En ny generation båtstolar

Examensarbete CAD-Tekniker

2010-05-25

Högskolan i Halmstad

Sektionen för ekonomi och teknik

Malin Påhlsson

Emelie Rolfsman

Handledare: Anna Eliasson

2

Innehållsförteckning Inledning………………………………………………………………….3

Principkonstruktion

Produktdefinition……………………………………………………….…4

Målsättning………………………………………………………………...5

Produkt och marknadsundersökning……………………………………….6

Inspiration………………………………………………………………….7

Kundens önskemål…………………………………………………………8

Imageboards, Lifestyleboard………………………………………………9

Moodboard………………………………………………………………..10

Sammanfattning av idéförslag och skisser………………………………...11

Kravspecifikation………………………………………………………….13

Valt koncept…………………………………………………………….…14

Primärkonstruktion

Produktutkast……………………………………………………………...16

Produktförändringar……………………………………………………….17

Detaljkonstruktion…………………………………………………............18

Tillverkningskonstruktion

Tillverkningsmetod…………………………………………………….......20

Tillverkningsanpassning……………………………………………………21

Slutlig detaljkonstruktion…………………………………………………..22

Slutlig produktsammanställning……………...…………………………….26

Risk- och felanalys…………………………………………………………28

Utvärdering………………………………………………………………..29

Referenser…………………………………………………………………30

Bilagor GANTT-Schema……………………………………………………………31

Sammanställningsritning……………………………………………………32

Delritningar…………………………………………………………………33

3

Inledning Syftet med rapporten är redovisa slutresultatet av vårt examensarbete vid Högskolan i

Halmstad. Projektet består av att ta fram en ny generation båtförarstolar åt företaget HAVD

Group AB i Mölndal. Anledningen till att vi fick ta oss an projektet var att de ville ha lite nya

infallsvinklar och idéer för att utveckla stolen. Metoden som används är den som

Fredy Olsson beskriver i häftena Principkonstruktion och Primär- och

Tillverkningskonstruktion, dock något nedbantad eftersom t.ex. materialval redan är givet från

företaget. För att modellera vårt koncept använder vi oss av CATIAV5 R18. De arbetsbänkar

som vi huvudsakligen använder för att modellera är ”Imagine and shape” och ”Generative

shape design”.

4

Principkonstruktion

Produktdefinition

Enheter som kan ingå i produkten:

Ryggskum

Bakre sitsskum

Främre sitsskum

Nackstödsskum

Armstödsskum

Produktens huvuduppgift, deluppgifter och samband

Skum som bygger upp båtförarstol

Nackstödsskummet ska följa ryggskummet så att nackstödet går att reglera i höjdled

Främre sitsskum ska gå att fälla upp över bakre sitsskum för att fungera som stöd om

föraren står och kör.

Armstödskummet ska vara utformat så att armstöden går att fälla upp och ned.

Nackstöd och armstöd ska kunna vara valbara komponenter, övriga skum ska fungera

utan dem.

Omgivning

På båt, inom alt. utomhus.

Utsätts för vatten, vind, salt, smuts.

Människan

Båtförare

Höginkomsttagare

Internationella användare

Vuxna

Ekonomi

Produktens pris: Ingår som komponent i båt från 500 000kr och uppåt

Underhåll: Byta ut nackstöd eller armstöd alt. hela stolen. Tvätt

5

Målsättning

Målsättningen är att ta fram ta fram skum till en prototyp av en båtförarstol.

Förhoppningen är att prototypen, eller en vidareutveckling av den, går till produktion.

Stolen ska vara bekväm säker och komfortabel. Det estetiska intrycket är viktigt, det ska

synas att stolen är till en båt, utan att se allt för mycket ut som de båtstolar som finns idag.

Ett stålskelett finns att utgå ifrån för att bygga upp skummet men får modifieras om det

behövs. Skelettet består av en rörkonstruktion med fasta armstöd, hållare för uppskjutbart

nackstöd och en främre uppfällbar del. I rygg och sits ska pulmaflexmattor sitta för att ge

stötdämpning och komfort. I den uppfällbara delen ska en träskiva sitta för att ge stabilitet

åt skummet.

Ovan: Stålskelettet som vi utgår ifrån

6

Produkt och marknadsundersökning

Vi undersökte vad för båtförarstolar som finns på marknaden idag för att bilda oss en

uppfattning av vad stolarna har för formspråk och funktioner. Många stolar är ganska lika

varandra, de har en kort rygg, relativt djup sits och varierande mängd sidostöd. Här följer

ett antal bilder på båtförarstolar som finns idag.

Ovan: Några av stolarna på marknaden

7

Inspiration

För att få ytterligare inspiration så undersökte vi marknaden med fåtöljer så att vi fick en

känsla för funktioner och formspråk hos moderna stolar. Några fåtöljer som vi hämtat

inspiration ifrån följer här.

Ovan: Fotöljer vi hämtat inspiration ifrån

8

Kundens önskemål Kunden har idag en båtförarstol som är en skumklädd plywoodstomme med ett stort och

bulligt formspråk. De vill ha något nytt med ett modernare kantigare formspråk för att

uppdatera sig. Företaget som vi arbetar åt har tagit fram ett stålskelett med

pulmaflexmattor för att ge föraren en bättre komfort. Genom att gå från plywood till stål

och pulmaflex ges stolen en större stötdämpande förmåga och funktioner som liknar

bilindustrins, vilket ger en ny generation båtstolar som är mer avancerad än den företaget

använder sig av idag. Vi har i stort sätt fria händer att utveckla stolen så som vi vill men

med riktlinjer åt det moderna hållet.

Båtförarstolen på bilderna nedanför är en prototyp som HAVD Group AB tog fram på den

gamla plywoodstolen åt kund. Kundens designer ville göra ändringar och skissade på

fotografier av prototypen hur formen skulle ändras och diken, där klädseln fästs, skulle

dras. Vi har använt dessa bilder när vi har tagit fram vår modell för att se var diken skulle

ligga och på ett ungefär vilken form som kunden önskade.

HAVD tog fram ett stålskelett utifrån ett liknande projekt för att kunna erbjuda kunden

något helt annorlunda, något som kunden är öppen för. Bollen passades vidare till oss för

att få lite nya perspektiv och idéer till skummen som till stor del utgör det slutgiltiga

utseendet och funktionen på stolen.

Ovan: Prototyp av båtförarstol baserat på plywoodstommesom HAVD tagit fram

9

Imageboards För fånga känslor för produkten i början av vårt projekt valde vi att göra imageboards för att

sätta bilder på våra ord, tankar och känslor.

Lifestyleboard För att få en bild av användaren skapade vi en lifestyleboard som representerar målgruppens

livsstil och egenskaper. Vi föreställer oss en person i den övre medelklassen och uppåt

eftersom prislappen på båtarna ligger på en halv miljon och uppåt.

10

Moodboard

En moodboard ger uttryck för produktens visuella vision, det första intrycket som produkten

ger. Den tänkta användarens önskemål på produkten utifrån lifestyleboarden beaktas samt

produkten och företagets kärnvärden.

11

Sammanfattning av idéförslag och skisser

Förslag 1. Förslag 2.

Förslag 3. Förslag 4.

Förslag 5. Förslag 6.

12

Förslag 7

Förslag 8.

13

Kravspecifikation Vi tog fram en kravspecifikation efter Fredy Olsons modell med indelning efter POME,

Process, Omgivning, Människa och Ekonomi.

Krav Önskvärt

Process:

Främre delen av sitsen ska vara

uppfällbar

K

Nackstöd integrerat i ryggen som går

att reglera i höjd

K

Gå att tillverka med få skumdelar Ö

Passande företagets profil Ö

Omgivning:

Minimal demontering för återvinning Ö

Människa:

Säker och komfortabel Ö

Ta upp stötar i sidled Ö

Skön att sitta i vid långa sträckor Ö

Skön att stå lutad mot uppfälld Ö

Ekonomi:

Livslängd minst 10 år K

14

Valprocess För att få fram det mest lämpliga förslaget så använder vi Fredy Olsons metod för att

betygsätta förslagen på en skala från 1-5 utifrån hur väl de följer mätbara delar av

kravspecifikationen. Eftersom vi anser att punkten ”passande företagets profil” är

betydelsefull så viktar vi den med x2.

De två förslagen med högst betyg är förslag 7 och 8, de går vidare till

primärkonstruktionsdelen där vi modellerar i CATIA för att föra projektet vidare.

Förslag

1

2

3

4

5

6

7

8

Process:

Främre delen av sitsen

ska vara uppfällbar

5

5

5

5

5

5

5

5

Nackstöd integrerat i

ryggen som går att

reglera i höjd

5

5

5

5

5

5

1

5

Gå att tillverka med få

skumdelar

4

4

4

4

4

4

4

4

Passande företagets

profil

2x2

2x2

2x2

2x2

2x2

2x2

5x2

4x2

Omgivning:

Minimal demontering för

återvinning

3

3

3

3

3

3

3

3

Människa:

Ta upp stötar i sidled 3 4 4 5 2 2 5 5

Ekonomi:

Livslängd minst 10 år 5 5 5 5 5 5 5 5

Totalt:

29

30

30

31

29

28

33

35

15

Valt koncept Efter valprocessen hade vi kvar de två koncept som stämde mest överrens med våra riktlinjer

och vår kravspecifikation. Valet kändes rätt när det gjordes men visades senare inte att

fungera särskilt väl.

Förslag 7.

Förslag 8.

16

Primärkonstruktion Produktutkast När vi gjorde produktutkasten så använde vi oss av fotografierna på den gamla prototypen

samt våra skisser, som valts utifrån kravspecifikationen, för att känna oss fram och följa de

riktlinjer vi hade fått.

Efter att vi hade gjort våra produktutkast så kom vi fram till i samarbete med Björn

Hedenberg och Fredrik Ehrenholm på HAVD samt Kalle på Novus att modellerna och

formspråket som vi använt inte gick att bygga på skelettet som vi skulle utgå ifrån samt att det

inte såg tillräckligt tillfredsställande ut. Vi fick tänka om och göra en uppdaterad skiss samt

nya cadmodeller. Skissen ses under produktförändringar.

Produktutkast 1.

Produktutkast 2. Produktutkast 3.

17

Produktförändringar

Vänster: Konceptet efter ändringar framifrån. Höger: Konceptet efter ändringar från sidan.

Vi tittade på våra olika förslag för att välja ut godbitarna från respektive skiss. Resultatet ses

ovan med skisser på vårt koncept. Det framkom önskemål från Kalle på Novus Interiör AB,

som arbetar med bilsadelmakeri, att det skulle kunna gå att montera bort arm- och nackstöd

för de användare som inte vill ha dessa. För att få en stol som fungerar utan armstöd och för

att de skulle vara enkla att montera bort, valde vi att använda oss av nedfällbara armstöd som

ger en flexiblare stol. Genom att använda nedfällbara armstöd underlättas föraren då han eller

hon skall resa sig ur stolen då det är enkelt att bara fälla upp armstödet och då få större rum att

röra sig i. Vill föraren inte använda sig av armstöden så är det bara att låta dem vara i uppfällt

läge. Armstöden formades efter konturen av ryggdynan för att smälta in i stolen när det är

uppfällt och på så sett skapa en snyggare profil åt stolen.

Ryggen och sitsen gjordes skålad med sidostöd för att ge komfort och säkerhet. Ryggen

formades efter hur våra ryggar ser ut för att ge ett bekvämt stöd. Nackstödet är uppdragbart

och lades utanpå ryggen för att ryggen inte ska påverkas på så sätt att nackstödet inte går att

montera bort. Vi gjorde baksidan av den främre lilla sitsdynan skålad för att ge ett bra stöd i

sidled när föraren står upp och kör.

Dikena i ryggen las utifrån fotografierna som vi fått av kunden. Sitsen gavs diken eftersom vi

gjorde sitsen skålad vilket kräver diken för att klädseln ska sitta på plats. Till vår hjälp för att

placera diken hade vi Kalle på Novus som hjälpte oss för att få dem på rätt plats.

Till höger ses konceptet en bit in i modellerandet.

Utifrån den här modellen fick vi vår slutliga

detaljkonstruktion till sist efter ytterligare

förändringar. Bl.a. skålades sitsen mer, ryggen skars

av mot sitsen samt gjordes rundare upptill för att ge

ett mindre och smidigare intryck.

Stolen en bit in i modellerandet

18

Detaljkonstruktion När vi skulle börja modellera i CATIA så startade vi med att göra skisser av ytterkonturerna

till sits- och ryggskummet för att senare göra extrudes i GSD. När vi hade gjort detta gick vi

över i arbetsbänken IMA för att göra subdivision surfaces som formades efter ytterkonturerna

som vi sketchat upp. När vi hade fått till grunder till de skummen så gick vi vidare med att

forma sidostöd och former för att få en tillfredsställande estetik. Under arbetets gång fick vi

tips och feedback från Björn Hedenberg på HAVD och Kalle på Novus Interiör AB som är ett

underbolag i HAVD Group. Ryggstödet var relativt kantigt upptill och vi fick rådet att ta in

det och runda av det för att få ett nättare utseende. Vi fick också rådet att försöka få

sitsskummet lite mer urgröpt mot mitten för att ge bättre sittkomfort och stöd. Björn

Hedenberg berättade att det är ryggen som behöver mest sidostöd gentemot sitsen eftersom

vid stötar i sidled är det främst överkroppen som rör sig och påverkas. Det tog vi i beaktning

när vi formade skummen, vilket underlättade eftersom vi hade begränsningar på hur hög

sitskummet skulle kunna vara utan att störa frigången när den främre delen av sitsen fälls upp.

När vi hade fått till våra subdivision surfaces i IMA så gick vi över i GSD och gjorde ytor av

dem. När vi skulle lägga diken att fästa klädseln i pratade vi med Kalle på Novus, som arbetat

med sadelmakeri i 40år, hur diken ska se ut och var de ska dras. Det vi fick reda på då var att

de ska dras där stora förändringar i ytan på modellern sker, såsom vid övergången i vår rygg

mellan mitten och sidostöden eftersom det är där som klädseln måste hållas fast så att den inte

glider runt över stolen när den används. Konkava ytor skulle undvikas eftersom klädseln då

inte går att spännas runt skummet. Diken ska heller inte dras där sittknölarna och liknande

utstickande ben positioneras när personen sitter i stolen. Det på grund av att det uppfattas som

obehagligt av användaren. Dikena la vi i GSD med hjälp av verktyget sweep. Sweepen styrde

vi med splines som vi gjorde med hjälp av punkter som lades 19mm från ytan. Efter vi var

nöjda med dikena och fått ytterligare feedback från Kalle på Novus rörande vår dragning och

gjort några små ändringar var vi nöjda med dem. Sista momentet i GSD var att skära av

ryggen mot sitsskummet för att de skulle passa bra ihop. Sedan gick vi över till arbetsbänken

Part Design och gjorde solider av våra ytor, detta krävs eftersom det inte går att lägga

assembly constraints på ytor. När vi hade ryggen och sitsskummen som solider la vi fillets på

alla skarpa kanter för att få mjukare former.

Nu var det dags att börja med armstöden. Vi fick låna ett par oklädda armstöd från Kalle på

Novus att titta på och utgå ifrån. Dessa gjorde vi en ganska grov modell av för att få en

känsla över storleken på dem och la in i vår assembly som ett skelett till våra armstöd. När vi

hade en bas att utgå ifrån så använde vi återigen IMA och subdivision surfaces för att forma

armstöden. Eftersom vi i det stadiet trodde vi skulle använda de oklädda armstöden till vår

prototyp så formade vi våra armstöd efter dem. De armstöden hade en inställningsratt

undertill lämgst fram för att ställa in vinkeln på armstöden. På grund av det är våra armstöd

avsmalnande undertill längst fram för att användaren ska komma åt inställningsratten.

Formen hade nog inte skiljt sig jätte mycket om vi inte hade haft ratten att ha i åtanke

eftersom de också skulle följa ryggens kontur för att ge en snygg profil i uppfällt läge.

Efter vi format armstöden i IMA gick vi över till Part och gjorde solider av dem och gjorde

plats till det oklädda armstödet inuti och ett urtag till inställningsratten.

19

Nästa steg var att ta fram ett nackstöd, grunden till detta också i IMA. Vi utgick ifrån ryggens

yta för att skapa formen på baksidan av skummet till vårt nackstöd. Detta på grund av att vi

ville ha ett uppskjutbart nackstöd, som skulle gå att montera bort utan att det skulle synas

alltför mycket. Genom att lägga nackstödet utanpå ryggen så är hålen till nackstödsstängerna

det enda som syns om nackstödet monteras bort. Den främre formen av nackstödet är ganska

enkelt för att smälta in i stolen och inte ta för mycket plats bakom ryggen på föraren. Ryggen

är relativt kort så nackstödet måste skjutas ganska högt för att ge rätt stöd åt nacken på

föraren, givetvis beroende på förarens längd. På grund av det fick det inte vara för tjockt så att

föraren upplever obehag när nackstödet är nedskjutet. När vi hade fått till rätt form i IMA

gjorde vi en solid av det i Part för att kunna lägga assembly constraints på dem.

När vi hade modellerat alla våra delar så tillverkningsanpassade vi dem, se under

tillverkningsanpassning.

Nästa steg i processen var att lägga in alla parter i en produkt i arbetbänken Assembly. När

alla våra parter fanns i en assembly la vi in stålskelettet som vi utgått ifrån och la assembly

constraints på alla delar för att de skulle sitta ihop på ett bra och fungerande sätt. När vi

kommit såhär långt stämde vi av med HAVDs CEO Björn Hedenberg och Kalle på Novus

vad de tyckte om stolen och de var nöjda med resultatet och vi kände oss redo att lämna

modellerandet och gå vidare med projektet. Vi fick då reda på att Novus inte hade tid att göra

en prototyp färdig till oss till utexpo eftersom de hade så mycket annat att göra under samma

tid. Björn Hedenbeg undrade om vi var intresserade av att själva göra en prototyp i Novus

verkstad men vi avböjde då vi dels hade mycket annat kvar att göra färdigt i vår kurs som gick

paralellt, saker till montern på Utexpo och en rapport att skriva.

Ritningar gjordes i Drafting och där stötte vi på ett flertal problem, dels har skummen få flata

sidor vilket krävs för att kunna välja vyer till ritningar, dels hade vi väldigt mycket radier och

former överallt som inte var helt enkla att måttsätta. Mest problem hade vi med armstödet då

det inte har någon flat yta alls. Där fick vi göra en isometric wiew som vi sedan var tvungna

att skära i ett antal section wiews (eftersom en isometric wiew inte går att måttsätta) för att då

kunna måttsätta genomskärningarna och på så sätt få fram något som kunde användas som en

ritning.

Sen gjorde vi en animering till Utexpo i Kinematics där vi la jointer på alla rörliga delar för

att kunna göra ett par filmsekvenser att sätta ihop till en animering. Animeringen visar stolens

funktioner. Den främre sitsdelen fälls upp, nackstödet dras upp, armstöden fälls ned och

stolen snurrar ett varv runt z-axeln för att ge åskådaren en bild av hur stolen ser ut från olika

perspektiv. När animeringen var klar i Kinematics gick vi över till Photo Studio där vi la upp

en miljö, ett antal lampor från olika vinklar för att belysa stolen och en kamera för att få ett

bra perspektiv. Vi ställde in inställningar för animeringen när vi gjorde en shooting och gjorde

sedan en rendering av filmen.

När vi hade miljön färdig redan och lampor så ändrade vi positionen på lamporna för att få

passande lampor till bildrenderingar och renderade några stycken för att få plancher till vår

monter på Utexpo.

20

Tillverkningskonstruktion Tillverkningsmetod Skummen gjuts vid masstillverkning och kan fräsas fram om enstaka skum ska tillverkas.

Vid gjutning av skummet kan olika densitet fås tack vare diken som avgränsar ytan i olika

sektioner. Detta gör att skummet får bättre egenskaper och stadga som kan utnyttjas till t.ex.

sidostöd.

Vid fräsning av skum till t.ex. prototyper skrivs en stor mängd genomskärningar av cad-

modellen ut i naturlig storlek som sedan fästs på skummet allteftersom det fräses fram för

hand. Metoden tar tid men är betydligt billigare än om en gjutform skall tas fram för bara ett

skum.

Metoder och material för skum var givet från HAVD Group och klädselns material var givet

från kundens grafiska profil. De har konstskinn eller en plyschliknande textil som klädsel i ett

antal färger som följer båtens färgprofil.

Klädseln träs på skummet och stålkonstruktionen och fäst med clips i skummets diken och

dras ihop i botten med en ståltråd.

Eftersom skum är ett mjukt och formbart material så har det väldigt höga toleranser.

Toleranserna ligger på +/- 10mm och ger väldigt tacksamma möjligheter att styra skummet i

efterhand genom klädseln. All ovanstående fakta fick vi reda på genom samtal med Björn

Hedenberg på HAVD och Kalle på Novus.

21

Tillverkningsanpassning På baksidan av skummet, som utgör rygg och sits, mot stålskelettet gjorde vi urgröpningar för

att skummet och skelettet skulle passa ihop. I ryggen gjordes plats för stänger till nackstöd

och hål upp för stängerna att gå igenom. I sitsen gjorde vi urtag för delen som gör den främre

sitsdelen uppfällbar. Eftersom skummet sticker ut utanför skelettet på baksidan ger det en

rund form för klädseln att täcka. Skum görs inte till baksidan av ryggen eftersom det inte

behövs. På baksidan av ryggen sys en ficka på klädseln att lägga t.ex. sjökort i.

Ovan höger: Ryggskummet bakifrån. Ovan vänster: Bakre sitsskum underifrån

I den främre dynan gjordes en urgröpning där skelettet sedan sticks in. Eftersom vi här

behövde en skumklädd baksida, på grund av att delen fälls upp och utgör ett stöd när

användaren står upp och kör båten.

Ovan: Främre sitsskum bakifrån

22

Slutlig detaljkonstruktion Främre sits Det främre sitsskummet är skålat för att ge stöd åt föraren både på ovan och undersidan.

Diken ligger rakt över och runt för att hålla klädseln i styr, hjälpa till att skapa skålning och

för att ge dekor.

Ovan: Skummet sett framifrån

Nedan: Skummet sett bakifrån

23

Bakre sits Den bakre sitsen utgör den del där föraren har sin bakdel och är därför skålad för att ge stöd i

sidled. Vissa höjdbegränsningar fanns med sidostöden eftersom den främre sitsdelen skulle gå

att fälla upp över den. Diken löper längsmed sidostöden för klädselns skull och för att utgöra

en dekoration.

Ovan: Bilden visar hur den främre sitsdynan fälls upp över den bakre sitsdynan

Nedan: Sitsskummet sett framifrån

Nedan: Sitsskummet sett snett bakifrån

24

Rygg Ryggskummet är utformat för att följa ryggens form och utbyggt på sidorna för att ge kroppen

stöd i sidled vid stötar och för att ge komfort. Diken är lagda för att styra klädsel och ge ett

dekorativt uttryck. På ovansidan är hål utskurna för att ge rum åt stänger till nackstödet.

Ovan: Ryggskummets framsida

Nedan: Ryggskummets baksida

25

Armstöd Armstödets undersida är format efter ryggens kontur för att ge ett sammanhängande intryck

när det är uppfällt. Det är högt för att ge ett bra sidostöd när det är nedfällt. I den främre änden

finns ett urtag i skummet för att det sitter ett inställnings hjul på stommen för armstödet

vinkeln på armstödet regleras. Hjulet gjorde att armstödet inte kunde byggas på i höjdled i

framänden utan fick ett avsmalnande utseende.

Vänster: Armstödet uppfällt

Ovan: Armstödet nedfällt

Nackstöd Nackstödet är utformat för att följa ryggens form och ligga utanpå den eftersom det ska vara

avtagbart. Idag har inte kunden några uppdragbara nackstöd.

Ovan: Nackstödet sett framifrån

26

Slutlig produktsammanställning Slutresultatet av vår produkt ser ut som följande:

Ovan: Sammanställning av skum på skelett framifrån

Ovan: Sammanställning av skum på skelett bakifrån

27

Nedan: Båtförarstolens olika funktioner i olika lägen

28

Risk- och felanalys

Ris

k-

och

fel

anal

ys

Åtg

ärd

Ing

en å

tgär

d

Ev

. sk

ada

bli

r li

ten

ta

ck v

are

mju

kt

sku

m

Arm

stö

d o

ch s

kål

ade

dyn

or

min

skar

ris

ken

Fö

rr e

ller

sen

are

går

sto

len

sön

der

vid

sl

itag

e.

Ing

en å

tgär

d

Fö

rr e

ller

sen

are

går

sto

len

sön

der

vid

sl

itag

e.

Ing

en å

tgär

d

San

no

lik

het

risk

2

3

3

3

Rat

ing

5

5

1

1

Eff

ekt

Klä

m-

skad

a

Per

son

-

skad

a

Tra

sig

sto

l

Tra

sig

sto

l

Ors

ak

Ofö

rsik

tig

het

vid

anv

änd

and

e

Hår

d s

jö

Sli

tag

e

Sli

tag

e

Ris

k

Klä

msk

ado

r n

är m

an f

älle

r u

pp

främ

re s

itsd

yn

a, a

rmst

öd

ell

er

nac

kst

öd

.

Fö

rare

n f

alle

r av

sto

len

Sk

um

met

går

sön

der

Del

ar l

oss

nar

Pro

du

kt

Hel

sto

l

Hel

sto

l

Hel

sto

l

Hel

sto

l

29

Utvärdering Projektet gav oss mycket utifrån många olika perspektiv. Vi har lärt oss mycket av det

praktiska tillvägagångssättet för att ta fram skumdelar. Hur mycket skummet påverkar det

slutliga utseendet och komforten på stolen. Hur mycket som kan påverkas i efterhand med

hjälp av klädseln. Vad diken är och var de ska placeras för att inte påverka sittkomforten och

vilken effekt de har på stolen. Hur en stol kläs, att klädseln träs på ovanifrån för att snöras

ihop i botten med en ståltråd eller fästas med ett kardborreband. Att densiteten på skummen

påverkar mycket hur stolen blir även om samma material i grunden används. Att olika densitet

kan användas i samma skum i en gjutning. Hur urgröpningar görs för att passa ihop skelett

och skumdel m.m.

Själva arbetet blev jobbigare än vad vi hade förväntat oss då vi mitt i projektet fick tänka om

och backa några steg för att sen dra på full gas för att hinna klart i tid. Detta har också

påverkat slutresultatet och vad vi hunnit med. En prototyp har inte hunnit framställas, vilket

var tanken från början. Det har lärt oss vikten av kommunikation och att ha förutsättningar

och riktlinjer klara från alla håll från första början. Under arbetets gång är det viktigt att sitta

nära de som man samarbetar med för att få tips och råd av de som har lång erfarenhet av

material, tillverkning och andra rutiner.

Vi har lärt oss mycket om hur cad fungerar ute på företag. Eftersom vi har kunskap om många

olika arbetsbänkar ser vi möjligheter att lösa problem med andra verktyg eller metoder. Att

många idag som arbetar med cad inte alls har någon djupare utbildning eller kunskap om

programmen. Ett större självförtroende har byggts upp inför att komma ut på arbetsmarknaden

efter att vi har insett att vi faktiska är duktiga på det vi gör.

Tidsmässigt så kändes det som att det var alldeles för kort tid för att få fram ett riktigt

tillfredsställande resultat. Att hinna med att göra allt som vi ville på den ca två månader korta

kurstiden, samtidigt med en annan kurs parallellt var för vår del inte möjligt då en hel del

ändringar gjordes under arbetets gång. Det känns tråkigt inför utexpo att ha hälften av

förutsättningarna tidsmässigt mot ingenjörsprogrammen som ställer ut samtidigt.

Slutligen får vi ändå säga att vi är ganska nöjda med våra skumdelar och hoppas att det i

slutänden blir en prototyp att visa för kunden i alla fall.

30

Referenser Böcker/Rapporter Principkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola

Fredy Olson

1995

Primärkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola

Fredy Olson

1995

Weber, G, Att skriva bra rapporter, Tips då du skall skriva rapporter och brev, Sektionen för

ekonomi och teknik, Högskolan i Halmstad, 2006-08-28

Internet GANTTproject.tk 2010-04-14

www.gettyimages.com 2010-04-28

www.corbrs.com 2010-04-28

Personer Björn Hedenberg, CEO

Havd Group AB

031 – 776 41 40

Fredrik Ehrenholm, projectleader

Havd Group AB

031 – 348 18 13

Kalle

Novus Interiör AB

31

GANTT-Schema

32

Sammanställningsritning

33

Delritningar

34

35

36

37

38