1. kontor skolor vrdlokaler Energin i vra lokaler resultat frn Energimyndighetens STil2-projekt Delrapport frn Energimyndighetens projekt Frbttrad energistatistik i samhllet

2. Frord Projektet Frbttrad energistatistik i samhllet genomfrs varje r av Energi myndigheten, fr att skerstlla uppdaterad och detaljerad, nationell statistik ver aktuell energianvndning i bostder och lokaler. STIL2 r ett av delprojekten dr energianvndningen i olika typer av lokaler rligen undersks. Denna populrversion sammanfattar resultaten frn kartlggningar av energianvndningen i skol, kontors och vrdlokaler. Syftet r att informera om vad energin anvnds till och framfr allt; hur fastighetsgare och hyresgster kan minska sin anvndning. Genom egen kartlggning och effektivisering gr det att p byggnadsniv spara bde energi och pengar med tgrder som i mnga fall r relativt enkla att genomfra. P Energimyndighetens uppdrag deltar ven fljande i projektet: FConsult AB, WSP Environmental, SCB och Profu AB. Anders Gransson, Profu AB str fr underlaget till denna publikation. Eskilstuna i februari 2010 Zofia Lublin Avdelningschef, Analysavdelningen

3. innehll EnErgin i vra lokalEr innehll Energi i kontor, skolor och vrdlokaler 2 vart tar alla kilowattimmar vgen? 3 vad kan du gra? 7 Mer om kontor 10 Mer om skolor 12 Mer om vrdlokaler 15 S hr grs underskningen 18 Mer om STil2 19 1

4. EnErgin i vra lokalEr energi i kontor, skolor och vrdlokaler Energi i kontor, skolor och vrdlokaler vad ingr i STil2? kontor: Alla typer av kontors- och frvalt ningslokaler, bde offentliga och privata. Skolor: Frskolor, grundskolor och gym nasier. Hgskolor och universitet r endast versiktligt underskta. vrdlokaler: Sjukhus, stora lkarmottag ningar och vrdcentraler, ldreboende samt lokaler fr missbruksvrd och liknande. Underskningen har gjorts i byggnader dr respektive verksamhet disponerar minst 80 procent av byggnadens totala area. areadefinition: Det areabegrepp som anvnds r Atemp, allts golvarea i tempera turreglerade utrymmen avsedd att vrmas till mer n 10C begrnsade av klimatskr mens insida. 2 Projektet STIL2 gr varje r en grundlig genomgng av elanvndningen i nrmare 150 offentliga och allmnna lokaler. Hittills har Energimyn digheten underskt kontor, skolor och vrdlokaler under ren 2005, 2006 och 2007. Syftet r att frbttra kunskapen om hur energin anvnds och hur anvndningen kan effektiviseras. Denna broschyr sammanfattar fljande viktiga och anvndbara resultat: S hr mycket drar belysningen, flktarna och apparaterna Ett bra inomhusklimat sparar energi Enkla tgrder sparar pengar lt dig inspireras! Det finns flera olika mjligheter att effektivisera energianvndningen att helt en kelt spara pengar. Berkningar som har gjorts visar att det gr att snka den to tala energianvndningen med upp till 2030 procent. Ofta handlar det om mycket enkla tgrder, som nnu inte blivit genomfrda. Lt dig inspireras av denna broschyr! Ta reda p hur mycket energi som anvnds i din fastighet och till vad. Med hjlp av eNyckeln kan du hitta jmfrbar energista tistik fr din byggnad. Genom att mata in vrdena fr exempelvis elenergi i eNyck eln kan du ven flja upp din egen anvndning. D fr du samtidigt ett underlag infr energideklarationen och ett verktyg som visar din byggnads energianvndning per mnad eller per r. Kartlgg till sist vilka besparingstgrder som r lmpliga att genomfra fr just din fastighet.

5. vart tar alla kiloWattimmar vgen? EnErgin i vra lokalEr vart tar alla kilowatttimmar vgen? Lgre elanvndning i kontors- och vrdlokaler och en kning inom skolorna. S har trenden sett ut de senaste tjugo ren. Men vad anvnder vi egentligen elen till? P tjugo r har elanvndningen minskat per kvadratmeter bde i kontors och vrdlokaler. Dremot har den kat i skolorna, frn en ganska lg niv. Energi myndighetens inventeringar av kontor, skolor och vrdlokaler visar att kontoren har den hgsta elanvndningen per kvadratmeter. Siffrorna omfattar verksamhe ten och fastighetsdriften, men inte el fr uppvrmning. vad anvnds egentligen elen till? Elfrbrukning p kontor Elanvndning p kontor kWh/m 100 vrig elutrustning Belysning vr. fastighetsel, 80 komfortkyla 60 Flktar 40 20 0 Vr anvndning av el kan delas upp i fyra grupper: ventilationsflktar, vrig fastig hetsel och kylmaskiner, belysning samt elapparater. Utver detta tillkommer el fr uppvrmning. 1990 2005 Elfrbrukning i skolor Elanvndning i skolor kWh/m ventilationsflktar I nstan alla lokaler r numer kraven hgt stllda p ventilationen. De flesta kon tor, skolor och vrdlokaler har mekanisk ventilation med bde tilluft och frnluft, i mnga fall med vrmetervinning. Det blir stora luftmngder och ven tryck fall fr flktarna att arbeta med, vilket sjlvklart krver el. Bland underskta lo kaler har vrdlokalerna den hgsta elanvndningen fr ventilationsdrift. Dr r drifttiderna lnga, i genomsnitt 6 700 timmar per r. Men ven skolorna anvnder mycket el till ventilationsflktar, trots att drifttiderna (rlig elanvndning dividerad med flktarnas installerade effekt) r knappt hlften s lnga. Frklaringen r att luftomsttningen r strre i skolor n i bde vrd och kontorslokaler. 100 vrig elutrustning Belysning vr. fastighetsel, komfortkyla Plats fr diagramubrik Flktar 80 60 40 80 Denna post 20 Denna post 60 0 1990 Denna post 2006 Denna post 40 ngra fakta om ventilationen Elfrbrukning i vrden kontor 1990 kontor 2005 Skolor 1990 Skolor 2006 vrd 1990 vrd 2007 El till flktar, kWh/m2 Typ av ventilationssystem, % av arean: 12 18 11 23 20 29 Till- och frnluft, konstant flde 74 75 72 87 83 85 3 13 4 3 3 9 11 7 Elanvndning i vrdlokaler 20 4 Enheter Till- och frnluft, varierande flde Bde till- och frnluft, ej i samma system Endast frnluft Sjlvdrag, annat Denna post kWh/m 100 0 vrig elutrustning 2006 Belysning Plats fr en bildtext xxx xxxx xxxxx xxx x x vr. fastighetsel, xxxx xxxxx xxxxx komfortkyla xxxx xxxxxxxx xxxx xxxx Plats fr diagramubrik xxx xxxxx xx xxx x xxxxxxxxxx xxxxx. Flktar 80 14 0 8 3 5 2 9 1 16 1 11 0 60 40 1990 80 Denna post 20 Denna post 60 0 1990 Denna post 2007 40 20 Denna post Denna post 3

6. EnErgin i vra lokalEr vart tar alla kiloWattimmar vgen? vad har hnt sedan 1990? Elanvndningen fr ventilation har, sedan 1990, kat ptagligt fr samtliga loka ler i underskningen, Och fr skolorna r det nstan en frdubbling. En viktig orsak r de kade kraven p en god inomhusmilj. Vrmetervinning krver mer el till flktarna men resulterar samtidigt i en stor besparing av energi fr uppvrm ning. Krav p kade luftflden och tidvis krav p lngre drifttider r andra tnk bara orsaker. vrig fastighetsel och kyla Det som ligger under benmningen vrig fastighetsel r bland annat cirkulations pumpar och hissar. Inom detta omrde ryms ven kylmaskiner fr komfortkyla samt kyla fr att kyla ner exempelvis serverhallar och medicinsk utrustning Det gr ven t mycket el till kyla i kontorsbyggnader. Fr vriga lokaltyper r anvndningen av el till kyla frhllandevis lg. ngra fakta om vrig fastighetsel och komfortkyla kontor 1990 kontor 2005 Skolor 1990 Skolor 2006 vrd 1990 vrd 2007 14 8 18 10 6 1 4 0 4 1 9 3 El till vrig fastighetsel, kWh/m2 drav kylmaskiner vad har hnt sedan 1990? Det r frmst antalet kylmaskiner inom kontor och vrd, som str fr den strsta k ningen. Dock har antalet anlggningar fr komfortkyla kat nnu mer och ven fjrr kyla och frikyla. Vra krav p behagliga temperaturer p kontoren har, med andra ord, generellt blivit hgre under de senaste decennierna. Belysning Trots att belysningstekniken har utvecklats snabbt under de senaste decennierna anvnds fortfarande mycket el till belysningen i lokalerna. Det blir allt vanli gare med lgenergilampor och elsnla, flimmerfria T5-lysrr med hgfrekvensdon som drar omkring hlften av vad de gamla T8rren gr. Men nd gr nrmare 30 procent av all elanvndning till just belysning. STIL2:s inventeringar visar bland annat att det fortfarande finns mycket ldre belysning kvar. ver hlften av all belysning r av den ldre och konventionella typen och allts minst femton r gammal, vilket fortfarande r vanligt i mnga skolor. Detta visar sig ocks direkt och ger skolorna hg elanvndning, trots att lamporna r tnda kortare tid dr n i kontors och vrdlokaler. ngra fakta om belysning kontor 1990 El till belysning, kWh/m2 Belysningseffekt, installerad, W/m2 kontor 2005 Skolor 1990 Skolor 2006 vrd 1990 vrd 2007 30 21 25 23* 34 22 18,5 10,5 17,0 11,7 15,6 9,1 2,1 1,2 2,7 1,3 3,1 2,4 15,3 4,9 12,3 7,0 9,2 5,1 Frdelad p typ av belysning: Gldljus Lysrr - med konventionella drivdon - lysrr T8 med HF-don 0 1,1 0 1,6 0 0,2 - lysrr T5 0 1,7 0 0,8 0 0,6 Lgenergilampor 0,3 0,7 0 0,5 0,1 0,4 vriga typer 0,2 0,8 0 0,5 0,7 0,4 Ljusklla ej angiven 0,6 0 2,0 2,5 * Inkl bedmning fr hgskolor. Utan hgskolor 21 4 kWh/m2

7. vart tar alla kiloWattimmar vgen? EnErgin i vra lokalEr vad har hnt sedan 1990? Tabellen p fregende sida visar att ny teknik har gett oss bde bttre ljus och lgre elanvndning. I kontors och vrdlokaler har den installerade effekten mins kat med ver 40 procent och den rliga elanvndningen med 30 respektive 35 pro cent. Med andra ord har vi idag bttre ljus och tnt lite lngre, men anvnder be tydligt mindre el fr belysning tack vare ny teknik. Det finns mnga frklaringar till minskningarna men de viktigaste r: nya ljus kllor, nya armaturer, bttre ljusstyrning samt bttre kunskap om val av armaturer och dess placering. Om den nya tekniken fr bredare anvndning kan frsts elan vndningen minskas ytterligare. Total energianvndning Total energianvndning p kontor p kontor kWh/m 300 Fjrrkyla Brnslen Fjrrvrme El fr uppvrmning All el utom fr 250 200 150 uppvrmning 100 50 vrig elutrustning 0 1990 verallt finns utrustning och apparater som drivs av el. Frn datorer, skrivare och kopieringsmaskiner till kaffeautomater och motorvrmare, med mera. I skol och vrdlokaler finns ven storkk och tvttutrustning. Inom sjukvrden anvnder man sig av rntgen och annan medicinsk utrustning. Och kontoren har srskilt mycket eldriven utrustning bland annat datorer och servrar. 2005 ngra fakta om vrig elutrustning kontor 1990 El till vrig elutrustning, kWh/m2 kontor 2005 Skolor 1990 Skolor 2006 vrd 1990 38 36 17 18 25 18 drav: - kontorsutrustning, PC, servrar - kk, pentry, tvttutrustning - annat Total energianvndning Plats fr diagramubrik Total energianvndning i skolor vrd 2007 i skolor kWh/m 80 300 24 27 5 3 1 3 2 4 5 12 10 8 12 5 7 3 14 7 250 60 200 40 150 vad har hnt sedan 1990? Tendensen r att vi idag anvnder alltmer utrustning men att varje apparat eller funktion blir mer och mer elsnl. I vrt land r nstan alla beroende av datorer fr att kunna skta sina arbeten. Men trots det r den specifika elanvndningen lite mindre n under 1990. Kategorin kk, pentry och tvttutrustning i tabellen, omfattar ven kontorens pentryn med allt mer avancerade kaffemaskiner, som idag ger utslag p elanvnd ningen. Den tydligaste tendensen i denna kategori r matlagning och ven tvtt maskiner i skolor och vrdlokaler. Hr visar siffrorna p en kning i skolorna och p en minskning i vrdlokalerna. 100 vad har hnt sedan 1990? Den totala energianvndningen har minskat betydligt, rknat i kWh/m2. Srskilt den del som anvnds till uppvrmning. Egentligen r det inte rttvisande att jmfra energin i inkpt olja med inkpt fjrrvrme och el. Fr de byggnader som har egen panna ingr frlusterna vid vrmeproduktionen i byggnadens energianvndning. Men den som fr energin uppvrmning 20 50 0 0 1990 1990 2006 2006 Plats fr en bildtext xxx xxxx xxxxx xxx x x xxxx xxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxx xxxxxxxx xxx xxxxx xx xxx x xxxxxxxxxx xxxxx. Total energianvndning Total energianvndning i vrdlokaler Plats fr diagramubrik El och vrme totalt Det gr t mer energi fr uppvrmning n fr drift i alla tre kategorierna. Srskilt i skolor och vrdlokaler dr man anvnder mycket energi fr uppvrmning. I sko lorna hnger det frmodligen samman med hga rumstemperaturer och luftfl den utan vrmetervinning. Fjrrvrmen dominerar som uppvrmningsform. Huvudsaklig uppvrmning med el finns bara i ngon strre omfattning i frskolorna. El fr uppvrmning om fattar direktverkande el, el till elpannor, vrmepumpar, elvarmvattenberedare och elbatterier i luftbehandlingsaggregat. Denna post Fjrrkyla Denna post Brnslen Fjrrvrme Denna post Denna El fr uppvrmning post All el utom fr Denna post i skolor kWh/m 300 Fjrrkyla Denna post Brnslen Denna post Fjrrvrme Denna post El fr uppvrmning Denna post All el utom fr 80 250 60 200 150 uppvrmning 40 Denna post 100 50 0 20 1990 0 2007 1990 2006 Plats fr en bildtext xxx xxxx xxxxx xxx x x xxxx xxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxx xxxxxxxx xxx xxxxx xx xxx x xxxxxxxxxx xxxxx. 5 Plats fr diagramubrik

8. EnErgin i vra lokalEr vart tar alla kiloWattimmar vgen? via ett system, exempelvis direktel eller fjrrvrme, rknar inte med stora delar av frlusterna eftersom de uppstr i systemets anlggningar. ven efter en sdan justering visar det sig att energianvndningen fr uppvrm ning minskat mycket. 15 procent fr kontor och skolor och 30 procent fr vrdlo kaler sedan 1990. Mycket har hnt men stora mjligheter kvarstr Fr att terg till statistiken fr den enskilda elanvndningen, visar jmfrelserna med 1990, att elanvndningen har minskat i kontor och vrdlokaler. Fr skolor har den kat, men frn en lg niv. Skolornas elutrustning hade i mnga fall en lg standard runt 1990. STIL2underskningen indikerar att den specifika elanvnd ningen i lokaler minskar, samtidigt som standarden p belysning, ventilation och elutrustning hjts. Men det finns mycket kvar att gra, som i frlngningen ger god lnsamhet. 6

9. vad kan dU gra? EnErgin i vra lokalEr vad kan du gra? Byte av gldlampor till lgenergilampor Varje gldlampa som byts mot en lgenergilampa r omedelbart lnsam. Energimyndighetens underskning visar att det fortfarande finns mnga gldlam por kvar att byta i kontor, skolor och vrdlokaler. Det finns allts stora besparing ar att gra med lgre energikostnader och upp till femton gnger kad livslngd. Byte av konventionella lysrr mot T5-armaturer Ett byte av konventionella lysrr mot T5-armaturer innebr en minskad elanvnd ning med 75 procent och p samma gng fr du ett flimmerfritt ljus. Visserligen finns det en kostnad i bytet av armaturen. Men eftersom mnga lysrrsarmaturer r gamla s r bytet mnga gnger aktuellt nd och lnar sig snabbt. Slck nr du inte arbetar Vr underskning visar att belysningen mnga gnger r tnd ondigt lnge i fr hllande till arbetstiden. Fr detta finns bde tekniska lsningar som nrvarogi vare alternativt enkla uppmaningar som Slck efter dig! att ta till. Stng av ventilationen nr den inte behvs Ventilationen r ofta pslagen under mycket lngre tid n vad lokalerna anvnds, vilket bara i enstaka fall kan vara ndvndigt. Genom att stnga av flkten utan fr normal arbetstid en mycket billig tgrd sparar du bde el till flktarna och till uppvrmning av ventilationsluften. anpassa luftfldet i ventilationen till ditt behov Luftfldena i ventilationen r i mnga byggnader strre n de krav som Boverket och Arbetsmiljverket stller. En minskning till lgre niver r frhllandevis enkel att genomfra. Minskade flden sparar bde el till flktar och uppvrmning av luften inomhus. Det r dock viktigt att i varje enskilt fall underska att det inte finns sr skilda skl till hgre flden. En tgrd som ocks r lnsam r injustering av ventila tionssystemet. Det vill sga, se till att alla byggnadens utrymmen fr rtt mngd luft. Byt till effektivare ventilationsaggregat Ventilationsaggregat byts ibland p grund av ombyggnad eller fr att de helt enkelt har blivit fr gamla. I samband med bytet r det bde lgligt och lnsamt att stta dit ett mer eleffektivt aggregat. I Boverkets byggregler rekommenderas SFP = 2,0 fr aggregat med frn och tilluft med vrmetervinning1. Se ver din uppvrmning Fr att minska din energianvndning till uppvrmning r det lmpligt att stta in vrmetervinning via ventilationsaggregatet. Ytterligare en tgrd r injustering 1 SFP r ett mtt p elanvndningen i relation till luftmngden. 7

10. EnErgin i vra lokalEr vad kan dU gra? Besparingspotentialer fr olika lokaltyper kontor kWh/m2 kontor TWh nationellt Skolor kWh/m2 Skolor TWh nationellt vrd kWh/m2 vrd TWh nationellt Byta gldlampor till lgenergilampor 1,4 Byta konventionella lysrrsarmaturer till T5 5,5 0,05 1,6 0,06 2,5 0,05 0,2 10,2 0,36 9,2 0,19 Anpassa belysningens upptndningstider Anpassa ventilationens driftstider till anvndningstider 1,3 0,05 0,1 0,1 0,002 5,3 0,19 7,6 0,27 Anpassa ventilationens luftflden bttre till behovet 2,9 0,11 3,5 9,2 0,12 0,33 10,4 0,22 Dessutom: Byta till eleffektiva ventilationsaggregat nr byte behvs 4,5 0,16 2,9 0,1 4,0 0,04 Totalt 0,8 0,9 1,1 0,5 av vrmesystemet, det vill sga anpassning av temperaturer till verksamheten. Det r i mnga fall mjligt att snka temperaturen i utrymmen dr mnniskor vistas sllan, till exempel i vissa typer av lagerutrymmen. anvndning av elapparater Vlj elsnlt vid inkp av kontorsutrustning och andra elapparater. Ett bra stt att brja energieffektiviseringsarbetet r att gra en nattvandring i lokalerna nr ing en verksamhet pgr. Se exempelvis ver om energisparlge utnyttjas p datorer och annan kontorsutrustning. Samtidigt fr man en mjlighet att upptcka om flktar, kompressorer eller belysning med mera r igng helt i ondan. Potentialer fr dessa tgrder i alla kontor, skolor och vrdlokaler Detta r ngra konkreta exempel p olika besparingstgrder men det finns givet vis mycket mer att gra. Berkningarna fr de beskrivna tgrderna pekar p spar mjligheter i landets kontor, skolor och vrdlokaler motsvarande 2,22,4 TWh. Denna potential fr effektivisering motsvarar cirka 30 procent av all elanvnd ning i kontor, skolor och vrdbyggnader. tgrderna ger ocks lgre vrmebehov, mindre luft att vrma upp, och lgre kylbehov, mindre spillvrme att kyla bort. Den minskade elanvndningen skulle p detta stt snka elkostnaderna med ver 2 miljarder kronor varje r fr landets kontor, skolor och vrdlokaler. Fr en kontorslokal av genomsnittlig storlek (6 0007 000 m2 ) handlar det om ungefr 100 000 kr per r. Fr en genomsnittlig grundskola 100 000150 000 kr per r och fr en genomsnittlig sjukhusbyggnad ver 200 000 kr per r. Fr de strsta bygg naderna kan elrkningen snkas med flera gnger detta belopp. Dessutom kan allts kostnaderna fr kyla och vrme minskas. Tnk p att varje byggnad r unik och att potentialberkningarna r ett medeltal som inte kan appliceras generellt p varje enskild byggnad. allt r inte teknik Det r ltt att glmma att vrt beteende ocks gr stor skillnad. Ibland blir effekti visering endast ngot som en anonym teknik ska skta t oss. Drfr r det viktigt med tydlig information och ven ppen dialog som exempelvis: Slck ljuset efter dig! Stng av datorn nr du gr! r det sknt att ha s hr varmt p vintern? Du jobbar och mr ofta bttre med lite lgre temperatur. r det ndvndigt med s mycket eldriven komfortkyla p sommaren? Gr kom forten att ordna med solavskrmning ssom markiser eller fasta solskydd? Att upprtta en god kommunikation mellan fastighetsgaren, driftpersonalen och hyresgsten. 8

11. vad kan dU gra? EnErgin i vra lokalEr Att infra en energi- och miljpolicy inom din egen organisation. Att flja upp energianvndningen i lokalerna rligen eller mnadsvis med hjlp av eNyckeln. Det har ven visat sig att en lngsiktig syn p gande underlttar nr man ska gra strre investeringar fr energibesparande tgrder. Minst lika viktigt r det att ha stabila hyresgster. Lngsiktiga relationer mellan alla inblandade aktrer frstrker samarbets formerna och ger fastighetsgaren motivation infr beslut om strre investeringar1. Sk information sjlv! Det finns naturligtvis fler besparingstgrder fr elutrustning, vrmetervinning, varmvatten, fnsterbyten, isolering och ttning av klimatskrm, etcetera. Hr fr du ngra bra tips p webbplatser med inriktning p lokaler och energi, dr du kan ska information sjlv: Energimyndighetens webbplats har information, rd och tips p energieffektivi sering i fastigheter. Dr finns ocks kontaktuppgifter till alla kommunala energi och klimatrdgivare. De svarar kostnadsfritt p dina frgor om uppvrmning, energikostnader, energieffektivisering, transporter, klimat, statliga bidrag p energiomrdet och mycket annat. Energi och klimatrdgivningen vn der sig till allmnheten, sm och medelstora fretag samt organisationer. www.energimyndigheten.se Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor, UFOS, bedriver utveck lingsprojekt som bland annat ger verktyg fr att effektivisera fastighetsfreta gande. UFOS r ett samarbetsprojekt mellan Sveriges kommuner och landsting, Specialfastigheter, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Akademiska hus och Energimyndigheten. www.offentligafastigheter.se BELOK (Bestllargruppen lokaler) r ett samarbete mellan Energimyndighe ten och Sveriges strsta fastighetsgare med inriktning p kommersiella lokaler. BELOK driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning p energieffektivitet och miljfrgor. www.belok.se Boverkets webbplats har bland annat information om byggregler, energideklara tioner, aktuella bidrag och std fr lokaler. www.boverket.se enyckeln Fr att statistik frn STIL2 ska kunna anvndas vid jmfrelser av energianvnd ning fr olika verksamhetskategorier r all data frn inventeringarna tillgngliga i eNyckeln. Dr kan du som r fastighetsgare rapportera statistik fr energianvnd ningen i flerbostadshus och lokaler. Statistikinsamlingen ligger p en grundniv, som motsvarar den statistikblankett som utgr underlag fr den officiella energistatisti ken. Insamlingen bestr ven av ngra kompletterande frgor som pverkar bygg nadens energianvndning fr att s lngt som mjligt motsvara kraven p uppgifter fr energideklarationer. Drfr kan de uppgifter som fastighetsgare och frvaltare lmnar i eNyckeln ocks anvndas som underlagsuppgifter till energideklarationen. eNyckeln r dessutom ett verktyg fr energieffektivisering. I den finns ett riks tckande material om byggnaders energianvndning. Fastighetsgare kan p ett enkelt stt jmfra sin byggnads energianvndning med andra liknande byggnaders anvndning av kall och varmvatten, el till fastighetsdrift, anvndning av energi fr kyla eller uppvrmning. Med hjlp av eNyckeln r det allts mjligt att se vad som pverkar den egna byggnaden och var det gr att spara energi ven pengar. Att lmna statistikuppgifter i eNyckeln r frivilligt. Och statistiken fr alla byggnader som finns i eNyckeln r ven tillgnglig fr forskare och allmnhet. Observera dock att all information som matas in avidentifieras s att det r omj ligt att se vilken enskild byggnad som har ett visst energianvndningsmnster. www.enyckeln.se 1 Se Energimyndighetens rapport Kunskap, or ganisation och kommunikation. En intervjustudie om olika aktrers roll fr byggnaders energian vndning. ER 2009:06. 9

12. EnErgin i vra lokalEr mer om kontor Mer om kontor I kategorin kontor ingr byggnader dr minst 80 procent av den to tala arean inrymmer kontor och frvaltning. Spnnvidden mellan de underskta byggnaderna r i snitt frn 6 800 m2 till de strsta som r 25 000 m2. genomsnittlig energianvndning fr kontor El utom fr uppvrmning El fr uppvrmning vrig uppvrmningsenergi3 Fjrrkyla 93 kWh/m2 9 kWh/m2 91 kWh/m2 2 kWh/m2 3 Avser slutanvndning, ej primrenergi. El exkl uppvrmning i kontor Diverse ospecificerat 10% vriga apparater 7% Flktar 19% Datahall & liten server 14% Kylmaskiner 11% vrig fastig hetsel 9% Pc 7% Flktar, belysning och datorer fordrar mest Det som fordrar mest el i en kontorsbyggnad r flktar, belysning och all tnkbar datorutrustning p en arbetsplats. Men det gr ven t mycket el till fastighets drift, kylmaskiner, kontorsmaskiner och andra elapparater. Den sammanlagda, genomsnittliga anvndningen fr all el utom uppvrmning r 93 kWh/m2 och cirkeldiagrammet visar hur olika poster frdelar sig p kontoren. Diagrammet vi sar att spridningen p elanvndning i olika kontorsbyggnader r stor, frn 50 kWh/ m2 till 250 kWh/m2. Belysning 23% El exkl uppvrmning i alla underskta objekt kWh/m 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 10

13. mer om kontor EnErgin i vra lokalEr Flktar I stort sett alla kontorsutrymmen har mekanisk ventilation med bde till och frn luft, 75 procent har ven ventilation med ett konstantfldessystem. Vrmetervin ning finns i 83 procent av aggregaten och flktarna drar i genomsnitt 18 kWh/m2. Drifttiden motsvarar i genomsnitt halva dygnet. D flktarna r igng byts luften ut 1,8 gnger per timme, vilket r i enlighet med Arbetsmiljverkets rekommenda tioner fr en god luftomsttning. El till komfortkyla Flktsystem i kontor Bde till- och frnluft, ej i samma system 11% Till- och frnluft, varierande flde 13% Till- och frnluft, konstant flde 75% Det finns komfortkyla p mer n hlften av alla kontor och den genomsnittliga anvndningen r cirka 15 kWh/m2. Genomsnittsanvndningen fr samtliga kon tor i underskningen r 10 kWh/m2 vilket r betydligt hgre n i vrdlokalerna. Ngra siffror fr skolorna finns inte eftersom flertalet saknar komfortkyla. Belysning Nrmare 50 procent av kontorens installerade belysningseffekt r lysrr med ldre, konventionella drivdon som drar el ven nr belysningen r avstngd. De effektiva HFdonen finns enbart i 27 procent av kontorens belysning och d str gldlampor fr 12 procent av den installerade effekten. De offentligt gda lokaler na har strre andel av bde gldlampor och ldre lysrr n de privatgda lokalerna. Belysningens installerade effekt per areaenhet r totalt 10,5 W/m2. Effekten va rierar beroende p i vilken typ av lokal belysningen r installerad. Tabellen nedan visar att sjlva kontorsrummen bara str fr 41 procent av kontorens totala area. Resten r gemensamma utrymmen dr belysningseffekten r betydligt lgre n i kontorsrummen. Belysningen drar i genomsnitt 21 kWh/m2. Sjlvdrag, annat 1% Belysning i kontor Andra ljuskllor 1% Lgenergilampor 7% Gldlampor 12% Lysrr med konv. drivdon 46% Halogen lampor 7% T5-lysrr 17% T8-lysrr med HF-don 10% rumstyper andelar och belysningseffekt rumstyp andel av arean, % installerad belysningseffekt, W/m2 34 13,1 7 12,4 Kontorsrum, individuella Storrum, kontorslandskap Allmnna utrymmen Totalt 59 8,6 100 10,5 Datorer, kontorsutrustning, med mera I kontoren anvnds betydligt mer el fr data och kontorsutrustning n i skolor och vrdlokaler. Sdan utrustning krver 25 kWh/m2 i kontoren mot 3 4 kWh/m2 fr de andra lokaltyperna. Ungefr hlften r el som anvnds till servrar och da torhallar, medan elanvndningen till datorer, kopiatorer, skrivare och annan kring utrustning ligger betydligt lgre. 11

14. EnErgin i vra lokalEr mer om skolor Mer om skolor El exkl uppvrmning i frskola vrig verksamhetsel 3% Tvttutrustning 10% Flktar 27% Energiinventeringarna av skolor har genomfrts i byggnader dr minst 80 procent av arean r skolverksamhet. I samarbete med Boverket har en srskild insats gjorts fr att se p innemilj och underhllsbehov i skolor och frskolor. Pentry 4% Storkk 15% genomsnittliga energianvndningar fr skolor vrig fastig hetsel 6% alla typer (inkl skattning fr hgskolor) 68 Frskolor grundskolor, gymnasier El utom fr uppvrmning, kWh/m2 72 61 El fr uppvrmning, kWh/m2 59 12 16 vrig uppvrmningsenergi, kWh/m2 98 140 136 Pc/datahall 1% Belysning 34% El exkl uppvrmning i skola eller gymnasium vrig verksamhetsel 3% Tvttutrustning 1% Pentry 2% Storkk 13% Flktar 36% Belysning och flktar anvnder mest el El till belysning str fr en tredjedel i bde frskolor och andra skolor och el till flktar r nsta stora post. I vrigt mrks framfrallt storkk samt tvtt och torkmaskiner i frskolor. Berkningen avser elanvndning exklusive uppvrm ning. Spridningen p hur mycket el som anvnds r stor mellan olika byggnader. I genomsnitt anvnder frskolorna 72 kWh/m2 och grundskolor och gymnasier 61 kWh/m2. Diagrammet visar att spridningen p elanvndning i olika skolbygg nader r stor frn 35 kWh/m2 till 140 kWh/m2. Pc/data hall 3% Belysning 35% vrig fastig hetsel 6% El exklusive uppvrmning i alla underskta objekt kWh/m 160 140 120 100 80 60 40 20 0 12 vrig Verksamhetsel Tvttutrustning Pentry Storkk Pc/datahall Belysning vrig Fastighetsel Flktar

15. mer om skolor EnErgin i vra lokalEr Flktsystem i skolor Flktar Nstan alla skolor har mekanisk ventilation med bde till och frnluft och vanli gast r ventilation med ett konstantfldessystem. Vrmetervinning finns i tre fjr delar av aggregaten och flktarna drar i genomsnitt 21 kWh/m2. I knappt hlften av skollokalerna r ventilationsaggregaten femton r eller ldre. Drifttiden r genomsnittligt 3 530 timmar per r, vilket motsvarar drygt 13 tim mar per vardagsdygn ver hela ret. D flktarna r igng byts luften ut 2,3 gnger per timme. Men det finns en stor spridning p bde flktarnas drifttid och antalet luftomsttningar. Belysning Diagrammen visar frdelningen av belysningseffekt fr olika sorters lampor. An mrkningsvrt r den stora andelen av de minst effektiva lamporna, det vill sga konventionella lysrr. I grundskolor och gymnasier har 63 procent lysrr och i fr skolor har 27 procent gldlampor. Sammanlagt utgr dessa typer cirka 70 procent av belysningseffekten i bgge skolkategorierna. Den stora andelen gldlampor i frskolorna r frklaringen till de hga siff rorna fr belysningseffekt per area, 17,3 W/m2 medan grundskolor och gymnasier har 10,9 W/m2. Nedan finns fler detaljer om installerad effekt. Belysningen drar i genomsnitt 21 kWh/m2 och drifttiden r cirka 1 650 timmar/r. Bde till- och frnluft, ej i samma system 7% Endast frnluft. Sjlvdrag 4% Till- och frnluft, varierande flde 3% Till- och frnluft, konstant flde 87% Belysning i frskola Andra ljuskllor 5% Lgenergilampor 7% Lysrr med konv. drivdon 45% Gldlampor 27% Halogen lampor 1% T8-lysrr med HF-don 11% T5-lysrr 5% Belysningseffekt per lamptyp Frskolor grundskolor och gymnasier Lysrr med konventionella don, W/m2 7,8 6,8 T8-lysrr med HF-don, W/m2 1,9 1,6 T5-lysrr med HF-don, W/m2 0,8 0,8 Halogenlampor, W/m2 0,2 0,2 Gldlampor, W/m2 4,6 0,8 Lgenergilampor, W/m2 1,2 0,4 lamptyp Andra lampor, W/m2 Totalt, W/m2 0,8 0,2 17,3 Belysning i skola eller gymnasium Lgenergilampor 4% Gldlampor 7% Halogen lampor 2% T5-lysrr 7% Andra ljuskllor 2% Lysrr med konv. drivdon 63% 10,8 T8-lysrr med HF-don 15% Storkk, kk, pentry och tvtt Till matlagning i skollokalernas sm och stora kk anvnds relativt mycket el, dessutom tillkommer tvtt och torkmaskiner i frskolorna. 13

16. EnErgin i vra lokalEr mer om skolor genomsnittlig elanvndning fr kk och tvtt Frskolor grundskolor och gymnasier 10,3 8,1 Kk och pentry, kWh/m2 2,8 1,5 Tvttutrustning, kWh/m2 6,9 0,7 20 10,3 29 17 ndaml Storkk, kWh/m2 Summa, kWh/m2 motsvarande andel av all el exklusive uppvrmning, % Effektiv energianvndning och god innemilj inga motsatser I samarbete med Boverket har Energimyndigheten genomfrt en underskning av innemiljn. Underskningen gav en unik mjlighet att titta p sambanden mellan effektiv energianvndning och god innemilj. En mngd olika samband har skts mellan olika faktorer fr energi och milj, men generellt finns det inget som r uppenbart. I de fall det finns r de till frdel fr energieffektiviteten. Ett svagt samband finns exempelvis mellan energieffektiva skolor och hgre omdmen om innemiljn. En god standard p byggnadens vrmeisolering ger bttre betyg p innemiljn. kade luftflden tenderar visserligen att hnga samman med bttre omdmen om inomhusklimatet. Men sambandet r svagt och mnga skolor med lga flden har hga betyg. Det finns dock ett starkt samband mellan bra betyg fr ljuskva litet och lg elanvndning fr belysningen. Hr inverkar elsnla armaturer med HF-don som ocks har ett mer behagligt och flimmerfritt ljus. Det finns ven en tendens att skolor med mnga fnster och dagsljusinslpp fr bttre betyg p den upplevda ljuskvaliteten. 14

17. mer om vrdlokaler EnErgin i vra lokalEr Mer om vrdlokaler Sjukhus, vrdcentraler, strre lkarmottagningar, lokaler fr missbruksvrd och liknande heldygnsvrd samt ldreboende ingr i kategorin vrd. Besiktningarna r gjorda i byggnader dr minst 80 procent av arean r vrdverksamhet. Lokaler fr kriminalvrd, sm lkarmottagningar och vrdcentraler som ligger i del av hus ingr allts inte. El utom fr uppvrmning El fr uppvrmning vrig uppvrmningsenergi Fjrrkyla vrig verksamhetsel 6% Medicinsk verksamhetsel 6% Tvtt utrustning 1% genomsnittlig energianvndning fr vrdlokaler kWh/m2 El exkl uppvrmning i sjuk hus, stora vrdcentraler och stora lkarmottagningar Sjukhus Stora lkarmottagn, vrdcentraler ldreboende Missbruksvrd och liknande 92 4 119 6 69 2 167 0 61 5 125 0 50 32 130 0 alla dessa typer av vrd 78 5 132 3 Genomsnittlig el och vrmeanvndning finns i tabellen ovan och r uppdelad p olika typer av vrdlokaler. De stora sjukhusen anvnder totalt sett mycket el. Medan lokaler fr missbruksvrd och liknande specialboendeformer anvnder mycket el till uppvrmning. Undantaget uppvrmning drar den sammanslagna gruppen sjukhus, vrdcen traler och stora lkarmottagningar i genomsnitt 85 kWh/m2. Samma siffra fr ld reboende och missbruksvrd r 59 kWh/m2. Diagrammen visar frdelningen av el exklusive uppvrmning i olika typer av vrdlokaler. Storkk / pentry 4% Flktar 40% Pc/data hall 5% Belysning 26% Pumpar 6% vrig fastighetsel 2% Kylmaskiner 4% El exkl uppvrmning i ldre boende, missbruksvrd och liknande vrig verksamhetsel 3% Medicinsk verksamhetsel 0,2% Tvttutrustning 11% Flktar 29% Storkk / pentry 13% Pc/data hall 3% El exkl uppvrmning i alla underskta objekt Pumpar 4% Kyl maskiner 1% Belysning 35% vrig fastighetsel 1% kWh/m 600 500 400 Medicinsk Verksamhetsel vrig Verksamhetsel Tvttutrustning Storkk/pentry Pc/datahall/Skrivare/ kopieringsmaskiner 300 200 100 Belysning vrig Fastighetsel Kylmaskiner Pumpar Flktar 0 15

18. EnErgin i vra lokalEr mer om vrdlokaler Flktar och belysning slukar el men ven tvtt, kk samt medicinsk utrustning Svl i vrdlokalerna som i vriga lokaler anvnds mycket el till belysning och flktar. Men ven tvtt- och kksmaskiner och medicinsk utrustning str fr en betydande del. Egentligen gr det t nnu mer el eftersom mycket av tvtten och matlagningen sker utanfr de stora sjukhusen. Diagrammet p fregende sida visar att spridningen p elanvndning i olika vrdbyggnader r stor, frn 10 kWh/ m2 till 500 kWh/m2. Flktsystem i vrdlokaler Bde till- och frnluft, ej i samma system 3,6% Till- och frnluft, varierande flde 8,8% Sjlvdrag, annat 2,6% Till- och frnluft, konstant flde 85% Flktar Nstan alla vrdlokaler har mekanisk ventilation med bde till och frnluft samt en ventilation med konstantfldessystem. Det finns vrmetervinning i en s stor andel som 86 procent av aggregaten. I ungefr hlften av vrdlokalerna r ventila tionsaggregaten i byggnaden femton r eller ldre. Flktarna drar i genomsnitt 29,3 kWh/m2 och drifttiden ver alla vrdkatego rier r berknad till cirka 6 670 timmar per r, vilket motsvarar ver arton timmar per dygn. Detta r avsevrt mer n skolornas 3 530 timmar per r och kontorens cirka 4 100 timmar per r. Data om flktar i olika typer av vrdlokaler Sjukhus El fr flktar, per area, kWh/m2 Eleffektivitet, SFP-tal, kW/s Driftstid, berknad, timmar/r Luftomsttningar, oms/timma Stora lkar mottagn, vrdcentraler ldreboende Missbruksvrd och liknande alla dessa typer av vrd 33,2 30,8 17,9 10,1 29,3 2,4 2,1 3,1 2,5 2,6 5 900 7 350 7 100 6 500 6 670 2,7 1,8 1,4 0,4 1,6 Tiderna fr verksamheten i vrdlokalerna varierar frn hela dygn till enbart dag tid. Drifttiden fr flktar r i genomsnitt s mycket som 17 timmar per dygn. I mnga byggnader gr flktarna dygnet runt hela ret, trots att verksamhet inte pgr. Ser vi p elanvndningen i kWh/m2 s r anvndningen faktiskt lgre fr verksamheter som pgr mer n tolv timmar per dygn n fr de vriga. Belysning i vrdlokaler Andra ljuskllor 3% Lgenergilampor 4% Lysrr med konv. drivdon 56% Gldlampor 26% Halogen lampor 1% T5-lysrr 7% T8-lysrr med HF-don 2% 16 Belysning Den minst eleffektiva belysningen svarar fr ver tre fjrdedelar av all belysnings effekt. Konventionella lysrr utgr nstan hlften och gldlampor en fjrdedel. Fr gldlampor r tendensen tydlig, de finns i de mer hemliknande miljerna, s som ldreboende och missbruksvrd. Pfallande r att i stort sett all lysrrsbelys ning r av ldre armaturer med konventionella don, medan de eleffektivare HF donen bara finns i 14 procent av fallen. Den totala installerade belysningseffekten ligger dock nd p rimliga niver, frn 7,3 W/m2 fr vrdcentraler till 9,6 W/m2 fr ldreboende. Belysningen drar i genomsnitt 21,7 kWh/m2 och drifttiden r cirka 2 450 tim mar per r. Drifttiden r d rknad per byggnad, som total belysningsel dividerad med installerad effekt fr all belysning. Tabellen p nsta sida och diagrammet till vnster r mer detaljerade.

19. mer om vrdlokaler EnErgin i vra lokalEr Data om belysning i olika typer av vrdlokaler Sjukhus Stora lkarmottagn, vrdcentraler ldreboende Missbruksvrd och likn 23,5 15,4 19,7 21 21,7 2 400 1 740 2 800 2 300 2 450 9 7,3 9,6 9 9,1 El fr belysning, per area, kWh/m2 Driftstid, berk nad, timmar/r Installerad effekt, W/m2 alla dessa typer av vrd P samma stt som fr ventilationen har Energimyndigheten tittat p belysning ens drifttid fr verksamheter som pgr frre n tolv timmar per dygn respektive verksamheter som pgr lngre. Verksamheter under tolv timmar har i genomsnitt en drifttid motsvarande 1 960 timmar per r och belysningselen r 18,6 kWh/m2. Verksamheter ver tolv timmar har en drifttid p 2 710 timmar per r och belys ningselen r 22,4 kWh/m2. Energianvndning hnger naturligtvis ihop med olika tekniska frutsttningar. Ett vntat och sjlvklart samband r att ju strre och fler fnster byggnaden har, desto kortare tid r belysningen tnd. Elutrustning inom sjukhus, stora lkarmottagningar och vrdcentraler Inom vrden frekommer speciell medicinsk utrustning, framfrallt i kategorierna sjukhus samt stora lkarmottagningar och vrdcentraler. El exklusive uppvrmning i sjukhus, stora lkarmottagningar och vrdcentraler % Ventilationsflktar 34,0 38 vrig fastighetsel och komfortkyla 10,5 22,1 25 Elapparater av olika slag 18,5 21 5,1 6 ndra ljuskllor A Lgenergilampor 8 Gldlampor Halogenlampor 6 12 Belysning W/m 10 - drav medicinsk utrustning Tabellen visar att inte srskilt mycket el anvnds fr den medicinska utrustningen, inte ens p sjukhus eller vrdcentraler. Dremot visar berkningarna att det gr t mer el fr att driva medicinsk utrustning n fr exempelvis datorer, servrar och kontorsmaskiner. Mer om den medicinska utrustningen finns nedan. T5-lysrr 4 T8-lysrr med HF-don 2 Lysrr med konv. drivdon 0 oc mo Sju h tta kh V g u rd nin s, ce ga nt r ra l ler dr M e iss bo br en oc uk de h sv , lik r na d nd e kWh/m2 installerad effekt fr belysning Medicinsk utrustning rntgenutrustning stor elanvndare Rntgenapparater, magnetrntgenkameror och datortomografer r olika exempel p utrustning som krver mycket energi. Effek ten brukar ligga mellan 30 och 100 kW fr tillflliga effektuttag p hundradelar av en sekund. Elanvndningen i standby r lgre, men totalt gr den mesta elen i tom gngsfrluster. Samma sak gller fr en magnetrntgenkamera, som ocks har ett stort kylbehov. ven datortomografer har kylbehov som oftast drivs av ett centralt kylaggregat fr en hel rntgenavdelning. Rntgengeneratorn hos en datortomo graf brukar ha en tillfllig effekt p mellan 50 och 100 kW. Medicinsk utrustning Stor variation fr kylar och frysar Medicinska kylar och frysar frekom mer i samtliga verksamheter, men mest i sjukhus, p stora lkarmottagningar och p vrdcentraler. Spnnvidden r stor ver hur kallt det mste vara. Frn vanliga kylskpstemperaturer nda ned till minus 80 grader. rengring och desinfektering Spoldesinfektorer och diskdesinfektorer anvnds mest p stora sjukhus. Autoklaver anvnder nga fr att sterilisera instrument, och finns p bland annat kirurgavdelningar. Sterilcentral och vrig medicinsk utrustning Sterilcentraler som enbart finns p sjukhus har frhllandevis lg elanvndning, liksom annan ospecificerad medicinsk utrustning. Plats fr diagramubrik kWh/m 4,0 3,5 Rntgen 80 Denna post Kyl/frys Medicin Sterilcentral Denna post 3,0 2,5 60 Rengring/ Denna post sterilisering Denna post 40 Denna post 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 20 Vrdlokaler 0 1990 2006 Plats fr en bildtext xxx xxxx xxxxx xxx x x xxxx xxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxx xxxxxxxx xxx xxxxx xx xxx x xxxxxxxxxx xxxxx. 17 Plats fr diagramubrik

20. EnErgin i vra lokalEr s hr grs Underskningen S hr grs underskningen riktlinjer ihop med referensgrupp Energimyndighetens ambition r att projektet STIL2 ska ge en representativ bild av varje omrde. Resultaten mste ha generellt intresse och vara anvndbara fr breda grupper av fastighetsgare och andra intressenter. Drfr har arbetet varje r gjorts i samrd med en referensgrupp fr respektive omrde. Referensgruppen diskuterar vilken inriktning arbetet br f och om alla typer av exempelvis vrdlokaler ska underskas lika noga. Urvalet har skett i flera steg Fr att f en statistiskt korrekt bild av de olika lokaltyperna anvnds en metod fr urvalsunderskning som varje r grs av SCB. Urvalsramen har skiftat och anpassats fr respektive r. Kontoren togs frn ett redan insamlat enktmaterial hos SCB, skolorna frn SCB:s fretags och arbetsstlleregister och vrdlokalerna frn fastighetstaxeringsregistret. Urvalet har skett i tv steg, frst ett antal kom muner och sedan ett antal objekt i kommunerna. insamling av basmaterial Fastighetsgarna till de utvalda byggnaderna har ftt ett brev med frfrgan om deltagande och drefter har kontakterna sktts av ett sekretariat. Sekretariatet har sett till att objektet stmmer med kraven fr att f ing i underskningen och se dan samlat in ritningar och andra underlag fr besiktningsmnnens arbete. genomfrande av inventeringar Inventeringar har varje r genomfrts p plats av en grupp besiktningsmn, som ftt srskild utbildning. Med hjlp av ett utprovat protokoll har data samlats in om areor per rumstyp, frekommande elutrustning samt dess effekt, drifttider och status etcetera. Man har ven gjort inventeringar av vrmecentraler, flktrum och elcentraler. Fr att f en uppfattning om rutiner fr anvndning och drifttider fr utrustning har samtal/intervjuer med vaktmstare eller driftspersonal varit ett viktigt inslag. Elanvndningen har i mnga fall mtts under en tiodagarsperiod medan sjlva inventeringen har tagit en eller ett par dagar. Sammanstllning av resultat Med hjlp av protokollet berknas hur inkpt el frdelas p olika ndaml, liksom en mngd andra detaljresultat. Tv huvudbesiktningsmn granskar och kvalitets skrar protokollen och gr sedan ven kontroller av de frdiga berkningarna. Fr cirka tio procent av byggnaderna kontrolleras ocks sjlva inventeringarna. Nr de ingende objektens resultat r godknda sker en uppskalning till Sverigeniv med hjlp av de vikter per objekt som SCB tar fram fr urvalet. Och det r allts dessa nationellt giltiga vrden som redovisas i denna broschyr. 18

21. mer om stil2 EnErgin i vra lokalEr Mer om STil2 rapporter, underlagsdata STIL2 anvnder samma metod fr att inventera andra typer av lokaler. P Energi myndighetens webbplats finns alla rapporter frn STIL2 samt detaljer per objekt fr den som vill gra egna bearbetningar. www.energimyndigheten.se/stil2 varfr genomfrs STil2? P regeringens uppdrag driver Energimyndigheten ett projekt fr att utveckla en ergistatistiken fr bebyggelsen och industrin. Syftet r att ta fram ett bttre under lag i frgor som rr slutanvndningen av energi fr Regeringskansliet, Energimyn digheten, Boverket och vriga intressenter. Inom delprojektet STIL2 undersks energianvndningen i olika typer av loka ler, med fokus p elenergi, exempelvis belysning och ventilation. Resultaten frn underskningarna ska kunna anvndas som referensvrden till energideklaratio ner av byggnader. Kunskaper om hur mycket energi som anvnds i lokaler och vad energin anvnds till behvs ven fr att kunna gra prognoser och bedm ningar av potentialen fr energieffektivisering. De resultat som Energimyndigheten tar fram jmfrs med en tidigare studie frn 1990, Uppdrag 2000, som Vattenfall genomfrde. Drav namnet STIL2. 19

22. 20

23. ls mer om energianvndning: Energikunskap Energimyndighetens webbplats fr lrare och elever www.energikunskap.se active learning www.teachers4energy.eu STil2 Energimyndighetens projekt som har underskt skolornas energianvndning www.energimyndigheten.se/stil2 enyckeln Energimyndighetens databas dr fastighetsgare kan lmna uppgifter om sina byggnaders energianvndning www.enyckeln.se kontakter som vet mer om energibesparingar: Energi- och klimatrdgivaren i kommunen Kontaktuppgifter finns p www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Energiradgivare/ Fastighetsansvarig i kommunen Kontakta kommunen fr mer information.

24. Bcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan bestllas frn Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 08-5059 33 09. E-post: energimyndigheten@cm.se. Upplaga: 2 000 ex. ET2010:08. Statens energimyndighet. Produktion: Edita. Tryck: CM Gruppen AB Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99 www.energimyndigheten.se