Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring page 1
Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring page 2
Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring page 3
Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring page 4
Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring page 5

Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring

Embed Size (px)

Text of Enkla metoder för bedömning av biologisk å .pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring

Enkla metoder fr bedmning av biologisk lder

En individs utveckling frn ett nyftt barn till en vuxen mnniska knnetecknas av omvxlande

perioder av relativt lngsam, kontinuerlig tillvxt och faser av vldig snabba frndringar dr olika

organ, organsystem och kroppen som helhet gr igenom genomgripande frndringar under relativt

kort tid. Mottaglighet och tolerans fr olika typer av fysisk trning varierar kraftigt i samband med

dessa vxlingar. Bortsett frn det frsta levnadsret sker de mest ptagliga frndringarna i samband

med puberteten. vergngar frn det prepubertala stadiet till puberteten och det postpubertala

stadiet medfr radikala frndringar i trningsbarhet av olika fysiska kvaliter och frmgor. Det

mest vrdefulla ur praktisk, idrottslig synvinkel r, drfr, just att kunna identifiera vergngar

mellan olika stadier fr att kunna anpassa trning till barnens specifika frutsttningar och behov

under olika perioder av individuell utveckling. De ldersindelningar och skalor som frekommer i

Sverige i pedagogiska och idrottsliga sammanhang r dock fga anvndbara i detta avseende. Svl

den vanligt frekommande indelningen i frskolelder, skollder och gymnasielder, som den i

utvecklingspsykologiska sammanhang populra Erik Homburger Eriksons stadier (Spdbarnslder,

Smbarnslder, Leklder, Skollder, Ungdom, Tidig vuxenlder, Vuxenlder, lderdom) bygger i

grunden p kronologisk lder (se Jerlang et al. 2007). Problemet r att kronologisk lder och biologisk

lder som r praktiskt intressant kan skilja sig vldigt mycket t. En 12-rig pojke kan biologiskt sett

vara 10 r gammal och prepubebertal eller ha en biologisk utvecklingsniv som motsvarar en 14-

ring och vara lngt inne i puberteten. ven Langlo Jagtien, Hansen och Annerstedts indelning inom

idrottspedagogik i Utvecklingsfaser 0-6 r, 6-10 r och 10-16 r r baserad p kronologisk lder

(Langlo Jagtien et al. 2002). Inom idrottsrrelsen tillmpar man indelningen i barn (till och med 12

r) och ungdom (13-20 r) (Idrotten Vill, 2005). ven denna indelning r baserad p kronologisk

lder. Vilka metoder finns det d fr att som en praktiskt verksam trnare eller ledare f en

uppfattning om adepternas faktiska biologiska lder fr att kunna bedriva?

Den mest exakta bestmningen av biologisk lder kan gras utifrn medicinska underskningar med

hjlp av rntgenologiska metoder. Den mest anvnda tekniken idag bygger p

rntgenunderskningar av skelettet i hnder och handleder. Den brjade utvecklas av Todd p 1930-

talet och sedan frfinats av Greulich och Pyel (1959) och Tanner och Whitehouse (1975). Metoderna

bygger p analys av utveckling av sm ben i handen och handleden och anses idag vara The Golden

Standard nr det gller att faststlla en sann biologisk lder. Dessa metoder krver av naturliga skl

tillgng till avancerad utrustning och specialutbildad personal. D Sverige till skillnad frn t ex de

baltiska lnderna eller forna Sovjet Unionen saknar en etablerad nationell struktur fr systematisk

medicinsk uppfljning av idrottare r dessa metoder inte tillgngliga fr de flesta trnare. Det finns

dock vletablerade och validerade metoder fr bedmning av biologisk lder som bygger p

observation och som inte krver ngon utrustning alls. Den metod som har ftt strst utbredning i

vstvrlden har utvecklats av den brittiske barnlkaren och forskaren James Tanner p 1960-talet.

Tanners 5-gradiga skala bedmer individens fysiska utveckling utifrn graden av utveckling av

primra och sekundera knsegenskaper. Tanners metod visade sig verensstmma vldigt bra med

rntgenologiska metoder fr bedmning av biologisk lder (korrelationskoefficient r > 0,92).

Tabellerna nedan visar hur Tannerskalan fr pojkar och flickor ser ut.

Tabell 1. Tannerskalan fr pojkar

Tanner stage

Genitalia Pubesbehring Tillvxt Annat

Tanner I

Prepubertal Testiklar < 2,5 cm

Prepubertal Inget knshr alls

Basal 5,0-6,0 cm/r

Tanner II

Testiklar 2,5-3,2 cm, Huden p pungen blir tunnare och rodnar

(11,9 r)

Liten mngd lnga duniga hr och en ngot

pigmenterad bas vid penis och pung (12,3 r)

Basal 5,0-6,0 cm/r

Minskning av fettmassa

Tanner III

Testiklar 3,3-4,0 cm Tillvxt av penislngd

(13,2 r)

Hret blir grvre och krulligt samt sprider ut sig

(13,9 r)

Accelererad 7,0-8,0 cm/r

Gynekomasti (frstorade brstkrtlar, 13,2 r),

Mlbrott (13,5 r), kning av muskelmassa

Tanner IV

Testiklar 4,1-4,5 cm, Tillvxt av penislngd

och omkrets, Huden p pungen mrknar (14,3 r)

Vuxenlik hrkvalit, breder ut sig ver

blygdbenet (pubis) men endast sparsam behring

p lren (14,7 r)

Tillvxtspurt 10,0 cm/r

(13,8 r)

Behring i armhlor (14,0 r), Vuxen rst (14,1 r),

Acne (14,3 r)

Tanner V

Testiklar > 4,5 cm, Vuxet utseende p knsorgan (15,1 r)

Hret har ocks vandrat ut p lren (15,3 r)

Tillvxten bromsas upp och stannar av (ca 17 r)

Behring i ansikte (14,9 r), Fortsatt kning av

muskelmassa

Tabell 2. Tannerskalan fr flickor

Tanner stage

Genitalia Pubesbehring Tillvxt Annat

Tanner I

Prepubertal Ingen krtelvvnad, Vrtgrden (areola

mammae) fljer konturerna av det

omgivande brstskinnet

Prepubertal Inget knshr alls

Basal 5,0-6,0 cm/r

Tanner II

Det brjar bildas brstkrtlar med, vrtgrden brjar

breda ut sig (11,2 r)

Liten mngd lnga duniga hr och en ngot

pigmenterad bas p de yttre blyglpparna (11,9

r)

Accelererad 7,0-8,0 cm/r

kning av klitoris storlek

Tanner III

Brsten brjar bli mer upphjda och breder

ut sig utanfr vrtgrdarna, vilka

fortstter att utvidgas men fortstter att vara

i kontur med omgivande brst (12,4

r)

Hret blir grvre och krulligt samt sprider ut sig

(12,7 r)

Tillvxtspurt Ca 8,0 cm/r

Behring i armhlor (13,1 r), acne (13,2 r)

Tanner IV

kad brststorlek och upphjning; vrtgrden och brstvrtan bildar en naturlig upphjning frn konturen p det omgivande brstet

(13,1 r)

Vuxenlik hrkvalit, breder ut sig ver

blygdbenet (pubis) men endast sparsam behring

p lren (13,4 r)

Tillvxten bromsas upp, < 7,0 cm/r

Frsta menstruation (13,3 r), regelbunden

menstruation (13,9 r)

Tanner V

Brsten nr vuxen storlek, vrtgrden

tergr till konturen av det omgivande brstet,

med en centrerad upphjd brstvrta

(14,5 r)

Hret har ocks vandrat ut p lren (14,6 r)

Tillvxten stannar av (ca 16 r)

Vuxet utseende p knsorgan

Den genomsnittliga lder fr olika stadier som anges i de ovanstende tabellerna hrstammar frn

Tanners studier genomfrda p 1960-talet i Storbritannien (Tanner 1962; Marshall & Tanner 1969;

Marshall & Tanner 1970). Enligt de moderna studierna r den genomsnittliga ldern fr

http://sv.wikipedia.org/wiki/Penishttp://sv.wikipedia.org/wiki/Blygdbenethttp://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rtg%C3%A5rdhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6stk%C3%B6rtelhttp://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rtg%C3%A5rdenhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6stv%C3%A5rtahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Blygdbenet

pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring 10,7-11,2 r fr flickor och 11,5 r fr pojkar

(Hagens 2008).

Tannerskalan utgr ett mycket enkelt och tillfrlitligt verktyg fr bedmning av biologisk lder men

ven denna metod i mnga fall frutstter samarbete mellan trnare och skolhlsovrden

(skolskterska, skollkare) eller annan vrdpersonal. r man en manlig handbollstrnare som arbetar

med ett tjejlag F14 s r det knappast lmpligt att p egen hand frska anvnda sig av Tannerskalan

om man inte vill hamna p Aftonbladets lpsedel. Finns det ngra andra metoder som innebr

mindre ingrepp i den personliga integriteten n Tannerskalan?

I den kanadensiska modellen LTAD (Long Term Athlete Development), som trots den allvarliga

kritiken frn vetenskapligt hll (Ford et al. 2011) har ftt stor uppmrksamhet under den senaste

tiden, grs ett frsk att knyta idrottsliga utvecklingsstadier till individuell biologisk utveckling genom

att anvnda lngdtillvxtspurten som den viktigaste milstolpe. Detta grs genom mtningar av

kroppslngd i sittande och stende position. Det man egentligen mter med denna metod r

proportionen mellan benens och verkroppens lngd. Denna proportion vet man frndras med

lder. Detta verktyg r dock tmligen trubbigt. Det gr visserligen att upptcka tillvxtspurten men

att kunna frutsga nr den ska intrffa och drmed planera trning i prepubertal lder r vldigt

svrt. LTAD frblir drfr i huvudsak en modell som utgr frn kronologisk lder dr man definierar

olika stadier i relation till just den kronologiska ldern:

Stage 1: Active Start (0-6 years)

Stage 2: FUNdamentals (girls 6-8, boys 6-9)

Stage 3: Learn to Train (girls 8-11, boys 9-12)

Stage 4: Train to Train (girls 11-15, boys 12-16)

Stage 5: Train to Compete (girls 15-21, boys 16-23)

Stage 6: Train to Win (girls 18+, boys 19+)

Stage 7: Active for Life (any age participant)

Det finns dock betydligt mer tillfrlitliga metoder som ocks bygger p underskningar av

kroppsproportioner men som kan ge en mycket mer detaljerad bild a