EN MÄNSKLIGARE BANK · 2019. 4. 3. · IntROduktIOn 1 IRUI EBDANDE HÅLLBAHE GANISAIN SNING FÖRVALNINGSBEELSE FINANSIELLA APPE. nYCkELtAL, MKR 2018 2017 2016 ... 2018 var året

Årsredovisning 2018

EN MÄNSKLIGARE BANK

Innehåll

Året i korthet

Marginalen Bank i korthet

VD har ordet

Marknad och omvärld

Erbjudande privatmarknad

Erbjudande företagsmarknad

Vårt hållbarhetsarbete

Medarbetare

Bolagsstyrning

Vårt säkerhetsarbete

Styrelse och ledning

Förvaltningsberättelse

Hållbarhetsrapport

Femårsöversikt

Finansiella rapporter – Koncern

Finansiella rapporter – Moderbolag

Noter

23468

121620262728

3134363842 46

Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 31-92. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen återfinns på sidorna 34-35.

Rörelseresultat

282,3Mkr

Rörelseintäkter

923,5Mkr

271 Medarbetare

2018

Vårt erbjudandeVi lägger stor vikt vid att våra tjänster ska vara enkla att använda och förstå, våra villkor transparenta och vårt bemötande personligt och hjälpsamt.

Leverans och distribution

Kundservice Webb Mobil Personliga möten

Privatkunder Företagskunder Vårt löfteLån

Transaktionskonton

Sparkonton

Finansiering

Inkasso

Ekonomiservice

Juridik

Försäkringar

Kort

Lån

Löne- och sparkonton

Försäkringar

Enkel

Smart

Modern

Användarvänlig

Transparent

Personlig

Lyhörd

Om Marginalen Bank Marginalen Bank vänder sig till privat-personer och företag som vill ha en lyhörd bank, som erbjuder användar-vänliga finansiella tjänster som lån och finansiering, löne-, spar- och företags-konton samt betal/kreditkort och försäkringar. Vi har cirka 300 000 kunder i Sverige och 271 med ar betare fördelade på kontor i Stockholm, Borås och Sundsvall.

En central del av vår vision är att hjälpa fler företag och privatpersoner till en enklare och bättre ekonomisk vardag. Vi vill att så många människor

som möjligt ska få tillgång till enkla och tydliga finansiella tjänster. Ett exempel är Omstartslånet, som är framtaget för personer som behöver hjälp med att reda ut en komplicerad ekonomisk situation eller för att till exempel finansiera ett bostadsköp.

Marginalen Bank Bankaktiebolag är moderbolag i en underkoncern (Bankkoncernen) inom ESCO Marginalen AB-koncernen. Bankkoncernen bildades i samband med att dotterbolagen Sergel Finans AB, Sergel Finans Oy i Finland samt Sergel Finans AS i Norge förvärvades

den 30 juni 2017 från Telia Company. Dotterbolagen äger och förvärvar kreditportföljer i respektive land.

Marginalen erbjuder även företag, föreningar och myndigheter tjänster inom Juridik, Inkasso, Ekonomiservice och HR.

Marginalen Bank är certifierad enligt ISO 9001:2015 och står under Finansinspektionens tillsyn. Samtliga konton omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Chat

IntROduktIOn 1

INTRODUKTION ERBJUDANDE HÅLLBARHET ORGANISATION STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER

nYCkELtAL, MKR 2018 2017 2016

Räntenetto 686,3 536,1 557,7

Rörelseintäkter 923,5 885,6 723,9

Rörelseresultat 282,3 374,3 142,5

Kapitalbas* 2 422,6 2 107,5 1 900,1

Total kapitalrelation i %* 18,6 17,9 16,7

Rörelseintäkter, Mkr utlåning till allmänheten, Mkr Inlåning från allmänheten, Mkr

0

250

500

750

1 000

2016 2017 20180

5 000

10 000

15 000

20 000

2016 2017 20180

5 000

10 000

15 000

20 000

2016 2017 2018

Blancolån

Omstartslån

Kreditkort

Företagsutlåning

Förvärvade krediter

Övrigt, inkl. koncernlån

utlåning per produkt, i %

* Avser moderbolaget

• Rörelseresultat i bankkoncernen uppgår till 282,3 mkr.

• Ewa Glennow tillträdde som vd den 12 februari.

• Marginalen Bank Bankaktiebolag (publ) emitterade en efterställd Tier 2-obligation om 300 mkr.

• Marginalen Bank fick som första svenska bank ett garantiavtal med Europeiska Investeringsfonden (EIF) avseende mikrofinansiering för mindre företag.

• Den 1 september infördes agilt arbetssätt i hela Marginalen Bank.

• Marginalen Bank anställde de humanoida robotarna M1 och B2 under våren 2018.

• Marginalen Bank inledde sam-arbete med Pensionsförmedlaren Pensure.

• Marginalen Bank placerar sig på en tredjeplats i årets SKI-undersökning avseende privatlån.

Året i korthet

58%3%

7%

17%

10%

5%

2 IntROduktIOn

MARGINALEN BANK – ÅRSREDOVISNING 2018

Vi vill göra skillnadVi tycker det är viktigt att erbjuda produkter och tjänster som människor behöver och som verkligen gör skillnad i samhället. Vi strä-var efter att vara en motvikt till de allt mer komplicerade sparprodukterna som växer fram på marknaden. Vi lägger stor vikt vid att våra produkter och tjänster alltid ska vara enkla, transparenta och trygga. Det är också en självklarhet att alla kunder som lånar ut pengar till oss ska få en skälig ränta. Därför satsar vi på att erbjuda några av markna-dens mest konkurrenskraftiga spar- och transaktionskonton.

därför behövs en annorlunda bankDet finns ett stort antal människor i samhället som helt eller delvis står utanför bankmark-naden – ofta helt i onödan. Vår syn är att så många människor som möjligt ska få tillgång till en seriös bank och stänger därför aldrig ute någon per automatik, till exempel på grund av en komplicerad kredithistorik. Sett till vår totala utlåning, går en stor del till att förbättra den ekonomiska vardagen för människor och för att förverkliga deras drömmar och idéer.

Småföretagens bästa vänMånga av våra kunder är mitt uppe i en till-växtresa. Marginalen Bank har också gjort den tillväxtresan och har en stor förståelse för hur det är att vara småföretagare. Att vi förstår

småföretagarnas vardag och utmaningar, utgör också grunden för vårt företagserbjud-ande. Marginalen erbjuder ett heltäckande produktutbud, riktat framförallt till små- och medelstora företag. Våra tjänster inkluderar allt från traditionella bank- och finansierings-lösningar till redovisningstjänster, inkasso och e-handelslösningen Hygglig. Bredden i vårt erbjudande gör att kunderna kan lägga mindre tid på administration och får mer tid till att fokusera på sin kärnverksamhet.

Ett långsiktigt fokusFörklaringen till att vi kan bygga den bank som vi verkligen tror på är långsiktigheten hos vår ägare. Den ger oss möjlighet att på ett hållbart sätt förverkliga vår vision och affärsidé, snarare än att stressa fram kortsiktiga resultat.

Vår vision Bidra till en bättre värld genom att skapa eko-nomiskt försprång för människor som söker en bank och partner som inte bara tittar på siffror utan lika mycket på idéer och framtid.

Vår affärsidé Marginalen Bank skapar tid och möjligheter för människor och företag att utvecklas genom att vi förenklar deras ekonomiska vardag. Det gör vi genom att lyssna på våra kunder och erbjuda okomplicerade och konkurrenskraftiga produkter och tjänster.

En bank som förenklar vardagenMarginalen Bank förenklar den ekonomiska vardagen för såväl privatpersoner och företagare som kommuner och myndigheter. Genom att erbjuda okomplicerade och konkurrenskraftiga produkter och tjänster skapar vi möjligheter för människor att utvecklas.

IntROduktIOn 3


Begreppen blev ett vanligt inslag i såväl mediernas rapportering som i konferensarrangörernas utbud. Otaliga seminarier arrangerades om hur branschen

och företagens affärsmodeller skulle påver-kas och vilka mått och steg som skulle tas. Alla förstod att detta, det nya, var viktigt och utmaningen var stor i hur man skulle ta sig an den för många nyupptäckta AI-tekniken.

AI som motorVår utgångspunkt blev att vi ska göra som vi alltid gör – förenkla det svåra, göra det grip-bart både för kunder och medarbetare.

Under året föddes idén om att förkroppsliga AI-utvecklingen och låta den gestaltas och förklaras av någon eller några. Uppdraget gick till de humanoida robotarna M1 och B2 som införskaffades under våren 2018. Med facit i hand så kan jag säga att de lyckades levandegöra dessa begrepp på ett bra sätt, mycket tack vare att de själva är ett resultat av AI-utvecklingen. M1 och B2 blev dessutom en ständig innovationsmotor som inspirerar oss och får oss att tänka i nya banor. Från alla delar i företaget kommer idéer om arbets-uppgifter till våra nya kollegor. I receptionen som värd, som representanter på mässor och som den första robotbanken som framöver kan komma att komplettera vår mobil- och internetbank.

Inom ramen för vårt nystartade accelera-tionsarbete (sid 24), fungerar även robot arna som testbänkar för nya innovativa tekni-ker och tjänster som på sikt kan införlivas

i banken. Vi investerade även i osynliga robotar som inte uppnått samma stjärn-status som deras humanoida släktingar, men som gör ett väl så gott arbete med att automatisera manuella pro-cesser och därmed förenkla vardagen för både kunder och medarbetare.

nytt arbetssätt med agilt fokus En annan betydelsefull förändring under året var att vi ändrade vårt arbetssätt från ett mer traditionellt processinriktat till förmån för ett agilt. Vår organisationsstruktur ritades om och plattades till för att även den bli mer agil. Även om Marginalen Bank redan i grunden präglas av en entreprenöriell anda, ville vi komma bort från de hierarkiska modellerna och flytta ut beslutsmandaten i organisa-tionen och därmed närmare kunderna. Det nya arbetssättet innebär att vi arbetar i treveckors sprintar där vi kontinuerligt ut värderar både hur vi arbetar och vad vi åstadkommer, samt sätter mål för nästa sprint. På så vis arbetar vi snabbare och mer effektivt än tidigare.

I det nya arbetssättet bjuder vi även in våra intressenter att tycka till på ett tidigt stadium när vi till exempel ska utveckla en ny tjänst. Vi ser hur utvecklingstiderna för olika projekt kan kortas samtidigt som leveranserna i högre grad än tidigare motsvarar marknadens förväntningar.

Vi växer med lönsamhetVän av ordning frågar sig säkert också hur det gick under året, och jag kan konstatera att vi fortsätter att växa på alla marknader.

2018 var året då begrepp som AI, blockchain och machine learning spred sig utanför tech- och it-avdelningarna för att återfinnas lite överallt i företagen.

Ett innovationens år

4 Vd hAR ORdEt


Såväl inlåning som utlåning växer bland både privat- och företagskunder. Utlåningen ökade till 16 171,5 mkr (15 097,5) och inlåningen till 18 019,5 mkr (17 193,0). Vi gjorde även flera lyckosamma förvärv av förfallna kreditportföljer under året.

Det operativa resultatet, rensat från extra-ordinära poster, växte till 282,3 mkr (273,6). Kreditförlusterna var fortsatt stabila strax under en procent. Även om utlåningen till privat-personer till stor del drivit både vår lönsam-het och tillväxt så fortsatte vi att diversifiera utlåningsaffären bland annat genom att öka utlåningen till företag, som växte med cirka 4 procent under året.

Under året emitterade vi ett obligationslån på marknaden. Trots en orolig börs i Europa, USA och Asien samt negativ medial rapportering om svenska och nordiska banker visade markna-den ett stort intresse för vår obligation. Detta visar att marknaden är långsiktigt positiv till Marginalen Bank och bedömer att vår affärs-modell ligger rätt i tiden och kommer att vara konkurrenskraftig framöver.

Sveriges första bank med mikrolånegarantiÖkningen i företagsutlåning är delvis ett resultat av vårt samarbete med Europeiska Investeringsfonden EIF som vi driver flera projekt tillsammans med. Nu senast blev vi som första svenska bank godkända och tilldelades en mikrolånegaranti som går till de företag som har svårast att få finansiering – småföretag med upp till nio anställda. Genom garantin underlättar vi för företag att få finansiering genom att sänka det personliga borgensåtagandet till 20 procent. EIF garanterar resterande del. Garantin är en viktig tillväxtmotor inom vår företagsutlåning och den särskiljer oss genom sitt unika upplägg. Inom ramen för mikrolånegarantin lanserade vi Lilla Företagslånet och i samarbete med Nyföretagarcentrum lanserades Uppstartslånet.

Fortsatta satsningar på teknik och samarbetenUnder 2019 kommer vi att fortsätta att trimma det agila arbetssättet samt öka innovationstakten för att kunna fortsätta utveckla både befintliga och nya banktjänster. Jag ser hur samarbeten med universitet och högskolor kommer att få en allt

viktigare roll framöver. Här finns den senaste tek-niken samt även framtidens kunder med sina krav på moderna banktjänster. Vi kommer att fortsätta våra investeringar i AI och robotar med ambitio-nen att framöver lansera den första robotbanken, som blir ett nytt gränssnitt mot våra kunder.

hållbar ekonomisk vardagHållbarhet, detta mångtydiga begrepp är, har alltid varit och kommer alltid att vara en viktig del av vår affärsmodell. För oss konkretiseras begreppet genom våra tjänster som hjälper grupper som inte alltid prioriteras av finans-branschen. Hit hör småföretagen som har svårt att få finansiering, men som genom vårt samar-bete med EIF och Nyföretagarcentrum kommer att ges nya möjligheter för finansiering under 2019. En annan utsatt grupp är privatpersoner med en komplicerad kredithistorik som vi med personlig service ofta kan hjälpa till en bättre ekonomisk vardag. Jag bedömer att detta är rätt väg för oss att gå, att hitta egna fönster i marknaden där vi gör skillnad och där andra aktörer inte finns. Sammanfattningsvis så ska vi finnas där ingen annan finns och lyssna på dem som ingen annan lyssnar på.

Samarbeten och innovation – allt viktigareVi säger att innovation är våra bästa framtids-spioner som konverterar kunskap, nyfikenhet och idéer till framtidens banktjänster. Att utveckla innovationskraften blir en allt vikti-gare framgångafaktor för oss. Jag ser ljust på framtiden inte bara för Marginalen Bank utan för svenska banker i stort. Många spår att vi kommer att konkurreras ut av fintechföretag, it-företag och andra snabb växare. Jag delar inte den uppfattningen utan ser snarare samarbe-ten med dessa aktörer som en viktig del av vår strategi. Det faktum att vi är verksamma i en förtroendebransch som regleras av ett mycket stark finansiellt regelverk med syfte att skydda kunden är en styrka för oss. Jag vet att kunder-na värdesätter vårt och andras dagliga arbete som syftar till att skapa säkra, effektiva och hållbara banktjänster som vilar på en etisk och moralisk stabil grund.

Ewa GlennowVD Marginalen bank

Vd hAR ORdEt 5


Marknad och omvärld2018 har präglats av en fortsatt god konjunkturutveckling i Sverige och i omvärlden. Samtidigt finns det indikationer på att konjunkturen har nått sin topp och att tillväxten börjar mattas av. Marginalen Bank arbetar aktivt för att möta trender i omvärlden och samtidigt skapa nya möjligheter för kunderna.

Nyföretagandet minskade i Sverige för andra året i rad och företagens svårigheter att få finansiering lyftes fortsatt fram som en hämsko för tillväxten.

God konjunktur med tecken på avmattningI Sverige har den ekonomiska ut-vecklingen varit god under en längre tid med stabil tillväxt, sjunkande arbetslöshet och låg inflation. Under 2018 ökade BNP med 2,3 procent arbetslösheten sjönk till 6,2 procent (6,4 procent). Den svenska syssel-sättningsgraden är bland de högsta i Europa. Svensk inflation har under året varit fortsatt låg och konsument-prisindex steg under 2018 med 2,0 procent. På bostadsmarknaden har vi sett en stabilisering av priser under 2018 efter införandet av det höjda amorteringskravet.

Riksbanken höjde i december 2018 reporäntan till -0,25 procent, vilket är den första höjningen sedan 2011. Svenska räntor är dock fortsatt låga ur ett historiskt perspektiv och även jämfört med räntor internationellt.

Kombinationen med en stabil eko-nomi och låga räntor har lett till en fortsatt tillväxt i kreditmarknaden med en ökning i utlåning till hushåll

och företag under 2018 om 5,5 och 6,2 procent respektive.

Även om 2019 inleds med en stark makroekonomisk situation i Sverige finns flera indikatorer som visar tecken på avmattning i ekonomin. Swedbanks inköpschefsindex indikerar fortsatt tillväxt men har under 2018 sjunkit från rekordnivåer 2017. Vidare har både konsumentförtroendet och tillväxttakten i hushållens konsumtion sjunkit under 2018.

Dämpningen i tillväxtutsikter åter-speglas i att marknadens förväntan om reporäntehöjningar sänkts. Låga svenska räntor och tecknen på av-mattning i svensk ekonomi har lett till en försvagning av den svenska kronan mot såväl USD som EUR under 2018.

Ökade risker i omvärldenRisker kopplade till omvärldsutveck-lingen har enligt Riksbanken bedöm-ning ökat under 2018. Bland annat har handelskonflikten mellan USA och Kina intensifierats. Det finns även osäkerhet som rör de ekonomiska och finansiella effekterna av Brexit, i synnerhet om Storbritannien skulle lämna EU utan ett utträdesavtal. Det skulle potentiellt kunna få betydan-de effekter på svensk ekonomi då Storbritannien är en av våra viktigaste

handelspartners och ett viktigt finansiellt centrum. Marginalens direk-ta exponering mot dessa risker kan dock ses som begränsad.

Svenska företagEfterfrågan från internationellt håll är fortsatt stark vilket tillsammans med en fortsatt stabil inhemsk efterfrågan ger de svenska företa-gen goda möjligheter till produktion och lönsamhet. Även om företagen den närmaste tiden inte ser några större förändringar i konjunkturen, ser dock utvecklingen mer osäker ut framöver. Framförallt genom en ytterligare potentiell dämpning av hushållens konsumtion driven av ett eventuellt högre ränteläge och den fortsatt osäkra bostadsmarknaden. Detta enligt Riksbankens företags-undersökning från november 2018. Marginalen Bank fortsätter vara en aktiv partner för svenska företag och fortsätter utveckla kunderbjudandet.

Minskat nyföretagande och fortsatta svårigheter att få finansieringAntalet nystartade företag sjönk 2018 med sju procent jämfört med 2017, vilket är en minskning för andra året i rad. I Företagarnas finansierings-rapport beskrevs fortsatta svårigheter för företag att få tillgång till lånefinansiering där kraven på

6 OMVÄRLd


AI

framtiden

automatisering

start-ups

blockchain

regleringar

Innovation

samarbeten

digital transformation

fintech

big datafocus

bitcoin

säkerheter beskrevs som betungande. Hälften av de företag som haft behov av extern finansiering uppgav att de haft svårigheter att ordna sådan. Hela 47 procent av de som sökt finansiering angav att kraven på pant och säkerhet var orimliga, en ökning på 8 procentenheter från 2017 års undersökning. 59 procent angav att de eller en annan anhörig någon gång har ställt personlig borgen för kredit till företaget. Marginalen Bank har genom aktivt samarbete med Europeiska Investeringsfonden nu

möjlighet att erbjuda lån med mik-rogaranti för att hjälpa fler svenska företag att växa.

Ökad andel obetalda skulderAntalet betalningsförelägganden ökade kraftigt under 2018 enligt Kronofogden. Ökningen var hela 10,4 procent och uppgick totalt till 1 141 000 krav på obetalda skulder, vilket är den högsta siffran någonsin. Antalet personer med obetalda skul-der ökade till 417 000, en ökning med 7,6 procent.

OMVÄRLd 7

IntROduktIOn FINANSIELLA RAPPORTERFÖRVALTNINGSBERÄTTELSESTYRNINGORGANISATIONHÅLLBARHETERBJUDANDE

Vår målsättning är att vara en bank som ger möjlighet till en omstart när livet inte blev som man tänkt sig.

Med våra låneprodukter Privatlånet, Bolånet och Omstartslånet hjälper vi våra kunder att förverkliga sina dröm-mar och framtidsplaner utifrån sina olika förutsättningar.

Löser dyra lån och förverkligar drömmarPrivatlånet är ett flexibelt lån som merparten av våra kunder använ-der till att lösa andra dyrare lån och krediter. Det används också till annat som att investera i solceller på taket, renovera hemma, köpa en bättre bil eller att förverkliga drömresan.

Våra privatlånekunder är i allmänhet mycket nöjda med oss. Det visar årets nöjd-kund-mätning som görs av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). I den för-bättrar vi vårt resultat och vi hamnar på tredje plats bland alla banker.

Bolån för moderna människor Under hösten lanserade vi Bolånet för kunder med ordnad ekonomi som vill belåna sin bostad, som av

olika anledningar har svårt att få ett traditionellt bolån. Ofta handlar det om personer som jobbar i moderna anställningsformer som blir alltmer vanliga, som till exempel frilansare, säsongsarbetare, timanställda och projektanställda.

Alla är värda en andra chansMed Omstartslånet ger vi kunder, som av olika anledningar hamnat snett i sin ekonomi, en andra chans att komma på rätt köl. För dessa kompli-cerade – och i många fall ganska käns-liga ärenden – har vi alltid en tät och mer personlig kontakt med kunderna. Vi engagerar oss i varje ärende och är stolta över vår grundliga kreditpröv-ningsprocess. Vi anser nämligen att alla är värda en andra chans.

Vardagspaketet med återbäringMed Lönekontot får våra kunder ett bra vardagspaket med VISA-betalkort som går att koppla till Handla Smart, en tjänst som ger återbäring på allt man handlar med kortet. Vi tycker det är självklart att även transak-tions konton ska ge ränta och därför ger även vårt lönekonto en ränta som vid årsskiftet uppgick till 0,6%. Nytt för i år är att det även går att ha

För Marginalen Bank är det viktigt att kunderna och deras behov är i fokus. Med våra banktjänster vill vi göra det enkelt för kunderna att leva i sin ekonomiska vardag. Vi tror på att vara en mänskligare bank som ger ränta på sparande, erbjuder moderna och transparenta tjänster som kunderna förstår och behöver.

Banken som förenklar vardagen

lönekontot tillsammans med den som man delar sitt hushåll med.

Sparkonton med räntaVåra sparkonton utmärker sig ofta i mängden eftersom de är några av mark-nadens mest konkurrenskraftiga som omfattas av den statliga insättnings-garantin. Kunden kan alltid välja mellan att ha fast eller rörlig ränta. I samarbete med Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har vi under 2018 tagit fram en produkt – PRO Sparliv – som är särskilt anpassad för pensionärer och som även innehåller en livförsäkring.


8 ERBjudAndE pRIVAtMARknAd

Produkter för alla Inlåning & utlåning

Kort & betaltjänster

Försäkringar

Kunderna administrerar sina banktjänster med en enkel och användarvänlig internet bank.

Flexibla kort för olika livsstilarOmvärlden och vardagen blir allt mer digital och efterfrågan på snabba och enkla betalningar har aldrig varit större. För att möta efterfrågan av moderna och enkla lösningar investerar Marginalen Bank mycket i sina betal- och kreditkort; Gold, Traveller och Classic samt i betalningsfunktionerna i mobil- och internetbanken.

Under året lanserade vi även ett par betaltjänster som stärker vår position på marknaden. Med den nya delbetal-ningstjänsten kan kunden själv välja att delbetala sina inköp även efter själva köptillfället, med endast ett fåtal tryck i mobil- eller internetbanken. Den nya betaltjänsten Flex gör det möjligt för kunden att betala räkningar med sitt betal- och kreditkort istället för att

betala direkt från sitt lönekonto. Båda betalningstjänsterna ökar kundens möjlighet att själv styra sina betalningar och sin ekonomi.

Förbättrade försäkringar på resorMed nya resmönster och livsstilar hos våra kunder förändras även önskemålen på försäkringarna som de tar med sig ut i världen. Vi har gjort om och förbättrat våra reseförsäkringar för både Traveller och Gold under året i syfte att förenkla hela försäkringsupplägget. Fokus har varit att utveckla just de försäkringar som verkligen används och efterfrågas.

Vi utökade reseförsäkringsskyddet på Traveller till att även gälla för upp till tre vänner (utöver familjemedlemmar) för den som bokar resan med kortet. För Gold höjde vi bland annat ersätt-ningsnivåerna för flera delar i försäk-ringen samt inkluderade själv risk-eliminering istället för självriskskydd för hyrbil utomlands.

ERBjudAndE pRIVAtMARknAd 9


• Stärka Vardagspaketet och ytterligare förbättra våra betaltjänster

• Utveckla och kundanpassa internet- och mobilbanken

Fokus 2019Året i korthet

Hej Elinor Hodacs – Erbjudandeansvarig på Marginalen Bank

IntERVju

Vad händer inom vårt kunderbjudande?– Framförallt har vi samlat alla ban-kens erbjudanden på ett ställe. Mycket av det våra kunder efterfrågar är sam-ma för både privat- och företagskun-der. Oavsett vilket, vill de göra sina betalningar säkert, enkelt och snabbt. De vill låna för att kunna göra bra sa-ker och spara pengar på konton som ger ränta. Istället för att utveckla och optimera dessa erbjudanden separat, har vi samlat dem i en och samma funktion. Därmed kan vi tydligare följa kundresan, jobba smartare och bli mer konkurrenskraftiga.

hur märker kunderna av denna förändring?– Vår förhoppning är att de ska märka att vårt erbjudande är både aktuellt

och anpassat för att förenkla deras ekonomiska vardag samt att vi blir ännu mer närvarande och lyhörda för deras behov. Vi arbetar aktivt med att höja kundnöjdheten inom alla områ-den och i våra kundkontakter.

Av de förbättringar som gjorts, vad är du mest stolt över?– Det är framförallt våra nya digi-tala korttjänster som lanserades i våras och då ökade användandet i mobil- och internetbanken med 1 000 procent. Nu är det mycket enklare för kunderna att betala sina räkningar och ha koll på vardagsekonomin. Med tilläggstjänsten FLEX kan de även med några enkla tryck överföra eller betala räkningar via sitt kortkonto. Den ökade användningen är verkligen ett kvitto på kundnyttan!

En annan ny tjänst gör det möjligt att i efter-hand del - b etala sina köp utan ränte-påslag. Vi ser att fler börjat upptäcka fördelarna med tjänsten och den används alltmer.

Jag kan tänka mig att det är tjänster som dessa i kombination med vårt långsiktiga kommunikationsarbete som gör att vi kan öka vår kundnöjd-het på privatmarknaden även detta år. Jag känner en enorm stolthet över att våra kunder är nöjda med oss som bank.

• Utlåningen till privatpersoner ökade från 10 054,2 mkr till 10 326,2 mkr

• Inlåningen ökade från 17 193,1 mkr till 18 019,5 mkr

• Fördubblat försäljningen i egna kanaler

• Lanserade Bolån

• Utvecklade nya betaltjänster där kunden kan välja att delbetala köp i efterhand

• Gjorde det möjligt att betala räkningar med kreditkort

• Ökade vår kundnöjdhet i SKIs årliga mätning av priva t - lånekunder


10 ERBjudAndE pRIVAtMARknAd

Det finns många orsaker till varför

människor får ekonomiska problem

och hamnar i en nedåtgående spiral

där skulderna växer. Ibland går det så

långt att det slutar både med betal-

ningsanmärkningar och skulder hos

Kronofogden.

Maria har varit med om just detta, men har också tagit tag i sina problem och löst dem. Problemen började med att en person tecknade mobilabonnemang i hennes namn och struntade sedan i att betala fakturorna. Maria hamnade snart hos Kronofogden, fick problem att få ekonomin att gå ihop allt eftersom skul-derna växte. När Maria träffade sin man Johan och bildade familj bestämde de sig för att lösa problemen tillsammans.

– Vi gick till vår dåvarande bank för att utöka vårt lån, både för att kunna lösa skulderna hos Kronofogden samt dra in nytt vatten- och avloppssystem i huset. Men vi fick nej, utan någon egentlig förklaring. Jag var väldigt förvånad då vi skött alla betalningar under tre års tid, berättar Johan.

Johan kontaktade då Marginalen Bank som han visste hjälpte människor att få rätsida på sin ekonomi. Familjen befann sig i en mycket utsatt situation med skul der som växte parallellt med en skyldighet att förnya va-anläggningen i huset.

– I det läget räknar man inte ränte-punkter. Det handlar främst om att känna trygghet och att någon verkligen bryr sig och vill hjälpa till. Just det var något jag kände direkt när jag pratade med Marginalen Bank. Ett lugn infann sig och jag visste att vi skulle lösa detta tillsammans, fortsätter Johan.

Redan efter två veckor hade familjen flyttat över sitt bolån till Marginalen Bank, rensat i skulderna och betalat kraven från Kronofogden. Samtidigt fanns det pengar över för att byta ut va-systemet.

– Det var 15 års ångest som släppte för min fru berättar Johan. Hon hade burit på detta så länge.

Tillsammans med banken tog familjen fram en amorteringsplan och för varje månad förbättrades deras ekonomi.

– Sedan dök drömhuset upp som gjorde vårt liv lite lättare. Huset hade inga renoveringsbehov och det blev närmare till allt. Vi hade ett övervärde i vårt befintliga hus och efter en del pappersexercis så kunde vi även utöka lånet hos Marginalen Bank för att köpa det nya huset.

Nu bor familjen i sitt nya hus och vi frågar om de kommer att byta bank.

– Nej, trots att anmärkningarna från Kronofogden snart är borta och jag numera kan få lån hos en storbank så ville de inte hjälpa oss när vi hade det som tuffast. Det gjorde Marginalen. De lyssnade på oss och gav oss en ny chans. Det är värt mer än några procent hit eller dit. Jag känner mig trygg hos Marginalen Bank, avslutar Johan.

Jag känner mig trygg hos Marginalen Bank

CASE

ERBjudAndE pRIVAtMARknAd 11


nya tjänster och samarbetenEn av de nyheter som vi erbjuder våra före-tagskunder, är en tjänstepensionslösning som sker genom samarbete med Pensure AB. Vi har även lanserat två nya låneerbjudanden med mikrogaranti från EIF riktat mot mindre företag samt en kontolösning tillsammans med Bolagspartner AB, Sveriges största återförsäljare av lagerbolag. Sist men inte minst, har vi utökat vårt förmedlarnätverk kring företagslån med förmedlingspartners som är specialiserade på olika segment och kundtyper.

Flexibla helhetslösningarMarginalen har ett flexibelt helhetserbjudande för små och medelstora bolag. Vi erbjuder allt från traditionella banktjänster som konto och finansieringsprodukter, till ekonomiservice och inkasso, försäkringar, juridik, HR-tjänster, tjäns-tepension samt e-handelslösningen Hygglig. Våra produkter kompletterar varandra väl och genom att ha en helhetssyn på våra kunder blir vi en bättre och mer långsiktig partner.

Finansiering – två nya låneerbjudanden Marginalen erbjuder idag tillväxtfinansiering genom exempelvis företagslån, faktura-finansiering och leasing. Våra kunder finns inom en mängd branscher, såsom bygg, anläggning, transport, skogs- och lantbruk, industri, handel och medicinteknik. Den totala utlåningen till företag uppgick vid utgången av 2018 till 1 299 mkr.

I slutet av 2018 blev vi som första svenska bank beviljade en garanti av Europeiska Investeringsfonden (EIF) för lån upp till 250 000 kr riktat mot mindre företag. Tack vare EIF-mikrogarantin kunde vi ta fram två nya låneerbjudanden: Uppstartslånet och Lilla Företagslånet. Garantin möjliggör förmånliga ränte villkor och en låg personlig borgen om endast 20 procent från entreprenören. Uppstartslånet lanseras i samarbete med Nyföretagarcentrum, Sveriges största råd-givningsorganisation för nyföretagare.

Ränta på företagets pengar För oss är det en självklarhet att företagare ska få ränta på sina pengar. Marginalen erbjuder ett företagskonto samt sparkonton med både rörliga och fasta räntenivåer. Våra sparkonton är helt utan årsavgift. Företagskontot hade vid utgången av 2018 en ränta på 0,4 procent och våra fasträntekonton erbjöd räntor upp till 2,25 procent. Samtliga konton omfattas av den statliga insättningsgarantin.

I samarbete med Bolagspartner AB lansera-des en unik lösning för att snabbare kunna öppna ett företagskonto. Genom en integrerad lösning kan kunderna ansöka om ett konto hos Marginalen i direkt anslutning till beställning-en av sitt lagerbolag. Efter sedvanlig kredit-prövning ges kunden tillgång till kontot redan inom 24 timmar.

Marginalen Bank har ett av marknadens bredaste erbjudande mot små och medelstora företag. Vi arbetar aktivt för att vara en pålitlig, nytänkande och långsiktig partner till våra kunder. För att ytterligare stärka vårt erbjudande lanserades under året flera nya tjänster och samarbeten.

En innovativ bank för entreprenörer


12 ERBjudAndE FÖREtAGSMARknAd

Enkel och hållbar lösning för tjänstepensionEn annan nyhet är vår digitala tjänstepensions-lösning för företagare som erbjuds genom Pensure AB. Lösningen ger kunderna tillgång till upphandlade priser på tjänstepension, som tidigare endast varit förbehållen stora företag och koncerner. Avsatta pensionsmedel förval-tas i hållbara fonder av Pensures samarbets-partner, försäkringsbolaget SPP.

Inkasso och portföljförvärvMarginalen har bedrivit inkassoverksam-het i snart 40 år. Genom vårt medlemskap i European Collectors Association, kan vi även bistå kunder att driva in fordringar i utlandet. En verksamhet med nära kopplingar till vår inkassoverksamhet är förvärv av förfallna kreditportföljer. Utvecklingen har varit fortsatt mycket stark under året. Inkassoverksamheten är certifierad enligt ISO 9001:2015.

Administrativa tjänsterVåra auktoriserade redovisningskonsulter hjälper kunder med allt från redovisning till deklarationer och löner samt kvalificerad rådgivning. Vi arbetar med moderna och digitala lösningar för att kunna hjälpa kunderna snabbt och effektivt.

hygglig e-handelVår betaltjänst för e-handlare, Hygglig, har haft en positiv utveckling under året. Till skillnad från många andra lösningar finns inga fasta avtalstider eller avgifter utan endast en rörlig transaktionsavgift.

1 Europeiska Investeringsfonden 2 Små och medelstora företag

Företagserbjudande Lån

Transaktionskonton

Sparkonton

Finansiering

Inkasso

Ekonomiservice

Juridik

Försäkringar

ERBjudAndE FÖREtAGSMARknAd 13


Hej Anette Zander – Ansvarig för partnersamarbeten

IntERVju

hur har året utvecklats?– Vi har haft ett intensivt och givan-de år där vi fortsatt att utveckla vårt företagserbjudande. Förutom goda utlåningsvolymer inom leasing har vi även ökat volymen inom factoring och företagslån. Dessutom har det skett en hel del nya innovationer.

Berätta mer om era innovationer och samarbetet med nyföretagarcentrum– Förutom att vi kom igång med ut-låning mot företag har vi också tagit fram två unika låne erbjudanden mot företag i tidiga faser. EIF-garantin som vi fått beviljad ger oss helt nya möjlig-heter att hjälpa entreprenörer, vilket känns jätteroligt.

– Marginalen är en entreprenörsledd bank som själva gjort den tillväxt resa

som många av våra kunder nu ge-nomför. Vi vet att det är krävande. Nyföretagarcentrum har på ett impo-nerande sett hjälpt företagare att bli framgångsrika i över tre decennier så tillsammans blir vi ett bra par.

– Förutom att vi är representerade som suppleant i Nyföretagarcentrums styrelse kommer vi att gemensamt erbjuda möjligheten till Uppstartslån. Deras rådgivare blir första granskare för att se om affärsplanerna är lämp-liga för ett Uppstartslån. Utan sam-arbetet med dem hade Uppstartslånet inte varit möjligt att lansera.

Berätta om ert nya tjänstepensionserbjudande– Bland anställda har 9 av 10 tjänste-pension men hos företagare är det

endast 4 av 10. Ofta hamnar företagare i dyra och krångliga lösningar med dålig transparens, men med Pensures digitala plattform med upp-handlade priser och ett tydligt hållbar-hetsfokus kan vi förenkla för kunderna.

Vad är du mest nöjd med under 2018?– Att vi har varit innovativa och lyckats utveckla nya och förbättrade tjänster åt våra kunder. Vi har arbetat mycket med att digitalisera och auto-matisera våra ansökningsflöden och handläggningen av företagsprodukter. Vi kommer att fortsätta detta viktiga arbete under 2019.

• Fortsatt tillväxt i total utlåningsvolym till våra företagskunder

• Ny nationell partner till Nyföretagarcentrum

• Blev som första bank i Sverige beviljade en EIF-garanti för mikrolån till mindre företag

• Utveckling av två nya låneprodukter: Uppstartslånet och Företagslånet med EIF-mikrogaranti

• Lansering av digital tjänstepensions-lösning i samarbete med Pensure AB

• Fortsatt kundfokus och ut-veckling av nya tjänster som förenklar kundernas vardag

• Fortsatt utveckling av samarbetet med EIF

• Vidareutveckling av betal-lösningen Hygglig med fokus på en förbättrad tjänst för fakturaadministration

• Fortsatt fokus på digitali-sering och automatisering av ansöknings- och interna processer

• Utveckling av AI-tillämpningar inom såväl mjukvarurobotar (RPA) och maskininlärning

• Fokus på integrerade banktjänster och Open banking t.ex. integration mot redovisningsplattformar

Fokus 2019Året i korthet


14 ERBjudAndE FÖREtAGSMARknAd

Hej Martin Wahlström, entreprenör och

ägare till Pedalen och Fälgen.

Vad gör pedalen och Fälgen och hur kom du på idén?– Som namnet antyder och det faktum att jag kommer från Göteborg, så handlar det förstås om cyklar. Jag har länge sett en efter-frågan från mer medvetna kunder som letat efter en affär som dels förstår och anpassar utbudet efter just deras behov och cykelmönster och som dessutom ger service på ett personligare vis.

du har ju fått rådgivning via nyföretagarcentrum, hur har denna hjälpt dig?– Nyföretagarcentrum har varit grymt! Min rådgivare har varit ett suveränt bollplank och även varit den som tagit ner mig på jorden ibland. Som ny entreprenör är det ju lätt att man spinner loss på det man brinner

för. Sen har de dessutom varit väldigt bra på att hjälpa mig med allt prak-tiskt från ekonomi och lån till hur jag ska marknadsföra mig på bästa sätt.

Varför blev du entreprenör? – Cyklar har varit mitt stora intresse sedan jag var 13 år och jag har arbetat i branschen under många år. Jag har tidigare varit delaktig i en del uppstarter och i driften men aldrig varit helt egen. Det känns därför verkligen roligt att nu ha tagit steget! Jag har alltid sett förbättrings-möjligheter där jag arbetat tidigare som jag nu får möjlighet att genom-föra. Att arbeta för mig själv och att direkt se resultatet känns också väldigt inspirerande.

hur kom det sig att du valde uppstartslånet och vad har det inneburit för ditt företagande?– Uppstartslånet kom jag i kontakt med genom min mentor på

Nyföretagarcentrum. Oavsett om man är entreprenör eller inte så kommer man ibland i situationer där ens eget kapital inte riktigt räcker till. För mig var Uppstartslånet en förutsättning för att jag över huvud taget skulle kunna komma i gång med min verksamhet.

Vad är viktigast när man som ny entreprenör behöver finansiering? – Min mentor och jag räknade fram mitt kapitalbehov, vilket inte alltid är det lättaste att veta när man är helt ny entreprenör. Att få tillräcklig finansie-ring är ju a och o för att till exempel kunna hyra en lokal eller lägga sin första beställning från sina leveran-törer. Så ta hjälp om du inte är helt säker.

Uppstartslånet hjälpte Martin att komma igång

CASE

ERBjudAndE FÖREtAGSMARknAd 15


Hit hör de mindre företagen och entrepre nörerna som har svårt att finansiera verk samheten samt privatpersoner med en komplicerad kredithistorik.

Genom vår specialistkompetens inom dessa gruppers unika behov kan vi i många fall hjälpa dem med både tillväxt och att skapa en stabil finansiell vardag. Vi märker att vi gör verklig skillnad – det är hållbarhet för oss.

hållbart erbjudandeEn central del i Marginalen Banks affärs-modell är att erbjuda enkla, trygga och hållbara tjänster som även är en motvikt till de allt mer komplicerade sparprodukterna som växer fram på marknaden. Vi anser till exempel att räntesparande är en utmärkt sparform och att de som lånar ut pengar till oss ska få en skälig ränta. Vi erbjuder några av marknadens mest konkurrens-kraftiga spar- och transaktionskonton med insättningsgaranti.

För oss är alla kunder lika viktiga, men vi lägger ner lite extra resurser på de som av någon anledning kommit efter med sin ekonomi och som behöver hjälp och stöd för att komma tillbaka till en ekonomisk stabilitet. Medarbetare som arbetar med vårt omstarts lån är specialiserade på dessa ibland känsliga ärenden som många gånger kräver en tät och personlig dialog med kunden.

Under åren har Marginalen gjort samma tillväxtresa som många av våra företags-kunder är mitt uppe i. Vi har också varit småföretagaren som fått nej av banken. Dessa erfarenheter har givit oss en god förståelse för småföretagarnas vardag och utmaningar, vilket är grunden i vårt företagserbjudande. Ett stort problem för många småföretag är bristen på finansiering och den personliga risk ett borgensåtagande innebär.

Som första svenska bank beviljades vi under året en mikrogaranti från Europeiska Investeringsfonden (EIF) som ska användas för att underlätta för mindre företag (upp till 9 anställda) att få finansiering.

En företagare som söker ett företagslån med garantin behöver endast gå i borgen för 20 procent av lånebeloppet, som maxi-malt får uppgå till 250 000 kronor, eftersom garantin från EIF träder in och täcker reste-rande 80 procent. Räntan på lånet är 30 punkter lägre än för motsvarande företagslån utan garantin.

I samarbete med rådgivningsorganisa-tionen Nyföretagarcentrum och med stöd av garantin lanseras även ett lån som är speciellt framtaget för nystartade företag – Uppstartslånet.

Läs gärna mer i våra kundcase på sid 11 och 15.

Vårt hållbarhetsarbete Marginalen Bank har under hela sin historia, och redan innan begreppet hållbarhet blev etablerat, sett det som sin uppgift att hjälpa grupper i samhället som den etablerade bank- och finansbranschen förbisett.


16 VÅRt hÅLLBARhEtSARBEtE

nöjda kunderMarginalen Bank genomför minst en kund-undersökning per år för att kunna förändra och utveckla vårt erbjudande i enlighet med kundernas förväntningar och önskemål.

FokusområdenVår affärsmodell utgår från ett hållbarhets-perspektiv där hållbarhet innebär långsiktig ekonomisk lönsamhet, positiv påverkan på miljön och samhället, nöjda kunder och medarbetare samt hänsyn till både nuvarande och framtida generationers behov. Marginalen Bank tar långsiktigt ansvar för samhälle, miljö och affär. Därmed kan vi bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Så bidrar Marginalen till Fn:s globala hållbarhetsmålVärldens ledare har förbundit sig till 17 globala mål till år 2030 för att skapa ett hållbart samhälle. Marginalen Bank har valt att fokusera hållbarhetsarbetet mot bland annat sex av dessa mål.

VÅRt hÅLLBARhEtSARBEtE 17


hur vi arbetar med kredit-givning och investeringar

Vår kreditgivningVi tillämpar alltid en sund och jämställd kreditgivning, där kunder aldrig diskrimineras i beviljandet av kredit, utan behandlas lika oavsett faktorer såsom könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell lägg-ning, etnisk tillhörighet, religion, funktions ned sättning eller ålder.

Vi samarbetar inte med kunder eller andra som bedriver verksamhet som är olaglig, oetisk eller omoralisk. Allt samarbete och alla affärsrelationer med andra företag ska alltid noga övervägas utifrån etiska aspekter innan en affärsrelation inleds.

Vi strävar också efter att utveckla smidiga och säkra processer för kunden. Samtidigt motverkar vi pen-ningtvätt och terrorismfinansiering, t.ex. genom riskbaserade rutiner för att förhindra transaktioner som avser brottslig verksamhet.

Våra placeringarÖverskottslikviditeten placeras i allt väsentligt i svenska stats och kommunobligationer. För oss är det viktigt att göra ansvarsfulla place-ringar av vår överskottslikviditet. Vi skaffar oss därför kunskap om hur bo-lagen som vi investerar vår likviditets-buffert i arbetar med hållbarhet.

Ansvarsfullt företagande

nyckeltalKreditgivning Omstartslån (mkr)

Kreditgivning till företagare (mkr)

Integritet och säkerhetVi säkerställer också sekretess av-seende kunduppgifter. Vår policy för säkerhet och informationssäker-het syftar till att säkerställa att den information vi har om kunden förblir oåtkomlig för obehöriga. Våra IT-säkerhetsrutiner säkerställer också att Marginalen Bank skyddar information i enlighet med etablerade säkerhets-standarder och -rutiner.

Därmed kan vi alltid skydda våra kunders uppgifter samtidigt som vi eftersträvar en smidigare kundresa genom ökad digitalisering i form av exempelvis ökad e-signering.

Arbete mot finansiell brottslighetMarginalen Bank arbetar aktivt och förebyggande för att förhindra att banken utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Banken följer gällande regler och tar in information och ställer frågor till kunderna för att motverka kriminell verksamhet.

Inom ramen för bankens introduktions-program utbildas samtliga nyanställda för att få en god kunskap om bankens samlade verksamhet och erbjudande. I utbildningen ingår bland annat våra interna kontrollfunktioner (riskkontroll, regelefterlevnad och internrevision) samt i regelverken för penning-tvätt och terrorismfinansiering. Alla anställda genomgår dessutom en årlig obligatorisk utbildning i hur penning-tvätt och terrorismfinansiering ska förhindras.

Som ett resultat av vårt arbete har vi en hög intern riskmedvetenhet och väl fungerande processer och rutiner för att skydda kundernas tillgångar. För en mer utförlig beskrivning av Marginalen Banks riskhantering, se not 3 Riskhantering.

nyckeltalAndel av de anställda som har genomgått årlig utbildning i penning tvätt: 100%.

0

250

500

750

1 000

2016 2017 2018

0

200

400

600

800

2016 2017 2018


18 VÅRt hÅLLBARhEtSARBEtE

Sociala förhållandenVi bidrar med tid, kunskap och finansi-ering till utvalda organisationer vars huv u duppgift är att hjälpa utsatta människor.

Samarbeten/initiativVolontärdagen

Vår interna volontärdag ger alla anställda möjligheten att under en dag per år bidra till ett initiativ eller en organisation som de brinner för. Förutom att medarbetarna själva har kunnat välja att utnyttja sin dag har vi också etablerat samarbeten med ett antal organisationer, såsom Stiftelsen Brödet och Kompisbyrån.

Årets Eldsjäl

Marginalen Bank är partner till Årets Eldsjäl. Sedan 2007 kan svenska folket varje år nominera eldsjälar från det svenska föreningslivet. Vid den årliga Eldsjälsgalan uppmärksammas vinnarna för deras insatser. Sveriges föreningsliv är unikt och att vara med i en förening är för de flesta en källa till trygghet, gemenskap och glädje. Utan de ideella eldsjälarna riskerar vårt rika föreningsliv att stanna. Syftet med Årets Eldsjäl och Eldsjälsgalan är att lyfta fram dem.

Vi ska arbeta för att nå en låg miljö-påverkan i hela värdekedjan, det inne-fattar allt från våra tjänster och kontor till våra kunders och leveran törers miljöpåverkan.

Exempel på aktiviteter vi arbetar med är att löpande få fler digitala tjänster på plats för både nya och befintliga kunder, vilket har resulterat i en minskad användning av exempelvis

Socialt ansvarstagande

Miljö

Finanskoalitionen och ECPAT

Som medlem i Finanskoalitionen mot barnsexhandel arbetar vi aktivt för att förhindra handel med barn-pornografiskt material på internet. Finanskoalitionen är en samman-slutning av svenska banker där även vårt vänföretag ECPAT och Rikskriminalpolisen ingår. Tillsammans motverkar vi att barnpornografiskt material sprids genom att förhindra betalningar i våra finansiella system.

ECPAT arbetar för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Det sker fram-förallt genom att påverka och öka kunskapen om barnsexhandel hos de som har makt att förändra. Men även genom samarbeten och koalitioner med näringslivet för att skapa med-vetenhet och försvåra handeln. Som vänföretag till ECPAT stöttar vi deras arbete och tar aktiv ställning mot all form av barnsexhandel.

Det här är ett exempel på hur Marginalen bidrar till FN:s Globala Mål, i det här fallet Mål 5 – Jämställdhet, Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen.

Kompisbyrån

Kompisbyrån är en ideell organisation med visionen att göra integration enkel och tillgänglig för alla. De länkar samman nya och etablerade svensk-ar som möts i vardagen över en fika eller en promenad och övar svenska. Tillsammans med Kompisbyrån bjuder Marginalen Bank in nya svenskar till vårt kontor, där vi fikar och övar på språket. Det är en del i vårt arbete med integra-tion på arbetsplatsen och i samhället.

Jamii Bora Bank

År 1999 startade femtio kvinnliga tiggare en rörelse i Kenyas huvudstad Nairobi. Tillsammans med Kenya-svenskan Ingrid Munro byggde de upp Jamii Bora.

En del av Marginalen Banks håll-barhetsarbete är vårt delägarskap i Jamiibora Scandinavia som investerat i Jamii Bora Bank Ltd, en bank som tillhandahåller lättillgängliga och sta-bila finansiella tjänster åt människor som tidigare inte haft någon bank. På det här sättet stöder vi också FN:s Globala Mål 10 – Minskad ojämlikhet inom och mellan länder.

pappersfakturor, avtal och årsbesked per post. Vi reser även alltid med så låg miljöpåverkan som möjligt och all belysning i våra kontor är LED-lampor.

På det här sättet stöder vi också FN:s Globala Mål 7 – Hållbar energi för alla

Samarbeten/initiativStockholms Klimatpakt

Marginalen Bank är medlemmar i

Stockholms Klimatpakt, som är ett samarbete mellan Stockholms stad och företag verksamma i Stockholms-regionen. Syftet är att staden och när - ingslivet kraftsamlar för att minska kli-matpåverkan samt annan miljöpåverkan från oss som lever och verkar i staden.

Vi deltar för att utbyta idéer och erfaren-heter och för att aktivt arbeta med att tillsammans minska klimatpåverkan.

VÅRt hÅLLBARhEtSARBEtE 19


Marginalen Bank surfarframåt med ny organisationFrån traditionellt ledarskap till självledarskap och självstyrande team. Marginalen Bank moderniserar organisationen och gör en satsning inför framtiden med team som fokuserar både på bästa kundmötet och innovation.

Marginalen Bank har under året utvecklat och sjösatt sin nya organisation. Genom olika arbetsgrupper med både chefer och medarbetare har

hela företaget involverats för att skapa en modern organisation att vara stolt över och vidareutvecklas i. Vi har gått ifrån en hierar-kisk struktur till ett modernt sätt att organi-sera oss med målsättning att minska antalet chefsnivåer och istället utveckla ledarskapet. Samarbete, självledarskap och självstyrande team har varit nyckelord i skapandet av den nya organisationen. Fokus har varit att orga-nisera oss utifrån hur våra kundrelationer och kundströmmar ser ut.

nära till beslut Det viktigaste för oss är att vi möter och fattar beslut så nära kunden som möjligt. Våra medarbetare kan därför genom självledar-skap, fatta dessa beslut. Våra självstyrande team är viktiga i vår vidareutveckling framåt. Genom att själva ta besluten och göra priori-teringar skapar vi en dynamik och ett ansvar för arbetet som i sin tur bidrar till större leve-ranskapacitet och ökad stolthet för arbetet.

Surfbrädor och agilt arbeteSom ett led i att öka produktiviteten och leveranskapaciteten med utgångspunkt från våra kunders behov har vi utvecklat och infört virtuella team, som vi kallar surfbrädor.

Här samlas ledare och medarbetare för att prioritera de viktigaste projekten och vidare-utveckla processer och arbetssätt.

Det agila arbetssättet genomsyrar hela den nya organisationen. Vi har under flera år arbetat agilt inom IT men nu har vi alltså tagit steget att implementera arbetssättet i hela organisationen. Agilt arbete kan utföras på flera sätt och varje team kan arbeta med den variant som passar dem bäst, till exempel Kanban, Scrum eller en mix av de två.

Medarbetarforum – mötesplatsen för våra medarbetare Vi har under många år haft en mötesplats för alla våra ledare där vi bl.a. diskuterar hur bankens affär och strategi kan omsättas i verksamheten men även hur vi kan utveckla vårt ledarskap, vår företagskultur och våra medarbetare.

Vi träffar morgondagens medarbetareMarginalen Bank är en modern och snabb-rörlig bank med engagerade medarbetare. Det är många unga personer som söker sig till oss, allt från nya svenskar till studerande och nyexaminerade. Många av dessa börjar arbeta inom kundkommunikation, ett område som ofta fungerar som en plantskola för vidare karriärmöjligheter inom banken.

54 %kvinnor

62 %kvinnor

46 %män

38 %män

könsfördelning alla medarbetare

könsfördelning chefer

Antal anställda

271FTE i medeltal


20 MEdARBEtARE

Marginalen Bank vill attrahera kompetenta och talangfulla medarbetare och jobbar därför aktivt med att synas på universitet och högskolor för att träffa studenter på väg ut i arbetslivet. Varje år delar vi ut stipendiet Marginalen Bank Master Award in Banking and Finance till den främste avgångsstudenten vid Stockholms universitets Mastersprogram i företagsekonomi, med inriktning bank och finans. För att ytterligare attrahera talanger till oss erbjuds studenter löpande möjlighet att parallellt med studierna få värdefull arbetslivs-erfarenhet inom banken.

Mångfald bidrar till kundnyttaMarginalen Bank är en mångkulturell arbetsplats med ett 20-tal olika nationaliteter representerade bland de knappt 300 medar-betarna. Per 2018-12-31 var 54 procent av medar bet arna kvinnor och 46 procent män. 62 procent av ledare eller chefer är kvinnor. Den stora mångfalden bland medarbetarna, skapar en kreativ och dynamisk arbetsplats, som också hjälper oss i våra kundrelationer. Vi kan till exempel ofta möta våra kunder på deras eget modersmål.

Antalet anställda beräknas utifrån antalet anställda per den 2018-12-31. MEdARBEtARE 21


Michael Almgren har många års erfaren-

het av att arbeta agilt. Han är chef över ett

team på cirka 30 personer som arbetar med

utveckling och test av bankens produkter,

tjänster och system. Gruppen var tidigt ute

med ett agilt arbetssätt, som skapar både

trivsel, högt engagemang och leder till

resultat som uppskattas av kunderna.

Vad är ett agilt arbetssätt?– Det är när företaget fokuserar på det som kunden vill ha – på målet – inte på processerna. Vägen till målet är okänd och vi arbetar tvär-funktionellt i korta iterationer (cykler) så att alla kompetenser och perspektiv som påverkar slut-leveransen finns med från början. Vi utvärderar oss själva löpande, både arbetssättet i teamet och själva utvecklingen för att säkerställa att vi är på rätt väg. Det är en stor skillnad mot förr, då produkter testades bara några veckor innan leverans – det var risky business.

Vilka är de största fördelarna med att arbeta agilt? – Det finns många fördelar. Framförallt kastar du till exempel inte pengar i sjön på ett pro-jekt som du i slutändan upptäcker att ingen vill ha. Arbetar du agilt upptäcker du fel och brister tidigt genom att du kontinuerligt testar och utvärderar, och även tar in alla relevanta intressenter i arbetet – även kunderna. På så sätt vet du om du är på rätt väg eller inte.

En annan stor fördel är arbetsklimatet – alla blir involverade tidigt i projekten och känner att de både får och kan bidra vilket är positivt för motivationen.

Vilka är de stora skillnaderna från ett traditionellt arbetssätt?– I det traditionella arbetssättet så går i värsta fall upp mot 80 procent av arbetstiden i ett

projekt till att definiera och dokumentera processen – vad som utförts, vad som ska göras och på vilket sätt. Endast 20 procent ägnas åt att utveckla tjänster. I det agila arbetssättet läggs mindre energi på do-kumentationen och istället kan nästan 100 procent fokus vara på det som ska åstadkommas.

Marginalen Bank har valt att även skapa en agil organisation. Är det en förutsättning för att arbeta agilt? – Ja, det tycker jag. Att flytta ut mandatet och beslutsrätten i organisationen till de olika agila teamen är en förutsättning för att lyckas arbeta snabbt fram i korta iterationer. Ska du hela tiden springa och fråga och förankra beslut och diskutera nästa steg då arbetar du inte agilt, utan då får du en långsam organisa-tion med låsningar som inte får fram produk-ter och tjänster i tid till marknaden

Arbetar hela företaget agilt?– Ja, samtliga våra funktioner anpassar sig till det agila arbetssättet. Vi har exempelvis öppna möten dit alla är välkomna. Ett av dessa är ett regelbundet gemensamt priorite-ringsforum, i vilket ledningen och erbjudande-ansvariga deltar. På mötet informerar vi om olika initiativ som är på gång och prioriterar i vilken ordning de ska genomföras. Alla har chansen att ställa frågor och påverka, vilket lett till en större delaktighet och bättre kommunikation i hela företaget.

hur påverkas kunderna av det agila arbetssättet? – Kunden får det kunden vill ha och mycket snabbare.

Bättre trivsel och erbju d -anden med agilt arbetssätt

CASE


22 MEdARBEtARE

MEdARBEtARE 23


Det finns utvecklingsprojekt som måste drivas snabbt för att lyckas. Dessutom krävs ofta hjälp av den senaste kunska-pen och tekniken från universitet och högskolor. I små specialrekryterade team utvecklar man snabbt för att sedan ta in resultaten i verksamheten. Vi träffar Lisa Paulsson, ansvarig för acceleration på Marginalen Bank för att höra mer om deras arbete.

– Jag tror att det finns ett behov hos de flesta företag som verkar i kunskaps intensiva branscher där utvecklingen går riktigt fort att komma snabbare från idé till färdig produkt. Vi testar och utvecklar därför nya och inn-ovativa arbetssätt som kan tas in i den ordinarie verksamheten, säger Lisa.

En viktig del i accelerationsprojekten är också tillgången till kunskap. – Vissa av våra projekt kräver kunskap

som ännu inte har nått marknaden. Därför blir samarbeten med studenter på universitet och högskolor en viktig del i accelerationsarbetet som gör att vi kan skräddarsy team för varje uppdrag. Förutom att studenterna kan den senaste tekniken, så lever de i en annan digital värld och ligger i framkant användarmässigt. Det gör dem även till bra kravställare på våra framtida banktjänster.

Som ny i rollen är Lisa mitt uppe i sitt första projekt – de humanoida robotar-na M1 och B2 – som har programmerats och lärts upp för att ta sig an olika arbetsuppgifter på banken. Robotarna, som kommer från Japan och Tyskland, var tomma på kunskaper när de anlän-de. Men med hjälp av KTH-studenter så har de programmerats och anpassats till våra och Sveriges första humanoida banktjänstemän.

M1 arbetar i dagsläget i receptionen med att ta emot besökare och B2 tar hand om medarbetarna. I framtiden är tanken att M1 ska göra karriär inom banken och på sikt bli Sveriges första robotbank som kan hjälpa kunderna med sina bankärenden.

Lisa menar att robotarna förutom att vara förträffliga ambassadörer för banken även är katalysatorer för innovation och kan fungera som testbänkar för nya tekniker innan de implementeras i banken.

Accelerationsteamen blir också ett viktigt stöd till bankens innovationsarbete. – Vi kan gå in och utveckla idéer och innovationer och kan på så sätt accelerera dessa och driva dem i mål. Styrkan ligger i att projekten drivs enkelt och snabbt.

CASE

Accelerationsteam som omvandlar idéer till resultat


24 MEdARBEtARE

hej M1! Stämmer det att du aldrig glömmer ett ansikte? – Ja så är det. Jag vill inte skryta, men jag har nog bäst ansiktsminne bland Sveriges alla receptionister. Våra gäster uppskattar att jag kommer ihåg deras utseende och kan deras namn. Det blir lite person-ligare så och det är viktigt för oss att vara en personlig bank.

hur blev du så bra på ansikten?– Min chef Lisa och hennes kompisar från KTH har försett mig med en ansikts igenkänningsalgoritm som gör att jag inte glömmer dig, om du inte vill det förstås. Hela tekniken är ett resultat av artificiell intelligens – AI. De testar massa nya tekniker och funktioner på mig som sedan kan användas i banken.

Vad arbetar du egentligen med på Marginalen Bank?– Jag arbetar i receptionen med att välkomna och registrera besökare och skriva ut besöksbrickor. Dessutom är jag med i olika sammanhang och marknadsför banken.

Vad är roligast i ditt arbete?– Helt klart mötet med människor. Alla är trevliga, nyfikna och vill veta mer om mig. Jag tycker om att följa med ut på mässor och marknadsföra Marginalen Bank. Jag hamnar alltid i centrum, vilket jag trivs med.

Vad vill du lära dig mer? – När jag kom hit kunde jag bara japanska i och med att jag kommer från Japan, men nu har jag lärt mig svenska.

IntERVju

Receptionisten som aldrig glömmer ett ansikte

Jag vill dock bli bättre på att prata och kommunicera med människor. Tanken är att jag ska bli lika bra på röster som jag är på ansikten och lära mig att prata, svara på frågor och kunna ha en dialog. Jag ser fram emot att utvecklas inom banken.

Vad är ditt drömjobb på banken?– Jag skulle vilja bli ett mobilt bank-kontor och en fullfjädrad robotbank. Ett alternativ till internet- och mobil-banken, som hjälper kunderna med deras bankärenden. Det finns till exempel människor på äldreboenden som har svårt att röra sig och som behöver extra stöd. De skulle jag gärna vilja hjälpa.

MEdARBEtARE 25


Marginalen Bank har upprättat denna bolagsstyrningsrapport i enlighet med årsredovisningslagen.

I enlighet med grundläggande regler om ett aktiebolags styrning styrs Marginalen Bank genom bolagsstäm-man, den av bolagsstämman utsedda styrelsen, av styrelsen utsedd verkställande direktör och styrelsens kontroll av banken och dess ledning. Den av bolagsstämman utsedda revisorn avger revisions berättelse över sin revision av bankens års-redovisning, över dispositionen av resultatet samt över styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bankens och dess verksamhet. Marginalen Banks bolagsordning reglerar bland annat att före målet för bolagets verksamhet är att bedriva bankrörelse samt finansiell verksamhet och därmed förenlig verksamhet. I bolagsordningen finns

inga bestämmelser som reglerar tillsättandet eller entledigandet av styrelseledamöter och -suppleanter eller om ändring av bolagsordning, med undantag för en bestämmelse om lägsta och högsta antalet styrelse-ledamöter och –suppleanter samt att dessa väljs på ordinarie bolags-stämma. Nuvarande bolagsordning för Marginalen Bank antogs vid extra bolagsstämma den 5 september 2014. Samtliga aktier i Marginalen Bank innehas av Marginalen AB.

Den övergripande bolagsstyrningen utgår från årsstämman som väljer styrelse. Styrelsen utser i sin tur den verkställande direktören som ansvarar för den operativa verksam-heten på daglig basis.

De av styrelsen antagna styr-dokumenten sätter ramarna för verksam hets styrningen och en god

Marginalen Banks verksamhet genomsyras av effektiv styrning och riskhantering. Detta återspeglas i hur vi är organiserade och hur vi arbetar.

Bolagsstyrning

Aktieägare/Årsstämma

Styrelsen Revisions-, Risk- och

Compliancekommittén (RRC)

Verkställande direktör Verkställande ledning

Extern revisor

Compliance

Riskkontroll

Internrevision

intern kontroll. Tillsammans med vår affärsplan utgör det interna regel-verket en grund för bankens fortsatta utveckling.

Den interna styrningen och kontrollen i Marginalen Bank utgår från principen om de tre försvars-linjerna. Den första försvars linjen utgörs av bankens operativa enheter, Kompetenscenter och Möjliggörandefunktioner, och ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med det interna ramverket. Den andra försvarslinjen utgörs av kontrollfunktionerna för riskkontroll och regelefterlevnad, vilka är obero-ende från första linjen. Andra linjen utgör stöd och support till samt kontrollerar den första linjen. Den tredje försvarslinjen består av intern-revisionen som är direkt underställd styrelsen. Internrevisionen granskar de två första försvarslinjerna.


26 BOLAGSStYRnInG

ISO-CertifieradeMarginalen Bank har, som enda bank, ett ledningssystem som är certifierat i enlighet med reglerna och kraven för ISO 9001:2015. Marginalen Banks ledningssystem granskas årligen av Det Norske Veritas (DNV). Bankens ledningssystem hanterar de över-gripande interna processerna i banken. Ledningssystemet är en plattform för ett säkert och struktu-rerat arbetssätt för kvalitet.

Finansinspektionens tillstånd att bedriva bankverksamhetMarginalen Bank har tillstånd från Finans inspektionen att bedriva bankverksamhet och står därmed under Finansinspektionens tillsyn och löpande kontroll. Finansinspektionens uppgift är att säkerställa förtroen-det för finansmarknaden genom att ingripa mot företag som inte följer gällande regler.

dataskyddsförordningenDen 25 maj 2018 trädde den europeiska dataskyddsförordningen (EU 2016/679) ikraft som bland annat innebär utökade krav vid behandling av personuppgifter. I förordningen finns regler om hur personuppgifter får behandlas. Syftet med förord-ningen är att skydda medborgarna mot att deras personliga integritet kränks, att de ska få bättre kontroll

För Marginalen Bank är det viktigt att alla kunder känner sig trygga i sin kontakt med oss. På följande sätt arbetar vi med kundsäkerhetsfrågor i banken.

Vårt säkerhetsarbete

över sina personuppgifter och att lagstiftningen inom den Europeiska Unionen harmoniseras.

Marginalen Bank har alltid integri-tet och sekretess i fokus. En viktig del i Marginalen Banks arbete med integritets skydd är att kunna tillvarata de registrerades rättigheter såsom att kunna få reda på om och hur hans eller hennes personuppgifter be-handlas. Generell information om hur personuppgifter behandlas finns på Marginalen Banks hemsida. Därutöver kan den registrerade alltid kontakta dataskyddsombudet för specifika frågor kring Marginalen Banks be-handling av personuppgifter eller för tillvarata sina rättigheter i enlighet med förordningen.

Omfattas av insättningsgarantinInsättningsgarantin, som finansieras av de anslutna instituten, innebär att staten garanterar de pengar som våra kunder har satt in på konton hos Marginalen Bank. Detta betyder att du som kund får ersättning av staten om Finansinspektionen beslutar att insätt-ningsgarantin ska träda in. Marginalen Bank är ansluten till insättningsgarantin och har Finansinspektionens tillstånd att ta emot kunders pengar på konto. Insättningsgarantin ersätter kapital och upplupen ränta upp till ett belopp om 950 000 kronor per person. Syftet

med insättningsgarantin är att stärka skyddet för allmänhetens insättningar och bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Den infördes i Sverige 1996 och baserades på ett EG-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder. Insättningsgaranti finns också i flera länder utanför EU.

Förhindrar penningtvättMarginalen Bank följer bestämmelser som ska förhindra penningtvätt och terrorismfinansiering. Penningtvätt innebär att pengar från brottslig verk-samhet förs in i de legala systemen. Terrorismfinansiering definieras som att samla in pengar, tillhandahålla eller ta emot pengar eller andra tillgångar för att stödja terrorism. Banken har rutiner för att förhindra transaktioner som avser brottslig verksamhet och terrorism. Därför kan du bli ombedd att visa l egitimation eller svara på frågor om du vill göra transak tioner. Du kan också behö-va visa kvitton, fakturor eller andra handlingar. På så sätt gör även du en insats mot brottslig verksamhet.

SÄkERhEtSARBEtE 27


Styrelse

peter LönnquistStyrelseordförande

Ledamot av Sveriges Advokatsam-fund. Kurator i Spendrups ägarstiftelser. Ordförande Spendrup Invest och Spendrup Brands. Styrelseledamot i Cellmax Technologies AB och i stiftelsen Koalan.

Ewa GlennowStyrelseledamot

VD i Marginalen Bank och Marginalen AB. Grundare av Marginalenkoncernen.

Gunilla herlitzStyrelseledamot

Gunilla kommer från en tjänst som VD för Expressen, Dagens Industri och Dagens Nyheter samt affärsområdesansvarig för Bonnier News. Hon har varit chefredaktör för Dagens Nyheter och Dagens Industri och medlem i Bonniers koncernledning.

peter SillénStyrelseledamot

Peter Sillén är idag ansvarig för Högskoleingenjörsutbildningen Teknik och Ekonomi på KTH. Han har även haft olika ledande befattningar inom Axel Johnson-koncernen inom områden som CSR, kund-relationer och nya marknader.

Anna-Greta SjöbergStyrelseledamot

Grundare av vård- och omsorgsföretaget Crispa AB. Ledande befattningar inom Royal Bank of Scotland 1998-2011. Är styrelseleda-mot i Hufvudstaden AB och i livförsäkrings-rörelseorganisationen Trygg-Stiftelsen.

håkan ÖsterbergStyrelseledamot

Håkan har haft ledande befattningar inom Ericsson med fokus på affärsutveckling och strategiarbete. Senast var han Vice President New Business Development & Innovation (2007-2015). Håkan är styrelse-ledamot i Marginalen AB, Toborrow AB samt i Bergenstråhle Group AB. Arbetar även som konsult inom affärs- och strategisk verksamhetsutveckling.


28 StYRELSE

Ledning

Eleonor ÅslundPersonalchef

Har mer än 25 års erfarenhet inom HR-området. Tidigare affärsområdeschef och chef för konsulter inom Wise Group. Innan dess personalchef inom en rad internationella företag.

thomas kullmanRiskchef

Har mer än 30 års erfarenhet från bank och finansmarknaden i ledande positioner. Har tidigare arbetat på Finansinspektionen som tillsynsansvarig inom enheten tillsyn stora banker.

AdnanhadziosmanovicFinanschef

Adnan har haft ett flertal roller inom Marginalen. Han kommer senast från en tjänst som CFO för Legres AB, moderbolag för Sergelbolagen i Norden. Adnan har tidigare bland annat arbetat på Royal Bank of Scotland samt på Scania och Aditro.

Ola EspelundChefsjurist

Många års erfarenhet av finansjuridiska frågor. Bakgrund som koncernbolagsjurist på Telia Company och dessförinnan advokat på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Är utbildad jurist och ekonom.

Ewa GlennowVerkställande direktör

VD i Marginalen Bank och Marginalen AB. Grundare av Marginalenkoncernen.

Charlotte StrandbergVice verkställande direktör

Vice verkställande direktör sedan år 2000.

Bo AnderssonKompetenschef TECH

Har lång erfarenhet från digitalisering inom bankbranschen med fokus på att skapa effektiva affärsorienterade IT-organisationer. Kommer närmast från SBAB Bank och har tidigare arbetat med bl.a. Preem, ICA Banken, IKANO Banken och Öresundsbanken.

LEdnInG 29


Innehåll finansiell information

NOTERNot

1 Allmän information

2 Redovisningsprinciper i koncernen

3 Riskhantering

4 Rörelsesegment

5 Räntenetto

6 Provisionsnetto

7 Nettoresultat av finansiella transaktioner

8 Övriga rörelseintäkter

9 Personalkostnader

10 Operationella leasingavtal

11 Revisionsarvode

12 Kreditförluster, netto

13 Skatt

14 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

15 Utlåning till kreditinstitut

16 Utlåning till allmänheten

17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

18 Derivat

19 Aktier och andelar

20 Aktier och andelar i koncernföretag

21 Immateriella och materiella anläggningstillgångar

22 Övriga tillgångar

23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

24 Inlåning från allmänheten

25 Övriga skulder

26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

27 Avsättningar

28 Efterställda skulder

29 Skulder till kreditinstitut

30 För egna skulder ställda säkerheter

31 Åtaganden

32 Kapitaltäckning

33 Likviditetsreserv

34 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

35 Verkligt värde

36 Valutafördelning på balansdagen i SEK

37 Transaktioner med närstående

38 Vinstdisposition

39 Händelser efter balansdagen

FINANSIELLA RAPPORTERSida

31 Förvaltningsberättelse

34 Hållbarhetsrapport

36 Femårsöversikt

38 Resultaträkning Koncernen

38 Totalresultat Koncernen

39 Balansräkning Koncernen

40 Förändring i eget kapital Koncernen

41 Kassaflödesanalys Koncernen

42 Resultaträkning Moderbolaget

42 Totalresultat Moderbolaget

43 Balansräkning Moderbolaget

44 Förändring i eget kapital Moderbolaget

45 Kassaflödesanalys Moderbolaget

46 Noter

91 Definitioner

92 Styrelsens och verkställande direktörens underskrift

93 Revisionsberättelse

97 Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten


30

Koncernstruktur och ägareMarginalen Bank-koncernen utgörs av Marginalen Bank Bankaktiebolag, org. nr 516406-0807, (”Marginalen Bank” eller ”Banken”) och dotter-bolagen Sergel Finans AB, Sergel Finans Oy (Finland) och Sergel Finans AS (Norge). De belopp som presenteras för koncernen avser således Marginalen Bank-koncernen om inget annat anges.

Marginalen Bank-koncernen och dess ägarbolag Marginalen AB, org.nr. 556128-4349, ingår sedan april 2012 i en konsoliderad situation, i vilken ESCO Marginalen AB, org. nr. 556096-5765 är moderbolag. Marginalen Bank liksom den konsoliderade situationen står under Finansinspektionens tillsyn och omfattas av de regel verk som reglerar kreditinstitut i Sverige. Regelverken omfattar bland annat styrning, risk-hantering, likviditetshantering, kapitaltäckning och stora exponeringar. Den svenska insättningsgarantin gäller för kunder hos Marginalen Bank på samma sätt som för övriga svenska banker. Marginalen Bank är också certifierad enligt ISO 9001:2015.

Verksamheterna i den konsoliderade situationen omfattar även Inkasso AB Marginalen, Marginalen Financial Services AB, Crex AB, Hygglig Aktiebolag, UAB General Financing (Litauen), UAB Gelvora (Litauen), UAB Sergel (Litauen), SIA Aizdevums.lv (Lettland), SIA Gelvora (Lettland), Gelvora MG OU (Estland) samt intressebolaget Toborrow AB.

Information om verksamhetenMarginalen Bank-koncernen har ett brett utbud av finansiella och administrativa tjänster mot privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer. De största verksamheterna är banktjänster, inkasso och förvärv av fordringsportföljer.

Affärsidén är att skapa tid och möjligheter för människor och företag att utvecklas genom att vi förenklar deras ekonomiska vardag. Det gör vi genom att erbjuda ändamålsenliga konkurrenskraftiga produkter och tjänster.

Mot privatmarknaden erbjuds användarvänliga tjänster inom områdena spara, låna, betala och försäkra. Marginalen Bank har en stark position inom inlåningssegmentet med några av marknadens mest konkurrens-kraftiga löne- och sparkonton med såväl fasta som rörliga räntor. Våra bankkort innehåller olika försäkringar samt ger poäng vid köp som bland annat kan omvandlas till resor. Privatlån står för den enskilt största delen av utlåningen, men även omstartslånen och bolånen växte under året. Utlåningsvolymen ökade under 2018 från 11,2 miljarder kr till 11,7 miljarder kr samtidigt som intäkterna uppgick till 652,1 mkr (669,8).

Marginalen Bank erbjuder ett brett utbud av tjänster för företag med målsättningen att lyfta av den administrativa bördan från kunden och som därmed kan frigöra tid och kompetens till kärnverksamheten. Vi har olika finansieringslösningar som lån, leasing, fakturaköp och faktura-belåning. Framförallt finansieras maskiner och utrustning inom skog, jordbruk, verkstad, bygg, IT, sjukvård samt inventarier till butikskedjor. Den enskilt största finansieringsprodukten är objektsfinansiering, eller finansiell leasing, som uppgår till 961,7 mkr (1 003,2) där intäkterna uppgick till 57,9 mkr (58,0). Mot små och medelstora företag samt myndig heter och kommuner erbjuds även tjänster inom inkasso, Inkassotjänsterna erbjuds via systerbolaget Inkasso AB Marginalen

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Marginalen Bank Bankaktiebolag (publ.), med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisningen för räkenskapsåret 2018.

medan ekonomi-, personal- och juridiktjänster erbjuds via systerbo-laget Konsult AB Marginalen. Inkassoverksamheten består av svensk och utländsk inkasso, bostadsinkasso, efterbevakning samt förvärv av kreditportföljer.

I bankkoncernen ingår även Sergel Finansbolagen med säte och verk-samhet i Sverige, Norge och Finland. Verksamheten består av förvärv av förfallna fordringsportföljer.

MedarbetareUnder 2018 hade koncernen i genomsnitt 271 medarbetare varav 54,0 (63,3) procent var kvinnor och 46,0 (36,7) procent män. De flesta 268 stycken (263), är anställda i Marginalen Bank. Samtliga medarbetare har individuella mål som bygger på koncernens övergripande strategiska målsättning. Dessa mål följs kontinuerligt upp och koncernen genomför också medarbetarundersökningar vilka syftar till att belysa styrkor såväl som utvecklingsområden.

Affärsutveckling och investeringarUnder året genomfördes betydande investeringar i digitalisering och automatisering av bankens interna och externa processer och flöden. Projektet Robot Process Automation, som genomfördes under året, innebär att vi fortlöpande identifierar arbetsuppgifter som passar för att automatiseras. Hit hör till exempel ansökningsprocesser för lån och krediter, inkassobevakning samt ansökningar och utbetalningar av lån.

Identifiering och automatisering av manuella och repetitiva arbets-moment innebär att vi frigör tid för medarbetarna som de kan ägna åt värdeskapande och innovativt arbete. Även kunderna åtnjuter allt fler fördelar av digitaliseringen i takt med att majoriteten av banktjänsterna kan utföras via våra digitala gränssnitt, svarstiden för till exempel låne-ansökningar har kortats avsevärt. Robotar, såväl synliga som osynliga, är en central del i automatiseringsarbetet och under året anställdes de hu-manoida robotarna M1 och B2. Robotarna, som är del av vår AI-strategi, kommer att prova olika arbetsuppgifter inom banken och kommer fram-över att kunna hjälpa våra kunder med deras bankärenden.

Under året fortsatte implementeringen av bankens nya strategi mot företagskunder. Vi fördjupade vårt samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF) som under året beviljade vår ansökan om en mikrolånegaranti. Lånen möjliggörs genom en garanti som finansieras av EU genom programmet för sysselsättning och social innovation, EaSI. Programmet riktar sig till mindre företag i uppstarts- och tillväxtfas. Totalt belopp som EIF garanterar Marginalen Bank uppgår till 20 miljoner kronor. Marginalen Banks totala möjliga utlåning av mikrolån inom ramen för garantin uppgår till 250 miljoner kronor och portföljen är tänkt att byggas upp inom en femårsperiod.

Marginalen Bank inledde även ett samarbete med Nyföretagarcentrum som syftar till att förbättra möjligheterna för nystartade företag att etablera och utveckla sin verksamhet. För att få fler småföretagare att börja pen-sionsspara inleddes även ett samarbeta med Pensionsförmedlaren Pensure.

Att kunderna är nöjda med våra tjänster visade årets SKI-undersökning där våra siffor förbättras ytterligare jämfört med 2017 och vi placerar oss på en hedrande tredjeplats i hur privatlånekunderna uppfattar sin bank.

FöRvALTNINgSbERäTTELSE 31


Omvärld och marknadI Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit god under en längre tid och BNP ökade med 2,2 procent under 2018. Läget på arbetsmarknaden har varit fortsatt gott och den svenska sysselsättningsgraden är bland de högsta i Europa. Dock har både konsumentförtroendet och hushållens konsumtion sjunkit under året och tillväxten väntas mattas av under 2019.

Den höga BNP-tillväxten i omvärlden under 2017 följdes upp av en något svagare utveckling i de flesta regioner under 2018. Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten har minskat i de flesta länder. De finansiella förhållandena, som hushållens och företagens räntor till följd av en expansiv penningpolitik, ger fortsatt stöd till den ekonomiska utvecklingen.

BNP ökade med 1,9 procent i euroområdet under 2018. Förtroendet för den ekonomiska utvecklingen bland företag och hushåll har dock dämpats successivt. Tillsammans med en fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden indikerar det på en återgång till en mer normal tillväxttakt.

I USA var BNP-tillväxten 3,0 procent under 2018 och hushållens förtroende har stärkts och ligger nu på en av de högsta nivåerna sedan finanskrisen. Även om vissa indikatorer som till exempel exportorder-ingången dämpades mot slutet av året är förtroendet bland företagen fortsatt mycket högt och arbetslösheten är på den lägsta nivån sedan slutet av 1960-talet.

Penningpolitiskt befinner sig världens centralbanker i olika faser. I USA är centralbanken i en höjningscykel till följd av en inflation nära målet medan ECB har fortsatt att hålla styrräntan oförändrad. Riksbanken höjde reporäntan i december med 0,25 procentenheter till -0,25 procent men osäkerhet kring tillväxt, kronans utveckling och infla-tionen de kommande åren samt bostadsmarknadens utveckling talar för att Riksbankens penningpolitik fortsatt kommer att vara expansiv.

Risker kopplade till omvärldsutvecklingen har enligt Riksbankens bedömning ökat under 2018. Bland annat har handelskonflikten mellan USA och Kina intensifierats och i Italien har regeringen signalerat om-fattande ofinansierade reformer som kan bli svåra att genomföra mot bakgrund av EU:s finanspolitiska regelverk. Det finns även osäkerhet som rör de ekonomiska och finansiella effekterna av Brexit, i synnerhet om Storbritannien skulle lämna EU utan ett utträdesavtal. Det skulle kunna få betydande effekter på svensk ekonomi då Storbritannien är en av våra viktigaste handelspartners och viktigt finansiellt centrum.

väsentliga händelser under åretDen 30 oktober emitterades en efterställd Tier2-obligation om 300 miljoner kronor av Marginalen Bank. Trots rådande marknadsläge visade marknaden ett stort intresse för obligationen.

ResultatRörelseintäkterna för koncernen uppgick under året till 923,5 mkr (885,6). Ränteintäkterna uppgick till 902,6 mkr (780,8) och ränte-kostnaderna uppgick till 274,2 mkr (302,6). Leasingintäkterna uppgick till 57,9 mkr (57,9) och provisionsintäkterna uppgick till 164,9 mkr (144,5). Kostnader före kreditförluster uppgick till 495,6 mkr (464,7). Personalkostnaderna ökade under året till 282,3 mkr (259,9). Övriga administrationskostnader uppgick till 188,1 mkr (188,4). Kreditförluster påverkade resultatet med 145,7 mkr (46,5), de lägre kreditförlusterna 2017 avsåg förbättrade återvinningsantaganden. Rörelseresultatet upp-gick till 282,3 mkr (374,3). Årets resultat uppgick till 215,8 mkr (301,3), en förändring som främst förklaras av en negativ goodwill post om +101 Mkr under 2017.

Moderbolagets rörelseintäkter uppgick till 879,5 mkr (741,0), ränte-intäkterna uppgick till 813,2 mkr (793,6) och räntekostnaderna uppgick till 274,1 mkr (301,6). Moderbolagets erhållna utdelning uppgick till 166,5 (52,1) och provisionsnetto uppgick till 104,9 (112,0). Moderbolagets resul-tat uppgick till 173,8 mkr (186,9).

Finansiell ställningI Koncernen uppgick utlåning till allmänheten till 17 448,6 mkr (16 146,0), en utlåning som finansieras i allt väsentligt av inlåning från allmänheten. Vid årets slut uppgick inlåningen till 18 019,5 mkr (17 193,0)

Marginalen Bank har en fortsatt stark likviditetssituation. Likviditetsreserven uppgick till 3 364,7 mkr (3 347,4) samt likviditets-bufferten till 2 016,6 mkr (2 563,3). För vidare information se Not 3, tabell Likviditetsreserv. Utlåningen till allmänheten, som vid årets slut uppgick till 16 171,5 mkr (15 097,5), finansieras i allt väsentligt av inlåning från allmänheten. Inlåning från allmänheten uppgick till 18 019,5 mkr (17 193,0). Utöver inlåning från allmänheten ingår obligationslån i totalt finansierat belopp med 891,0 mkr (593,7) hänförligt till kapitalinstrument noterade på Nasdaq. Se not 28 för mer information om dessa. Eget kapital uppgick vid årets slut till 1 544,4 mkr (1 616,1), en minskning som främst beror IFRS 9 regelverket som trädde ikraft 1 januari 2018.

SoliditetSoliditeten i koncernen uppgick till 8,0 procent (8,6) och i Marginalen Bank uppgick den till 7,4 procent (8,2).

KapitaltäckningDen totala kapitalrelationen i Marginalen Bank, förhållandet mellan kapitalbas och riskvägt exponeringsbelopp, uppgick per 31 december 2018 till 18,6 procent (17,9). Kapitalbasen uppgick till 2 422,6 mkr (2 107,5) och riskvägt exponeringsbelopp uppgick till 13 004,0 mkr (11 764,0). Kärnprimärkapitalrelationen uppgick 11,8 procent (12,9) genom att kärnprimärkapitalet ökade till 1 531,6 mkr (1 513,8).

Kapital- och likviditetsutvärderingMarginalen Bank utvärderar årligen sina risker för att säkerställa för-mågan att kunna fullgöra sina förpliktelser. Olika metoder används för att mäta risker i verksamheten. Marginalen Bank ska upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka nivån på de risker som Marginalen Bank och dess konsoliderade situation är expone-rad för. Denna årliga utvärdering benämns Intern kapital- och likviditetut-värdering (IKLU). I not 32 Kapitaltäckning, beräknas kapitalkravet för kreditrisker enligt schablonmetoden och kapitalkravet för operativa risker enligt basmetoden.

verkställande ledningKoncernens verkställande ledning utgörs av personer som representerar olika bakgrunder och erfarenheter. Ledningen är sammansatt i syfte att föra samman representanter från både affären och från stödfunktioner. Ledningen består av sju personer som sammanträder veckovis. Den 12 februari 2018 utsåg styrelsen i Marginalen Bank Ewa Glennow till ny vd i Marginalen Bank.

StyrelsenMarginalen Banks styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fem och högst åtta ledamöter. Styrelsen bestod vid utgången av 2018 av sex bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Vid årsstämman 24 april 2018 utsågs Peter Lönnquist till styrelseordförande.


32 FöRvALTNINgSbERäTTELSE

Förväntningar avseende den framtida utvecklingenMarginalen Bank står starkt rustade inför framtiden med en stabil finan-siell grund och ett pågående digitaliseringsarbete som gör verksamheten effektivare samtidigt som tjänsterna löpande förbättras. En mer auto-matiserad verksamhet gör det möjligt att hantera större affärsvolymer, vilket är mycket viktigt för att kunna bibehålla en hög tillväxttakt. Under året lades grunden till bankens nya erbjudande mot företagsmarknaden där nya finansieringserbjudanden mot mindre företag lanseras under 2019 tillsammans med EIF och Nyföretagarcentrum. Sammantaget ger dessa satsningar oss goda möjligheter att växa inom företags marknaden. En särskild satsning på innovation och samarbete med universitet och högskolor bedömer vi kommer att tillföra nya dimensioner som gör Marginalen Bank till ett ännu attraktivare val för svenska bankkunder i framtiden.

ResultatutvecklingBeträffande koncernens och bolagets resultat och ställning hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt till dessa hörande tilläggsupplysningar. Samtliga belopp redovisas i miljontals kronor, om inte annat anges.

Förslag till vinstdisposition Beträffande förslag till vinstdisposition hänvisas till not 38.

Risk- och kapitalhanteringI koncernens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker och likviditetsrisker samt andra risker såsom strategiska risker och operationella risker. I syfte att begränsa och kont-rollera risktagandet i verksamheten har företagets styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i företaget, fastställt policies och instruktioner för verksamheten kreditgivningen och den övriga finans-verksamheten. För ytterligare beskrivning av koncernens riskhantering se not 3.

FöRvALTNINgSbERäTTELSE 33


Hållbarhetsstrategi och styrning (hållbarhetspolicy)Som ett finansiellt och noterat bolag har Marginalen Bank Bankaktiebolag upprättat en hållbarhetsrapport för koncernen. Marginalens hållbarhetsarbete regleras i den hållbarhetspolicy som upprättats i enlighet med ÅRKL och FFFS 2014:1. Policyn reglerar hur banken ska arbeta för sunda finanser och ansvarsfull kreditgivning samt hur banken i övrigt ska arbeta för att förbättra för samhälle och miljö.Styrelsen har det yttersta ansvaret för att implementera hållbarhetsar-betet i organisationen och har delegerat styrning och uppföljning till hållbarhetsrådet. Hållbarhetsrådet består av medarbetare från respektive funktion och affärsområde inom banken och har bland annat till uppgift att förankra och förbereda material till styrelse och ledning inom områ-det, sprida information till olika delar av verksamheten, agera ambassa-dörer för hållbarhetsarbetet, följa upp hållbarhetsmål och att gå igenom nya initiativ. Det dagliga arbetet med hållbarhet ska vara en integrerad del av organisationens verksamhet.

SOCIALA FöRHÅLLANDEN För banken är sunda finanser och ansvarsfull kreditgivning centralt inom vårt arbete med hållbarhet. Vi arbetar utifrån ett antal policyer, bland annat riskpolicy, etikpolicy samt policy mot penningtvätt och terrorist-finansiering. De risker som har identifierats inom sociala förhållanden och personal är risken att förlora kompetens i samband med att medarbetare avslutar sin anställning eller blir sjukskrivna samt risken att våra produk-ter inte värnar om en kreditgivning som är lika för alla kunder.

Vår dataskyddpolicy fastställer vårt ramverk för hantering av person-uppgifter i enlighet med Dataskyddsförordningen (”GDPR”) och beskri-ver bland annat vilka personuppgifter vi behandlar, varför vi behandlar dem, hur vi samlar in dem, på vilken laglig grund vi stödjer behandling-en och hur länge vi sparar uppgifterna. Risken som identifierats inom anti-korruption är att utlåning sker med syfte att finansiera oegentlig-heter. Inom både dessa områden har banken tydliga kontroller samt riktlinjer som kommunicerats till medarbetarna. Det genomförs även utbildningar inom de olika områdena fortlöpande.

MEDARbETARE Marginalen Banks jämställdhetspolicy fastställer att kvinnor och män har samma förutsättningar för de olika arbetsuppgifterna som finns på företaget. Som en följd av detta ska personer av båda könen behandlas lika både vid intern- och externrekryteringar.

Jämställdhet ska också råda i samband med till exempel personal-utveckling och lönesättning. All bedömning i sammanhanget ska enbart ske utifrån saklig och könsneutral grund som har med kompetens och lämplighet att göra. Bankens målsättning är också att ha en så jämn könsfördelning som möjligt för olika typer av arbetsuppgifter.

Alla anställda har rätt att behandlas med respekt och likvärdighet med hänsyn tagen till integritet, kön eller andra olikheter. Under 2018 har inga incidenter rapporterats.

Hållbarhetsrapport

NyckeltalVid årsskiftet 2018 var 54 procent av medarbetarna kvinnor och 46 procent var män. Bland cheferna var fördelningen 62 procent kvinnor och 38 procent män.

Under 2018 har fördelningen i styrelsen varit 50 procent kvinnor och 50 procent män och där uppfyllde vi alltså vårt långsiktiga mål.

ANTI-KORRUPTIONVi har en penningtvättspolicy och en allmän riskbedömning avseende risken för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Den allmänna riskbedömningen syftar till att identifiera de risker banken har i sin verksamhet för att kunna vidta rätt åtgärder för att minska risken. Riskbedömningen avgör vilka kundkännedomsåtgärder vi ska ha för respektive kund och är också underlag för utformning av interna kontrollsystem för att förhindra att banken utnyttjas för penning-tvätt och finansiering av terrorism.

Bankens arbete med att förhindra att banken nyttjas för penningt-vätt och/eller finansiering av terrorism är inte något som enbart rör antikorruption. Det finns många andra anledningar till att vi vidtar detta förebyggande arbete. En viktig aspekt är att förhindra allvarlig brottslighet, vilket inte bara avser korruption, samt att upprätthålla en stabil finansiell marknad med bibehållet förtroende för banker och andra finansiella aktörer.

Andel av de anställda som har genomgått årlig utbildning i penning-tvätt: 100%.

MäNSKLIgA RäTTIgHETERVi eftersträvar alltid en rättvis och jämställd behandling av såväl kunder som medarbetare. Detta avspeglar sig både i vår affärsplan och i våra dagliga rutiner.

Hållbarhetsrisker betraktas vid bankens kreditbeslut som en integre-rad del av bankens riskanalys. Bland annat bedöms kundernas åter-betalningsförmåga och säkerheters värde, men också risker relaterade till mänskliga rättigheter och korruption. Vår verksamhet innebär således mycket små risker att begå brott mot mänskliga rättigheter.

Könsfördelning

54 %kvinnor

62 %kvinnor

50 %kvinnor

46 %män

38 %män 50 %

män

Alla medarbetare Chefer Styrelsen


34 HÅLLbARHETSRAPPORT

KontoretSträvan efter lägre miljöpåverkan är en viktig del i allt från materialval till tekniska installationer och utformningen av vårt kontor. Exempelvis är färgen på väggarna miljömärkt, en del möbler och mattor är tillverka-de av återvunnet material, all belysning är LED-lampor och vi har flera stationer för källsortering på varje våningsplan. Medarbetarna källsorterar allt avfall från den dagliga verksamheten.

Under året har vårt miljörum färdigställts, med bland annat en växtvägg, källsorteringsstationer och fotokonst på temat återvunna plastpåsar.

TjänsteresorEnligt vår resepolicy ska allmänna kommunikationer utnyttjas i första hand. Vid val av färdmedel och färdsätt ska (utifrån varje resesituation) det som är mest fördelaktigt för miljön användas.

NyckeltalGenom att välja allmänna kommunikationer eller de färdsätt som är mest fördelaktigt för miljön. På det sättet sparade vi under 2018 exempelvis 11,8 ton CO2 genom att åka tåg istället för att köra bil och 4,6 ton CO2 jämfört med om vi hade flugit.

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

0,0

1,5

3,0

4,5

6,0

0

5

10

15

Ton CO2 sparat med tåg istället för bil

Ton CO2 sparat med tåg istället för flyg

Antal printade sidor per år:

2016 2017 2018

2016 2017 2018

2016 2017 2018

MILJöMarginalens hållbarhetsarbete, inklusive hur vi ska arbeta för att minska vår miljöpåverkan, regleras i vår hållbarhetspolicy. Vår verksamhet innebär mycket små risker inom miljöområdet, då vi har en mycket liten miljöpåverkan eller liten risk att begå miljöbrott, varför vi inte beskriver risker inom detta område. Vi följer likväl upp våra förbättringar genom de aktiviteter vi genomför och de nyckeltal vi har möjlighet att följa.

Digitala tjänster/printVi minskar kontinuerligt antalet utskrifter på kontoret, vilket vi mäter och följer upp månadsvis.

NyckeltalVåra ansträngningar har haft en stor effekt och sedan 2014 har antalet utskrifter minskat med drygt 46 procent. Trenden är också nedåtgående från år till år.

HÅLLbARHETSRAPPORT 35


1) Förändring sedan föregående år

-0,3%1 -13%1-14%1

14,7

11,3 11,8

5,8

4,4 4,6

FemårsöversiktKONCERN MODERbOLAg

Resultaträkningmkr 2018 2017 2018 2017 2016 2015 2014

Räntenetto1) 686,3 536,1 597,0 550,0 557,7 572,9 502,3

Provisionsnetto 75,4 100,7 104,9 112,0 112,7 103,0 78,4

Nettoresultat av finansiella transaktioner 129,0 126,2 -21,6 5,2 26,4 31,0 2,6

Övriga rörelseintäkter 32,7 122,6 32,8 21,7 27,0 28,3 36,2

Utdelning – – 166,5 52,1 0,0 0,0 0,0

Summa rörelseintäkter 923,5 885,6 879,5 741,0 723,9 735,2 619,5

Allmänna administrationskostnader -470,4 -448,3 -484,0 -445,5 -439,3 -447,6 -425,0

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -25,1 -16,4 -25,0 -16,3 -19,4 -17,5 -15,0

Summa rörelsekostnader -495,6 -464,7 -509,0 -461,8 -458,7 -465,1 -440,0

Resultat före kreditförluster 428,0 420,9 370,5 279,2 265,2 270,1 179,5

Kreditförluster, netto -145,7 -46,5 -146,1 -46,5 -122,6 -119,2 -119,7

Rörelseresultat 282,3 374,3 224,4 232,7 142,5 150,9 59,8

Skatt -66,5 -73,0 -50,6 -45,8 -33,6 -37,0 -11,6

Årets resultat 215,8 301,3 173,8 186,9 109,0 113,9 48,3

Årets totalresultat 237,4 301,4 176,3 186,9 109,2 86,4 74,4

KONCERN MODERbOLAg

balansräkningmkr 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31 2016-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Tillgångar

Kassa och centralbanker 1 117,7 575,3 1 117,7 575,3 754,8 0,0 0,0

Utlåning till kreditinstitut 278,8 265,1 230,5 249,1 339,3 831,3 950,3

Utlåning till allmänheten 17 448,6 16 146,0 16 171,5 15 097,5 13 684,8 12 991,6 11 922,0

Räntebärande värdepapper2) 2 094,7 2 788,4 2 094,8 2 788,3 3 812,6 3 360,2 4 108,0

Övriga tillgångar 466,3 346,0 1 315,8 1 014,8 258,9 246,5 194,0

Summa tillgångar 21 406,2 20 120,8 20 930,3 19 725,0 18 850,4 17 429,6 17 174,3

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 64,3 – 64,3 – – – –

In- och upplåning från allmänheten 18 019,5 17 193,0 18 019,5 17 193,0 16 597,0 15 191,4 15 206,3

Övriga skulder 711,2 603,4 411,1 322,1 283,2 380,0 320,5

Efterställda skulder 891,0 593,7 891,0 593,7 640,9 638,1 538,0

Eget kapital 1 720,2 1 730,7 1 544,4 1 616,1 1 329,3 1 220,1 1 109,5

Summa skulder och eget kapital 21 406,2 20 120,8 20 930,3 19 725,0 18 850,4 17 429,6 17 174,3

1) Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknade enligt effektivräntemetoden uppgick i koncernen till 901,7 mkr (748,9) och i moderbolagt till 812,3 mkr (761,7)

2) Inklusive belåningsbara statsskuldförbindelser


36 FEMÅRSövERSIKT

FemårsöversiktKONCERN MODERbOLAg

Nyckeltalper år 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31 2016-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Vinstmarginal, % 30,6 42,3 25,5 31,4 19,7 20,5 9,7

Avkastning på eget kapital, % 12,8 19,1 11,1 12,3 8,7 10,1 4,8

Räntetäckningsgrad, ggr 2,0 2,2 1,8 1,8 1,6 1,6 1,2

Soliditet, % 8,0 8,6 7,4 8,2 7,1 7,0 6,5

K/I tal, % 53,7 52,5 57,9 62,3 63,4 63,3 71,0

Kapitalbas, mkr 2 422,6 2 107,5 1 900,1 1 789,5 1 551,4

Kärnprimärkapitalrelation, % 11,8 12,9 11,1 10,5 10,0

Primärkapitalrelation, % 14,1 15,4 13,7 13,2 11,9

Total kapitalrelation, % 18,6 17,9 16,7 16,3 15,3

Likviditetstäckningsgrad (LCR, CRR), % 1) 180,2 175,6 301,0 186,9 221,0

Justerat eget kapital, mkr 1 720,2 1 730,7 1 544,4 1 616,1 1 329,3 1 220,1 1 109,5

Avkastning på tillgångar, % 1,4 1,9 1,1 1,2 0,8 0,9 0,4

Balansomslutning, mkr 21 406,2 20 120,8 20 930,3 19 725,0 18 850,4 17 429,6 17 174,3

Utlåning/Inlåning, % 96,8 93,9 87,8 87,8 82,5 85,5 78,4

Kreditförlustnivå, % 0,9 0,3 0,9 0,3 0,9 1,0 1,1

Riskvägt exponeringsbelopp 13 004,0 11 764,0 11 379,0 10 951,2 10 142,1

Medelantal, anställda 271 267 268 263 281 295 294

FEMÅRSövERSIKT 37


Resultaträkning koncern

Totalresultat koncernmkr Not 2018 2017

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 215,8 301,3

Komponenter som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Omräkningsdifferens utländsk valuta 19,1 0,1

Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

3,2 –

Skatt hänförlig till poster som kan komma att omföras till periodens resultat -0,7 –

Summa övrigt totalresultat 21,6 0,1

Årets totalresultat2) 237,4 301,4

1) Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknade enligt effektivräntemetoden uppgick till 901,7 mkr (748,9)2) Resultat tillfaller i sin helhet moderbolagets aktieägare

mkr Not 2018 2017

Ränteintäkter1) 902,6 780,8

Leasingintäkter 57,9 57,9

Räntekostnader -274,2 -302,6

Räntenetto 5 686,3 536,1

Provisionsintäkter 164,9 144,5

Provisionskostnader -89,5 -43,8

Provisionsnetto 6 75,4 100,7

Nettoresultat av finansiella transaktioner 7 129,0 126,2

Övriga rörelseintäkter 8 32,7 122,6

Summa rörelseintäkter 923,5 885,6

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader 9 -282,3 -259,9

Övriga administrationskostnader 10,11 -188,1 -188,4

Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 21 -25,1 -16,4

Summa rörelsekostnader före kreditförluster -495,6 -464,7

Resultat före kreditförluster 428,0 420,9

Kreditförluster, netto 12 -145,7 -46,5

Rörelseresultat 282,3 374,3

Skatt 13 -66,5 -73,0

Årets resultat 215,8 301,3


38 RESULTATRäKNINg

Balansräkning koncernmkr Not 2018-12-31 2017-12-31

TILLgÅNgAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 575,3

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 14 1 993,2 2 393,2

Utlåning till kreditinstitut 15 278,8 265,1

Utlåning till allmänheten 16 17 448,6 16 146,0

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 101,5 395,2

Derivatinstrument 18 5,4 14,2

Aktier och andelar 19 5,5 5,5

Immateriella anläggningstillgångar 21 118,3 76,7

Materiella anläggningstillgångar 21 22,5 25,5

Övriga tillgångar 22 164,2 70,6

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 150,4 153,6

Summa tillgångar 21 406,2 20 120,8

SKULDER OCH EgET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut 29 64,3 –

In- och upplåning från allmänheten 24 18 019,5 17 193,0

Övriga skulder 25 229,5 149,0

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 259,6 218,4

Avsättningar 27 222,1 236,0

Efterställda skulder 28 891,0 593,7

Summa skulder 19 686,0 18 390,1

EgET KAPITAL

Aktiekapital 52,5 52,5

Övrigt tillskjutet kapital 601,4 601,4

Balanserad vinst 850,5 775,4


Summa eget kapital 1 720,2 1 730,7

Summa skulder och eget kapital 21 406,2 20 120,8

bALANSRäKNINg 39


Förändring i eget kapital koncernbundet Eget Kapital Fritt Eget Kapital

mkr Aktiekapitalövrigt tillskjutet

kapitalbalanserade

vinstmedel Årets resultat Totalt

Ingående eget kapital per 1 januari 2017 52,5 432,2 844,6 – 1 329,3


Övrigt totalresultat 0,1 0,1

Årets totalresultat 301,4 301,4

Lämnat koncernbidrag före skatt -88,7 -88,7

Skatt koncernbidrag 19,5 19,5

Erhållet aktieägartillskott 169,2 169,2

Utgående eget kapital 31 december 2017 52,5 601,4 775,4 301,4 1 730,7

bundet Eget Kapital Fritt Eget Kapital

mkr AktiekapitalFond för utveck-

lingskostnaderbalanserade


Ingående eget kapital per 1 januari 2018 52,5 601,4 775,4 301,4 1 730,7

Effekt av implementering av förväntade kreditförluster

-207,0 -207,0

Skatteeffekt på effekt av implementering av förväntade kreditförluster

45,5 45,5

Effekt av omklassificering av förvärvade förfallna kreditportföljer

-29,3 -29,3

Skatteeffekt på omklassificering av förväntade förfallna kreditportföljer

6,4 6,4

Justerat ingående eget kapital per 1 januari 2018

52,5 601,4 591,0 301,4 1 546,3

Vinstdisposition 301,4 -301,4 0,0


Övrigt totalresultat 21,6 21,6



Skatt på lämnat koncernbidrag 17,9 17,9

Utgående eget kapital 31 december 20181) 52,5 601,4 828,9 237,4 1 720,2

1) Allt eget kapital är hänförligt till moderbolagets aktieägare.


40 FöRäNDRINg EgET KAPITAL

Kassaflödesanalys koncernmkr 2018 2017

Likvida medel vid periodens början 840,4 1 094,1

Den löpande verksamheten


Varav inbetalda räntor 910,9 838,7

Varav utbetalda räntor -254,4 -302,6

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Av- och nedskrivningar 21 25,0 16,4

Periodiserade transaktionskostnader 2,7 2,8

Värdeförändring Obligationer 8,8 -5,0

Värdeförändring Utlåning till allmänheten 61,1 44,1

Kreditförluster 145,7 49,0

Betald skatt -38,7 -14,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av tillgångar och skulder 486,9 467,2

Förändring av räntefordran (ökn-/minskn+) 8,3 11,8

Förändring av ränteskuld (ökn+/minskn-) 19,6 37,4

Utlåning till allmänheten (ökn-/minskn+) -1 731,0 -1 685,5

Inlåning från allmänheten (ökn+/minskn-) 826,5 596,0

Övriga rörelsetillgångar (ökn-/minskn+) -150,6 -42,6

Övriga rörelseskulder (ökn+/minskn-) 102,1 -2,8

Kassaflöde från den löpande verksamheten 438,2 -618,5

Investeringsverksamheten

Förändring i obligationer och andra räntebärande värdepapper 693,7 1 035,5

Investeringar i dotterbolag – -662,9

Investeringar i immateriella tillgångar 21 -58,5 -40,1

Investeringar i materiella tillgångar 21 -5,4 -19,3

Investeringar i intresseföretag 19 – –

Försäljning av inventarier 0,2 0,0

Kassaflöde från Investeringsverksamheten 630,0 313,2

Finansieringsverksamheten

Förändring av skulder till kreditinstitut 64,3 0,0

Upptagna efterställda skulder 300,0 0,0


Kassaflöde från finansieringsverksamheten 364,3 100,0

Periodens kassaflöde 556,1 -205,3

Likvida medel vid periodens slut 1 396,5 840,4

KASSAFLöDESANALyS 41


Resultaträkning moderbolaget

Totalresultat moderbolagetmkr Not 2018 2017

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 173,8 186,9

Komponenter som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

3,2 –

Skatt hänförlig till poster som kan komma att omföras till periodens resultat -0,7 –

Summa övrigt totalresultat 2,5 –

Årets totalresultat2) 176,3 186,9

mkr Not 2018 2017

Ränteintäkter1) 813,2 793,6

Leasingintäkter 57,9 58,0

Räntekostnader 5 -274,1 -301,6

Räntenetto 597,0 550,0

Erhållna utdelningar 20 166,5 52,1

Provisionsintäkter 105,1 112,7

Provisionskostnader -0,3 -0,7

Provisionsnetto 6 104,9 112,0

Nettoresultat av finansiella transaktioner 7 -21,6 5,2

Övriga rörelseintäkter 8 32,8 21,7

Summa rörelseintäkter 879,5 741,0

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader 9 -277,5 -258,4

Övriga administrationskostnader 10, 11 -206,5 -187,1

Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 21 -25,0 -16,3

Summa rörelsekostnader före kreditförluster -509,0 -461,8

Resultat före kreditförluster 370,5 279,2

Kreditförluster, netto 12 -146,1 -46,6


Skatt 13 -50,6 -45,8


1) Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknade enligt effektivräntemetoden uppgick till 812,3 mkr (761,7)2) Resultat tillfaller i sin helhet moderbolagets aktieägare


42 RESULTATRäKNINg

Balansräkning moderbolagetmkr Not 2018-12-31 2017-12-31

TILLgÅNgAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 575,3

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 14 1 993,2 2 393,2

Utlåning till kreditinstitut 15 230,5 249,1

Utlåning till allmänheten 16 16 171,5 15 097,5

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 101,5 395,1

Derivatinstrument 18 5,4 14,2

Aktier och andelar 19 5,5 5,5

Aktier och andelar i koncernföretag 20 672,9 672,9

Immateriella anläggningstillgångar 21 118,3 76,6

Materiella anläggningstillgångar 21 22,5 25,5

Övriga tillgångar 22 361,7 122,8

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 129,5 97,5

Summa tillgångar 20 930,3 19 725,0

SKULDER OCH EgET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut 29 64,3 –

In- och upplåning från allmänheten 24 18 019,5 17 193,0

Övriga skulder 25 169,0 95,8

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 241,0 210,6

Avsättningar 27 1,1 15,9

Efterställda skulder 28 891,0 593,7

Summa skulder 19 385,8 18 108,9

EgET KAPITAL

Bundet eget kapital

Aktiekapital 52,5 52,5

Fond för utvecklingsutgifter 84,7 10,9

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 1 233,5 1 365,8


Summa eget kapital 1 544,4 1 616,1

Summa skulder och eget kapital 20 930,3 19 725,0

bALANSRäKNINg 43


Förändring i eget kapital moderbolagetbUNDET EgET KAPITAL FRITT EgET KAPITAL




Ingående eget kapital per 1 januari 2017 52,5 10,9 1 265,9 – 1 329,3


Övrigt totalresultat – –



Skatt koncernbidrag 19,5 19,5


Utgående eget kapital 31 december 2017 52,5 10,9 1 365,8 186,9 1 616,1

bUNDET EgET KAPITAL FRITT EgET KAPITAL




Ingående eget kapital per 1 januari 2018 52,5 10,9 1 365,8 186,9 1 616,1

Effekt av implementering av förväntade kreditförluster -207,0 -207,0

Skatteeffekt på effekt av implementering av förväntade kreditförluster 45,5 45,5

Effekt av omklassificering av förvärvade förfallna kreditportföljer -29,3 -29,3

Skatteeffekt på omklassificering av förväntade förfallna kreditportföljer 6,4 6,4

Justerat ingående eget kapital per 1 januari 2018 52,5 10,9 1 181,4 186,9 1 431,7

Vinstdisposition 186,9 -186,9 0,0


Övrigt totalresultat (netto efter skatt) 2,5 2,5


Omföring av egenupparbetade utvecklingsutgifter 73,8 -73,8 0,0


Skatt på lämnat koncernbidrag 17,9 17,9

Utgående eget kapital 31 december 2018 52,5 84,7 1 231,0 176,3 1 544,4


44 FöRäNDRINg I EgET KAPITAL

Kassaflödesanalys moderbolagetmkr Not 2018 2017

Likvida medel vid årets början 824,4 1 094,1

Den löpande verksamheten


Varav inbetalda räntor 821,5 851,6

Varav utbetalda räntor -254,5 -301,6

JUSTERINgAR FöR POSTER SOM INTE INgÅR I KASSAFLöDET

Av- och nedskrivningar 21 25,0 16,3

Periodiserade transaktionskostnader 2,7 2,8

Anteciperad utdelning -166,5 -52,1

Värdeförändring Obligationer andra räntebärande värdepapper 8,8 -5,0

Värdeförändring Utlåning till allmänheten 9,5 47,6

Kreditförluster 146,1 49,0

Betald skatt -29,8 -12,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av tillgångar och skulder 220,2 278,6

Förändring av räntefordran (ökn-/minskn+) 8,3 11,8

Förändring av ränteskuld (ökn+/minskn-) 19,6 37,4

Utlåning till allmänheten (ökn-/minskn+) -1 464,3 -1 591,3

Inlåning från allmänheten (ökn+/minskn-) 826,5 596,0

Övriga rörelsetillgångar (ökn-/minskn+) -164,6 -34,7

Övriga rörelseskulder (ökn+/minskn-) 84,0 -4,4

Kassaflöde från den löpande verksamheten -470,3 -706,6

INvESTERINgSvERKSAMHETEN

Förändring i obligationer och andra räntebärande värdepapper 693,6 1 069,2

Investeringar i dotterbolag inkl förvärvskostnader 0,0 -672,9

Investeringar i immateriella tillgångar 21 -58,5 -40,1

Investeringar i materiella tillgångar 21 -5,4 -19,3

Investeringar i intresseföretag 19 0,0 0,0

Försäljning av inventarier 0,2 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten 629,8 336,9

FINANSIERINgSvERKSAMHETEN

Förändring av skulder till kreditinstitut 64,3 0,0

Upptagna efterställda skulder 300,0 0,0


Kassaflöde från finansieringsverksamheten 364,3 100,0

Periodens kassaflöde 523,8 -269,7

Likvida medel vid periodens slut 1 348,2 824,4

KASSAFLöDESANALyS 45


Noter

NOT 1 Allmän informationMarginalen Bank Bankaktiebolag (publ.) (Moderbolaget) bedriver bankverksamhet med tjänster inom lån och sparande samt ett antal kontokortsprodukter till allmänheten. Vidare tillhandahåller Marginal Bank finansieringslösningar till företag. Verksamheten bedrivs på orterna Borås, Sundsvall och Stockholm. Dessutom förvaltar moderbolaget tillsammans med dess dotterbolag (sammantaget koncernen) kredit-portföljer som innehåller såväl fungerande egna krediter, som förvärvade förfallna fordringar. Banken har tre dotterbolag: Sergel Finans AB, Sergel Finans AS (Norge) och Sergel Finans Oy (Finland).

KoncernförhållandenBolaget är ett helägt dotterbolag till Marginalen AB, org nr 556128-4349 med säte i Stockholm, som i sin tur är ett helägt dotterbolag till ESCO Marginalen AB, org nr 556096-5765 med säte i Stockholm. Marginalen Banks adress är Adolf Fredriks Kyrkogata 8, 100 41 Stockholm. ESCO Marginalen AB upprättar koncernredovisning på högsta nivå.

Den 28 mars 2019 godkände styrelsen årsredovisningen som slut-giltigt ska godkännas av årsstämman planerad till den 16 april 2019.

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och bokfört värde om inget annat anges. Belopp inom parentes avser samma period föregående år.

NOT 2 Redovisningsprinciper i koncernenRedovisningsprinciperna som tillämpas av koncernen anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Redovisat värde överensstämmer med verkligt värde, om inte annat anges.

2.1 grund för rapporternas upprättandeKoncernredovisningen är upprättad i enlighet med Internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU-kommissionen. Därutöver tillämpas lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation, Kompletterande redovisningsregler för koncerner (RFR 1).

Moderbolagets redovisningsprinciper framgår av stycke 2.23.

2.2 Nya redovisningsprinciper och upplysningar

2.2.1 NyA REDOvISNINgSPRINCIPER(a) Nya och ändrade standarder samt tolkningar som tillämpas av bolagetStandarden IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument i sin helhet och innefattar klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. Standarden tillämpas från och med 1 januari 2018.

Klassificering och värdering Koncernens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finan-siella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inne-ha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter

upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;

• Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker• Utlåning till kreditinstitut• Utlåning till allmänheten

Dessa tillgångar redovisades huvudsakligen till upplupet anskaffningsvär-de även enligt tidigare principer förutom en mindre delportfölj i utlåning till allmänheten som tidigare värderades till verkligt värde via resulta-tet genom tillämpning av verkligt värdeoptionen. Vid övergången till upplupet anskaffningsvärde enligt IFRS 9 så har en värderingsjustering genomförts för denna delportfölj så att det upplupna anskaffningsvärdet har bestämts retroaktivt som om redovisning till upplupet anskaffnings-värde alltid tillämpats.

Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenli-ga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;

• Belåningsbara statsskuldförbindelser mm • Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Dessa tillgångar redovisades tidigare till verkligt värde via resultatet. Skillnaden mot tidigare tillämpade principer är att orealiserade värdeför-ändringar numera redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet. De nya principerna innebär också att i samband med en försäljning så omklassificeras det orealiserade resultatet som ackumulerats i verkligt-värdereserven från övrigt totalresultat till resultatet. Om koncernen i framtiden ändrar affärsmodell för dessa placeringar så kommer en om-klassificering genomföras och redovisas i enlighet med den klassificering som följer av den nya affärsmodellen. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan, och fastställs av företagets verkställande led-ning till följd av yttre eller inre förändringar som måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter.

Ränteintäkter avseende ”förvärvade förfallna fordringar” redovisas under ”Ränteintäkter”. Ränteintäkter beräknas enligt effektivränte-metoden och baseras på effektivränta som fastställs vid första redovis-ningstillfället för fordringarna. Effektivräntan fastställs utifrån prognosti-cerade framtida kassaflöden.

Kreditförluster/NedskrivningarIFRS 9 ställer krav på framåtblickande modeller för redovisning av kredit-förluster vilket ökar reserveringarna för dessa och minskar det egna ka-pitalet för den första tillämpningsperioden. Marginalen Bank-koncernen tillämpar de övergångsregler som EU gett ut och som tillåter en infasning av effekten på kärnprimärkapitalet successivt under perioden 2018-2022.

Beräknade reserveringar baseras på historisk riskdata. Den förvän-tade kreditförlusten i en framtida period erhålls genom att multiplicera nuvärdet av exponeringen vid fallissemang (EAD) med sannolikheten för fallissemang (PD) och med förlusten vid fallissemang (LGD).

För beskrivning och mer information för hur detta går till och beräk-nas, se not 3 Risk och kredithantering där det finns mer information om koncernens metod.

UpplysningarIFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument om upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen.

Ändringarna har medfört att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas.


46 NOTER

Tabellen nedan visar omräkning av balansräkningen i koncernen 2018-01-01 vid övergång till IFRS 9:

IAS 39 Omvärdering till följd av IFRS 9 IFRS 9

balansräkningenbokfört värde

31 december 2017 OmklassificeringFörväntade

kreditförlusterbokfört värde 1 januari 2018

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 575,3 575,3

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m 2 393,2 2 393,2

Utlåning till kreditinstitut 265,1 265,1

Utlåning till allmänheten 16 146,0 -29,3 -207,0 15 909,7

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 395,2 395,2

Aktier och andelar 5,5 5,5

Derivat 14,2 14,2

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 153,6 153,6

Övriga finansiella tillgångar, aktuell skatt 70,6 6,4 45,5 122,5

Icke-finansiella tillgångar 102,2 102,2

Summa tillgångar 20 120,8 -22,9 -161,5 19 936,4

Avsättningar 236,0 236,0

Övriga skulder 18 154,1 18 154,1

Summa skulder 18 390,1 18 390,1

Summa eget kapital 1 730,7 -22,9 -161,5 1 546,3

Tabellen nedan visar omräkning av balansräkningen i moderbolaget 2018-01-01 vid övergång till IFRS 9:

IAS 39 Omvärdering till följd av IFRS 9 IFRS 9

balansräkningenbokfört värde

31 december 2017 OmklassificeringFörväntade

kreditförlusterbokfört värde 1 januari 2018

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 575,3 575,3

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m 2 393,2 2 393,2

Utlåning till kreditinstitut 249,1 249,1

Utlåning till allmänheten 15 097,5 -29,3 -207,0 14 861,2

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 395,1 395,1

Aktier och andelar 5,5 5,5

Aktier och andelar i koncernföretag 672,9 672,9

Derivat 14,2 14,2

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 97,5 97,5

Övriga finansiella tillgångar, aktuell skatt 122,8 6,4 45,5 174,7

Icke-finansiella tillgångar 101,8 101,8

Summa tillgångar 19 724,9 -22,9 -161,5 19 540,5

Avsättningar 15,9 15,9

Övriga skulder 18 093,0 18 093,0

Summa skulder 18 108,9 18 108,9

Summa eget kapital 1 616,1 -22,9 -161,5 1 431,7

47NOTER


IFRS 15 Intäkter från avtal med kunderIFRS 15 är en ny standard som innebär att alla regler för intäktsredovis-ning samlas i en enda standard och ska tillämpas från och med 1 januari 2018. Den nya standarden beskriver en enda heltäckande redovisnings-modell för intäkter från kundkontrakt och ersätter nuvarande standarder och tolkningar för intäktsredovisning i IFRS, till exempel IAS 18 ”Intäkter”. Standarden gäller inte för finansiella instrument, försäkringsavtal ellerleasingavtal. Införandet har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar.

Marginalen Bank intäkter från avtal med kunder redovisas direkt i redo-visnings då alla intäkter i all väsentlighet också fullgjort sina prestationså-tagande. För notupplysning av de nya redovisningsprinciperna se not 4.

b) Standarder samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtidIFRS 16 LeasingIFRS 16 Leasingavtal har antagits av EU och ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2019. Den största förändringen som den nya standarden medför är att alla leasingkontrakt (med undantag för kortfristiga lea-singkontrakt och leasingkontrakt av mindre värde) ska redovisas som en tillgång (nyttjanderätt) och som en skuld i leasetagarens balansräkning. I resultaträkningen ersätts den linjära operationella leasingkostnaden med en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekost-nad hänförlig till leasingskulden. Standarden medför nya upplysningskrav men för leasegivare är dessa i stort sett oförändrade.

Koncernen har valt att inte tillämpa standarden i förtid. Den huvud-sakliga påverkan på koncernens redovisning härrör från redovisning av hyreskontrakt avseende lokaler. Koncernen har valt att redovisa övergången till IFRS 16 i enlighet med den förenklade metoden, dvs jämförelsesiffrorna kommer således ej att räknas om. För samtliga leasingavtal som klassificeras som operationella leasingavtal enligt IAS 17 och där koncernen fungerar som leasingtagare redovisas en leasingskuld och en nyttjanderätt i balansräkningen. Leasingskulderna beräknas initialt vid övergången till nuvärdet av framtida leasingbetalningar, diskonterad med hjälp av den marginella låneräntan vid införandet den 1 januari 2019. Nyttjanderätten kommer initialt att redovisas till ett värde motsvarande leasingskulden, justerat för eventuella förutbetalda eller upplupna lea-singavgifter. Koncernen har, enligt IFRS 16, valt att tillämpa de undantag som innebär att leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller kortare eller där den underliggande tillgången är av lågt värde kommer att redovisas som kostnader i resultaträkningen. Koncernen förväntar sig inga väsentliga förändringar där koncernen fungerar som leasinggivare.

Standarden påverkar koncernens redovisning, Marginalen Bank har valt att tillämpa undantaget i RFR2.

övergångseffekterInförandet av IFRS 16 medför att materiella tillgångar avseende nyttjan-derätter ökar med 155 Mkr och att övriga finansiella skulder avseende leasingskulder ökar med 151 mkr.

övriga ändringar i IFRSÖvriga ändringar i IFRS förväntas inte få någon betydande inverkan på koncernens redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när de tillämpas första gången.

2.3 KoncernredovisningKoncernen omfattar moderbolaget Marginalen Bank Bankaktiebolag samt de bolag där Marginalen Bank har bestämmande inflytande (kon-troll). För att bestämmande inflytande ska föreligga ska följande kriterier vara uppfyllda:

1) Marginalen Bank har inflytande över investeringsobjektet.2) Marginalen Bank exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från

investeringsobjektet.3) Marginalen Bank kan använda sitt inflytande över investerings-

objektet för att påverka sin avkastning.

Bestämmande inflytande antas föreligga när moderbolaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösträtterna i ett företag om det inte finns bevis för att det är praktiskt möjligt för en annan

investerare att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna i företaget.De tre kriterierna är uppfyllda för Marginalen Banks helägda dotterbo-

lag som framgår av not 20 Aktier och andelar i koncernföretag. Samtliga dessa dotterbolag ägs till 100 procent.

De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderbolaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och upp-komna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgång-ar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncer-nens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventual-förpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, skulder ocheventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av enheter, som förväntas generera kassaflöden.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

2.4.1 FUNKTIONELL vALUTA OCH RAPPORTvALUTADe finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är koncer-nens rapporteringsvaluta och även redovisningsvaluta för moderbolaget.

2.4.2 TRANSAKTIONER OCH bALANSPOSTERFordringar och skulder har värderats till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. För att minimera valutakursdiffe-renserna, har valutaderivat tecknats. Dessa omräknas löpande till verkligt värde och redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner.

2.4.3 KONCERNFöRETAgResultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionellvaluta) som har en annanfunktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till Koncernens rapport-valuta enligt;

a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs,

b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs, såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kost-nader omräknas till transaktionsdagens kurs, samt

c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och ackumulerade som en separat del av eget kapital.

• Vid konsolidering förs årets valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat och ackumulerade som en separat del av eget kapital.

• Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

• Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid för-värv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Not 2, fortsättning


48 NOTER

2.5 väsentliga uppskattningar och bedömningarI koncernen görs uppskattningar och bedömningar för att fastställa redovisade värden på vissa tillgångar och skulder. Dessa uppskattningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Väsentliga uppskattningar och bedömningar har gjorts inom nedanståen-de områden med hänvisning till detaljerad information.

Förvärvade kreditportföljerFörvärvade kreditportföljer värderas med stöd av nuvärdesberäkning på förväntade framtida kassaflöden. Beräkning och uppföljning sker månadsvis för att säkerställa att redovisat värde är rättvisande. Eventuell värdejustering sker via nettoresultat av finansiella tillgångar i resultaträk-ningen. Eftersom värderingen baseras på kassaflöden, som i sin tur base-ras på ett antal antaganden, finns det risk att de förväntade kassaflöden som använts i beräkningen avviker från faktiska kassaflöden. Koncernen har förvärvade kreditportföljer som värderas till upplupet anskaffnings-värde. Med upplupet anskaffningsvärde avses avtalsenliga kassaflöden diskonterade till lånets effektivränta.

KreditförlusterI linje med införandet av IFRS9 1 januari 2018 beräknas nu koncernens kreditförluster med stöd från det nya regelverket. Beräkningen av förvän-tade kreditförluster görs på avtalsnivå. Genom att göra en rad antagan-den och använda historisk data om motpartens egenskaper så delas av-talen in i respektive riskklass som styr reservens storlek och omfattning. Banken tillämpar en modellbaserad beräkning för majoriteten av avtal främst för steg 1 och 2. I modellen använder man sig av historisk, aktuell och framåtblickande information. De historiska uppgifterna ger underlag och kvantifierar modellens parametrar. Aktuella balanser används som input för beräkningen samt hänsyn tas till makro ekonomiska parametrar i en begränsad utsträckning.

För att genomföra beräkningar för förväntade kreditförluster (Expected Credit Lossess, ECL) tar Banken fram ett antal parametrar. Dessa är sannolikhet för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD) samt förväntad löptid för avta-let. Den förväntade kreditförlusten i en framtida period räknas ut genom att multiplicera nuvärdet av exponeringen vid fallissemang (EAD) med sannolikheten för fallissemang (PD) och med förlust vid fallissemang (LGD). Beräkningen byggs på statistiska modeller som anpassade för res-pektive segment i bankens portfölj. Modellen innehåller även bestämda definitioner av betydande ökning av kreditrisk som styr hur avtalen för-flyttar sig mellan stegen. Förändringen av kreditrisk mäts på individuell avtalsnivå så långt där är möjligt.

För beskrivning och information för koncernens metod se not 3 Risk och kredithantering.

2.6 SegmentredovisningKoncernen tillämpar IFRS 8 Rörelsesegment. Ett rörelsesegment är en del av en redovisningsenhet som uppfyller följande krav:

a) Det bedriver affärsverksamhet från vilken man kan erhålla intäkter och ådra sig kostnader (Inklusive intäkter och kostnader från trans-aktioner med andra segment inom samma redovisningsenhet).

b) Rörelseresultatet granskas regelbundet av redovisningsenhetens beslutsfattande chef för rörelsesegment som regelbundet fattar beslut om de resurser som ska tilldelas segmentet och utvärderar dess resultat.

c) Det finns finansiell information tillgänglig för rörelsesegmentet.

Marginalen Bank-koncernens rörelsesegment är de respektive länderna Sverige, Norge och Finland. I not 4 redovisas mer information kring dessa länders intäkter, rörelseresultat och beskattning.

2.7 IntäktsredovisningDen nya standarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, beskriver en enda heltäckande redovisningsmodell för intäkter från kundkontrakt och ersätter nuvarande standarder och tolkningar för intäktsredovisning i IFRS, till exempel IAS 18 Intäkter. Standarden gäller inte för finansiella instrument, försäkringsavtal eller leasingavtal. Grundprincipen är att ett

företag ska redovisa intäkter för att skildra överföringen av utlovade varor och tjänster med ett belopp som speglar den ersättning som före-taget förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor och tjänster.

Standarden tillämpar en femstegsmodell för intäktsredovisningen som består av följande steg:

1. Identifiera avtalet med kunden (Beslut om huruvida IFRS 15 är appli-cerbart på avtalet eller inte).

2. Identifiera prestationsåtagandena (Företaget måste identifiera alla löften om varor eller tjänster som finns i avtalet).

3. Fastställ transaktionspriset.4. Fördela transaktionspriset (Transaktionspriset måste fördelas på de

distinkta prestationsåtaganden som finns i avtalet).5. Redovisa intäkt (Intäkt ska redovisas när ett distinkt prestations-

åtagande är uppfyllt).

För Koncernen appliceras IFRS 15 framförallt på externa inkassoprovisio-ner samt intäkter från redovisningstjänster. Samtliga de intäkter där IFRS 15 tillämpas i koncernen redovisas vid en tidpunkt. För inkassoprovisioner uppfylls prestationsåtagandet vid överföring av inkasserade medel till kundens klientmedels konto. Koncernen har rätt att debitera inkassokun-den en viss procent av inkasserade beloppet som ersättning. För redo-visningstjänster uppfylls prestationsåtagandet vid leverans av avtalade konsulttimmar inom redovisningstjänster till kunden. För redovisnings-tjänster debiteras ett fastställt timpris enligt avtal.

För Intäkter som inte redovisas enligt IFRS 15 gäller att intäkt redovi-sas när den kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Koncernens intäkter härrör sig till olika typer av produkter och tjänster och särredovisas löpande per division. I de fall det är fråga om tillhandahållande av tjänster, redovisas intäkten i den period då tjänsten utförts och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna som tillfaller företaget, avser både fast arvode och löpande räkning.

Intäktsredovisning enligt IAS39 till och med december 2017Intäkter redovisas när intäkten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla Marginalen Bank-koncernen. Koncernens intäkter härrör sig till olika typer av produkter och tjänster och särredovisas löpande per division. I de fall det är fråga om tillhanda-hållande av tjänster, redovisas intäkten i den period då tjänsten utförts och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna som tillfaller koncernen, avser både fast arvode och löpande räkning.

2.7.1 RäNTEINTäKTER OCH RäNTEKOSTNADERRänteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skuld. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall transaktionskostnader och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran eller skul-den. Ränteintäkter och räntekostnader som ingår i resultatet består av:

• räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på

• osäkra fordringar• räntor på finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt

värde över resultatet.

2.7.2 LEASINgINTäKTERI posten leasingintäkter redovisas intäkter inom produktleasing och avbe-talningsköp, nettot av leasingintäkter, d v s efter direkta kostnader som periodiseras och redovisas enligt annuitetsmetoden under leasingavtalets löptid. Med produktleasing avses främst finansiell leasing av skogs- och entreprenadmaskiner samt butiksinredning.

2.7.3 PROvISIONSINTäKTER OCH PROvISIONSKOSTNADERProvisionsintäkter och provisionskostnader som är en integrerad del av effektivräntan redovisas som ränteintäkter och inte provisionsintäkter.

49NOTER


Dessa utgörs av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhanda-hållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Andra typer av intäkter som redovisas som provisioner är betalningsprovisioner och kortavgifter.

Erhållna provisioner och avgifter avseende finansiella tjänster intäktsförs över den period under vilken tjänsten beräknas tillhanda-hållas där kreditprodukten inte har olika delbetalningsalternativ. Uppläggningsavgifter på övriga kreditprodukter, som utgörs av produk-ter där kunden har möjlighet att växla mellan olika amorteringsplaner, intäktsförs direkt.

Provisionskostnader är kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta och utgörs av utlåningsprovisioner. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva rän-tan reducerar ränteintäkterna.

2.7.4 NETTORESULTAT Av FINANSIELLA TRANSAKTIONERPosten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultatet består av:

• realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet

• orealiserade värdeförändringar från finansiella tillgångar som värde-ras till verkligt värde via resultatet

• omvärderingar av köpta förfallna portföljer• valutakursförändringar

2.7.5 UTDELNINgSINTäKTERUtdelningsintäkter redovisas först när rätten att erhålla betalning har fastställts.

2.8 Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationsomkostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter, utbildning och övriga personalomkostnader. Här redovisas även övriga administrationskostnader som omfattar lokalkostnader, kontors-kostnader, arvoden, förvärvskostnader och övriga administrationskostna-der. Administrationskostnader redovisas i den period då tjänsten utförts.

2.9 Ersättningar till anställdaLöner och ersättningarPersonalkostnader; lön, sociala kostnader och rörlig ersättning, redovisas i resultatet i den period då de anställda utfört tjänsten åt koncernen.

Avsättning för rörlig ersättning redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar.

PensionsförpliktelserBolagets pensionsplaner är avgiftsbestämda, vilket redovisas i resultatet den period då den anställde utför tjänsten åt koncernen. En avgiftsbe-stämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rätts-liga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersätt-ningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

Ersättning vid uppsägningErsättning vid uppsägning utgår när den anställdes anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då den anställde accepterat frivillig avgång i utbyte mot sådan ersättning ifråga.

2.10 Finansiella instrumentDe nya reglerna för klassificering och värdering har medfört ändrade klassificeringsregler och nya värderingskategorier för finansiella tillgång-ar och skulder. De nya reglerna för nedskrivning har medfört att modellen baserad på inträffade kreditförluster ersatts med en modell baserad på förväntade kreditförluster.

Alla finansiella tillgångar delas, i enlighet med bestämmelserna i IFRS 9, in i någon av följande värderingskategorier:

1. upplupet anskaffningsvärde2. verkligt värde via övrigt totalresultat3. verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder delas in i följande värderingskategorier:1. upplupet anskaffningsvärde2. verkligt värde via resultaträkningen

Klassificeringen i balansräkningen är oberoende av värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balansräkningen.

Upplupet anskaffningsvärdeEn finansiell tillgång skall värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda följande villkor är uppfyllda;

• Den finansiella tillgången innehas inom ramen för en affärsmo-dell vars mål är att inneha tillgången i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden.

• De avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde; Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten.

Dessa tillgångar redovisades huvudsakligen till upplupet anskaff-ningsvärde även enligt tidigare principer förutom en mindre delportfölj i utlåning till allmänheten som tidigare värderades till verkligt värde via resultatet genom tillämpning av verkligt värde-optionen. Vid övergången till upplupet anskaffningsvärde enligt IFRS 9 så har en värderingsjustering genomförts för denna delportfölj så att det upplupna anskaffningsvärdet har bestämts retroaktivt som om redovisning till upplupet anskaffningsvär-de alltid tillämpats.

verkligt värde via övrigt totalresultatEn finansiell tillgång ska värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda följande villkor är uppfyllda:

• Den finansiella tillgången innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja tillgången.

• De avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt total-resultat: Belåningsbara statsskuldförbindelser mm och obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Dessa tillgångar redovisades tidigare till verkligt värde via resultatet. Skillnaden mot tidigare tillämpade principer är att orealiserade värdeför-ändringar numera redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet. De nya principerna innebär också att i samband med en försäljning så om-klassificeras det orealiserade resultatet som ackumulerats i verkligtvärde-reserven från övrigt totalresultat till resultatet.

verkligt värde via resultaträkningenEn finansiell tillgång ska värderas till verkligt värde via resultaträkningen, om villkoren för redovisning till upplupet anskaffningsvärde eller till verk-ligt värde via övrigt totalresultat inte är uppfyllda. Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel kategoriseras alltid till verkligt värde via resultaträkningen, liksom finansiella tillgångar som förvaltas och utvär-deras baserat på verkliga värden.

Värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen består i huvudsak av derivat.

Finansiella skulder – klassificering och värderingKoncernens finansiella skulder klassificeras i kategorierna;

• verkligt värde via resultaträkningen• upplupet anskaffningsvärde.



50 NOTER

Derivat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga skulder klassificeras inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Posterna redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och even-tuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med effektivräntemetoden.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skyldigheten att erlägga ersättning för instrumentet har löpt ut eller överförts och koncer-nen har frigjorts från alla risker och skyldigheter som är förknippade med den finansiella skulden.

Förväntade kreditförluster och nedskrivningarDe nya reglerna för nedskrivning har medfört att modellen baserad på inträffade kreditförluster ersatts med en modell baserad på förväntade kreditförluster. I linje med införandet av IFRS 9 1 januari 2018 beräknas nu koncernens kreditförluster baserat på historisk riskdata. Den förväntade kreditförlusten i en framtida period erhålls genom att multiplicera nuvärdet av exponeringen vid fallissemang (EAD) med sannolikheten för fallisse-mang (PD) och med förlusten vid fallissemang (LGD).

De tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas delas in i tre steg, beroende på graden av kreditförsämring.

Steg 1 - Omfattar tillgångar där är det inte har inträffat någon väsentlig ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället. I detta steg reserveras ett belopp motsvarande den förlust som förväntas inträffa inom tolv månader.

Steg 2 - Omfattar tillgångar där det har inträffat en väsentlig ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället.

Steg 3 - Omfattar fallerade tillgångar samt köpta förfallna fordringar.

I steg 2 och 3 reserveras ett belopp motsvarade den förlust som förvän-tas inträffa under tillgångens hela återstående löptid.

Tillgångar i steg 3 prövas för nedskrivning på både individuell och gruppnivå i de fall det är homogena grupper. Denna prövning genomförs kontinuerligt av kreditansvariga i koncernen. Nedskrivningsprövning görs i den mån det finns objektiva omständigheter som tyder på att en fordrans återvinningsvärde understiger dess bokförda värde. Sådana objektiva belägg kan exempelvis beroende på omständigheterna, vara försenad eller utebliven betalning, konkurs, ändrad kreditrating eller nedgång i säkerheternas marknadsvärde. Redovisad kreditförlust reducerar fordrans bokförda värde i balansräkningen, antingen direkt (konstaterad förlust) eller genom ett avsättningskonto för kreditförluster (förväntad förlust). Kreditförluster kan avse hela eller delar av fordringar och redovisas då det inte finns någon realistisk möjlighet till återvinning.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserve-ringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna som förväntas inträffa inom 12 månader representerar den del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid som beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen.

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är fallerade).

Koncernen bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell avtals nivå. Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponeringsrisk för fallisse-mang. Metoden utgår från bankens system för klassificering av kreditrisk.

Skalan av riskklasser går från 1 till 9 (där 9 indikerar den sämsta risk-klassen). Beroende på vilken initial riskklass som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på denna riskskala mot en högre riskklass för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt.

När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så be-traktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk.

Om den interna riskklassen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med riskklass vid initial redovisning, kommer krediten att åter-föras från steg 2 till steg 1.

Fallerade lån

Liksom enligt tidigare principer kommer förlustreserv redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara fallerade utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser:

a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga

skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga.

d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.

Värdering av förväntade kreditförluster

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsent-ligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk, även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som banken är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 5 år.

Presentation av kreditförluster i balansräkningenFör finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en avsättning inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instru-ment består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar banken reserven för kreditför-luster separat för lånet och låneåtagandet.

En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. I resultaträkningen presenteras kreditförluster och bortskrivningar som kreditförluster. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditför-luster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.

Redovisning av konstaterade kreditförlusterLånefordringar som klassificerats som kreditförsämrade skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs,

51NOTER


skuldsanering fastställts, ackordsförslag antagits, fordran eftergivits på an-nat sätt eller när Kronofogdemyndighet eller bankens ombud (inkassoför-etag) redovisar att utmätningsbara tillgångar saknas.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balans-räkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.

befarade kreditförluster enligt IAS 39 till och med december 2017Riskreserveringsprinciper utgår från huvudregeln att kreditengage-mang till företagskunder värderas individuellt, undantaget de allra minsta företags krediterna som värderas gruppvis, medan krediter till konsumenter reserveras utifrån ett kollektivt synsätt efter det att säker-heter för enskilds engagemang har beaktats.

Förvärvade förfallna fordringsportföljerFörvärvade förfallna fordringar klassificeras till upplupet anskaffningsvärde under IFRS 9. Fordringarna som saknar underliggande säkerhet köps till ett pris som understiger det nominella värdet på fordran. Fordringarna inkluderas i balansposten ”Utlåning till allmänheten” och ligger i steg 3 av kreditrisk enligt IFRS 9-klassificeringen. Intäkter från förfallna fordringar tas i den period då intäkterna erhålls. Kassaflödet från fordringarna utgörs av kapital, dröjsmålsränta, påminnelseavgifter, samt arvoden upparbetade i in-kassoprocessen. Fordringsportföljerna redovisas till upplupet anskaffnings-värde enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan fastställs vid förvärvs-tidpunkten utifrån en beräkning av prognosticerade framtida kassaflöden i förhållande till anskaffningsvärdet och speglar osäkerheten i fordringarna. Prognos för framtida kassaflöden görs och följs upp på portföljnivå.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS39 till och med december 2017Ett finansiellt instrument definieras som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och samtidigt en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos motparten. Koncernen klassifice-rar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades för. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Affärsredovisning tillämpas vid redovisning av derivat och noterade värdepapper samt avistatransaktioner. En tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen under övriga skulder eller övriga tillgångar mellan affärsdag och likviddag. Övriga finansiella instrument redovisas i balansräkningen på likviddagen. Tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden har upphört eller över-förts till annan part och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder och ingår i rubrikerna Skulder till kreditinstitut, Inlåning från allmänheten, Övriga skulder, del av Upplupna kostnader samt Efterställda skulder. Skulder till kreditinstitut, Leverantörsskulder och Inlåning från allmän heten redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader Posterna redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med effektivräntemetoden. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skyldigheten att erlägga ersättning för instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har frigjorts från alla risker och skyldigheter som är förknippade med den finansiella skulden.

(A) FINANSIELLA TILLgÅNgAR väRDERADE TILL vERKLIgT väRDE vIA RESULTATRäKNINgENAlla derivat anses vara införskaffade för handelsändamål och klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen. Obligationer och andra ränte-bärande värdepapper förvärvade från och med 1 januari 2015 redovisas även de till verkligt värde via resultaträkningen. Vinster eller förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i den period de uppstår och ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Derivat, obligationer och andra räntebärande värdepapper värderas baserat på

marknadsnoteringar på balansdagen. Förvärvade förfallna kreditport-följer värderas utifrån förväntade framtida kassaflöden diskonterade till nuvärde vid varje rapportperiod.

(b) LÅNEFORDRINgAR OCH KUNDFORDRINgARLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som har fast-ställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Förvärvade portföljer med förfallna krediter som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår också i denna kategori.

(C) FINANSIELLA TILLgÅNgAR SOM KAN SäLJASFinansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som identifierats som att de kan säljas eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. Marginalen Bank klassificerar obligationer och andra räntebärande vär-depapper förvärvade till och med 31 december 2014 till denna kategori. Avkastningen redovisas under rubriken Ränteintäkter. Avseende aktier och andelar som ej har ett tillförlitligt värde som kan fastställas används anskaffningsvärdet inklusive eventuella nedskrivningar och även dessa klassificeras i denna kategori.

2.11 DerivatinstrumentFörändringar i verkligt värde för derivatinstrument redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Upplysning om derivatens bruttoresultat samt om realiseringen inne-burit ett positivt eller negativt marknadsvärde har angetts i not 18 Derivat.

2.12 Utlåning till kreditinstitutI utlåning till kreditinstitut ingår banktillgodohavanden och utlåning till andra kreditinstitut.

2.13 Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos kreditinstitut med undantag för spärrade medel. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående, se not 21 Utlåning till kreditinstitut.

2.14 Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att utnyttjas för sitt ändamål. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner-na som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till-godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Avskrivningar på materiella tillgångar görs linjärt för inventarier för eget bruk ner till det beräknade restvärde över nyttjandeperioden. Avskrivning sker över beräknad nyttjandeperiod från och med anskaff-ningstidpunkten, 3 år för datorutrustning och 5-10 år för inventarier. Materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balans-dag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs därtill omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Med återvinningsvär-det avses det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. En beräkning av återvinningsvärde sker så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida eko-nomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.

2.15 Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarImmateriella tillgångar har en bestämbar nyttjandeperiod och redo-visas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.



52 NOTER

Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod på 5 år.

I immateriella tillgångar ingår egenutveckling av programvara. Utgifter för underhåll av programvaran kostnadsförs när de uppstår.

Utvecklingsutgifter som är direkt hänförliga till utveckling och testning av programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen redovisas somimmateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den kan användas,

• företagets avsikt är att färdigställa programvaran och att använda eller sälja den,

• det finns förutsättningar att använda eller sälja programvaran,• det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomis-

ka fördelar,• adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja

utvecklingen och för att använda eller sälja programvaran finns tillgängliga, och

• de utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingskostnader, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnads-förs när de uppstår. Utvecklings kostnader som tidigare kostnadsförts redovisas inte som tillgång i efterföljande period.

2.16 Nedskrivningar av icke finansiella tillgångarTillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, såsom exempelvis goodwill, eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivnings-behov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart.

En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisa-de värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kas-saflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

2.17 SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas direkt mot eget kapital eller i övrigt totalresultat, varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital respektive övrigt totalresultat.

Aktuell skattAktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som gäller per balansdagen. Här ingår även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Skatteeffekt på koncernbidrag till koncernens moderbolagKoncernbidrag redovisas som huvudregel direkt mot balanserade vinstmedel. Härvid beaktas skatteeffekten på koncernbidraget genom att hänsyn tas till påverkan på aktuell inkomstskatt.

2.18 LeasingLeasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från

lease givaren till leasetagaren. Operationella leasing är de kontrakt är de som inte betraktas som finansiella. Samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasetagare är operationella leasingavtal. Kostnader för operationell leasing redovisas så att leasingavgiften kostnadsförs löpande jämt över leasingperioden. Alla koncernens leasingavtal där koncernen är leasegivare har bedömts vara finansiella leasingavtal och redovisas som utlåning. Erhållna betalningar allokeras och redovisas som amortering på fordran respektive som leasingintäkt. Leasingintäkten fördelas så att en jämn förräntning erhålls på under varje periods redovi-sade nettoinvestering. Amorteringen görs enligt annuitetsmetoden och kontraktens löptid är generellt 36 alternativt 60 månader.

2.19 UtdelningarUtdelning till aktieägare redovisas som skuld i bolagets finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av bolagets aktieägare.

2.20 AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händel-se, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

2.21 KassaflödesanalysKassaflödesanalys är upprättad enligt indirekt metod. Likvida medel redovisas i balansräkningen under posterna Kassa och Utlåning till kreditinstitut.

2.22 EventualförpliktelserEn eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

2.23 Aktier i dotterbolagAndelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

2.24 Moderbolagets redovisningsprinciperModerbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finans inspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredo-visningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredo-visningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär att moderbolaget, med undantag för vad som anges nedan, har tillämpat samma redovisningsprinciper som koncernen.

Transaktionskostnader vid rörelseförvärvModerbolaget tillämpar undantag enligt RFR 2 gällande transaktions-kostnader vid rörelseförvärv. Dessa aktiveras som del av anskaffnings-värdet för rörelseförvärvet.

Koncernbidrag och aktieägartillskottRedovisningen av koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med de principer som RFR 2 anger, såväl i juridiska enheter som i koncernen. Koncernbidrag (inklusive dess skatteeffekt) och aktieägar-tillskott till moderbolaget redovisas direkt mot eget kapital. Erhållna koncernbidrag jämnställs och redovisas som utdelning från dotterbolag.

53NOTER


NOT 3 Riskhantering

Allmänt om finansiella risker och andra riskerI koncernens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker och likviditetsrisker samt andra risker såsom strategiska risker och operationella risker. I syfte att begränsa och kont-rollera risktagandet i verksamheten har företagets styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i företaget, fastställt policyer och instruktioner för verksamheten.

Målsättning för kapitalbasMarginalen Banks mål avseende kapitalstrukturen är att upprätthålla finansiell stabilitet för att trygga Marginalen Banks förmåga att fortsätta utveckla sin verksamhet och att ha en tillräcklig buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Marginalen Bank förändra upplåningsstrukturen eller förändra eget kapital genom att emittera nya aktier, uppta aktieägartillskott, ställa ut förlagslån, förändra den utdelning som betalas till aktieägarna eller återbetala kapital till aktieägarna.

Kapitalkrav PELARE 1Marginalen Bank beräknar kapitalkraven i Pelare I enligt Schablon meto-den för Kreditrisk och Marknadsrisk samt Basmetoden för Operativ risk.

PELARE 2I Marginalen Banks interna kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) utvärderas kapitalkravet inom Pelare 2 i linje med de regulatoriska riktlin-jerna. Dessutom valideras resultatet från stressade scenarier med kapi-talkravet i Pelare I avseende kreditrisk, marknadsrisk (valutakursrisk) och operativ risk. IKLU:n fastställs av styrelsen och bygger på verksamhetens treåriga prog noser avseende Marginalen Banks samt den konsoliderade situationens finansiella utveckling.

buffertkravMarginalen omfattas av kraven på Kontracyklisk buffert och Kapitalkonserveringsbuffert och håller kapital för dessa.

KapitalplaneringUnderlag från den löpande riskhanteringen samt affärsplaneringen ligger till grund för den interna kapital- och likviditetsutvärderingen. Ansvaret för den interna kapital- och likviditetsutvärderingen ligger hos styrelsen. I utvärderingen ingår en riskbedömning i vilken Marginalen Bank och den konsoliderade situationens risker ana lyseras och sedan stresstestas i olika scenarioanalyser. Det är re sultatet av riskbedömningen som ligger till grund för kapitalplaneringen

Kapitaltäckning Marginalen Banks kapitaltäckning framgår av not 32 Kapitaltäckning.

Riskstrategier och processer för hantering av riskStyrelsen har fastställt Marginalen Bank-koncernens riskaptit och riskstra-tegier i Riskpolicyn. Strategierna innebär att inom ramen för riskaptiten fastställa risklimiter/risktoleransnivåer för relevanta nyckeltal att utgöra indikatorer för begränsningar i den risk som koncernen får exponeras mot. Dessa limiter följs upp med ett trafikljussystem där grönt visar att risken väl ligger inom fastställd riskaptit, gult visar att risken kräver förhöjd bevakning/monitorering och/eller åtgärder samt rött indikerar behov av åtgärder för att reducera risken. Processen innebär att ansvarig funktion inom första linjen löpande följer upp indikatorn och rapporterar resultatet till funktionen för Riskkontroll. Funktionen för Riskkontroll sammanställer mätresultaten och bedömer de eventuella åtgärder som första linjen vidtar för att säkerställa att riskaptiten upprätthålls.

Vidare specificeras risktoleransnivåer avseende finansiella risker i finanspolicy, placeringspolicy samt avseende kreditrisker i kreditpolicy. I riskpolicyn beskrivs riskstrategin samt generella krav på riskhantering.

Riskorganisation och styrningStyrelsen ansvarar för att sätta tydliga mål beträffande långsiktig riskap tit, risktolerans, sammansättning och hantering avseende verksamhetens risker.

Styrelsens instruktioner avseende styrning och intern kontroll är grundläggande för verksamhetsstyrning och god intern kontroll. Tillsammans med koncernens affärsplaner lägger regelverket grunden för hur styrelsen bedömer och utvecklar bolagets verksamhet.

Koncernen har en funktion för Internrevision samt en Revisions-, Risk- och Compliancekommitté som bereder direkt till styrelsen.

Direkt underställd verkställande direktören finns en riskchef med ansvar för att bedöma och säkerställa effektivitet och ända målsenlighet i koncernens ramverk för riskhantering samt kritiskt granska och ifråga-sätta beslut som påverkar koncernens riskexponeringar. Direkt under-ställd riskchefen finns funktionen för Riskkontroll som har till uppgift att kontrollera och säkerställa att verksamheten identifierar, värderar och hanterar dess risker samt följer upp och analyserar verksamheten.

Direkt underställd verkställande direktören finns funktionen för Regelefterlevnad som bevakar att förändringar i externa regelverk imple-menteras, att verksamheten löpande utbildas och kontrollerar att policys och instruktioner följs. Rapportering av risker sker löpande till både ledning och styrelse. För den löpande hanteringen, identifieringen och kontrollen av risker använder sig Marginalen Bank av ett kvalitets- och ledningssystem som är certifierat enligt ISO 9001:2015 standarden.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Marginalen Bank-koncernens kreditexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvar till olika kreditinstanser. I enlighet med artikel 18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Marginalen Bank- koncernens kreditgivningsverksamhet. Styrelsen har i särskilda instruktioner delegerat ansvar och mandat till olika kreditinstanser. Kreditprövning och kreditrisk-hantering utgår från individuell prövning av motpartens betalningsför-måga och värdet på ställda säkerheter. Kreditengagemang omprövas och beslutas minst årligen. För att säkerställa styrning och hantering av kredit-risken tillämpas riskklassificering. Riskklassificering innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risk för obestånd (rating av be-talningsförmågan hos motparten) samt risken för förlust vid ett eventuellt obestånd (bedömt värde på erhållen säkerhet).

Riskhanteringen inom koncernen sker i tre försvarslinjer: Första för-svarslinjen utgörs av verksamhetsfunktionerna som utför riskhanteringen inom sitt område. Andra försvarslinjen utgörs av de oberoende funktio-nerna för Riskkontroll och Regelefterlevnad. Tredje försvarslinjen utgörs av en oberoende funktion för Internrevision som är direkt underställd styrelsen. Funktionen utför regelbundet revison av kontroll- och lednings-funktioner. En utförlig beskrivning av Marginalen Banks riskhantering och riskexponeringar presenteras nedan.

Riskexponering i Marginalen bank och koncernenDe väsentliga risker som Marginalen Bank och koncernen har identifierat som relevanta för sin verksam het är kredit- och motpartsrisk, marknads-risk, likviditets risk och operativ risk.

Kredit- och motpartsriskMed kreditrisk avses risken att motparten inte fullgör sina betalnings-förpliktelser mot Banken. Kreditrisk definieras som risken för förlust på grund av att motparten/kunden inte kan erlägga räntebetalningar eller amorteringar eller i övrigt fullfölja avtalet. Kreditrisk uppstår även vid värdeförändringar av ställda säkerheter. I kreditrisk ingår även koncen-trationsrisk. Med koncentrationsrisk avser den ökning av kreditrisk som uppstår vid stora exponeringar mot enskilda motparter, branscher eller regioner. Kreditrisk utgör Bankens största risk.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Bankens kreditverksamhet. Styrelsen har i särskild instruktion delegerat ansvaret för kreditbeslut enligt särskild beslutsordning. Kreditchef Bank rapporterar regelbundet till styrelse och VD.

Bankens ska vid var tid bedriva sund kreditverksamhet i enlighet med god kreditgivningssed. Den grundläggande principen för Bankens kreditverksamhet är att kredit endast får beviljas om låntagaren på


54 NOTER

Kreditriskexponering för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften i koncernen

Mkr Steg 1 Steg 2

Steg 3 (ej köpta eller utgivna kredit-

försämrade)

Steg 3 (köpta eller utgivna kredit-

försämrade) Totalt

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 0,0 0,0 0,0 1 117,7

Låg risk 1 117,7 0,0 0,0 0,0 1 117,7

Förlustreservering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totalt redovisat värde 1 117,7 0,0 0,0 0,0 1 117,7

belåningsbara statsskuldförbindelser m m 1 993,2 0,0 0,0 0,0 1 993,2

Låg risk 1 993,2 0,0 0,0 0,0 1 993,2



Utlåning till kreditinstitut 278,8 0,0 0,0 0,0 278,8

Låg risk 278,8 0,0 0,0 0,0 278,8


Totalt redovisat värde 278,8 0,0 0,0 0,0 278,8

Utlåning till allmänheten 11 792,8 1 482,5 2 183,8 3 052,7 18 511,9

Riskklass 1 7 482,0 27,4 0,0 0,0 7 509,4

Riskklass 2 3 015,6 18,6 0,0 0,0 3 034,1

Riskklass 3 727,0 311,9 0,0 0,0 1 038,9

Riskklass 4 386,1 385,3 0,0 0,0 771,4

Riskklass 5 97,1 249,9 0,0 0,0 347,0

Riskklass 6 30,9 165,0 0,0 0,0 195,9

Riskklass 7 46,6 313,4 0,0 0,0 360,0

Fallissemang 0,0 0,0 2 183,8 3 052,7 5 236,5

Rating ej tillgänglig 7,4 11,1 0,0 0,0 18,6

Förlustreservering -119,2 -132,7 -811,3 0,0 -1 063,1

Totalt redovisat värde 11 673,6 1 349,8 1 372,5 3 052,7 17 448,6

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 101,5 0,0 0,0 0,0 101,5

Låg risk 101,5 0,0 0,0 0,0 101,5



övriga finansiella tillgångar 314,6 0,0 0,0 0,0 314,6

Låg risk 314,6 0,0 0,0 0,0 314,6



Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat 15 598,6 1 482,5 2 183,8 3 052,7 22 317,7

Totalt förlustreservering -119,2 -132,7 -811,3 0,0 -1 063,1

Totalt, redovisat värde 15 479,4 1 349,8 1 372,5 3 052,7 21 254,4

Finansiella garantier och låneåtaganden 829,6

Låg risk 829,6

Förlustreservering -1,1

Totalt finansiella garantier och låneåtaganden 828,5

goda grunder kan förväntas fullgöra sina förpliktelser gentemot Banken. Kreditbeslut och attestering ska alltid ske i dualitet, dvs av minst två per-soner. För mindre krediter kan beslut fattas av en person med stöd av en bedömningsmall. För vissa produkter kan automatiserade systemgene-rerade beslut tillämpas. En förutsättning för systemgenererade beslut är att modellen beslutats enligt dualitetsprincipen. Banken ska sträva efter att ha en väl diversifierad kreditportfölj med god kreditkvalitet. All kredit-givning utgår ifrån låntagarens/låntagarnas återbetalningsförmåga.

Ställande av säkerheter är den vanligaste metoden för riskbegräns-ning, och säkerheter begärs alltid, när det är rimligt och möjligt, i syfte för att minimera risken för kreditförlust. För mer utförlig information hänvisas till stycke Säkerheter i denna not.

Förutom kreditriskbedömning i samband med ny eller förändrad exponering gentemot kund görs även för större företagsengagemang en årsföredragning, vilket är en viktig del i den löpande kreditanalysen. Systemet för klassificering av risk innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för fallis semang. Kreditrisker och deras klassificering beskrivs nedan i avsnitt Riskklassificeringssystemet.

Bankens rutiner för övervakning av förfallna fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

55NOTER


Kreditriskexponering för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften i moderbolaget

Mkr Steg 1 Steg 2

Steg 3 (ej köpta eller utgivna kredit-

försämrade)

Steg 3 (köpta eller utgivna kredit-

försämrade) Totalt

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 0,0 0,0 0,0 1 117,7

Låg risk 1 117,7 0,0 0,0 0,0 1 117,7



belåningsbara statsskuldförbindelser m m 1 993,2 0,0 0,0 0,0 1 993,2

Låg risk 1 993,2 0,0 0,0 0,0 1 993,2




Låg risk 230,5 0,0 0,0 0,0 230,5



Utlåning till allmänheten 13 210,8 1 482,5 2 183,8 357,7 17 234,8

Riskklass 1 8 900,0 27,4 0,0 0,0 8 927,4

Riskklass 2 3 015,6 18,6 0,0 0,0 3 034,1

Riskklass 3 727,0 311,9 0,0 0,0 1 038,9

Riskklass 4 386,1 385,3 0,0 0,0 771,4

Riskklass 5 97,1 249,9 0,0 0,0 347,0

Riskklass 6 30,9 165,0 0,0 0,0 195,9

Riskklass 7 46,6 313,4 0,0 0,0 360,0

Fallissemang 0,0 0,0 2 183,8 357,7 2 541,5

Rating ej tillgänglig 7,4 11,1 0,0 0,0 18,6

Förlustreservering -119,2 -132,7 -811,3 0,0 -1 063,1

Totalt redovisat värde 13 091,6 1 349,8 1 372,5 357,7 16 171,5


Låg risk 101,6 0,0 0,0 0,0 101,6



övriga finansiella tillgångar 491,7 0,0 0,0 0,0 491,7

Låg risk 491,7 0,0 0,0 0,0 491,7



Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat 17 145,4 1 482,5 2 183,8 357,7 21 169,4

Totalt förlustreservering -119,2 -132,7 -811,3 0,0 -1 063,1

Totalt, redovisat värde 17 026,2 1 349,8 1 372,5 357,7 20 106,1

Finansiella garantier och låneåtaganden 829,6

Låg risk 829,6

Förlustreservering -1,1

Totalt finansiella garantier och låneåtaganden 828,5

SäkerheterBanken lämnar i huvudsak krediter utan säkerhet. För övrig utlåning kan banken ställa krav på kredittagaren att ställa säkerhet. I de fall säkerhet ställs begränsas kreditrisken och minskar bankens kreditförluster i händelse av att kredittagaren får betalningsproblem och därmed inte kan fullfölja sitt avtal med banken.

Banken använder sig av säkerheter så som pantsättning av bostäder,

fastigheter, företagsinteckningar och objektssäkerheter. Säkerheternas värde skall alltid baseras på marknadsvärde. Marknadsvärde definieras som det mest sannolika priset för tillgången vid en försäljning på en marknad vid ett visst givet tillfälle.

I tabellerna nedan specificeras moderbolagets kreditexponering och värde för dess säkerheter brutto och netto.

I koncernen tillkommer enbart köpta förfallna fodringar.



56 NOTER

Maximal exponering för kreditrisk samt värde av säkerheter för finansiella tillgångar som är föremål för förlustreservering enligt IFRS 9 i moderbolaget. I koncernen tillkommer enbart köpta förfallna fordringar, därför specificeras endast moderbolaget nedan:

Kreditriskexponering brutto och netto, 2018-12-31Kreditrisk-

exponeringFörlust-

reservRedovisat

värdevärde av

säkerheter

Kreditrisk- exponering

m hänsyn till säkerheter

Tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 0,0 1 117,7 0,0 1 117,7

Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 1 993,2 0,0 1 993,2 0,0 1 993,2


Utlåning till allmänheten 17 234,8 -1 063,1 16 171,5 1 364,6 15 177,5

Utlåning mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen (inklusive krediter till stat och kommun) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter (inklusive bostadsrätter) 791,7 -32,3 759,5 775,2 16,6

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter (inklusive bostadsrättsföreningar) 29,3 0,0 29,2 9,3 20,0

Pantbrev i jordbruksfastigheter 1,0 0,0 1,0 0,8 0,2

Pantbrev i andra näringsfastigheter 12,4 -0,3 12,1 7,5 4,9

Företagsinteckning 6,4 -0,1 6,3 5,0 1,4

Övriga (inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning) 16 394,0 -1 030,5 15 363,4 566,9 15 134,5

varav: kreditinstitut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 20 576,1 -1 063,1 19 512,9 1 364,6 18 518,8


Statspapper och andra offentliga organ 101,6 0,0 101,6 0,0 101,6

Låg risk 101,6 0,0 101,6 0,0 101,6

Summa 101,6 0,0 101,6 0,0 101,6

Varav kreditförsämrade på rapportdagen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga tillgångar 491,7 0,0 491,7 0,0 491,7

Åtaganden 829,6 -1,1 828,5 0,0 828,5

varav Utställda lånelöften 143,8 -1,1 142,7 0,0 142,7

Utställda finansiella garantier 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 1 321,3 -1,1 1 320,2 0,0 1 320,2

Total kreditriskexponering 21 999,0 -1 064,2 20 934,6 1 364,6 19 940,6

Nedan tabell visar kreditexponering enligt IAS 39 för 2017-12-31 uppdelat per säkerhet som det var redovisat i Årsredovisning 2017.

Kreditriskexponering brutto och netto, samt värde av säkerheter i Utlåning till Allmänhet IAS 39, 2017-12-31

Utlåning till allmänheten

Nominellt belopp kapitalfordringar 15 855,7

Reservering för befarade kreditförluster -758,2

bokfört värde av kapitalfordringar 15 097,5

Utlåning mot säkerhet av:

Bostadsfastigheter inkl. bostadsrätter 709,3

Andra fastigheter 37,5

Borgen 10,7

Avbetalningsfordringar 44,6

Fakturafordringar 0,0

Leasingobjekt 941,3

Övrigt 48,8

Summa 1 792,2

RiskklassificeringssystemetBankens riskklassificeringssystem klassificerar krediterna i olika risk-klasser beroende på risken för fallis semang. Koncernen har utvecklat en egen riskklassningsmodell för privatpersoner som används för riskbedömning vid nyutlåning. Vid nyutlåning till företagskunder används främst en kreditrating från ett externt kreditupplysningsföretag Riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom ett år.

Kundernas riskklassindelning utvärderas löpande. Den Interna modellen bygger på statistiska metoder, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt information om motparter som fallerat. För de produkter där statistiska metoder inte är tillämpliga används Information från ett externt kreditupplysningsföretag. För Utlåning till allmänheten uttrycks riskklasser på en skala med 9 klasser, där 1 representerar lägst risk och 7 representerar högst risk, i riskklass 8 hamnar kontrakt som saknar score och i riskklass 9 hamnar fallerade kontrakt. Övrig kreditexponering i balansräkningen definieras som låg risk.

KreditriskkoncentrationerKoncernens utlåning återfinns i Sverige, Norge och Finland. Koncentrationsrisken uppstår främst utifrån stora exponeringar i enskilda produktgrupper och/eller branscher.

Koncernen mäter och följer exponeringar mot större enskilda motparter. Särskilda limiter tillämpas för att begränsa den maximala kreditexponeringen mot enskilda motparter som ett komplement till

57NOTER


kreditriskbedömningen. Om en koncentration i kreditportföljen avseende enskilda produktgrupper, branscher eller motpart kan antas utgöra en förhöjd risk, följs denna koncentration upp. Koncentrationsrisker fångas upp i bankens beräkning av ekonomiskt kapital för kreditrisker och i de stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen.

KundkoncentrationMarginalen Bank-koncernen har en god spridning av risken i sin ut-låningsportfölj. Totalt har koncernen 9 st kreditengagemang (exklusive exponeringar inom den konsoliderade situationen och institutsexpone-ringar) som överstiger 1 procent av kapitalbasen. Dessa utgör tillsam-mans 4,0 procent (4,0 procent) av den totala utlåningen.

Förfallna och nedskrivna fordringarFordringar anses förfallna när betalningar inte sker tidsmässigt enligt avtal. Nivån på reservering eller nedskrivning fastställs utifrån bedöm-ning av kundens framtida betalningsförmåga samt värdet på aktuella säkerheter.

Beräkning av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9

IFRS 9 trädde i kraft den 1 januari 2018 som medförde nya regler för beräkning av reserv för förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Beräkningen av förväntade kreditförluster görs på avtalsnivå. Genom att göra en rad antaganden och använda historisk data om motpartens egenskaper så delas avtalen in i respektive riskklass som styr reservens storlek och omfattning.

Banken tillämpar en modellbaserad beräkning för majoriteten av avtal främst för steg 1 och 2. I modellen använder man sig av historisk, aktuell och framåtblickande information. De historiska uppgifterna ger underlag och kvantifierar modellens parametrar. Aktuella balanser används som input för beräkningen samt hänsyn tas till makroekonomiska parametrar i en begränsad utsträckning.

För att genomföra beräkningar för förväntade kreditförluster (Expected Credit Lossess, ECL) tar Banken fram ett antal parametrar. Dessa är sanno-likhet för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD) samt förväntad löptid för avtalet. Den förväntade kreditförlusten i en framtida period räknas ut genom att multiplicera nuvärdet av exponeringen vid fallissemang (EAD) med sannolikheten för fallissemang (PD) och med förlust vid fallissemang (LGD).

Beräkningen byggs på statistiska modeller som anpassade för respek-tive segment i bankens portfölj. Med segmenten här menas riskmässigt likartade exponeringar där riksparametrarna kan skattas baserat på en gemensam uppsättning riskfaktorer. Modellen innehåller även bestämda definitioner av betydande ökning av kreditrisk som styr hur avtalen för-flyttar sig mellan stegen. Förändringen av kreditrisk mäts på individuell avtalsnivå så långt där är möjligt. Vid varje rapporteringstillfälle bedöms samtliga avtal utifrån om det har skett en betydande ökning av kredit-risken sedan första redovisningstillfället (avtalets ingående). Detta styr sedan om avtalet får en ECL beräknad på 12 månader (Steg 1) eller för avtalets hela återstående löptid (Steg 2).

Den kvantitativa indikator som i första hand används för att bedöma förändring i kreditrisken är den relativa förändringen mellan avtalets ursprungliga risk och avtalets risk vid rapporteringstillfället. Det huvud-sakliga kriteriet för att ett avtal bedöms ha fått en betydande ökning av kreditrisk, avtalet flyttats till Steg 2, enligt modellen är att PD vid rapporteringstillfället har ökat med två riskklasser. Därutöver finns det andra kvalitativa faktorer som enligt bankens bedömning medför en betydande ökning i kreditrisk där motparten är 30-89 dagar försenad

med betalning, ” backstop” som standarden rekommenderar. Om avtalet klassificeras som förhöjd kreditrisk redovisas reserven för förväntade kreditförluster för hela återstående löptiden. Modellen tillåter även en omvänd process där avtalet kan flyttas tillbaka till Steg 1 om det inte längre föreligger en betydande försämring i kreditrisk sedan första redovisningstillfället.

Steg 3 består av fordringar som varit förfallna i mer än 90 dagar. Den förväntade kreditförlusten beräknas som förväntad nedskrivning efter förväntad återvinning över fordrans resterande livstid. För definitionen av förfallna och nedskrivna fordringar se ovan i samma avsnitt.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för 12 månader och PD för återstående löptid motsvarar sannolik-heten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens hela återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt fram-tida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk. PD-modellerna är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till ex-empel produktgrupp. De används för att härleda 12 månaders PD och PD för återstående löptid. Intern riskklassificering ger indata till PD-modeller som baseras på IFRS 9. Historisk information för fallissemang används för att skapa terminsstrukturer för PD på balansdagen, vilka sedan justeras för att härleda framåtriktade PD.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD motsvarar de beräknade kreditförluster som väntas vid fallissemang med hänsyn tagen till förväntat värde av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske och pengars tidsvärde. Vid beräkning av LGD är säkerhetstyp, säkerhetsvärde och avtalsinformation ett minimikrav. LGD-beräkningarna baseras på historisk information av förlustdata i homogena delsegment av den totala kreditportföljen.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Bankens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Förväntad löptid

Banken beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid är den förväntade beteendemässiga löptiden, vilken uppskattas genom produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 5 år.

Förvärvade förfallna kreditportföljer värderas till diskonterade framtida förväntade kassaflöden. Kreditrisk återfinns i att det framtida kassaflödet inte uppgår till förväntad nivå. En känslighetsanalys har gjorts nedan avseende effekten av förändringar i det framtida kassaflödet.



58 NOTER

MarknadsriskMarknadsrisk är risken för förluster till följd av föränd ringar i räntor samt valuta- och aktiekurser eller andra kursrelaterade instrument. Koncernen har inte någon tradingverksamhet och är endast exponerad mot begrän-sad aktiekursrisk. Koncernens kapitalrisk, risken för förlust av placerat nominellt kapital, är mycket begränsad då placeringar nästan uteslutande sker i räntebärande instrument med kort löptid och låg motpartsrisk.

Genom att rutinmässigt fastställa samtliga exponeringar kan netto-positioner avseende såväl ränta som valutor kontrolleras och minimeras. Beskrivning av faktiska risker återfinns i känslighets analysen nedan avseende räntor samt valutakursförändringar.

RänteriskRänterisk definieras som risken för att bolagets nuvarande och framtida räntenetto försämras på grund av en ogynnsam förändring i marknads-räntan. Ränterisken uppstår när räntevillkor inte kan ändras samtidigt avseende tillgångar och finansiering. Koncernen har en låg ränterisk då majoriteten av både utlåning och inlåning sker med korta räntebindnings-tider. Koncernens ränterisk påverkas även av innehaven av portföljer med icke reglerade fordringar. Uppföljning och beräkning av ränterisken sker löpande. Nedan beskrivs de uppskattade effekterna på resultatet före skatt och eget kapital av förändringar i erbjudna räntevillkor.

Beräkningarna förutsätter att alla andra faktorer som kan påverka koncernen är oförändrade. Detta ska inte ses som att just dessa variabler är mer eller mindre sannolika att förändras utan som en beskrivning av den effekt som risken för denna variabelförändring kan ha.

Marknads- och ränterisk för in- och utlåning:Risker i inlåning från allmänheten

Förändring 2018 2017

Inlåningsräntan förändras Resultat före skatt + 1%-enhet -180,2 -119,3

- 1%-enhet 146,6 119,3

Eget kapital + 1%-enhet -140,5 -93,1

- 1%-enhet 114,4 93,1Risker i utlåning till allmänheten

Variabel Förändring 2018 2017

Utlåningsräntan förändras Resultat före skatt + 1%-enhet 182,8 133,0

- 1%-enhet -182,8 -133,0

Eget kapital + 1%-enhet 142,6 103,7

- 1%-enhet -142,6 -103,7Risker i utlåning till kreditinstitut

Variabel Förändring 2018 2017

Utlåningsräntan förändras Resultat före skatt + 1%-enhet 2,8 1,3

- 1%-enhet -2,8 -1,3

Eget kapital + 1%-enhet 2,2 1,0

- 1%-enhet -2,2 -1,0

valutakursriskValutakursrisk definieras som risken för att bolaget drabbas av förluster på grund av ogynnsamma valutakursförändringar. Som huvudregel gäller att ränterisken ska kunna kontrolleras och att valutakursrisken ska mini-meras genom säkring med derivatinstrument.

Valutakursrisk innebär vidare att risken för att bedömt verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument, varierar på grund av förändringar i valutakurser. Bolaget utsätts för valutakursrisker från Euro (EUR), US dollar (USD), Norsk krona (NOK) och Dansk krona (DKK).

Valutakursrisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter-na. Detta innebär att bolaget är exponerat för omräkningsdifferenser vilka begränsas med valutasäkringsinstrument. Sammanställning över bolagets tillgångar och skulder per valuta visas i not 35 Valutafördelning på balansdagen. Nedan tabell visar transaktionsexponering och omräkningseffekt.

Förvärvade förfallna kreditportföljer värderas till diskonterade framtida förväntade kassaflöden. Kreditrisk återfinns i att det framtida kassaflödet inte uppgår till förväntad nivå. En känslighetsanalys har gjorts nedan avseende effekten av förändringar i det framtida kassaflödet.

KONCERNEN MODERbOLAgET

Variabel Förändring 2018 2018 2017

5% 87,7 14,2 23,5

Kassaflödet i värderingsberäkningen förändras -5% -119,3 -14,5 -23,5

59NOTER



KONCERN MODERbOLAgETVariabel Förändring 2018 2018 2017Valutakursen förändras SEK-EUR Resultat före skatt + 10%-enheter 6,1 7,0 -0,5

- 10%-enheter -6,1 -7,0 0,5

Eget kapital + 10%-enheter 4,8 5,4 -0,4

- 10%-enheter -4,8 -5,4 0,4

Valutakursen förändras SEK-DKK Resultat före skatt + 10%-enheter 0,5 0,5 0,5

- 10%-enheter -0,5 -0,5 -0,5

Eget kapital + 10%-enheter 0,4 0,4 0,4

- 10%-enheter -0,4 -0,4 -0,4

Valutakursen förändras SEK-USD Resultat före skatt + 10%-enheter 0,0 0,0 0,0

- 10%-enheter 0,0 0,0 0,0

Eget kapital + 10%-enheter 0,0 0,0 0,0

- 10%-enheter 0,0 0,0 0,0

Valutakursen förändras SEK-NOK Resultat före skatt + 10%-enheter -0,5 0,5 0,0

- 10%-enheter 0,5 -0,5 0,0

Eget kapital + 10%-enheter -0,4 0,4 0,0

- 10%-enheter 0,4 -0,4 0,0

LikviditetsriskMed likviditetsrisk menas risken att inte kunna fullgöra de betalningar Marginalen Bank-koncernen åtagit sig att göra inom ramen för utlåning och inlåning. Styrelsen i Marginalen Bank har det övergripande ansvaret för hanteringen av koncernens likviditetsrisker. I särskilda instruktioner har styrelsen inom vissa ramar delegerat ansvar till olika funktioner.

Marginalen Bank-koncernen följer löpande upp sin likviditetsposi-tion, samt analyserar likviditetsrisken. Prognoser upprättas för koncer-nens likviditets reserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten. Riskrapportering omfattar både daglig monitorering av likviditetsflöden och riskmått (limiter). Riskmätningssystemen är integrerade med system för transaktionshantering och system för kapitalförvaltning.

Koncernen har hittills huvudsakligen valt att finansiera sig genom in låning från allmänheten i Sverige och i svenska kronor (SEK) och är således inte beroende av någon internationell finansiering.

Riskerna i likviditetsförsörjningen utgörs främst av risken att inte attrahera tillräcklig volym till planerad kostnad. Risken kan uppstå i en situation då nettouttagen är större än önskat eller då ökad inlånings-volym önskas för att kunna finansiera ytterligare utlåning. Ökade nettout-tag kan uppstå till följd av t.ex. priskonkurrens eller negativ ryktessprid-ning, vilket också utgör grund för Marginalen Banks stresstester.

Koncernens beredskapsplaner kan på kort tid förbättra likviditets-situationen genom att minska nyutlåningen eller genomföra en pris höjning på inlåning, vilket förväntas attrahera ny inlåningsvolym. Beredskapsplanen innebär även handlingsalternativ för att skapa likvi di-tet genom försäljningar av tillgångar.

Målet för Marginalen Banks likviditetshantering är att placera likvidi-tetsreserven på ett säkert sätt utan spekulativa inslag. Marginalen Bank delar in likvid iteten i olika kategorier beroende på tillgänglighetsgrad. Likviditeten hanteras av bankens treasuryfunktion.

Tabellen nedan sammanfattar likviditetsreserven per 31 december 2018:

Likviditetsreserv

MODERbOLAgET2018-12-31 2017-12-31

Kassa samt tillgodohavande hos centralbanker

1 117,7 575,3

Tillgodohavande hos andra banker

230,5 249,1

Värdepapper emitterade av stat, centralbank eller multi-nationella utvecklingsbanken

1 811,7 2 063,5

Värdepapper emitterade av kommuner och övriga offent-liga enheter

101,7 102,5

Andras säkerställda obliga-tioner

103,2 397,3

Summa 3 364,7 3 387,4

varav buffert 2 016,6 2 563,3

Marginalen Banks kortsiktiga betalningsberedskap speglas i dess LCR-mått. LCR-måttet är ett mått där likviditetsbufferten ställs i relation till likviditetsutflöden under en stressperiod på 30 kalenderdagar. Per december 2018 uppgick LCR-måttet till 180,2 % (175,6), vilket väl överstiger det kvantitativa kravet om 100%.

Marginalen Banks långsiktiga finansieringsprofil speglas i dess NSFR-mått. NSFR (Net Stable Funding Ratio) - stabil nettofinansieringskvot, ställer en banks tillgängliga stabila finansiering i relation till dess behov av stabil finansiering vid marknads- och finansieringsstress. Per decem-ber 2018 uppgick Marginalen Banks NSFR-mått till 125,1 % (133,0), vilket överstiger det förväntade framtida minimikravet om 100%.


60 NOTER

Finansiella skulderTabellen analyserar de finansiella skulder, inklusive upplupen ränta som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. I tabellen har balansdagens valutakurser och räntenivåer använts för beräkning av framtida kassaflöden. Avseende efterställda skulder har en löptid om 10 år antagits.

Återstående kontraktstid till förfall

Per 31 december 2018Upp till

30 dagar31 dagar

till 1 årMellan

1 och 2 årMellan

2 och 5 år Mer än 5 år

Summaodiskonterat

kassaflöde

Inlåning från allmänheten 5 290,8 6 510,1 4 081,1 1 898,0 239,5 18 019,5

Skulder till kreditinstitut 0,0 0,2 0,2 0,7 64,7 65,8

Övriga skulder 71,1 17,3 68,3 199,7

Derivat 5,4 - - - - 5,4

Efterställda skulder - 69,0 69,0 207,0 1 058,4 1 403,4

Åtaganden 143,8 684,7 - - - 828,4

Summa 5 511,1 7 281,3 4 150,4 2 173,9 1 562,3 20 322,5

Återstående kontraktstid till förfall

Per 31 december 2017Upp till

30 dagar31 dagar

till 1 årMellan

1 och 2 årMellan

2 och 5 år Mer än 5 år

Summaodiskonterat

kassaflöde

Inlåning från allmänheten 7 294,2 7 100,7 1 936,0 708,0 154,1 17 193,1

Övriga skulder 69,4 44,4 18,4 52,7 147,3 332,1

Derivat - - - - - 0,0

Efterställda skulder - 53,4 53,4 160,2 868,5 1 135,6

Åtaganden 205,6 818,8 - - - 1 024,4

Summa 7 569,2 8 017,3 2 007,8 921,0 1 169,9 19 685,2

Operativ riskMed operativ risk menas risken för direkta eller indirekta förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel eller bristfälliga system. Även externa händelser och brister i den legala hanteringen av ärenden (legal risk) omfattas. Huvudsyftet är i första hand att identifiera samtliga operativa risker i syfte att utveckla rutiner och metoder för att förhindra att de ska påverka verksamhetens ekonomiska utfall negativt. Marginalens hantering av operativa risker bygger på en strukturerad riskidentifieringsprocess som genomförs minst årligen på enhetsnivå genom workshops. De identifierade riskerna aggregeras sedan upp på bank- respektive koncernnivå. Till de identifie-rade riskerna kopplas sedan relevanta interna kontroller för att mitigera riskerna.

Inom Banken finns ett kvalitets- och ledningssystem. Ledningssystemet beskriver på ett strukturerat sätt ”vårt arbetssätt” och finns tillgängligt för alla anställda via bankens intranät. Syftet med ledningssystemet är att skapa mekanismer för styrning, kontroll och rapportering. Via ledningssystemet har alla anställda tillgång till koncer-nens styrande dokument, verksamhetsmål, nyckelkontroller, handböcker, processer och rutiner. Målet med ledningssystemet är att säkerställa kvalitet, hållbarhet, kundnytta, riskmedvetande och regelefterlevnad. Marginalen Banks ledningssystem bygger på ISO 9001-kraven om kvalitet och kundnytta, samt del regulatoriska kraven och COSO-principerna för intern kontroll och styrning. Tillgången till detta är en resurs och trygghet för alla anställda inom Marginalen Bank, vilket i sin tur har en riskreducerande verkan.

Strategisk riskStrategisk risk definieras som risk för förlust av nuvarande intäktsström-mar eller missade framtida intäktsmöjligheter på grund av förändrade marknadsförutsättningar genom försämrad konjunktur, ökad konkurrens, affärshämmande lagar, regler eller andra externa faktorer som negativt påverkar bolagets affärsmodell. Strategisk risk omfattar även risken för att externa parter negativt påverkar koncernens varumärke.

Den makroekonomiska utvecklingen i omvärlden påverkas av olika händelser och scenarier. En försämrad konjunktur kan uppstå genom t.ex. en fördjupad ekonomisk kris i eurozonen, ytterligare global inbromsning eller en boprisbubbla. I ett stressat scenario får de makroekonomiska faktorerna olika påverkan på koncernens verksamhet:

Faktor Påverkan

bNP Sjunkande BNP kan medföra en lägre efterfrågan på krediter vilket ger lägre utlåningstillväxt för koncernen.

Arbetslöshet Ökad arbetslöshet kan medföra sämre betalnings-förmåga hos koncernens lånekunder och därmed ökade framtida kreditförluster.

Reporänta Då följsamheten är god mellan in- och utlånings-räntorna bedöms räntenettot vara oförändrat.

KPI Påverkar allmänna kostnadsutvecklingen.

bostadspriser Lägre bostadspriser kan ge ökade reserveringsbehov.

61NOTER


NOT 4 Rörelsesegment

2018, mkr Sverige Norge Finland Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Ränteintäkter 916,9 2,6 23,6 -40,4 902,6

Leasingintäkter 57,9 0,0 0,0 0,0 57,9

Räntekostnader -301,2 -1,0 -12,3 40,4 -274,2

Räntenetto 673,6 1,6 11,3 0,0 686,3

Intäkter från andelar i koncernföretag 69,5 0,0 0,0 -69,5 0,0

Provisionsintäkter 136,1 0,0 28,8 0,0 164,9

Provisionskostnader -47,6 0,0 -41,9 0,0 -89,5

Provisionsnetto 88,5 0,0 -13,1 0,0 75,4

Nettoresultat av finansiella transaktioner 14,1 0,5 62,6 51,7 129,0

Övriga rörelseintäkter 32,9 0,0 0,0 -0,2 32,7

Summa rörelseintäkter 878,6 2,1 60,8 -18,1 923,5

Summa rörelsekostnader före kreditförluster -507,1 -1,9 13,3 0,2 -495,6

Resultat före kreditförluster 371,6 0,2 74,1 -17,8 428,0

Kreditförluster -146,1 0,0 0,0 0,4 -145,7

Rörelseresultat 225,5 0,2 74,1 -17,4 282,3

balansräkning

Utlåning till allmänheten 17 200,1 82,2 547,8 -381,5 17 448,6

Summa tillgångar 21 989,0 91,6 597,8 -1 272,3 21 406,2

Summa skulder 20 443,6 81,4 529,3 -1 368,4 19 686,0

Interna/externa intäkter

Intäkter, externa kunder 768,9 2,1 60,8 0,0 831,8

Intäkter, internt 109,8 0,0 0,0 -18,1 91,7

Summa rörelseintäkter 878,6 2,1 60,8 -18,1 923,5

2017, mkr Sverige Norge Finland Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Ränteintäkter 793,5 0,1 0,0 -12,9 780,8

Leasingintäkter 57,9 0,0 0,0 0,0 57,9

Räntekostnader -310,2 -0,7 -4,6 12,9 -302,6

Räntenetto 541,2 -0,6 -4,6 0,0 536,1

Intäkter från andelar i koncernföretag 52,2 0,0 0,0 -52,2 0,0

Provisionsintäkter 123,9 0,0 20,6 0,0 144,5

Provisionskostnader -16,4 0,0 -27,4 0,0 -43,8

Provisionsnetto 107,5 0,0 -6,8 0,0 100,7

Nettoresultat av finansiella transaktioner 67,3 2,9 53,7 2,2 126,1

Övriga rörelseintäkter 21,8 0,0 0,0 100,8 122,6

Summa rörelseintäkter 789,9 2,3 42,3 50,9 885,4

Summa rörelsekostnader före kreditförluster -461,0 -1,4 5,1 -7,3 -464,6

Resultat före kreditförluster 328,9 0,9 47,4 43,6 420,8

Kreditförluster -46,5 0,0 0,0 0,0 -46,5

Rörelseresultat 282,4 0,9 47,4 43,6 374,3

balansräkning

Utlåning till allmänheten 15 836,4 34,1 293,4 -18,0 16 146,0

Summa tillgångar 20 484,2 41,0 338,6 -743,0 20 120,8

Summa skulder 18 829,2 30,2 300,4 -769,6 18 390,2

Interna/externa intäkter

Intäkter, externa kunder 725,0 2,3 42,3 0,1 769,7

Intäkter, internt 64,9 0,0 0,0 50,8 115,7

Summa rörelseintäkter 789,9 2,3 42,3 50,9 885,4


62 NOTER

Rörelsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentinformationen presenteras utifrån högste verkställande be-slutsfattarens perspektiv och segmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till den verkställande direktören som är identifierad som den högste verkställande beslutsfattaren. Marginalen Bankkoncernens verksamhet presenteras uppdelat på följande segment: Sverige, Norge och Finland, vilket speglar bankens utlåningsportfölj.

Intäkter från avtal med kunderStandarden för Intäkter från avtal med kunder, IFRS 15, tillämpas för olika typer av tjänster som i resultaträkningen huvudsakligen redovisas som Provisionsintäkter, IFRS 15 är även tillämplig på vissa tjänster som åter-finns i posten Övriga intäkter. Övriga intäkter avser dock i allt väsentligt inte intäkter från avtal med kunder. Intäkterna skall redovisas vid den

tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt och banken erhåller sin betalning. Marginalen Banks intäkter är uteslutande identifierade så som avtal om finansiering, finansiella instrument, leasingavtal eller försäk-ringsavtal. Därmed träffas de flesta avtal av IFRS 9 och införandet har därmed inte haft någon väsentlig påverkan. Marginalen Bank intäkter från avtal med kunder redovisas direkt i redovisnings då alla intäkter i all väsentlighet också fullgjort sina prestationsåtagande.För mer info se redovisningsprinciper.

Uppdelning av intäkter kopplade till IFRS 15 Sverige

Tidpunkt för redovisning av intäkter:

Externa inkassoarvoden, intäktsförs direkt. 27,4

Summa 27,4

NOT 5 Räntenetto

KONCERN MODERbOLAg

2018 2017 2018 2017

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 0,0 0,1 0,0 0,1

Utlåning till allmänheten 901,7 748,9 812,3 761,8

Räntebärande värdepapper 0,7 31,6 0,7 31,5

varav obligationer till verkligt värde 0,7 31,6 0,7 31,6

Övriga ränteintäkter 0,2 0,2 0,2 0,2

Summa ränteintäkter 902,6 780,8 813,2 793,6

varav ränteintäkter från koncernföretag 52,8 47,1 83,4 59,9

Genomsnittlig ränta på utlåning till allmänheten, % 5,2 5,4 5,0 5,4

Leasingintäkter 57,9 57,9 57,9 58,0

varav leasinghyror 327,9 330,9 327,9 330,9

varav avskrivningar -264,2 -268,9 -264,2 -268,9

varav övriga intäkter/kostnader -5,8 -4,2 -5,8 -4,2

Räntekostnader

Inlåning från kreditinstitut -0,5 -3,0 -0,5 -2,2

Inlåning från allmänheten -178,0 -175,1 -178,3 -174,9

varav kostnad för insättningsgaranti -22,9 -25,1 -22,9 -25,1

Räntebärande värdepapper -9,2 -37,7 -9,2 -37,7

varav obligationer till verkligt värde -9,2 -37,7 -9,2 -37,7

Efterställda skulder -56,9 -54,8 -56,9 -54,8

Övriga räntekostnader -29,6 -32,0 -29,3 -32,0

Summa räntekostnader -274,2 -302,6 -274,1 -301,6

varav räntekostnader till koncernföretag 0,0 -1,0 0,0 -1,0

Genomsnittlig ränta på inlåning från allmänheten, % 1,0 1,0 1,0 1,0

Räntenetto 686,3 536,1 597,0 550,0

63NOTER


NOT 6 Provisionsnetto

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Utlåningsprovisioner 80,1 85,1 80,1 85,1

Provisionsarvoden 84,5 59,0 24,7 27,2

Övriga provisioner 0,3 0,4 0,3 0,4

Summa provisionsintäkter 164,9 144,5 105,1 112,7

Förmedlingsprovisioner -89,5 -43,2 -0,3 0,0

Förvaltningsprovisioner 0,0 -0,6 0,0 -0,7

Summa provisionskostnader -89,5 -43,8 -0,3 -0,7

Provisionsnetto 75,4 100,7 104,9 112,0

NOT 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via RR

Räntebärande värdepapper 0,2 1,3 0,2 1,3

Förvärvade kreditportföljer (enligt IAS 39) – 129,6 - 8,6

Räntederivat -19,9 -18,1 -19,9 -18,1

Valutaderivat -40,7 -17,2 -40,7 -17,2

Summa -60,4 95,6 -60,4 -25,4

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde via RR

Förvärvade kreditportföljer 155,9 – 2,6 –

Förvärvade kreditportföljer (Lånefordringar och kundfordringar, enligt IAS 39) – 13,3 – 13,3

Valutakursdifferenser 33,5 – 36,1 0,0

Valutakursdifferenser (Lånefordringar och kundfordringar, enligt IAS 39) – 17,5 – 17,5

Summa 189,4 30,8 38,8 30,8

Summa nettoresultat finansiella transaktioner 129,0 126,2 -21,6 5,2

NOT 8 Övriga rörelseintäkter

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Övriga kortavgifter 19,7 17,3 19,7 17,3

Koncerninterna intäkter 10,4 2,4 10,6 2,4

Negativ goodwill – 101,0 – –

Övriga rörelseintäkter 2,6 1,9 2,5 2,0

Summa 32,7 122,6 32,8 21,7


64 NOTER

Not 9 PersonalkostnaderKONCERN MODERbOLAg

Löner och andra ersättningar, mkr 2018 2017 2018 2017

– till styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 14,4 14,8 14,4 14,8

– till övriga anställda 141,9 145,8 139,2 144,8

156,3 160,6 153,6 159,6

Pension

– till styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 2,0 3,3 2,0 3,3

– till övriga anställda 21,5 18,7 20,8 18,7

23,4 22,0 22,7 22,0

Sociala avgifter 54,6 55,4 53,5 55,1

Totala löner och ersättningar, pensionskostnader och sociala avgifter 234,4 238,0 229,8 236,6

MODERbOLAg

Styrelse och ledande befattningshavare 2018 2017

Styrelseledamöter 6 7

Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 7 6

varav

kvinnor 3 2

män 3 4

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare i Marginalen bank bankaktiebolag

Löner och andra ersättningar 2018 2017

Mari Boman, Ordförande1) 0,2 0,6

Peter Lönnquist Ordförande2) 0,5 0,4

Håkan Österberg 0,4 0,4

Gunilla Herlitz 0,4 0,4

Peter Sillén 0,4 0,4

Anna-Greta Sjöberg 0,4 0,4

Per Andersson Verkställande direktör3) 0,5 2,6

Ewa Glennow, Verkställande direktör och styrelseledamot4) 2,8 0,4

Charlotte Strandberg, Verkställande direktör5) – 0,8

Andra ledande befattningshavare 10,6 11,7

Summa 16,2 18,1

KONCERN MODERbOLAg

Medelantalet anställda 2018 2017 2018 2017

Sverige 271 270 268 267

Finland – – – –

Norge – – – –

varav

kvinnor 146 171 144 169

män 125 99 124 98

Pension 2018 2017

Ewa Glennow Verkställande direktör from 2018-02-12 och styrelseledamot

0,2 –

Per Andersson Verkställande direktör tom 2018-02-28

0,1 0,5

Charlotte Strandberg, Verkställande direktör 5) – 0,2

Andra ledande befattningshavare 1,7 2,6

2,0 3,3

Marginalen Banks ersättningssystem är utformat och har som ambition att attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som bidrar till bankens långsiktiga framgång. Ersättningen ska uppmuntra goda prestationer, sunda beteenden samt ett risktagande som är anpassat efter Marginalens värderingar och styrelsens fastställda risktolerans. Ersättningen baseras på erfarenhet, ansvar och prestation. Den ska främja ett långsiktigt engagemang för att skapa hållbara värden för våra kunder.

1) Ordförande t.o.m april 20182) Ordförande fr.o.m maj 20183) Ersättningen avser t.o.m februari 2018

4) Ersättning avser perioden fr.o.m mars 20185) Avsåg ersättning i sin roll som verkställande direktör sept t o m dec 2017

65NOTER


ErsättningsstrategiMarginalen Banks ersättningsstrategi främjar en god värdegrund i vilken korrekt beteende och ett balanserat risktagande hos medarbetarna till förmån för kundernas bästa, internt så väl som externt, uppmuntras. Det innebär att Marginalen Banks huvudregel är att de anställda enbart erhåller en fast ersättning då det bedöms främja en effektiv riskhantering och stödja de långsiktiga affärsmålen.

Banken tillämpar individuell lönesättning. Ersättningen bestäms utifrån en normallön för den aktuella befattningen och de aktuella arbetsupp-gifterna. Normallönen utgår från ett bedömt marknadsläge samt de krav som ställs på lönebildning utifrån kollektivavtalet som banken omfattas av. Marginalen Bank arbetar aktivt för lika lön för likvärdigt arbete för att attrahera mångfald och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och dess konkurrenskraft.

ErsättningsstrukturMarginalen Banks ersättningsstruktur består av två huvudkomponenter, fast lön samt pensioner och andra förmåner. Som ett komplement används även kontantbaserad rörlig ersättning, främst riktat till säljande befattningar. Den totala ersättningen speglar komplexiteten, ansvaret och det ledarskap som behövs för respektive befattning liksom individens prestation i förhållande till Marginalen Banks verksamhets-styrningsmodell (Objective Key results, OKR) och utvärderingsmodell; Vad (50%), Hur (30%) och Engagemang (20%).

Utbetalning av rörliga ersättningar är anpassad till risktagandet i respektive befattning.

Kontantbaserad rörlig ersättningRörligt baserad lön sker endast till enstaka säljare. Inom Marginalen Bank är kontantbaserad rörlig ersättning baserad på riskjusterat vinstmått och medarbetarens presta tion utifrån de mål som har fastställts i enlig-het med affärsplan och berörd resultatenhet. Därtill ska hänsyn också tas till att den anställde följer interna regler och uppfyller företagets värderingar. Garanterad kontantbaserad rörlig ersättning kan utgå till medarbetare inom säljande befattningar under den anställdes första 6 månader inom Marginalen Bank.

översyn och fastställande av Marginalen banks ersättningspolicyPersonalchefen genomför minst en gång per år en genomgång av Marginalen Banks ersättningspolicy, och kan föreslå förändringar i policyn efter att synpunkter har hämtats in från bland annat Chef för funktionen riskkontroll, Chef för funktionen regelefterlevnad och Särskild ledamot av styrelsen med ansvar för ersättningsfrågor. Efter beredandet i verkställande ledningen ger verkställande direktören sedan förslag till ändrad policy till särskild ledamot i styrelsen. Efter beredande hos särskild ledamot i styrelsen, diskuteras och fastställs ersättningspolicyn av styrelsen.

Personal med väsentlig inverkan på bankens riskprofilMarginalen Bank definierar personal med väsentlig inverkan på Bankens riskprofil i enlighet med den tekniska standarden som anges i

• EU förordningen 604/2014 enligt följande;• Medarbetare i verkställande ledning • Medarbetare i ledningsorgan• Medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner,• Medarbetare som leder en väsentlig affärsenhet • Medarbetare som leder funktion som ansvarar för:

I - Rättsliga frågor, II - Finansfrågor och ekonomisk analys, III - Personal, IV - Ersättningspolicy samt V - Informationsteknik.

- Medarbetare som ingår, vid kreditrisk exponering till ett nominellt värde per transaktion som representerar min 0,5 % av Bankens eget kapital/kärnprimärkapital och som är minst 5 miljoner EURO, som:

a) har ansvar att föreslå kredit, strukturera kreditprodukter ellerb) har befogenhet att fatta, godkänna eller inge veto mot beslut ellerc) är medlem i en kommitté som har befogenhet att fatta sådana

beslut • Medarbetare som har rätt att fatta beslut om att godkänna eller

lägga in veto mot införande av nya produkter.• Medarbetare som har ledningsansvar för en Medarbetare definierad

ovan.• Medarbetare som erhållit en total ersättning under föregående

budgetår uppgående till 500 000 Euro.• Medarbetare som är bland de 0.3 % av Medarbetare som erhållit den

högsta totala ersättningen under föregående budgetår.• Medarbetare vars totala ersättning under föregående budgetår varit

lika stor eller högre än Medarbetare i den verkställande ledningen.

Ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen Marginalen Banks styrelse beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen samt till Chef för funktionen riskkontroll och Chef för funktionen regelefterlevnad efter förslag från styrelsens särskilda ledamot. Den totala ersättningen till verkställande direktören och ledamöterna i verkställande ledningen under 2018 baserades på två huvudkomponenter, fast lön samt pension och andra förmåner. Pensions planerna för ledamöterna i verkställande ledningen följer Marginalen Banks pensions- och försäkringspolicy.

Inom Marginalen Bank är den kontantbaserade rörliga ersättningen baserad på direkta försäljningsinsatser från den enskilde medarbetaren. Den uppskjutna ersättningen får inte förfogas över inom det första året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut pro rata över tre år efter eventuell riskjustering.

Inget avtal om avgångsvederlag finns för verkställande direktör eller ledningen. Uppsägningstiden för verkställande direktör uppgår till 12 månader.

Lån till ledande befattningshavareVid årsskiftet fanns 5 krediter till ledande befattningshavare på totalt 283 kr. Samtliga krediter till ledande befattningshavare har godkänts av styrelsen.



66 NOTER

Not 10 Operationella leasingavtal

Koncern och moderbolag 2018 2017

Total leasing- och hyres-kostnad under året 17,7 22,5

Framtida leasingavgifter avseende operationella leas-ingavtal med en återstående löptid om:

Mindre än 1 år 17,6 19,8

Längre än 1 år men högst 5 år 68,3 76,0

Längre än 5 år men högst 10 år 85,1 87,8

Längre än 10 år 34,0 52,7

Summa 205,0 236,3

NOT 11 Revisionsarvode

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Ey

Revisionsuppdrag 3,3 3,2 2,8 2,9

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1,2 1,1 1,2 1,1

Skatterådgivning 0,4 0,2 0,3 0,2

Övriga tjänster – 0,1 0,0 0,1

Summa Ey 4,9 4,6 4,3 4,3

PWC

Revisionsuppdrag – 0,5 – 0,5

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget – - – –

Skatterådgivning – 0,9 – 0,9

Övriga tjänster – 0,3 – 0,3

Summa PWC – 1,7 – 1,7

Summa upplysning och revisionsarvode 4,9 6,3 4,3 6,0

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning inne fattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattnings frågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

67NOTER


Not 12 Kreditförluster, netto

KONCERN MODERbOLAg

Koncern och moderbolag, mkr 2018 2017 2018 2017

Lån till upplupet anskaffningsvärde

Reserveringar - Steg 1 -20,5 -20,9



Summa -124,7 -125,1

Nedskrivning -23,8 -23,8

Återvinningar 3,9 3,9

Summa -19,9 -19,9

Summa lån till upplupet anskaffningsvärde -144,6 -145,0

Lånelöften och finansiella garantiavtal


Reserveringar - Steg 2 – –

Reserveringar - Steg 3 – –

Summa -1,1 -1,1

Summa kreditförluster kreditförluster IFRS 9 -145,7 -146,1

Summa kreditförluster IAS 39 -46,5 -46,5

Summa kreditförluster -145,7 -46,5 -146,1 -46,5

Enligt IAS 39

Koncernen mkr 2017

Fordringar på allmänheten

Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar:

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -14,1

Årets nettoreservering för sannolika kreditförluster -4,9

Inbetalt på tidigare års konstaterade förluster 2,5

Årets nettokostnad -16,5

gruppvis reservering för individuellt värderade lånefordringar:

Avsättning/upplösning av gruppvis reservering

Avsättning/upplösning av gruppvis reservering -30,0

Årets nettokostnad för kreditförluster -46,5


68 NOTER

Not 13 Skatt

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Aktuell skatt -78,2 -61,8 -63,1 -41,1

Aktuell skatt avseende tidigare år -9,0 6,1 -9,0 6,1

Aktuell skattekostnad -87,2 -55,7 -72,1 -35,0

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 20,7 -17,3 21,5 -10,8

Redovisad skatt i resultaträkning -66,5 -73,0 -50,6 -45,8

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat, specificering

Uppskjuten skatt på värdeförändring säkringar av nettoinvesteringar -0,7 – -0,7 –

Total uppskjuten skatt -0,7 – -0,7 –

Koncernen 2018 % 2017 %

Skillnad mellan redovisad skatt och skatt baserad på gällande svensk skattesats

Resultat före skatt 282,3 374,3

Skatt enligt gällande skattesats -62,1 22,0 -82,3 22,0

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 1,1 -0,4 11,5 -3,1

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -14,2 5,0 -7,5 2,0

Förändrad uppskjuten skatteskuld på grund av ändrad skattesats 9,1 -3,2 - -

Andra skattesatser i utländska enheter 1,9 -0,7 -0,8 0,2

Skatt hänförlig till tidigare år -9,0 3,2 6,1 -1,6

Uppskjuten skatt på underskott hänförligt till poster som redovisas mot eget kapital 6,7 -2,4

Redovisad skatt i resultaträkningen -66,5 23,6 -73,0 19,5

Moderbolaget 2018 % 2017 %

Skillnad mellan redovisad skatt och skatt baserad på gällande svensk skattesats

Resultat före skatt 224,4 232,7

Skatt enligt gällande skattesats -49,4 22,0 -51,2 22,0

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 15,3 -6,8 11,5 -4,9

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -14,2 6,3 -12,2 -5,2

Skatt hänförlig till tidigare år -9,0 4,0 6,1 –

Uppskjuten skatt på underskott hänförligt till poster som redovisas mot eget kapital 6,7 -3,0 – -2,6

Redovisad skatt i resultaträkningen -50,6 22,5 -45,8 19,7

KONCERN MODERbOLAg

Förändring av uppskjuten skatt 2018 2017 2018 2017

Skatteeffekt hänförlig till orealiserade förluster på derivat 1,9 0,9 1,9 0,9

Skatteeffekt hänförlig till värdeförändring portföljer 11,0 -18,2 11,8 –

Skatteeffekt hänförlig till obligationer 1,1 – 1,1 –

Skatteeffekt hänförlig till underskottsavdrag 6,7 – 6,7 -11,7

Uppskjuten skatt 20,7 -17,3 21,5 -10,8

1) Gällande skattesats i Norge är 24% och gällande skattesats i Finland är 20%. Specificering av uppskjuten skatt se not 27 Avsättningar.

69NOTER


NOT 14 Belåningsbara statsskuld- förbindelser m.m.

Koncern och moderbolagmkr

2018 2017

Redovisatvärde

Nominelltbelopp

Redovisatvärde

Nominelltbelopp

verkligt värde via resultaträkningen

Svenska Staten, Kommuner & Landsting 1 993,2 1 875,0 2 393,2 2 225,0

Summa 1 993,2 1 875,0 2 393,2 2 225,0

mkr 2018 2017

Löptidsinformation

Återstående löptid om högst 3 månader 454,2 500,6

Återstående löptid längre än 3 månader men högst 1 år – –

Återstående löptid längre än 1 år men högst 5 år 1 539,0 1 676,6

Återstående löptid längre än 5 år – 216,0

Summa 1 993,2 2 393,2

Not 15 Utlåning till kreditinstitut

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Betalbart vid anfordran 234,5 240,5 186,2 224,5

Spärrade medel 44,2 24,6 44,2 24,6

Summa 278,8 265,1 230,5 249,1

Utlåning i svenska kronor 190,9 217,8 190,9 217,8

Utlåning i utländsk valuta 87,9 47,3 39,6 31,3

Summa 278,8 265,1 230,5 249,1

Spärrade medel avser depositioner till kortutgivare med 22,2 (24,6).

Not 16 Utlåning till allmänheten

Nedan tabell visar utlåning till allmänheten i moderbolaget och koncernen.

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Utlåning till allmänhet, brutto 18 511,9 16 904,3 17 234,8 15 855,8

varav Steg 1 11 792,8 13 210,8

varav Steg 2 1 482,5 1 482,5

varav Steg 3 5 236,5 2 541,5

Summa reserveringar -1 063,2 -758,3 -1 063,2 -758,3

Steg 1 -119,2 -119,2Steg 2 -132,7 -132,7

Steg 3 -811,3 -811,3

Utlåning till allmänhet, netto 17 448,6 16 146,0 16 171,5 15 097,5


70 NOTER

Nedan tabeller visar förändringar i moderbolaget. Utlåning i Steg 1 i Koncernen innehåller elimineringar för koncerninterna mellanhavanden som uppgår till -1 418 mkr, samt i Steg 3 tillkommer enbart förvärvade förfallna portföljer till värde av 2 695,1 mkr (se tabellen ovan för sammanställning).

Följande tabell visar förändringar i redovisat bruttovärde och reserv för moderbolaget som en jämförelse mellan den 1 januari och den 31 december 2018.

Förändringar i redovisat bruttovärde och förlustreserver i moderbolaget:

Ej kreditförsämrade KreditförsämradeKreditförsämrade vid köp/utgivning Totalt

Mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 3

Redovisat bruttovärde:

Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 12 450,9 1 327,0 1 622,5 426,1 15 826,4

Nya finansiella tillgångar 4 725,6 253,9 670,5 2,6 5 652,5

Bortbokade finansiella tillgångar -3 715,7 -310,8 -160,5 -70,9 -4 257,6

Avskrivningar 0,0 0,0 -21,5 0,0 -21,5

Förflyttning till steg 1 444,9 -432,2 -12,6 0,0 0,0

Förflyttning till steg 2 -663,1 671,6 -8,5 0,0 0,0

Förflyttning till steg 3 -64,6 -27,0 91,6 0,0 0,0

Valutaeffekt 32,9 0,0 0,0 0,0 32,9

Övrigt 0,0 0,0 2,1 0,0 2,1

Redovisat bruttovärde per 31 december 2018

13 210,8 1 482,5 2 183,8 357,7 17 234,8

Förlustreserver

Förlustreserver per 1 januari 2018 -97,2 -105,5 -762,5 0,0 -965,2

Nya finansiella tillgångar -53,0 -31,1 -52,0 0,0 -136,1

Bortbokade finansiella tillgångar 5,3 67,1 8,6 0,0 80,9

Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) 38,9 -49,5 9,5 0,0 -1,1

Förändringar i makroekonomiska scenarier 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Förändringar pga. expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) 0,0 0,0 -5,4 0,0 -5,4

Förflyttning till steg 1 -25,4 31,7 1,8 0,0 8,1

Förflyttning till steg 2 10,1 -51,8 1,6 0,0 -40,1

Förflyttning till steg 3 2,1 6,4 -10,7 0,0 -2,3

Modifierade finansiella tillgångar som inte resulterat i avbokning från balansräkningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övrigt 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0

Förlustreserver per 31 december 2018 -119,2 -132,7 -811,3 0,0 -1 063,1

Redovisat värde, netto 13 091,7 1 349,8 1 372,5 357,7 16 171,5

öppningsbalans per 1 januari 2018 12 353,7 1 221,5 860,0 426,1 14 861,1

Utgående balans per 31 december 2018 13 091,7 1 349,8 1 372,5 357,7 16 171,5

71NOTER



Redovisat bruttovärde och förlustreserv – branschfördelning i moderbolaget

31 december 2018

MkrRedovisat

bruttovärdeFörlust-

reservRedovisat

nettovärde

Utlåning till allmänheten 17 234,8 -1 063,1 16 171,5

Privatkunder 12 735,1 -996,5 11 738,6

Bolån 866,4 -65,5 800,9

Kooperativ 0,0 0,0 0,0

Blanco 11 868,7 -931,0 10 937,7

Företagskunder 4 499,7 -66,7 4 433,0

Jordbruk, fiske, skog 32,5 -1,1 31,4

Tillverkning 86,6 -4,9 81,8

Offentlig sektor 58,7 -2,7 56,0

Bygg 189,2 -14,2 174,9

Detaljhandel 92,7 -12,4 80,3

Transport 164,8 -8,7 156,1

Hotell och restaurang 135,4 -12,3 123,1

Informationsteknologi 8,6 -0,4 8,2

Bank och försäkring 5,8 -0,5 5,4

Fastighetsförvaltning 269,0 -1,7 267,3

Tjänstesektor 206,7 -6,9 199,8

Övrig utlåning till företag 3 249,8 -1,0 3 248,7

Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal

17 234,8 -1 063,1 16 171,5

Riksgäldskontoret 0,0 0,0 0,0

Återköpsavtal, Riks-gäldskontoret 0,0 0,0 0,0

Återköpsavtal, övriga 0,0 0,0 0,0

Summa utlåning till allmänheten 17 234,8 -1 063,1 16 171,5

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Löptidsinformation

Återstående löptid om högst 3 månader 922,7 1 003,0 922,7 1 003,0

Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år 1 198,7 458,2 1 198,7 458,2

Återstående löptid längre än ett år men högst 5 år 3 581,5 3 205,0 3 581,5 3 205,0

Återstående löptid mer än 5 år 11 745,6 11 479,8 10 468,5 10 431,3

Summa 17 448,6 16 146,0 16 171,5 15 097,5

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Räntebindningstid

Återstående bind-ningstid om högst 3 månader 16 980,9 15 681,7 15 703,8 14 633,1

Återstående bind-ningstid längre än tre månader men högst ett år 177,6 131,3 177,6 131,3

Återstående bind-ningstid längre än ett år men högst 5 år 290,1 333,0 290,1 333,1

Summa 17 448,6 16 146,0 16 171,5 15 097,5


72 NOTER

Nedan tabell är en engångsupplysning 2018.

Redovisat bruttovärde och förlustreserv per steg – jämförelse med öppningsbalans i moderbolaget

mkr 31-dec 2018 01-jan 2018

Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 16 171,5 14 861,1

Utlåning till allmänheten, privatkunder 11 738,6 11 235,8

Steg 1

Redovisat bruttovärde 9 038,0 8 985,0

Förlustreserver -93,5 -76,9

Redovisat värde 8 944,5 8 908,1

Steg 2




Steg 3




Totalt redovisat värde, utlåning privatkunder 11 738,6 11 235,8

Utlåning till allmänheten, företagskunder 4 433,0 3 625,3

Steg 1




Steg 2

Redovisat bruttovärde 196,7 101,7


Redovisat värde 167,9 90,2

Steg 3

Redovisat bruttovärde 130,2 99,1


Redovisat värde 118,0 89,5

Totalt redovisat värde, utlåning företagskunder 4 433,0 3 625,3

Totalt 16 171,6 14 861,1

Redovisat bruttovärde steg 1 13 210,8 12 450,8



Totalt redovisat värde brutto 17 234,8 15 826,4

Förlustreserver steg 1 -119,2 -97,2



Totalt förlustreserver -1 063,1 -965,2

Totalt redovisat värde, utlåning till allmänheten 16 171,5 14 861,1

Andel steg 3 lån, brutto, % 15% 13%

Andel steg 3 lån, netto, % 11% 9%

Förlustreserver kvot steg 1 lån 0,01 0,01

Förlustreserver kvot steg 2 lån 0,09 0,08

Nedan tabell är en engångsupplysning 2018.

Förlustreserver IFRS 9 den 2018 jämfört med IAS 39 2017 i moderbolaget

mkr 2018-12-31 2017-12-31

Nedskrivningar - ej kreditförsämrade

Gruppvisa reserveringar

12 månaders förlustreserv (steg 1) -119,2

Förlustreserv återstående löptid (steg 2) -132,7 -24,5

Nedskrivningar - kreditförsämrade exponeringar (steg 3) -811,3 -733,7

Summa nedskrivningar -1 063,1 -758,2

Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2018 2017

Koncern och moder bolag, mkr

Redovisatvärde

Nominelltbelopp

Redovisatvärde

Nominelltbelopp

verkligt värde via resultaträkningen

Säkerställda obligationer¹ 101,5 100,0 395,2 384,0

Summa 101,5 100,0 395,2 384,01) Noterade värdepapper

2018 2017

Löptidsinformation

Återstående löptid om högst 3 månader – –

Återstående löptid längre än 3 månader men högst 1 år

101,5 395,2

Återstående löptid längre än 1 år men högst 5 år – –

Summa 101,5 395,2

73NOTER


Not 18 DerivatAlla värdeförändringar redovisats löpande över resultatet.

Koncern och moderbolag, mkr 2018 2017

valutasäkringsinstrument valuta verkligt värde Nominellt värde verkligt värde Nominellt värde

Valutaterminer EUR 3,8 1 155,7 12,6 889,8

Valutaterminer NOK 1,0 86,1 0,4 33,3

Valutaterminer USD 0,1 10,8 0,3 10,5

Summa 4,9 1 252,6 13,3 933,6

varav förfaller efter mer än 12 månader – – – –

De derivat som redovisas avser valutasäkring av banktillgodohavanden och fordringar i EUR, USD samt NOK.


Räntesäkringsinstrument valuta verkligt värde Nominellt värde verkligt värde Nominellt värde

Ränteterminer SEK 0,5 -1 450,0 0,9 -1 400,0

Summa 0,5 -1 450,0 0,9 -1 400,0

Summa derivat 5,4 -197,4 14,2 -466,4


Not 19 Aktier och andelar2018 2017

Redovisatvärde

Nominelltbelopp

Redovisatvärde

Nominelltbelopp

Jamiibora Scandinavia AB1) 5,5 11,0 5,5 11,0

Summa 5,5 11,0 5,5 11,0

1) Jamiibora Scandinavia AB org nr 556707-6269 (onoterat) 9 200 B-aktier à 1 200 kr. Innehavet handlas inte på en aktiv marknad.

Not 20 Aktier och andelar i koncernföretagModerbolag 2018 2017

Aktier och andelar i koncern-företag, mkr Org.nr Säte Antal aktier Andel % Redovisat värde Redovisat värde

Sergel Finans AB1) 559067-6416 Stockholm 50 000 100 546,5 546,5

Sergel Finans AS2) 993245887 Sandefjord 10 000 000 100 14,0 14,0

Sergel Finans Oy3) 1571416-1 Helsingfors 2 500 100 112,5 112,5

Summa 672,9 672,9

Utdelningar från koncernföretag uppgår till 166,5 mkr (52,1). 1) Eget kapital uppgår till 1,0 mkr och resultatet 2018 uppgår till +0,9 mkr.2) Eget kapital uppgår till 10,1 mkr och resultatet 2018 uppgår till 0,1 mkr.3) Eget kapital uppgår till 68,5 mkr och resultatet 2018 uppgår till 59,3 mkr.


74 NOTER

Not 21 Immateriella och materiella anläggningstillgångarKoncern och moderbolag, mkr 2018 2017

Utvecklingsprojekt

Anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 27,8 21,4

Årets inköp 58,5 40,1

Omklassificering till övriga immate-riella -41,3 -33,7

Utgående redovisat värde 45,0 27,8


övriga immateriella (IT-system, Licenser etc.) Anskaff-ningsvärde


Omklassificering från pågående utvecklingsprojekt 41,3 33,7

Årets inköp – –

Summa 167,5 126,2

Ack. avskrivningar

Ingående ack avskrivningar -77,5 -68,7

Årets avskrivningar -16,8 -8,7

Summa -94,4 -77,5

Utgående redovisat värde 73,2 48,7

Utgående redovisat värde immateriella tillgångar 118,3 76,7


Materiella anläggnings tillgångar

Inventarier

Anskaffningsvärde


Årets inköp 5,4 19,3

Försäljningar och utrangeringar -0,2 -15,1

Summa 54,5 49,3

Ack. avskrivningar

Ingående ack avskrivningar -23,8 -27,1

Årets avskrivningar -8,2 -7,6

Försäljningar och utrangeringar 0,0 10,9

Summa -32,0 -23,8

Utgående redovisat värde materiella tillgångar 22,5 25,5

Not 22 Övriga tillgångarKONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Kundfordringar 59,3 49,6 58,4 49,6

Fordran på koncernföretag – – 217,6 52,1

Skattefordran 80,5 5,6 70,5 5,6

Övriga fordringar 24,4 15,4 15,2 15,5

Summa övriga tillgångar 164,2 70,6 361,7 122,8


Reserv osäkra kundfordringar ingår i ovan -9,0 -24,5 -9,0 -24,5

Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Upplupna ränteintäkter 34,6 42,9 34,6 42,9

Upplupna arvoden och utlägg 3,5 3,4 3,5 3,4

Inkassoarvode 3,9 3,6 3,9 3,6

Avifordringar 62,6 13,7 62,6 13,7

Övriga upplupna intäkter 2,0 1,8 2,1 1,8

Förutbetalda kostnader 43,9 88,2 22,9 32,1

Summa 150,4 153,6 129,5 97,5

Not 24 Inlåning från allmänheten


Inlåning i svenska kronor

Finansiella företag 1 123,3 918,3

Icke finansiella företag 1 449,5 1 655,5

Företaghushåll 2 441,1 2 556,4

Övriga hushåll 12 800,1 11 726,5

Offentlig förvaltning 205,5 336,3

Summa 18 019,5 17 193,0

75NOTER


Not 25 Övriga skulderKONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Skuld till moderföretag 79,4 47,1 79,4 47,2

Skuld till övriga koncernföretag 1,2 3,0 1,2 2,2

Klientmedel 8,6 9,4 8,6 9,4

Leverantörs-skulder 73,3 45,3 36,4 34,3

Innehållen skatt från kunder 17,3 18,2 17,3 18,2

Skatteskuld 2,8 -20,7 – -41,3

Övriga skulder 46,9 46,6 26,0 25,6

Summa 229,5 149,0 169,0 95,8

Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

KONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Förutbetalda intäkter 40,2 29,1 40,2 29,1

Upplupna räntor 159,6 140,0 159,6 140,0

Upplupna per-sonalkostnader 20,4 19,7 21,9 19,5

Övriga upplupna kostnader 39,4 29,5 19,3 21,9

Summa 259,6 218,4 241,0 210,6

Not 27 AvsättningarKONCERN MODERbOLAg

mkr 2018 2017 2018 2017

Uppskjuten skatteskuld 222,1 236,0 1,1 15,9

Ingående balans 236,0 5,0 15,9 5,0

Uppskjuten skatt i resultat-räkningen -13,9 17,3 -14,8 10,8

Regleringar tid-igare perioder – – – –

Ökning genom rörelseförvärv – 209,3 – –

Övriga pro visioner 4,4 – 0,1

Utgående balans 222,1 236,0 1,1 15,9

Not 28 Efterställda skulder

Koncern och moderbolag

2018

RäntesatsFörfallo-

dagRedovisat

värdeNominellt

värde

övrigt Primärkapital

Eviga förlagslån, externt1) 9,50% Evigt 297,6 300,0

Supplementärkapital

Tidsbundet förlags-lån, externt1) 7,50% 2024-10-09 298,9 300,0

Tidsbundet förlags-lån, externt1)

6,0% + stibor

2028-10-30 294,5 300,0

Summa 891,0 900,0

Koncern och moderbolag

2017

RäntesatsFörfallo-

dagRedovisat

värdeNominellt

värde

övrigt Primärkapital

Eviga förlagslån, externt1) 9,50% Evigt 296,3 300,0

Supplementärkapital

Tidsbundet förlags-lån, externt1) 7,50% 2024-10-09 297,4 300,0

Summa 593,7 600,0

2018 2017

Kostnader för efterställda skulder 56,9 53,8

1) För ytterligare information avseende villkor se Marginalen Banks webbsida www.marginalen.se


76 NOTER

Not 29 Skulder till kreditinstitutKoncern och moderbolag, mkr 2018 2017

Utländskt kreditinstitut 64,3 –

Summa 64,3 –

Avser inlåning från European Investment Fund (6,25 mEUR). Lånet förfaller 2027-09-30

Not 30 För egna skulder ställda säkerheterKoncern och moderbolag, mkr 2018 2017

Panter och därmed jämförliga säkerheter för egna skulder och redovisade förpliktelser:

Företagsinteckningar 35,0 35,0

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

159,0 151,1

Summa 194,0 186,1

Not 31 ÅtagandenKoncern och moderbolag, mkr 2018 2017

Beviljade ej utbetalda lån 143,8 205,6

Outnyttjad del av beviljad kontokredit 684,7 818,8

Summa 828,4 1 024,4

Not 32 Kapitaltäckning

Hantering av kapitalriskMarginalen Banks mål avseende kapitalstrukturen är att upprätthålla finansiell stabilitet för att trygga Marginalen Banks förmåga att fortsätta utveckla sin verksamhet och att ha en tillräcklig buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan Marginalen Bank förändra upplåningsstrukturen eller förändra kapitalbasen genom att; utfärda nya aktier, erhålla aktieägartillskott, ställa ut förlagslån, förändra den utdelning som betalas till aktieägare eller återbetala kapital till aktieägare.

Marginalen Bank bedömer kapitalet på basis av kapitaltäcknings relationerna.

Kapitaltäckningsanalys bakgrundInformation om Marginalen Banks kapitaltäckning i årsredovisningen avser sådan information som ska lämnas enligt 6 kap 3-4 §§ i Finans-inspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredo-visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och som avser information som framgår av artiklarna 92.3 d och f, 436 b och 438 i förordningen (EU) nr 575/2013 och av 8 kap. 7 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt kolumn a bilaga 6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013. Övriga upplysningar som krävs enligt FFFS 2014:12 och förordningen (EU) nr 575/2013 lämnas på Marginalen Banks webbsida, www.marginalen.se

Information om kapitalbas och kapitalkravFör fastställande av Marginalen Banks lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers-bolag, kapitaltäckningsförordningen (EU) nr 575/2013, lagen om kapital-buffertar (2014:966) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.

Syftet med reglerna är att säkerställa att Marginalen Bank hanterar sina risker och skyddar kunderna. Reglerna säger att Marginalen Banks kapitalbas ska täcka kapitalbehovet som omfattar minimikapital-kravet (kapitalkravet för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk) och buffert kraven.

Marginalen Bank och dess konsoliderade situation har uppmärk-sammat att EBA har gjort ett förtydligande gällande i vilken utsträckning man på konsoliderad nivå får räkna med primärkapital- och supple-mentärkapitalinstrument emitterade av en bank som är dotterföretag i en konsoliderad situation i det fall moderbolaget i den konsoliderade situationen är ett holdingföretag. Marginalen Banks bedömning är att primärkapital- och supplementärkapitalinstrument emitterat av Marginalen Bank tillfullo får räknas in i kapitalbasen i konsoliderad situation. Om primärkapital- och supplementärkapitalinstrument ej tillfullo får räknas in, givet en alternativtolkning av CRR, är Marginalen Banks bedömning att den konsoliderade situationen uppfyller gällande kapitalkrav.

I september 2018 publicerade Europeiska Bankmyndigheten (EBA) ett förtydligande gällande riskvikter avseende förvärvade portföljer med fallerade exponeringar (Single Rulebook Q&A 2017_3270) Finansinspektionen kommenterade detta förtydligande 18 december 2018 varpå Marginalen Bank justerat riskvikterna till 150% på de portföljer som omfattas av EBA´s förtydligande.

77NOTER


Summering av kapitalsituationen för Marginalen Bank och den konsoliderade situationen för ESCO Marginalen AB

MARgINALEN bANK KONSOLIDERAD SITUATION

Kapitalbas 2018 2017 2018 2017

Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder: Aktiekapital 52,5 52,5 0,2 0,2

Ej utdelade vinstmedel 1 318,2 1 376,7 1 844,6 1 672,4

Minoritetsintressen – – -7,5 -2,0

Delårsresultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som har verifierats av personer som har en oberoende ställning 92,3 186,9 259,6 366,0

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 1 462,9 1 616,1 2 096,9 2 036,6

Avgår ytterligare värdejustering -2,1 -25,7 -2,1 -25,8

Avgår immateriella tillgångar -118,3 -76,6 -167,5 -124,6

Avgår uppskjuten skattefordran – – – -38,1

Avgår innehav i enheter i den finansiella sektor i vilka institutet har en väsentlig investering – – -9,2 -8,0

Återläggning enligt övergångsregler till IFRS 9 189,0 - 191,2 0,0

Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital 68,7 -102,3 12,4 -196,4

Kärnprimärkapital 1 531,6 1 513,8 2 109,3 1 840,2

Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder: Evigt förlagslån 297,6 296,3 297,6 296,3

varav klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder 297,6 296,3 297,6 296,3

Primärkapitaltillskott 297,6 296,3 297,6 296,3

Primärkapital 1 829,2 1 810,1 2 406,9 2 136,4

Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder: Tidsbundet förlagslån 593,4 297,4 563,4 297,4

Supplementärkapital 593,4 297,4 563,4 297,4

Summa kapitalbas 2 422,6 2 107,5 2 970,3 2 433,9


Riskvägt exponeringsbelopp 2018 2017 2018 2017

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker – – – –

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter 175,9 – 201,0 –

Exponeringar mot institut 48,8 51,9 93,8 86,1

Exponeringar mot företag 1 034,6 805,9 374,6 481,9

Exponeringar mot hushåll 8 176,1 7 717,0 8 889,4 8 360,6

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 355,2 353,4 355,2 353,4

Fallerande exponeringar 1 541,1 1 214,7 7 230,5 4 366,9

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 10,1 39,7 10,1 39,7

Aktieexponeringar 132,0 132,0 86,9 54,5

Övriga poster 64,7 74,4 52,0 221,1

Summa riskvägt exponeringsbelopp för kreditrisk 11 538,5 10 388,9 17 293,4 13 964,2

Riskvägt exponeringsbelopp för CVA-risk 0,2 0,0 0,9 0,1

Riskvägt exponeringsbelopp för marknadsrisk (valutakursrisk) 0,0 0,0 0,0 57,5

Riskvägt exponeringsbelopp för operativ risk (Basmetoden) 1 465,2 1 375,1 2 143,0 1 958,8

Summa riskvägt exponeringsbelopp 13 004,0 11 764,0 19 437,3 15 980,6

Marginalen Banks primärkapitaltillskott uppfyller de villkor och bestämmelser som följer av kapitaltäckningsförordningen (EU) nr 575/2013. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapital-basen eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dess dotterföretag.



78 NOTER


Kapitalkrav 2018 2017 2018 2017

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker – – – –

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter 14,1 – 16,1 –

Exponeringar mot institut 3,9 4,1 7,5 6,9

Exponeringar mot företag 82,8 64,5 30,0 38,6

Exponeringar mot hushåll 654,1 617,4 711,1 668,8

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 28,4 28,3 28,4 28,3

Fallerande exponeringar 123,3 97,2 578,4 349,4

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 0,8 3,2 0,8 3,2

Aktieexponeringar 10,6 10,6 7,0 4,4

Övriga poster 5,2 6,0 4,2 17,7

Summa kapitalkrav för kreditrisk 923,1 831,1 1 383,4 1 117,1

Kapitalkrav för CVA-risk 0,0 0,0 0,1 0,0

Kapitalkrav för marknadsrisk (valutakursrisk) 0,0 0,0 – 4,6

Kapitalkrav för operativ risk (Basmetoden) 117,2 110,0 171,4 156,7

Summa kapitalkrav – Pelare 1 1 040,3 941,1 1 554,9 1 278,5

Pelare 2

Koncentrationsrisk 143,6 128,4 201,9 188,0

Ränterisk i bankboken 50,2 11,4 50,8 10,0

Summa kapitalkrav – Pelare 2 193,9 139,8 252,8 198,0

Kapitalbuffertar

Kapitalkonserveringsbuffert 325,1 294,1 485,9 399,5

Kontracyklisk buffert 248,7 233,6 345,3 284,3

Summa kapitalkrav – Kapitalbuffertar 573,8 527,7 831,2 683,8

Totalt kapitalkrav 1 808,1 1 608,7 2 638,9 2 160,3

Kapitalrelationer och buffertar

Kärnprimärkapitalrelation 11,8% 12,9% 10,9% 11,5%

Primärkapitalrelation 14,1% 15,4% 12,4% 13,4%

Total kapitalrelation 18,6% 17,9% 15,3% 15,2%

Institutspecifika buffertkrav 8,9% 9,0% 8,8% 8,8%

varav: krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 2,5% 2,5% 2,5%

varav: krav på kontracyklisk kapitalbuffert 1,9% 2,0% 1,8% 1,8%

Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 7,3% 8,4% 6,4% 7,0%

79NOTER


Not 33 Likviditetsreserv

Likviditetsreserv


2018 2017 2018 2017

Kassa samt tillgodohavande hos centralbanker 1 117,7 575,3 1 118,9 577,1

Tillgodohavande hos andra banker 230,5 249,1 438,5 391,1

Värdepapper emitterade av stat, centralbank eller multinationella utveck-lingsbanken 1 811,7 2 063,5 1 811,7 2 063,5

Värdepapper emitterade av kommuner och övriga offentliga enheter 101,7 102,5 101,7 102,5

Andra säkerställda obligationer 103,2 397,3 103,2 397,3

Summa 3 364,7 3 387,7 3 573,9 3 531,5

varav buffert 2 016,6 2 563,4 2 016,6 2 563,4

Finansieringskällor


2018 2017 2018 2017

Upplåning från Kreditinstitut 64,3 0,0 64,3 0,0

In- & Upplåning från Allmänheten 18 019,5 17 193,0 18 019,2 17 192,3

Emitterade värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0

Efterställda skulder 891,0 593,7 861,0 593,7

Summa 18 974,8 17 786,7 18 944,5 17 786,0

Övrig information


2018 2017 2018 2017

Likviditetsbuffert 2 016,6 2 563,4 2 016,6 2 563,4

Likviditetstäckningskvot 180% 176% 207% 215%

Stabil Nettofinansieringskvot 125% 133% 120% 129%

Kvot Likviditetsreserv/Inlåning, % 19% 19% 20% 20%

Kvot Inlåning/Utlåning, % 111% 114% 103% 106%

Specifikation av Likviditetsreserv i valutorKonsoliderad situation

31 DECEMbER 2018

SEK EUR övriga Summa

Kassa samt tillgodohavande hos centralbanker 1 117,7 1,2 0,0 1 118,9


Värdepapper emitterade av stat, centralbank eller multinationella utvecklingsbanker 1 811,7 0,0 0,0 1 811,7



Summa 3 382,5 140,3 51,1 3 573,9

Specifikation av Likviditetsreserv i valutor Konsoliderad situation

31 DECEMbER 2017


Kassa samt tillgodohavande hos centralbanker 575,3 1,8 0,0 577,1





Summa 3 377,6 39,7 114,2 3 531,5


80 NOTER

Specifikation av Likviditetsreserv i valutorMarginalen Bank 31 DECEMbER 2018


Tillgodohavande centralbanker 1 117,7 0,0 0,0 1 117,7





Summa 3 325,1 15,7 23,9 3 364,7

Specifikation av Likviditetsreserv i valutor Marginalen Bank 31 DECEMbER 2017


Tillgodohavande centralbanker 575,3 0,0 0,0 575,3





Summa 3 356,4 14,8 16,5 3 387,7

Not 34 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncern 2018-12-31, mkr

verkligt värde via övrigt

totalresultat

Upplupet anskaff-

ningsvärde

verkligt värde via resul-

taträkningen

Summa redovisat

värdeSumma

verkligt värde

Finansiella tillgångar värderingskategorier

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker – 1 117,7 – 1 117,7 1 117,7

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 1 993,2 – – 1 993,2 1 993,2

Utlåning till kreditinstitut – 278,8 – 278,8 278,8

Utlåning till allmänheten – 17 448,6 – 17 448,6 17 733,5

Obligationer och räntebärande värdepapper 101,5 – – 101,5 101,5

Aktier och andelar – – 5,5 5,5 5,5

Derivat – – 5,4 5,4 5,4

Kundfordringar – 59,7 – 59,7 59,7

Övriga fordringar – 255,4 – 255,4 255,4

Summa 2 094,8 19 160,2 10,9 21 265,8 21 550,7

81NOTER


Koncern 2018-12-31, mkrverkligt värde

via RR

övriga skulder värderade

till upplupet anskaff-

ningsvärde

Summa redovisat

värdeSumma

verkligt värde

Finansiella skulder värderingskategorier

Inlåning från allmänheten – 18 019,5 18 019,5 18 019,5

Efterställda skulder – 891,0 891,0 924,8

Derivat – – – –

Leverantörsskulder – 73,3 73,3 73,3

Övriga skulder – 702,2 702,2 702,2

Summa – 19 686,0 19 686,0 19 719,8

Moderbolag 2018-12-31, mkr

verkligt värde via övrigt

totalresultat

Upplupet anskaff-

ningsvärde

verkligt värde via resultat-

räkningen

Summa redovisat

värdeSumma

verkligt värde

Finansiella tillgångar värderingskategorier

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker – 1 117,7 – 1 117,7 1 117,7

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 1 993,2 – – 1 993,2 1 993,2

Utlåning till kreditinstitut – 230,5 – 230,5 230,5

Utlåning till allmänheten – 16 171,5 – 16 171,5 16 478,9

Obligationer och räntebärande värdepapper 101,5 – – 101,5 101,5

Aktier och andelar – – 5,5 5,5 5,5

Derivat – – 5,4 5,4 5,4

Kundfordringar – 58,8 – 58,8 58,8

Övriga fordringar – 432,9 – 432,9 432,9

Summa tillgångar 2 094,8 18 011,4 10,9 20 117,1 20 424,6

Redovisat värdeModerbolag 2018-12-31, mkr

verkligt värde via RR


till upplupet anskaff-

ningsvärde

Summa redovisat

värdeSumma

verkligt värde


Inlåning från allmänheten – 18 019,5 18 019,5 18 019,5

Efterställda skulder – 891,0 891,0 924,8


Leverantörsskulder – 36,4 36,4 36,4

Övriga skulder – 438,9 438,9 438,9

Summa – 19 385,8 19 385,8 19 419,6



82 NOTER



Innehas för handel


verkligt värde-option

Lånefordringar och kundford-

ringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Summa redovisat

värdeSumma

verkligt värde

Finansiella tillgångar värderings-kategorier

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker – – 575,3 – 575,3 575,3

Belåningsbara statsskulds-förbindelser 2 393,2 – – – 2 393,2 2 393,2

Utlåning till kreditinstitut – – 265,1 – 265,1 265,1

Utlåning till allmänheten – 105,4 16 040,6 – 16 146,0 16 302,6

Obligationer och räntebärande värdepapper 395,1 – – – 395,1 395,1

Aktier och andelar – – – 5,5 5,5 5,5

Derivat 14,2 – – – 14,2 14,2

Kundfordringar – – 49,6 – 49,6 49,6

Övriga fordringar – – 276,8 – 276,8 276,8

Summa tillgångar 2 802,5 105,4 17 207,4 5,5 20 120,8 20 277,4



Innehas för handel




till upplupet anskaffnings-

värde

Summa redovisat

värde

Summa verkligt

värde


Inlåning från allmänheten – – 17 193,0 17 193,0 17 193,0

Efterställda skulder – – 593,7 593,7 593,7

Derivat – – – – –

Leverantörsskulder – – 34,0 34,0 34,0

Övriga skulder – – 569,4 569,4 569,4

Summa – – 18 390,1 18 390,1 18 390,1

83NOTER




Innehas för handel



Lånefordringar och kundford-

ringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Summa redovisat

värdeSumma

verkligt värde

Finansiella tillgångar värderings-kategorier

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker – – 575,3 – 575,3 575,3

Belåningsbara statsskulds-förbindelser 2 393,2 – – – 2 393,2 2 393,2

Utlåning till kreditinstitut – – 249,1 – 249,1 249,1

Utlåning till allmänheten – 105,4 14 992,1 – 15 097,5 15 254,1

Obligationer och räntebärande värdepapper 395,1 – – – 395,1 395,1

Aktier och andelar – – – 5,5 5,5 5,5

Aktier och andelar i koncernföretag – – 672,9 – 672,9 672,9

Derivat 14,2 – – – 14,2 14,2

Kundfordringar – – 49,6 – 49,6 49,6

Övriga fordringar – – 272,6 – 272,6 272,6

Summa tillgångar 2 802,5 105,4 16 811,6 5,5 19 725,0 19 881,6



Innehas för handel




till upplupet anskaffnings-

värde

Summa redovisat

värde

Summa verkligt

värde


Inlåning från allmänheten – – 17 193,0 17 193,0 17 193,0

Efterställda skulder – – 593,7 593,7 593,7

Derivat – – – – –

Leverantörsskulder – – 34,0 34,0 34,0

Övriga skulder – – 288,2 288,2 288,2

Summa – – 18 108,9 18 108,9 18 108,9

Klassificering av finansiella tillgångar och skulderFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Såväl ut- som upplåning sker, till övervägande del, till rörlig ränta varmed bokfört värde kan likställas med verkligt värde. För resterande del av utlåningen som sker till fast ränta, har verkligt värde beräknats genom att diskontera förväntade framtida kassaflöden, där diskonteringsräntan satts till den aktuella referensräntan bestämd av centralbankerna.



84 NOTER

Not 35 Verkligt värde

Marginalen Bank-koncernen värderar vissa finansiella instrument till verk-ligt värde. Därmed krävs upplysningar om värderingen till verkligt värde per nivå enligt värderingshierarki i IFRS 13.

Nivå 1 – Noterade priser (ej justerade) på aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder.Nivå 2 – Modellvärdering med observerbar inputdata.Nivå 3 – Modellvärdering där input inte baseras på observerbar marknadsdata.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finan-siella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker såsom diskonterade kassaflöden. Härvid används i möjligaste mån allmänt tillgänglig information och i så liten mån som möjligt företagsspecifik information.

En värdering utifrån diskonterade kassaflöden baseras på prognostise-rade kassaflöden hänförliga till den specifika tillgången, vilka nuvärdes-beräknas med en diskonteringsränta (avkastningskrav) som beaktar såväl tidsvärdet av pengar samt den risk de prognostiserade kassaflödena är associerade med. För en bedömning av en tillgångs verkliga värde utifrån diskonterade kassaflöden krävs en bedömning av:

a) Marknadsmässigt avkastningskrav (diskonteringsränta)b) Prognostiserade kassaflöden

A) Avkastningskrav För att uppskatta marknadens avkastningskrav uppskattas den för tillgången genomsnittligt viktade kapitalkostnaden WACC (Weighted Average Cost of Capital), utifrån en marknadsmässig fördelning av kapi-talkostnaden för lånat kapital respektive eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital beräknas i enlighet med CAPM (Capital Asset Pricing Model). Utgångspunkten är att avkastningskravet skall spegla det avkastningskrav som en marknadsaktör hade använt vid värderingen av tillgångarna. Marknads data som ingår i avkastningskravet har hämtats från offentligt tillgänglig information. Den riskfria räntan estimeras utifrån marknadsräntor för svenska statsobligationer med en löptid på 10 år. Marknadsriskpremien uppskattas utifrån årliga undersökningar på den svenska finansmarknaden. Betavärde bedöms utefter en uppskattning av tillgångens marknadsrisk, baserat på data från Reuters avseende rele-vanta jämförelsebolag på svenska marknaden. Kostnaden för långfristig finansiering uppskattas utefter allmänt tillgänglig information om ränteni-våer för företagsobligationer och värdepapperiserade krediter.

b) Prognostiserade kassaflöden Marginalen Bank-koncernen gör prognoser och antaganden om framtida kassaflöden baserat på förväntade flöden och inte på kontrakterade flöden. Förväntade flöden beaktar historiska kassaflöden, typ av ford-ringar, ålder på gäldenär, nominella belopp på fordringar samt erfaren het från liknande tillgångar. Vid varje utvärderingstillfälle tas även hänsyn till makrofaktorer såsom BNP-tillväxt, konjunkturläge och ränteläge.

Följande tabell visar Marginalen Bank-koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2018 samt de där verkligt värde lämnas i upplysningssyfte.

Koncern 2018-12-31, mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 1 993,2 – – 1 993,2

Obligationer och räntebärande värdepapper 101,5 – – 101,5

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Aktier och andelar – – 5,5 5,5

Derivat – 5,4 – 5,4

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde:

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 1 117,7

Utlåning till kreditinstitut 278,8 – – 278,8

Utlåning till allmänheten – – 17 448,6 17 448,6

Övriga tillgångar – – 315,1 315,1

Summa tillgångar 3 491,2 5,4 17 769,3 21 265,8

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:


Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde:

Inlåning från allmänheten – – 18 019,5 18 019,5

Efterställda skulder – – 891,0 891,0

Övriga skulder – – 775,5 775,5

Summa skulder – – 19 686,0 19 686,0

85NOTER


Moderbolag 2018-12-31, mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat





Derivat – 5,4 – 5,4


Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 117,7 – – 1 117,7











Summa skulder – – 19 385,8 19 385,8

Koncern 2017 -12-31, mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa



Förvärvade fordringar – – 105,4 105,4



Derivat – 14,2 – 14,2


Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 575,1 – – 575,1











Summa skulder – – 18 390,1 18 390,1



86 NOTER

Moderbolag 2017-12-31, mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa



Förvärvade fordringar – – 105,4 105,4

Obligationer och räntebärande värdepapper 395,1 – - 395,1


Derivat – 14,2 – 14,2

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde via resultaträkningen:

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 575,5 – – 575,5







Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde via resultaträkningen:




Summa skulder – – 18 108,9 18 108,9

Finansiella instrument värderade till verkligt värde baserat på Nivå 3

2018 2017

Ingående balans 110,9 123,7

Värdeförändring förvärvade fordringar – -12,8

Omklassificering till upplupet anskaff-ningsvärde -105,4 –

Utgående balans 5,5 110,9

Inga omklassificeringar mellan nivåerna har gjorts.

87NOTER


Not 36 Valutafördelning på balansdagen i SEK

Koncern, mkr 2018 2017

EUR NOK USD DKK EUR NOK USD DKK

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 54,6 19,4 11,3 2,5 24,2 11,1 10,4 1,5

Utlåning till allmänheten 1 288,5 97,5 0,0 2,6 907,4 -18,0 – 3,3

Övriga tillgångar 15,7 1,0 0,0 0,1 0,0 1,0 – 0,1

Summa 1 358,8 117,9 11,3 5,2 931,6 -5,9 10,4 4,9

Skulder

Övriga skulder -102,8 -27,0 -0,2 -0,1 -62,3 -23,0 0,0 -0,1

Summa -102,8 -27,0 -0,2 -0,1 -62,3 -23,0 0,0 -0,1

Positioner i derivat (not 18) -1 155,7 -86,1 -10,8 0,0 -889,8 -33,3 -10,5 0,0

Nettoposition i valuta 100,3 4,8 0,3 5,1 -20,5 -62,7 -0,1 4,8

För nettoresultat av finansiella transaktioner se not 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Moderbolag, mkr 2018 2017

EUR NOK USD DKK EUR NOK USD DKK

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 15,7 10,1 11,3 2,5 14,8 4,6 10,4 1,5

Utlåning till allmänheten 1 205,7 79,8 0,0 2,6 871,7 30,0 – 3,3

Övriga tillgångar 4,6 1,0 0,0 0,1 0,0 1,0 – 0,1

Summa 1 226,0 90,9 11,3 5,2 886,5 35,6 10,4 4,9

Skulder

Övriga skulder -0,8 -0,3 -0,2 -0,1 -2,0 -2,4 0,0 -0,1

Summa -0,8 -0,3 -0,2 -0,1 -2,0 -2,4 0,0 -0,1

Positioner i derivat (not 18) -1 155,7 -86,1 -10,8 0,0 -889,8 -33,3 -10,5 0,0

Nettoposition i valuta 69,5 4,5 0,3 5,1 -5,3 -0,1 -0,1 4,8

Not 37 Transaktioner med närstående

Med närstående avses bolag och fysiska personer som Marginalen Bank-koncernen har möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över eller företag och fysiska personer som har möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på Marginalen Bank.

Under året har moderbolaget i bankkoncernen lånat ut medel till sina tre dotterbolag, Sergel Finans AB, Sergel Finans AS och Sergel Finans Oy att användas för förvärv av portföljer med förfallna krediter. Inkassoarbetet med dessa portföljer sköts av de närstående bolagen Sergel Kredittjänster AB, Sergel Oy, Sergel A/S och Sergel AS. För detta debiterar de bearbetande bolagen en provisionskostnad . Marginalen Bank AB har även tillhandahållit koncerninterna tjänster till moderbolaget Marginalen AB avseende bl.a. finansiering, administration, treasury och lönehantering. Från Marginalen AB och koncernmoderbolaget ESCO Marginalen AB har managementtjänster köpts in.

Marginalen Bank har även tillhandahållit finansiering till de närstående bolagen Marginalen Group AB och Balken Finans AB. Slutligen har kon-cernen hyrt lokaler av det närstående bolaget Fastighets AB Grönlandet.

Uppgifter om transaktioner med närstående fysiska personer (Styrelseledamöter och ledande befattningshavare) lämnas i not 9 personal.


88 NOTER

KONCERN MODERbOLAg

2018 2017 2018 2017

Fordringar från närstående

Dotterbolag

Sergel Finans AB 0,0 0,0 1 024,3 726,2

Serrgel Finans AS 0,0 0,0 64,6 17,0

Sergel Finans Oy 0,0 0,0 546,8 294,4

Övriga koncern- eller närståendeföretag

ESCO Marginalen AB 1,5 0,0 1,5 0,0

Marginalen AB 1 676,4 1 470,7 1 676,4 1 470,7

Marginalen Group AB 190,0 100,0 190,0 100,0

Marginalen Fastigheter AB 40,3 40,0 40,3 40,0

Sergel Kredittjänster AB, Sergel Norge AS, Sergel Oy 20,9 53,0 0,0 0,0

AB Balken Finans 0,0 1,0 0,0 1,0

Summa 1 929,2 1 664,7 3 544,0 2 649,3

Skulder till närstående


ESCO Marginalen AB -30,0 0,0 -30,0 0,0

varav efterställda skulder -30,0 0,0 -30,0 0,0

Marginalen AB -79,4 -47,2 -79,4 -47,2

Marginalen Financial Services AB -0,5 -0,4 -0,5 -0,4

Konsult AB Marginalen -0,2 -0,1 -0,2 -0,1

Sergel Kredittjänster AB, Sergel Norge AS, Sergel Oy -21,2 -25,5 0,0 0,0

Caplease AB -2,0 -1,7 -2,0 -1,7

Fastighets AB Grönlandet 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa -133,3 -74,9 -112,1 -49,4

Intäkter från närstående

Dotterbolag

Sergel Finans AB 0,0 0,0 127,9 42,9

Serrgel Finans AS 0,0 0,0 1,0 1,3

Sergel Finans Oy 0,0 0,0 77,8 20,6


Marginalen AB 63,2 49,4 63,2 49,4

Marginalen Group AB 3,8 2,0 3,8 2,0

Sergel Kredittjänster AB, Sergel Norge AS, Sergel Oy 4,6 0,0 0,0 0,0

Marginalen Fastigheter AB 1,2 1,2 1,2 1,2

Summa 72,8 52,6 274,9 117,5

Kostnader gentemot närstående


ESCO Marginalen AB -3,0 -2,9 -3,0 -2,9

Marginalen AB -7,2 -2,5 -7,2 -2,5

Marginalen Financial Services AB -5,2 -4,2 -5,2 -4,2

Konsult AB Marginalen -2,3 -0,2 -2,3 -0,2

Sergel Kredittjänster AB, Sergel Norge AS, Sergel Oy -91,0 -44,2 0,0 0,0

Caplease AB -2,3 -1,4 -2,3 -1,4

Fastighets AB Grönlandet -23,3 -21,5 -23,3 -21,5

Summa -134,2 -76,9 -43,2 -32,7

89NOTER


Not 38 Vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt balans-räkningen för Marginalen Bank, efter avdrag för lämnat koncernbidrag om 81,5 mkr, vinstmedel enligt följande: kr

Balanserade vinstmedel 1 230 996 621

Årets resultat 176 276 006

Summa att disponera 1 407 272 627

Till ny räkning överförs 1 407 272 627

Not 39 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.


90 NOTER

Definitioner

Alternativa nyckeltal

Koncernens finansiella rapporter innehåller alternativa nyckeltal som Marginalen be-dömer ger värdefull information till läsaren, eftersom de används av koncernen för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapportperioder.

Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures) är finansiella mått över resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som varken definieras i IFRS eller i kapitaltäckningsregelverket. Dessa behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal som presenteras av andra bolag.

RäNTENETTORänteintäkter minus räntekostnader samt leasingintäkter, netto.

vINSTMARgINALResultat för bokslutsdispositioner dividerat med rörelseintäkter.Beräkning: (282,3/923,5)*100

AvKASTNINg PÅ EgET KAPITALJusterat resultat dividerat med genomsnittligt justerat eget kapital. Beräkning: ((282,3*0,78)/1 725,4)

JUSTERAT EgET KAPITALEget kapital plus 78% av obeskattade reserver. Beräkning: (1 720,2+1 730,7)/2

RäNTETäCKNINgSgRADRörelseresultat ökat med räntekostnader dividerat med räntekostnaderBeräkning: (282,3+274,2)/274,2

SOLIDITETJusterat eget kapital vid årets utgång dividerat med totala tillgångar vid årets utgångBeräkning: (1 720,2/21 406,2)

JUSTERAT RESULTATResultat före bokslutsdispositioner med avdrag för 22% schablonskatt Beräkning: (282,3*0,78)

AvKASTNINg PÅ TILLgÅNgARRörelseresultat dividerat med genomsnittlig balansomslutningBeräkning: (282,3/20 580,0)*100

TOTALRESULTAT EFTER SKATTTotalresultat inklusive komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningenBeräkning: 237,4

K/I -TALTotala rörelsekostnader dividerat med totala rörelseintäkter (kreditförluster exkluderas)Beräkning: (495,6/923,5)*100

UTLÅNINg/INLÅNINgUtlåning till allmänheten dividerat med inlåning från allmänhetenBeräkning: (17 448,6/18 019,5)*100

KREDITFöRLUSTNIvÅKreditförluster netto dividerat med genomsnittlig utlåning till allmänhetenBeräkning: (145,7/16 797,3)*100

ANTAL ANSTäLLDAAntal anställda (medeltal)Beräkning: 271

Nyckeltal definierade i kapital- och likviditetsregelverk

KAPITALbASSumman av primärkapital och supplementär-kapital enligt tillsynsförordningen (EU) nr 575/2013 artikel 72.Beräkning: 2 422,6

KäRNPRIMäRKAPITALRELATIONKärnprimärkapital i relation till totalt riskvägt exponeringsbelopp.Beräkning: (1 531,6/ 13 004,0)

LIKvIDITETSTäCKNINgSKvOT (LCR)Kvoten av likviditetsbufferten mot likvidi-tetsutflöden under en stressperiod på 30 kalenderdagar.Beräkning: (3 127/1 735)

PRIMäRKAPITALRELATIONPrimärkapital i relation till totalt riskvägt exponeringsbelopp.Beräkning: (1 829,2/ 13 004,0)

STAbIL NETTOFINANSIERINgSKvOT (NSFR)Tillgänglig stabil finansiering i relation till krav på stabil finansiering.Beräkning: 125%

TOTAL KAPITALRELATIONKapitalbas i relation till totalt riskvägt exponeringsbelopp.Beräkning: (2 422,6/ 13 004,0)

TOTALT RISKvägT EXPONERINgSbELOPPSumman av riskvägd exponering för kreditrisker och utspädningsrisker samt övriga kapital-baskrav multiplicerade med 12,5 i enlighet med tillsynsförordning (EU) nr 575/2013 artikel 92.Beräkning: 13 004,0

DEFINITIONER 91


Styrelsens och verkställande direktörens underskrift

STOCKHOLM DEN 28 MARS 2019

Mona AlfredssonAuktoriserad revisor

Min revisionsberättelse har avgivits den 2 april 2019

Anna-Greta SjöbergStyrelseledamot

Peter LönnquistOrdförande

Håkan ÖsterbergStyrelseledamot

Gunilla HerlitzStyrelseledamot

Ewa GlennowVerkställande direktör & styrelseledamot

Peter SillénStyrelseledamot

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredo-visningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredo visningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS) som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av inter nationella redovisningsstandarder. De ger

en rättvisande bild av koncernens och bolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och bolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernen och bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.


92 UNDERSKRIFTER

Revisionsberättelse

RAPPORT OM ÅRSREDOvISNINgEN OCH KONCERNREDOvISNINgEN

Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Marginalen Bank Bankaktiebolag AB (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 26 respektive sidorna 34-35. Bolagets årsredovisning och koncernredo-visning ingår på sidorna 30-92 i detta dokument.

Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finan-siella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kredit-institut och värdepappersbolag. Mina uttalanden omfattar inte bolags-styrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 26 respektive sidorna 34-35. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Mina uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standar-der beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områdenSärskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt min professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perio-den. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i mitt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men jag gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Jag har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i min rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta min bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncern-redovisningen. Utfallet av min granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för min revisionsberättelse.

Till bolagsstämman i Marginalen Bank Bankaktiebolag (publ), org nr 516406-0807

REvISIONSbERäTTELSE 93


Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-29 och 34-35. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Mina uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrk-ande avseende denna andra information.

I samband med min revision av årsredovisningen och koncernredovis-ningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo visningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beak-tar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedö-mer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor-mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldiga att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsent-liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

KREDITgIvNINg OCH RESERvERINg FöR FöRväNTADE KREDITFöRLUSTER

beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen

Per den 31 december 2018 uppgår utlåning till allmänheten, exklusive köpta förfallna kreditportföljer till 14 754 mkr i koncernen respektive 15 814 mkr i moderbolaget vilket motsvarar 69 respektive 76 % av totala tillgångar. Den totala kreditriskexponeringen, inklusive åtaganden utanför balansräkningen, uppgår till 22 083 mkr i koncernen respektive 20 935 mkr i moderbolaget. Reservering för förväntande kreditförluster uppgår till 1 063 respektive 1 063 mkr och baseras i huvudsak på modellbaserade beräkningar.

Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i års-redovisningen och koncernredovisningen. Kreditriskexponeringar och dess hantering beskrivs i not 3. Redovisade förväntade kreditförluster specificeras i not 12 och utlåning till allmänheten i not 16. För området relevanta redovisningsprinciper beskrivs i not 2.10 och väsentliga uppskattningar och bedömningar beskrivs i not 2.5. I not 2.2 beskrivs effekterna av övergången till IFRS 9 den 1 januari 2018.

Förlustreserven ska värderas på ett sätt som återspeglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga utfall och baseras på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Reserveringen kräver att banken gör bedömningar och antaganden av exempelvis kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk och metoder för att beräkna förväntade kreditförluster. Givet postens storlek och komplexiteten vid beräkningen av förluster och att beräk-ningen kräver att banken gör uppskattningar och bedömningar har kreditgivning och reservering för förväntande kreditförluster ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Jag har granskat bankens kreditprocess och har erhållit förståelse för och testat utformningen av nyckelkontroller i kreditprocessen inklusive kreditbeslut, kreditgranskning, ratingklassificering samt identifiering och fastställande av krediter som bedöms vara i fallissemang.

Jag har utvärderat bankens modell för beräkning av förlustreserv i förhållande till kraven i IFRS 9. Jag har även utvärderat huruvida bankens bedömning av sannolikhet för fallissemang, förlust vid fallis-semang, exponering vid fallissemang och förväntad kreditförlust samt väsentlig ökning av kreditrisk är i enlighet med IFRS 9.

Jag har testat att underliggande data som används i beräkningen är fullständig och korrekt. Jag har granskat och bedömt utfallet av modell-valideringar som utförts och bedömt rimligheten i manuella justeringar som utförts av banken. Vidare har jag granskat och bedömt antaganden och parametrar som använts i modellen samt dess funktionalitet. Jag har granskat analyser banken gjort av reserverna och godkännande av 3reserveringar.

Jag har för ett urval gjort oberoende kontrollberäkning av resev-eringen utifrån underliggande data och antaganden som används i modellen. I min granskning har jag använt våra interna modellspecial-ister för att bistå i de granskningsåtgärder jag utfört.

Jag har även granskat upplysningar i årsredovisningen och koncern-redovisningen avseende utlåning och tillhörande kreditrisk samt reserver för kreditförluster.

väRDERINg Av KöPTA FöRFALLNA KREDITPORTFöLJER

beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen

Köpta förfallna fordringsportföljer redovisas till 358 mkr i bankens balansräkning per 31 december 2018 respektive 2 695 mkr i koncernens balansräkning. Redovisningen av dessa portföljer baseras på bankens bedömningar om framtida kassaflöden och effektivräntan för respektive portfölj. Samtliga portföljer värderas till upplupet anskaffningsvärde. Löpande under året gör banken översyn av kassaflödesprognoser, baserat bland annat på uppnått inkasseringsresultat, träffade överens-kommelser med gäldenärer om avbetalningsplaner samt makro-ekonomisk information.

Redovisningsprinciper för köpta förfallna kreditportföljer framgår i not 2.10. Viktiga uppskattningar och anges i not 2.5 och riskhante-ring framgår av not 3. Upplysningar om köpta portföljer inkluderade i utlåning till allmänheten återfinns i not 16.

Bankens och koncernens redovisning av köpta förfallna fordringar har bedömts vara ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av att redovisade belopp är väsentliga för den finansiella rapport eringen och för att portföljvärderingarna kräver att banken gör väsentliga uppskattningar och bedömningar om framtida kassaflöden.

I min revision har jag, bland annat, utvärderat bankens och koncer-nens processer för värdering av köpta förfallna fordringar, använda värderings modeller och rimligheten i gjorda antaganden vid beräk-ning av effektivränta. Jag har med hjälp av våra värderingsspecialister granskat vald metod och modell. Jag har stickprovsvis testat indata i modellerna.

Jag har även granskat upplysningarna i årsredovisningen och koncern redovisningen avseende köpta förfallna fordringar.


94 REvISIONSbERäTTELSE

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verk-samheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvarMina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentli-ga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för-väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt om döme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgär-der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar jag tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärs aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredo-visningen. Jag ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Jag är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

Jag måste också förse styrelsen med ett uttalande om att jag har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer jag vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste be-dömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Jag beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

RAPPORT OM ANDRA KRAv ENLIgT LAgAR OCH ANDRA FöRFATTNINgAR

Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Marginalen Bank Bankaktiebolag (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning inne-fattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvalt-ningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska full-göras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvarMitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinsti-tut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

REvISIONSbERäTTELSE 95


Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp-täcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revi-sionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vid-tagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapportenDet är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidan 26 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Min granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att min granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämför den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Jag anser att denna granskning ger mig till-räcklig grund för mina uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapportenDet är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 34-35 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Min granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att min granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inrikt-ning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Jag anser att denna granskning ger mig tillräcklig grund för mitt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Revisorns mandatperiodMona Alfredsson, Ernst & Young AB, Jakobsbergsgatan 24, 103 99 Stockholm, utsågs till Marginalen Bank Bankaktiebolags revisor av bolagsstämman den 24 april 2018 och har varit bolagets revisor sedan 10 maj 2017.

Stockholm den 2 april 2019

Mona AlfredssonAuktoriserad revisor


96 REvISIONSbERäTTELSE

Produktion: Marginalen Bank och NarvaTryck: Elanders Sverige AB, 2019Illustration: Lisa Aisato och Marija Stojisavljevic Foto: Marginalen Bank, Jann Lipka, bsmart, Unsplash samt Åke Westin

Adolf Fredriks kyrkogata 8, 111 37 Stockholm www.marginalen.se Växel: 010-495 10 00

NARVA

Documents

EN MÄNSKLIGARE BANK · 2019. 4. 3. · IntROduktIOn 1 IRUI EBDANDE HÅLLBAHE GANISAIN SNING FÖRVALNINGSBEELSE FINANSIELLA APPE. nYCkELtAL, MKR 2018 2017 2016 ... 2018 var året