Click here to load reader

En tidning från föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm ... · En tidning från föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm! Nr 4, juni 2018. Vi vill rädda Vaxholm P-O Enquist, författare,

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of En tidning från föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm ... · En tidning från föreningen Bevara...

  • En tidning från föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm! Nr 4, juni 2018.

    Vi vill rädda Vaxholm

    P-O Enquist, författare, Vaxholmsbo sedan 1994

    Kända namn undertecknar vårt uppropBesinna er lokalpolitiker. Bevara Vaxholms unika karaktär. Fatta inga beslut som rör

    Norrberget före valet! Läs hela uppropet på mittuppslaget.

    En bild av trygghet: Ett hus med mänskliga proportioner i grön miljö.

    MITT VAXHOLM Teckningstävling för barn – vinn ett åkband på Grönan!Alla Vaxholmsbarn som fyller högst 10 år i år inbjuds att vara med i vår teck-ningstävling. Rita en bild på temat MITT VAXHOLM. Alla tänkbara tekniker går bra. Mejla din bild till [email protected] senast den 1 augusti och berätta vad du heter och hur gammal du är. De bästa bilderna kommer att publiceras i nästa nummer av Viktigast i Vaxholm. En jury med ungdomar som går i högstadiet i Vaxholm kommer att välja ut förstapriset som är ett åkband på Grönan.

    Lasse Hallström, filmregissör, tredje

    generationens Vaxholmsbo

    Astrid Munthe de Wolfe, konstnär, Vaxholmsbo

    sedan 1950

    Lena Olin, skådespelerska,

    Vaxholmsbo sedan 1994

    Gunilla Thorgren, författare, Vaxholmsbo

    sedan 1969

    NORRBERGET I MITT HJÄRTA, sid 3

    Unika bilder inifrån Norrbergsskolan, sid 6–7

    Misstänkt miljöbrott vid Pålsundet, sid 2

    Det är inte första gången … , sista sidan.

    Skyddsrumsfrågan ännu inte löstHur rimmar hanteringen av skyddsrummen med de nya direktiven kring civilförsvaret?

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ovillkorligt avslagit Vaxholms kommuns begäran att få avveckla skyddsrummen under Norrbergsskolan. Något tillstånd att låta de 415 skyddsplatserna tillfälligt vara ur bruk har inte getts. Faktum är: Kommunen har inte ens lämnat in någon ansökan till MSB om tillfällig avstängning. Vilket svar myndigheten i så fall skulle ge är således okänt.

    Ändå har de styrande i Vaxholm gått vidare med exploateringsavtalet med byggbolaget Besqab. Där anger kommunen ensidigt en helt egen

    tidsgräns på fem år utan skyddsrum på Norrberget (i praktiken kan det bli drygt sex år). Så bråttom har alltså den politiska majoriteten att få igenom avtalet i fullmäktige nu i midsommarveckan, att man är beredd att strunta i nödvändiga statliga tillstånd.

  • 2 3

    Ledare

    n ”2011” – Vaxholms teflon- politikers enda ursäktMinns du vad du gjorde för sju år sedan?En hel del vatten har runnit under broarna sedan dess, eller hur?

    2011 var vi många som inte ens hade hört namnet Donald Trump.

    Och vi visste väldigt lite om vår egen kommunlednings beslut att göra Vaxholm större, mycket större.

    Att ämnet var laddat, det verkar allians-politikerna ha insett. I valkampanjen 2014 kom den knappast upp alls. I majoritetens politiska program för mandatperioden nämns stadens största förändring i modern tid med fyra ord: ”Projektering av Läger-höjden påbörjas.” Väldigt få hade en aning om vad de orden innebar.

    Men när vi till sist förstod – ja, då bildades ett folkinitiativ som på kort tid kunde samla namnlistor med krav på folkomröstning.

    Påverkade opinionen de styrande?Inte, då. De körde på:Vi bestämde ju redan 2011 –Deltagarsnittet i landet i lokala folk-

    omröstningar ligger på mellan 30 och 40 procent, i Vaxholm röstade 51 procent i folk-omröstningen den 10 september 2017. En klar och tydlig signal till från gräsrötterna till makthavarna. Hörde de den?

    Näe. De körde på.54,9 procent röstade NEJ i folkomröst-

    ningen. Påverkade resultatet de styrande?Näe. De körde på.Vi bestämde ju redan 2011 –När förslaget till ny detaljplan för Norrber-

    get fick svidande kritik av så gott som alla

    remissinstanser plus ett hundratal engage-rade medborgare fortsatte de styrande på den inslagna vägen:

    Vi bestämde ju redan 2011 –Men det som bestämdes i Vaxholms

    fullmäktige 2011 var INTE att Norrbergs-skolan skulle rivas. I protokollet står: ”att uppdra till kommunstyrelsen att genom-föra exploatering av följande objekt: Lägerhöjden/Norrbergsskolan, Petersberg, Timmermans vägen”. Och när det gäller Petersberg och Timmermansvägen har de styrande av outgrundlig anledning inte gått vidare. Trots att de ”bestämde” det 2011.

    Snart kom ny information slag i slag.Reningsverket i Vaxholm är för litet.Den planerade anslutningen till Käppala

    kanske inte kan bli av.Men de styrande, de körde på. Och alla vet

    hur de motiverade det.Sak samma när ny information visade att

    förtjänsten för försäljningen av marken på Norrberget blir väsentligt mindre än vad de styrande räknade med, då, långt före bygg-krisen.

    Nästa kommunval är mindre än 100 dagar bort. Men de styrande fortsätter att köra.

    Vi bestämde ju att göra Vaxholm större redan 2011. Det vill vi inte rucka på.

    Frågan är: Varför vill man inte det?Ja, varför har de styrande i Vaxholm så

    svårt att ta till sig nya fakta? Frågan ställdes fem gånger på fullmäktigemötet i maj i år. Majori teten valde att inte svara.

    Så vi vet inte vad det beror på att deras

    Liten ordlista 1: Trä”Vi valde att bygga i trä”Det var kommunalrådet själv som sa det, i den allmänpolitiska debatten i Kronängsskolan den 15 maj, om husen som byggbolaget Besqab vill bygga på Norrberget.

    Men rätt ska vara rätt.Trä är det inte fråga om.Husen som byggherren Besqab vill

    bygga på Norrberget är i betong. Några av dem ska delvis få en tunn fasad i trä.

    n Miljöbrott vid Pålsunds-strand utreds av åklagareExploateringen vid Pålsundet har föror-sakat föroreningar. Orenat avloppsvatten har runnit direkt ut i viken, helt nära flera badplatser.

    En privatperson upptäckte det hela när hon var ute och gick med sin hund. En annan privatperson polisanmälde. I början av maj inledde kammaråklagare Charlotta Tanner vid Åklagarmyndighe-ten i Stockholm en förundersökning för misstänkt miljöbrott.

    Reningsverket i Blynäsviken var hårt ansträngt redan innan husen byggdes vid Pålsundet. Avloppsledningarna där har inte godkänts av Roslagsvatten. Vem som har ansvar för att köparna till de nybyggda så kallade stadsvillorna kunde flytta in innan avloppsfrågan var löst är i skrivande stund inte känt.

    politik när det gäller just Norrberget är så huggen i sten, så teflonfodrad att den inte påverkas av varken folkopinionen eller av nya fakta.

    Det är svårt att värja sig för misstanken att det inte enbart är halsstarrighet som är skälet till att kommunledningen gör som den gör.

    Prestige också, javisst. Oförmåga att erkänna misstag, jo, det också.

    Men försäljningsavtalet för Norrberget ger ju byggbolaget Besqab en hållhake på Vaxholms kommun. Så varför är det så bråttom för de styrande att tvinga igenom den hållhaken före valet? Vem – mer än byggbolaget – har något att tjäna på det?

    Catarina Baldo ZagadouOrdförande i föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm

    n Båtklubbens arrende ännu inte löstI förra numret av Viktigast i Vaxholm berättade vi om båtfolkets oro för att explo-ateringsplanerna i Vaxholm ska tränga ut båtlivet. Gamla, långvariga markarrenden har sagts upp och ersatts med nya som löper på få år. Och Anders Wedin, ordförande i Blynäsvikens båtklubb, bekräftade att dis-kussionerna med kommunen kring arrendet i Blynäsviken inte hade gått att slutföra.

    Efter reportaget i Viktigast i Vaxholm har båtklubben fått ett nytt arrendeförslag.

    ”Vi diskuterar fortfarande om utformningen och hoppas på en lösning”, säger ordförande Anders Wedin.

    Avloppsvatten har runnit rakt ut i Pålsundet.

  • 2 3

    Härom veckan kunde man på Vaxholms gator råka ut för agitatorer, som mer eller mindre aggressivt ville pracka på den vand-rande allmänheten sitt speciella budskap. Det var mest fråga om lokal politik, och en av deras slogans gick ut på att man som med-borgare skulle ”blicka framåt – inte bakåt”!Nu befinner jag mig i en sådan situation att jag, genom min höga ålder, inte kan blicka åt så mycket annat än – bakåt.

    Vi superseniorer har upplevt stora förändringar, såväl hemma som ute. All ny teknik till exempel, som vi fått se komma och ersätta de urgamla levnadsmönstren som fanns då vi föddes och växte upp.

    Under årens lopp har jag sett hus rivas – en del var förstås ruckel och skulle ändå snart ramla ihop. Jag har sett hur obyggd natur rådbråkats av maskiner så att vägar eller samhällen kunnat uppstå.

    Kort sagt, vi gamlingar har varit med om mycket. Och några av oss vill kanske berätta något om vad vi upplevt.

    Under de snart femtio år som jag har bott i Vaxholm, har jag sett hur staden och ön har förändrats. När jag tittar på fotografier från förr, ser jag hur hus och människor har

    kommit och försvunnit. En viss melankoli inställer sig, då jag bland fotona ser hur skol-barnen står uppställda vid Norrbergsskolan redo för avmarsch till årsavslutningen i kyrkan.

    Besluten att förlägga skolverksamheten till Norrberget var onekligen ett genialiskt drag. Barnen fick en skyddad och välbehöv-

    lig miljö utan alltför störande inverkan. Frisk luft, härlig utsikt och relativt bilfritt. Direktnärheten med Lägret med lekpark och gräsplan blev en extra lyx, som kommu-

    nen unnade dåtidens uppväxande släkte.Och nu vill en politisk makt i kommunen

    riva skolan på bergets topp. Där, som barnen skulle få ljus och luft, vill de som förlorade i folkomröstningen, att folk med stadiga plånböcker skall bo. Kan något annat förslag väcka mer vrede hos en demokratiskt sinnad allmänhet än detta?

    Förvisso behövs det flera bostäder i vårt land. Men detta är stort, och vår ö är liten och dessutom begränsad. Om Vaxholmsborna ska få leva i ett omväxlande landskap kan man inte fylla utrymmet med enbart hus på längden och på höjden.

    Var skall sädesärlan bo, när (och om) den

    Kan exploateringen väcka annat än vrede?

    Foto Björn Enström

    Liten ordlista 2: Lyhörd”Vi är lyhörda”, flöjtade Centerpartiets Malin Forsbrand i fullmäktige den 17 maj.Men rätt ska vara rätt.

    Ordet lyhörd betyder att man lyssnar på andra och är öppen för andras idéer.

    Men det finns ett krux. Huruvida en person är lyhörd eller inte är det endast omgivningen som kan avgöra. Inte ved-erbörande själv.

    Man behöver ställa frågan till andra: Tycker du att jag är lyhörd? Känner du dig lyssnad på?

    Majoriteten av de röstberättigade i Vaxholm gav ett tydligt svar på de frå-gorna i folkomröstningen förra året: NEJ.

    n Karl-Uno Sjöblom: Norrberget i mitt hjärta

    ”Fyll inte vår ö med hus på längden och

    höjden”

    kommer hit nästa gång? Och måste våra barn och barnbarn ha vunnit på Lotto för att få tak över huvudet på Vaxön?

    Jag märker just nu att jag inte bara blickar bakåt. Då kan kanske även agitatorerna blir nöjda.

    Medan Vaxholm ännu kunde blomma, våren 2018Carl-Uno Sjöblom

  • 4 5

    n Rädda Vaxholms unika karaktär!Här är uppropet som 48 kulturälskande Vaxholmsbor ställer sig bakom.

    ranithällar som sprängs bort. Träd som fälls. En gediget byggd 50-talsskola i gult tegel som hotas av snar rivning. Vaxholms hjärta ska exploateras. I varje fall om stadens kommunledning får som den vill. I strid med en stark folkopinion, som för mindre än ett år sedan vann en lokal folkomröstning, vill den moderatledda alliansen i Vaxholm i sommar trumma igenom den nya detaljplanen, kopplad till ett exploateringsavtal för 240 bostadsrätter på Norrberget.

    Och när kommunpolitiker vill förstöra en stad finns det sorgligt nog inga lagar och förordningar i Sverige som kan stoppa dem. Då spelar det ingen roll att Norrberget är ett riksintresse eller att Norrbergsskolan finns på Byggnadsvårdsföreningens Gula lista. Endast väljarna kan trycka på stoppknappen. Det vet kommunledningen i Vaxholm. De vet förmodligen också att det blir svårt att vinna gehör för exploateringsplanen den 9 september. Därför vill man få den antagen redan nu.

    Men staden är inte bara en angelägenhet för oss som bor här. I flera hundra år var Vaxholm en viktig nyckel i försvaret av vårt lands huvudstad. Den nuvarande fästningen började byggas 1833 och är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. Redan i slutet av 1870-talet fick beväringarna vid Svea artilleriregemente militär träning på Vaxö Läger, det stora öppna fält som ligger mellan Vax-holms kyrka och Storstugan på Norrberget. Blir exploateringen verklighet kommer dessa historiska platser förlora i värde genom den omedelbara närheten till tättbyggda kvarter med hus av modern förortstyp. En stor del av Vaxholms unika karaktär försvinner för alltid.

    Norrbergsskolan byggdes 1953 och ritades av arkitekterna far och son John och Lars Åkerlund i samarbete med konstnären Erik Jerkhe. Den tillkom i en tid när skolor, vård och kulturell omsorg om samhällets alla medborgare var den ledande politiska målsättningen. Framstående arkitekter tävlade om att vara med och gestalta skolornas miljöer. Det hade hög status. Norrbergsskolan är den enda byggnaden i stan som kan berätta för oss och framtida Vaxholmsbor och besökare om dessa dynamiska årtionden efter kriget när så mycket av vår tid grundlades. Att förvandla Norrbergs-skolan till grus och aska vore ett brott mot alla de resursbesparande livsmönster som nu växer sig starka. Hur Vaxholmscentern och Miljöpartiet – som ingår i majoriteten i fullmäktige – får detta att gå ihop med partiernas ideologiska program är en gåta.

    Med det här uppropet vill vi undertecknare få de styrande i Vaxholm att besinna sig: Respektera folkviljan! Ta inga politiska beslut som rör Norrberget före valet! Låt Vaxholmsborna själva avgöra Vaxholms framtida öde den 9 september.

  • 4 5

    Jonna Arb, verksamhetsledare, Vaxholmsbo sedan 1988

    Åke Axelsson, inredningsarkitekt, professor, Vaxholmsbo sedan 1963Catarina Baldo Zagadou, fil mag i journalistik, sjätte generationens VaxholmsboRuth Blomberg, journalist, Vaxholmsbo sedan 1967Ingalill Blomqvist, studievägledare, Vaxholmsbo sedan 2004Ulf Carlsson, skeppare & egenföretagare, fjärde generationens VaxholmsboEva Carlsson, egenföretagare, Vaxholmsbo sedan 1965Björn Enström, fotograf, Vaxholmsbo sedan 1978

    P-O Enquist, författare, Vaxholmsbo sedan 1994

    Katinka Farago, scripta, produktionsledare och producent, Vaxholmsbo sedan 1966Björn Greitz, f d stadsarkitekt i Vaxholm, Vaxholmsbo sedan 1981Johan Gullberg, konstnär, Vaxholmsbo sedan 1986Ingalill Gullers, konstnär, Vaxholmsbo sedan 1966

    Lasse Hallström, filmregissör, tredje generationens Vaxholmsbo

    Åke Hazell, leg läkare, Vaxholmsbo sedan 1982Marianne Isaksson, redaktör, Vaxholmsbo sedan 1974Bertil Ivarsson, psykolog, Vaxholmsbo sedan 1984Karin Jonsson Hazell, musiker, Vaxholmsbo sedan 1984Gunilla Lauthers, arkitekt, Vaxholmsbo sedan 1969Lena Lindberg, gymnasielärare, Vaxholmsbo sedan 1993Leif Ljungberg, geovetare, Vaxholmsbo sedan 1969Gunilla Mourou, psykoterapeut, Vaxholmsbo sedan 1983

    Astrid Munthe de Wolfe, konstnär, Vaxholmsbo sedan 1950

    Lena Olin, skådespelerska, Vaxholmsbo sedan 1994

    Ulla Parkdahl, konstnär, Vaxholmsbo sedan 1964Jörgen Persson, filmfotograf, Vaxholmsbo sedan 1995Anders Reveman, företagare, Vaxholmsbo sedan 1968Ijah Reveman, konstnär, Vaxholmsbo sedan 1968Måns Reuterswärd, film- och tv-producent, Vaxholmsbo sedan 1982Mikael Rydh, musiker, Vaxholmsbo sedan 1998

    Carl-Uno Sjöblom, redaktör, Vaxholmsbo sedan 1972

    Mary Skantz, byggnadsingenjör, Vaxholmsbo sedan 1983Curt-Åke Stefan, ljudtekniker, musikproducent och solcellstekniker, Vaxholmsbo sedan 1974Inger Spetz, Vaxholmsbo sedan 1981Bengt Spetz, egen företagare, fjärde generationens VaxholmsboKarin Sundelin, civilingenjör, Vaxholmsbo sedan 1992Svante Sundelin, civilingenjör, Vaxholmsbo sedan 1992Louise Tenn, museitjänsteman, Vaxholmsbo sedan 1998

    Gunilla Thorgren, författare, Vaxholmsbo sedan 1969

    Eva Tuvhav Gullberg, konstnär, Vaxholmsbo sedan 2001Jan Törnqvist, regulatory affairs medicinsk teknik, Vaxholmsbo sedan 1980Anne von Sydow, filmscripta, Vaxholmsbo sedan 1995Marianne Wahlberg, f d kulturchef i Vaxholm, Vaxholmsbo sedan 1980Gunilla Wedel, konstnär, Vaxholmsbo sedan 1962Karsten Wedel, filmregissör, Vaxholmsbo sedan 1962Vera Westerlund, rektor, Vaxholmbo sedan 1982Sten Wikström, trädgårdsarbetare, Vaxholmsbo sedan 1969Lasse Zackrisson, filmregissör och musikproducent, Vaxholmsbo sedan 1976

    n Kostnaden för planering het potatis på FacebookVad kostar egentligen alla dessa nya detaljplaner? Ingen vet exakt. Men det handlar om stora pengar.

    Artikeln ”Vaxholms planslöseri” i förra numret av Viktigast i Vaxholm retade upp stadsbyggnads-nämndens ordförande Lars Wessberg (M). I en tråd på Facebook valde han till och med att anklaga Nej-rörelsen för ”medvetna lögner”.

    Den kritiserade artikeln grundade sig på offentlig statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Den utgick från de bruttokostnader som kommunen själv har skickat in. Och Tynningöbon Raimo Jakola har i många år förgäves försökt få ett svar från kommunledningen på frågan varför Vaxholm lägger ner så mycket pengar på så kallad fysisk teknisk planering.

    Moderaternas Lars Wessberg tyckte nu att han hade hittat något i Viktigast i Vaxholm att angripa. ”Jag vet”, skrev han på Facebook, ”hur många per-soner som är sysselsatta med planeringsarbete och [kan] därför räkna ut att det handlar om en kostnad om ungefär 3MSEK/år.”Men där tog han själv miste.Precis samtidigt låg nämligen en platsannons för en planarkitekt ute på Arbetsförmedlingens hem-sida: ”Vi är i dag cirka 40 personer som arbetar med översikts- och detaljplanering, bygglov, miljö- och naturvårdsfrågor, exploatering, fastighetsförvalt-ning, byggprojekt, trafikplanering, kulturfrågor med mera.”

    Socialdemokraternas Jan-Olof Schill rensade luften på Facebook genom att läsa rakt av i kommunens årsredovisning. Där redovisas alla siffror netto, alltså efter att kostnader och intäkter har kvittats. Då landar förra årets summa för fysisk teknisk planering i Vaxholm på 13,6 miljoner kronor (till skillnad från bruttokostnaden 82 miljoner som vi angav i förra numret av Viktigast i Vaxholm).

    ”Vaxholms planeringskostnader är säkert relativt höga per invånare jämfört med andra kommuner”, konstaterar Schill, ”Norrbergspla-neringen har de senaste åren både kostat mycket och trängt undan och försenat många andra viktiga planarbeten som kommunen hellre borde prioriterat.”

    Exakt hur mycket exploateringsplaneringen i Vaxholm har kostat genom åren är alltså svårt att säkert säga, det finns som synes olika sätt att räkna. På SCB bekräftar man att många kommuner ”göm-mer undan” sina exploateringskostnader genom att bokföra dem först när själva exploateringen är genomförd. Huruvida det stämmer för Vaxholm är inte känt.

    Nyligen redovisade SCB nya siffror. Där anges nettokostnaden för fysisk teknisk planering 2017 – enligt de siffror kommunen själv lämnat – till drygt 33,5 miljoner kronor. Eller 2 838 kr/invånare.

    Att Vaxholm sticker ut visar en enkel jämförelse: I grannkommunen Österåker spenderade man 2017 enligt samma statistik 497 kr/invånare Snittet i riket är just på cirka 400 kr/invånare.

    Fot

    o Bj

    örn

    Enst

    röm

  • 6 7

    VI KRÄVER:

    Bevara barnens Norrberget!

    DEN SAMLADE OPPOSITIONENS INSPEKTION PÅ PLATS DEN 25 APRIL BEVISAR: • Norrbergsskolan är en högklassig byggnad i utmärkt skick.• Norrberget erbjuder en oöverträffad miljö för förskolebarn.

    Foto privat

  • 6 7

    Att Norrbergsskolan är en mycket värdefull tillgång för Vaxholms stad är uppenbart för alla som besöker byggnaden och kan se den med egna ögon.

    Precis efter att skolundervisningen upp-hörde för knappt ett år sedan började obe-kräftade rykten att florera. Skolan skulle vara möglig, i dåligt skick, så omodern att den inte kan användas. Men de ryktena måste betraktas som direkt illvilliga. Och fullkom-ligt ogrundade.

    Tvärtom är skolan en mycket gedigen byggnad. Det intygar till och med kommu-nens egen projektledare för exploaterings-planerna på Norrberget. Han gjorde det vid en drygt timslång rundvandring i lokalerna, tillkommen på den politiska oppositionens begäran och genomförd onsdagen den 25 april.

    Bilderna på den här sidan är tagna vid det tillfället.

    Liten ordlista 3: KompromissEfter folkomröstningen förändrade de styrande i Vaxholm detaljplaneförsla-get lite grann i ena hörnet. Ett särskilt boende – som kommunen har skyldighet att bygga, men inte fått till – ritades in i ena hörnet. Majoritetspartierna kallar det ”en kompromiss”.Men rätt ska vara rätt.

    Ordet kompromiss betyder: Ett beslut som genom förhandling tillfredsställer flera parter i en intressekonflikt.

    Någon förhandling mellan de styrande och oppositionen i Vaxholm kom aldrig till stånd efter folkomröstningen. Beslu-tet om det särskilda boendet var helt och hållet ensidigt. Ingen kompromiss.

    Det saknas skollokaler i Vaxholm”Vi har för små skolor i Vaxholm!” utro-pade kommunalrådet, moderaten Lars Lindgren i sitt inledningsanförande på den allmänpolitiska debatten i Kronängs-skolans aula, tisdagen den 15 maj. (Hela debatten finns filmad och ligger ute på Facebook-gruppen Vaxholm politik.)

    Ja, den nya skolan är redan fullbelagd. Desto egendomligare då att skolloka-lerna på Norrberget inte används, ens tillfälligt. I stället planerar de styrande att bygga nya skolhus, både i närheten av Kronängsskolan och på Vaxö skolas gård. Lokaler som kommer att kosta många tiotals miljoner skattekronor.

    Då Norrbergsskolan byggdes, 1953, var den allmänna meningen att barnen skulle erbju-das det allra bästa. Det märks. Här finns stor-slagna kalkstensgolv och hisnande sjöutsikt från skolsalarna, inte sällan i två väderstreck.

    Det handlar om lokaler som utan större renoveringar skulle kunna användas direkt – till exempel för ett nytt, rymligare bibliotek.

    Eller som skolsalar! Och sådana råder det faktiskt brist på i Vaxholm, inte minst därför att Kronängsskolan redan är för liten.

    Att barnen ska ha det bästa var också utgångspunkten på 1980-talet, då försko-lorna på Norrberget byggdes. Här vistas de små i skön naturmiljö långt från trafik, buller och obehöriga vuxna.

    Det gör ont att tänka på att barnen – om de styrande får som de vill – tvingas gå i en förskola i baracker i många, många år.

    Norrberget är den sista stora centralt belägna tomten i allmän ägo på Vaxön. Att sälja ut den för privat exploatering är ett helgerån – både för livskvalitén för oss som bor här, för vår kontakt med kulturhistorien och för Vaxholms varumärke.

    Vi talar dessutom om byggnader som för länge sedan har betalat av sin klimatskuld – till skillnad från den stora negativa klimatpå-verkan som rivning och nybygge medför. En växande folkopinion i Vaxholm säger NEJ till den moderatledda alliansens förlegade och destruktiva slit-och-släng-mentalitet.

    Alla bilder på det här uppslaget är tagna den 25 april i år.Fräscha klassrum med sjöutsikt, fullt utrustade hemkunskapssalar, trivsam biblioteksmiljö. Att riva allt detta är ett gränslöst slöseri med kommunala tillgångar. Det strider också mot modernt miljötänkande.

  • 8

    INFORMATION FRÅN FÖRENINGEN BEVARA NORRBERGET I VAXHOLMRedaktör för Viktigast i Vaxholm är föreningens ordförande Catarina Baldo Zagadou.Föreningen är ideell och opolitisk, och har medlemmar från alla politiska partier och från alla delar i kommunen. Vi arbetar för att uppnå folkinitiativets mål: JAG VILL ATT NORRBERGSSKOLANS BYGGNADER BEVARAS OCH ANVÄNDS FÖR SAMHÄLLSNYTTIGA ÄNDAMÅL SÅ ATT NORRBERGSOMRÅDET VÄRNAS MOT DEN OMFATTANDE EXPLOATERING SOM NU PLANERAS. Föreningen finansieras med medlemsavgifter och privata gåvor.Kontakt: [email protected] Vill du bli medlem? Mejla ditt namn, adress och e-post och sätt in 100 kr på bankgiro 5199-4564. Vi tar tacksamt emot stöd – också anonyma bidrag är välkomna!

    Kom till kommunfullmäktige den 18 juni!Tid: kl 18.30. Plats: Kronängsskolan. Ämne: Planen för Norrberget ska antas och avtalet med Besqab godkännas. Varför så himla bråttom? Vårt krav är: INGA BESLUT SOM RÖR NORR-BERGET SKA TAS FÖRE VALET!

    Bidra till VaxholmVill du hänga med i turerna kring Vaxholms framtid – ge oss möjlighet att komma ut med ett nytt nummer av Viktigast i Vaxholm strax före valet. Sätt in ett bidrag på bankgiro 5199-4564.

    Fakta om Nej-rörelsen• Vi är stadens största opinionsgrupp. Vi har fler betalande medlemmar

    än Vaxholms största politiska parti, moderaterna. • Vi ger ut en egen tidning, Viktigast i Vaxholm, som helt bekostas med hjälp av gåvor

    från vanliga Vaxholmare. • Vi har också en egen Facebookgrupp – Föreningen Bevara Norrberget i Vaxholm –

    där 211 personer är med i skrivande stund. • Vi samlar den starka opinionen för att bevara stadens kulturmiljö och motsätter oss

    förortsartad förtätning i hela kommunen. • 2017 vann Nej-rörelsen den lokala folkomröstningen om Norrbergets framtid. Vi fick

    också Demokrati-rosen, det nyinstiftade priset för Sveriges bästa folkinitiativ, som delades ut på Demokratidagarna i Falun i september 2017.

    Öppet brev till dig som är förtroendevald

    Om den byggnaden var det också stora dis-kussioner – den var vacker, speciell och ett landmärke. Tidens förtroendevalda tyckte att den skulle rivas. När mothugget blev för stort och protesterna för många, sade politi-kerna att den var i så dåligt skick att den var på väg att falla ihop. Det var lögn. Kyrkan var

    så välbyggd, det tog väldigt lång tid att riva den, två år faktiskt.

    Kvar blev en tom tomt i många, många år. Folk saknade kyrkan och tyckte att det var hemskt att de förtroendevalda bara gjorde som de själva ville utan hänsyn till vad inne-vånarna ville. Många år senare revs också den västra delen av kvarteret, där byggdes bostäder. Några av hyreshusen med flera våningar skulle få en fasad av trä för att passa bättre in i den befintliga miljön. Men så blev det aldrig.

    Rivningen av missionshuset blev början på en period av rivande och byggande utan känsla för Vaxholms ursprung och befolkning.

    Den nya fina skolan, Norrbergskolan, bygg-des där vi hade vår indianskog, Lillskogen. Men det gjorde ingenting, för det var under-bart att kunna gå till en fin matsal, riktiga toaletter, fina klassrum och en fantastisk aula där vi hade våra skrivningar och kunde spela teater.

    Skolan fick beröm i pressen för sitt fina läge, sin fina arkitektur och sitt kvalitets-bygge, helt byggt på berget med sina fina skyddsrum.

    Snart är det val och om ni river innan dess så tror jag att det ger ett klart utslag i valresulta-tet. Och det som är gjort kan aldrig bli ogjort. Ett djupt sår blir kvar, de flesta Vaxholmare kommer att känna sig lurade. Vi har ju redan sagt vad vi tycker i folkomröstningen, och ni, våra folkvalda, måste ta ert ansvar.

    Vi hade bekanta som åkte ut till Vaxholm i veckan. De berättade att det var kö på Vaxholmsvägen. Vad händer om ännu fler bostäder byggs?

    Mvh Lennart Klein

    Jag är född i Vaxholm på Ullbergska gården och har bott i Waxholm i 74 år.

    Norrbergskolan var en höjdpunkt för oss gamla Vaxholmare som växte upp med skol-lokaler i olika byggnader runt om i stan. Själv gick jag några år i gamla missionskyrkan.

    Lennart Klein. Foto privat.

    Vaxholms ståtliga missionshus revs på 1960-talet. Foto Alf Nordström, Stockholms läns museum