En virtuell fa rd genom Asien

i Sven Hedins spa r

Lars Larsson

Internetfonden Slutrapport, 2014-07-30

Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)

Innehåll

1. Inledning ......................................................................................................................................... 2

2. Mål och syfte .................................................................................................................................. 3

3. Projektbeskrivning .......................................................................................................................... 3

3.1 Georeferering och rektifiering av kartor ......................................................................................... 3

3.1.a Förberedande bildbehandling av kartor ................................................................................. 4

3.1.b Rektifiering utifrån koordinatsystem ...................................................................................... 5

3.1.c Rektifiering utifrån geografiska objekt .................................................................................... 6

3.2 Digitalisering av rutter och lägerplatser ......................................................................................... 7

3.3 Georeferering av texter .................................................................................................................. 7

3.4 Georeferering av fotografier ........................................................................................................... 9

3.4.a Fotografier knutna till lägerplatser ....................................................................................... 10

3.4.b Exakta återfotograferingar.................................................................................................... 11

3.5 Georeferering av panoraman ....................................................................................................... 12

3.6 I Sven Hedins spår ......................................................................................................................... 14

3.7 Guidade turer ................................................................................................................................ 14

4. Leverabler ..................................................................................................................................... 15

5. Resultat ......................................................................................................................................... 16

6. Utvärdering och analys ................................................................................................................. 17

6.1 Utvärdering av resultat ................................................................................................................. 17

6.2 Förslag på förbättringar ............................................................................................................... 18

7. Framtida arbeten .......................................................................................................................... 19

8. Referenser .................................................................................................................................... 21

Appendix A – Projektkostnader ........................................................................................................ 22

1

1. Inledning Sven Hedin (1865 – 1952) var en

världsberömd svensk geograf, äventyrare och

upptäcktsresande som ägnade sitt liv åt att

kartlägga Centralasien. Han tillbringade nästan

20 år i fält och utforskade ensam större ”vita

fläckar” på kartan än vad någon annan

människa gjort, vare sig före eller efter honom.

Sven Hedin lämnade efter sig ett enormt arkiv

som bland annat innehåller hela hans

omfattande vetenskapliga arbete, uppåt 15 000

fotografier, tiotusentals brev, dagböcker, kartor

och teckningar.

Hedinarkivet utgör en formidabel

guldgruva för forskare och den geografi- och

historieintresserade allmänheten, men enda

sättet att ta del av informationen är att rent

fysiskt besöka arkiven i Stockholm. Sedan

2010 har ett digitaliseringsprojekt pågått vid

Figur 1. Resa i Sven Hedins spår genom Iran.

Sven Hedins stiftelse med syfte att skanna in hela Hedins fotografiska arkiv, där många bilder

endast finns bevarade på över 100 år gamla glasplåtar. Detta är en mycket positiv utveckling

eftersom det säkerställer att detta kulturarv bevaras för framtida generationer. Samtidigt

kvarstår problemet med att den enorma datamängden gör att även digitala samlingar förblir

oöverskådliga för gemene man. Hur kan man göra historien om Sven Hedins expeditioner och

utforskningen av Centralasien tillgänglig för den kunskapstörstande allmänheten?

2

2. Mål och syfte Syftet med projektet är att med hjälp av internet och den senaste geografiska

informationstekniken skapa en interaktiv tredimensionell multimediaupplevelse av Sven

Hedins expeditioner. Genom att digitalisera och georeferera Hedins kartor kan de läggas

ovanpå moderna satellitbilder och därigenom jämföras mot den verkliga och underliggande

geografin eller andra historiska kartor. All annan data ur arkiven som har en geografisk

koppling kan integreras och visualiseras i systemet. Genom att integrera Hedins rutter,

lägerplatser, fotografier, panoraman, teckningar och dagboksanteckningar tillåts användaren

följa expeditionerna i detalj från dag till dag. Detta gör att frukterna av digitaliseringen kan

skördas genom att forskningsresultat inom bland annat geografi och historia kan presenteras

på ett sätt som gör dem attraktiva och fantasieggande. Detta kommer att främja

internetanvändningen inom utbildning och underhållning, samt driva på utvecklingen av en ny

form av interaktiv och geografiskt driven multimedia levererad via nätet.

Målet med föreliggande pilotprojekt är att skapa ett geografiskt informationssystem

(GIS) innehållande Sven Hedins expeditioner, som kan utforskas med den gratis

nedladdningsbara programvaran Google Earth. Innehållet utvecklas i formatet KML (Keyhole

Markup Language) som är en öppen standard för att beskriva geografisk information,

förvaltad av Open Geospatial Consortium. Vem som helst ska från vardagsrumssoffan eller

klassrummet, kunna ge sig ut på en virtuell färd i Sven Hedins spår. Detta pilotprojekt är

begränsat till ett fåtal områden av stor geografisk betydelse, där detaljnivån har utvecklats

fullt ut. Förhoppningen är att detta ska leda vidare till en utbyggnad och vidareutveckling av

systemet som på sikt ska bli heltäckande.

3. Projektbeskrivning

3.1 Georeferering och rektifiering av kartor

I ett historiskt geografiskt informationssystem (GIS) är de historiska kartorna själva

grunden. Kartor har skannats in av Ann Ohlsén vid Sven Hedins stiftelse genom ett

digitaliseringsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond. För att kunna visa dessa

kartor i Google Earth måste de georefereras och rektifieras. Det innebär att de dels måste

ges ett koordinatsystem och ett läge på jordytan, men också korrigeras för felaktigheter i

3

kartans geometri. I detta fall har detta åstadkommits med hjälp av punkttransformering

med programvarorna Global mapper och QGIS. Denna metod bygger på att specifika

punkter i den historiska kartan identifieras på en referenskarta, i detta fall en satellitbild.

Sedan sker en matematisk transformering av den historiska kartan för att anpassa den så

att den stämmer överens med den underliggande satellitbilden och på så sätt kan jämföras

med verkligheten.

En linjär transformation räcker för att konvertera kartans projektion till en annan,

men för att korrigera icke-linjära geometriska fel i kartan krävs icke-linjära

transformationer, så kallad ”rubber sheeting” av olika grader. Det geometriska felet i de

identifierade punkterna blir mindre ju kraftfullare transformation som används, men

nackdelen är risken då också är större att kartan deformeras i kanterna vilket försämrar

kartans visuella estetik vid visning i Google Earth. Det finns i huvudsak två sätt att

identifiera punkter i den historiska på referenskartan, vilka redogörs i avsnitten nedan.

3.1.a Förberedande bildbehandling av kartor

Innan en karta kan rektifieras måste den förberedas med ett bildbehandlingsprogram

såsom Adobe Photoshop. Dels kan kartan exempelvis behöva roteras och färgjusteras

för att sedan beskäras från onödigt stora kanter, men det kan också handla om större

ingrepp. Om ett kartark skannats i flera delar måste dessa först sammanfogas till en

bild.

Ett annat fall är att kartan

består av ett flertal ark, som

tillsammans utgör en

sammanhängande rektangulär

kartyta. Ett exempel på detta är

Hedins ”Karte von Ost-Persien” i

skala 1:1000 000, som kommer i

åtta ark, men vars kanter har

beskurits för att alla åtta arken

ska kunna sammanfogas till ett

enda stort kartark före

rektifieringen. Det gör att den karta som visas i Google Earth egentligen är helt unik

eftersom den inte fysiskt existerar i denna sammansatta form. Sammansättningen är

Figur 2. "Karte von Ost-Persien" är sammanfogad av åtta separata kartblad.

4

också överlägsen den arkbaserade i sin överskådlighet. Den form kartan presenteras på

i detta system är alltså något mer än bara en digital version av en papperskarta.

I vissa fall har

två olika partier av en

ruttkarta placerats på

ett och samma kartark.

Egentligen är denna

rutt sammanhängande,

men för optimalt

utnyttjande av

papperets yta har den

separerats och lagts sida vid sida. Exempelvis Hedins ”A route survey through eastern

Persia” består i original av nio kartblad, men för att kunna rektifiera alla delar av

rutten måste rutterna klippas isär till separata bilder i de fall två partier presenteras på

samma ark. Den valda lösningen har varit att manipulera kartorna så att den gamla

ramen tillförts de lossklippta delarna och en ny numrering införts som gör att

kartserien i den färdiga versionen består av hela 15 kartark. Tvärtemot det föregående

fallet har den digitala versionen alltså här fler ark än den fysiska.

3.1.b Rektifiering utifrån koordinatsystem

Vissa av Hedins kartor har ett utritat koordinatsystem med latituder och longituder. I

detta fall kan en exakt koordinat enkelt identifieras på varje punkt där longituderna

och latituderna i kartans rutnät korsar varandra och någon referenskarta behövs alltså

inte. I detta fall blir punkttransformeringen ett sätt att transformera kartans

projektionssystem. Den stora fördelen med detta sätt att rektifiera en karta är

enkelheten, men en annan intressant effekt är att kartans överensstämmande med

verkligheten inte förbättras på något sätt av transformationen. Det gör att när kartan

betraktas i Google Earth så avslöjar den graden av överensstämmelse med

verkligheten. En vanlig karaktäristik i detta fall är att de geometriska relationerna

mellan geografiska objekt i kartan är god, men att själva inplaceringen av kartan på

jordytan ofta har ett fel som gör att allting har en förskjutning i sidled. Exempelvis har

Hedins (1918) översiktskarta över Persien i skala 1: 1 000 000 rektifierats på detta sätt

och har således på många håll en förskjutning på över åtta kilometer jämfört med

Figur 3. ”Plate 5b” existerar inte som ett separat kartblad i fysisk form, utan har skapats i ett bildredigeringsprogram.

5

satellitbilderna i Google Earth. Detta kan dock vara intressant för den som är

intresserad av just kartornas noggrannhet.

3.1.c Rektifiering utifrån geografiska objekt

När det gäller detaljerade kartor i stor skala, som endast täcker det som är synligt längs

med Hedins rutt saknas oftast koordinatsystem på kartan. I detta fall måste specifika

geografiska objekt användas som med exakthet kan identifieras både i den historiska

kartan och på en referenskarta, i detta fall en satellitbild. Detta är en mycket svår och

tidskrävande process, som kan underlättas av att i verkligheten besöka platsen kartan

beskriver för att där kunna säkra och mäta in exakta punkter som kan vara svåra att

säkerställa utifrån enbart ett satellitfoto. Fördelen med denna metod är att felet i den

transformerade kartan i de identifierade punkterna blir noll med den mest kraftfulla

transformeringen. Det är idealet om kartan ska användas i verkligheten för att

lokalisera till exempel lämningar efter boplatser markerade på en karta. Som tidigare

nämnts kan detta dock ge upphov till oönskade deformationer i kartans kanter vilket

minskar hur estetiskt tilltalande kartan är att titta på i Google Earth. Hedins kartserie

”A route survey through eastern Persia” i nio originalblad har i många fall rektifierats

med affin transformation för att bibehålla formen på kartan trots att det ger upphov till

större fel som med kraftfullare transformation skulle ha kunnat elimineras. Kartans

precision har bedömts vara tillräcklig för det stora flertalet som i första hand bara är

ute efter att få en grov uppfattning om Hedins rutt.

6

3.2 Digitalisering av rutter och lägerplatser När en historisk karta väl är rektifierad kan ytterligare information digitaliseras och

extraheras ur kartan. Det som i detta fall är av största värde är Hedins rutter och

lägerplatser som oftast finns utmarkerade på hans mer detaljerade kartor. Rutterna har

vektoriserats direkt i Google Earth och lägerplatserna har markerats som punktobjekt.

När kartan är utzoomad visas alla rutter färgkodade utifrån vilken expedition eller

resa de tillhör, för att det på ett enkelt sätt ska gå att få en överblick över de olika

expeditionernas färdvägar. När kartan zoomas in på ett område där det finns en aktiv

detaljkarta byter ruttmarkeringen färg till rött i samtliga fall för att överensstämma med

den underliggande historiska kartan som i samtliga fall använder just rött för att markera

Hedins rutter. När kartan zoomas ut igen återställs den ursprungliga färgkodningen för att

det ska vara lättare att särskilja rutterna.

3.3 Georeferering av texter

Sven Hedin gav ut populära reseberättelser i bokform från samtliga av sina större resor

och expeditioner. Dessa böcker bygger till stor del på innehållet i hans dagböcker och de

Figur 4. "A route survey through eastern Persia" med digitaliserade lägerplatser och rutt. De mindre kartbladen existerar inte fysiskt utan har skapats för att göra rektifieringen möjlig.

7

brev han sände hem till sina föräldrar. Hans resa genom Persien finns beskriven i boken

Öfver land till Indien (Hedin 1910a). Bokens engelska översättning Overland to India

finns inskannad och digitaliserad med hjälp av optisk teckenigenkänning (Hedin 1910b).

Boken återberättar i stort sett Hedins resa genom Persien dag för dag, men är inte

strukturerad som en dagbok utan kapitelindelningen kan bryta av mitt under en dag och

övergången till ny dag kan ibland vara otydlig.

Eftersom Hedin var geograf består hans texter till stor del av beskrivningar av den

miljö han färdas igenom. Det gör att det blir mycket lättare att tillgodgöra sig texten med

en god förståelse för den geografiska kontexten. Genom att georeferera varje dags

textavsnitt till den punkt där Hedin slår nattläger möjliggörs ett nytt sätt att läsa Hedins

bok utifrån geografi istället för kapitelrubriker och sidnummer. Den över 800 sidor tjocka

boken har därför rättats, redigerats manuellt och delats upp i textavsnitt som motsvarar

vart och ett av hans 73 lägerplatser genom Iran. Dessa dagbokstexter har sedan kopplats

ihop med respektive punktobjekt, så att ett fönster med texten öppnas när användaren

klickar på en lägerplats på kartan. Varje textavsnitt har också försetts med en referens som

pekar ut exakt från vilken volym och vilka sidnummer den innefattar. Det gör det möjligt

för den som använder det geografiska gränssnittet till boken via Google Earth att enkelt

hitta samma avsnitt i det fysiska originalet.

Figur 5.Berget Mustagata i Pamir där Hedins text har georefererats med extra stor detaljrikedom. Alla röda punkter innehåller georefererad text som beskriver just den platsen.

8

Förutom Persien så har extra fokus lagts på Pamir i Centralasien och i synnerhet

berget Mustagata. Här genomförde Hedin en mycket ambitiös glaciärstudie samtidigt som

han också gjorde fyra försök att bestiga berget. Här har texter på samma sätt som för

Persien redigerats och delats upp i dagboksform ur Hedins (1898) bok Through Asia.

Skillnaden mot expeditionen i Persien är dock att här uppehåller sig Hedin på ett mycket

begränsat område kring berget Mustagata under flera månader. Det innebär att han

beskriver just detta område mycket mera detaljerat och omfångsrikt än trakter där han bara

genompasserade. Detta har lösts genom att införa ytterligare en typ av punktobjekt vid

sidan av lägerplatserna som möjliggör en mer detaljerad georeferering av texten än att

bara använda en punkt per dagboksinlägg. Det förhöjer läsförståelsen enormt mycket

eftersom det annars är mycket svårt att skapa sig en bild av hur alla glaciärer som nämns

förhåller sig till den fysiska geografin.

Dessa punkter är självfallet mycket svårare att georeferera än de lägerplatser som

redan finns utmärkta på kartorna. Enda sättet att lokalisera dem är genom noggrann

läsning av Hedins texter och jämförelser med satellitbilder och kartor. Med hjälp av

kvalificerade gissningar går det att sluta sig till var de specifika platser Hedin beskriver

bör placeras. Denna metodik har också använts för till exempel Hedins lägerplatser från

hans första resa till Persien, då det i detta fall saknas detaljerade kartor som exakt märker

ut dem.

3.4 Georeferering av fotografier

Något av det mest intressanta Sven Hedin lämnat efter sig är hans fotografiska samlingar.

Dessa förvaras på Etnografiska museet i Stockholm och består av uppskattningsvis 15 000

fotografier, varav många endast finns bevarade på över 100 år gamla glasplåtar.

Fotografierna kan vara mycket svåra att georeferera eftersom det i många fall saknas

annan information kring bilden än möjligtvis under vilken expedition den togs. Ibland har

dock platsens namn ristats in på glasplåten och då kan detta ofta återfinnas på Hedins

kartor. Det föreliggande systemet använder två sätt att presentera Hedins fotografier, vilka

redogörs nedan.

9

3.4.a Fotografier knutna till lägerplatser

Ambitionen har varit att försöka illustrera dagboksutdraget som kopplats till var och

en av Hedins lägerplatser med ett fotografi. Detta fotografi har valts utefter en

prioriteringsordning enligt följande. I första hand har ett historiskt fotografi som med

säkerhet kan lokaliseras, helst till närområdet eller åtminstone den sträcka som färdats

den aktuella dagen, valts. Om ett sådant foto saknas, har ett passande alternativ valts

ur den mängd av foton som ej kunnat lägesbestämmas exakt. I tredje och sista hand

har moderna foton från den av National Geographic Society finansierade expeditionen

till Iran i maj 2013 använts i brist på existerande historiskt material.

Alla historiska foton har i sin bildtext ett referensnummer som gör att

originalet kan lokaliseras i samlingarna om en forskare eller användare av systemet

vill använda bilden. Samtliga historiska fotografier och panoraman är copyright-

skyddade av Sven Hedins stiftelse och all användning av bilderna måste föregås av

överenskommelse med stiftelsen.

Figur 6. Varje lägerplats illustreras av ett av Sven Hedins historiska fotografier från den aktuella platsen.

10

3.4.b Exakta återfotograferingar

Att återfinna den exakta positionen varifrån Sven Hedin tog ett fotografi är

synnerligen svårt. Syftet med expeditionen till Iran i maj 2013 var dock just att

lokalisera dessa positioner för att kunna ta nya bilder som exakt matchar Hedins

historiska foton. På så sätt kan då och nu jämföras och ge ledtrådar till vilka

förändringar som skett i landskapet under det senaste 100 åren. Drygt 20

kamerapositioner kunde lokaliseras exakt och motiven återfotograferas. Dessa utvalda

fotografier har georefererats med hjälp av GPS med en precision på några få meter.

Återfotograferade bilder presenteras på kartan med en speciell symbol i form

av en grön cirkelsektor som visar varifrån och i vilken riktning ett fotografi är taget

(och vars ursprung beskrivs närmare i avsnittet om panoraman). Om symbolen klickas

öppnas ett fönster med det historiska fotografiet samt en miniatyr av

återfotograferingen. Genom att klicka på länken för att spela upp en animation av

dessa bilder kan de jämföras mot varandra. Denna funktion nyttjar Google Earths

förmåga till att skapa förprogrammerade flygturer. Först flyger systemet ner och visar

samma vy som fotografen ser från sin kameraposition. Därefter visas den historiska

Figur 7. Återfotografering av Sven Hedins fotografi från 1906 av byn Djaffaru i Iran.

11

bilden i större skala på skärmen och tonas över i den moderna bilden på ett sömlöst

sätt. Detta är ett pedagogiskt och effektfullt sätt att tydliggöra skillnaderna i bilderna.

3.5 Georeferering av panoraman

I Sven Hedins (1916) monumentala verk Southern Tibet användes smarta kartsymboler

för att referera till fotografier och panoraman från kartorna. Samtliga panoraman

markerades med röda cirkelsektorer vars centrum utgjorde kamerapositionen och som

därigenom avslöjade både riktningen och den visuella utbredningen hos panoramat.

Fotografier symboliserades av svarta cirkelsektorer och volym och sidnummer angavs vid

varje cirkelsektor så att det aktuella fotografiet kunde lokaliseras i böckerna. Detta sätt att

markera direkt på kartan varifrån panoraman och fotografier är tagna återfinns bara i

Southern Tibet och inte i några av Hedins tidigare utgivna kartserier.

I det föreliggande systemet har kartsymbolerna från Hedins Tibetkartor återskapats

i Google Earth och tillämpats på materialet från Persien. För bättre synlighet mot

satellitbilder som bakgrund har dock färgen svart bytts ut mot grönt för fotografier.

Eftersom ikonerna i Google Earth inte är anpassade för att betraktas ur ett

Figur 8. Panoraman och återfotograferingar markerade med röda respektive gröna cirkelsektorer som både visar bildens riktning och dess visuella utbredning.

12

tvådimensionellt perspektiv, begränsas användbarheten av symbolerna till de fall då de

betraktas ovanifrån och förlorar sin effektivitet vid andra vinklar.

När en panoramasymbol klickas öppnas först ett fönster som visar panoramat i

miniatyr. Där kan användaren klicka på att visa panoramat i full storlek som en animation.

Här nyttjas möjligheterna i Google Earth till fullo genom att systemet låter panoramat

panorera förbi på den nedre delen av skärmen samtidigt som 3D-vyn i Google Earth

panoreras i samma hastighet ovanför bilden. På detta sätt placeras Hedins panorama in i

världen precis där det är målat och specifika bergstoppar kan identifieras i Google Earth.

Detta gör att du får en väldigt god uppfattning om hur panoramat är orienterat.

Figur 9. Sven Hedins målning animeras som en panorering på nedre halvan av skärmen samtidigt som kameran i Google Earth vrider med i rörelse och visar motsvarande 3D-vy.

13

3.6 I Sven Hedins spår

För att komplettera Hedins historiska bild av det gamla Persien han reste igenom har

systemet utrustats med material från den National Geographic Society-finansierade

expeditionen i Hedins fotspår som genomfördes i maj 2013. Den text, inklusive bilder,

som publicerades i National Geographic Nordics Novemberutgåva 2013 har georefererats

och markeras med gula rektanglar på kartan (Larsson 2013). Även expeditionens rutt och

lägerplatser finns markerade, vilka registrerades i fält med en GPS av modellen Garmin

Montana.

3.7 Guidade turer

Systemet innehåller ett flertal guidade turer, det vill säga förprogrammerade flygningar i

den tredimensionella världen kombinerade med multimedia i form av bilder, ljud och

animeringar. Detta är ett utmärkt sätt att berätta en historia för ovana användare som vill

få informationen presenterad på ett mera pedagogiskt vis.

Figur 10. Reportaget från Iran i Sven Hedins spår från Novemberutgåvan av National Geographic Nordic har georefererats och markerats med gula rektanglar på kartan.

14

4. Leverabler

Figur 11. Det föreliggande informationssystemet, baserat på Google Earth, visar en översiktsbild av Sven Hedins expeditioner till Asien.

Allt innehåll i det geografiska informationssystemet har utvecklas i formatet KML (Keyhole

Markup Language) som är en öppen standard för att beskriva geografisk information som

förvaltas av Open Geospatial Consortium. Projektet har egentligen bara en viktig leverabel

och det är den KML-fil som innehåller hela systemet och kan laddas ner via nätet och öppnas

i applikationen Google Earth. Därigenom har användaren full tillgång till all information. En

trädstruktur öppnas i Google Earths vänstra panel där olika informationslager kan visas eller

döljas i kartfönstret.

Systemets innehåll utgörs av över 44 000 rader kod i KML-format. Denna kod blir

genom nedladdningen fritt tillgänglig för allmänheten under Creative Commons-licensen

”Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0)”. Denna innebär att du fritt får

kopiera, sprida och bearbeta den i både icke-kommersiella och kommersiella sammanhang,

men erkännande av upphovsmannen måste ges samt att verket måste släppas under samma

licens.

Systemet innehåller ett stort antal upphovsrättsskyddade bilder, texter och filmer varav

de flesta ägs av Sven Hedins stiftelse med nuvarande copyright giltig till 2022. Denna externa

15

media omfattas inte av den fria licensieringen utan där måste tillstånd sökas hos respektive

rättighetsinnehavare.

Systemets KML-fil är färdigutvecklad och redo att göras enkelt tillgänglig under en

egen avdelning på Sven Hedins stiftelses nya hemsida: svenhedinfoundation.se. Tyvärr är

dock andra delar av hemsidan ännu inte helt klara för lansering. Av den anledningen vill

stiftelsen skjuta upp lanseringen av projektresultatet tills i oktober 2014 då övriga delar av

hemsidan förväntas vara klara och lanseringen kan samordnas med avslutet på det

digitaliseringsprojekt som också drivits av stiftelsen.

5. Resultat Det färdiga informationssystemet visar på en översiktlig nivå rutterna från samtliga av

Hedins fyra stora Centralasienexpeditioner och två Persienresor. Primärt är målgruppen för

detta pilotprojekt den geografi- och historieintresserade allmänheten, men allt innehåll som

systemet består av innehåller noggranna vetenskapligt utformade referenser, vilket gör att

även forskare kommer att ha stor nytta av materialet. Innehållet i systemet har fokuserats mot

fyra områden som var av stort intresse för Sven Hedin – Östra Persiens (Irans) öknar, berget

Mustagata i Pamir, Taklamakanöknen i Xinjiang samt Kailash och Manasarovar i Tibet.

Störst fokus har lagts på Östra Persiens öknar varifrån projektet inte bara haft tillgång till det

historiska materialet ur Hedinarkivet utan även modern digital media insamlad via ett

samarbetsprojekt finansierat av National Geographic Society.

Projektets resultat svarar i stort upp mot det som initialt avsågs och är i stora delar

unikt både till sitt innehåll och genom det innovativa sätt som det presenteras. Vare sig de

kartor, fotografier eller panoraman som systemet innehåller har tidigare funnits tillgängliga

för allmänheten och inte ens forskare har haft tillgång till dem digitalt. Att sedan presentera

all denna information integrerad i ett tredimensionellt geografiskt informationssystem på ett

genomarbetat sätt är något som till vår kännedom saknar motstycke när det gäller historiska

expeditioner av liknande slag. All denna information kan nu levereras till vilken

Internetansluten dator som helst i världen genom en enkel nedladdning av en enda fil.

16

6. Utvärdering och analys Eftersom systemet ännu inte lanserats offentligt är det en aning tidigt att göra en fullständig

utvärdering och analys av resultatet, men trots det finns en hel del lärdomar att dra av själva

utvecklingsarbetet. Ett stort misstag som påverkat utvecklingsarbetet negativt är ett

missförstånd kring huruvida Kungliga vetenskapsakademien som äger Sven Hedins stiftelse

kunde dra av momsen på kostnaderna i projektet eller inte. Vid projektansökan antogs

felaktigt att så var fallet, men som tur var uppdagades misstaget under våren, innan

projekttiden var slut. Eftersom momsen räknas som en kostnad för stiftelsen innebar det att

momsen måste vara inräknad inom den totala budgetramen på 200 000 kronor. Det gjorde att

den planerade totala arbetstiden fick skäras ner kraftigt. Den största effekten av detta är att

planerna på att inkludera videosekvenser fick läggas på is eftersom detta arbete inte ansågs

vara möjligt att slutföra inom den nya tidsramen. Ambitionen för de guidade turerna fick

också sänkas en aning.

6.1 Utvärdering av resultat

Trots att den totala omfattningen av projektet redan halverades då projektet endast

beviljades drygt halva det sökta beloppet och att denna andel dessutom minskats

ytterligare genom det olyckliga missförståndet kring momspliktigheten, måste resultatet

av projektet ändå ses som mycket lyckat och uppfyllande sitt syfte.

Projektet har bland annat presenterats för framstående forskare på en internationell

vetenskaplig konferens i Schweiz, samt för en av de högsta amerikanska cheferna för

National Geographic Society. Alla som tagit del av projektet har visat ett stort intresse och

det kan inte tolkas som annat än att vi är inne på rätt spår och ligger helt rätt i tiden med

denna satsning.

Historiska geografiska informationssystem är ett forskningsområde som vunnit allt

större mark det senaste decenniet, men det som skiljer vårt system från de flesta andra är

nyttjandet av den tredimensionella värld som Google Earth erbjuder. De flesta

innehållsrika system vi tagit del av bygger på tvådimensionella webbkartor av mera

traditionellt snitt, som bäddas in på traditionellt utformade webbsidor. Styrkan med

Google Earth är att användaren får en betydligt större närvarokänsla i ett tredimensionellt

system. Om sedan multimedia presenteras integrerat i detta system utan att du behöver

lämna det, så blir effekten ännu större.

17

Det finns många imponerande digitala arkiv för historiska kartor på nätet, men

nästan inga av dem erbjuder någon mer information än själva kartan. Det finns även en

forskargrupp som har rektifierat Aurel Steins, en till Hedin samtida forskningsresande,

kartor över Centralasien och publicerat dem i Google Earth. Men även i detta fall handlar

det enbart om själva kartorna utan någon som helst bakgrundsinformation. Styrkan med

vårt system som gör det unikt i sitt slag är att det integrerar information av flera olika

typer och kan på så sätt berätta hela historien och inte bara en mindre pusselbit.

Ett problem för projektet har varit att Sven Hedins stiftelses resurser för att skanna

in kartor och fotografier finansierade av Riksbankens jubileumsfond började sina innan

det föreliggande projektet fått alla sina behov uppfyllda. Det har inneburit att alla de

mätbara målen som sattes i projektansökan inte har kunnat nås. Det första målet om sex

georefererade översiktskartor har uppnåtts, men bara 33 av 48 detaljkartblad. Trots detta

kan resultatet anses vara fullt godkänt. Delvis på grund av att så många kartor inte ens har

kunnat levereras från skanningsavdelningen och delvis av den anledningen att detta mål

vid senare eftertanke borde ha reviderats kraftigt redan före projektstart då enbart halva

vår ursprungliga budget beviljades. Det var ett misstag att detta inte gjordes.

Målet om att alla rutter och lägerplatser ska vara utritade på kartan för våra

fokusområden har uppnåtts. De två sista målen rör nedladdningar och besök på hemsidan

och dessa bör utvärderats efter att systemet funnits tillgängligt i åtminstone ett år.

6.2 Förslag på förbättringar

Det finns självfallet många möjligheter till förbättringar av systemet. En är att integrera

fler typer av innehåll, framförallt rörlig bild och att utöka de guidade turerna som är ett

enklare och mer pedagogiskt sätt att ta till sig informationen för användare som saknar

tidigare kunskap om Hedin. En kombination av att resurserna för att att skanna mera

arkivmaterial sinade samt att projektarbetstiden fick skäras ned gjorde att mindre

källmaterial i form av brev och originalskisser kunde inkluderas i systemet. Detta är ett

stort förbättringsområde som kan göra systemet ännu mera attraktivt och unikt i sitt slag.

I dagsläget saknas en struktur för att ange precisionen på de data som ingår i

systemet. Detta är något som är ganska vitalt eftersom vissa data i systemet kan vara

uppmätta med GPS och ha en noggrannhet på några få meter till andra data som har

avvikelser på upp till ett tiotal kilometer, vilket kan förekomma i historiska kartor vars

koordinater överenstämmer dåligt med verkligheten.

18

Rektifiering av historiska kartor utan koordinatsystem är en svår och tidskrävande

process och möjligheterna har varit begränsade inom vår budget. I framtiden skulle det

vara intressant att rektifiera flera versioner av samma karta utifrån olika prioriteringar

mellan utseende och exakthet. Då kan användaren själv välja vilken version han vill visa.

Fler fotografier skulle kunna georefereras och placeras in på en ungefärlig plats där

de har tagits utöver de bilder som visas för varje lägerplats. På samma sätt skulle fler

händelser och avsnitt i texten kunna georefereras noggrannare än med en upplösning på en

punkt per dag och lägerplats. Samma sak som gjorts för Mustagata i Pamir skulle ha

kunnat gjorts även i Persien om större tidsresurser funnits.

7. Framtida arbeten Det finns stora möjligheter att vidareutveckla projektet och stort intresse har visats från dem

vi hittills presenterat visionerna för. Vår plan är nu att skapa fler strategiska samarbeten med

Figur 12. Projektledaren försöker lokalisera varifrån Hedin målade ett av färgpanoramana från Iran.

19

lämpliga partners och försöka få fram mer finansiering för att kunna komma vidare med

projektet. National Geographic Society är en viktig partner som vi ska försöka knyta närmare

för den framtida utvecklingen av projektet.

Under den konferens i Schweiz där projektet presenterades togs en första kontakt med

Marco Armieri som är chef för Environmental Humanities Laboratory vid Kungliga tekniska

högskolan i Stockholm. Detta skulle kunna vara en mycket lämplig partner för att utveckla

projektet i en forskningsriktning. Detta spår kommer att följas upp och vi kommer också att

titta på möjligheter till organiserad användning av systemet för utbildning i grundskolan och

gymnasiet inom ämnen som historia, geografi och samhällsvetenskap.

Den långsiktiga visionen är att samtliga av Hedins kartor ska finnas digitaliserade och

rektifierade i systemet och att den detaljnivå som nu byggts för Persien ska kunna omfatta alla

områden och expeditioner. Dessutom ska potentialen för att använda systemet för mer

avancerade och innovativa former av storytelling med kartor utforskas.

Det finns ett stort videomaterial från expeditionen till Iran 2013 som skulle kunna

redigeras och integreras i systemet, men som inte tidsramen räckte till i detta pilotprojekt. Det

skulle kunna bli en form av interaktiv film inuti ett geografiskt informationssystem som vi

aldrig sett realiseras tidigare.

Nästa år kommer en ny expedition finansierad av National Geographic Society att

genomföras med Pamir som mål. Denna expedition har liknande syften som Iranexpeditionen

2013 och kommer att försöka lokalisera Hedins kamerapositioner och samla in ny modern

media från de platser Hedin besökte. Här finns möjligheter att göra en ny vidareutveckling av

projektet som samkörs med den nya expeditionen.

20

8. Referenser Hedin, Sven. 1898. Through Asia. 2 vols. London: Methuen & Co. ———. 1910a. Öfver Land till Indien: Genom Persien, Seistan Och Belutjistan. 2 vols.

Stockholm, Sweden: Albert Bonniers. ———. 1910b. Overland to India. 2 vols. London: Macmillan and Company, limited. ———. 1916. Southern Tibet: Discoveries in Former Times Compared with My Own

Researches in 1906-1908. 12 vols. Stockholm, Sweden: Lithographic institute of the general staff of the Swedish army.

———. 1918. Eine Routenaufnahme durch Ostpersien. 2 vols. Stockholm, Sweden: Generalstabens litografiska anstalt.

Larsson, Lars. 2013. “På Jakt Efter Persien: 100 År Efter Sven Hedin.” National Geographic Sverige, November.

21