua ett antal lärare i frågan eftersom det ändå måste vara de som bäst vet hur det faktiskt

ligger till.

Tidigare forskning

Jag har inför min uppsats koncentrerat mig på svensk forskning i ämnet och medvetet valt ett

nationellt perspektiv i frågan. Även de utredningar och debattartiklar jag läst utgår från ett

svenskt perspektiv. Detta främst av tids- och omfångsskäl, här räcker varken tid eller utrymme till

för att täcka in den mängd med internationell forskning och litteratur som finns att tillgå i ämnet.

Jag utesluter däremot inte att jag i ett framtida arbete kommer att ta ett mer internationellt grepp.

Just det mångfacetterade uppdraget är något som återkommer i mycket av den tidigare forskning

jag tagit del av. Högintressant på temat är Arbetslivsinstitutet i Malmös resultatbok Nära gränsen –

perspektiv på skolans arbetsliv där resultaten från nio olika skolforskningsprojekt redovisas.22 Däri

sägs av informanterna att en del av problemen är att de hela tiden måste utföra administrativa

uppgifter på bekostnad av tiden med eleverna. De många olika momenten som ingår i yrket tas

också upp som ett problem, att det ingår för många skilda uppgifter i samma tjänst.23

Informanterna i de nio forskningsprojekten talar om tidsbrist på grund av nya arbetsuppgifter.

Dessa resultat är snarlika de i revisionsrapporten Så använder lärarna sin arbetstid. I Nära gränsen –

20 Orstadius, Per Acke. Det fattas beslut om skolan. Solna: Ekelunds förlag AB. 2005 s. 87. 21 Svenska Dagbladet http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skriftliga-omdomen-i-host_775025.svd 2011-01-

16: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/flumskolans-foretradare-forlorar-inflytande_1644259.svd 2011-

01-16. 22 Månsson, Eva (Arbetslivsinstitutet). Nära gränsen – perspektiv på skolans arbetsliv. Malmö: Daleke Grafiska

AB. 2004. 23 Månsson (Arbetslivsinstitutet). 2004 s. 29.

13

perspektiv på skolans arbetsliv framkommer också vikten av utbildade lärare som jag återkommer till i

diskussionsdelen nedan. Olika angreppsvinklar på det nya uppdraget och de nya uppgifterna är

vad Ulf Blossing undersöker i sin bok Skolförbättring i praktiken.24 Den sätter mina resultat i nytt

ljus. För att skaffa en överblick över forskningen rörande ekonomiska aspekter för skolans

resultat har jag nyttjat Gustafsson och Myrbergs Ekonomiska resurser betydelse för pedagogiska

resultat.25 Den sammanfattar mycket av den tidigare forskningen på området, både nationell och

internationell vilket givit mig en överblick över dessa frågor.

Tidigare citerade Stenlås slår i slutsatsen i sin rapport En kår i kläm fast att:

Det statliga engagemanget för lärarprofessionalitet tycks emellertid vara av ”new professionalism”-

karaktär. Det handlar inte primärt om att överlåta åt professionen att utforma interna regler och

normer eller att lita på lärares omdöme och yrkesskicklighet utan istället om att omdefiniera

yrkesrollen. Den professionelle ska visserligen vara välutbildad och certifierad – något som är

nödvändigt för strategins legitimitet – men det är inte de professionellas värderingar som ska styra

verksamheten. Det ska ske genom management (överförande av makt till skolledningen), valfrihet

för ”kunder”, konkurrensutsättning och standardisering, uppföljning och utvärdering. Samtliga

dessa processer flyttar fokus från skolans kärnverksamhet (undervisning) till olika legitimitets-

skapande processer för skolledning, kommunledning och stat.26

Fokusförflyttningen kan påverka den tidspress jag här ämnar studera vilket gör Stenlås rapport

mycket intressant för min egen undersökning. Historik över läraryrket och bakgrunder till och

effekter av reformer finns i Lundgren, Säljö och Libergs bok Lärande, bildning, skola från 2010.27

Där talas även om den tidigare nämnda mediala svartmålningen, något som också stjäl tid från

skolan. När skolan attackeras upprepade gånger försvagas dess trovärdighet vilket gör det lättare

att ifrågasätta skolan, personalen och dess arbetsmetoder. Lundgren:

Under 1970- och 1980-talen kom skolans resultat att få en större medial uppmärksamhet. Vid

exempelvis internationella jämförelser i matematik visade svenska skolan resultat som i stort måste

uppfattas som bra. Om man ser till olika åldersgrupper visar resultaten under 1970- och 1980-talen

att Sverige låg i topp i fem jämförelser, över genomsnittet i en jämförelse, i genomsnitt i fem

jämförelser, och i botten på två jämförelser (trettonåringar matematik 1964; årskurs sju, matematik

1980). Medialt kom de undersökningar där resultaten var sämst att dominera bilden i media; och

denna bild fixerades i debatten om svensk skola under de kommande åren.28

Precis som nu hamnade de negativa resultaten i fokus redan på 80-talet. Detta sammanfaller väl

med uppgifterna i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010 likväl som de fakta som framkommer i

Nordisk skolbarometer om att svenskarna är de i norden boende människor, tillsammans med

norrmännen, som mest tar in medias bild i sin egen bedömning av skolan.29

24 Blossing, Ulf. Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur 2003. 25 Gustafsson, Jan-Eric, Myrberg, Eva (Skolverket). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat – en

kunskapsöversikt. Kalmar: Leanders grafiska AB. 2002. 26 Stenlås. 2009. http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf 2011-02-28

s.91. 27 Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline. Lärande, bildning, skola – grundbok för lärare. Stockholm:

Natur och Kultur. 2010. 28 Lundgren Säljö och Liberg. 2010 s. 108. 29 Nordisk skolbarometer (Skolverket). http://www.skolverket.se/sb/d/481/a/1317.

14

Ulf Torper talar i sin bok Tidsramar, tidsanvändning och kunskapsutveckling i den svenska grundskolan

bland mycket annat intressant om en specifik faktor som kan påverka tidspressen hos lärare:

Jag vill endast påvisa att om läraren avser att individualisera sin undervisning är planeringstiden

knapp, oberoende av vilket beräkningssätt man använder. Om man tar hänsyn till att den skattade

planeringstiden också innefattar lärarens långsiktiga planering över läsåret och terminen så syns det

uppenbart att planeringstiden är otillräcklig för att bedriva en förplanerad individualiserad

undervisning.30

Eftersom lärare måste individanpassa sin undervisning är detta en faktor som sannerligen kan

påverka såväl tidsanvändningen och tidspressen hos lärare. Liknande resultat finns i Ulf P

Lundgrens Model analysis of pedagogical processes;

The decisions the teacher takes are dependent also on the curriculum and class organization

(ability grouping, class size etc.), as well as the teacher´s perception of these factors. While the

effects of the constraints will be most visible when time is not sufficient, subjective interpretation

of these constraints will also determine how time is used. Of course, some may always interpret

the time as insufficient because they hold teaching goals that are too ambitious to fulfill. If he is

obliged to describe the outcomes of his teaching in terms of student grades he will then be forced

to make a differentiated interpretation of the frame factors (goals, content and available time).

Thus, the combination of an evaluation system according to which the teacher has to make a

differentation between students will always cause a situation in which the time available is not

sufficient for some groups of students to achieve the goals.31

Tiden kommer alltså aldrig att räcka till för vissa elevgrupper om lärarens eget resultat bedöms

utefter hennes elevers betyg. Jag återkommer till att just betyg är vad skolledningen har att se på

när de vill bedöma lärares kompetens. Dessa är dock mindre påtagliga och synliggjorda än

exempelvis administrativa uppgifter som lättare kan synliggöras och därför bättre ses och

kontrolleras av skolledningen. Både Torper och Lundgren fokuserar på tidsramar och

ramfaktorer vilket i stor mån är avgörande för det jag vill undersöka, tidspress och

tidsanvändning. Ramfaktorerna sätter ramarna för lärares (och elevers) arbete. Detta gör dessa

böcker nyttiga för min undersökning. Gustafsson och Myrberg talar vidare om en ramfaktor som

ytterligare kan påverka tidspressen hos lärare, klasstorleken.

Klasstorleken (eller antalet elever per lärare) är det resursslag som har rönt störst uppmärksamhet

både i den allmänna diskussionen och i forskningen. (…) Den genomgång av forskningsresultat

som presenteras i kapitel 3 ger också gott stöd för slutsatsen att studieprestationerna tenderar att

vara bättre i mindre klasser.32

Eftersom klasstorleken påverkar antalet elever i behov av särskilt stöd kan även lärarens tid för

planering minska kraftigt med mindre klasser. Detta minskar i sin tur tidspressen vilket gör

Gustafsson och Myrbergs resultat av intresse för min egen undersökning. Bättre planerade

lektioner kan vara det som leder till de bättre resultaten i mindre klasser.

30 Torper, Ulf. Tidsramar, tidsanvändning och kunskapsutveckling i den svenska grundskolan. Lund: Acupress 1982 s.

90. 31 Lundgren, Ulf P. Model analysis of pedagogical processes. Stockholm: Ordfront 1981 s. 27. 32 Gustafsson och Myrberg. 2002 s. 170 f.

15

Utöver detta finns inom området tid och skola naturligtvis mycket tidigare forskning varav ett

bidrag är Ingun Sandströms uppsats Tid är pengar från 2008.33 Däri diskuteras liknande frågor om

tid men Sandström rör sig i Komvux istället för i grundskolan. Resultaten är dock intressanta

även för denna undersökning.

Slutligen, i Skolvärlden nummer 7 2010 säger ovan citerade Niklas Stenlås som arbetar som

forskare vid Institutet för framtidsstudier om reformerna och deras effekter:

Idag har skolan väldigt många ansvarsområden. Den ska konkurrera med andra skolor,

marknadsföra sig, samverka med föräldrar, upprätta mobbningsplaner och allt annat. Tid till detta

måste ju tas någonstans ifrån (…).34

Varifrån den tiden har tagits är intressant för min undersökning. Stenlås rapport En kår i kläm

behandlar mycket av det jag tar upp i min undersökning. Alla dessa forskares resultat är sålunda

av stort intresse för min egen undersökning.

33 Sandström, Ingun. Tid är pengar: hur lärare på Komvux upplever att resurserna påverkar det pedagogiska arbetet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101121 2010-11-27. 34 Stenlås, Niklas. (Intervju i) Skolvärlden nr 7. 2010 s. 29.

16

Metod

Teoretisk utgångspunkt

Jag har för denna uppsats valt att jobba utifrån en hermeneutisk vinkling eftersom jag kommer att

tolka den information informanterna ger. I studien använder jag mig av kvalitativa intervjuer av

nio lärare på två olika skolor. För att skapa generaliserbarhet i min studie har jag gjort ett

strategiskt urval av informanter med skilda undervisningsämnen, kön och ålder. Jag kommer först

att tolka varje enskild intervjus resultat var för sig för att sedan jämföra resultaten från alla de

gjorda intervjuerna. Detta för att, som målet är, kunna dra övergripande slutsatser om

tidsanvändandet i skolorna. Ett holistiskt synsätt används sålunda i min studie eftersom ”helheten

är mer än summan av delarna” som Patel och Davidson utrycker saken.35 Jag jämför de olika

skolorna i en beskrivande studie. Mitt arbete syftar alltså till en kartläggning över lärarnas

upplevelse av tidsanvändningen.

Min egen förförståelse påverkar mina tolkningar, något som är svårt att komma från. Min

förförståelse revideras dock under resans gång och en ny förförståelse kan sedermera komma till

stånd. Därefter kan nya undersökningar utföras varpå nya resultat och ny förförståelse skapas i en

form av hermeneutisk spiral.36 Dock är min strävan att hålla mig så objektiv som möjligt inför de

resultat studien frambringar.

Datainsamlingsmetod

För att välja rätt metod till min studie har jag främst tagit hjälp av Judith Bells bok Introduktion till

forskningsmetodik37 och Thuréns Vetenskapsteori för nybörjare38, Patel och Davidsons

Forskningsmetodikens grunder39 samt Peter Esaiassons Metodpraktikan.40 Jag har för att kunna nå och

fånga lärarnas egna upplevelser valt att i min studie använda mig av kvalitativa intervjuer. Patel

och Davidson säger att ”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera

egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om

något fenomen.”41 Denna beskrivning passar väl in på det jag vill göra här. Planen är att nå en

djupare förståelse av informanternas upplevelse och då är intervjuer bättre än exempelvis enkäter

som ger en bredare men grundare bas av fakta. I Metodpraktikan säger Esaiasson att

”Samtalsintervjuundersökningar ger goda möjligheter att registrera svar som är oväntade. En av

35 Patel, Runa & Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. 2003 s. 30. 36 Ibid s. 31. 37 Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. 1995. 38 Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa förlag. 1991. 39 Patel & Davidson. 2003. 40 Esaiasson, Peter. Metodpraktikan, 2., [rev.] uppl. Stockholm : Norstedts juridik. 2003. 41 Patel & Davidson. 2003 s. 78.

17

de stora poängerna är också möjligheten till uppföljningar”.42 Två ytterligare poänger med min

valda metod, jag kan förutom svaren på mina frågor få in ytterligare uppslag av intresse och har

dessutom möjlighet att följa de uppkomna trådarna vidare. Intervju är kortfattat ett bättre sätt att

komma närmre människorna och deras upplevelser än någon annan metod och det är därför jag

har valt just detta tillvägagångssätt.

När jag väl valt intervju som metod gick jag vidare med Jan Trosts Kvalitativa intervjuer där i stort

sett allt om ämnet finns att tillgå från upplägg av intervjuguide till praktiska detaljer vid

genomförande av intervjuer.43

Jag valde att använda mig av en relativt strukturerad intervjuguide innehållande tre avdelningar,

en inledningsdel, där syftet var att etablera en god kontakt, en huvuddel samt en avslutande del.

Efter att ha prövat min intervjuguide i en pilotintervju med en lärare på en annan skola

omarbetade jag den en smula. Detta eftersom några av frågorna i mitt tycke blivit för ledande och

då obrukbara. Jag tog bort två frågor men lade också till en ny mer preciserande fråga. I min

intervjuguide valde jag medvetet ett talspråkligt och enklare språk för att intervjuerna ska flyta

bättre. Esaiasson säger att ”Grundregeln är att alla frågor i en intervjuguide skall vara lätta att

förstå, korta och befriade från akademisk jargong”.44 Dessutom passar det mig som person

bättre, något som enligt Trost är viktigt ety ”Den guide du gör skall för dig vara lämplig och ha

en för dig logisk ordning och således en struktur som passar dig.”45 Härav det talspråkliga

anslaget och den tredelade formen. Min intervjuguide bifogas som bilaga 1.

Huvuddragen i min intervjuguide är frågor om hur mycket tid som används till olika

arbetsuppgifter och frågor om förändring av densamma. Upplevelsen av att ha eller inte ha tid,

att hinna eller inte hinna och känslor och tankar kring hur förberedda informanterna kände sig

efter utbildningen står också i min frågefokus. Som en bonus är idéer och uppslag till möjliga

förbättringar också något jag försöker komma åt i min intervjuguide.

Urval av informanter

De lärare jag har valt att intervjua arbetar med elever på det som i dagligt tal kallas högstadiet,

varav den ena är en 6-9-skola och den andra en 4-9-skola. Mina urvalskriterier var att lärarna

skulle vara verksamma inom ett eller flera teoretiska ämnen, de skulle ha arbetat i yrket i minst

sex år och jag ville få med både kvinnor och män av varierande ålder. Tanken med att de skulle

arbeta med teoretiska ämnen är dels att det är vanligare och därför mer generaliserbart till en

större grupp och dels att det (oftast) finns en större arbetsbelastning i form av rättning av

skriftliga prov och dylikt. De kräver mer tid. Att de skulle ha jobbat i minst sex år var helt enkelt

för att de skulle ha något att se tillbaka på och jämföra med. Att få med båda könen är en

självklarhet och varierande ålder är för att uppfattningarna eventuellt kan skilja sig åt beroende på

42 Esaiasson, Peter. 2003 s. 283. 43 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 2005. 44 Esaiasson, Peter. 2003 s. 298. 45 Trost, Jan. 2005 s. 51.

18

var i livet man befinner sig och år i yrket. Vidare valde jag informanter som undervisar i antingen

språk eller matematik för att se om deras upplevelser skilde sig åt beroende på ämne.

Jag kommer nedan att göra en mycket kort presentation av informanterna i min undersökning.

Jag har gett dem fingerade namn men dessa används mycket sparsamt i texten. Detta för att det

som är av intresse i min studie inte är de enskilda lärarnas åsikter utan de gemensamma dragen

och slutsatserna som kan dras utifrån dem. Härutöver ger det en bättre anonymitet vilket ligger i

linje med de rekommendationer och riktlinjer Vetenskapsrådet tar upp i Codex.46 Jag har ändå

gett dem namn för att poängtera att det är olika individer bakom mina slutsatser men också för

att det i mitt tycke gynnar läsbarheten av min text. Ännu kortare presenterar jag skolorna, detta

mest för att visa vad för typ av skolor det rör sig om.

Presentation av skolorna och informanterna

Den första skolan, nedan kallad skola A, ligger i norra Stockholmsområdet och är en 6-9-skola

med cirka 450 elever och mellan 40 och 50 lärare. De lärare jag intervjuade på skola A;

Maja, 31 år. Maja är verksam som lärare i Svenska och SO och har arbetat som lärare i sju

år.

Karin, 39 år. Arbetar som lärare i Engelska och SO och har varit verksam i 13 år.

Isabella, 57 år. Undervisar i Hälsa och Engelska och har arbetat i 31 år.

Maria, 50 år. Jobbar som lärare i Matematik och har gjort det i 11 år.

Mats, 36 år. Undervisar i Svenska och Matematik, har arbetat som lärare i 12 år.

Ulf, 49 år. Han undervisar i Matematik och har arbetat som lärare i 10 år.

Den andra skolan som ingår i min undersökning, nedan kallad skola B, är även den belägen i

norra Stockholmsområdet men är en 4-9-skola. Här går mellan 300 och 400 elever och ett 30-tal

lärare arbetar på skolan. Här intervjuades:

Ulla, 52 år. Undervisar i Svenska och Svenska som andraspråk. Har arbetat som lärare i 10

år.

Kajsa, 46 år. Lärare i Matematik och NO som arbetat i 10 år.

Peter, 35 år. Idrott & hälsa samt Matematik är hans ämnen. Har varit yrkesverksam i 13

år.

Anledningen till snedfördelningen mellan antalet informanter på de båda skolorna beror på ett

antal sena avböjningar av intervjuer från den skola (ingen av ovanstående) där jag från början

tänkte genomföra mina intervjuer. De nio ovan nämnda räcker dock gott till denna undersökning

och därför beslöt jag mig att nöja mig med dem.

46 Vetenskapsrådets codex - http://codex.vr.se/manniska3.shtml 2011-01-16.

19

Poängen med att intervjua lärare från olika skolor är möjligheten att kunna jämföra resultaten

dem emellan. Uppvisar båda skolorna liknande resultat ökar reliabiliteten och applicerbarheten i

ett större sammanhang.

Procedur

Vid intervjuerna använde jag mig av en diktafon. Det gjorde jag dels av respekt för mina

informanter, för att kunna citera dem korrekt, och dels för den användbara möjligheten att gå

tillbaka och höra vad som egentligen sades och vad som kan ha menats med det. Jag antecknade

under intervjuerna på en bärbar dator. I mina anteckningar förde jag ner speciellt viktiga eller bra

partier och små noter åt mig själv. När intervjun drog sig mot sitt slut kunde jag använda dessa

noter för att kontrollera att jag förstått mina informanter rätt genom en sammanfattning av det

sagda. Ingen av informanterna motsatte sig heller detta tillvägagångssätt utan de var tvärt om

mycket tillmötesgående.

Varje intervju tog mellan 20 och 45 minuter. Jag genomförde intervjuerna på skola A främst i ett

avskilt rum på skolan för att undvika störande moment och för att vi inte skulle bli avbrutna av

kollegor eller elever. En av intervjuerna genomfördes i personalrummet under en lugn period där.

Detta på grund av att det avskilda rummet var upptaget just den tiden. Av intervjuerna på skola B

är två av dem genomförda i personalrummet tidigt på morgonen då ingen annan personal anlänt

dit och den tredje är genomförd i den intervjuade lärarens avskilda arbetsrum.

Forskningsetiska reflektioner

I mitt arbete låter jag de intervjuade lärarna vara anonyma. Detta för att de åsikter som

framkommer inte ska kunna användas emot dem i deras framtida yrkesutövning eller i

lönesamtal. Jag har givit skolorna och lärarna fiktiva namn och placeringar för att ingen ska kunna

söka upp och ställa skola, rektor eller lärare till svars för sin medverkan. Detta svarar mot

konfidentialitetskravet. Jag har inför intervjuerna informerat mina informanter om innehållet i

10§ i Personuppgiftslagen och dokumenterat ett informerat samtycke samt informerat om

möjligheten till återtagande av samtycke enligt 12§.47 Härmed respekteras informations- och

samtyckeskravet. Slutligen kommer jag bara att använda mig av mina resultat i just den här

studien och inte i några andra syften. Ingen annan kommer heller att ha tillgång till mina resultat,

allt enligt nyttjandekravet. Allt mitt material finns på min diktafon och i min dator och jag

kommer att radera alltsammans efter det halvår efter uppsatsen godkännande som jag är skyldig

att spara det. De papperskopior jag skrivit ut av intervjuerna kommer jag efter avslutat arbete att

köra i dokumentförstörare.

47 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:204 2010-11-04.

20

Resultat

Som inledning kan sägas att nästan samtliga informanter i intervjuerna säger att de upplever att

tiden har krympt. Inte bara tid för planering utan tid till allt. Det är enligt informanterna nu fler

arbetsuppgifter som ska utföras på samma tid, och för samma lön, ”nya uppgifter har tillkommit

men inga har plockats bort”, som Ulf på skola A uttryckte saken. Dessutom är informanterna

ålagda fler undervisningspass nu än förr om åren. Antalet varierar nu mellan 17-20 pass per vecka

på de olika skolorna. I stort sett samtliga informanter tar upp detta som resultatet av

besparingsåtgärder. Nedan jämförs resultaten skolorna emellan. En noterbar detalj i min studie är

att det inte framkom några skillnader i resultaten beroende på vilka ämne de tillfrågade lärarna

undervisade i. Det spelar sålunda ingen, åtminstone här märkbar, roll vilka ämnen lärare

undervisar i, matematik eller språk, känslan och upplevelsen av tidsbrist är densamma.

Tid för planering

Informanterna på skola A är av åsikten att tiden som kan utnyttjas för planering av lektioner

minskat kraftigt. I stort sett alla informanterna säger att näst intill all deras planering nu utförs på

förtroendetiden och även fritiden utnyttjas i långt större omfattning än tidigare. Anledningen till

detta säger de är att alla andra ”kringuppgifter” tar mycket mer tid nu än tidigare. Med

”kringuppgifter” avses på skola A oftast de uppgifter av administrativ art jag återkommer till

nedan under rubriken Tidsåtgång för administrativt arbete. Det informanterna kallar ”datajobb”, som

ingår i ”kringuppgifter”, är det som tar mest tid och leder, menar de, till ett fel fokus – från

undervisning till administration. Lärarna på skola A:s tid då de förväntas undervisa, alltså antalet

lektionspass per vecka, har ökat från 17 till 19 timmar med start 2008/2009 på grund av

ekonomiska åtstramningar i kommunen. På skola B finns en ännu högre siffra enligt

informanterna, 20 timmar att jämföra med tidigare 17. Detta ökar naturligtvis behovet av

planeringstid men den visar sig ha förblivit konstant. Lärarna förväntas alltså planera fler

lektioner av samma goda kvalitet på samma tid som före höjningen av ålagda lektionspass.

Informanterna säger vidare att kvaliteten på lektionerna inte har sjunkit trots den ökade

arbetsbördan, något jag själv på förhand trodde skulle vara fallet. De säger att man inte som lärare

kan gå in i en klass och hålla en halvdan lektion. Karin på skola A uppger däremot att en av

lagcheferna på skolan uppmanat henne att ”sänka ambitionen” under de veckor då

utvecklingssamtal pågick, något Karin upplevde som helt vansinnigt. Tanken från chefens sida

var troligen en godhjärtad önskan om att lärarna inte skulle behöva jobba ihjäl sig. Men sänkt

lektionskvalitet skulle bara leda till frustration och stress enligt informanterna. Både över ens egna

dåliga upplägg och följaktligen även över de sämre resultat som naturligtvis blir följden. Istället

för att sänka ambitionsnivån och lektionskvaliteten jobbar, åtminstone de kvinnliga, lärarna mer

och viger alltså mer av sin fritid åt arbete för att kunna stå rakryggade i klassrummen. Allt enligt

vad som kan uttolkas ur svaren från de kvinnliga informanterna på skola A. Mats på skola A säger

att han önskar mer tid för planering eftersom det skulle höja kvaliteten på lektionerna avsevärt.

Varken han eller någon av de övriga manliga informanterna tar upp problemet med den

21

krympande fritiden. Detta visar på ett skilt synsätt från Karin och flera av de andra kvinnliga

informanterna som alltså offrar sin fritid. Eftersom flera undersökningar visar att svenska elevers

betyg sjunker kan dock Mats åsikt vara väl värd att beakta. För att höja standarden på

undervisningen måste mer tid för planering skjutas till enligt enkel logik.

Lärarna på skola B upplever också att tiden som kan utnyttjas till lektionsplanering har krympt

drastiskt. Även de nämner administrativt arbete som en stor bov i dramat. Men den tidspost de

menar nu stjäl allra mest tid för dem är istället elevrelaterade problem av typen samtal och möten

med socialtjänsten, BUP och liknande instanser. Detta är något som tar enormt mycket tid och

mängder av energi. Informanterna ställer sig frågande till om det egentligen borde ligga på deras

bord ”vi har ju ingen utbildning på sånt”. Lärares biroll som socialarbetare och psykologer blir

här tydlig. Lärarna förväntas ta hand om elever som har problem av vitt skilda slag. Det kan röra

sig om exempelvis sociala problem med problematiska hemförhållanden, diagnosticerade

inlärningsproblem, mobbning och gruppdynamiska problem och inte minst ”tonårsproblem” av

amorös karaktär. I stort sett alla informanterna efterlyser för dessa ändamål en större närvaro av

skolsköterskor och kuratorer i skolan. I dagsläget finns dessa personer endast tillgängliga vissa

dagar i veckan och då bara under vissa tider. Övrig tid får alltså lärarna sköta även detta arbete.

Tidigare fanns det bland annat på skola B skolvärdar som hjälpte elever till rätta med diverse

problem och göromål. Detta var en tjänst som informanterna på skola B menar fungerade bra

och som lättade trycket på lärarna.

Kajsa på skola B pekar på att en av de stora posterna som tar tid från planering är det

vikariestopp som råder i kommunen. På grund av det tvingas lärarna vikariera för sina kollegor,

utan att bli kompenserade med tid eller lön. Detta stjäl tid från alla de andra göromål som lärare

har under en arbetsdag och det som kommer i sista hand är som tidigare nämnts

lektionsplaneringen. På så vis minskar lärarnas fritid ytterligare eftersom det bara är då de har

chans att komma ikapp med sina uteblivna planeringar. Ett likadant vikariestopp med tillhörande

arbetssituation råder på skola A.

Även lärarna på skola B uppger i intervjuerna att de utför större delen av sin planering på

förtroendetiden utanför skolan. Peter säger att en av de viktigaste faktorerna för att det ska

fungera under terminerna är att inför varje termin göra extremt väl förberedda

terminsplaneringar. Detta är något som både Karin och Isabella på skola A också tar upp som

avgörande.

Tidsåtgång för administrativt arbete

Det informanterna på skola A tar upp som allra mest tidskrävande är alltså ”datajobb”. Med detta

menar informanterna oftast arbete med att dokumentera och därmed synliggöra sitt arbete. Alla

IUP:er (individuell utvecklingsplan) och åtgärdsprogram ska dokumenteras och all planering ska

inte bara dokumenteras utan även läggas ut på skolans hemsida. Arbetet försvåras också av att

systemen som används exempelvis för omdömesskrivning hela tiden ändras eller byts ut. Då

måste lärarna ta sig tid att först sätta sig in i det nya systemet för att först därefter kunna sätta

igång med det verkliga arbetet. Dokumentationen finns för att eleverna och vårdnadshavarna

22

alltid ska kunna se vad eleverna arbetar med för tillfället i skolan. Vissa föräldrar ställer också krav

på insyn och tydliggörande av undervisningen. En av informanterna på skola A har till och med

blivit uppringd av föräldrar som bett informanten att ändra sin undervisning eftersom föräldern

ansåg den undermålig. Flera av de intervjuade påtalade att det dock ändå är få av

vårdnadshavarna och eleverna som faktiskt går in och tittar på allt som finns upplagt på hemsidan

i form av planeringar och inte minst värdegrunden. De upplever ibland därför att detta arbete är

utan mening och att den tiden skulle kunna utnyttjas bättre. Främst handlar det om att merparten

av informanterna skulle vilja ägna mer tid åt eleverna samt planering och reflektion istället. De

menar att det på ett bättre vis skulle gynna verksamheten och då främst eleverna. Men en av

informanterna, Maria, menar att den ökade insynen är av godo och leder till mer skärpta lärare

och bättre undervisning. Insynen höjer pressen på lärarna men mängden information som läggs

ut skulle alltså enligt merparten av informanterna kunna minskas kraftigt och därmed skulle

åtminstone en del tid sparas. Istället för att koncentrera sig på att göra lektionerna så bra som

möjligt ur sitt pedagogiskt utbildade perspektiv upplever lärarna nu att de också måste möta

kraven från vårdnadshavarna på hur undervisningen bör se ut. De som bör styra hur

undervisningen ska se ut är, enligt informanterna, lärarna eftersom de är de enda som har adekvat

utbildning härför. ”Ingen skulle ju komma på tanken att be elektriker lägga ut sina planeringar på

nätet för att deras kunder hela tiden ska kunna se vad de gör och ha åsikter om det” som Maja

beskrev situationen. En sviktande tilltro till lärares professionalitet går här att utläsa från

föräldrarnas håll. Denna späs på av svartmålningen av skolan i media. Bevis härför finns bland

annat i Nordisk skolbarometer, en gemensam nordisk rapport av Nordiska ministerrådet, där

svenskarna är pessimistiska:

På frågan vad man grundar sin uppfattning om skolan på svarade 53 procent av svenskarna och

norrmännen att media och offentlig debatt har stor betydelse. Det är mer än i de andra nordiska

länderna där media inte påverkade lika mycket.48

Jag återkommer till medias roll i avsnittet Förslag till förändring och förbättring.

Informanterna på skola A pekar också på att utformningen av samtalsunderlaget som används

under utvecklingssamtal med föräldrar och elever är av största vikt. Är det snårigt och svårt att

använda tar arbetet med ifyllande av det enorm tid. Där kan många timmar sparas säger flera

informanter.

Även informanterna på skola B pekar på arbete med synliggörande av sitt arbete som en stor post

i tidsanvändningen. Också de spenderar långt större tid framför datorn med att lägga ut

planeringar på hemsidan samt med att dokumentera IUP:er och åtgärdsprogram. Informanterna

på skola B upplever i ännu högre grad att det är få föräldrar och elever som verkligen nyttjar all

den information som finns tillgänglig. Detta kan bero på språkliga hinder eftersom fler föräldrar

och elever här inte har svenska som modersmål. Då blir det naturligtvis svårare att ta till sig

information även om den finns tillgänglig.

Utöver detta bör i åtanke hållas något som Peter, en av informanterna på skola B säger under vår

intervju. Han efterlyser tydligare roller i skolan alltså bättre ansvarsfördelning och säger ”Låt

48 Nordisk skolbarometer på Skolverkets hemsida http://www.skolverket.se/sb/d/481/a/1317.

23

lärarna undervisa, det är det de har utbildning för”. Flera av informanterna är inne på samma

spår, Maja säger ”Det är ju pedagoger vi ska vara”, ”Ta bort utrednings- och socialarbetarbiten”

säger Kajsa och Isabella säger ” Vi jobbar ju i ett klassrum men förväntas vara kontorsarbetare

också”. Flera av informanterna anser att en administrativ tjänst på skolan vore önskvärt, en

person som kan vara ansvarig för åtminstone en del av de många ärenden lärarna nu istället får ta.

Detta är alltså ett genomgående tema som flertalet lärare efterfrågar, en tydligare roll- och

ansvarsfördelning. Allt ovan sagda ryms under arbete av administrativ art och det är dessa

uppgifter som ökat allra mest. Det är också det arbetet samtliga informanter vill dra ner på till

förmån för tid till planering och reflektion. En mer renodlad lärarroll skulle enligt flera

informanter eventuellt också stärka tilltron till lärares professionalitet hos elever, föräldrar och

inte minst politiker. I en utopisk framtidsvision skulle det också, återigen enligt informanterna,

kunna leda till en rimlig lärarlön.

Mötestid

Utöver tidsåtgången för administrativt arbete är det möten som tar mycket tid för personalen på

båda skolorna. De olika mötesformerna som talas om här är möten med hela skolan, stormöten

som det kallas på skola A, ämneslagsmöten och arbetslagmöten. Vidare avses möten och/eller

samtal med elever, föräldrar och annan personal såsom lärarkollegor, specialpedagoger och

kuratorer. På skola A hade enligt informanterna antalet mötestillfällen minskat per vecka men

tiden som gick åt till möten var oförändrad. Färre men längre möten alltså istället för många

korta. Informanterna menar att detta är ett bättre system därför att det ger färre avbrott i det

dagliga arbetet. Flera nämnde däremot att de gärna hade sett fler möten kollegor emellan för

utvärderingar och utvecklingar av arbetet tillsammans. ”Som det är nu hinner vi knappt prata

med varandra” uttryckte en av informanterna, Isabella, på skola A den rådande situationen.

Informanterna på skola A uppskattar tidsåtgången för möten till mellan tre och sex timmar per

vecka. Under perioderna för utvecklingssamtal skjuter tiden rejält i höjden men detta bortses från

i denna undersökning eftersom det är ”normalläget” som här är av intresse.

På skola B uppskattar informanterna tidsåtgången något högre till mellan fyra och sju timmar.

Detta beroende på att de oftare har kontakt med olika instanser utanför skolan såsom BUP och

socialtjänsten. Även de efterlyser en ökad tid för kollegiala samtal med möjlighet för utveckling

av arbetet och förstärkande av tryggheten kollegor emellan. Angående huruvida tiden för möten

ökat går åsikterna isär. Peter menar att tidsåtgången inte förändrats nämnvärt, däremot formerna,

medan Kajsa säger att mötestiden ökat drastiskt de senaste åren. Hon menar att det främst beror

på fler problemfyllda elevärenden som kräver många möten med föräldrar och olika sociala

instanser. Ulla säger sig ha svårt att uppskatta tidsåtgången för möten. Även här pekar svaren åt

en genusskild uppfattning om hur mycket ansvar man som lärare ska ta för elevernas sociala

situation.

24

Tid för reflektion/utvärdering

Flera av mina informanter efterlyser i undersökningen just detta, tid för reflektion och

utvärdering, både i grupp men också var för sig. De menar att mer tid för reflektion och

samarbete bara kan spara tid åt skolan, skolledare och politiker. Det skulle också leda till mer

välmående och effektiva lärare enligt informanterna. Mats på skola A önskar mer gemensam tid,

kollegor emellan för gemensamma reflektioner och utvärderingar. Det skulle enligt Mats gynna

samordningen och samsynen på skolan och är enligt Mats i sanning eftersträvansvärt i en skola

för alla. Karin på skola A uppger att tiden för samtal kollegor emellan minskat mycket under de

senaste fem-tio åren. Detta går stick i stäv med lärarnas önskan om ett bättre och mer omfattande

kollegialt samarbete. Även denna tid får stryka på foten på grund av lärarnas vikariesituation.

På skola B tog ingen av informanterna specifikt upp tid för reflektion utan svaren där rörde mer

önskningar om att få mer tid för varje elev. Detta tyder på en något annorlunda arbetssituation.

Lärarutbildningen

Upplevelsen av hur väl rustade lärarna kände sig för arbetet efter genomgången lärarutbildning

var en av punkterna i min intervjuguide. Detta för att synliggöra om denna på något vis kan

förbättras för att underlätta lärarnas arbete och bättre förbereda dem för den rådande

arbetssituationen och därigenom minska tidspressen. Här redovisar jag resultaten för båda

skolornas informanter sammantaget. Det kan jag göra därför att svaren sammanföll så pass väl att

jag inte ser någon anledning att dela upp dem.

Lärarutbildningen upplevs av informanterna som mycket bra ämnesmässigt, den ger alltså goda

ämneskunskaper. Det som informanterna upplever som negativt är att de anser att utbildningen

har för låg verklighetsförankring. ”Den andra biten saknas” uttryckte en av informanterna på

skola B saken. Med den andra biten menar hon saker som flera informanter tog upp. Några

exempel som kom upp i flera av intervjuerna var konflikthantering och arbete med

gruppdynamik. Vidare nämndes samtal med socialtjänst och BUP, hur man håller ett

utvecklingssamtal, hur man skriver en IUP, alltså konkreta och reella arbetsproblem för lärare. Är

man inte förberedd på dessa arbetsuppgifter tar de betydligt mer tid i anspråk de första åren

enligt informanterna. Den avsatta tiden härför räcker inte till enligt informanterna trots att dessa

göromål är uppgifter som alla lärare har. De stjäl dock mycket tid. Tid för planering och tid för

utvärdering och reflektion och inte minst tid som skulle kunna ägnas åt eleverna. Allt enligt

informanterna.

Detta togs enligt samtliga informanter inte upp under deras utbildning. En informant menade att

lärarutbildningen gav en ”förskönad bild” av yrket. Informanterna uttryckte att det under

lärarutbildningen är för mycket upp till den enskilde studenten att förstå och ta in den kunskap

som är viktig för yrkeslivet. Flera informanter menade att universitet och högskolor tydligare kan

peka på de svåra bitarna med yrket och på så vis förbereda studenterna bättre. Fler praktiska

övningsmoment är alltså vad informanterna eftersökte på lärarutbildningen.

25

Diskussion

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om tidspressen på svenska lärare har ökat de

senaste fem åren. Det har undersökts genom frågor om tiden för planering minskat, vilka övriga

arbetsuppgifter som kan påverka den tiden, om lärarna ansåg att deras tid används rätt och

slutligen om de ansåg att lärarutbildningen försåg dem med rätt redskap för att klara de olika

arbetsuppgifterna. Nedan följer sammanfattning och diskussion om de olika frågorna.

Tiden för planering är inte tillräcklig

I min undersökning har jag funnit att de lärare jag intervjuat upplever att tiden för planering inte

är tillräcklig. Den information de kvinnliga informanterna ger pekar på att deras fritid blir mer

lidande nu än för fem-tio år sedan. Utan att dra förhastade slutsatser så är det värt att notera att

flera av de kvinnliga informanterna nämner att deras fritid blir lidande medan inga av de manliga

gör det. Ett genusrelaterat sätt att förhålla sig till arbetet tar form. Fram tonar också bilden av en

yrkeskår som inte klagar så lätt utan löser uppgifterna de blir tilldelade. Detta även om

möjligheterna för att göra det krympt. Tiden för planering är otillräcklig och därför vill

informanterna minska ner på tiden som går åt till annat än pedagogisk verksamhet. Detta för att

få tid över till att planera bättre och därigenom höja kvaliteten på undervisningen. Vidare

upplever informanterna en splittrad kravbild. Alltför många skilda arbetsuppgifter leder till att

planeringen av lektioner prioriteras långt ned på listan eftersom detta arbete tyvärr är det som

syns minst utåt. Det arbete som är lättast att kontrollera för arbetsgivare och skolledare är istället

det administrativa arbetet, ”datajobbet” som två informanter på skola A kallade det. Arbetet med

synliggörande av sitt eget arbete flyttar fokus från det som är en pedagogs viktigaste uppgift –

undervisning. Dessa resultat korrelerar väl med vad Stenlås funnit om brittiska skolor i En kår i

kläm. Där säger han exempelvis att:

I en undersökning om effekterna av införandet av marknads-tänkande och management i brittiska

grundskolor observerade forskarna att lärarna uppfattade att deras karriärmöjligheter kringskars,

att arbetsbördan ökade, att de alltmer tvangs att arbeta på ett sätt som minskade deras autonomi

och inflytande över arbetets innehåll samt att allt mer tid kom att ägnas åt uppgifter som de inte

uppfattade som viktiga för undervisningen. Individuell lönesättning hade införts och eftersom

deras huvudsakliga verksamhet (undervisning) inte kunde bedömas av skolledningen blev istället

administrativa göromål (vilka var lätta för skolledningen att iaktta) lönegrundande. Arbetet kom att

inriktas mot det ledningen kunde bedöma istället för det undervisningen krävde.49

För att visa vad man åstadkommer lägger lärarna mer energi på de uppgifter som syns utåt än det

som egentligen är viktigt – undervisning. Det blir än mer oroande när man tar i beaktande

Gustafsson och Myrbergs första punkt över vad som kännetecknar framgångsrika skolor:

49 Stenlås, Niklas. http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf 2011-02-28.

26

”skolans kunskapsmål prioriteras”.50 Det är alltså viktigt för skolor att sätta just

kunskapsinnehållet högt upp på prioritetslistan för att nå bra resultat. Detta är nödvändigt för att

vända den negativa resultatkurvan för eleverna och för att (eventuellt) vända den negativa

medierapporteringen om skolan. Båda faktorerna kan som visat påverka lärare i deras arbete.

En konklusion blir att på planeringsområdet säger sig alla informanter ha väsentligt mindre tid till

sitt förfogande för exempelvis utvärdering och reflektion men av skilda skäl. På skola A är den

post som stjäl mest tid administrativt arbete medan det på skola B istället är arbete av social

karaktär samt möten härom. Detta kan ha samband med de enligt informanterna något skilda

upptagningsområdena skolorna emellan. De socioekonomiska förutsättningarna förefaller efter

intervjuerna som något sämre för eleverna på skola B medan de särskilda behoven, av exempelvis

hemspråksundervisning och kuratorstöd, förefaller större hos de eleverna. Detta påverkar

lärarnas arbetssituation och kräver mycket tid. På skola A ställer föräldrarna, enligt min tolkning,

högre krav på insikt i verksamheten och därför blir det istället arbete med synliggörande av

verksamheten som tar mest tid för lärarna på den skolan.

För att kunna bibehålla samma kvalitet i undervisningen som innan höjningen av

undervisningstiden måste naturligtvis tid avsättas för planering i lika stor utsträckning. Annars

kommer antingen lärarna inte att orka med sitt arbete eller kvaliteten på undervisningen och i

förlängningen elevernas betyg på längre sikt att sjunka. Eftersom svenska elevers betyg enligt

upprepade rapporter redan är dalande måste tid avsättas för att bromsa denna negativa trend.

Genom att dra in på antalet administrativa uppgifter kan tid som istället kan avsättas för

planering frigöras. Värt att ha i åtanke här är också Gustafsson och Myrbergs resultat om att

mindre klasser påverkar resultaten positivt.51 Mindre grupper betyder i individanpassningens

skola mindre planering och mindre press på lärarna vilket enbart kan vara av godo. En faktor

Gustafsson och Myrberg tar upp som avgörande hos framgångsrika skolor är att ”lärarna

samarbetar om mål och innehåll och med ett brett perspektiv på lärande”.52 Om mer tid avsattes

för gemensamma planeringar och utvärderingar skulle alltså också skolornas resultat bli bättre.

En post som påverkar planeringen som lärarna inte själva kan påverka är vikariesituationen.

Eftersom vikarieinhopp delas ut slumpmässigt lärarna emellan kan detta spoliera en eller flera

dagars tänkt upplägg av egna lektioner. Det framstår som synnerligen underligt att lärarna

förväntas släppa sina egna göromål för att istället ta itu med någon annans. Det är ett

dubbelarbete som måste tas bort för att bringa arbetsro till läraryrket menar informanterna.

Synliggörande tar mest tid i anspråk

Arbete med synliggörande av arbetet och dokumentation är det som tar mest tid i anspråk av de

administrativa uppgifterna. Att skriva in IUP:er och åtgärdsprogram är en del. Att lägga upp

planeringar på nätet en annan. Det administrativa arbetet är det som för informanterna ter sig

50 Gustafsson och Myrberg. 2002 s. 53. 51 Ibid s. 86 ff. 52 Ibid s. 53.

27

minst meningsfullt och ibland onödigt. De vill skära i den tiden för att få mer tid åt eleverna.

Utformningen av samtalsunderlaget för utvecklingssamtal togs också upp som en mycket viktigt

post tidsmässigt. En administrativ tjänst (eller flera) efterfrågas av flera informanter som

avlastning och tidsbesparande åtgärd. I Arbetslivsinstitutet i Malmös resultatbok Nära gränsen –

perspektiv på skolans arbetsliv redovisas resultaten från nio olika skolforskningsprojekt.53 Däri sägs

av informanterna att en del av problemen är;

Att jag blir hindrad i min yrkesroll och hela tiden ska göra för mig mindre viktiga administrativa

uppgifter i stället för tid med eleverna. (…) Mängden saker som ska göras. Lektioner med

planering, prov och andra bedömningar, betyg, arbetsgrupper, konferenser, elever som ska peppas

och stödjas och vägledas, kompetensutveckling... och allt ska dokumenteras.54

Detta responderar med det mina informanter kallar ”kringuppgifter” och ”datajobb”. Att gå så

långt som att kalla de administrativa uppgifterna för mindre viktiga gör inte mina informanter

men de menar att de istället kunde utföras av en person med en administrativ tjänst.

Arbetslivsinstitutets resultat matchar som synes mina mycket väl.

Mötestiden är oförändrad

I stort menar informanterna att tiden som går åt för möten inte ökat, med ett undantag i Kajsa på

skola B. Formerna för de olika mötena har däremot ändrats. Till det bättre tycker informanterna

på skola A. Eftersom de inte har lika många möten nu påverkar det deras arbetsdagar mindre och

det är positivt. Längre tidssjok med möjlighet till enskilt och gemensamt arbete ökar

möjligheterna att faktiskt få någonting gjort. Återigen dyker önskan om mer tid för kollegiala

samtal upp. En av Lundgrens ramfaktorer är tid tillgänglig för undervisning vilket ju påverkas av

hur mycket tid som avsätts för andra uppgifter.55 Att minska på mötestiden till förmån för

undervisning kan först tyckas vara en lösning men eftersom tid för kollegiala samtal är ytterst

önskvärt är det istället dit den tid som kan undvaras bör omstruktureras. Detta för att det leder

till bättre utvärderingar av undervisningen vilket gör densamma bättre.

Tid för reflektion och utvärdering saknas

I Lpo -94 står att läraren skall ”organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att

arbeta ämnesövergripande”.56 Precis som Mats på skola A önskar krävs om detta ska kunna

realiseras mer tid till gemensam planering och inte minst för gemensam utvärdering och

reflektion kollegor emellan. Som situationen framstår i intervjuerna finns det i stort sett inget

utrymme för utvecklande av nya arbetssätt och ämnesövergripande planeringar. I en modern

skola är detta en nödvändighet som kräver åtgärder. I Gustafsson och Myrbergs bok finns en lista

över punkter som kännetecknar framgångsrika skolor. En av punkterna är att ”utvärdering

53 Månsson, Eva (Arbetslivsinstitutet). 2004. 54 Månsson (Arbetslivsinstitutet). 2004 s. 29. 55 Torper. 1982 s. 31. 56 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 s. 12 f.

28

förekommer regelbundet”.57 Att detta är så lågt prioriterat på både skola A och skola B är då

olyckligt eftersom det alltså en klar indikator på hur framgångsrik en skola är eller kan bli. Om

mer tid avsattes för detta kunde skolornas resultat bli bättre vilket skulle ge en positiv spiral

istället för den negativa jag inledningsvis talade om. Blossing tar upp frågan om arbetets

organisering som mycket viktig och belyser det hela med exempel;

När arbetslag, handledning och mentorer införts, förundras lärare på en del skolor över att man

ändå inte diskuterar det man håller på med hela dagarna – undervisningsarbetet. Fortfarande är

kollegornas sätt att undervisa, liksom deras reflektioner, otillgängliga. Den egna

undervisningserfarenheten utökas sällan med kollegernas på ett sätt så att ett mer sammansatt

pedagogiskt ledarskap erhålls – ett lärarskap utvecklas inte i termer av alternativa utgångspunkter

och arbetssätt. (…) På andra skolor lever lärare och elever i annorlunda arbetssociala världar. Här

är var och ens lärande genomskådbart. Lärares undervisningsarbete är tillgängligt för kollegerna.

Mål- och visionsdiskussioner sker i anslutning till praktiken, där uppfinningar rätt så omgående kan

tillämpas och prövas. Enskilda lärares undervisningserfarenheter diskuteras i kollegiet, där de

granskas, förbättras och går till ny prövning.58

Det är alltså av stor vikt att lärare tillsammans får sitta ned och utvärdera sitt eget och kollegornas

arbete för att alla ska kunna dra nytta härav. Detta leder i längden till mindre tidspress eftersom

kompetensen och erfarenhetsbiblioteket blir större och det leder också till bättre undervisning

och förhoppningsvis höjda elevresultat.

”Den andra biten saknas” i lärarutbildningen

Sammantaget menar informanterna att det i lärarutbildningen saknas konkreta

verklighetsförankrade moment. Informanterna anser alltså att tid som nu ägnas åt ämnesstudier

kan kortas till förmån för mer praktiska övningar och yrkesförberedande moment såsom

skrivande av åtgärdsprogram och konflikthantering för att nämna några moment som kom upp

under intervjuerna.

Precis som Orstadius säger ovan (under Inledning) är det just det faktiska kunnandet som i

slutändan räknas och som måste inhämtas.59 Orstadius är sålunda i samklang med informanterna.

Ämneskompetenser kan lättare inhämtas på annat håll medan den praktiska lärarkunskap som

krävs i yrket svårligen kan synliggöras bättre någon annanstans än på just lärarutbildningen.

Men med så mycket praktik som en lärarutbildning ändå innehåller borde det redan finnas goda

möjligheter för studenterna att se hur verkligheten ser ut. De studenter som har ögonen öppna

och ett genuint intresse för yrket kan se förhållandena redan under sin praktik (även om de har

fullt upp med sina planeringar och uppgifter). På så vis finns åtminstone möjligheter att redan

under utbildningen kunna efterlysa mer praktiska moment och därmed slippa hamna i

informanternas sits och i efterhand känna sig snuvade på viktiga övningsmoment. Gustafsson

och Myrberg säger i Skolverkets kunskapsöversikt över forskning kring samband mellan

57 Gustafsson och Myrberg. 2002 s. 53. 58 Blossing. 2003 s. 144. 59 Orstadius. 2005 s. 87.

29

ekonomiska resurser och pedagogiska resultat, Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat,

att deras huvudslutsats är ”att lärarkompetensen är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för

elevernas resultat”.60 Därför är lärarutbildningen mycket viktig för att höja svenska lärares

kompetens och därigenom få upp elevernas betyg. Detta är anledningen till att jag tog upp även

utbildningen i min undersökning. Den påverkar kompetensen och kompetensen och kunnandet

påverkar i sig andelen tid som går åt till olika göromål. Är en lärare (eller någon annan) förberedd

och övad på en uppgift tar den mindre tid i anspråk eftersom läraren då inte behöver lägga tid på

att undersöka hur allt ska gå till och lära sig det. Sammantaget minskar detta naturligtvis

tidspressen hos lärare.

Tidspressen på svenska lärare har ökat

Efter min egen undersökning kan jag enbart tolka svaren så som att tidspressen för svenska lärare

har ökat. Fler arbetsuppgifter har tillkommit samtidigt som de gamla finns kvar. Mer jobb ska

alltså utföras på samma tid. Då måste tidspressen följaktligen vara större nu än för fem år sedan.

Ett resultat jag inte är ensam om att komma fram till. I studien i Stockholm stads

revisionsrapport Så använder lärarna sin arbetstid framkommer att mer än 60 % av tiden går åt till

annat än till att genomföra lärande.61

Undersökarna verkar förvånade och tycks anse tidsförhållandet negativt. Efter min egen

undersökning känns det för mig inte alls konstigt. Om vi i förutsättningar för lärande räknar in

både för- och efterarbete och kompetensutveckling skulle jag istället vilja påstå att det är

förvånansvärt lite tid med 1,5 timmar av alltihop för att få till stånd en timmes undervisning.

Räknar man på en undervisningstid som på skola A som har 19 timmar skulle det alltså krävas

28,5 timmar av förutsättningar för lärande. Lägger vi samman de båda siffrorna får vi 47,5 timmar

vilket är mer än en heltidstjänst för lärare. Räknar vi i förutsättningar för lärande dessutom in det

som lärarna själva menar tar mest tid, synliggörande av arbetet, socialt arbete och mötestid, är det

istället imponerande att lärarna överhuvudtaget på en 45-timmarstjänst hinner få ihop 19

undervisningstimmar per vecka.

När jag räknar ut den genomsnittliga tiden mina informanter säger sig lägga på möten blir den

siffran 4,7 timmar per vecka. Den genomsnittliga siffran för administrativt arbete blir 4,9 timmar.

Tillsammans blir siffran 9,6 timmar. Detta är tid som inte ägnas åt pedagogik. Lägger vi till den

ålagda siffran för undervisning, här har jag valt 19 timmar, blir det 28,6 timmar. Kvar av de 45

veckotimmarna finns då 16,4 timmar (om inget oförutsett händer). På den tiden ska lärarna

planera och förbereda sina lektioner, ämnesövergripande arbeten med kollegor samt efterarbeta

och utvärdera alltihop. Vidare ska här utföras rättning av elevarbeten som är en stor post och om

möjligt ska även fortbildning ske. På vissa skolor, bland andra skola A, förväntas lärarna även

städa sina klassrum. För att inte nämna vikariera för sina arbetslagskamrater.

60 Gustafsson & Myrberg (Skolverket). 2002 s. 170. 61 www.revision.stockholm.se DNR 420/82-07 2010-11-23 s.18.

30

Plötsligt framstår inte arbetstiden som outnyttjad som revisionsrapporten verkar vilja göra

gällande och något vidare utrymme för det ”flum” Jan Björklund talar om ser inte heller ut att

finnas, tvärtom.

Både i revisionsrapporten och i Fölster, Morin och Renstigs bok Den orättvisa skolan, påpekas att

det borde gå att effektivisera just på det här området.62 Det finns en poäng i resonemanget. Om

lärarna kan spara tid genom att arbeta tillsammans exempelvis ämnesvis kan både tid och i

förlängningen då även pengar sparas. Detta kräver dock någon form av omstrukturering av

arbetsuppgifter. Om lärarna ska kunna leverera 19 timmar god undervisning i veckan måste något

annat istället tas bort från deras tjänst.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att enligt min undersökning har tidspressen på svenska lärare

ökat de senaste fem åren. Främst genom en ökad administrativ arbetsbörda som syns mer utåt

och därför prioriteras högre än undervisning som egentligen är skolans kärnverksamhet. Att

informanterna trots de något negativa tongångarna var så uppenbart positiva i sin inställning ser

jag som ett uttryck för arbetsglädje.

Reliabilitet och validitet

Genom att jämföra två olika skolor ökar generaliserbarheten i undersökningen även om mina

resultat knappast kan överföras i ett nationellt perspektiv. Detta främst för att de skolor jag

besökt båda ligger i en storstadsregion och därför kan skilja sig från mindre centralt belägna

skolor med potentiellt andra arbetssituationer. Det som vidare kan ses som svagheter i min

undersökning är dels min ovana vid att göra intervjuer och dels antalet informanter. Det finns i

efterhand alltid saker att förbättra i såväl intervjuguiden som i själva genomförandet av

intervjuerna. Att den övervägande delen av informanterna är kvinnor är en aspekt som kunde

förbättras, även om det i skolan arbetar en övervägande del kvinnor. Jag fann att det var svårare

att få manliga lärare att ställa upp på intervjuer. Antalet informanter begränsades som sagt av tids-

och omfångsutrymmet för min undersökning men jag utesluter inte att jag i framtiden kan

komma att genomföra en större undersökning i frågan. Då är denna undersökning en start. Till

mitt syfte här är dock antalet tillräckligt.

Förslag till förändring och förbättring

När ett kvalitativt arbetssätt används är en av poängerna att det under undersökningen kan

uppkomma nya intressanta uppslag än de man avsåg studera. Detta gör dem inte mindre

intressanta, tvärtom. Därför följer nedan idéer och uppslag till förändring och förbättring som

uppkommit under mina intervjuer och efterföljande samtal med informanterna.

Ändrade arbetssätt kan vara en väg till att kunna spara tid för lärare. Om exempelvis alla

svensklärare gemensamt gjorde läsårsplaneringar med gemensamma bedömningsmatriser för de

olika områdena skulle det både ta mindre tid och förmodligen också bli betydligt bättre eftersom

31

bara de bästa idéerna skulle slinka igenom gruppens nät som användbara uppslag. Goda idéer om

detta arbetssätt finns i Daniel Sandins bok Professionell bedömning i svenska.63 Jobbade alla ämneslag

på det viset skulle det bli mer tid över för reflektion över sitt eget arbete och lärarna skulle

förhoppningsvis ”hinna prata med varandra” för att återknyta till min informant Isabella. Det

finns ytterligare en fördel med detta arbetssätt. Skulle någon bli sjuk kan de andra lärarna enklare

ta över och täcka upp eftersom de redan vet målen med avsnittet. Detta betyder inte att alla lärare

måste arbeta likadant, tvärtom, men det betyder att alla lärare jobbar för att eleverna ska uppnå

samma mål. Detta för oss ett steg närmare en skola för alla.

För att komma till rätta med den pressade situationen måste formulerings- och realiseringsarenan

komma närmre varandra. Beslut om skolan fattas för långt ifrån dem som senare skall utföra

dem. Den av mina informanter upplevda känslan av splittring beror från min synvinkel bland

annat på att skolan är under ständig reformation. Exempel på detta är den nya skollagen med nytt

betygssystem och systemen för omdömesskrivning och olika kommunala datasystem som

Skola24. Dessa system byts ofta ut mot nya eller annorlunda. Detta betyder att lärarna aldrig

riktigt hinner vänja sig vid ett system innan det ska förnyas och göras om. Även i ett större

perspektiv förändras skolan. Ingrid Carlgren talar om reformerna;

”Varje reform innebär förändringar av lärarrollen i någon mening och får konsekvenser för

lärarnas yrkesrepertoar. På så vis kan man säga att skolreformerna innebär att läraren och lärarnas

arbete ständigt rekonstrueras.”64

Ansvarsfördelningen, alltså vilken instans och vilken personal som ansvarar för vad, behöver

tydliggöras. Främst måste vad som egentligen ingår i lärares profession utredas. Den som inte

riktigt vet vad som förväntas av denne i dennes yrkesutövning kan inte heller göra ett fullgott

arbete. Känslan av splittring beror också på att det finns för många aktörer som ställer krav på

skolan, från olika håll. Staten med rikspolitiker, lokalpolitiker, media, företag, författare, föräldrar

och elever m.fl. har alla rätt att tycka om skolan och dess arbetssätt. Medias ständiga

svartmålande av skolan som jag visat exempel på ökar ytterligare utrymmet för ovan nämnda att

tycka till om skolan. Det här har som sagt byggts upp under lång tid.

Problemet för lärare är som ovan nämnts det alltför splittrade uppdraget. Pedagoger ska vara

pedagoger, naturligtvis med de uppgifter som ingår i en modern lärartjänst, men en hel del

arbetsuppgifter skulle kunna och bör skalas bort från yrket.

På formuleringsstadiet och i skrivandet av arbetsbeskrivningar borde lärarnas åsikter väga tyngre

för att de i nästa skede bättre ska kunna utföra uppdraget. Tänkta förändringar och reformer

måste självfallet först diskuteras och förankras med och i lärarkåren i större utsträckning än vad

som nu är fallet. Åtminstone om politiker och skolledare önskar se idéerna slå igenom fullt ut.

Eftersom lärarna bevisligen har väldigt dålig arbetsro tar det också lång tid för förändringar att

implementeras. Bland annat beroende på tidsaspekten. Om all energi går åt till att ta sig igenom

dagen finns ingen kvar till att lära in nya metoder och arbetssätt. Fördelas inte lärarnas arbetstid

62 Fölster, Morin & Renstig. 2009 s. 115 ff. 63 Sandin, Daniel. Professionell bedömning i svenska. Malmö: Epago/Gleerups Utbildnings AB. 2009.

32

vettigt och rimligt blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för lärarna att utföra uppdragen, såväl

gamla som nya.

Flera informanter talar om ett återförstatligande som den enda lösningen på en rättvis skola för

alla men ingen utväg är säker. Det finns som bekant alltid både fördelar och nackdelar med olika

styrelseformer. Men arbetsro och tydlig arbetsfördelning, det är vad som först krävs.

64 Carlgren. 2005 s. 267.

33

Förslag på fortsatt forskning

Flera intressanta ämnen till vidare forskning uppkom under undersökningens gång. Spännande

vore att göra en genusinriktad studie på hur lärare arbetar och vilket ansvar de tar i skolan. Detta

eftersom svaren från intervjuerna pekar mot att det faktiskt är kvinnorna som tar ett större ansvar

för eleverna och deras sociala situation. Om det är så, varför i så fall och vad som i så fall kan

göras åt detta skulle vara väl värt en egen studie.

Eftersom alla mina informanter säger att tid är en bristvara trots att de använder sin förtroendetid

men också sin fritid vore en ny större undersökning av lärares tidsanvändning av stort intresse, lik

den Stockholms stadsrevision gjorde 2007. Högintressant vore en studie av hur tidsanvändningen

förändras vid ett större arbete gemensamt lärarna emellan lik den modell Sandin tar upp för

svensklärare. Kan tid sparas genom ett ökat samarbete finns också många positiva bieffekter av

detta. Det kan leda till fler kollegiala samtal, det blir lättare att vikariera för varandra och tiden för

gemensamma reflektioner och utvärderingar av verksamheten kan öka.

Något som sannerligen vore intressant att undersöka är möjligheterna till ett ökat antal

administrativa tjänster inom skolan eftersom detta är vad informanterna efterlyser mest. Det

skulle kunna avlasta lärarna från vissa arbetsuppgifter och därmed ge mer tid till det lärarna också

efterlyser, tid för planering och tid för och med eleverna. Vart de gamla administrativa tjänsterna

flera av informanterna tog upp tagit vägen vore också önskvärt att få svar på. Samt naturligtvis

vart deras arbetsuppgifter förflyttades. Gör lärarna nu även det arbete dessa tjänstemän tidigare

gjorde?

En fråga som ständigt återkom under min undersökning var lönen. Synliggör man inte den

administrativa delen av sitt arbete riskerar man att få en sämre lönekurva. Detta därför att det är

svårare att genom undervisningen påvisa sin duglighet och professionella kapacitet. En av

informanterna, Isabella, sade under intervjun att hon arbetat som lärare i 30 år. Under den tiden

hade hon endast ett fåtal gånger fått besök i sitt klassrum av rektor eller skolledning i en

undervisningssituation. Frågan blir då, hur vet ledningen vilka som är goda pedagoger och inte?

Genom elevernas betyg? Dessa kan naturligtvis visa snett och de säger heller inte något om hur

läraren arbetar. Hur en rättvisare bedömning av lärarna kan komma till stånd är en intressant

fråga för framtiden.

Hur vikariesituationen kan lösas bättre vore också eftersträvansvärt att undersöka. I samband

med den studien kunde också en kartläggning av lärares alla uppdrag vara på sin plats för en ökad

förståelse för lärarna och deras stundtals pressade arbetssituation.

34

Referenser

Arbetslivsinstitutet. Månsson, Eva. Nära gränsen – perspektiv på skolans arbetsliv. Malmö: Daleke

Grafiska AB. 2004.

Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 1995.

Blossing, Ulf. Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur 2003.

Carlgren, Ingrid, i Forsell, Anna (red.). Boken om pedagogerna 5 uppl. Stockholm: Liber AB. 2005.

Esaiasson, Peter. Metodpraktikan 2 [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 2003.

Fölster, Stefan, Morin, Anders & Renstig, Monica. Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarsson &

Högberg bokförlag. 2009.

Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (Skolverket). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska

resultat – en kunskapsöversikt. Kalmar: Leanders grafiska AB. 2002.

Henriksson, Carina. Klassrumsflyktingar – Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund:

Studentlitteratur. 2009.

Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline. Lärande, bildning, skola – grundbok för lärare.

Stockholm: Natur och Kultur. 2010.

Lundgren, Ulf P. Model analysis of pedagogical processes. Stockholm: Ordfront 1981.

Lärarnas Riksförbund. Lärares arbetstid. 2009.

Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Ödeshög: AB

Danagårds grafiska. 2009.

Moreau, Helena. Skolan i fokus ur Grundskoletidningen nr 3 2010. Stockholm: Fortbildning AB.

2010.

Orstadius, Per Acke. Det fattas beslut om skolan. Solna: Ekelunds förlag AB. 2005.

Patel, Runa & Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2003.

Sandin, Daniel. Professionell bedömning i svenska. Malmö: Epago/Gleerups Utbildnings AB. 2009.

Skolvärlden nr 7. Stockholm: Forma Contract. 2010.

Stenlås, Niklas. (Intervju i) Skolvärlden nr 7. 2010.

Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa förlag. 1991.

Torper, Ulf. Tidsramar, tidsanvändning och kunskapsutveckling i den svenska grundskolan. Lund: Acupress

1982.

35

Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2005.

Internet

Dalarnas tidning. Kommunen sparar - lärare får städa

http://www.dt.se/nyheter/falun/article739125.ece?pageNavType=all – 2010-11-27

DNR 420-169/07 Stockholm stads revisionsrapport Så används stadens lärarresurser.

www.stockholm.se/revision – 2010-11-25

DNR 420/82-07 Stockholm stads revisionsrapport Så använder lärarna sin arbetstid.

www.stockholm.se/revision – 2010-11-25

Gulliksen, Jan. Kollegial auskultation – en metod för kvalitetsutveckling inom ramen för undervisningen

http://www.teknat.uu.se/internt/grundutbildning/projekt/Redovkollegialauskultation.pdf -

2010-11-30

Hultén, Eva-Lotta. Kan man få läsa om en bra skola? i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 – 2010-11-27.

Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om

lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 10

http://www.lr.se/download/18.4befb88b12a76c3ea0280005125/Samlat+avtalsdokument+H

%C3%96K+10.pdf – 2010-11-25

Lärarförbundet. Lärare ska inte städa klassrum

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/003FF68D?OpenDocument&menuid=00326A1C

- 2011-03-19.

Lärarnas nyheter. Ökad arbetsbörda tynger lärarkåren http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-

tidning/2009/01/29/okad-arbetsborda-tynger-lararkaren – 2011-03-19.

Sandström, Ingun. Tid är pengar: hur lärare på Komvux upplever att resurserna påverkar det pedagogiska

arbetet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101121 – 2010-11-27

Skollagen 2011. 4§ Syftet med utbildningen inom skolväsendet.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K1 – 2011-03-19.

Skolverket. Nordisk skolbarometer. http://www.skolverket.se/sb/d/481/a/1317 – 2011-03-19.

Skolverkets rapport 282 Lusten och möjligheten http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 –

2010-11-27

Stenlås, Niklas. En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga

reformideologier. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6.

http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf - 2011-02-28.

Strannegård, Lars. Återprofessionalisera läraryrket.

http://www.skolvarlden.se/artiklar/aterprofessionalisera-lararyrket – 2010-11-23

36

Svenska Dagbladet. Skriftliga omdömen i höst. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skriftliga-

omdomen-i-host_775025.svd 2011-01-16. Flumskolans företrädare förlorar inflytande.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/flumskolans-foretradare-forlorar-

inflytande_1644259.svd 2011-01-16.

Svensk författningssamling personuppgiftslagen

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:204 – 2010-11-04.

Vetenskapsrådets codex - http://codex.vr.se/manniska3.shtml 2011-01-16.

37

Bilaga 1 – Intervjuguide

Introduktion Informera om

konfidentialitet och

anonymitet.

Intervjuguide Fråga. Syfte/Vad jag vill

veta.

Anteckningar.

Del 1 Inledning. Hur gammal är du?

Hur länge har du

arbetat som lärare?

När du utbildade dig

till lärare, vad var det

som lockade med

yrket?

Visioner om yrket,

bakgrundsfakta.

Blev det som du hade

tänkt dig?

Hur känns det nu?

Anser du att du fick

relevant utbildning för

de olika

arbetsuppgifterna

under din utbildning?

Om inte, vad

saknades?

Fokuserar

utbildningen på

bredden i yrket?

Del 2 Fördjupning. Hur många

undervisningspass har

du per vecka? Hur lång

tid går åt till planering

inför varje pass?

Hur mycket tid går åt

för planering och

undervisning?

Har du fler eller färre

lektionspass per vecka

nu än för 5 år sedan?

38

Hur mycket tid

uppskattar du att du

ägnar varje vecka åt

möten, personalmöten,

arbetslagsmöten,

möten med elever,

möten/samtal med

föräldrar osv.

Tidsåtgång för

möten.

Går det åt mer eller

mindre tid till möten

nu jämfört med för 5

år sedan tycker du?

Hur mycket av din

arbetstid lägger du på

administrativt arbete

t.ex. veckobrev, lägga

ut planeringar på nätet,

mail, sms etc.?

Tidsåtgång för

administrativt arbete.

Har tiden som går åt

till administrativt

arbete ökat eller

minskat de senaste fem

åren?

Anser du att det läggs

in för mycket

administrativa

arbetsuppgifter i

läraryrket?

Inställning till de

skilda uppgifterna.

Tror du att det

påverkar

undervisningen? Hur

då i så fall?

Positivt/negativt?

39

Tycker du att lärare har

för många

arbetsuppgifter? Vad

borde inte ingå alt.

istället ingå?

Vad kan tas bort alt.

vad borde tillkomma.

Behövs det mer tid till

planering? Har du

någon idé om hur

skolan skulle kunna få

loss mer tid?

Omstruktureringar,

omprioriteringar osv.

Idéer, uppslag till

förbättringar.

Del 3

Sammanfattning.

Har jag förstått dig rätt

om jag säger…?

Är det något du undrar

eller vill tillägga?

Då får jag tacka så

hemskt mycket för din

tid, ha det bra.

Avsluta intervjun.