En modern projekteringsprocess644141/FULLTEXT01.pdf · to appoint a BIM Coordinator whose task is following up the work towards the defined goals and ensuring united design among

En modern projekteringsprocess

Utveckling av en effektiv arbetsmetod för konstruktörer vid projektering med BIM-verktyg

A modern structural design process

Development of an effective work method for structural engineers during the design process with BIM-tools

Författare: Dennis Andersson

Martin Wirenstrand

Uppdragsgivare: Byggnadstekniska Byrån, BTB

Handledare: Jerry Hedebratt, BTB

Marko Granroth, KTH ABE

Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng, Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 2013-06-24

Serienummer: 2013:55

”Ibland är en cigarr bara en cigarr.”

Sigmund Freud

III

Sammanfattning

Utvecklingen av BIM har senaste åren tagit fart och många länder, inklusive

Sverige har bland annat påbörjat en process mot gemensam struktur inom

byggsektorn genom att standardisera informationshantering och processer

(Nilsson, 2013). Denna utveckling innebär nya möjligheter för aktörerna i

byggprocessen men också problematik då denna intensiva IT-utveckling

möter en till synes konservativ bransch (Statskontoret, 2009:6). Syftet med

föreliggande examensarbete är att utforma en moderniserad arbetsmetod för

konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen.

En förståelse för hur konstruktörens arbete ser ut idag skall utrönas, samt

vilka möjligheter och svårigheter som denna aktör upplever.

Det som framkom i studien var att trots den intensiva utvecklingen av BIM

som varit de senaste åren tillämpas fortfarande traditionella processer, då

förståelse för en mer omfattande inledande arbetsinsats ännu inte riktigt

finns. Ökade krav ställs också på konstruktörens byggtekniska kompetens

då det är svårare att “fuska” i objektbaserade modeller. Den kvalitativa

studien påvisade ett konservativt synsätt där utvecklingen av konstruktörens

roll med hjälp av exempelvis färdiga komponenter från olika leverantörer i

Tekla Structures sågs snarare som problematisk än fördelaktig. Det

framkom även att vikten bör ligga på samordning i projekten, där mer än

krocktester borde tas i beaktning och att granskning borde ske i ett tidigare

skede samt utföras mer kontinuerligt. I den praktiska tillämpningen av Tekla

Structures upptäcktes också flera möjligheter till granskning och

samordning av ett projekt. Det behov av standardiserad BIM som

konkretiserades i teoriavsnittet bekräftades också av respondenterna i form

av önskan om en gemensam struktur i modellerna.

Examensarbetet resulterade i en arbetsmodell för hur konstruktören bör

arbeta vid BIM-projektering och vilka förutsättningar som efterfrågas för att

möjliggöra detta arbetssätt. En viktig del i detta är att definiera ett väl

strukturerat och tydligt arbetssätt som uppnås genom klara mål. Centralt för

varje BIM-projekt är att utse en BIM-samordnare var uppgift är att följa upp

arbetet mot de satta målen och säkerställer en enhetlig projektering bland

projektörerna. BIM erfordrar en helhetsförståelse vid projektering för att

tillgodose de nya krav som ställs.

Nyckelord:

BIM, Tekla Structures, konstruktör, projektering, modellering,

arbetssätt/process.

IV

V

Abstract

The development of BIM has in recent years gained momentum and many

countries, including Sweden, have begun a process towards common

structure in the sector of construction by standardizing information and

processes (Nilsson, 2013). This development provides new opportunities for

participants in the process of construction but also problems when the

intensive IT- development meets a seemingly conservative industry

(Statskontoret, 2009:6). The aim of this thesis is to design a modernized

working process for the structural engineer that integrates BIM tools in the

design process. An understanding of how the constructional engineer's work

looks today is determined, and the possibilities and difficulties that the

designer is experiencing.

The findings in this study were that, despite the intensive development of

BIM in recent years traditional processes are still applied, since an

understanding of a higher initial effort does not yet exist. Increased demands

are also put on the structural engineer's technical competence in structural

engineering since it´s harder to "cheat" in the object-based models. The

qualitative study demonstrated a conservative approach where the

development of the structural engineer's role by means such as finished

components from different vendors in Tekla Structures was seen as more

problematic than beneficial. It also emerged that the most effort should be in

the coordination of the project, in which more than clash detector tests

should be taken into consideration and that the review should take place at

an earlier stage and performed more consistently. In the practical use of

Tekla Structures several opportunities to review and coordinate a project

was found. The need for standardized BIM as concretized in the theory

section was also confirmed by the respondents in terms of the desire for a

common structure in the models.

The work resulted in a working model for how the structural engineer

should work with BIM and the conditions requested to allow this approach.

An important part of this is to define a well-structured and clear way of

working that is achieved through clear goals. Central to each BIM project is

to appoint a BIM Coordinator whose task is following up the work towards

the defined goals and ensuring united design among the workers. BIM

requires a comprehensive understanding of the design to meet the new

requirements.

Keywords:

BIM, Tekla Structures, structural engineer, structural design, modeling,

working process.

VI

VII

Förord

Detta examensarbete omfattar 15hp och är den avslutande delen på

högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och Design vid Kungliga

Tekniska Högskolan i Haninge. Detta arbete är utfört i samarbete med

Byggnadstekniska Byrån under perioden mars till maj år 2013.

Tack riktas till vår handledare Jerry Hedebratt på Byggnadstekniska Byrån

som har väglett oss och fungerat som bollplank under detta examensarbete.

Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare på Kungliga Tekniska

Högskolan, Marko Granroth som utöver allmän rådgivning bidragit med

visionära tankar och idéer kring arbetets ämne.

Vi vill även rikta ett stort tack till de personer som ställt upp på intervju i

detta examensarbete, som bidragit med ny funnen kunskap och en djupare

förståelse för konstruktörsyrket.

Stockholm, juni 2013

Martin Wirenstrand Dennis Andersson

VIII

IX

Definitioner och begrepp

2D-CAD Tvådimensionell computer aided design

3D-modell Tredimensionell modell utan objektinformation

4D 3D-CAD integrerad med tidplan

5D 3D-CAD integrerad med kostnadskalkyl och tidplan

AIA American Institute of Architects

Attribut En variabel eller konstant som beskriver ett objekts egenskaper.

BH90 Bygghandlingar 90

BIM Building Information Model, Byggnadsinformationsmodell

BSAB Byggandets Samordning Aktiebolag

BTB Byggnadstekniska Byrån

CAD Computer Aided Design

IDM Information Delivery Manual

IFC Industry Foundation Classes

IN Informationsnivå

ISO International Organization for Standardization

LOD Level of Detail

Objekt Digital representation av en byggdel eller komponent

OpenBIM Ideell förening som arbetar för att driva BIM-utvecklingen mot konkreta mål

SBUF Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond

SIS Swedish Standards Institute

X

XI

Innehåll

1 INLEDNING ................................................................................................................................................. 1

1.1 BAKGRUND ............................................................................................................................................ 1 1.2 NULÄGESBESKRIVNING .......................................................................................................................... 2 1.3 SYFTE OCH MÅL ..................................................................................................................................... 2 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR .............................................................................................................................. 2 1.5 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................................... 2 1.6 MÅLGRUPP ............................................................................................................................................. 2

2 METOD ......................................................................................................................................................... 3

2.1 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................... 3 2.2 METODVAL ............................................................................................................................................ 3

2.2.1 Litteraturstudie .................................................................................................................................. 3 2.2.2 Intervjuer ........................................................................................................................................... 4 2.2.3 Modellering ....................................................................................................................................... 4 2.2.4 Observationer och sammanträden .................................................................................................... 4

2.3 METODDISKUSSION ................................................................................................................................ 5 2.3.1 Litteraturstudie .................................................................................................................................. 5 2.3.2 Intervjuer ........................................................................................................................................... 5 2.3.3 Modellering ....................................................................................................................................... 5 2.3.4 Observationer och sammanträden .................................................................................................... 5

3 TEORI ........................................................................................................................................................... 7

3.1 BYGGPROCESSEN ................................................................................................................................... 7 3.1.1 Allmänt .............................................................................................................................................. 7

3.2 PRODUKTBESTÄMNINGEN ...................................................................................................................... 7 3.2.1 Programskede ................................................................................................................................... 8 3.2.2 Projekteringsskede ............................................................................................................................ 8 3.2.3 Konstruktören - en tvetydig roll ........................................................................................................ 9 3.2.4 Projektören ...................................................................................................................................... 10

3.3 BYGGBRANSCHEN, EN BRANSCH I BEHOV AV FÖRÄNDRING .................................................................. 10 3.3.1 Dyrare att bygga ............................................................................................................................. 10 3.3.2 Byggfel ............................................................................................................................................ 10 3.3.3 Behov av förändring ........................................................................................................................ 11

3.4 BIM- BUILDING INFORMATION MODELING .......................................................................................... 11 3.4.1 Definitionen av BIM ........................................................................................................................ 11 3.4.2 BIM i dagens Sverige ...................................................................................................................... 12 3.4.3 BIM - en modern arbetsmetod ......................................................................................................... 13

3.5 GEMENSAM STRUKTUR I PROCESSEN .................................................................................................... 14 3.5.1 Industry Foundation Classes - Ett öppet filformat .......................................................................... 14 3.5.2 Information Delivery Manual - Informationshantering .................................................................. 15 3.5.3 Detaljeringsnivåer och informationsnivåer .................................................................................... 15

3.6 VERKTYG ............................................................................................................................................. 18 3.6.1 Tekla Structures .............................................................................................................................. 18

4 KVALITATIV STUDIE ............................................................................................................................ 19

4.1 BAKGRUND .......................................................................................................................................... 19 4.2 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................................. 19 4.3 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................. 19 4.4 ALLMÄNT ............................................................................................................................................. 20

4.4.1 Personliga definitioner av BIM ....................................................................................................... 20 4.5 ARBETSSÄTT/PROCESS ......................................................................................................................... 20

XII

4.5.1 Nya verktyg, gamla processer ......................................................................................................... 20 4.5.2 Intensivt arbete inledningsvis .......................................................................................................... 21 4.5.3 Modellbaserat ritande ..................................................................................................................... 21

4.6 KONSTRUKTÖRENS ROLL ...................................................................................................................... 22 4.6.1 Diffusa möjligheter .......................................................................................................................... 22 4.6.2 Rollberoende utvecklingsmöjligheter .............................................................................................. 22

4.7 SAMORDNING ....................................................................................................................................... 22 4.7.1 Granskning ...................................................................................................................................... 22 4.7.2 Gemensam fil ................................................................................................................................... 23 4.7.3 Olika programvaror ........................................................................................................................ 23

4.8 INFORMATIONSHANTERING .................................................................................................................. 24 4.8.1 Bygghandlingar ............................................................................................................................... 24 4.8.2 Normer, standarder och krav. ......................................................................................................... 24 4.8.3 Revideringar .................................................................................................................................... 24

4.9 SAMMANSTÄLLNING ............................................................................................................................ 25

5 MODELLERING I TEKLA STRUCTURES .......................................................................................... 27

5.1 BAKGRUND .......................................................................................................................................... 27 5.2 AVGRÄNSNING ..................................................................................................................................... 28 5.3 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................. 28 5.4 ARBETSSÄTT/PROCESS ......................................................................................................................... 28 5.5 KONSTRUKTÖRENS ROLL ...................................................................................................................... 29 5.6 SAMORDNING ....................................................................................................................................... 31

5.6.1 Multi-user ........................................................................................................................................ 31 5.6.2 Granskning ...................................................................................................................................... 32

5.7 INFORMATIONSHANTERING .................................................................................................................. 35 5.7.1 Osynliga attribut ............................................................................................................................. 35 5.7.2 Ritningar ......................................................................................................................................... 36 5.7.3 Detaljeringsnivåer ........................................................................................................................... 36

5.8 SAMMANSTÄLLNING ............................................................................................................................ 37

6 DISKUSSION ............................................................................................................................................. 39

6.1 ARBETSSÄTT/PROCESS ......................................................................................................................... 39 6.2 KONSTRUKTÖRENS ROLL ...................................................................................................................... 39 6.3 SAMORDNING ....................................................................................................................................... 40 6.4 INFORMATIONSHANTERING .................................................................................................................. 41

7 SLUTSATS ................................................................................................................................................. 43

7.1 EN MODERN ARBETSPROCESS ............................................................................................................... 43 7.1.1 Uppstart........................................................................................................................................... 43 7.1.2 Definiera arbetssätt ......................................................................................................................... 44 7.1.3 Projektering ..................................................................................................................................... 44 7.1.4 Samordning ..................................................................................................................................... 44 7.1.5 Resultat ............................................................................................................................................ 44

7.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN BIM-PROCESS .......................................................................................... 44 7.2.1 Projektörer med helhetsförståelse ................................................................................................... 45 7.2.2 Tydliga mål...................................................................................................................................... 45 7.2.3 Förändrad resursfördelning ............................................................................................................ 45

7.3 KONSTRUKTÖRENS NYA ROLL .............................................................................................................. 45

8 REKOMMENDATIONER ........................................................................................................................ 47

8.1 REKOMMENDATIONER TILL BYGGTEKNISKA UTBILDNINGAR ................................................................ 47 8.2 REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATTA STUDIER ................................................................................. 47

XIII

REFERENSER .................................................................................................................................................... 49

BILAGOR ............................................................................................................................................................ 51

Figurförteckning

Figur 2.1 Arbetsprocess för examensarbetet. ......................................................................................................... 3 Figur 3.1 Byggprocessens olika skeden. ................................................................................................................ 7 Figur 3.2 Produktbestämningens olika delskeden. ................................................................................................. 8 Figur 3.3 Möjligheten till att påverka kostnad och utförande kontra kostnad att förändra. .................................... 9 Figur 3.4 Jämförelse av arbetsinsats mellan traditionell 2D-CAD och BIM-projektering. .................................. 14 Figur 3.5 Jämförelse mellan systemet Level of Detail (LOD) och informationsnivåer (IN) enligt BSAB-

systemet. ...................................................................................................................................................... 17 Figur 5.1 Översikt konstruktion. .......................................................................................................................... 27 Figur 5.2 Visualisering av två principiella takdetaljer. ........................................................................................ 29 Figur 5.3 Tekla Structures stålprofil-bibliotek innehållande Contigas produkter. ............................................... 30 Figur 5.4 Dialogbox som visar aktiva användare. ................................................................................................ 31 Figur 5.5 Exempel på inställningar i ”priviliges.inp” för administrering av behörighet för användare. .............. 32 Figur 5.6 Clash Check Manager som visualiserar krockar i programmet. ........................................................... 32 Figur 5.7 IFC-export och dess inställningar i Tekla Structures. ........................................................................... 33 Figur 5.8 Visualisering av IFC-import i Bentley Microstation från Tekla Structures. ......................................... 34 Figur 5.9 Exempel på rapport över betongelement som finns i modellen. ........................................................... 34 Figur 5.10 Dialogbox över synliga och osynliga attribut i en pelare. Vänster dialogruta visar grundläggande

attribut. Höger dialogbox visar övriga attribut som exempelvis brandklass, rostskydd och

granskningsstatus. ........................................................................................................................................ 35 Figur 7.1 Generell arbetsgång för applicering på varierande typer av projekt. .................................................... 43

XIV

1 Inledning

KTH, Byggteknik & Design, Examensarbete 2013:55 1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Historiskt sett har projektering utav byggprojekt utvecklats från att ha gjorts för hand till att

med hjälp av vektorbaserade ritverktyg (CAD) utforma exempelvis system- eller

bygghandlingar. Principiellt så uttrycks information på samma sätt som tidigare i form av

geometrier, symboler och text. Utvecklingen går däremot mot ett objektbaserat modellerande,

så kallad byggnadsinformationsmodellering (BIM).

BIM syftar till att skapa och hantera information på ett strukturerat och effektivt sätt med

hjälp av objektbaserade modeller (Jongeling, 2008). Information integreras i den

objektbaserade modellen genom att ge objekten olika typer av attribut i form av material, pris

etcetera. På det sättet överförs information in i modellen vilket leder till att den manuella

hanteringen vid exempelvis mängdning och skapandet av olika listor reduceras avsevärt.

Samtidigt förbättras också slutprodukten då granskningsmöjligheterna ökar i en

modellbaserad projektering. Däremot innebär de ökade informationsflödena på grund av allt

mer komplexa system nya krav på samordning och framförallt krav på hur information bör

hanteras och hur arbetssättet bör utformas vid projektering med BIM-verktyg.

Denna utveckling av byggnadsinformationsmodellering har gått snabbt de senaste åren, där

många länder i världen såsom Norge, Finland, Australien och Singapore påbörjat eller är på

väg mot standardiserad BIM vid informationshantering och i processer på nationell nivå

(Granroth, 2011b). I Sverige som länge legat ett steg efter i denna utveckling, har flera artiklar

publicerats gällande behovet av standardiserad BIM. I en artikel publicerad i februari i år

2013 på OpenBIM, kan det läsas om en förstudie som gjorts av en arbetsgrupp inom ett

SBUF-projekt. Förstudien ämnar till att fastställa detaljeringsnivåer för BIM där också vikten

av att den som levererar respektive tar emot information talar samma språk beskrivs:

“Fastställda regler för vilken detaljeringsnivå byggnadsinformationsmodeller

ska innehålla gör användningen av BIM säkrare och kan dessutom ge skjuts åt

ökad användning av BIM.”(Nilsson, 2013)

För konstruktören, en av de många aktörerna i byggprocessen innebär denna utveckling nya

möjligheter och nyttoeffekter för en effektivare projektering. Byggkommissionens betänkande

”Skärpning gubbar!” redogör för de fel och brister som återfinns inom byggbranschen,

däribland ett ökande byggkostnadsindex och återkommande byggfel (SOU, 2002:115). Detta

belyser det behov av förändringar som sektorn efterfrågar. Emellertid medför dagens snabba

utveckling av nya BIM-verktyg i kontrast till en konservativ byggbransch (Statskontoret,

2009:6) komplikationer. Då till synes traditionella arbetssätt fortfarande tillämpas i

projekteringen har detta till följd att verktygens kapacitet inte nyttjas fullt ut för en väl

integrerad projekteringsprocess.

1 Inledning

2 KTH, Byggteknik & Design, Examensarbete 2013:55

1.2 Nulägesbeskrivning

Byggnadstekniska byrån (BTB) grundades i Göteborg 1911 där nuvarande

Stockholmskontoret var en filial till Göteborgskontoret men sedan början av 1990-talet blivit

självständigt. BTB gör ständigt satsningar på nya moderna verktyg och har kompetenser inom

projektering, konstruktion, samt CAD-projektering. I takt med byggbranschens framfart inom

virtuellt byggande har företaget nyligen valt att införa Tekla Structures som ett

kompletterande verktyg till de som används på kontoret idag.

1.3 Syfte och mål

Syftet med föreliggande examensarbete är att utforma en moderniserad arbetsmetod för

konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen. Arbetet ska

resultera i en arbetsmodell för hur projekteringen med Tekla bör se ut ur ett BIM-perspektiv.

Som grund till denna modell skall projekteringsprocessen utredas där svårigheter och nyttor

undersöks som återfinns i en BIM-process, och därtill utreda vilka möjligheter som finns för

att skapa en väl integrerad projekteringsprocess.

1.4 Frågeställningar

- Hur bör en modern projekteringsmetod utformas för att anpassas till BIM?

- Vilka förutsättningar erfordras för en väl fungerade BIM-process för konstruktören?

- Hur kan konstruktörens roll förändras med hjälp av BIM?

1.5 Avgränsningar

Avgränsning görs till konstruktörens roll i byggprocessen och dennes arbete i

projekteringsskedet. Övriga skeden berörs endast teoretiskt för att få en helhetsbild av

byggprocessen.

Den praktiska tillämpningen utfördes i Tekla Structures 19 och behandlade endast ett projekt,

Lilla Alby Skola. Denna tillämpning utfördes dessutom parallellt med företagets original

projektering som gjordes främst i Bentley Microstation.

1.6 Målgrupp

Examensarbetet riktar sig till läsare med ingenjörsexamen inom byggteknik eller

motsvarande. Arbetet är också avsett för personer med ett genuint intresse för BIM och

konstruktörens roll i byggprocessen.

2 Metod


2 Metod

2.1 Genomförande

Processen för examensarbetet är indelat i fem delprocesser som inleds med förstudie och

avslutas med en slutsats (se figur 2.1). Det centrala i genomförandet är att den praktiska

modelleringen har genomförts parallellt till den kvalitativa studien som gjordes i form av

intervjuer. Dessa parallella metoder presenteras först var för sig för att sedan samföras i

diskussions- och slutsatsdelen där uppnådda tankar och reflektioner presenteras.

Figur 2.1 Arbetsprocess för examensarbetet.

2.2 Metodval

Utifrån examensarbetets syfte och frågeställningar samt av den avgränsning som är gjord

definierades det lämpliga metodvalet för studien. Examensarbetet är genomfört med en

kvalitativ studie bestående av intervjuer med konstruktörer, en litteraturstudie, modellering

samt observationer och sammanträden. Detta gjordes med hänsyn till karaktären hos det

aktuella ämnesområdet. En kvantitativ studie ansågs inte lämplig då en statistisk

generaliserbarhet inte eftersträvades.

2.2.1 Litteraturstudie

Med hänsyn till de frågor som uppstod inleddes arbetet med en litteraturstudie bestående av

artiklar och böcker om BIM i allmänhet men också litteratur med avseende på de inledande

frågeställningarna i studien. Med hänsyn till den snabba utveckling som skett kring BIM har

en avgränsning gjorts av litteratur från år 2008 och framåt för att säkerställa relevans och

kvalitet i arbetet. Litteraturstudien fortgick under arbetets gång och ligger till grund för både

det inledande teoriavsnittet och de avsnitt som berör själva studien, samt de jämförelser som

görs i den slutliga diskussionen.

2 Metod


2.2.2 Intervjuer

En kvalitativ studie i form av intervjuer gjordes där yrkesutövare på det specifika kontoret

deltog samt även deltagare från andra företag. Syftet med intervjuerna var att inhämta

kunskap kring hur arbetssättet med BIM-verktyget ser ut idag och klarlägga vilka svårigheter

projektören står inför.

Intervjuerna utformades semistrukturerade i mening att frågorna inte var ledande, utan istället

gavs det utrymme till öppna och utvecklande svar för respondenterna. Formatet på frågorna

var standardiserade på så vis att samma frågor ställdes till samtliga respondenter för att

synliggöra de kontraster som finns mellan olika aktörer. Detta ledde till att frågorna fick vara

mer generaliserade för att vara applicerbara på en varierande yrkesroll hos respondenterna.

För att uppnå kvalitativa svar så utformades en intervjuguide som skickades ut inför

intervjutillfället där bakgrund och syfte förklarades. Guiden var uppdelad i fyra delområden

kopplade till examensarbetets syfte och frågeställningar vilka är; arbetssätt/process,

konstruktörens roll, samordning och informationshantering.

2.2.3 Modellering

Med litteraturstudie och intervjuer som grund utfördes en praktisk tillämpning i form av en

modellering i programvaran Tekla Structures 19. Den huvudsakliga förberedelsen inför detta

gjordes genom en kurs på Tekla Sverige i Västerås. Kursen inriktade sig på prefabricerade

betongkonstruktioner för användare på nybörjarnivå men berörde även projektering av

stålkonstruktioner etcetera. Kursen bestod av en modelleringsdel där enklare verktyg och

arbetssätt beskrevs och även numrerings- och filtreringsmöjligheter redovisades. Den andra

delen omfattade bygghandlingar och hur tillverkningsritningar skapas.

Modelleringen som genomfördes i studien gjordes med ett verkligt projekt på BTB som

referens. Detta projekt omfattade en tillbyggnation av den befintliga Lilla Alby skola där

originalprojekteringen utfördes i programvaran Bentley Microstation. Att modelleringen

skedde parallellt med referensprojektet var centralt för att kunna simulera en så pass verklig

process som möjligt och på så vis kunna synligöra de problem och svårigheter som finns. Den

huvudsakliga analysen gjordes med den kvalitativa studien som grund där de svårigheter och

problem som lyftes av respondenterna undersöktes. Vid modelleringen testades hur

arbetsprocesser kan utformas och vilka aspekter som det bör tas hänsyn till.

2.2.4 Observationer och sammanträden

Observationer gjordes löpande och berörde främst modelleringen och hur referensprojektet

utvecklades. Syftet var huvudsakligen att samla intryck och tankar för att öka förståelsen för

konstruktörens roll. Det gjordes också genom samtal med personer som hade en syn dels på

konstruktörens roll men också i BIM-processen i sin helhet.

Författarna deltog vid seminariet på Arlanda City som anordnades av föreningen ”OpenBIM”.

Temat var ”Kraven på BIM är här – från era kunder och medarbetare” med internationella

föreläsare och paneldiskussioner. Detta seminarium väckte tankar kring de problem som finns

i byggsektorn och behovet av förändring och nytänkande. Författarna deltog också vid en

presentation på Svensk Byggtjänst av projektet ”Fokus I – BIM med BSAB” som behandlade

standardisering av BIM med hjälp av BSAB-systemet.

2 Metod


2.3 Metoddiskussion

2.3.1 Litteraturstudie

Det anses vara mest lämplig för studien att avgränsa litteraturmaterialet eftersom det

rimligtvis är mest relevant att använda teori av modern sort när det gäller ämnet BIM.

Eftersom detta är ett ämnesområde som det har forskats mer om under de senaste åren

förmodas teori från tidigare decennier vara irrelevant. Valet av litteraturmaterial kan därmed

tänkas styrka studiens relevans, vilket är något som det även har reflekterats kring innan

påbörjad litteratursökning.

2.3.2 Intervjuer

Valet av att skicka ut intervjuguiderna till respondenterna i förväg gjordes eftersom det gav

dem tid till att läsa och förstå studiens ändamål. Rimligt att anta är att detta gav

respondenterna en tydligare bakgrundinformation än den som förmedlades vid kallelsen till

intervju. Därtill bör tilläggas att det kan tänkas ha startat en tankeprocess hos respondenterna

rörande ämnet och väckt deras egna tankar inför intervjutillfället. Det anses varit fördelaktigt

att dela upp intervjuguiden i olika delområden, vilket i samband med intervjutillfällena

resulterade i en bra och övergripande struktur. Intervjuguiderna inleddes med ett antal

bakgrundsfrågor för att skapa en övergripande bild utav intervjupersonens arbetsuppgifter i

dagsläget och dennes bakgrund. Syftet med detta var att redogöra för det perspektiv

respektive respondent hade som utgångspunkt för att på så vis skapa en förståelse för grunden

till dennes åsikt. I och med svårigheten med att förmedla kroppspråk, gester och andra

signaler i transkribering av intervjuer skickades dessa ut till respondenterna efter

intervjutillfället för att granskas och godkännas. Vidare medförde detta att intervjuerna

förmedlades på ett korrekt sätt som överensstämde med respondenternas syn vilket till följd

gav en god validitet.

2.3.3 Modellering

Ett konstaterande av deltagandet i Tekla-kursen är att detta medförde en stabil grund för

modelleringsstudien. På så vis kunde den givna tidsram för examensarbetet användas på ett

mycket effektivare sätt och möjliggjorde ett större djup än vad annars hade varit möjligt.

Valet av att arbeta mot ett referensprojekt istället för rent ett fiktivt projekt gjordes för att

säkerställa relevansen för studien i relation till hur projekteringen ser ut idag.

2.3.4 Observationer och sammanträden

De antal observationer som har gjorts har anpassats till den angivna tidsramen samt

huvudsakligen varit till fördel för modelleringsstudien. Både de interna observationerna på

företaget i form av samtal och sammanträden samt de externa, exempelvis seminariet på

Arlanda har medfört ett bredare perspektiv för hur arbetsprocessen ser ut. Fler observationer

bör ha givit ytterligare inspiration till studien men fick anpassas till den tidsram som var

given.

2 Metod


3 Teori


3 Teori

3.1 Byggprocessen

3.1.1 Allmänt

I byggprocessen ingår olika skeden. För att få en bild av vart konstruktören befinner sig i

processen görs en övergripande sammanfattning nedan. Indelningen skiljer sig något beroende

på vilken källa som används som referens men den generella uppfattningen efter

litteraturstudien är att byggprocessen teoretiskt sett delas in i dessa fyra delar (se figur 3.1)

enligt Nordstrand (2008).

Figur 3.1 Byggprocessens olika skeden.

I det inledande skedet görs en behovsutredning där en byggherre (företag, privatperson eller

annan organisation) tar beslut om att påbörja ett byggprojekt. I detta stadium analyseras alla

alternativa förslag för att sedan besluta om vilket alternativ som ska användas i de fortsatta

skedena. När behovet är utrett och förstudien är gjord inleds produktbestämningen där ett

byggnadsprogram tas fram och byggnaden gestaltas och konstrueras enligt beräkningar och

dimensionering som sedan resulterar i bygghandlingar. En djupare beskrivning av detta skede

ges i nästa avsnitt. När huvuddelen av bygghandlingarna är framtagna påbörjas

produktframställningen där huset byggs utifrån dessa. Produkten skall sedan stämma överens

med det som fastställts i inledande skeden, dels ekonomiskt samt tids- och utseendemässigt.

När byggnaden slutligen är färdigställd inleds förvaltningen, det vill säga

produktanvändningen där det krävs drift och underhållsåtgärder för att bruka byggnaden.

Förvaltningen kan ske ekonomiskt, administrativt och/eller tekniskt (Nordstrand, 2008).

3.2 Produktbestämningen

Produktbestämningen (se figur 3.2) delas in i två delar: programskede och projekteringsskede.

I programskedet utreds förutsättningar och behov av byggnaden. Projekteringen syftar till att

gestalta och konstruera byggnaden utifrån de krav som ställs i det första skedet i

byggprocessen. Byggnadens egenskaper beskrivs med hjälp av bland annat beräkningar och

modeller. Alla dessa egenskaper och dokument ligger sedan till grund för upphandling som

används som underlag för produktionen. Vid produktbestämningen deltar ett flertal aktörer

som exempelvis arkitekten, konstruktören, VVS-konsulten och mark-konsulten.

3 Teori


Figur 3.2 Produktbestämningens olika delskeden.

3.2.1 Programskede

Produktbestämningen inleds med ett programskede, tillika utredningsskede där det bestäms

hur byggnaden ska utformas med hänsyn till projektets syfte och mål. Det bestäms bland

annat hur stora ytor som behövs för verksamheten, rumsbestämning och placering av dessa.

Sedan görs tekniska och miljömässiga utredningar som sammanställs i programhandlingar

(Granroth, 2011a).

3.2.2 Projekteringsskede

Projekteringen delas in i tre delar som är gestaltning, systemskede och detaljeringsskede

(Nordstrand, 2008). Gestaltningen syftar till att ta fram olika alternativ och skisser för den

tänkta byggnaden. Systemskedet är där det generella stom- och installationssystemet

definieras med underlag från det alternativ som tagits fram i gestaltningen. Detta mynnar

sedan ut i systemhandlingar. Detaljutformningen tar sedan vid vilket resulterar i ett

förfrågningsunderlag som upphandlingen av entreprenörer baseras på. När upphandlingen är

slutförd övergår förfrågningsunderlaget till att bli bygghandlingar som används i

produktionen (Granroth, 2011a). Dock bör föståelse finnas för hur projekteringsgången kan

påverkas av vald entreprenadform i projektet.

Projekteringen skiljer sig emellan de olika disciplinerna i det avseende att aktörerna ofta

använder sig av olika verktyg och arbetssätt. Av den anledningen kan det vara problematiskt

när det gäller samordning, då många måste samspela i projekteringen. Det behövs därför en

klar strategi från startskedet av ett projekt för hur det fortsatta arbetet ska ske (Nordstrand,

2008). Desto längre projekteringsprocessen fortgår desto mer kostsamma blir ändringarna.

Det är lättare att påverka felen i ett tidigt skede till skillnad från sena ändringar där

möjligheten till exempelvis samordning blir lägre. Ur dessa perspektiv innebär dagens

projektering med hjälp av BIM-verktyg en betydelse då byggnaden virtuellt kan byggas upp

på förhand och skapa underlag för en kvalitetssäkring genom simuleringar och visualiseringar

i ett tidigt skede (Granroth, 2011a).

3 Teori


Figur 3.3 Möjligheten till att påverka kostnad och utförande kontra kostnad att förändra.

3.2.3 Byggnadskonstruktörens olika roller

Oftast ses begreppet byggnadskonstruktör som ett samlingsbegrepp för de aktörer som

dimensionerar, beräknar, projekterar och skapar handlingar över ett konstruktionssystem. I

detta avsnitt är avsikten att behandla och definiera konstruktörens olika roller och därmed

beskriva ett förlopp och en viss problematik som för många företag är en vardaglig företeelse.

Konstruktörens arbete påbörjas under programskedet där konstruktören vidareutvecklar det

förslag och de skisser som kommer från arkitekten. Här definieras konstruktören traditionellt

sett som statiker. Statikerns uppgift är att utforma och dimensionera konstruktionen och göra

hållfasthets- och dimensionsberäkningar utefter arkitektens förslag så att systemet fungerar

och att ett lämpligt stomsystem kan väljas. Detta redovisas sedan i systemhandlingar. Här ska

byggherren kunna se att projektet utvecklas enligt de önskemål och krav som ställdes i det

inledande skedet och dessa handlingar ligger även till grund för det fortsatta arbetet i

projekteringen. Handlingar som exempelvis tas fram är projektbeskrivning, tidplan, tekniska

beskrivningar och enklare ritningar som framställer byggnadens geometri, typ av stomsystem,

våningshöjder etcetera (Nordstrand, 2008). Byggherren kan sedan välja att använda

konstruktören/statikern i det fortsatta arbetet.

Projekteringen kan också vara utformad på det vis att exempelvis en prefab-konstruktör

utformar de prefabricerade delarna i byggnaden och ansvarar för vissa delar av projektet.

Denna aktör kan också, beroende av beslut från beställaren i det inledande skedet, ansvara för

hela projektet vilket då medför all beräkning, dimensionering, modellering och framtagning

av alla handlingar. Exempelvis tar prefab-konstruktören vid i detaljeringsskedet då

konstruktören/statikern tagit fram systemets geometri och redovisat vart de prefabricerade

delarna ligger i form av exempelvis informationslösa volymelement. Detta medför ofta

dubbelt arbete i den bemärkelse att prefab-konstruktören måste kontrollera det tidigare

stomvalet som gjorts av konstruktören/statikern för att sedan lägga in de intelligenta

prefabricerade elementen i modellen (Granroth, 2012).

3 Teori


3.2.4 Projektören

En ytterligare aspekt till konstruktörsrollen är definitionen av en projektör i byggprocessen.

Vad innebär denna roll och hur är den kopplad till konstruktören? Är inte konstruktören en

projektör automatiskt då denne aktör befinner sig under projekteringsskedet?

Projektören kan antingen vara åtskild från konstruktören eller också vara samma aktör. Vissa

företag arbetar med att konstruktören/statikern endast utför beräkningarna. När detta är gjort

modellerar projektören byggnaden men det kan även utföras av samma person i en sorts

dynamisk arbetsprocess. I examensarbetet är konstruktören/statikern och projektören

fortsättningsvis samma aktör för att förenkla förståelsen för de kommande avsnitten i

examensarbetet.

3.3 Byggbranschen, en bransch i behov av förändring

Byggsektorn har på senare år ifrågasatts allt mer för sin bristande förmåga att utvecklas och

förändras. Problematik rörande byggfusk, svart arbetskraft och byggfel är ett återkommande

fenomen för sektorn och någon tydlig förändring har inte kunnat synliggöras.

3.3.1 Dyrare att bygga

Under de senaste åren har byggkostnadsindex fortsatt att öka jämfört med

konsumentprisindex, en utveckling som kunde skönjas i slutet på 1980-talet. Flera faktorer till

detta har identifierats, bland annat ökade markpriser, större andel bostadsrätter och en

försvårad byråkrati vid planprocessen. Att en kvalitetshöjning skulle vara en bidragande

faktor har förkastats och den uppmätta produktiviteten är fortfarande låg i jämförelse med

övrig industri. Dessutom går samma kostnadsökning att skönjas vid internationella

undersökningar. I dessa sammanhang förhåller sig Sverige jämförelsevis på en god nivå, men

en viss eftertanke bör finnas innan allt för distinkta synteser görs (SOU, 2002:115). Däremot

visar dessa indikationer att ett tydligt problem finns i sektorn. Uppföljningen av

Byggkommissionens betänkande, “Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens

betänkande “Skärpning gubbar!” “ (Statskontoret, 2009:6) visar dessutom att någon

förändring av arbetssätt och attityder inte skall ha skett utav de förslag som lämnades.

3.3.2 Byggfel

Likt övriga sektorer förekommer det fel även i byggbranschen. Det är dock viktigt att skilja på

fel och fusk där fusk förutsätter att en person medvetet har handlat på ett felaktigt sätt. Fel

däremot beror istället på bland annat slarv, nonchalans och okunskap. Orsaken till att byggfel

uppstår är flera men främst brukar dålig planering, val av material och tekniska lösningar,

komplex byggteknik och det personliga ansvaret anges som orsaker (SOU, 2002:115).

Ofta uppges tidspress som en stor orsak till att kvaliteten blir lidande då rätt förutsättningar

inte har getts i projektet för att omsorgsfullt kunna besikta, göra egenkontroller och att hinna

med uttorkning av byggnadsdelar för att förhindra fuktskador. Även materialval och de

tekniska lösningar som används är direkt avgörande för produktens funktion och hållbarhet.

Antalet byggprodukter som finns på marknaden uppgår idag till över 50 000 - 60 000, något

som kan jämföras mot mitten av 1940 - och 1950-talet då antalet produkter uppgick till cirka

5000. Detta leder så klart till att det blir svårare för byggherrar och andra aktörer att välja rätt

produkt eller rätt teknisk lösning för att tillgodose den förväntade livslängden på

3 Teori


byggnadsverket. Dessutom har komplexiteten på byggnadsverk höjts de senaste åren då större

och mer avancerade system ska installeras i byggnaderna för att tillgodose de nya krav på

funktionalitet och energihushållning som ställs. Idag uppgår installationskostnaderna i vissa

fall till över 50 procent av entreprenadkostnaderna som kan jämföras mot cirka 10 procent år

1950. Att därtill försöka sammanföra ny teknik och materiel med mer traditionella kan i vissa

fall få förödande konsekvenser trots att det enskilda valet inte är fel i sig. Denna utveckling

leder till ett behov av ny kompetens och framför allt att nya metoder skapas för att kunna

hantera detta. Uppskattningsvis leder byggfel till kvalitetskostnader på mellan 5 till 15 procent

av projektkostnaderna och undersökningar tyder att besparingar på mellan 50 000 och 150

000 kronor per nyproducerad bostadslägenhet är möjliga att uppnå (SOU, 2002:115).

3.3.3 Behov av förändring

Bilden av byggbranschen synliggör behovet av förändring samt vilka nyttor det skulle

medföra. Utvecklingen som har skett i dagens byggbransch leder till högre krav på

kompetenser hos de aktörer som är delaktiga men framför allt att utveckla moderna

arbetsmetoder. Ett steg till en förändring mot ett nytt arbetssätt är byggnadsinformations-

modellering (BIM) som innebär ett nytänkande för hur projektering kan integreras kring

modelleringen.

3.4 BIM- Building Information Modeling

3.4.1 Definitionen av BIM

BIM är ett av de mest kontroversiella ämnena i dagens byggbransch. Den inledande

uppfattningen är att BIM dels ses som ett verb, det vill säga byggnadsinformations-

modellering. Det ses också som ett substantiv, en så kallad byggnadsinformationsmodell.

Antagligen betyder det att BIM ses som en arbetsprocess men också enbart som en modell

som det arbetas med. Ovan nämnda resonemang leder till att begreppet blir diffust och vad

BIM egentligen är beror oftast på vem en diskussion förs med. Det belyses därför vidare ett

antal definitioner och exempel i detta avsnitt för att försöka förstå och förtydliga begreppet.

Vidare citeras Granroth (2011a) som beskriver en BIM-modell:

"En BIM-modell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel. BIM-modellen kan innehålla information om både den fysiska och den logiska sammansättningen av objekten och själva byggnaden. BIM-modellen kan beskrivas som en virtuell prototyp. En BIM-modell består av en objektsbaserad, digital representation av de ingående komponenterna. En BIM-modell kan även kallas för en objektsbaserad modell." (Granroth, 2011a)

Här läggs vikten vid att en BIM-modell baseras på objekt och hur information knyts till dessa

i en virtuell modell. Därtill kan begreppet uppfattas som att det har att göra med att alla

enskilda operationer i en modell eller i en process beror av varandra. Rogier Jongelings

(2008) beskrivning av begreppet lyder:

3 Teori


“BIM definieras genom hur man genererar och förvaltar den objektbaserade informationen som finns i modellen och BIM-verktyg är de IT-verktyg som används för att skapa och använda denna information. BIM syftar även till att skapa och hantera information på ett strukturerat och effektivt sätt med hjälp av objektbaserade modeller.” (Jongeling, 2008)

Definitionen fokuserar mer på hur skapandet av information i modeller ser ut och framför allt

på hur den integrerade informationen i dessa modeller hanteras. Här läggs också mindre fokus

på själva modellen i sig och istället på arbetssättet. Eastman, Teicholz, Sacks och Liston

(2010) beskriver vad som karaktäriserar BIM:

- Byggkomponenter som representeras digitalt, innehåller data som är beräkningsbar

och kan identifieras av programmen, samt består av parametrar som går att ändra på

ett intelligent sätt.

- Komponenter som innehåller data som beskriver dess egenskaper som används för

analys och arbetsprocesser.

- Data som ändras i alla vyer även om dessa data skulle ändras i endast en arbetsvy.

Eftersom det kan vara svårt att utröna vad som egentligen är BIM utifrån ovan nämnda

kriterier ges även en förklaring till vad BIM inte är (Eastman et al., 2010):

- Modeller som endast innehåller 3D och inga attribut.

- Modeller utan egenskaper och parametrar.

- Modeller som består av fler 2D filer som måste slås ihop för att definiera byggnaden.

- Modeller som tillåter en ändring i en vy men som inte blir representerad i de övriga.

Inställningen i examensarbetet är att BIM inte är synonymt med 3D-modellering. Istället är

fokus på själva informationshanteringen och hur denna integreras i program och processer. I

en BIM-process sker arbetet kring en informationsmodell som möjliggör nya arbetssätt med

förbättrade kommunikations- och informationsflöden. BIM definieras utav arbetssättet och

hanteringen av information i modellen vilket är avgörande för hur vidare något ska anses vara

BIM eller inte. Dessutom ses inte heller BIM som ett verktyg utan det är användningen av

verktyget som är avgörande.

3.4.2 BIM i dagens Sverige

För bara några år sedan var detta begrepp föga känt i Sverige. I dag är BIM något de flesta

inom byggbranschen pratar om. I dagsläget ligger problemet mycket i hur det ska tillämpas

eftersom det kräver ett nytt sätt att arbeta på. Utanför Sverige har utvecklingen kommit

längre. I exempelvis Danmark, Norge och USA har arbetet med att utveckla tydliga

standarder och manualer för hur BIM-arbetet ska ske påbörjats (Nilsson, 2013) och som det

ser ut idag finns ingen motsvarighet till det i Sverige (Gustavsson, Hörestrand, Furenberg,

Knutsson, Udd, Liberg och Hansson, 2012). Många företag i Sverige har emellertid kommit

en bra bit på väg och har utvecklat egna interna manualer. Två år tidigare beskriver Nilsson

(2011) problematiken i en artikel:

3 Teori


“För att uppnå objektorienterad information behövs en standardiserad informationsplattform för den byggda miljöns byggande och förvaltning med begrepp (klasser och egenskaper), processer (informationsinnehåll, leveransbeskrivningar) samt datamodeller (begreppsscheman) och filformat.” (Nilsson, 2011)

Ovan nämnda beskriver den problematik som existerar i Sverige idag. Vidare i artikeln nämns

det också att neutrala filformat existerar. Exempelvis finns filformatet IFC som länge använts

flitigt i tillverkningsindustrin men där byggbranschen halkat efter. Det svenska BSAB-

systemet nämns också i artikeln och att det skulle behöva anpassas till BIM. BSAB-systemet

följer svensk standard enligt SIS som är ansluten till ISO, en internationell organisation som

tillhandahåller internationella standarder där exempelvis manualer för BIM-arbete har

utvecklats, känt som IDM. Således är intrycket att förutsättningar för en gemensam standard

finns.

Några år senare, år 2013 läses i en artikel att en av Sveriges största beställare, Trafikverket,

kommer börja ställa krav på BIM i sina byggprojekt. Även etablerade beställare som

Akademiska hus, Fortifikationsverket och Specialfastigheter gör följe i denna utveckling

(Jongeling, Lindström och Samuelson, 2013).

3.4.3 BIM - en modern arbetsmetod

“Det som definierar BIM idag är i första hand de verktygen som används av

ett antal aktörer i vissa skeden i byggprocesserna. [...]BIM är något som

aktörer använder i olika utsträckningar för att, i första hand förbättra och

förenkla de egna processerna.” (Jongeling, 2008)

Så skriver Jongeling år 2008 i sin forskningsrapport. Detta är också ett förfarande som det

fortfarande syns en tendens till där de olika aktörerna i viss utsträckning arbetar med enskilda

processer. Däremot börjar gränsdragningarns mellan de olika aktörerna att suddas ut allt mer i

takt med den utveckling som skett i byggbranschen de senast åren. Skillnaden från år 2008

mot idag år 2013 är att fler möjligheter har skapats till att kommunicera modellerna genom

bland annat neutrala filformat och olika objektbaserade samordningsverktyg. Fördelarna

enligt Jongeling (2008) med BIM i byggprocessen är bland annat högre kvalitet, högre

produktivitet och en sänkning av kostnader. När många aktörer är involverade i ett projekt och

anslutna till en modell eller en gemensam plattform minskar bland annat projektkostnaderna

och projekttiden. Informationsutbytet underlättas och kvaliteten på slutprodukten blir bättre i

och med att det enklare går att analysera och utvärdera arbetet.

Jongeling (2008) poängterar också de specifika nyttoeffekterna för varje aktör och hur

arbetsbördan ser ut med BIM-projektering i jämförelse med 2D-CAD. BIM förutsätter att

mycket arbete läggs ner i början av projekten för att på så sätt kunna generera färdiga listor

och handlingar där näst intill ingen handpåläggning behövs. Detta betyder att insatsen i

slutskedet där handlingar tas fram blir mycket lägre. Detta skiljer sig dock från det

traditionella arbetssättet i projekteringen där insatsen successivt ökar och där den största

insatsen läggs i slutskeden där handlingar tas fram. I BIM-projektering menar Jongeling

(2008) att detta beror på att det läggs mycket tid i början av ett projekt på att ge objekt och

3 Teori


komponenter tydliga definitioner och rätt data för att sedan med mindre tidsåtgång generera

handlingar. Förfarandet visas nedan i ett diagram där traditionell arbetsbörda jämförs med

BIM-projektering.

Figur 3.4 Jämförelse av arbetsinsats mellan traditionell 2D-CAD och BIM-projektering.

Granroth (2011b) går in på byggprocessens olika delskeden där det utifrån ett BIM-perspektiv

beskrivs hur dessa skall utformas för att skapa ett modernt arbetssätt. Här klargörs vikten av

att initialt arbeta med BIM i projekteringen för att ha möjlighet till att skapa en väl fungerade

BIM-process där behovet av en BIM-samordnare betonas. Om BIM-samordningen fallerar i

ett så pass tidigt skede finns inte de rätta förutsättningarna för att uppnå nyttan med BIM, utan

istället bör en mer traditionell projekteringsform väljas. Granroth (2011a) lyfter även

begreppet “målsättningar” och poängterar att en BIM-modell inte innebär en automatisk

helhetslösning. Istället betonas vikten av en strukturerad byggprocess som innebär att

kvaliteten säkerställs vilket leder till en effektivare byggprocess i sin helhet.

3.5 Gemensam struktur i processen

Det har påvisats att ett behov av standardisering av program och processer finns.

Informationsmodellering kräver ett mer strukturerat sätt att arbeta på idag än vid tidigare

projektering. För att samverkan mellan de olika aktörerna ska vara effektiv finns ett behov av

en gemensam plattform och ett gemensamt arbetssätt. Ett BIM-orienterat arbete handlar

nödvändigtvis inte om att samma verktyg används, men däremot att ha ett neutralt sätt att

tolka och hantera information i de olika leden i byggprocessen.

3.5.1 Industry Foundation Classes - Ett öppet filformat

Industry Foundation Classes (IFC) är ett filformat som är flitigt använt i

tillverkningsindustrin. Formatet finns även inom byggsektorn men utnyttjandet av detta

filformat är relativt litet i dagens läge. Formatet är utvecklat av buildingSMART som är en

neutral, internationell och icke vinstdrivande organisation som stödjer BIM-utvecklingen

(buildingSMART, 2013b).

IFC är ett öppet format som tillåter ett utbyte av olika typer av BIM-data och information

mellan olika programvaror. Detta filformat är utvecklat så att det inte tillhör en specifik

leverantör, utan är neutralt och kan tolkas av de flesta program. Formatet ställer dock krav på

att rätt information läggs in direkt, vilket i slutändan innebär att rätt information blir

3 Teori


tillgänglig vid rätt tidpunkt och till rätt instans (buildingSMART, 2013a). Visserligen är IFC

ett filformat precis som “.dwg” eller ett vanligt “.doc” men idag kan just detta specifika

filformat användas i ett större perspektiv, det vill säga i ett arbetsflöde eftersom det är

neutralt. Formatet medverkar till att förfina arbetsflödet, ta bort vissa mellansteg och förbättra

processer (Eastman et al., 2010).

3.5.2 Information Delivery Manual - Informationshantering

Varje aktör har ofta sin egen process och sin egen information i modeller som skiljer sig från

aktör till aktör. Med avseende på detta används ofta det generella begreppet Information

Delivery Manual (IDM) i detta hänseende som är en anpassning enligt ISO. Detta syftar till

att hantera och identifiera informations- och datakrav för de olika processerna inom BIM.

Manualen ska fungera som handledning av vilken information som behövs, vid vilket tillfälle

och till vem informationen är avsedd för. Arbetet med en sådan manual är kopplat till

filformatet IFC och handlar egentligen om att kunna hantera filformatet som aktör i

byggprocessen för att få den information som behövs i varje process (Granroth, 2011a). Om

arbetet då går mot att bli mer BIM-anpassat med dagens verktyg krävs det därför att något

liknande en IDM utvecklas nationellt, en anpassning som bland annat Danmark har gjort. I

Sverige är denna utveckling på gång och normer har försökt tagits fram där bland annat även

detaljeringsnivåer och informationsnivåer fastställs för de olika skedena.

3.5.3 Detaljeringsnivåer och informationsnivåer

Vid projektering med BIM-verktyg kan en osäkerhet uppstå gällande vilken detaljeringsnivå,

respektive informationsnivå som efterfrågas med hänsyn till det aktuella skedet i

byggprocessen. De programvaror som används idag möjliggör att ge objekt i modellerna

oerhört mycket information. Då informationsförädling av en modell normalt innebär ett

merarbete, kan en för hög detaljrikedom initialt i projekteringsskedet innebära att revideringar

blir krävande. På så sätt kan projektören istället välja en lägre detaljeringsnivå i sin

projektering för att undvika merarbeten, något som kan resultera i att modellen blir

underarbetad (Nilsson, 2013).

I Sverige saknas någon form av utarbetad standard gällande olika nivåer vid

informationsmodellering. Detta innebär svårigheter för beställaren att konkretisera olika

nivåer vid upphandling i projekt och samordningsmöjligheterna försämras då olika

projektörer arbetat på olika stadium. Många studier och undersökningar om BIM har tidigare

gjorts och pågår kontinuerligt. Ett första exempel på ett arbete för standardisering av

detaljeringsnivåer som nyligen inletts är en förstudie genomförd av Skanska med stöd av

SBUF som heter ”Detaljeringsnivå i BIM” (Gustavsson et al., 2012), som föreslagit en

femgradig skala, främst framtagen för husbyggnad. Denna skala är baserad på Level of Detail

(LOD) som är framtaget av organisationen AIA i USA, Sveriges motsvarighet till SIS. Dessa

nivåer beskriver de handlingar som ska tas fram under projekteringen och produktionen i

byggprocessen och behandlar inte förstudien för ett projekt och inte heller förvaltningsskedet.

Förslaget är även inspirerat av Danmark där det redan år 2007 gavs ut en handbok om olika

detaljeringsnivåer där modelleringsprocessen delas in i sex olika stadium (Karlshøj, Chr.

Bennetsen, Kjems, Svidt, Nybo, Jørgensen och Stenild, 2007).

3 Teori


I jämförelse med ”Detaljeringsnivåer i BIM” finns ett pågående SBUF-projekt som Svensk

Byggtjänst utför i samarbete med NCC som heter ”Fokus I – BIM med BSAB”. Projektet

syftar till att skapa en gemensam standard för informationshanteringen inom BIM-processen

och överbrygga informationsglappen i byggprocessens alla faser (Lundgren, 2013). Målet

med systemet är skapa en informationstrappa som innebär en förädling av information längs

byggprocessen. Denna studie grundar sig på det nuvarande BSAB-systemet som består av

samverkande tabeller med information om exempelvis byggdelar, byggdelstyper,

produktionsresultat och resurser. BSAB-systemet utvecklades för att skapa gemensam

struktur och på så sätt säkerställa en högre kvalité inom byggsektorn (Svensk Byggtjänst,

2013). Anledningen till att systemet används som grund är för att det redan är väl etablerat i

branschen vilket bör förenkla implementeringen av standardiseringen. Det gör det möjligt att

på ett systematiskt sätt kategorisera information i byggnadsinformationsmodellering. För att

göra detta möjligt definieras byggprocessen utifrån fem olika delar: utredning, projektering,

produktion, förvaltning och rivning, samt vilken typ av information som behövs under varje

skede. Detta med hjälp av informationsbärande BIM-objekt som BSAB-kodas. I sin tur

innebär det att beställaren i det inledande skedet kan ställa krav på olika egenskaper som ska

uppfyllas. Övriga aktörer kan sedan enkelt kontrollera att kraven uppnås.

I figur 3.5 görs en jämförelse mellan de två system som behandlats i detta avsnitt. Figuren

bygger på byggprocessen definierat enligt Nordstrand (2008) som presenteras i avsnitt 3.1.1 i

detta examensarbete. Det ska tas i beaktning att dessa system inte nödvändigtvis bygger på

samma byggprocess, något som bör has i åtanke innan några slutsatser dras. Den vänstra

kolumnen redovisar förslaget ”Detaljeringsnivå i BIM” (Gustavsson et al., 2012) som bygger

på det amerikanska systemet LOD som omfattar handlingar som tas fram i projekteringen och

produktionen enligt nivå 100 till 500. I den högra kolumnen presenteras förslaget enligt

”Fokus I – BIM med BSAB” (Lundgren, 2013). Detta förslag visar byggprocessen utifrån

byggnadens livcykel och omfattar byggprocessens alla delskeden. Här delas byggprocessen in

i nio steg som beskriver de typer av handlingar (rad 1), objekt (rad 2), BSAB-tabeller (rad 3)

och kalkyler (rad 4) som tas fram i varje nivå. Angivandet av BSAB-tabeller avser för vilka

BIM-objekt i vilka tabeller som kravställs längs med byggprocessen. Utifrån dessa olika

exempel ses en stor möjlighet i att skapa en svensk standard för informationsmodellering och

förhoppningsvis inom en snar framtid är Sverige i framkant med utvecklingen av BIM.

3 Teori


Figur 3.5 Jämförelse mellan systemet Level of Detail (LOD) och informationsnivåer (IN) enligt BSAB-systemet.

3 Teori


3.6 Verktyg

I tidigare avsnitt har gemensamma standarder, filformat och processer beskrivits och allt detta

behandlas med hjälp av de verktyg som finns ute på marknaden som används för

projekteringen. Vissa program är mer anpassade för BIM än andra och finns att tillgå för de

olika aktörerna i byggprocessen. Några av de främsta modelleringsprogrammen som används

av konstruktören är:

- Autodesk - Revit Structure (numera sammansatt med Revit Architecture)

- Bentley - Microstation

- Tekla - Tekla Structures

De nämnda programvarorna har alla sina för- och nackdelar med olika funktioner men Revit

och Microstation kommer inte att behandlas utförligt i detta examensarbete, utan avsikten är

att endast behandla Tekla Structures och om hur detta program underlättar

projekteringsprocessen ur ett informationsmodelleringsperspektiv.

3.6.1 Tekla Structures

Tekla Structures är ett verktyg för bland annat konstruktörer, projektörer, betong- och

ståltillverkare. I programmet sker modellering med hjälp av 3D-lösningar och komponenter i

trä, stål och betong. Enligt Tekla Corporation (2013b) gör verktyget det möjligt att konstruera,

analysera och förändra sin modell under tid och därmed sker all informationshantering i

modellen. Varje ändring i modellen kopplas också till de delar som är berörda vilket

underlättar arbetet. I programmet installeras den befintliga miljö och i Sverige finns det

komponenter som är anpassade för svensk standard där också vissa företag tillhandahållit

olika objekt och komponenter i programmet, vilka går att använda.

I programmet finns bland annat funktioner som att flera användare kan arbeta i modellen

samtidigt och möjligheten att importera filer från andra program och discipliner. Möjligheten

finns även till att exportera modellen och olika filformat såsom exempelvis IFC och NC till

andra program vilket gör att Tekla Structures bidrar till en effektiv projekteringsprocess.

Ytterligare fördelar med detta program är att arbetet med 4D och 5D, det vill säga tid och

ekonomi underlättas då det enkelt i programmet går att skapa listor och förteckningar över

bland annat vikt och volym för delar, grupper, faser och etapper. Informationen plockas direkt

ur modellen och detta kan göras kontinuerligt (Tekla Corporation, 2013b).

I Tekla Structures 19 som behandlas i examensarbetet finns det vissa funktioner som är nya

och dessa är bland annat en tydligare visualisering av svetsar, möjligheten att skapa komplexa

former och ytor, snabbare ta en titt på alla dokument och vyer, samt underlätta samarbetet

mellan företag genom smidigare IFC-exportering av exempelvis komplext spiralformad

armering (Tekla Corporation, 2013a).

4 Kvalitativ studie


4 Kvalitativ studie I detta kapitel redovisas resultaten av de intervjuer som gjordes utifrån fyra olika delområden:

arbetssätt/process, konstruktörens roll, samordning, samt informationshantering. Samma

indelning används också i kapitel 5 som behandlar modelleringen i Tekla Structures av Lilla

Alby Skola. Uppdelningen görs för att en kvalitativ diskussion ska kunna göras där varje

delområde behandlas var för sig.

4.1 Bakgrund

För att ta fram förslag till ett arbetssätt som kan tänkas tillämpas intervjuades personer med

erfarenhet av 3D-modelleringsprogram. Intervjuerna gjordes delvis på BTB och även på andra

företag för att skapa en kontrast mellan olika arbetssätt i analysen. Utifrån den definitionen av

BIM som tidigare getts i avsnitt 3.4.1 med fokus på arbetssätt och hur information integreras

och hanteras i byggprocessen valdes personer med varierad bakgrund av både erfarenhet och

verktygsanvändning. Utifrån dessa intervjuer skapades en uppfattning om konstruktörens

arbete ur ett BIM-perspektiv men också en bild av vilka förändringar som efterfrågas för ett

modernt arbetssätt.

4.2 Avgränsningar

Intervjuerna avgränsades till BTB och två andra företag. Frågorna är öppet formulerade för att

ge möjlighet till beskrivande svar samt för att lämna plats för reflektioner. Vid varje

intervjutillfälle användes samma frågor för att utföra en mer kvalitativ analys.

4.3 Genomförande

Inledningsvis bestämdes de olika ämnen som skulle ligga till grund för intervjuerna och dessa

grundades på examensarbetets syfte och frågeställningar. De områden som behandlades

beskrivs nedan:

1. Allmänt: Här ställdes frågor om personernas bakgrund och här ombads de också att

göra en personlig definition av BIM.

2. Arbetssätt/process: Används för att få en syn på dagens projekteringsprocess och

skillnaden mellan dagens 3D-projektering och tidigare 2D-projektering och hur denna

projektering upplevs. Frågorna i detta område är viktiga då dagens BIM-verktyg

kräver ett annat arbetssätt vid projektering.

3. Konstruktörens roll: Syftade till att se om konstruktörens roll i framtiden skulle

kunna förändras med hjälp av de verktyg som finns idag. Bakgrunden till detta är att

dagens verktyg skapar förutsättningar för ett mer effektivt arbete då vissa program

innehåller färdiga komponenter som tillhandahålls av olika leverantörer som

konstruktören kan använda sig av i projekteringen.

4. Samordning: Avsåg att tydligöra samspelet internt och externt mellan de olika

aktörerna eftersom modellbaserat arbete ställer nya krav på samordning och kvaliteten

på samordningen ofta speglar hur slutprodukten och slutresultaten blir.

4 Kvalitativ studie


5. Informationshantering: Syftade till att förstå hur informationen behandlas i

projekteringen och vilka normer och standarder som används vid framställning av

handlingar. Dessutom undersöktes om det önskades några förändringar i arbetet vid

framställning av handlingar.

Intervjufrågorna inleddes med en intervjuguide (se bilaga 1) för att ge en bild av

examensarbetet och syftet med intervjuerna. Intervjuguiderna skickades sedan ut i förväg till

respektive respondent.

4.4 Allmänt

Samtliga respondenter har en yrkesroll som konstruktör och de har erfarenhet av ett antal

olika program där ibland Revit, Tekla, Navisworks, Prosteel, ArchiCAD, Solibri och Building

Designer framgår. Erfarenheten varierar allt från två års erfarenhet till tolv år med varierade

arbetsuppgifter såsom projektering/dimensionering till samordningsfrågor inom BIM.

4.4.1 Personliga definitioner av BIM

Vid intervjutillfällena framkom ett visst samband mellan de olika definitionerna som gavs

angående BIM. Dessa redogörs nedan:

- En arbetsmetod.

- Informationshantering i flera led.

- Informationsmodeller.

- Knyter information till olika objekt och geometrier.

En definition av vad det inte är ges också utav respondent 3:

- Ett program.

- En fil.

- En modell.

- Det behöver inte vara i 3D.

4.5 Arbetssätt/process

4.5.1 Nya verktyg, gamla processer

En enhetlig bild kring dagens projektering är att moderna verktyg appliceras i föråldrade

arbetsprocesser vilket leder till att programmen inte utnyttjas fullt ut och att arbetet blir

ineffektivt1. Projekteringen sker i 3D men de handlingar som levereras motsvarar fortfarande

de handlingar som skapas med hjälp av 2D-projektering, det vill säga målsättningen är

densamma trots att projekteringsförfarandet ser helt annorlunda ut. Dessutom används

modelleringsverktygen sällan vid visualisering för att på så vis kunna förbättra redovisningen.

1 Respondent 2; konstruktör på Sweco. 2013. Intervju 24 april.

4 Kvalitativ studie


4.5.2 Intensivt arbete inledningsvis

En förändring som framkom vid intervjuerna var att 3D-modellering inneburit att

projekteringen utgår från en modell istället för olika perspektivbilder som kan ritas separat.

Detta förändrar arbetet på det sätt att exempelvis sektionsritningar inte går att få ut förrän hela

stommen är modellerad. Tidigare gick det att skjuta upp vissa delar av projekteringen och lösa

dessa frågor senare, exempelvis att först ta ut planritningar för att sedan rita upp sektioner och

detaljer2. Vid 3D-modellering måste en stor del av projekteringstiden läggas på att utveckla

själva modellen med information och detaljer innan arbetet med ritningarna kan påbörjas. Att

det krävs en större insats initialt och högre noggrannhet i den information som anges delas av

alla personer som intervjuades och det går inte längre att rita upp en sektion utan att reflektera

över modellern i sin helhet. Ett särskiljande drag för ett BIM-projekt är att det kräver mycket

tid och input innan det går att ta ut handlingar eller rapporter ur modellen, något som kan

upplevas som oroande för vissa ovana uppdragsledare. Det är viktigt att få en förståelse för

detta behov och för att processen måste förändras då det krävs mer resurser i ett tidigt skede

vid BIM-projektering3.

Respondent 4 förklarar att för att kunna dra full nytta av BIM med exempelvis 4D och 5D

förutsätter det att modellen i sig nästan är helt klar. När projekteringen påbörjas mer eller

mindre i samband med produktionsstarten försämras processen avsevärt för alla parter.

Exempelvis ökar revideringsarbetets komplexitet för projektören och entreprenören blir

tvungen att ständigt uppdatera modellen för att kunna få ut korrekt information för exempelvis

kostnadskalkyl och tidsplanering. Tidtabellerna måste hållas isär mellan projektering och

produktion för att möjliggöra en fungerade och utnyttjad BIM-process.

4.5.3 Modellbaserat ritande

Respondent 3 poängterar betydelsen av att dagens projektörer som arbetar i 3D måste ha en

större förståelse för konstruktion och byggteknik jämfört med tidigare. I och med att

information kan integreras i objekten, information och attribut som inte syns visuellt, måste

projektören ha detta i åtanke vid sitt modellerande. Det krävs en förståelse för detta så att

oönskad information/attribut inte följer med objekt vid exempelvis kopiering. Ett begrepp

som ofta kom upp var “att fuska”, att exempelvis bortse från vissa aspekter på ritningen och

låta detta lösas på plats. Detta upplevs som enklare att göra vid 2D-projektering kontra 3D-

projektering där det inte längre går att “blunda” för problemen. I och med en modellbaserad

projektering synliggörs problem på ett helt nytt sätt då allt ritas upp och då moderna

projekteringsverktyg dessutom möjliggör samgranskning i 3D, ökar detta kraven på

projektören. Däremot leder detta till att kvaliteten kan höjas och framförallt säkerställas på ett

mycket bättre sätt gentemot tidigare. Respondenterna tror inte att deras arbete i sig kommer

att effektiviseras i någon större mån då flera moment blir mer krävande. Dock finns

möjligheten i form av en “ketchup-effekt” där en initialt ökad arbetsinsatt ger utdelning i ett

senare skede4.

2 Respondent 3; konstruktör på BTB. 2013. Intervju 30 april. 3 Respondent 4; konstruktör på Ramböll. 2013. Intervju 7 maj. 4 Respondent 1; konstruktör på BTB. 2013. Intervju 24 april.

4 Kvalitativ studie


4.6 Konstruktörens roll

4.6.1 Diffusa möjligheter

Intervjuerna resulterade inte i någon entydlig bild av vilka möjligheter som kan skapas i att

arbeta mer med integrerade produktkataloger i programmen. En viss entydlighet finns kring

att detta skulle kunna effektivisera en del av projekteringen men även flera problem och

frågetecken dök upp. Möjligheten till att få en snabbare projektering där mer tid kan ges till

att säkerställa kvaliteten på slutprodukten ses som en positiv inverkan genom att få bort

onödig tid i modelleringen. Därtill möjliggörs en återkoppling och lärande som resulterar i en

förbättring av befintliga lösningar så att samma fel inte görs om flera gånger5.

Problematiken i detta är att det inte alltid går att bestämma tillverkare/fabrikat åt

entreprenören utan det måste lämnas öppet. Exempelvis är det oftast krav på att “eller

likvärdigt” ska anges vid förslag på produkter. Dessutom påpekar Respondent 3 att arbetet i

byggsektorn skiljer sig mot tillverkningsindustrin där serietillverkning är standard. Denne

poängterar att det oftast är individuella produkter som beställs som mer eller mindre byggs

och testas på samma gång. Även den juridiska frågan väcks om hur det går att säkerställa att

produkterna är korrekta och vem som bär ansvaret, något som tros kan komma att bromsa

utvecklingen för detta6.

4.6.2 Rollberoende utvecklingsmöjligheter

Avgörande för hur ett komponentanpassat modellerande kan utvecklas beror också till stor del

på vilken roll som betraktas. Fördelarna är mer tydliga för de som arbetar med

standardkomponenter och har kontinuerlig tillverkare/leverantör, det vill säga prefab-

konstruktörer. Däremot blir det inte lika fördelaktigt för de konstruktörer som arbetar med

mer komplexa och oregelbundna projekt där repetitionerna är färre och där fler

speciallösningar krävs.

4.7 Samordning

4.7.1 Granskning

Respondenterna är eniga om att dagens samordning kräver ett helt annat förfarande då

exempelvis mycket mer information anges i modellen än vad som finns på en ritning.

Generellt granskas projekten av de som har lite mer erfarenhet men som kanske inte är vana

vid en modellbaserad arbetsform och därför blir också granskningen på en lägre nivå än vad

som skulle behövas. Det efterfrågas någon som går igenom och kontrollerar om rätt

information angetts i modellen7.

Samordningen på de olika företagen skiljer sig något åt och är olika från projekt till projekt,

men det som enhetligt ses som en del av samordning och granskning är krocktester. Det är

fördelaktigt med 3D eftersom krockar syns bättre, i kontrast till tidigare 2D-CAD.

5 Respondent 2; konstruktör på Sweco. 2013. Intervju 24 april. 6 Respondent 4; konstruktör på Ramböll. 2013. Intervju 7 maj 7 Respondent 3; konstruktör på BTB. 2013. Intervju 30 april.

4 Kvalitativ studie


En annan fördel är att det går att ha kontinuerliga samordningsmöten och se över problem

tillsammans istället för att det som förr, löstes i produktionen8. Med detta sätt undviks också

“fusk” men önskningen är att möten sker oftare så att fel kan åtgärdas tidigt. Respondent 3

hävdar dock att det kan vara att sikta lite lågt med bara krocktester då en modell även består

av annan information och inte bara objekt som fysiskt krockar och att det inte heller endast

går att granska de färdiga pappersritningarna i dagens projektering. På ett utav företagen

löstes detta med en administratör som granskar informationen i modellen genom exempelvis

“filtrering” med färgkodning eller olika scheman. Respondent 3 trycker också på vikten av att

granska sig själv och att företaget internt måste granska och samordna den enskilda modell

som skickas vidare eftersom de som tar emot leveransen gör antaganden utefter det som blivit

levererat.

4.7.2 Gemensam fil

Av intervjuerna framgår det att om alla skulle arbeta med endast ett program skulle en

centralfil vara mycket fördelaktig då exempelvis mer resurser kan sättas in i en modell om så

behövs. På ett utav företagen där arbetet sker med hjälp av Tekla görs modelleringen i samma

modellfil och det har hittills fungerat bra. Det som i allmänhet ses som problematiskt är åter

igen den juridiska aspekten när det kommer till vem som har ansvaret i och med att det finns

möjlighet att påverka varandras modeller. Respondent 4 ger exempel på den lösning att de har

en administratör som därtill också städar modellen. Detta görs även på grund av att det kan bli

problem med att attribut och liknande glöms fyllas i.

Ett annat problem med en gemensam fil är många gånger stora modeller där

databegränsningar uppstår. Förslag ges till att lösa detta med att kanske ha en gemensam

databas eller server där den information som behövs kan hämtas. Alternativt styckas modellen

och länkas mellan aktörerna där de sedan slås ihop i slutskedet. Respondent 3 exemplifierar

ett sätt att arbeta där Excel används för att ta hand om information som nödvändigtvis inte

behöver stoppas in i modellen, utan exporteras till ett Excel-ark som kan granskas och detta

kan sedan fyllas på med mer information och granskas kontinuerligt. Respondent 4 ser i

kontrast till detta att helst allting görs i modellen så långt det bara är möjligt för att det lättare

ska gå att ha kontroll över modelleringsförloppet och den information som stoppas in.

4.7.3 Olika programvaror

Som belyst tidigare används många programvaror i dagens projektering vilka kan medföra

vissa problem. I ett projekt som exemplifieras arbetade arkitekterna i Revit där

konstruktörerna som använde Tekla fick anpassa sig då Revit inte riktigt stödde IFC-exporter.

Ett annat stort problem som belyses är att det inte finns någon klarhet i vilken information

som behövs och i vilket skede. Nivån på modellerna skiljer sig också avsevärt9 och det är

tvunget att många gånger lösas med att en ny modell modelleras upp i ny programvara.

Respondent 2 ger ytterligare ett exempel där processleverantörerna som de arbetar med, inte

kan jobba i Revit och då sker arbetet istället med exporter, dessvärre uppstår då den tidigare

nämnda problematiken med att för mycket information kommer med. Detta tynger ner

8 Respondent 1; konstruktör på BTB. 2013. Intervju 24 april. 9 Respondent 4; konstruktör på Ramböll. 2013. Intervju 7 maj.

4 Kvalitativ studie


modellen i onödan då det egentligen bara behövs själva skalet. Respondent 4 tycker dock inte

att det är programvarorna som är problemet utan själva styrningen av projekten.

4.8 Informationshantering

4.8.1 Bygghandlingar

Som framkommit används BH90 som standard för bygghandlingar. Även BSAB-tabeller

används till viss del. Fokus ligger fortfarande på att ta fram pappersritningar eftersom de

juridiskt sett måste ha ett visst utseende även om programmets inställningar ger ett annat10

men detta kan lösas med en tydlig struktur från början på företaget där anpassning i

programmen görs11. Det nämns också att det i framtiden blir svårt att få byggbranschen

papperslös om inte all projektering sker innan byggstart. Uppfattningen är också att onödigt

mycket tid läggs på detta när det istället kunnat lägga extra tid på att kvalitetsäkra modellen.

Det positiva med dagens modellering är att kvaliteten på bygghandlingarna har förbättrats.

4.8.2 Normer, standarder och krav.

Företagen har som nämnts utgått från BH90 och BSAB-tabeller. I allmänhet tyder

intervjuerna på att det oftast beror på beställaren och vad som krävs i en modell men att denna

aktör inte riktigt har uppfattning om vad de ska kräva. Respondent 4 efterlyser en svensk

standard för BIM-arbetet och ger exempel på en standard som är framtagen i Finland som

företaget valt att ta inspiration ifrån. I sin tur medför detta att beställaren enkelt kan bestämma

vilken nivå som gäller initialt i projektet för alla aktörer. Respondenten poängterar också

skillnaden på vad som levereras från olika aktörer och benämner vissa modeller som “2,5D”,

dvs. modeller som inte alls kan ses som jämställda andras nivåer där kraven är satta betydligt

lägre på grund av resurs- eller kunskapsbrister. Dessutom ser respondenten stora brister i

uppföljningen av vilken typ av information som levereras i slutskedet. Det är sällan frågan

ställs om vad som egentligen finns i modellen och hur detta förhåller sig till de kraven som

initialt ställdes i projektet.

4.8.3 Revideringar

En viss problematik tydliggörs när det gäller revideringar då en modell ständigt är levande

och ändringar slår igenom i samtliga vyer vilket många gånger också har att göra med att

produktionen startar innan projekteringen är avslutad. Om arbetet görs rätt från början är det

en stor fördel eftersom ett färdigt snitt kan genereras direkt från modellen. Exempelvis om

lager med rätt material läggs in i en vägg erhålls snittets skraffering som utgör egenskapen i

materialet direkt12. Nackdelen samt där det finns en viss fara har att göra med att det

fortfarande används text på varje ritning enligt tradition. Om något ändras i modellen måste

texten skrivas om på varje enskild ritning om detta gjorts manuellt. Förr kunde ändringen

göras utan att det lyste igenom någon annanstans. Som berört tidigare ställer detta höga krav

på att konstruktören har en helhetsförståelse för konstruktionen och inte bara ritar som många

gånger gjordes förut. Respondent 3 exemplifierar även ett förfarande där “copy, paste” ses

10 Respondent 3; konstruktör på BTB. 2013. Intervju 30 april. 11 Respondent 4; konstruktör på Ramböll. 2013. Intervju 7 maj. 12 Respondent 3; konstruktör på BTB. 2013. Intervju 30 april.

4 Kvalitativ studie


som ett stort problem. Vid dubblering av ett objekt kopierar du även dess information vilket

respondent 4 även intygar. Om exempelvis en stålpelare tidigare blivit godkänd i modellen

och att den sedan kopieras följer detta attribut med även om en granskning inte gjorts på det

nya objektet. Det krävs därför en noggrann eftertanke med varje operation i modellen. Många

gånger går det också väldigt fort, respondent 3 uttrycker: “man tjänar en minut i början men

kostar 100 minuter i slutet”. Samma person understryker också dubbelarbete i modelleringen

och efterfrågar en förbättrad tydlighet från beställarens sida. Detta eftersom det i efterhand

blir väldigt problematiskt att ändra.

4.9 Sammanställning

Nedan sammanfattas de resultat som studien gav upphov till:

- BIM-modellering förutsätter en stor initial arbetsinsats i jämförelse mot mer

traditionell projektering.

- Trots att moderna modelleringsverktyg har implementerats används fortfarande

samma traditionella projekteringsformer.

- Det går inte längre att “fuska”, istället måste alla problem lösas i modellen.

- BIM-projektering ställer högre krav på projektörens kompetens och helhetsförståelse

för hur informationsflödet ser ut i en modellbaserad projekteringsform.

- Granskning sker generellt i form av krocktester mellan olika aktörer, oftast i slutskedet

av projekten. Annan typ av granskning är desto mer sällsynt.

- Möjligheterna till att utveckla konstruktörens roll ses som diffusa och problematiska.

- Respondenterna upplever en otydlighet kring detaljeringsnivåer och vilka krav som

ställs i olika skeden.

4 Kvalitativ studie


5 Modellering i Tekla Structures


5 Modellering i Tekla Structures I detta kapitel beskrivs och analyseras den praktiska tillämpningen av

modelleringsprogrammet Tekla Structures. Likt intervjustudien i kapitel 4 delas denna studie

in i fyra olika delområden för att säkerställa relevans och kvalité i diskussionskapitlet.

5.1 Bakgrund

Projektet Lilla Alby skola omfattar en tillbyggnation av den redan befintliga skolan i form av

en ny husbyggnad på ca 4000 m2 som ska sammankopplas till den befintliga skolan med hjälp

av en länkbyggnad.

I figur 5.1 redovisas stomkonstruktionen för Lilla Alby skola projekterat i Tekla Structures.

Tillbyggnationens konstruktion består av ett avlångt fyravåningshus utfört både i stål- och

betongstomme. Vardera kortsida utgörs av en betongstomme som inhyser trapphus och

hisschakt med en mellanliggande del som utförs i en stålstomme. Mellanbjälklagen är

prefabricerade håldäcksbjälklag av typen HDF P27 med spännvidder på mellan 5,8 till 9,3

meter som placeras mellan så kallade hattbalkar. Takkonstruktionen är ett sadeltak som likaså

den är utförd i stål med sedumtak som takbeläggning. Stomstabiliteten uppkommer

huvudsakligen ifrån betongkonstruktionen vid hisschakt och trapphus. Därtill görs

vindavstyvning på vinden i form av krysstag av stål.

Figur 5.1 Översikt konstruktion.

Orginalprojekteringen av Lilla Alby skola görs i programvaran Bentley Microstation, dels i

3D och även en stor del i 2D. Projektet kan inte ses som BIM-anpassat bara för att

programmiljön möjliggör integrering av objektsinformation när denna funktion ändå inte

används. Istället har endast 3D-modelleringen använts för att säkerställa kvaliteten genom en

förbättrad granskningsmöjlighet både internt och externt med andra aktörer.

Detta projekt är speciellt i det anseendet att K-ritningar för skolan redan tagits fram av ett

annat företag. På grund av felaktigheter i konstruktionen upphandlades dock BTB som i

praktiken fick gå in i ett bygghandlingsskede med att börja om med att ta fram

systemhandlingar.



5.2 Avgränsning

Ingen beräkning och dimensionering gjordes i denna studie. Modelleringen utfördes parallellt

med originalprojekteringen där färdiga filer och ritningar användes för att uppföra byggnaden

i Tekla Structures. I originalprojekteringen ingick även en länkbyggnad som länkar befintlig

byggnad med den nya byggnaden men denna behandlas ej. Vid arbete med detaljer och

information i modellen används i grundutförandet de produkter och komponenter som

tillhandahålls i Tekla Structures standardbibliotek.

5.3 Genomförande

Tekla Structures installerades på företagets datorer och projektet som skulle modelleras

tillhandahålls. Förutsättningarna för projektet studerades inledningsvis för att få en bild och

förståelse för byggnadens och projektets omfattning. Ett uppstartande möte gjordes med den

uppdragsansvarige för att se vart information om byggnaden och var tidigare handlingar och

modeller fanns att få tag på.

Modelleringen av byggnaden inleddes och problem som uppstod under arbetets gång löstes

med hjälp av Tekla-support, Tekla-användare på kontoret, manualer och övriga som arbetar i

projektet, samt med hjälp av informationssökning på nätet. I denna analys blandas praktisk

erfarenhet av programmet med teoretisk information för att få en allmän förståelse och dess

tillämpning i projekteringen. Avsikten var inte att behandla varje del i programmet utan att

istället förstå sig på helheten ur ett praktiskt tillämpbart perspektiv som underlättar vid en

implementering av BIM-verktyg.


I programmet finns en tydlig tanke och struktur i hur arbetet är tänkt att genomföras vilket

också gör det komplext vilket gör att "fusk" motverkas tidigt. Varje operation kräver

eftertanke och modelleringen blir därmed tidskrävande. Detta förfarande underlättar också i

slutskedet av projekteringen vid framtagning av exempelvis mängder, förteckningar och

bygghandlingar. Några av dessa funktioner testades också i slutskedet.

Programmet utgår från en 3D-vy som var relativt enkelt att arbeta i och det gav även en klar

visuell överblick över modellen. Mestadels av modelleringen gjordes också i denna vy.

Genom att utgå från de systemlinjer som lagts in i modellen och placera objekten utifrån dessa

behövdes oftast inte en särskild planvy användas. En planvy går dock snabbt att öppna med en

enkel knapptryckning vilket upplevdes som fördelaktigt. Det går även att generera olika plan-

och sektionsvyer, samt ritningar utifrån systemlinjerna. Denna funktion kom till användning

exempelvis när detaljer eller annat skulle studeras mer ingående i modellen. Detta påvisar en

klart modern arbetsmetod som innebär en visuell fördel gentemot traditionell 2D-CAD.

Modelleringen sker snabbt när programmets standardobjekt kan användas vilket också gjordes

genomgående i projektet. Till en början blev det enkelt att virtuellt skapa byggnaden för att

det visuellt ska se tilltalande ut men ur ett informationsmodelleringsperspektiv är detta inte att

föredra då ändringar som uppstod under projektets gång blev tidskrävande. Att exempelvis

gömma objekt eller liknande i programmet är heller inget alternativ eftersom en nygenerering

av vyn återställer de gömda objekten och vissa andra ändringar som tillfälligt gjorts.



Innan någon detalj-komponent läggs in var det övergripande systemet enkelt att modellera

och balkar och pelare kunde läggas på den nivå som önskades antingen direkt i en viss punkt

eller med hjälp av koordinater. När en detalj sedan ska skapas är det viktigt att veta vilken

sorts koppling som är tänkt att användas och införa dess ingångsvärden. I detta fall fanns en

mängd olika värden att ange där avstånd av bultar med mera kan införas. Att hitta en passande

detalj upplevdes som väldigt problematiskt. Däremot var insättningen av detaljen enkel då det

bara krävdes ett par knapptryckningar. I denna studie användes ett par principiella lösningar

för att påvisa möjligheten i programmet, se figur 5.2.

Figur 5.2 Visualisering av två principiella takdetaljer.


I programmets grundinställningar tillhandahålls, precis som i andra liknande program

standardkomponenter och profiler som kan tillämpas såsom standardiserade HEA-profiler.

Däremot upptäcktes vid modelleringen av främst fasadbalkarna som används i

originalprojekteringen att det krävdes ett längre sökande efter dessa i Teklas

stålprofilbibliotek. Detta berodde på att de förses av en viss tillverkare. I detta fall var det

profilen NSC-280-10-120-40 som söktes. Det finns även andra profiler från andra

leverantörer att använda sig av. Detta skulle uppfattningsvis innebära en möjlighet för

tillverkaren att få alla specifikationer direkt med mängder etcetera. Det ska dock tas hänsyn

till att dimensioneringsanalys inte är möjlig för denna profil då vikt, tröghetsmoment etcetera

inte är tillgängliga vilket det dock finns större möjlighet till vid användning av nationella

standardiserade profiler. I figur 5.3 visas ett exempel på stålprofilbiblioteket där de olika

profilerna väljs där bland annat Contigas produkter kan hämtas.



Figur 5.3 Tekla Structures stålprofil-bibliotek innehållande Contigas produkter.

En annan möjlighet som finns är att inhämta andra komponenter från leverantörers hemsidor.

Ett exempel är företaget Peikko som erbjuder infästningar för betongkonstruktioner. Genom

att installera ett tillägg i Tekla är det möjligt att använda sig av företagets produkter i

modelleringen.

Med dessa förfaranden i programmet syns en möjlighet till att automatisera många delar i

projekt vilket lämpar sig bra när generella stommar modelleras som i detta fall med denna

studie. Uppfattningen är också att det till en viss del är möjligt i mer avancerade projekt då

exempelvis infästningar i konstruktioner inte skiljer sig i en större utsträckning från projekt

till projekt. Däremot krävs en ingenjörsmässig bedömning av de produkter som används i

programmet. Detta för att säkerställa att produkten är säker och uppfyller kraven även om det

intygas av den som tillhandahåller produkten i programmet.



5.6 Samordning

5.6.1 Multi-user

En del av arbetet med att integrera projektering kring modellen har gjorts genom att

möjliggöra något som kallas “multi user” i programmet. Det innebär att den enskilda

modellen kan uppföras av flera aktiva projektörer samtidigt. Detta möjliggör att utföra hela

projekteringen i en enskild modell vilket undviker en uppstyckning i flera delmodeller.

Resultatet blir en möjlighet till att överskåda helheten och förenklar för den enskilde

projektören att se hur dennes arbete förhåller sig till den övriga modellen.

Vid modellering i en gemenssam fil blir administrationen av arbetet mer komplext då inte lika

tydliga gränsdragningar finns mellan olika projektörers ansvarsområden. Det går heller inte

att se vem som har gjort vad i modellen vilket även gör granskningen mer komplex.

Möjligheter till att administrera rättigheter och till exempel låsa attribut hos objekt finns i

programmet men dessa är relativt svårhanterliga. I figur 5.4 redovisas dialogrutan “Active

Multi-User” där de aktiva användarna i ett projekt visas. Denna dialogruta möjliggör ingen

direkt administration utan synliggör bara vilka som arbetar i modellen.

Figur 5.4 Dialogbox som visar aktiva användare.

För att definiera och administrera komponeter i en modell används istället text-filer av typen

“.inp” (input file) där bland annat “priviliges.inp” kontrollerar åtkomsten för användare till

olika objekts attribut. Här regleras dels vilka attribut som ska vara synliga men främst vilka

ändringar som tillåts att göras. Dessa inp-filer finns dolda under

“\ProgramData\TeklaStructures\<version>\ environments\common\inp” (Windows 7). Att

filerna hålls dolda beror på att dessa är programfiler och hanteringen av dessa kräver en

förståelse för programmering. Dessutom krävs också en god insyn i programmet i sig och hur

ändringar av dessa .inp-filer påverkar objekthanteringen i arbetsprocessen.



I figur 5.5 syns exempel på möjliga inställningar för vilka typer av åtkomst som kan ges.

Varje rad består av tre kolumner som vardera anger attribut/handling, användare och

rättigheter. Om inga inställningar anges resulterar det i att alla användare får fulla rättigheter.

Detta verktyg är väldigt effektivt och användbart för administration av större projekt, något

som absolut bör nyttjas. Dessvärre kan svårighetsgraden hos verktyget sannolikt vara ett

hinder till att det används i god utsträckning.

Figur 5.5 Exempel på inställningar i ”priviliges.inp” för administrering av behörighet för användare.

5.6.2 Granskning

Vid intervjuerna framgick att en stor del av granskningsarbetet består av krocktester både

internt och externt. Tekla har denna funktion som möjliggör detta direkt i modellen (se figur

5.6) vilket ses som en fördel. Detta i kontrast till att många andra programvaror måste

kompletteras med en så kallad viewer där modellen sätts som referens och där krocktester

sedan kan göras. I Tekla kan då granskning göras internt på företaget redan i ett tidigt skede

och framförallt mer frekvent och på så vis höja kvaliteten och undvika komplicerade

revideringar.

Figur 5.6 Clash Check Manager som visualiserar krockar i programmet.

Utöver denna interna granskningsmöjlighet möjliggör programmet en integration med andra

programvaror då programmet stödjer ett antal olika format, däribland IFC. Detta ger möjlighet

för export till andra program men även för import av modeller från andra aktörer vilket skapar

förutsättningar för extern granskning. Vid export till IFC-format definieras vilken typ av

information som ska förmedlas såsom material, fas, profiltyp etcetera. Den information som



väljs beror helt på vad som efterfrågas av den externa granskaren (se figur 5.7). Det är viktigt

att i så stor utsträckning som möjligt hålla informationsmängden i exporten minimal för att

inte skapa allt för tunga filer. Exempelvis bör attribut som endast berör geometrierna väljas

för exporter till krocktester. Trots att en relativt sparsam export gjordes vid modelleringen

genom att ha valt ett fåtal attribut blev filen väldigt tung att arbeta med, uppskattningsvis tio

gånger större än modellfilen.

Figur 5.7 IFC-export och dess inställningar i Tekla Structures.

Problematiken med IFC är att information först formuleras och kategoriseras för att därefter

tolkas av mottagaren vilket kan leda till att filen inte läses korrekt. En viss problematik

upptäcktes vid exporteringen mellan Tekla och Microstation med att filen tolkades helt fel

från början. Efter vissa justeringar av inställningarna för IFC-exporten så kunde filen

importeras och all grafik och geometri genererades korrekt. Denna kunde sedan användas för

samgranskning mot referensprojektet i Microstation för att se eventuella krockar i

projekteringen (se figur 5.8).



Figur 5.8 Visualisering av IFC-import i Bentley Microstation från Tekla Structures.

I Tekla ges också möjligheten till att samordna och granska information i modellen med hjälp

av rapporter som skulle karakteriseras som ett mer BIM-orienterat arbetssätt än att enbart göra

krocktester. Bland flera olika typer av rapporter och listor går det bland annat att ta fram

mängdförteckningar på betong och stål. En förutsättning för detta verktyg är att

klassifikationen av komponenterna i modellen är korrekt utförd för att kunna filtrera fram de

komponenter som rapporten eller listan avser. I figur 5.9 nedan ges ett exempel på hur en

betongförteckning kan se ut. Här redovisas bland annat betongklass, volym och vikt.

Figur 5.9 Exempel på rapport över betongelement som finns i modellen.




5.7.1 Osynliga attribut

Varje objekts properties (egenskaper) redovisar dess attribut där bland annat namn, profil och

material definieras. Det går även att använda funktionen User-defined attributes där en rad

olika typer av attribut finns tillgängliga såsom rostskydd för stålpelare, produktkoder,

kommentarer men också kvalitetskontroller i form av granskningsstatus. Den större delen av

alla dessa valbara attribut är information som inte synliggörs i modellen utan är endast

kopplade till objektet, det vill säga osynliga attribut. Vid kopiering av ett objekt kommer

alltså även osynlig information att kopieras vidare vilket måste hållas i åtanke. Att det nya

objektet tilldelas samma attribut som det ursprungliga objektet, exempelvis brandklass, är

kanske inte önskvärt i alla lägen. I figur 5.10 syns de attribut som en stålpelare kan ges, både

synliga och osynliga.

Figur 5.10 Dialogbox över synliga och osynliga attribut i en pelare. Vänster dialogruta visar grundläggande attribut. Höger dialogbox visar övriga attribut som exempelvis brandklass, rostskydd och granskningsstatus.

En fördelaktig inställning i programmet är att alla attribut inte kopieras till de nya objekten.

Exempelvis följer inte informationen under “Kvalitetskontroll” med utan denna förblir

individuell information för varje specifikt objekt. Motsatsen hade inneburit att vid en

kopiering av en granskad pelare hade den nya pelaren, kopian av den gamla, haft statusen

“granskad” vilket skulle kunna innebära förödande konsekvenser om inte detta påvisas innan

utskick. Även att objekt kan låsas förblir ett individuellt attribut som heller inte går att

kopiera.



5.7.2 Ritningar

Programmet Tekla Structures är utformat på det sättet att ritningar ska genereras automatiskt

med hjälp av olika inställningar. Att tid har lagts ner på denna funktion är märkbart.

Underförstått kräver det att tid lagts ner på modellen och att de olika objekten har

färdigdefinierade attribut som underlättar när littera ska porträtteras på ritningen.

Ritningsstämpelns standardformat utgår från BH90. Utöver denna inställning arbetar

programmet med olika mallar för olika typer av ritningar. En generell ritning (general

arrangement drawing) för exempelvis planer och sektioner har vissa inställningar för hur

ritningen inledningsvis ser ut. Sedan kan manuell justering göras antingen direkt på ritningen

eller i ritningsinställningarna. Ett första försök gjordes till att generera en ritning med

programmets standardinställningar men detta medförde att samtlig littera för alla typer av

profiler redovisades som gjorde ritningen svårläslig. Därför gjordes ändringar i

ritningsinställningarna som resulterade i liknande systemhandlingar som gjorts i

originalprojekteringen (se bilagor 6-8). På en ritning lades även de principiella detaljerna in

som också visualiserades i ett 3D-perspektiv för att påvisa att denna möjlighet finns i

programmet som underlättar visualiseringen. Programmet kände också av objekt som

exempelvis hade en längdskillnad och därmed gavs automatiskt ett nytt nummer för dessa

objekt vilket även syns på ritningarna även om profilen var detsamma.

Programmets ritningsfunktion testades också för ett enskilt håldäck där en mall för

tillverkningsritningar (cast-unit drawings) användes (se bilaga 9). I detta fall behövde en

mindre handpåläggning göras i jämförelse med sektions- och planritningar. Ytterligare

möjligheter finns för att bearbeta ritningar där mer anpassade inställningar kan göras för att på

bästa sätt visualisera objekten och byggnaden. Här behövdes mycket tid läggas för att ta fram

specifika utseenden. Möjligheten finns även till att direkt på varje enskild ritning göra

manuella ändringar men detta bör dock undvikas. Önskvärda ändringar bör göras i de

generella ritningsinställningarna eftersom det blir lättare att ha kontroll över varje ritning. Det

tjänar även in tid då ritningslayouten mer och mer automatiseras.

I modelleringen armerades också grundkonstruktionen i 3D för att sedan skapa en

armeringsritning. Att modellera armeringen i 3D upplevdes inte alls som besvärligt då

programmet är väl anpassat för detta arbetssätt. Däremot upplevdes flera brister vid skapandet

av dessa typer av ritningar och en stor del av arbetet uppstod i detta skede med att få fram en

ritning som liknar de krav som ställs för armering enligt BH90. (se bilaga 10).

5.7.3 Detaljeringsnivåer

I modelleringen uppstod tidigt frågor runt hur detaljerade objekten borde göras och detta

upplevdes som en oklarhet under hela studiens gång. En frågeställning var exempelvis

rörande håldäckselementen som inte skulle detaljprojekteras utav BTB utan av Strängbetong,

ett projekteringsförfarande som beskrivits tidigare i avsnitt 3.2.3. Dessa modellerades i

studien som enskilda komponenter i systemskedet och vid revideringar av projektet upplevdes

det väldigt besvärligt att modifiera dessa i efterhand. Möjligheten hade varit att istället endast

modellera en enkel 3D-volym som motsvarade håldäckens tänkta geometri. En reflektion

gjordes kring detta ifall det sågs som nödvändigt att ha så hög detaljeringsnivå i ett så tidigt



skede när den fortsatta projekteringen kommer att göras av en annan projektör. Resultatet av

att ha denna detaljeringsnivå var att arbetsinsatsen för revidering upplevdes som väldigt hög.

5.8 Sammanställning

Nedan sammanfattas de resultat och iakttagelser som gjordes under studiens gång:

- En administration för gemensam modellering, dvs. multi-user-läge upplevs besvärligt

och kan ha en negativ inverkan för samordningsfrågan.

- Goda möjligheter för granskning finns inbyggt i programmet. Dels möjliggörs

kollisionstester i programmet i form av “clash check”, men även ytterligare verktyg

såsom listor och rapporter.

- Ritningsframställningen kräver en stor arbetsinsats utöver modelleringsarbetet.

Verktygen för dessa upplevs komplicerade men effektiviseringsmöjligheter finns i

form av att göra förinställningar.

- En förståelse för objekts olika typer av attribut i programmet förutsätts för en korrekt

hantering av information. Fördelaktiga inställningar i programmet finns som hindrar

omedveten kopiering av vissa typer av attribut.



6 Diskussion


6 Diskussion


I den inledande teorin beskrevs ett förfarande där en initialt hög arbetsinsats krävs vid BIM,

ett förfarande som intygas av samtliga respondenter och även av den praktiska tillämpning i

Tekla Structures som utfördes i detta examensarbete. Denna inledande höga arbetsinsats

nämns redan år 2008 i den forskningsrapport som tagits fram av Jongeling (2008). Däremot

visar intervjuerna i detta arbete att förståelsen ännu inte riktigt finns hos de som beställer eller

leder BIM-projekt i dag år 2013. Det går att ställa sig frågande till vad detta beror på.

Respondenterna belyser det faktum att nya verktyg appliceras i gamla processer. Insikten

finns hos de konstruktörer/projektörer som modellerar att dagens projektering med BIM-

verktyg förutsätter en helt annan disponering av resurser. Att denna insikt inte har nått

beställare och uppdragsledare kan bero på att dessa fortfarande ser till slutresultaten i form av

handlingar och underlag och inte till den faktiska arbetsprocess som har förändrats. Tidigare

har arbetsprocessen varit mer uppdelad där varje process har varit mer oberoende övriga.

Dagens arbetssätt förutsätter att processer integreras och att varje enskild aktör ser till

projektets helhet. Denna insikt tycks ha undgått beställare och uppdragsledare, troligtvis för

att dessa tidigare arbetat mer frånskilt från projektören. Emellertid tyder framtiden på att

processerna kommer att tvingas förändras då det i denna stund pågår ett arbete med att

utveckla nationella krav och manualer för BIM vilket förhoppningsvis kan komma att

påverkan den traditionella syn som fortfarande existerar (Jongeling et. al., 2013).

Den kvalitativa studien påvisar att ökade krav har lagts på projektören i och med att det inte

längre går att “fuska” vilket leder till en ökad arbetsbörda. Därtill påpekas ett behov av höjd

kompetens hos projektören inom byggteknik och konstruktion för att tillmötesgå de krav som

ställs i och med 3D-modellering. Denna insikt synliggjorde ett annat perspektiv om BIM,

framförallt hur det upplevs men även hur det skiljer sig från den teoretiska bild som

presenteras. Litteraturen tar upp själva nyttan med implementeringen av BIM som innebär en

kvalitetssäkring (Jongeling, 2008). Däremot går den inte in på djupet hur denna

kvalitetssäkring uppnås, vilket belystes i den kvalitativa studien.


Vid intervjuerna möttes ingen större framgång i frågeställningen för hur konstruktörens roll

kan utvecklas något som väcker frågetecken kring dess orsaker. En enkel slutsats kan dras till

rapporterna “Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kostnaderna, kvaliteten och kompetensen i

byggsektorn” (SOU, 2002:115) och “Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens

betänkande ”Skärpning gubbar!”” (Statskontoret, 2009:6) som tas upp i teoriavsnittet om att

det finns ett kraftigt motstånd till förändring i branschen. En diskussion bör dock också föras

kring hur presentationen av ämnesområdet gjordes för respondenterna och hur de frågor som

ställdes formulerades. I och med att en tydlig bakgrund till frågorna presenterades i

intervjuguiden bör inga otydligheter uppstått. Dessutom kontrollerades om respondenten hade

en klar bild kring ämnesområdet och frågorna vid intervjun som beskriver ett kraftigt

motstånd som finns i branschen. Detta anses varit fullt tillräckligt för att konstatera att det

snarare handlar om en konservativ inställning bland respondenterna och svårigheten i att se

möjlig förändring.

6 Diskussion


I modelleringen synliggjordes möjligheten till att utveckla arbetssättet vid projektering.

Utvecklingen som har skett i Tekla liknar den som har observerats i andra programvaror,

exempelvis MagiCAD där en nästintill fullständig produktkatalog har integrerats i

programvaran åt VVS-projektören. De betänksamheter som respondenterna tar upp kring att

en sådan utveckling försvårar ansvarstagandet ses som irrelevant. Detta eftersom det handlar

om att förändra konstruktörens roll, inte att förminska det ingenjörsmässiga ansvaret som

förutsätter att dimensioneringen är korrekt utförd och att valen av tekniska lösningar är

lämpliga.

6.3 Samordning

Vikten av en väl fungerade samordning ansågs vara av central betydelse enligt den kvalitativa

studien. Detta resultat har ett starkt samband till teorin kring att en kostnadsökning sker för

revideringar desto längre projekten fortlöper (Granroth, 2011a). Att 3D-modellering resulterar

i en kvalitetssäkrad produkt framkom under studiens gång. Här rådde det en likhet mellan

respondenternas utlåtande kring att den huvudsakliga samordningen skedde visuellt med hjälp

av krocktester. Dessutom framkom det att detta tycks göras främst i senare skeden av

projekten. Ser man till litteraturen att BIM-projektering förutsätter en högre initial arbetsinsats

(Jongeling, 2008) väcks frågor varför fokus på samordning inte sker tidigare i projektet, något

som dessutom efterfrågades av respondenterna. En anledning till detta tros bero på de

tekniska svårigheter som uppstår vid överföring av information mellan programgränserna.

Resultatet av modelleringsstudien visade att möjligheten för kommunikation mellan olika

programvaror finns, men att dessa funktioner inte är helt problemfria och förutsätter rätt

hantering både av sändare och av mottagare. Här identifierades möjligheter till att förbättra

arbetsprocessen genom att utnyttja programmens funktioner i högre grad för att erhålla en

effektivare kvalitetssäkring.

Att samordning och granskning huvudsakligen avsåg det visuella och inte de osynliga

attributen ses som ett negativt resultat av den kvalitativa studien. En av de huvudsakliga

anledningarna till detta tros bero på den avsaknad av standardisering som finns i Sveige.

Modelleringen visade att ytterligare möjligheter till granskning finns inbyggt i programmet i

form av att skapa rapporter, listor etc. Till viss del framkom det av intervjuerna att en

informationssamordning vid BIM är behövligt för att säkerställa att objekt ges rätt attribut.

Dock rådde det en oenighet kring ifall arbetsprocessen bör centreras kring en gemensam

modell eller inte. Både fördelar och nackdelar för båda arbetssätten framkom som resultat

under intervjuerna, och samma gällde vid modelleringen. Att det finns en otydlighet kring

dessa resultat tyder på att det är nödvändigt med ytterligare studier för att fastställa en

utarbetad arbetsmodell för detta. Dessutom kan projektets karaktär och kompetens bland

aktörerna vara den avgörande faktorn i denna problematik.

Något som inte har nämnts under hela studiens gång, varken i teorin, den kvalitativa studien

eller i modelleringen, är arbetet med återkoppling. Att detta inte har tagits upp kan bero på det

faktum att detta ofta ses som ett “senare problem” och inte alls är något som kommer till ytan

i det inledande arbetet. I och med att BIM förutsätter en högre initial arbetsinsats för att skapa

möjlighet till att i slutskedet få ut den information som efterfrågas, medför detta en

problematik kring att besitta en förståelse för vad som kommer att efterfrågas. Att detta inte

6 Diskussion


alltid är möjligt kan bero på att projektören inte har en fullständig förståelse för hur BIM-

processen ser ut i sin helhet. Det är här återkoppling är av betydelse för att ge en helhetsbild

av hur olika arbetssätt att bygga upp en BIM-modell påverkar hur användningsbar den färdiga

modellen blir.


Ett annat resultat som framgick av intervjuerna, som emellertid inte behandlats i teoriavsnittet

var där “osynliga” attribut som anges i ett objekt följer med när objektet kopieras. När detta

testades i Tekla styrktes denna iakttagelse. I den kvalitativa studien exemplifierades att

granskningsstatus i vissa fall kan följa med vilket troligtvis skulle innebära förödande

konsekvenser om detta inte upptäcktes. Det positiva med Tekla var att granskningsstatus inte

gick att kopiera men däremot övriga attribut. Att diskutera denna funktion är av hög relevans

då det är en viktig del i informationshanteringen i en modell. Det är en sak att skapa modeller

med olika objekt för visualisering men dagens arbete kräver också att hänsyn tas till

“osynliga” attribut. Att exempelvis brandklass för ett objekt automatiskt förs över till ett annat

är inte alltid önskvärt. Möjligheten i detta borde också tydliggöras avseende handlingar. Har

attributen angetts korrekt kan exempelvis materiallistor och IFC-exporter enklare

kategoriseras och genereras från modellen. Det underlättar även filtrering av olika objekt

visuellt i modellen men också på ritningarna där text kan anges automatiskt.

Resultaten av den kvalitativa intervjustudien bekräftade problematiken kring den nationella

debatt som pågår i Sverige idag om vilka normer som ska följas i dagens projektering. Detta

togs också upp på seminariet ”Kraven på BIM är här – från era kunder och medarbetare” som

anordnades av föreningen OpenBIM. En oklarhet upplevdes bland respondenterna i den

kvalitativa studien angående vilka detaljeringsnivåer som efterfrågades i projekten och även

om krav ställts inledningsvis saknades en uppföljning av dessa. Något som nämndes var

BSAB-systemet och BH90 som för närvarande appliceras i respondenternas arbete. I Tekla

Structures används också BH90 som standard i den svenska programmiljön för själva

ritningsstämpeln. Huruvida dessa system är rätt eller fel att använda är svårt att uttala sig om

men det är tydligt att de traditionella standarder som finns i Sverige går att anpassa. Problemet

ligger också i vilken nivå informationshanteringen ska vara på och vad som kan krävas i

arbetet. Som berört i teoriavsnittet har länder som Norge, Danmark och USA gjort

anpassningar (Nilsson, 2013) som har konkretiserat vad som förväntas av varje aktör. I

Sverige pågår arbetet med utveckling av gemensamma standarder för BIM som påvisats i

teoriavsnittet där bland annat detaljeringsnivåer, informationsnivåer, filformatet IFC och

hanteringen av detta format. Att skapa gemensamma standarder och krav som per automatik

ger en klar struktur kan ses som en självklarhet. Det går att ifrågasätta varför detta ännu inte

är fallet men det är inte ett oväntat resultat då byggbranschen länge blivit kritiserat för ett

konservativt synsätt, och att anpassa detta till en intensiv IT-utveckling uppfattas ta tid. En

uppföljning av denna utveckling kring standardiserad BIM är något som skulle

rekommenderas, framförallt det pågående arbetet ”Fokus I – BIM med BSAB” av Svensk

Byggtjänst. Detta system är särskilt intressant då det använder sig av ett redan befintligt

system i form av BSAB-tabeller som bör underlätta en standardisering.

6 Diskussion


7 Slutsats


7 Slutsats

7.1 En modern arbetsprocess

Utifrån examensarbetets frågeställningar formulerades en arbetsgång för en modern

arbetsprocess. Denna modell är ett resultat av den kvalitativa studien och modelleringen i

Tekla och är utformad på ett generellt vis för att vara applicerbar på olika typer av projekt

med varierande förutsättningar. I nästkommande avsnitt redovisas de fem steg som visas i

figur 7.1.

Figur 7.1 Generell arbetsgång för applicering på varierande typer av projekt.

7.1.1 Uppstart

Vid inledningen av ett projekt måste förutsättningar och krav som finns lyftas fram. Det är här

valet görs ifall arbetssättet i projektet ska anpassas till BIM eller ej, något som inte är möjligt

att gå tillbaka till under projektets gång. BIM förutsätter ett arbetssätt som påbörjas initialt där

modellen byggs upp från grunden med komponenter som klassificeras och ges rätt attribut. I

studien framgick det att en tydlighet bör finnas redan från start på vilka förväntningarna är.

7 Slutsats


7.1.2 Definiera arbetssätt

BIM-projektering ställer krav på att tydliga mål sätts och för att dessa skall uppnås måste en

distinkt samordnare utses. Då det ofta råder oklarheter kring detaljeringsnivåer och vad som

efterfrågas bör detta definieras i ett tidigt skede av projektet, även om inga sådana krav ställs

ifrån beställaren. Detta leder till en enhetlighet bland de inblandade i projektet så att alla

arbetar åt samma håll. För att bestämma hur pass detaljerat projektet skall modelleras bör en

frågeställning ställas i ett tidigt skede om på vilket sätt modellen kommer att användas, både

internt och externt. Det vill säga, vilka intressenter finns det för den integrerade informationen

i modellen? Det är det resultat som förväntas ur modellen som helt och hållet bestämmer vilka

typer av ingångsvärden som erfordras.

Att utse en BIM-samordnare är en viktig del för att möjliggöra en kvalitetssäkring i

projekteringen. Dennes uppgift är att säkerställa att modelleringen går mot de mål som är satta

på ett så effektivt sätt som möjligt och ska vara högst delaktig i projekteringsprocessen. Utan

en tydlig samordning för hur informationen ska struktureras och klassificeras kommer arbetet

att undergräva möjligheten till en BIM-process.

7.1.3 Projektering

Ett av de mer uppenbara studieresultaten var att 3D-modellering inte tillåter “fusk” som

tidigare 2D-CAD-projektering gjorde. 3D-verktyg kräver att problemen löses i modellen och

att projektören ser till helheten i en större grad och hur sitt arbete förhåller sig till övriga

iblandade. För att kvalitetssäkra arbetet erfordras en kontinuerlig dialog med BIM-samordnare

och övriga som säkerställer att ett enhetligt arbetssätt uppnås vad gäller detaljeringsnivåer och

hur objekt kategoriseras.

7.1.4 Samordning

Ett resultat av den kvalitativa studien är att behovet av granskning är desto mer komplicerat

och framför allt mer betydelsefullt i projekteringen med moderna 3D-verktyg. Revideringar

blir svårare att utföra då det inte längre bara är att göra ändringen på exempelvis en

detaljritning, utan nu måste hela modellen revideras. Detta leder till att det inte räcker med att

samordna projekteringen när problematiken har uppstått, istället måste detta ske i

förebyggande syfte. Granskning bör ske kontinuerligt under projekteringen utav

samordningsansvarig för att hela tiden säkerställa att arbetet fortlöper mot de krav och mål

som är satta för projektet.

7.1.5 Resultat

När projektet är slutfört uppstår en ypperlig möjlighet till att ge återkoppling till den utförda

projekteringen för att se hur de val av tillvägagångssätt som är gjorda har påverkat

slutprodukten. Detta är av central betydelse vid BIM-projektering då det är det initiala arbetet

som avgör hur slutprodukten blir. En god återkoppling leder till ökad förståelse för hur BIM-

processen fungerar och innebär en investering i framtida projektering.

7.2 Förutsättningar för en BIM-process

Likt att moderna programvaror och arbetsprocesser skapar nya möjligheter och förutsättningar

ställer detta självklart också krav på att rätt förutsättningar ges i projekten. Nedan presenteras

de förutsättningar som erfordras för BIM-projektering som denna studie har fastslagit.

7 Slutsats


7.2.1 Projektörer med helhetsförståelse

Denna studie tyder på att modellering i moderna programvaror innebär ett helt nytt arbetssätt

som förutsätter helt andra krav på projektören i fråga. Att det inte längre går att “fuska” vid

projekteringen utan att allt måste lösas i modellen resulterar i att det inte längre går att blunda

för vissa problem. Att som tidigare ha så kallade “CAD-slavar” vars huvudsakliga kompetens

låg i deras användning av ritverktygen och att effektivt kunna projektera en byggnad går inte

att appliceras på samma sätt vid dagens 3D-modellering. Istället är behovet av en hållbar

projektering, det vill säga en projektering där problem ses i sin helhet.

Den stora förändringen i en modellbaserad projektering är dessutom att huset byggs från

grunden i modellen likt verkligheten. För att underlätta projekteringen måste projektören se

problemen framför sig och ha ett helhetsperspektiv i sitt arbete. Därför måste denne aktör vid

3D-projektering ha goda kunskaper både inom konstruktion och inom byggteknik för att ha

möjlighet till att skapa en helhetlig lösning.

7.2.2 Tydliga mål

För att förhindra att en modell över- eller underarbetas med information måste det finnas en

tydlig målsättning för vilken typ av information och detaljeringsgrad som projektet

förutsätter, något som framgick under studiens gång. Även om en beställare inte ställer tydliga

krav på informationsnivån så kommer en intern målsättning att ha en positiv inverkan på

projektet.

7.2.3 Förändrad resursfördelning

Vid BIM-projektering måste tillräckliga resursbehov finnas tillgängliga initialt i projekten. Att

detta är införstått för beslutande aktörer är avgörande för att skapa rätt förutsättningar för

BIM-projektering. Ges inte tillräckliga resurser inledningsvis är det inte möjligt att omforma

projektet till något som skulle kunna ses som BIM, dvs. rätt förutsättningar måste skapas

redan i början av ett projekt. Det är det inledande projekteringsarbetet som är helt avgörande

för vad som går att få ut från modellen och kvaliteten på detta.

7.3 Konstruktörens nya roll

Uppenbara förutsättningar för att förändra konstruktörens roll och att utveckla dennes

arbetssätt finns. Men just förändring och att se den framför sig innan den inträffar, eller

åtminstone förstå sig på den medan den äger rum tycks många gånger vara det allra svåraste.

Samtidigt är det minst lika viktigt att ha framsyntheten för att möjliggöra den förändring som

tydligt efterfrågas i denna bransch med de problem som finns.

7 Slutsats


8 Rekommendationer


8 Rekommendationer

8.1 Rekommendationer till byggtekniska utbildningar

Rekommendationer till de skolor i landet där flertalet kurser i ämnet BIM och projektering

ges är att se till att studenterna tidigt får en djup teoretisk förståelse för vad begreppet BIM i

sig innebär och att det dels definieras av den process som används, men också att

programmen i processen är viktiga verktyg. Det bör därmed läggas mer tid på att få

studenterna att förstå att varje operation i en informationsmodell har ett syfte i den allmänna

processen. Frågeställningar som bör tas i beaktning är exempelvis: Vilken information är

nödvändig? Vilka komponenter får användas? Vilka attribut ska anges för varje komponent?

Hur kommer informationen porträtteras i slutliga handlingar och hur påverkar detta den

slutliga produkten?

Tekla Structures är ett kraftfullt och avancerat konstruktörs-verktyg och programmet är ett

inslag på några universitet i Sverige. En rekommendation är att potentiellt implementera detta

program i undervisningen som valbar modellerings-kurs för de som väljer att inrikta sig mot

konstruktion.

8.2 Rekommendationer för fortsatta studier

Förslag ges på följande ämnesområden för vidare forskning:

1. Under examensarbetets gång påbörjades ett närmare samarbete mellan Tekla

Structures och Bentley Microstation som innebär en integrering och enklare

datautbyten mellan programmen som dessa företag tillhandahåller. Detta så kallade

Integrated Structural Modeling (ISM) innebär en vidare integrering mellan olika

analys-och beräkningsprogram. Potentiella frågeställningar ses enligt nedan:

- Hur fungerar denna integrering i praktiken?

- Vilken betydelse har en sådan integrering för BIM-processen?

2. Ett intensivt arbete har påbörjats med att bestämma detaljeringsnivåer för de olika

skedena i byggprocessen med mål att få fram en gemensam struktur och lättare för

exempelvis beställaren att bestämma nivåer för projekten. Detta tas delvis upp i detta

examensarbete men en djupare undersökning och en uppföljning av detta skulle vara

intressant.

- Hur ser de olika aktörerna i byggprocessen på ett sådant system?

- Förändrar detta arbetssättet för de olika aktörerna?

8 Rekommendationer


Referenser


Referenser

Tryckta källor

Eastman, Chuck., Teicholz, Paul., Sacks, Rafael och Liston, Kathleen. 2010. BIM Handbook.

2. uppl. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.

Gustavsson, Henrik., Hörestrand, Martin., Furenberg, Andreas., Knutsson, Mats., Udd,

Andreas., Liberg, Karl & Hansson, Pål. 2012:12604. Detaljeringsnivå i BIM. Slutrapport,

SBUF.

Granroth, Marko. 2011a. BIM - ByggnadsInformationsModellering. 1. uppl. Stockholm,

KTH.

Granroth, Marko. 2011b. Modern metod gestaltar delprocesser i bygge. Husbyggaren 4: 42-

46.

Granroth, Marko. 2012. Tydlig definition behövs av konstruktörens olika roller. Husbyggaren

6: 40-42.

Jongeling, Rogier. 2008:04. BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt. Forskningsrapport. Luleå

tekniska universitet.

Karlshøj, Jan., Chr. Bennetsen, Jens., Kjems, Erik., Svidt, Kjeld., Nybo, Eigil., Jørgensen,

Jørgen och Stenild, Kristian. 2007. Håndbog i 3D-modeller. Handbok. Ramböll, Aalborg

Universitet, Arkitema och NCC.

Nordstrand, Uno. 2008. Byggprocessen. 4. uppl. Stockholm: Liber. ISBN:

Socialdepartementet Byggkommissionen. 2002. Skärpning gubbar! Om konkurrensen,

kostnaderna, kvaliteten och kompetensen i byggsektorn. SOU 2002:115

Statskontoret. 2009. Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande

”Skärpning gubbar!”. 2009:6.

Elektroniska källor

AB Svensk Byggtjänst. 2013. BSAB – för bättre kommunikation.

http://bsab.byggtjanst.se/BSAB/Om

Nyckelord: BSAB, byggdelar, AMA, Svensk Byggtjänst (Hämtad: 2013-05-22)

buildingSMART. 2013a. Industry Foundation Classes (IFC).

http://www.buildingsmart.org/standards/ifc

Nyckelord: IFC, buildingSMART, standard, exchange, BIM (Hämtad 2013-04-05)

Referenser


buildingSMART. 2013b. buildingSMART International.

http://www.buildingsmart.org/organization

Nyckelord: buildingSMART, nonprofit, BIM, standards (Hämtad 2013-04-17)

Jongeling, Rogier., Lindström, Mårten och Samuelsson, Olle. 2013. Bim-kraven är här... men

på vad? Byggindustrin. 13 mars.

http://www.byggindustrin.com/bim-kraven-ar-har-men-pa-vad__10277

Nyckelord: beställare, krav, trafikverket, BIM, mätetal (Hämtad 2013-03-25)

Nilsson, Göran. 2011. Gemensamma standarder krävs inom BIM-området. OpenBIM.

http://www.openbim.se/documents/OpenBIM/Infoblad/Reviderade_20120409/Gemensa

mma_standarder_kravs_inom_BIM-omradet.pdf

Nyckelord: BIM, standard, IFD, IFC, ISO (Hämtad 2013-04-10).

Nilsson, Göran. 2013. Fastställda detaljeringsnivåer kan ge ökad nytta av BIM. OpenBIM.

http://www.openbim.se/documents/OpenBIM/Infoblad/Faststallda_detaljeringsnivaer_ka

n_ge_okad_nytta_av_BIM.pdf

Nyckelord: BIM, detaljeringsnivåer, SBUF, BSAB, Skanska (Hämtad 2013-03-25).

Tekla Corporation. 2013a. Ett nytt kapitel.

http://www.tekla.com/international/solutions/building-construction/Documents/tekla-

structures-19/index-se.html

Nyckelord: Tekla Structures 19, förändring, verktyg, arbetsflöde (Hämtad 2013-03-11)

Tekla Corporation. 2013b.The future is model-based.

http://www.tekla.com/INTERNATIONAL/ABOUT-

US/TECHNOLOGY/Pages/Default.aspx

Nyckelord: Tekla, AEC, model-based, 3D, software (Hämtad 2013-04-10)

Muntliga källor

Lundgren, Thomas; Fackområdesexpert – HUS/Redaktionen, AMA, AB Svensk Byggtjänst.

2013. Fokus I - BIM med BSAB, presentation 22 maj.

Bilagor


Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide

Bilaga 2 Intervju med respondent 1




Bilaga 6 Ritning: SEKTION B5 & TAKDETALJER

Bilaga 7 Ritning: PLAN 1

Bilaga 8 Ritning: SEKTION A3

Bilaga 9 Ritning: HÅLDÄCK

Bilaga 10 Ritning: ARMERINGSPLAN

Bilaga 1 - Intervjuguide

Intervjuguide

Bakgrund Denna intervju är del av ett examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och

Design, KTH och arbetet omfattar 10 veckors heltidsstudier där studien huvudsakligen utförs

på Byggnadstekniska Byrån i Stockholm. Arbetet är BIM-orienterat och vikten ligger på

konstruktörens roll i denna process som avgränsas till systemskede och detaljeringsskede.

Studien skall handleda vid utformning av en modern arbetsprocess som integrerar BIM-

verktyg med dagens projektering. Detta ska därefter presenteras i en manual som allmänt

beskriver hur arbetet med Tekla bör ske ur ett BIM-perspektiv, vilken problematik som kan

uppstå, samt vilka möjligheter som finns för att skapa en integrerad projekteringsprocess för

konstruktören.

Syfte Syftet med intervjun är att erhålla en bild om hur dagens arbetssätt är utformat och hur det

upplevs för inblandade parter. Betoningen är kring begreppet BIM och hur integrerat detta är i

dagens projektering för konstruktören. Frågorna är öppet formulerade för att ge möjlighet till

beskrivande svar och lämna plats för olika reflektioner.

Upplägg Intervjun kommer att inledas med några allmänna frågor för att få en bild av DIN bakgrund

inom projektering. De efterföljande frågorna är indelade i fyra delområden; arbetssätt,

konstruktörens roll, samordning och informationshantering. Varje område förklaras med en

bakgrund för att få en bättre förståelse för den bakomliggande tanken.

Intervjufrågor

Allmänt

- Hur länge har du arbetat med projektering?

- Vilket/Vilka modelleringsprogram arbetar du med idag?

- Har du några tidigare erfarenheter av andra program?

- Hur skulle du definiera BIM?

Arbetssätt/process

Bakgrund: För att kunna anpassa arbetssättet till ett nytt program och effektivisera

projekteringsprocessen ur ett BIM-perspektiv är det viktigt att definiera hur arbetet ser ut

idag.

- Hur skulle du beskriva dagens projekteringsprocess?

- Hur upplever du att dagens projektering har utvecklats mot ett mer BIM-orienterat arbetssätt? • Vilka är de största skillnaderna mellan dagens projektering med 3D-

programvaror och tidigare arbetssätt?

- Vilka förändringar önskar du se för att utveckla och öka nyttan av BIM-projektering i dagens arbetssätt och vilka möjligheter ser du?

- Hur upplever du arbetsprocessen idag i ett projekt? • Är det något du skulle vilja ändra på? • Är det något som du i allmänhet ser som problematiskt?

Konstruktörens roll

Bakgrund: I dagens projektering kan konstruktörer arbeta i olika roller så som

statiker/konstruktör eller prefab-konstruktör. I BIM kan denna rollfördelning upplevas som

problematisk då gränsdragningarna i modellen mellan aktörerna inte blir lika tydlig. En

jämförelse kan göras till VVS-projektörer vars roll har förändrats avsevärt i och med

införandet av BIM-verktyg. I exempelvis programmet MagiCAD finns tillgång till

produktkataloger från ett flertal tillverkare vilket medför att projektrören snarare designar

system med befintliga komponenter. En liknande förändring går att se i exempelvis Tekla

Structures där fler och fler produktkataloger integreras i programmet.

- Vilka förändringar ser du som möjliga för att utveckla konstruktörens roll i dagens

projektering?

- Hur ser du på utvecklingen mot att som konstruktör kunna arbeta med komponenter från produktkataloger vid modellering? • Vilken förändring tror du att det skulle kunna innebära för konstruktörers roll? • Vilka möjligheter kan medföras av denna utveckling? • Kan du se något hinder för denna utveckling?

Samordning

Bakgrund: En viktig del i samordning av projekt är att tydliggöra gemensamma del- och

huvudmål för att arbeta effektivt. Detta också för att alla delaktiga har en förståelse för vad

projektet innebär och vad som förväntas i slutskedet för att uppnå en så bra slutprodukt som

möjligt. De nya arbetssätten leder till att synen på samordning bör förändras för att anpassas

till de nya krav som verktygen ställer.

- Hur upplever du samordningen och hur fungerar den mellan er som deltar i projekten?

- Hur upplever du samordningen mellan er och de olika aktörerna på andra företag som är delaktiga i projekten?

- Hur tycker du att dagens samordning skiljer sig från tidigare?

- Hur ser du på möjligheten med att integrera projekteringsprocessen kring en centralfil?

- Vilka svårigheter för samordning ser du i en modellbaserad projekteringsform? • Vilka aspekter är viktigast att ta hänsyn till vid BIM-samordning?

- Hur granskas arbetet i projekten? • Hur ofta görs en samgranskning/utvärdering av projektet?

Informationshantering

Bakgrund: Dagens verktyg för projektering möjliggör att ge objekt och komponenter olika

typer av egenskaper och information. Denna utveckling av modellbaserade verktyg går snabbt

och uppfattningen är att de CAD-manualer med normer och standarder som finns i Sverige

idag inte är helt anpassade för att tydligt definiera rätt detaljeringsnivåer ur ett

informationsmodelleringsperspektiv vid framställning av bygghandlingar.

- Vilka normer använder ni vid framställningen av bygghandlingar? • Har företaget några egna normer som används? • Hur mycket bestämmer beställaren när det gäller den information som ska

finnas med i bygghandlingarna?

- Upplever du en oklarhet kring vilken information som efterfrågas i varje skede?

- Vilka möjligheter ser du med den information som integreras i modellerna idag? • Hur använder du den integrerade informationen i modellen? • Utnyttjar beställaren någon form av information från modellen, vilken och på

vilket sätt?

- Vilka skillnader upplever du mellan framställningen av bygghandlingar från tidigare 2D-projektering mot dagens 3D-projektering?

- Upplevs revideringsarbetet som mer krävande vid projektering av BIM? • Hur påverkar oklara förutsättningar över systemlösningar arbetet med detaljer? • Hur anser du arbetsbördan har förändrats för revideringsarbetet jämfört med

2D-projektering?

Bilaga 2 – Intervju med Respondent 1

Företag: BTB

Titel: Konstruktör

Datum: 2013-04-24

Tid: 13.00-14.30

Plats: Stadsgården 6, Stockholm

Allmänt - Hur länge har du arbetat med projektering?

Två år ungefär som konstruktör.

- Vilket/Vilka modelleringsprogram arbetar du med idag? Vi arbetar med Bentleys produkter, framförallt Pro-Steel och även BuildingDesigner.

- Har du några tidigare erfarenheter av andra program? Jag har arbetat i Autodesks produkter under mina studier, men främst då 2D-CAD

och inget BIM.

- Hur skulle du definiera BIM? Jag har kanske inte en klockren definition men så som jag ser det som när man

modellerar i 3D att man knyter information till olika objekt som man sen kan dra nytta

utav exempelvis vid framtagning av listor. Till exempel så kan jag ta reda på hur

många M16-skruvar jag har, vilket jag inte hade kunnat om jag inte tydligt hade

definierat att det här objektet är en skruv och till det har man knutit en massa

information.

Arbetssätt/process



idag.

- Hur skulle du beskriva dagens projekteringsprocess? Som med all modellering så är det en interaktiv process att man börjar någonstans

och så i takt med att man får underlag från andra konstruktörer, det kan vara interna

beräkningsunderlag så bygger man på modellen med mera information och högre och

högre detaljeringsnivå. En process där man börjar grovs och succesivt höjer

detaljeringsnivån tills man är så pass långt gången för att ta ut handlingar.


programvaror och tidigare arbetssätt? Skillnaden är som vi pratade tidigare att man kan ta ut extrema mängder information

men om man mer ska se hur arbetssättet att detaljeringsgraden har ökat väldigt

markant. I modellarbetet läggar man väldigt mycket tid på detaljering vilket man inte

gjorde tidigare vilket gör att man lägger mer tid på själva modelleringen istället för

själva ritningarna. Jag upplever att man måste göra mer i ett tidigt skede och sen får

man tillbaka det, det blir lite av en ketchup-effekt. Så där är en förändring men

konsekvenser vet jag inte.

- Vilka förändringar önskar du se för att utveckla och öka nyttan av BIM-projektering i dagens arbetssätt och vilka möjligheter ser du? Det blir ganska så tidskrävande och där håller vi på med våra program med

funktioner för att underlätta och öka hastigheten i modellering. När man håller på

med stål exempelvis så kan man använda sig av olika automatiska kopplingar där man

klickar på en balk och den andra pelaren så de kopplas ihop. På så vis kan man få upp

hastigheten och jag tror det kommer bli enklarare och snabbare att 3D-modellera. Det

är det jag hoppas på. Jag upplever att kvalitén ökar dramatiskt på det man gör för

man kommer inte undan med någonting. Man måste lösa allting i modelleringen och

det går inte att fuska. Det känns som om man lägger ner mer tid på det man samtidigt

har man igen det i slutet av, framförallt i produktionsskedet när allt klaffar. Detta ser

jag som den största fördelen med 3D-modellering och BIM. Det finns en bättre

möjlighet för att kontrollera och dra ut listor för att se ifall det är rätt material osv. På

så vis kan man få fram de här problemen som finns.


Det är den här processen som vi har pratat om som har förändrats i och med BIM.

Man lever kvar lite i den här 3D- eller nästan 2D-processen om hur lång tid saker ska

ta och i olika skeden och vad man ska lägga fokus på. Jag upplever att man måste

landa i en bättre process som är mer anpassad för BIM. Där tror jag att vi idag

jobbar med hur processen ska se ut.







produktkataloger från ett flertal tillverkare vilket medför att projektören snarare designar



- Vilka förändringar ser du som möjliga för att utveckla konstruktörens roll i dagens projektering?

- Hur ser du på utvecklingen mot att som konstruktör kunna arbeta med

komponenter från produktkataloger vid modellering? • Vilken förändring tror du att det skulle kunna innebära för

konstruktörers roll? • Vilka möjligheter kan medföras av denna utveckling? • Kan du se något hinder för denna utveckling?

Jag upplever det inte som något negativt. Det känns ganska så naturligt men om man

går vidare så är det för oss väldigt smidigt om leverantörer tillhandahåller

färdigmodellerade objekt. Vi harfortfarande ansvar för att funkar men man förlitar sig

på att deras plåtar vad de klarar av men det är inget nytt på så sätt. Det gynnar dem

såklart ifall de tillhandahåller dessa produkter i våra program. Hinder för

utvecklingen är väl att det finns flera olika programvaror och det ska funka till alla

och inte bara vissa. Där är vi inte än riktigt. Vi har inte kommit till det mest basala att

kunna använda samma program både till dimensionering och projektering.

Samordning






- Hur upplever du samordningen och hur fungerar den mellan er som deltar i projekten? När jag arbetat med stål så blir det inte så mycket samordning då jag arbetat med den

slutgiltiga produkten. Det är kanske min input där jag i det senaste fallet fick

geometrin till huset som skulle byggas, då kunde jag använda mig av den för att bygga

upp min modell. Men man är inte så långt gången, man använder sig av det för att rita

av och man är inte så långt gången så att man använder varandras modeller och ta

vid där den andre slutar. Där är man inte tycker jag. Det är 2D-ritningar eller 3D-

modellerman skickar till varandra och det fungerar bra. Så vid revideringen så ser

man kanske att en vägg har blivit flyttad och då får man flytta på sin utefter det.

- Hur upplever du samordningen mellan er och de olika aktörerna på andra företag som är delaktiga i projekten? Vid ett projekt så hade vi en person som gjorde kollektionskontroller där vi skickade

in 3D-modeller både K och VVS etc. för att kolla så att det inte var några krockar och

att håltagningar satt där det skulle osv för att se att inga kanaler krockade. Det

funkade jätte bra och det är verkligen en fördel att kunna arbeta på det sättet. Det blir

återigen att man inte kan fuska och får ta hänsyn till vart de har sina dragningar för

ventilation till exempel. Att problem kommer fram och de går inte att sopa under

mattan, och på så vis kan det vara ett medarbete då man tidigare har skitit i det och

låtit de lösa det på bygget. Oftast är det inget problem när man tar med det från

början och får den input på vart de ligger så man kan förhålla sig. Man ser rent

visuellt att det här är en dålig lösning direkt. Därmed när det är så enkelt att se det så

krävs det att felen ska åtgärdas.

- Hur tycker du att dagens samordning skiljer sig från tidigare? Ja det är det som jag har sagt men också att mer information ska fram tidigare och att

processen för modellering har förändrats.

- Hur ser du på möjligheten med att integrera projekteringsprocessen kring en centralfil? Jag vet faktiskt inte. Har kanske inte hört talas om det men jag vet att man kan checka

in och ut modeller och arbeta i olika modeller och sen referera in det i varandras. Att

arbeta i en och samma modell kan vara en fördel exempelvis när man har mycket att

göra och har möjlighet att få in mer resurser i arbetet och kunna arbeta snabbare när

en kan börja rita på nästa våning om det är tidspress. Annars blir det att man måste

stycka modellen i två filer och då blir det inte möjligt att göra en modell utav det utan

då har man två. Då kan det bli lite mer arbete och utav den anledningen tror jag det

är väldigt bra. Det blir oftast att man blir väldigt beroende av en person som måste

göra all modellering och sen så sitter de andra mer och rullar tummarna tills han blir

klar och då kan man hjälpa till lite med andra grejer exempelvis för att ta ut ritningar,

och av den anledningen kan det vara bra om andra kan arbeta i samma modell på ett

annat plan eller liknande.


Problem med samordning? Det känns snarare som det blir enklare med samordning

att arbeta på det här sättet om man jämför med tidigare.


Det varierar lite från projekt till projekt. I ett projekt så granskade vi modeller från K,

V och A och gjorde kollitionskontroller och det gjorde vi princip innan vi skulle skicka

ut handlingarna. Så det var väl inget vi gjorde kontinuerligt utan vi gjorde

kollitionskontroller och sen var det klart. Ju tidigare man fångar upp saker desto

bättre och mer tid sparar man. Och samma sak internt när man granskar så tidigare

man kan kolla på modellen och granskar och kan komma med synpunkter och vrida

och vända på olika detaljer om de tär bra eller dåliga, desto bättre. Då man håller på

en så hög detaljeringsnivå med massor av information och gör saker noggrant och

ordentligt så blir det väldigt kostsamt om man hittar några fel i slutet. Här på BTB

har vi tagit upp en diskussion om det detta nyligen och i takt med att fler och fler

jobbar på det här sättet så blir det mer och mer projekt där det blir ganska så

uppenbart där vi måste arbeta med den här processen och lägga fokus på att göra rätt

saker i rätt tid.







- Vilka normer använder ni vid framställningen av bygghandlingar? • Har företaget några egna normer som används? • Hur mycket bestämmer beställaren när det gäller den information som

ska finnas med i bygghandlingarna? Alltså när det är exempelvis ett systemskede så får man hålla modellen där efter och

inte hålla på med skruvar och så. Då är det i princip bara en pelare och balk som

krockar där och så får man lösa själva detaljer sen. Man har förvisso en tanke om hur

man ska lösa det men man redovisar inte några detaljer då. Det får man hålla ordning

på så att man inte gör för mycket för det kan bli att man väljer ett annat system av

någon anledning och då får man inte tillbaka de pengarna. Annars skulle man kunna

tänka sig att man jobbar på lite grann och tänker att man ändå får betalt för det här

sen men det kanske man inte får. Man får inte göra mer än vad man är tillsagt till att

göra.


- Vilka möjligheter ser du med den information som integreras i modellerna idag? • Hur använder du den integrerade informationen i modellen? • Utnyttjar beställaren någon form av information från modellen, vilken

och på vilket sätt? Där tror jag det finns jätte mycket att göra. Det är många projekt där man inte alls

utnyttjar BIMs kapacitet till fullo. Visst, vi kan ta fram mycket information men om

ingen ber om det så. Vi kan föreslå att vill de ha volymer och betong etc. så kan vi lätt

ta fram för exempelvis en grundplatta och kantbalk. Jag upplever det att man sällan

utnyttjar den kapaciteten i en större utsträckning över huvud taget. Vi måste ändå

modellera plattan och kantbalken för att få ut geometrin och sen i princip kostar det

oss ingenting att sen efteråt om man har gjort det på rätt sätt från början med det i

åtanke att man ska kunna ta ut en lista. Det finns en väldigt stor möjlighet att få ut

mer information och har mer glädje av BIM.

- Vilka skillnader upplever du mellan framställningen av bygghandlingar från tidigare 2D-projektering mot dagens 3D-projektering? Sett över hela processen tror jag det inte är mer tidskrävande, att ta fram själva

handlingen så går det väldigt mycket snabbare efter att man har gjort klart själva

modelleringen. Men hela tiden för att modellera och ta fram bygghandlingen är

ungefär lika stor som tidigare men det är bara att de olika delarna tog olika mycket

tid.

- Upplevs revideringsarbetet som mer krävande vid projektering av BIM? • Hur påverkar oklara förutsättningar över systemlösningar arbetet med

detaljer? • Hur anser du arbetsbördan har förändrats för revideringsarbetet jämfört

med 2D-projektering? Ändringar är lite bökigt och vad är det som gör det bökigt? Nu när vi håller på med

tillverkningsritningar på stål så kommer dem och vill ändra eller flytta någon pelare

och då det var säkert jobbigt tidigare också men då kanske man löste problemen mer

på plats. Nu måste man lösa det i modellen istället Har man två pelare som heter

exakt samma sak tidigare ex SP100 och så ska man göra den ena lite kortare och då

ska den få ett nytt namn på grund av detta att de inte är exakt lika. Och det är mycket

program av programmen tror jag när det är så mycket information och man liksom är

inte och pillar på det och den ena påverkar det andra så det blir komplext när man är

inne och reviderar. Man försöker verkligen alltid göra saker och ting rätt från början

för det är extremt jobbigt att hålla på och ändra efteråt. Som hinder blir det väldigt

tidskrävande. Och någonting man kanske uppfattar som enkelt att bara ändra eller

flytta och det är svårt att få förståelse för vilken tid det tar och göra om och

därigenom är det kanske svårt att ta betalt. Det blir lätt att man avvaktar att göra

vissa grejor i programmet för att göra det så sent som möjligt för man vet att när man

väl har börjat göra det här kommer det ta jätte lång tid. Ofta handlar det om att man

får underlag och det är viktigt att dessa är korrekta så man inte arbetat med en annan

som ändrar sina underlag hela tiden och inte arbetar på det här sättet vilket är

vansinnigt frustrerande men det är lite så det funkar tyvärr. Saker och ting ändras

hela tiden men senare man kommer i modelleringsskedet desto tidskrävande blir det.

Så det gör att man egentligen skulle vilja vara väldigt säker på allting är rätt med alla

underlag men det kan man inte styra. Men i en projektgrupp kan man kanske styra det

att här när vi har kommit hit måste allt vara spikat liksom så att man har de grindarna

man går igenom. Men sen kan det vara beställaren som vill ha en rulltrappa

någonstans. Men sådant här har alltid varit jobbigt med ändringar i sista sekund men

jag tror att man som konstruktör inte har behövt reda ut det och istället fått lösa det

på plats. Vi får ta en större smäll nu. Det känns som måste arbeta mer strukturerat nu

än förut i processen då det innan har funkat att köra mer från höften när det gäller i

arbetssätt. Man har alltid kunnat rädda upp saker i ritningsskedet men det ställs

andra krav på arbetssättet och den som utför och i projekten i helhet att man har

sådana här saker i åtanke vid dagens projektering.


Företag: Sweco

Titel: Konstruktör

Datum: 2013-04-24

Tid: 16.30-18:00

Plats: Österlånggatan 27, Stockholm

Allmänt

- Hur länge har du arbetat med projektering? Snart 4 år. Började på Sweco direkt efter examensarbetet om BIM hos Bjerking 2009.

- Vilket/Vilka modelleringsprogram arbetar du med idag? Snart 4 år. Började på Sweco direkt efter examensarbetet om BIM hos Bjerking 2009.

- Har du några tidigare erfarenheter av andra program? Nej inte inom BIM, har endast arbetat med AutoCAD innan dess.

- Hur skulle du definiera BIM? Det handlar just om informationsmodeller, innehållandes information och inte bara en 3D-modell. Det är främst det jag betonar när jag pratar om BIM. Det är många som pratar enbart om 3D-modeller.

Arbetssätt/process



idag.

- Hur skulle du beskriva dagens projekteringsprocess? Det varierar ju så klart på vilken del av projekteringen man avser. I och med att jag

jobbar mycket med industri så har jag bättre koll på det men det är nog ganska likt

husbyggnad. Vi kommer oftast in i projektet efter att arkitekten har ritat upp ett

förslag, eller inom industrin processleverantören. Då får vi oftast en 3D-modell men

ibland får vi bara 2D-ritningar. Med det som underlag skissar vi upp ett förslag på

konstruktionen. I vissa fall är man även med i det tidigare skedet och får påverka

utformningen från början. Parallellt med att vi ritar upp en layout av byggnaden

arbetar även kalkylatorer och interna arkitekter då det behövs. De flesta idag jobbar i

Revit och Tekla men vi har även kompetens inom Microstation.

Efter att man ritat upp en layout så påbörjas samordningen med övriga discipliner.

Den som är samordnare bestäms ofta av entreprenören alt. beställaren och det är inte

ovanligt att det blir arkitekten som får uppdraget. Då slås samtliga discipliners

modeller ihop med hjälp av Solibri eller Navisworks och kollisioner m.m. kontrolleras.

Mötena hålls med varierande intervall beroende på projektet.

I många fall så har vi även underhandsprojektering. Då påbörjas byggandet medan vi

projekterar. Det innebär att samordningen pågår medan byggandet är i full gång.


programvaror och tidigare arbetssätt? Problemet som jag ser det är att man tillämpar mycket gamla processer på nya

verktyg. Man nyttjar inte informationen från modellen utan man gör som man alltid

gjort. Dokumenten som levereras är exakt samma dokument som tidigare. Modellen

används inte heller till att förbättra och förändra redovisningen av byggnaden utan

modellen justeras så att ritningar ska se ut som de alltid gjort. Det innebär att mycket

tid läggs på ritningsarbetet som kanske skulle kunnat användas till att fokusera på att

göra en riktig bra modell samt kvalitetskontrollera den. Det är en konservativ bransch

och man vill se allting på ett visst sätt på ritningar. Stål har länge accepterat att

sektionssnitt och liknande kan se lite annorlunda då det kommer från en 3D-modell.

En sektion är ett absolut snitt och tas det i en 3D-modell så kan det bli lite konstigt

utseende på lutande delar eller sneda element. Inom stålindustrin finns som sagt den

acceptansen men med bygg i allmänhet är det svårare.

Många roller är oförändrade i sitt arbetssätt. Ett exempel är kalkylatorer. Där jobbar

en hel del fortfarande med ritningar såsom planer osv. Då tar man inte nytta av det

man bygger upp i modellen. Hela processen skulle kunna knytas ihop lite bättre.

Mycket har ändrats men det är till viss del i startgroparna. Vi har tagit ut en del

mängder från verktygen samt levererat skarpa BIM-modeller till entreprenörer. De i

sin tur har börjat mängda en del. Det är än så länge en ganska stor glipa mellan dom

som ligger längst fram och de som ligger längst bak.

- Vilka förändringar önskar du se för att utveckla och öka nyttan av BIM-projektering i dagens arbetssätt och vilka möjligheter ser du? Möjligheterna jag ser är att man kan få mycket bättre koll än man haft tidigare och

bättre kvalitetssäkring i det hela. Jag önskar att se att man kan ta ut och använda mer

information i modellerna som ändå finns där. Sen är det mycket kring PLM just nu

och det kan bidra till en bättre informationshantering i projekten. Det skulle innebära

att man kan sammankoppla databaser och modeller för att på så sätt inte behöva all

programvara för att påverka informationen. Det kan då skötas via ex. ett

webbgränssnitt. För konstruktören ser jag att man mer och mer börjar arbeta med

färdigdefinierade objekt som ökar kvaliteten. Just nu är det mycket att man uppfinner

hjulet på nytt om och om igen.


Arbetsprocessen i sig vet jag inte om det är något som jag spontant kommer på som

borde ändras. Ser som problematiskt? Det är mest teknikbitar som fortfarande är

problematiskt. Gränssnitten mellan programvarorna. Det är mycket importer och

exporter mellan de olika parterna. Jag vill gärna också se att nivån höjs på IT-

kunskap men det kommer nog med generationsväxlingen känns det som.










- Vilka förändringar ser du som möjliga för att utveckla konstruktörens roll i dagens projektering? Jag tror att det går att göra rätt mycket. Många delar i projekt är ju rätt lika. Men det

finns ju svåra områden om man jobbar med ex. platsgjutet där en det finns stora

skillnader från projekt till projekt. Inom prefab är det lite enklare att arbeta med

färdiga objekt men däremot behövs specialanpassad armering beroende på

byggnaden och spännvidd m.m. Men jag tror absolut att man skulle kunna göra

mycket. Finns ju infästningar osv som det börjar komma lite bibliotek på. Främst ser

jag ju också det att det innebär en kvalitetssäkring. Då gör man inte om samma fel fler

gånger utan man kanske gått på niten en gång och sen har man till slut en bra lösning

för det. Vad det skulle innebär sådär för konstruktörens roll så är det väl kanske att

man får mer tid för att säkerställa att man får en bra byggnad i helhet. Tar man bort

arbetet med att anpassa ritningar enligt gamla normer så får man mer tid för att

arbeta med kvaliteten i det hela.

- Hur ser du på utvecklingen mot att som konstruktör kunna arbeta med komponenter från produktkataloger vid modellering? • Vilken förändring tror du att det skulle kunna innebära för


Möjligheter är så klart att man kan snabba på saker. Projekteringen kan gå snabbare

om man har mycket färdigt. Hinder är väl bland annat det här med att det finns en

inköpare hos entreprenören som inte vill ha just de produkter man har som färdiga

objekt i programvarorna. Ofta föreskriver man bara ett fabrikat eller likvärdigt.

Övriga hinder är lite grann svårigheten med vissa delar av byggen. T.ex. platsgjuten

betong som inte ser lika ut överallt. Andra delar ex. stålleverantörer dom jobbar ju

mycket med komponenter, skruvar och plåtar osv. Det leder till att mer tid kan läggas

till att kvalitetssäkra samt att eventuellt snabba på processen. Samt att även

säkerställa att det ser lika ut varje gång för ett liknande projekt.

Samordning






- Hur upplever du samordningen och hur fungerar den mellan er som deltar i projekten? Det funkar bra förutom lite tekniska problem mellan ex. Revit och Tekla.

- Hur upplever du samordningen mellan er och de olika aktörerna på andra företag som är delaktiga i projekten? Det har varierat från projekt till projekt. Generellt blir det bättre med tiden som går nu med folk som börjar komma in i det hela när det gäller 3D osv. Så jag får säga att det fungerar relativt bra. Det som strular nu är just leveranserna av underlag fram och tillbaka. Dels så är det ett problem att man inte jobbar på samma ställe och då måste man ringa eller maila vilket kan vara tidsödande. Då kan man inte heller ha en live-uppdatering mellan varandra. Men om man tänker på samordningsmöten för sig så funkar de rätt bra. Man gör upp en lista på krockar och så går man hem och försöker lösa det. Det mesta lyckas man fånga upp men om man stöter på problem när man försöker bocka av sina punkter så är det åter till att ringa eller maila vilket kan vara rätt ineffektivt.

- Hur tycker du att dagens samordning skiljer sig från tidigare? Jag har ju mest jobbat när det vart ganska nytt. Har ju varit 3D-.samordning i de flesta av mina projekt men jag vet ju sen tidigare att det är lättare nu att få en bra slutprodukt pga. att man ser allt i 3D och kan lättare upptäcka kollisioner och liknande. Så jag skulle säga att det fungerar bättre nu än tidigare.

- Hur ser du på möjligheten med att integrera projekteringsprocessen kring en centralfil? Menar ni att alla jobbar i samma modell så finns det vissa risker. Alla har ju

möjligheten att påverka varandras objekt i ex. Revit och där uppstår en klar risk för

det uppstår ju även problem bara man är många i ett projekt. Tänk om någon skulle

radera en annans halva modell två dagar innan utskick. Vem är ansvarig då? Då blir

det svårt att definiera det. Det kan även lätt bli för stora modeller om alla ska arbeta i

samma. Dagens datorer är vanligtvis kraftfulla men det finns ju begränsningar också.

Ett ex. är NKS där det har blivit väldigt stora modeller som är svåra att hantera.

Det är många som inser problemet så vanligast är att man jobbar i egna modeller sen

är det klart att det vore optimalt om man kan vara länkade mot varandra så man ser

vad de andra ändrar på hela tiden. Men just att arbeta i samma modell för alla

discipliner finns det inte många som gör. Det finns några som driver på men många

har insett att det inte finns något riktigt behov av det i de flesta projekten. Självklart

slåss alla modeller samman då man kör samordning.


Svårigheter för samordning. Jag kommer inte på så mycket mer än det med databegränsningar. Sedan finns det i bland problem med hur mycket man publicerar till de andra i modellerna. Det finns en risk att modellerna blir för tunga att ladda in som underlag och alla detaljer finns med. Från exempelvis processleverantörer vill vi helst bara ha det yttre skalet av maskiner med mera. Det är nästan ohållbart ibland och man får be om en ny export. Så det är ju en begränsning men den kommer blir bättre med tiden.


Modellerna granskas genom att man först levererar modeller till en portal eller något

liknande till beställaren eller entreprenören och sen är det en person som har

samordningsansvar som slår ihop modellerna och kör en automatisk kollisionskontroll

eller visuellt går runt o tittar i modellen. Därefter hålls det möten där man går igenom

krockar och bestämmer vem som gör vad. Ibland diskuteras lösningar. Det kan vara

varannan vecka eller varje vecka. Varannan är väl det jag hört som brukar vara

vanligt. Så sitter man en från varje disciplin och kollar igenom den sammanslagna

modellen.








ska finnas med i bygghandlingarna? Det kommer mest med erfarenhet var man lägger nivån på detaljering. Men detaljeringsnivån kan variera från projekt till projekt beroende på vad de vill fokusera på. Sen kan man väl säga att i de tidigare skedena fram till systemhandlingar jobbar man mer med 2D-detaljer eller kanske hämtar typblad från ett standardbibliotek. Då visar man mer vad man tänkt sig, inte slutliga lösningar.



och på vilket sätt? Det beror lite på. På stålsidan, där får det dels med sig littera, geometriska

egenskaper, kvalitet osv. I grundutförandet så använder man nästan allt för det finns

inte så mycket onödigt inprogrammerat. För man använder ofta CNC-filer som

styrfiler för robotar som kapar upp stål. På betongsidan beror det lite på vilket projekt

man sitter i. I större projekt så har man börjat använda mycket BSAB-koder på objekt

och ta ut mängder. Vi har även i några projekt lagt in hustillhörigheter med vissa

koder. Det är väl lite det sen har man möjlighet att lägga in brand och akustik och det

här men det har inte riktig kommit dit än.

Det beror även lite på vem som vill ha informationen. I vissa fall kan det vara en

förvaltare som vill ta över och vill ha en viss nivå på innehållet. Det finns en del som

har specat vilken information de vill ha vid överlämnandet men sen tror jag inte att

användandet av den informationen kommit så långt.

Ibland tar vi ut listor på t.ex. dörrförteckningar som vi kan mata in i modellen och

sedan ta ut, men då tar vi ut det i form av en lista och beställaren hämtar det inte från

modellen. Det ger lite kvalitetskontroll för då är det baserat på de faktiska dörrarna

som visas i modellen och på ritningarna.

- Vilka skillnader upplever du mellan framställningen av bygghandlingar från tidigare 2D-projektering mot dagens 3D-projektering? Det man upplever nu är att man måste jobba mer i tidigt skede och göra ett ordentligt förarbete för att sedan lättare få ut mer grafik med mera i ett senare skede med automatik. Förut var det mer så att man kunde rita upp en sektion eller plan och inte bry sig så mycket om vad som händer ovanför. De blir ju lite annorlunda i 3D. En sektion kan man rita upp i 2D och inte tänka på vad som händer bakom och så. Man kan ju också göra grova modeller men om man tänker just på 3D-projektering måste man ju göra mer färdigt innan man tar ut snitten för att det ska se rätt ut. Det är ju förvisso inte spikat vad en 3D-modell ska innehålla och vad ska man ha i 2D. Den nivån tror jag är olika för varje person som modellerar i 3D.



med 2D-projektering? Det skulle jag inte påstå. Det är nästan lättare att revidera än mot tidigare. Stora

omtag kan ju vara jobbigt. Det är ändå lättare på det sätt att man gör det i modellen

och sen får man det ändrat i ritningarna. Det går väl ändå fortare skulle jag vilja

säga. Det som ändå är ett litet problem är ju det här med att hålla koll på vad som

förändras i modellen. Det har ju vart ett bekymmer. Modellen är ju ständigt levande.

Jobbar jag i den och så skickar jag en ritning idag och kommer tillbaks imorgon så är

det två kollegor som börjat jobba tidigare och börjat rita vilket gör att min ritning kan

vara inaktuell direkt. Man måste ju göra mer backuper om man vill kunna backa sitt

arbete. Men att revidera generellt och göra ändringar, det går fortare, just på grund

av att allt som ändras i modell även ändras på ritning. Det beror också på

programvaran.

I projekt har jag hört att kollegor som inte jobbat i Revit tidigare uttryckt att det går

snabbt att revidera i Revit. Skulle man välja att arbeta i två programvaror finns det en

stor risk att man reviderar ritningar i det ena programmet men inte hänger med i det

andra.


Företag: BTB

Titel: Konstruktör

Datum: 2013-04-30

Tid: 09:00-10:30

Plats: Stadsgården 6, Stockholm

Allmänt

- Hur länge har du arbetat med projektering? Jag började jobba 2005, då var det 2D AutoCad, Sen gick jag till BTB och då hade

dom Microstation, inte så mycket 3D-projektering när jag började här. Det var 2007.

- Vilket/Vilka modelleringsprogram arbetar du med idag? Bentley Microstation.

- Har du några tidigare erfarenheter av andra program? Har gått i kurs i Tekla och Archicad. Men kan inte säga att jag kan det. 3D-Studio

litegrann också.

- Hur skulle du definiera BIM? Den frågan får man ofta. Det är intressant för det är inte så lätt. Vi kan börja med vad

jag tycker att det inte är. Det är inte ett program, inte en fil, och inte en modell och det

behöver inte vara 3D. Det är en arbetsmetod. Sen är det information såklart.

Informationen måste kunna gå förbi i fler led. Du lägger information i din modell som

inte syns och den ska vidare och det gäller att det kan levereras och hur det nu görs,

det är en annan fråga.

Arbetssätt/process



idag.

- Hur skulle du beskriva dagens projekteringsprocess? Det svåra när man får ett BIM-projekt är att det kräver mycket mer input och att man

är mer noggrann från början. När jag började jobba så var det i 2D så sa chefen: Kan

du inte bara ta ut planerna så gör man resten sen. Man sköt på saker och ting. Nu när

man 3D-projekterar måste man göra allt på en gång. Ibland vill folk ha någon

information och då skiljer dom på om det är bärande eller icke bärande så det är lite

skillnad.


programvaror och tidigare arbetssätt? Det här med ”CAD-slavar” som fanns förut. Det är lite svårare att ha sådana, för de

måste veta vad man gör. När man gått från ritbord till CAD så gjorde man inte

samma sak på datorn. En dörr såg ungefär likadan ut. Men nu är det inte riktigt så

längre. Det är många som ritar i 3D. Man gör en vägg men det är inte det vi pratar

om. Det ställer helt enkelt andra krav på personen, inte bara vad man kan gör i

programmet utan också vad man kan som konstruktör.

- Vilka förändringar önskar du se för att utveckla och öka nyttan av BIM-projektering i dagens arbetssätt och vilka möjligheter ser du? Den utvecklingen som är, är att man anger information i modellen som man använder.

Det är lite abstrakt ibland men det är så det blir. Man ritade förr det man skulle ha

med på ritningen. Man skrev aldrig in brandklass på ritningen. Nu skriver man det i

modellen för att kunna göra en ritning. Man måste göra saker från början. Förr så

ritade man upp en plan och en pelare och resten sköt man lite på. Nu gör man allt på

en gång. När man ritar en pelare så kan man skriva in informationen. Det är det

arbetssättet som förändrats. Det svåraste är att få folk att ändra arbetssätt. Jag har

själv skrivit CAD-manualen här på kontoret och man märker när dom frågar: Jaha

det här blev fel! Men har du gjort som i CAD-manualen? Nej jag har gjort som jag

alltid gjort., det gick bra förut. Men det går inte att göra så längre. Programmen har

kommit längre än vad vi har gjort. Man kan inte alltid utnyttja det i och med att man

inte har det tänket. Men sen vet jag i dom projekten där det vart ett klart mål at det

ska vara ett BIM projekt, men då har man märkt att programmen har ett flöde som

inte riktigt passar om man drar det längre. Vi har inte så riktigt stora projekt här men

om man gör större med många inblandande då blir det lätt problem. Var på

föreläsning om NKS och då var det väl 150 arkitekter inblandande och man hade

delat upp det i kanske 20 modeller, bara en modell var på 1GB. Man kunde inte skicka

modeller till varandra längre, det var liksom kört. Man får ta in IT-konsulter för att

lösa just informationsproblemet, för att ta ut den information som behövdes. Man kan

inte exportera en modell till en fil, det blir ohållbart. Man måste vara mer specifik.

Arkitekter har mer nytta av det. För det första är de med i hela projektet.

Konstruktörer är inblandande en kort tid i projektet. Beställaren är intresserad av hur

mycket man kan jag sälja. Hur mycket area finns det? Han är inte så intresserad av

var det finns en pelare eller sådär. Det är mest intressant för tillverkarna som

tillverkar. När vi gör BIM-projekt så är det en ganska kort informationskälla. Vi

skriver det till en person som tar de den informationen sen försvinner det. Det är

därför många tillverkningsindustrier som prefab-konstruktören kommer undan och

rita i 2D. Dom behöver inte ge sig på något annat, det är ingen som vill ha den

informationen i slutändan. Det är också en juridisk mardröm det där. Om man ser på

konstruktören. Man anlitar Strängbetong för att göra håldäck och göra väggar. Då

ritar vi upp där håldäcken och väggarna ska stå sen kommer Strängbetong in och

ritar 2D-ritningar. Då har vi en 3D-modell med bjälklag som inte vi har

dimensionerat som någon annan gjort. Då blir det lite knepigt, att vi ritar någon

annans. Men vi kan inte ta bort det för då blir det tomt o kan inte ritas i 2D, då finns

det inga väggar. Poängen med BIM är att det ska finnas ett original man ritar en gång

och så ska ingen annan göra det. Men om man nu gör det ska man ta ansvar för det.

Så funkar det inte riktigt, det är mycket ritat flera gånger.


Ta det där klassiska, konstruktören ritar ett hål och arkitekten ritar en dörr. Det blir

dock jättekonstigt på en A-ritning då det står en dörr i luften. Tror man gjorde så på

Akzo Nobel. Man ritade en dörr i luften. Då blir det i och för sig självklart vem som

äger vad. Du kan tänka om någon skulle säga så. Arkitekten ritar bara dörrar och

konstruktören bara väggar. Det är ganska främmande för många. Det är ganska svårt

i programmen. För oftast kräver programmen när man ska placera en dörr, i vilken

vägg ska den stå? Då finns det ingen så det bir lite svårt. Där kan man säga att

programmen har lite och jobba på. Det ställer till det. Man vill bara rita det som man

själv har ansvar för och inget annat.










- Vilka förändringar ser du som möjliga för att utveckla konstruktörens roll i dagens projektering? Jag tyckte de här var intressant. Så här jobbar man mest i tillverkningsindustrin för

här vet man vad beställaren vill ha för någonting. Men normalt gör man inte såhär.

Jag läste en diskussion på ett forum mellan en försäljare på Bentley och en användare

att Bentleys mening är att man ska använda enkla generiska objekt för hur du t.ex.

ritar en dörr. Det kan finnas en i trä och en i stål, sen namnger man den. Alla är

likadana utan krusiduller sen anger du bara ett nummer eller ett id. Som på den här

föreläsningen. Dom menade på att ofta ritar man inte mindre än skala 1:50. Så om

man ritar mindre än det, krävs det inte högre detaljeringsnivå än exempelvis et streck.

Sängar byggs som fyrkantiga klossar och så. Jag vet att folk gnäller här på

BuildingDesigner. Då har vi kanske 30 olika väggar att välja på. Förut var det ganska

tacksamt, det fanns betong och en i tegel. Jag tror att om man börjar gå till att ha

bibliotek med att man har tusentals stolar, expander i olika storlekar och så. Det blir

ett problematiskt arbete. Jag tror mer på att man har något sorts grundbibliotek sen

anger man bara egenskaper om vad det egentligen är för något. Det behöver inte se ut

på ett visst sätt. Jag kan förstå om man gör tillverkningsritningar att det kan vara bra

men för mig som gör allmän projektering är det ganska onödigt.



Jag börjar tänka på det här med när vi gör en ritning. När vi exempelvis ska skriva en

expander, måste vi skriva det eller likvärdigt. Vi får inte skriva något fabrikat. Vi har

mycket Contiga och vi vet att dom köper plåtar från Peikko. Då skriver vi det för vi vet

att det är det dom har. Vi vet vilka standarder dom använder och där är det egentligen

inget problem. Men vi har ramavtal med en kommun och då har vi ingen aning. Dom

har inte ens bestämt att bygga huset än. Då är det lite känsligt att skriva vilka plåtar

exempelvis. Men utveckla konstruktörens roll? Det beror nog på vilken roll som

konstruktör man har. Jag har svårt och se om det skulle hjälpa den allmänne

konstruktören. Vet inte, mitt ex jobbade i tillverkningsindustrin. Där gör man 10000

exemplar av samma. Man beställer specifika produkter som är optimerade. Med husen

gör man sällan så. Man både bygger och testar samtidigt.

Jag vet att man pratade om det där när jag gick Archicad-kursen. Då pratade man om

det att det var så bra, det fanns stolar och allt såg jätteflaschigt ut men idag vet jag

inte om det är så bra det där. Jag kan förstå exempelvis IKEA Homeplanner. Det är

jättebra att man har deras katalog, det är ett jättebra BIM-program faktiskt. Det

hörde jag igår också på det med Karolinska. Alla objekt, alla sjukhussängar, all

inredning skulle kunna ses i modellen. Man hade en streckkod. Man skulle kunna

skanna ni den och få in numret och sen vart den ska stå i modellen. Det var viktigt att

det hamnade på rätt plats. Men det kan bli väldigt mycket onödigt information. Det

viktiga är var sängen ska stå inte hur den ska se ut. Men jag vet inte om det är en

utveckling som alla är med på.

Samordning






- Hur upplever du samordningen och hur fungerar den mellan er som deltar i projekten? Samordningen blir på en helt annan nivå. Du anger information som inte anges direkt

på en ritning. Du måste granska modellen. Du måste även samordna internt. Det

slapp man förut. Man granskade sig själv men det är lite det jag sa förut: Det är helt

annan kunskap i programmen. Man kan inte bara kolla någons beräkningar, du måste

även gå in och kolla modellen för att rätt information är på rätt ställe, att det finns

och att det inte är för mycket. Det är väl något väl jag känner att vi inte har fått in på

kontoret i vårt arbetsflöde. Man granskar inte modellen utan man granskar bara

resultatet. Det är svårt att granska resultatet när allt inte är representerat. Många

saker gör man i slutet eller skickar det vidare. Det kommer liksom inte ut på papper.

Här är det så att vi har handläggare eller uppdragsansvarige och dom är lite äldre

och dom har inte så mycket koll. Det blir lite svårt. Internt måste vi ha någon som

övervakar modellen om inte den som ritar själv har tillräcklig kunskap. Men beror

från kontor till kontor. Men sen i projekten måste vi ha någon som granskar alla

modeller inte bara ritningar.

Oftast är det krocktester som görs men det kan jag tycka är ganska simpelt. Det har

inget med informationen att göra men det är det man ofta vill ha fortfarande och det

kan jag tycka är att sikta lite lågt. Jag vet att de pratade om det i Mall of Scandinavia,

jättemycket om det här med krocktester men då blev jag lite besviken.

Jag vet att Veidekke har någon egen tillsatt och där skickar dom in modeller varannan

fredag och alla gör det. Han kollar kollisioner och kollar modellerna för sig och

kollar att information finns med osv. Och det var ett ganska litet projekt och det går

alltså att tillsätta någon som CAD-samordnare men det är många som inte är vana

med det. Det blir att man måste lägga ner mer tid och energi på det och det måste

komma från beställaren. De måste beställa vad dom vill ha och måste veta vad man

har osv.

Företagen internt måste ha någon granskning och samordning innan man levererar

modellen. Jag har fått 3D-projekt någon gång. Huset ligger på fel höjd, höjderna är

fel och det känns inte som någon bryr sig, men allt ser snyggt ut. Jag känner att om

man får en dwg-fil eller en 3D-modell och refererar in den i 3D så antar jag att

fönstret har den höjd den ska osv men det är inte alltid det faller sig så. BIM-

information är svår att lite på. Jag vet när vi skickar modeller att dom kan vara dåligt

kollade, kan tänka mig att det är så på fler kontor. Kan tänka mig att när det

uppdragsanvarige är på möte och dom kommer överens om 2,70 i tak och så ritar dom

2,50 i alla fall, för dom som ritar har inte fått den informationen. Det har jag varit

med om flera gånger. Den uppdragsansvarige kollar bara på kanske sektionen som är

ritat separat och där är det 2,70 men i modellen är det 2,50. Inte riktigt så många som

förstår det.

- Hur upplever du samordningen mellan er och de olika aktörerna på andra företag som är delaktiga i projekten?

- Hur tycker du att dagens samordning skiljer sig från tidigare? Jag vet hur det var förut. Chefen han tog ut sektioner och illustrerade det själv och sen

fick de oerfarna rita av det. Det vart kvar sen. Det känns som att vi är på väg bort från

det här gamla sättet men det förekommer fortfarande.

- Hur ser du på möjligheten med att integrera projekteringsprocessen kring en centralfil? För det första tror jag inte på konceptet överhuvudtaget och vill inte att det ska bli så

Det är många svårigheter, dels juridiskt. Vem äger vilken information? Om man gör

det i sin egen fil: Det har jag gjort och det äger jag. Om alla trycker in det i samma

blir det lite rörigt. Jag tror inte att det kommer att bli så. Man har försökt. Det finns

ett bra exempel på det där. En jämförelse med Google och företaget Sapa tror jag det

var. Sapa är uppbyggt kring att du har en stor databas. Allt ligger i en enda stor fil

och så kan man hämta den informationen som behövs. Jag tycker att det går åt det

hållet att alla skriver in sin information sen lägger man det på en gemensam server

och sen får man leta efter delarna och så får man hämta det och så får man ut att det

märks av exempelvis K.

Bentley har inte den här ”multiuser”. Dom är lite anti det där. Där delar man upp lite

som man själv vill och kopplar till samma ”dataset”. Om en person skapar något så

kommer alla åt det i projektet. Det är inte så att man checkar in och ut något i projekt.

Vi har ”dataset” där informationen om vad som ska anges finns beskriven. Vad en

vägg ska vara och alla koder osv och det är samma, det är företagsspecifikt och

ibland så kompletterar du i projekten och så läggs det till i servern. Du vill inte få för

mycket att välja på. Det som händer om du har en modell och ett objekt och så vill du

koppla information till detta och så är det någon annan som vill koppla ännu mer men

det kanske inte behöver kopplas in i modellen. All information behöver inte finnas. Du

kan göra ett Excel-blad och det har vi gjort några gånger. Man exporterar till Excel

en lista på stål och med littera och så där kan man göra en koppling för där står det

litterat med den egenskapen i vanlig Excel-kodning och sen uppdaterar jag min lista

med den information som jag har i modellen och sen fyller jag på och så hämtar jag

liksom två klungor och fyller på med kanske 5 till. Så har vi gjort tidigare. Att skulle vi

slänga in den informationen i modellen skulle det blir för rörigt. Det är inte alltid att

det är optimalt. Jag vet på Sveavägen skrev vi exempelvis att en pelare var

kontrollerad och det kände vi att vi inte kunde slänga in i modellen. För ofta är det så

att man kopierar en pelare i en modell och så följer den informationen med och det är

inte alls bra. Det känns också skönt om man har som på vårt kontor att vi har en

uppdragsanvarige som enbart håller på med granskning. Jag skulle bli väldigt orolig

om dom skulle gå in och peta i min modell. Det känns skönt att han kan starta sin egen

fil.


Alla kommer alltid att använda olika programvaror. Vissa har den där drömmen att

alla kommer jobba i en programvara. Det kan funka internt om hela företaget kör

exempelvis Revit. Även om ett företag kör ett program så blir det ofta inte så. Man

bestämmer sig för ett program med dom förutsättningar man har just då men sen

kommer det ett projekt där det inte går. Sen blir det även svårt när man ska lösa det

externt även om man löser det internt. Det går att lösa det som så att man styckar upp

modellen. På Sveavägen hade vi 3 modeller, en för varje etapp och då kunde man

jobba i varsin. Ibland var det brådis men då gjorde man en ny fil och sen ritade man i

den. Så gjorde den personen att man tog in den så att man såg vad den andra gjorde

och sen när man var klar tog man den som var fräschat bara och så tog man in den i

samma fil och slängde den gamla. Så det går att lösa ändå. Jag vet att Tekla har så.

Man har problem at man kan inte sätta huset på ett ställe och då blir det att man har

en till fil så måste man arbeta i en fil. Och det programmet har det arbetsflödet att så

ska du jobba. Medan Bentley med Prosteel har det att du ska jobba i fler filer. Dom

har löst problemen olika. Lite får man anpassa sig till mjukvaran.









ska finnas med i bygghandlingarna? Det som finns idag är dels BH90 från 80-talet. De är ganska generella. Dom fungerar

men det är inte alltid det går. Jag är med och gör det här gratishäftet för

BuildingDesigner. Då är vi en grupp som träffas ibland och diskuterar hur vi vill att

det ska se ut och då är det många som hakar upp sig på det där med hur

sektionspilarna ser ut. De ska se ut som i BH90, men vem bryr sig egentligen? Dom är

för en annan tid. Det är en bra grund i alla fall. Man kanske borde börja tumma på

dom det där.

Vi har försökt anpassa programmen så att det ser ut så och det ser nästan ut som det

ska. Vi använder BSAB-systemet när vi namnger objekten. Det är dom generella

standarder vi kör på.

Jag känner att det läggs lite mycket tid på att göra en ritning så att den ser ut som

förr. När man gick från handritning till data-ritning så blev det lite annorlunda, men

dom var fortfarande likadana. Dom var fortfarande samma, det var lite andra

typsnitt. Nu när man gör objektsorienterad projektering så gör programmet en

omsymbolisering. För det första gör de olika programmen på sitt sätt, sen har du

oändliga möjligheter men det är svårt att få en sektions-pil att se ut som BH90. Och

det är lite synd att många hänger upp sig på sådana småsaker. Man hänger kvar i

BH90. Om man gör exempelvis ett snitt i Revit så ser det ut på ett sätt men man förstår

oftast att det är en säng eller liknande.

Pratade med en arkitekt om jag skulle vara intresserad av ett projekt med NCC, göra

någonting utan att skicka en enda ritning. Jag sa: Det kan aldrig gå, men visst det kan

vara intressant. Jag pratade med chefen om det där och han sa att det svåra är rent

juridiskt. Bygghandlingar, stämpeln som är juridiska handlingar. Det är den som

berättar vad som gäller, även om det i modellen står något annat. Vi är lite fast i det

där juridiska.

- Upplever du en oklarhet kring vilken information som efterfrågas i varje skede? - Vilka möjligheter ser du med den information som integreras i modellerna idag?

• Hur använder du den integrerade informationen i modellen? • Utnyttjar beställaren någon form av information från modellen, vilken

och på vilket sätt?

- Vilka skillnader upplever du mellan framställningen av bygghandlingar från tidigare 2D-projektering mot dagens 3D-projektering? Du säger åt programmet att jag vill göra en bärande yttervägg. Dels får den lite

egenskaper och framför allt får den visuella egenskaper som skraffering när du snittar

den. Det ser du inte i modellen men det finns där. Färg, skraffering, streck-tjocklek

etc. Man vågar inte riktigt släppa det med att ritningen såg ut på ett sätt förut. Men

det skulle vara kul att se hur långt man kunde gå utan att lägga så mycket energi på

det.



med 2D-projektering? Det är mycket det här med att man jobbar snabbt. Det är mycket ”copy, paste”. Vi har

haft en diskussion om funktionen ”mirror”: Men jag kan väl bara kopiera och rotera

den hit? Nej, det funkar inte riktigt så. Objekten har en viss baslinje och en viss vinkel

kring linjen. Den har så mycket egenskaper som man inte tänker på. Förut så infogade

man ett block i Autocad och så roterade man det men roteringen var ingen egenskap.

Med en pelare kan du skriva in vinkeln för att rotera. Om man gör ”mirror” på

någonting så får det nya objekten samma egenskap. Man måste ha en helt annan

förståelse. Det är mycket som blir fel om man ritar för snabbt. Den här personen som

bara matar ritningar är inte lika eftertraktad längre. Det är klart att det finns

personer som är duktiga, som verkligen kan programmen och då är man till stor nytta.

Nu måste man ha lite mer förståelse.

Dom BIM-projekten jag har vart med i där jag gjort systemhandlingar. Jag tror inte

jag gjort mer detaljerade systemhandlingar innan. Det blev så automatiskt. Man är så

illa tvungen. Man kan inte bara rita en betongvägg. Du måste säga åt programmet att

det är en platsgjuten vägg för att det ska visas på ett speciellt sätt. Du måste

bestämma sådant när du gör objektet. Det kommer med i lager när du snittar en vägg.

Du måste ha mer koll på systemet. Beställaren måste vara med från början. Jag har

vart på projektmöten där arkitekten bestämt vad som ska finnas i badrummen och sen

kommer man till K och frågar om det ska vara stålstomme eller betongstomme, men

det har de inte bestämt än. För mig som ska levererar handlingar om en månad så är

det lite brådis. Som beställare måste man vara väldigt tydlig. Det är väldigt

problematiskt att gå in i efterhand och ändra. Det blir en hel del dubbelarbete.

Det är lätt för en beställare att beställa ett BIM-projekt och sen bara släppa allt.

Många snackar om det. Sen börjar man processen och vi påverkas och alla påverkas.

Informationen ska gå i alla led.

På Sveavägen, kör vi BIM-projektering men ingen annan gör det. Och sen när vi har

möte så, ja nu när vi har ritat allt i 3D o har alla och har allting så borde vi kunna se

den där klockan eller så men jag sa det vi ritar inte upp det befintliga vi ritar bara det

nya. Det är det någon annan som gör det. Men i vårt fall har vi skapat jättefina

modeller med massvis av information med brandklasser osv. och det är vår

projektering och sen ska vi ansluta med något annat hus men det är ingen som har

gjort det. Vi sitter inte och ritar det, det är stort som en fotbollsplan. Jag menar man

beställer BIM-projektering av oss och då tror man att det kommer se jätteflaschigt ut.

När du väl måste ändrar någonting är det lite bökigare, du måste vara mer noggrann.

Du måste veta med vilka verktyg och var du ska gå in. För det märker jag att det går

väldigt fort. Jag försöker få folk här och tänka efter. Man tjänar en minut temporärt

men kostar 100 minuter sen vid utskick. Man förstår inte processen, man förstår inte

vad man egentligen gjort. Som jag sa tidigare det finns möjligheter att koppla det här

med omsymboliseringen och det är en speciell egenskap men sen har du också

brandklass och ljudklass. Du kan på en vägg ändra brandklass utan för den skull

ändra symboliseringen. Vi har något som heter parts och det styr egentligen

symboliseringen och mängder. Och jag vet inte någon gång var det någon som sa:

Tryck på den här ”change-part” så byter den från prefab till platsgjutet. Då

symboliseras den om när du snittar sen och det ligger kvar. Det enda du ändrat är

symboliseringen i väggen, ingenting annat. Om du ritar och vi säger att det är en

prefabvägg, då kommer den fortfarande heta prefabbetong, den kommer ha en BSAB-

kod för prefabbetong men den kommer se ut som platsgjuten på ritning. Det känns bra

när du ritar och ska skicka ritning och byter till platsgjuten. Men man måste vara

noga att man ändra alla ingående på alla objekt. Jag vet inte hur det är i Tekla och

Prosteel men där är det samma sak om du ritar en pelare. Du anger brandklasser osv

och så byter du till en VKR 150, då kanske brandskyddmålningen ska ändras.

Då är vi åter där igen med ”CAD-slavar”. Det är svårt att få dom insatta i

byggtänket, att man har det i bakhuvudet. Att byter du dimension så byter du annat

också.

På den bra sidan så blir det färre fel. Det blir mer rätt från början om man är

noggrann. Folk säger att det kommer gå snabbare men jag vet inte det längre. Jag var

inne på det också ett tag, alltså själva ritandet. Men processen kanske kan gå

snabbare, det är med att göra sektioner och planer. Där spar du massor av tid. Man

kan lägga mer tid på annat, men man kanske fuskar en del nu men det är problem

ibland. Men som du säger om man nu fuskar så blir det jättemycket problem. Man

måste smeka programmet medhårs, med arbetsflödet och så. Jag menar alla gör fel.

Det kan man inte komma ifrån. Det viktigaste då tycker jag om man ritar, om man

gjort fel och man säger till. Ta en 2D-ritning, då är det inte så svårt, det är bara att

sätta dit ett moln och ändra, det går skitsnabbt. I 3D funkar det inte likadant, det är

problematiskt att ändra. Förr skrev man kanske bara vart man gjort revisionen. Då

gick man bara in i den planen. Det där funkar inte riktigt nu, man måste se hela

perspektivet. Idag finns det folk som kör så, man hämtar bara egenskap från objektet,

det står vad pelaren heter på både sektion och plan. Då blir det så att om man ändrar

dimension på den så måste du ändra alla berörda ritningar annars blir det fel, själva

texten. Jag vet inte om det är så bra det där. Just det ställer till det. Att det är skrivet

på alla ritningar. Det var det som hände i Kista, man skrev inte på planen vad det var

för dimension men på en annan ritning stod det och då tänker byggarna: Oh så bra!

Många tänker att jag hämtar informationen, jag kan skriva det här, hämtar texten men

det kanske inte är bra ändå. Jag har hjälp av en person och den personen är jättebra

men jag måste hålla koll. Man kan programmet uti fingerspetsarna men inte

konstruktionsbiten. Då blir det att man skriver text på för många ställen och så kanske

det blir en revidering. Ibland kanske man får hjälp att rita men dom kanske inte vet

att den balken inte är klar. Man vet det i huvet och skriver inte det i planen för man

har inte dimensionerat den, men det kanske inte någon annan vet och så skriver man

kanske HEA 300 vilket det kanske inte är.


Företag: Ramböll

Titel: Konstruktör

Datum: 2013-05-07

Tid: 10.00-11.15

Plats: Krukmakargatan 21, Stockholm

Allmänt - Hur länge har du arbetat med projektering?

Sen 2001 så det blir 12 år.

- Vilket/Vilka modelleringsprogram arbetar du med idag? Det är främst Tekla Structures men Revit också.

- Har du några tidigare erfarenheter av andra program? Jag har testat en del ADT på 2000-talet men det var inte så mycket BIM-program utan

mer 3D-program.

- Hur skulle du definiera BIM? Bra fråga! Det är att bygga upp en modell med geometrier med information om de här

geometrierna som man sen kan använda vid ritningsframställning och rapporter som

mängdavtag. Det är ungefär det som är BIM för oss på K-sidan. Sen finns det andra

discipliner som utnyttjar det på ett annat sätt. Arkitekter har exempel dörrdatabaser

som förvaltningen använder när de driver byggnaden som de kan utnyttja då.

Arbetssätt/process



idag.

- Hur skulle du beskriva dagens projekteringsprocess? Det som är ganska så typiskt för ett BIM-projekt är att det är väldigt mycket jobb i

början av projektet. Det är de första månaderna som man får jobba väldigt mycket för

att få ut något. Man producerar väldigt lite ritningar och mängder osv, det kommer

inget ut ur modellen i början trots att det går åt väldigt många timmar. Det oroar

vissa uppdragsgivare som inte är så bekanta med processen. Vi bränner en hel del

pengar i tidigt skede och det finns inget att visa, medan i traditionell 2D-projektering

finns det alltid någonting, att ta ut skisser av det man håller på att rita upp. Det är väl

det som är skillnaden, att det tar tid innan man kan få ut några ritningar eller andra

underlag från en BIM-modell.


programvaror och tidigare arbetssätt? Man använder de här modellerna naturligtvis mycket mer än tidigare, det finns mer

information i dem än tidigare. Samordningsmässigt har det också blivit mycket bättre.

Om man gjorde en installationssamordning tidigare skrev man ut planritningar med

de olika disciplinerna i olika färger så man kan se vart det går rör och om vart annat

men man hade ingen aning om på vilken nivå de låg och det var rätt så bökigt det där.

Samordningsmässigt är det mycket bättre nu, vi utnyttjar i alla fall installatörernas

modeller så långt det går för att se att de inte kolliderar och vi får hålen på rätt

ställen. Det är denna biten som blir den största skillnaden. Det blir helt enkelt mycket

färre fel på bygget.

Det behövs så mycket arbete i början av ett projekt, tyvärr har man inte ändrat på

processen för detta. Man upplever att i början av projektet så då behövs det inte så

mycket folk ännu men det är då det behövs som mest för att få input i modellen. Man

har inte alltid gjort den anpassningen som behövs, det beror på projekt till projekt

men det finns en hel del folk som inte inser att det behövs en massa arbete i början och

att det sen planar ut efter hand. Det finns lite att förbättra där.

- Vilka förändringar önskar du se för att utveckla och öka nyttan av BIM-projektering i dagens arbetssätt och vilka möjligheter ser du? Jag efterlyser en standardisering över hur man ska bygga upp en modell, vilken

information ska finnas där och det gäller inte bara K-sidan utan det gäller alla

discipliner som är inblandade i projekten. Sen efterlyser jag också bättre styrning av

vad som finns i modellen. Nu är det i vissa projekt där vissa kommer undan med att

bara göra ”2,5D-modeller” bara för att man inte kan det eller saknar resurser.

Medans det borde vara lika hårt för alla, att alla ska leverera samma kvalitet på sina

modeller. I Finland har de tagit fram en standardisering. Den är rätt bra faktiskt, den

finns på engelska också och där finns det för alla kedjor. Jag tror det är 14 delar i

själva bibilioteket där det finns kedjor för alla inblandade, vad de ska tänka på, vilken

information som ska vara i modellen. Det är något sådant som borde finnas här i

Sverige också. Likt det här som finns för ritningar, bygghandlingar 90,

standardisering, borde finnas för BIM-modeller. Men samtidigt så brukar beställarna

vilja ha en BIM-modell även om de inte utnyttjar det, på grund av att det är trendigt.

Så det är ingen som följer upp riktigt de här kraven som ställs i början av projektet.

Det är ganska så sällan det verkligen gås igenom. Vad som finns i modellen, utan det

kan komma lite synpunkter nu och då, och man märker ganska så tydligt att de inte

gör kontroller jätteofta av vad modellerna innehåller utan det är bara enstaka

tillfällen.


Det där med tidtabellerna är en sak som går i fel riktning så att säga. Egentligen

borde man kunna modellera klart innan de börjar bygga. Nu däremot är

projekteringsstarten och byggstartens början nästan samtidigt. Det börjar gå åt det

hållet och det är rätt så jobbigt att hålla koll på ändringar och sådant i modellen och

revideringar. I Tekla-projekt där man har gjort tillverkningsritningar är det ett stort

projekt att göra ändringar och hålla koll på vilka ”single-parts” som har utgått, vilka

som har gått ner i antal och vilka som har ökat. Projekten skulle fungera mycket

bättre om alla skulle få modellera klart och sen började bygga. Där finns ett visst

intresse från entreprenörerna att baka in 4D och 5D, men där kräver det att modellen

är så gott som klar innan de kan ta över modellen och sätta in tid och det. De kan inte

göra det samtidigt som man modeller för det dyker upp objekt och försvinner objekt

och det blir ett evighetsarbete för dem att hålla modellen uppdaterad. Det var 2011

eller 2012 som Skanska Finland gjorde sitt huvudkontor. Det var ett Tekla-projekt och

där fick de ett globalt ”BIM-award-pris” för det är en rätt häftig modell. Men där

visade det sig att du hade projekterat klart innan de började bygga. Och de hade

utnyttjat alla funktionaliteter som finns i Tekla, att tidsätta jobben och lägga pengar

på det. Men det visade sig sen att de hade gjort det på det viset man borde för att

kunna lyckas.

Jag ser det som ett problem med tidtabellerna, och att de blir kortare och möter

varandra också.










- Vilka förändringar ser du som möjliga för att utveckla konstruktörens roll i dagens projektering? Det är lite tvåsidigt det där. De finns de som arbetar mycket med standardsaker, till

exempel prefab-projektörer som ofta arbetar mot samma tillverkare hela tiden. Det är

de som kommer kunna tjäna på det där att alla komponenter kommer från tillverkaren.

Men sen finns de konstruktörer då som vi som arbetar i udda projekt där man får hitta

på nya saker varje gång. Så vi har inte så mycket nytta av det där. Sen har jag tyvärr

sett att komponenterna är ganska så bristfälliga, med vilken information som kan

sättas in i dem. Man har kanske lite olika märkningssystem i Tekla och det går inte

alltid att styra. Peikko får vi nästan alltid göra om för att de ska uppfylla våra krav

på vilken information vi sätter in. Det finns liksom för få fält. De fungerar som

”custom component” så man kan gå in och redigera dem och när man en gång har

gjort det så har man det kvar. Jag ser det som att livet blir lättare för dem som arbetar

med standarprodukter, den trenden ser man klart bara på de två-tre senaste åren att

det dyker upp en massa tilläggskomponenter från en massa tillverkare. Trenden

verkar hålla i sig. Till och med för träbyggnader så finns det nu komponenter till

Tekla och de fungerar väldigt bra. Och det är ändå rätt så små tillverkare som satsar

krut på att ta fram de här komponenterna. Så absolut, det är bra även om det inte

alltid är helt perfekta. Det är bättre än ingenting så det är en bra trend och det

kommer nog bli lättare för konstruktören i framtiden. Då behöver man inte göra det

från början hela tiden.



Nej inte direkt något hinder. Kanske då att vissa företag inte vågar lägga ut sina

produkter för att de är rädda att det blir något fel i dem och att de inte sen kan stå för

det felet. Kanske inte här i Skandinavien men säkert i USA finns det en hel del sådana

problem. Att det smyger in något fel där så att någon stämmer en för att de har lagt ut

felaktiga komponenter. Att något sådant kan påverka utvecklingen och bromsas

trenden. Men man får hoppas att det inte blir så.

Samordning






- Hur upplever du samordningen och hur fungerar den mellan er som deltar i projekten? Det fungerar bra. Vi har jobbat i flera projekt och har jobbat på flera olika kontor.

Det gäller att styra det arbetet strukturerat att man verkligen jobbar med sitt och inte

att man går och petar på någonting även om man ser att något är fel. Man har olika

ansvarsområden i modellerna och det gäller att man håller på det. Vi har bland annat

jobbat så med NKS och det har fungerat bra. Vi var som mest 16 olika i samma

modell. Det gäller som sagt att vara disciplinerad. Det behövs dock någon som

administratör som varje vecka gör en städning och gör olika filter och ser till så att

alla fyllt i alla märkningsscheman och så. Det är väl inte sådant man riktigt räknar

med i ett projekt tyvärr. Med nya Tekla-användare finns det många gånger mycket att

städa undan. När modellen blir större och större är det lätt att det glöms bort att fylla

i alla attribut men överlag fungerar det bra.

- Hur upplever du samordningen mellan er och de olika aktörerna på andra

företag som är delaktiga i projekten? Det fungerar. I början hade vi problem med NKS då arkitekterna jobbade i Revit men

nu har vi anpassat oss litegrann. Och det är väl det som är problemet att Revit inte

riktigt klarar av IFC-referenser. Men sen är det som jag sa tidigare i andra projekt.

Det finns ingen riktigt jämn nivå på modellerna. Vissa ritar exempelvis en kabelstege i

ungefärlig rätt z-nivå, och rätt i x och y och det fungerar inte riktigt när det är så. Då

kan man inte riktigt utnyttja modellen. Så det fungerar väldigt olika från projekt till

projekt. Det handlar då om styrning från byggherrens sida i projekten och det var

ganska bra vid arbetet med NKS. Men det finns ett projekt vi jobbar med nu där

styrningen är obefintlig. Där borde det finnas den där standardiseringen med vad en

modell ska innehålla och då ska man vid projektets start kunna definiera vilken nivå

man använder sig av och då ska vissa saker finnas med.

- Hur tycker du att dagens samordning skiljer sig från tidigare? Om man jämför med 2D så skiljer det sig en hel del. Men om man ser till med de nya

BIM-projekten så har det blivit bättre men det är långt ifrån perfekt. Man behöver fler

samordningsmöten, där man kontrollerar sina modeller men det händer väldigt sällan.

Det som samordnas är krocktester, mest håltagningar med installatörer. I övrigt är

det nog mängdning och sådant som samordnas. Man följder upp hur mycket som är

upparbetat i projektet. Men det är mest entreprenören och de har inte så mycket

dialog med oss. Så någon mer samordning än håltagning och mängdning kan jag inte

komma på.

- Hur ser du på möjligheten med att integrera projekteringsprocessen kring en centralfil? Vi brukar bara dela upp det om det är stora modeller och det brukar löna sig. Jag

anser nog att man borde försöka med en modell så långt det går. Som jag sa tidigare:

Den som är ansvarig för modellen har lättare att städa modellen och filtrera fram allt

som uppfyller alla villkor. Det är dock lätt att man tappar kontrollen om mycket

information tas in i modellen så jag brukar vara väldigt försiktig med det där om vad

som tas in i modellen. Det beror lite på informationsmängden om man bara kan ta det

rakt in i modellen. Sen kan det också finnas sådan information som man kan göra i

Tekla där man filtrerar genom färger och då kan man se vad som är ändrat och inte.


Det är väl den här disciplinerade modelleringen. Man måste verkligen ha ett bra

genomtänkt märkningsschema och att man filtrerar på de nivåer som behövs och att

man hittar det man söker. Om man fixar det så ser jag inga svårigheter. Sen ska man

vara väldigt försiktig med vad man lovar beställaren att du kan få det och det. Sen ska

man inte vara för tidsoptimistisk.


Hur ofta det görs beror på men de senaste projekten jag vart med om gör man ofta

bara en granskning när det börjar spåra ut. Sen är det väl också problem med den här

tidtabellen som jag pratade om. Många arbetar med många olika tidplaner.

Installatören kan exempelvis jobba i systemhandlingsskede och vi i

bygghandlinsskede. Och det blir inte bra rent samordningsmässigt. Alla borde arbeta

mot samma mål Det blir i slutändan många revideringar för oss. Det är ett

jätteproblem med BIM-projekt. Ofta vill konstruktören ligga längst fram för att man

vill börja bygga själva konstruktionen och så kommer installatören mycket senare. Det

verkar ha blivit mer regel än undantag och det är ett problem.








ska finnas med i bygghandlingarna? Vi utgår från BH90 när vi gör ritningar. När vi bygger upp modellen har vi våra egna

anpassningar. Vår egen miljö i Tekla som följer BH90. Informationen som ska finnas

med beror på vem som är beställare. Vissa större har krav på arkivering att det ska

kunna följa det i sina arkiv, SL t.ex. De kräver en hel del så det beror på vem man

arbetar med.

- Upplever du en oklarhet kring vilken information som efterfrågas i varje skede? Ja det tycker jag. Oftast har man bara ett startmöte med CAD och BIM ansvariga på

respektive företag sen följs det aldrig upp och rinner mer eller mindre ut i sanden

varje gång. Sen dyker det upp saker på vägen att den informationen kanske skulle vart

bra att ha. Sen gör man väl vissa anpassningar på vägen.


och på vilket sätt? Är vid filtreringen som den behövs. Du har filtrering på ritningar och rapporter så all

den information vi lägger in använder vi alltid. Vi styr ritningsutseenden utefter vad

objekten har för information. Det styr också vid IFC-exporter så att man hela tiden

hittar rätt saker. Exempelvis vid armering, armeringskorgar osv. Så ja, mycket

används vid vår ritningsproduktion men också så att produktionen också kan förstå

om det saknas något. Då kan de gå in och hämta det i modellerna.

BSAB koder används inte direkt men vårt märkningsschema. Den är indelad enligt

BSAB-koder så man kan använda den för att filtrera fram det man vill ha. Men det

används inte direkt i modellerna. Vi använder det ibland men det beror på om

beställaren vill ha det.

- Vilka skillnader upplever du mellan framställningen av bygghandlingar från tidigare 2D-projektering mot dagens 3D-projektering? Ritningarna är mycket mer detaljerade. Det finns så mycket information i modellerna

att du skulle kunna göra oändligt med ritningar. Kvalitén på ritningen har blivit

bättre. Nu har du allting där, mått osv. Förr var du tvungen att lösa mycket på plats.

Det går inte att fuska till någonting i en BIM-modell. Den möjligheten finns inte

längre. Det är både bra och dåligt med tanke på revideringar. Man måste verkligen

göra allting färdigt. Förr kunde man ha en skiss på sidan om. Nu måste allt hänga

ihop så revideringsarbetet är mycket mer komplicerat. Men det är på grund av

mängden information som finns i modellen. Men man får sällan så mycket frågor på

bygget sen eftersom man redan byggt upp den virtuellt en gång. Det blir då mer arbete

för oss än mot tidigare. Kraven har blivit större.



med 2D-projektering? Ett stort problem är den information som inte syns. Den som är ny kopierar gärna

saker i modellen överallt men tänker inte på att all den informationen följer med. Det

nollställs inte. Då dyker städningsbehovet upp. Det är flera flikar man behöver fylla i

när man lägger in objektet i modellen och det är svårt att förstå när man är ny.

Egentligen borde objekten låsas och när man låser upp dom borde statusen

nollställas. Om man flyttar eller gör någon ändring så borde det nollställas och det är

något som många efterfrågar.

+15.1

5

+11.5

4

+7.9

1

+4.2

8

+0.0

0

A1

A2

A3

A4

13

20

0

18

00

B/4

B/4

B/4

B/4

P/14 P/3P/15 P/14P/10

3610

P/14 P/14P/15

B/1

P/20 P/13

B/1

B/1

B/1

P/5 P/6P/21

B/3

0B

/14

P/5P/4

428036303630 D/1

44

80

69

20

B/2

2B

/19

M2

0*6

5

M2

0*6

0

M2

0*6

5

M2

0*6

0

DH

/9

DH

/5

TeklaStructures

EducationalTekla Structures

Te

l: 0

8-7

90

90

00

KT

H H

an

ing

eM

AR

INE

NS

VÄ

G 3

0,

13

6 4

0 H

AN

DE

N

ÄN

DR

ING

EN

AV

SE

RB

ET

AN

TD

AT

UM

SIG

N

EXAM

ENSA

RBET

E

SK

AL

AN

UM

ME

RB

ET

DA

TU

MA

NS

VA

RIG

UP

PD

RA

G N

RR

ITA

D/K

ON

ST

R A

V

1:1

0K

-01

20

13

-05

-14

DA

, M

W1 S

EK

TIO

N B

5 &

TA

KD

ET

AL

JERH

AN

DL

ÄG

GA

RE

1:5

0

SE

KT

ION

B5

1:5

0

DE

TA

DE

TB

DE

TA

LJ

A

1:1

0

DE

TA

LJ

B

1:1

0

KO

PP

LIN

G F

AS

AD

/TA

K

1:1

0

KO

PP

LIN

G P

EL

AR

E/S

TA

G

1:1

0

Tekla Structures

Te

l: 0

8-7

90

90

00

KT

H H

an

ing

eM

AR

INE

NS

VÄ

G 3

0,

13

6 4

0 H

AN

DE

N

ÄN

DR

ING

EN

AV

SE

RB

ET

AN

TD

AT

UM

SIG

N

EXAM

ENSA

RBET

E

SK

AL

AN

UM

ME

RB

ET

DA

TU

MA

NS

VA

RIG

UP

PD

RA

G N

RR

ITA

D/K

ON

ST

R A

V

1:1

00

K-0

2

20

13

-05

-14

DA

, M

W1 P

LA

N 1

HA

ND

LÄ

GG

AR

E

A1

A2

A3

A4

PL

AN

+4

.28

1:1

00

B5

B6

B7

B8

B1

B2

B3

B4

TeklaStructures

Educational5

06

70

77

00

HD

/10

HD

/10

HD

/10

HD

/10

HD

/10

HD

/10

HD

/10

HD

/6

HD

/10

HD

/10

B/4

13200

95

00

6920

SW1/11

SW1/11

SW1/13

SW1/13

4480

SW1/7

SW

1/1

7

SW

1/6

SW

1/5

SW1/1

SW

1/2

6

SW1/4SW1/3

SW1/16 SW1/15

SW

1/1

0S

W1

/12

HD

/19

HD

/19

B/2

52

60

1800

SW

1/1

0

SW

1/2

9

SW

1/2

5

SW

1/1

2

B/3

HD

/7

HD

/15

HD

/15

HD

/15

HD

/15

B/5

B/1

HD

/9

HD

/9

B/1

HD

/14

HD

/14

HD

/14

HD

/14

HD

/14

HD

/14

HD

/14

HD

/14

60

00

HD

/1

HD

/15

B/5

HD

/2

HD

/14

B/6

84

50

B/4

B/8

SW

1/2

8S

W1

/19

B/1

HD

/16

HD

/8

SW1/18

HD

/5

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/12

HD

/4

HD

/13

HD

/13

HD

/13

HD

/13

HD

/13

HD

/13

HD

/13

B/8

B/7

SW1/2

B/1

B/1

1

B/10

SW1/40SW1/39

SW

1/2

7

SW

1/3

0

B/9

93

00

44

60

+15

.15

+11

.54

+7.

91

+4.

28

+0.

00

B5

B6

B7

B8

B1

B2

B3

B4

TeklaStructures


Te

l: 0

8-7

90

90

00

KT

H H

an

ing

eM

AR

INE

NS

VÄ

G 3

0,

13

6 4

0 H

AN

DE

N

ÄN

DR

ING

EN

AV

SE

RB

ET

AN

TD

AT

UM

SIG

N

EXAM

ENSA

RBET

E

SK

AL

AN

UM

ME

RB

ET

DA

TU

MA

NS

VA

RIG

UP

PD

RA

G N

RR

ITA

D/K

ON

ST

R A

V

1:1

00

K-0

3

20

13

-05

-14

DA

. M

W1 S

EK

TIO

N A

3

HA

ND

LÄ

GG

AR

E

5067

0

7700 DH

/9

B/2

6

SE

KT

ION

A3

1:10

0

9500

SW

1/16

B/1

B/2

B/1

B/1

3

SW

1/4

SW

1/3

SW

1/16

SW

1/15

HD

/19

HD

/19

5260

+20

.25

SW

1/41

SW

1/21

SW

1/42

HD

/18

HD

/18

HD

/18

HD

/18

B/14

B/14

B/2

3

DH/2DH/2

P/11

P/11

HD

/15

B/1

HD

/9

P/9

HD

/9P/19

P/8

P/5

B/2

B/1

HD

/14

HD

/14

P/6P/5

HD

/10

HD

/10

6000

HD

/15

B/1

HD

/15

B/1

HD

/9

P/7

B/2

P/4

P/8

B/2

P/5

B/1

B/1

HD

/14

HD

/14

P/4 P/5

HD

/10

HD

/10

DH

/4B/2

4

DH

/3

B/14

P/11

DH

/6

B/30

DH/5B/2

5

DH/5

P/21

8450

B/1

HD

/12

HD

/12

HD

/12

B/1

HD

/12

D/1

B/1

P/6P/5

HD

/13

HD

/13

B/1

P/6P/5

9300

A/0(?)

B/1

B/1

P/4 P/5

B/14

P/11

HD

/13

B/1

HD

/13

B/1

P/4 P/5

B/2

7

DH

/8D

H/7

B/14

P/22

KA

B/6

SW

1/18

SW

1/2

SW

1/40

SW

1/39

4460

SW

1/23

SW

1/20

SW

1/37

SW

1/33

HD

/17

HD

/17

HD

/17

HD

/17

DH

/1

B/2

8

DH

/1

B/14

P/11

B/2

9

Tekla Structures

ÄN

DR

ING

EN

AV

SE

RB

ET

AN

TD

AT

UM

SIG

NEX

AMEN

SAR

BETE

KT

H H

an

ing

e

SK

AL

A

NU

MM

ER

DA

TU

M

AN

SV

AR

IG

1:1

0

20

13

-05

-24

HD

/21

1HÅ

LD

ÄC

K

12

4.0

5.2

01

3P

RO

JE

KT

NU

MM

ER

:

PR

OJE

KT

NA

MN

:

DA

TU

M:

ING

JU

TN

ING

SF

ÖR

TE

CK

NIN

G

HD

/21

13

33

7C

30

/37

1.3

3

VIK

T (

kg

)V

OL

YM

(m

³)K

VA

LIT

ET

AN

TA

LE

LE

ME

NT

SP

ÄN

NA

RM

ER

ING

AN

TA

LK

VA

LIT

ET

DIA

M.

UP

PS

PÄ

NN

ING

To

tal: (

kg

)

9U

ndefined_str

and

9.3

20.9

4100

To

talt S

pä

nn

arm

erin

g:

(kg

)--

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

----

--

20.9

33

58

To

talv

ikt:

(kg

)

265

5760

9Ø

9.3-

A36

A AFR

ON

T1:

20

1200

5760

9Ø

9.3-

A36

TOP

1:20

9Ø

9.3-

A36

TeklaStructures

Educational

A-A

1:10

FRONT

TO

P

A1

A2

A3

A4

PL

AN

+0

.00

1:1

00

B5

B6

B7

B8

B1

B2

B3

B4

TeklaStructures


Te

l: 0

8-7

90

90

00

KT

H H

an

ing

eM

AR

INE

NS

VÄ

G 3

0,

13

6 4

0 H

AN

DE

N

ÄN

DR

ING

EN

AV

SE

RB

ET

AN

TD

AT

UM

SIG

N

EXAM

ENSA

RBET

E

SK

AL

AN

UM

ME

RB

ET

DA

TU

MA

NS

VA

RIG

UP

PD

RA

G N

RR

ITA

D/K

ON

ST

R A

V

1:1

00

K-0

5

20

13

-05

-21

DA

, M

W1 A

RM

ER

ING

SP

LA

N

HA

ND

LÄ

GG

AR

E

50

67

0

77

00

10

Ø1

6s2

00

-C1

10

Ø1

6s2

00

-C1

2*2

Ø8

s3

90

-39

90

0s5

20

2*2

Ø8

s3

90

-39

90

0s5

20

95

00

6920

4Ø12s302-17430

2Ø8s390-12350

2Ø8s390-12350

2Ø

8s9

06

-49

80

4Ø

12

s3

02

-49

80

2Ø

8s3

90

-49

80

2Ø

8s3

90

-49

80

18Ø8s300-L10

2Ø8s906-2080

4Ø12s302-4030

2Ø8s390-2080

2Ø8s390-2080

8Ø

8s3

00

-L1

0

2Ø

8s9

06

-21

70

4Ø

12

s3

02

-21

70

2Ø

8s3

90

-21

70

8Ø8s300-L10

17

Ø8

s1

91

-CR

/1

22Ø8s198-CR/1

2Ø8s906-154802Ø8s390-15480

53

Ø8

s3

00

-L1

08

5Ø

8s1

98

-CR

/1

2Ø8s390-15480

2Ø

8s3

90

-21

70

2Ø8s906-12350

42

Ø8

s3

00

-L1

0

4480

52

60

1800

4Ø12s302-14300

2Ø

8s9

06

-62

10

4Ø

12

s3

02

-62

10

2Ø

8s3

90

-62

10

2Ø

8s3

90

-62

10

22Ø8s300-Unknown15

2Ø

8s5

06

-39

90

0

134Ø8s300-L12

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C510

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

60

00

2Ø

8s5

06

-39

90

0

134Ø8s300-C14

255Ø8s200-CR/1

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

84

50

10

Ø1

6s2

00

-C1

2Ø8s906-12350

2Ø8s390-12350

2Ø8s390-12350

2Ø8s390-12350

10

Ø1

6s2

00

-C1

4Ø

12

s1

69

-39

90

0

234Ø8s200-CR/1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

200Ø10s200-B35

2Ø

8s2

00

-C5

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

93

00

4Ø

12

s1

69

-39

90

0

200Ø10s200-B35

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

10

Ø1

6s2

00

-C1

9Ø16s200-C2

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s2

00

-C5

2Ø

8s9

06

-54

10

4Ø

12

s3

02

-54

10

2Ø

8s3

90

-54

10

19Ø8s300-L10

2Ø8s390-12350

32

Ø8

s40

0-C

8

2Ø

8s3

90

-54

10

2Ø8s906-12350

4Ø12s302-14300

44

60

4Ø12s302-14300

32

Ø8

s4

00

-C8

2Ø

8s9

06

-54

10

4Ø

12

s3

02

-54

10

2Ø

8s3

90

-54

10

2Ø

8s3

90

-54

10

19Ø8s300-L10

69

Ø8

s1

99

-CR

/1