Hälsa och samhälle

ENSAMKOMMANDE

FLYKTINGBARN OCH

DERAS SOCIALA ÅLDER

EN STUDIE OM BARNENS SOCIALA ÅLDEROCH MÖTET MED SVERIGE

PAULIN BERGMANSTINA BERGQVIST

2

ENSAMKOMMANDE

FLYKTINGBARN OCH

DERAS SOCIALA ÅLDER

EN STUDIE OM BARNENS SOCIALA ÅLDEROCH MÖTET MED SVERIGE

PAULIN BERGMAN

STINA BERGQVIST

Bergman, P & Bergqvist, S. Ensamkommande flyktingbarn och deras socialaålder. En studie om barnens sociala ålder och mötet med Sverige. Examensarbete

i socialt arbete, 15 poäng. Malmö högskola: enheten för Hälsa och Samhälle,2010.

This study analyses social age as a phenomenon and if unaccompanied refugeechildren has a social age that, according to the Swedish culture, do not correspondwith their biological age and if so is, the reason for that. Furthermore, our studyhas discussed the potential consequences of the effects for the unaccompaniedrefugee children and the social age when interacting with Swedish society.According to our study, the social age is effected by other factors besides culturalnorms, values and role expectations that a society has on a specific biological age.The results in this study shows that social age is a vital component to someone’sidentity. Therefore, the social age is an important factor for individuals when itcomes to meeting and handling new social environments such as new countries.

Keywords: Unaccompanied refugee children, refugee, norms, social age, socialenviroment, roleexpectations, crisis, culture.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDANDE KAPITEL 5

Problemformulering 5

Syfte 5

Frågeställningar 5

KUNSKAPSÖVERSIKT 6

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 9

Åldrande 9

Habitus, fält och kapital enligt Pierre Bourdieu 9

Kris och trauma 11

Hypoteser 12

METOD OCH MATERIAL 13

Litteraturgenomgång och probleminventering 13

Val av teoretisk utgångspunkt 14

Kvalitativa intervjuer 14

Urval 15

Kontakt med verksamheterna 15

Etisk prövning 16

Intervjuguide 16

Intervjun 17

Resultatbearbetning 19

Resultatutvärdering 19

Resultatanalys 19

Abduktiv analys 20

Hermenuetisk analys 20

Intern och extern validitet 21

4

RESULTAT 21

Transitboendet 21

HVB-hemmet 22

Ungdomarnas resa till Sverige och orsak till denna 22

Barndom och familjeförhållande 22

Religion och kärlek 23

Skola och utbildning 24

Ungdomarnas första tid i Sverige 25

Sociala nätverk 25

”Kulturkameleonter” 26

Krishantering 27Kriser i hemlandet och under hitresan 27

Separation från familj 27Väntan och ovisshet i Sverige 28

ANALYS 28

Abduktiv analys 28Habitus, fält och kapital 29Krishanteringsprocessen 32

Hermeneutisk analys 33

SAMMANFATTANDE DISKUSSION 37

REFERENSER 40

Litteratur 40

Internetkällor 41

Artiklar 41

Intervjuer 41

Bilaga 1 43

Bilaga 2 44

5

INLEDANDE KAPITEL

Ämnet ensamkommande flyktingbarn var under hösten 2009 hett debatterat isvensk media då ett nystartat boende för målgruppen startades i Vellinge trotsstora protester från invånarna i omkretsen. Detta väckte vårt intresse för ämnet.När denna uppsats blev aktuell hade vi med oss dessa tankar och valde attfördjupa oss i fenomenet. De ensamkommande flyktingbarnen har i Sverige underde senaste åren stadigt ökat i antal. Därför finner vi att det är av vikt att ävenforskningen om denna målgrupp utvidgas.

Problemformulering

När det gäller ensamkommande flyktingbarn finns det många aspekter attfokusera på. Det finns idag forskning som påvisar att mötet mellan en individ ochett nytt land både kan skapa inre och yttre konflikter. Även kulturella identiteteroch skillnader mellan sådana är något som behandlas frekvent i forskning. Någotvi dock känner en avsaknad av i forskningen är den sociala ålderns betydelse föridentiteten. Detta tillsammans med tanken vi har om att ensamkommandeflyktingbarn inte följer den svenska normen när det gäller deras sociala åldergjorde att syftet för denna uppsats växte fram.

Syfte

Vårt syfte är att undersöka vad social ålder är och hur denna påverkar deensamkommande flyktingbarnen i deras möte med Sverige.

Frågeställningar

I denna studie söker vi svar på följande frågeställningar:- Vad är social ålder?- Har barnen en social ålder, som enligt svensk kultur, inte överensstämmer

med deras biologiska ålder?- Vad är i så fall anledningen till att de har denna sociala ålder?- Om barnen har en social ålder som, enligt svensk kultur, inte

överensstämmer med deras biologiska, vilka blir då konsekvenserna förbarnen och deras sociala ålder i mötet med det svenska samhället?

DispositionUnder rubriken kunskapsöversikt följer en introduktion av ämnet utifrån statistikoch närliggande forskningsområde. Därefter följer uppsatsens teoretiskautgångspunkter som har till syfte att bredda och ge stöd åt vårt resonemang kringden sociala åldern. För att klargöra vårt arbetssätt och arbetsprocess följer sedanett avsnitt gällande metod och material. I varje del av detta avsnitt vävs det etiskaresonemanget in. Informationen som framkommit ur de kvalitativa intervjuernapresenteras i resultatavsnittet. Utifrån detta empiriska material påbörjas sedan enanalys där resultatet och våra teoretiska utgångspunkter växelverkar i denabduktiva analysen. I den hermeneutiska analysen vidareutvecklar vi fenomenet.Det avslutande kapitlet är en sammanfattande diskussion av uppsatsen. I bilaga ettfinns begreppsförklaringar som är av relevans för uppsatsens ämne. Bilaga tvåbestår av intervjuguiden som användes vid intervjuerna.

Hela uppsatsen är en gemensamt utarbetad produkt av båda författarna.

6

KUNSKAPSÖVERSIKT

Forskningen om ensamkommande flyktingbarn är inget utbrett område. Omstatistiken över hur många barn som kommit ensamma ses över har de ökatradikalt under de senaste åren. År 2004 ansökte 338 ensamkommande barn omasyl i Sverige i jämförelse med 2250 barn år 2009. Bara under januari och februarimånad år 2010 har 392 nya ansökningar gjorts (migrationsverket.se1, 29/3 2010).

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

(to

m f

eb

)

0

500

1000

1500

2000

2500

Antal asylsökande ensamkommande flyktingbarn

Antal asylsökande ensamkommandeflyktingbarn

Figur 1: Antal asylsökande ensamkommande flyktingbarn 2004 till och med

februari 2010.

Barnen från Afghanistan och Somalia är överrepresenterade bland de asylsökandeensamkommande flyktingbarnen. Av de 133 barn som sökte asyl från Afghanistanfick 116 bifall och av de 160 som kom från Somalia beviljades 103 styckenuppehållstillstånd (migrationsverket.se2, 29/3 2010).

Afg

ha

nis

tan

Ira

k

So

ma

lia

Sta

tslö

s

Okä

nt

Övr

iga

Antal bifall0

20406080

100120140160

Avgjorda asylärenden ensamkommande flyktingbarn 2010 tom feb

Antal bifallAntal avgjorda asylärenden

Figur 2: Antal avgjorda asylärenden gällande ensamkommande flyktingbarn till

och med februari 2010.

Utöver statistiken finns det även barn som är papperslösa som det inte finns någoninformation om, och det är oklart hur många dessa är. Då dessa barn är vanligtförekommande i Europa kan de även antas öka inom Sveriges gränser. Dessa barnkan finnas ute på den svarta arbetsmarknaden, inom sexindustrin eller kriminellverksamhet (Brendler-Lindqvist, 2004).

Elmeroth och Häge (2009) tar upp begreppen push och pull för att ge en klararebild av anledning till att individer beger sig från sitt hemland. Pull-funktionen ärnär människor dras till ett annat land på grund av hopp om bättre levnadsvillkor.Det kan handla om att det i det nya landet är fred, religionsfrihet, politisk frihetmen även att där finns arbetsmöjligheter, ges bättre materiella villkor och/ellermöjlighet till gratis mark. När människor tvingas från sitt hemland för att överhuvud taget kunna leva ett drägligt liv styrs de istället av push-funktionen. Här

7

råder allvarliga förhållanden på grund av missväxt, arbetsbrist, överbefolkning,förföljelse, krig och/eller hot. Både push och pull kan verka samtidigt och orsakentill flykt beror ofta på att både push- och pull-funktioner verkar i en sammansatthelhet.

När ensamkommande flyktingbarnen anländer till det nya landet är det mycketviktigt att de ges rätt stöd för att kunna hantera sina traumatiska upplevelser, menäven för att de ska kunna känna en trygghet i det nya landet. Det bör has i åtankeatt barnen ofta har tvingats vara självständiga och mogna snabbt när de utsatts förprövningar. Det handlar här om en avvägning om att minska belastningen mensamtidigt ge dem möjlighet att ta egna beslut och få fortsätta utvecklas utan attpassiviseras. Det första stödet i tillflyktslandet ligger till grund för att kunnautveckla en positiv psykisk hälsa i ett längre perspektiv. Dock är asylprocessernalånga och invecklade vilket ökar trycket på barnen. Många känner en misstroddhetav Migrationsverket vilket utvecklar känslan av svek. Ofta finns inte rätthandlingar och barnen måste själva bevisa att de är just barn. Finns det osäkerhethos Migrationsverket angående ålder hos någon som söker asyl kan en medicinskbedömning inledas. Det händer dock att Migrationsverket efter endast ett samtalmed flyktingen kan ändra den påstådda åldern. Även rädslan att sändas tillbakatrots att barnet är under 18 år ligger under ytan vilket leder till att barn går underjorden. Idag sänder Migrationsverket tillbaka barn till risk- och konfliktfylldamiljöer, även då det inte finns någon familj som väntar och kan ge stöd (Asher,2009).

I en rapport från Rädda Barnen tas Sveriges tidigare vågor av ensamkommandeflyktingbarn upp som underlag för att förstå barnens situation. Dessa är de finskaoch judiska flyktingbarnen som kom i slutet på 1930-talet och början på 1940-talet. Trots att det finns olikheter mellan åldrar, sociala sammanhang ochkulturella bakgrunder kan det ändå tas lärdom av den forskning som gjorts pådessa grupper. Det handlar främst om hur barnen påverkats och hur de bäst tasomhand då de kommer ensamma till ett land. I rapporten har tittats på hur tidigareundersökningar genomförts och sammanfattningar har gjorts på hur dessa grupperpåverkats av sin situation (Brendler-Lindqvist, 2004). Langnebros (1994) görslutsatsen i sin doktorsavhandling att barn som kommer ensamma genomgår enrad olika traumatiska situationer. Främst handlar det om separationen från sinfamilj och sin naturliga miljö. Det nya landet ger helt nya intryck, i form av språkoch bemötande av människor vilket kan vara mycket att smälta. Problemen följeräven barnen till vuxen ålder vilket exempelvis kan ge sig uttryck i kontrollbehov,separationsångest, splittrad självbild och svårigheter att bli av med svåraminnesbilder.

Det råder delade meningar om vad som är bäst för barn när det handlar ommöjligheten att komma till en säker miljö utan sina föräldrar eller att stanna kvarmed sina föräldrar i en krigshärjad miljö. I rapporten från Rädda Barnen drasslutsatser utifrån Langebros doktorsavhandling, att det är bäst för barnen attstanna kvar hos sina föräldrar då traumatiseringen att splittras från familjen ochsin kulturella och sociala kontext utgör ett större hot mot barnens psykiska hälsa,än att komma till en säker plats ensam. En annan doktorsavhandling gjord avRäsänens säger motsatsen och pekar på att barnen som kom till Sverige frånFinland under 1930-40 talet har klarat sig bättre psykiskt och socialt i störreutsträckning än de barn som stannade kvar i Finland med sina föräldrar (Brendler-Lindqvist, 2004).

8

Ahmadi (1998) menar att en människas personliga identitet byggs upp med hjälpav en rad olika faktorer som verkar tillsammans. Först finns det de individuellafaktorerna som de personliga egenskaperna en individ föds med och som sedanvidareutvecklas utifrån den livshistoria denne har haft. De inre egenskapernaformas dock inte bara av de personliga egenskaperna utan även av den kulturellaomgivningen. Den kollektiva omgivningen och samhällsvillkoren har även de enavgörande betydelse för identitetsskapandet. Inom sociologin delas identitetenupp i den sociala och den personliga identiteten. Identiteten existerar på två plan,dels inuti den enskilde, hur denne uppfattar sig själv, och dels hur människoromkring uppfattar denne. Elmeroth och Häge (2009) menar att det är i tonårensom identitetsskapandet sker till största delen. Traumatiska händelser kan påverkadenna identitetsutveckling negativt om inte rätt stöd ges.

Kultur är ett begrepp som är av vikt när det talas om hur människors personligaidentitet skapats. Det finns två väsentliga inriktningar när kulturens roll iidentitetsskapandet synas. Det ena är det essentialistiska synsättet, där kulturen sessom något bundet och oföränderligt oavsett om en person förflyttar sig till ettannat socialt sammanhang. Det andra perspektivet är det konstruktivistiska ochinnebär att själva processen av skapandet av kulturen är den viktiga faktorn. Härkan kulturen förändras beroende på det sociala sammanhanget. Kultur som någotkonstruktivistisk betyder att en persons kulturella och personliga identitetförändras om den sociala kontexten runtomkring förändras (Arnstberg, 2008).

Löfgren och Norell (1991) tar upp den tyske ungdomskulturforskare Ziehes synpå ålder utifrån ett ungdomsperspektiv. Han menar att ungdomen inte är någotgivet utan är skapat i en kulturell och historisk kontext. Dock finns det drag somförknippas med ungdomen vilket tycks ha följt mänsklighetens utveckling genomtid. Detta handlar om frigörelsen och utvecklingen av sin personliga identitet. Iden moderna tiden håller denna frigörelseprocess att förändras då traditionellamönster utmanas och den kulturella identiteten ifrågasätts. Detta syns inte minstnär det handlar om sexualitet, familjemönster och giftermål. Den tidigarefrigörelseprocessen blir nu en livslång process där en människas identitet kanskapas och omskapas.

Edgren (2004) tar i sin artikel upp ålders- och generationaspekter utifrån en radforskare. Författaren anser att detta är ett outforskat område och att det finnspotential till vidare teoribildning. Hon menar att den individuella åldern måstesättas in i ett konstruktivistiskt perspektiv för att kunna förstås. Åldern harhistoriskt spelat in på människors betydelse i samhället, men även påverkats avetnicitet, kön och nationalitet. Den sociala identiteten påverkas delvis avpositionen på arbetsmarknaden och här har åldern varit och är fortfarande enavgörande faktor. Genom att se över tid har det visats att åldern har olika innebördberoende på samhällsklimatet i övrigt. I vår globaliserade och teknisktföränderliga tid kan härmed åldern få en ny betydelse då förutsättningarna blirandra menar Edgren.

9

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Nedan följer tre teoretiska utgångspunkter.

Åldrande

Giddens (2007) tar upp Hotz teori om den sociala åldern och dess föränderlighet.Att åldras kan ses som en kombination av biologiska, psykologiska och socialaprocesser som påverkar människor. De biologiska processerna påverkar kroppensfysik och de psykologiska påverkar medvetandet samt de mentala förmågorna. Desociala processerna påverkas av kulturella normer, värderingar ochrollförväntningar som är åldersberoende. Förväntningar och uppfattningar om densociala åldern skiljer sig ofta mellan olika samhällen och de förändras ävenständigt i de respektive samhällena. Vad samhället har för förväntningar påindividens roll har stor betydelse för den personliga identiteten (Giddens, 2007).

Habitus, fält och kapital enligt Pierre Bourdieu

Carle (2000) skriver att Bourdieus teorier är intressanta eftersom han analyserarenkla och ibland något självklara händelser i människors vardag. Det kan handlaom händelser som inträffar i skolan, på arbetet eller på fritiden och som i allrahögsta grad är av vikt för att visa på vilka faktorer som är betydande för att klarasig i detta samhälle.

Carle (2000) menar att en av Bourdieus mest centrala utgångspunkter är attmänniskan är en social varelse och att dess handlingar ofta är riktade tillkollektivet. En människa lever och vistas i många olika sociala miljöer ochdärmed lär den sig många olika sätt att agera. En individs identitet är till stor delformad av i vilka sociala sammanhang denne har tillbringat sitt liv och utifråndetta formar individen sitt habitus. Bourdieu, menar genom Ahmadi (1998) atthabitus är de inlärda tanke- och handlingssystem som människor förvärvar genomatt vistas i en speciell social miljö. Bourdieu menar även att habitus uttryckermänniskors förmåga att hantera omgivningen och gör att individen kan agera ochinteragera ”naturligt” i denna speciella miljö. En social miljö som är väldigtbetydelsefull för människan är den sociala miljö hon är uppväxt i. Denna miljöformar ofta en habitus som sitter djupt rotat i individen resten av dennes liv ochligger som en grundhabitus. Carle (2000) skriver att Bourdieu menar att beroendepå vad individen har för förmåga att dra nytta av tidigare sociala erfarenheteranpassar denne sig mer eller mindre snabbt till nya sociala situationer. I mötetmed nya sociala situationer tar individen till sig de nya handlings- ochtankemönsterna, adderar dessa till habitus som redan finns inom denne ochutvecklar så habitus. Men detta nya habitus är inte bara en ytlig anpassning tillden nya situationen, den innebär en helt ny livsstil. Detta kan vara mer ellermindre svårt beroende på vilken förmåga individen har att anpassa sig och hurlångt ifrån den nya livsstilen ligger från den individen har sedan innan. Enindivids habitus skapas således genom människors handlingar men den socialaverklighet som vi lever i är även ett resultat av dessa handlingar. Bourdieu menardärmed att det är ett ömsesidigt förhållande mellan objektiva strukturer ochsubjektiva processer som tillsammans utgör ramarna för människors handlingar(Giddens, 2007).

10

Ett annat av Bourdieus centrala begrepp är fält. Ett fält uppstår när individerinordnar sig i grupper som är avgränsade av exempelvis yrkestillhörighet,utbildning eller fritidsintressen. Inom var och en av de olika fälten finns detspecifika spelregler och det finns även inom fälten en speciell habitus somdominerar. Människors handlingar är resultatet av relationen mellan deras habitusoch fält. Exempel på fält är konsumtionsfältet, sportfältet, konstfältet ochutbildningsfältet. Bourdieu menar att individen, för att klara sig i de olika fältenbehöver olika sorters kapital. Kapital som Bourdieu tar upp är: symboliskt kapital(prestige, ära och titlar), ekonomiskt kapital (innehav av pengar), kulturellt kapital(kunskap via utbildningssystemet, förhållningssätt samt intresset ochengagemanget i kulturella evenemang som exempelvis konst, teater och litteratur)och socialt kapital (”nyttiga” sociala nätverk) (Carle, 2000). På varje fält etablerasoch upprätthålls skillnader mellan olika grupper beroende på vilka och hur mycketav dessa kapital de innehar. De som innehar det kapital som behövs inom detspecifika fältet kommer vara de som dominerar inom just det fältet. De sominnehar mindre mängd kapital kommer vara de underlägsna (Giddens, 2007). Dedominerande inom fälten kan ses som ”eliten”. Skolsystemet är en av de arenorsom Bourdieu menar upprätthåller dessa skillnader inom fältet och det förklarasnärmre i nästa stycke. Om en individ vill avancera inom ett fält eller kanske tilloch med vill avancera till ett annat fält krävs det således att denne tillägnar sig ochomvandlar de olika kapitalformerna som dominerar inom fältet. Sedan bör ävendessa kapitalformerna omvandlas och bli en del av individens habitus (Carle,2000).

Ett exempel på när kapital har väldigt stor betydelse är när ett barn börjar skolan.Skolan beskriver Bourdieu som en institution bland många andra somupprätthåller sociala och ekonomiska orättvisor och olikheter genom kulturellreproduktion (Giddens, 2007). Även Carle (2000) talar om Bourdieus syn påutbildningens roll. Han menar att de som kommer från förhållanden som inte ärstudievana behöver mer än den ”bokliga” kunskap som förvärvas på utbildningen.Dessa individer behöver även ett omfattande anpassningsarbete för att lyckas meddet som de flesta vill uppnå med utbildning, nämligen social framgång. De måstedå hitta de rätta symbolerna så som exempelvis beteende och ”skolans språk” ochkunna använda dessa på rätt sätt, (det vill säga på det sätt som de ”studievana”använder dem) för att kunna passa in och spela på samma premisser. NärBourdieu talar om utbildningssystemet använder han sig, enligt Carle (2000),således av reproduktionsbegreppet, som betyder att relationen mellan lärare ochelev går ut på att läraren ska överföra de tankar, regler och idéer som behövs föratt klara sig i skolan, till eleven. Eleven, i sin tur, ska omvandla och ta till sig detsymboliska kapital som är av betydelse inom detta fält. Detta betyder att det interäcker med att eleven ”lär sig läxan utantill” utan eleven måste även förstå vadden betyder och kunna använda den i sin interaktion med andra lärare och elever.I stora delar av dagens utbildningssystem råder däremot en syn som går ut på attalla elever har lika möjligheter i skolan, alla ska behandlas lika samt att skolanutjämnar olikheter i samhället. Detta kallas socialisationsbegreppet. Bourdieumenar dock att det inte alltid är optimalt att alla elever behandlas lika på grund avatt de, då deras sociala bakgrund och studievanan som finns i deras familj, harolika förutsättningar att ta till sig och omforma den kunskap som förmedlas iskolan. Om alla behandlas lika jämnas inte olikheterna i samhället ut, utanreproduceras snarare, enligt Bourdieu. Beroende på vad barnen har för bakgrunduppfattar de följaktligen skolan som institution på ett eller annat sätt. Bourdieumenar exempelvis att arbetarbarn och barn ur minoritetsgrupper upplever en

11

”kulturkrock” när de böjar skolan eftersom deras sätt att kommunicera intestämmer överens med de gruppers som dominerar i skolan. Detta händer, enligthonom, på grund av att barn från lägre socialgrupper, eller från andraminoritetsgrupper, utvecklar ett annat sätt att prata och bete sig som inte stämmeröverens med hur det förväntas att de pratar och beter sig i skolan (Giddens, 2007).

Kris och trauma

Cullberg (1996) menar att en människa i kris inte bara går igenom en endakrissituation utan att det ofta handlar om en rad olika traumatiska händelser. Närdet handlar om den traumatiska krisen kan denna delas in i fyra olika naturligafaser, där de två första är akuta skeden medan de sista två faller in i något somkallas reparationsfasen. Var och en av de fyra faserna har, enligt Cullberg (1996)sitt karakteristiska innehåll även om det ofta kan vara svårt att avgränsa var enslutar och nästa börjar. Modellen över faserna bör inte ses som en stel modell utansom ett hjälpmedel att orientera sig i krisens förlopp.

Första fasen kallas chockfasen och infaller precis när krisen uppstår eller kortdärefter. Denna fas kännetecknas av en frånvaro av känslor, men ger kroppsligareaktioner. Reaktionerna kan antigen ge uttryck i förnuftiga men impulsiva beslutmen även i paralysering. Ofta kan individen verka lugn på ytan, men egentligenråder det kaos i dess inre. Overklighetskänsla är vanligt förekommande då allkraft läggs på att hålla borta känslorna och verkligheten för att klara av situationen(Elmeroth & Häge, 2009). Cullberg (1996) menar att detta gör att individen efteråtkan ha svårt att minnas vad som har hänt under denna fas. Enligt Helmeroth ochHäge (2009) har Franzen lagt fram en teori om hur chockfasen för en flykting somkommer till ett nytt land, ter sig. Här är fasen mer uppdelad. Första känslan är attpusta ut när flyktingen anländer till ett nytt land och en nyfikenhet uppstår, medande traumatiska bilderna från hemlandet och flyktvägen skjuts bort. Iställetkommer chocken stegvis då individen blir medveten om svårigheten att adapterasi det nya landet. Chockfasen kan för flyktingar bli utdragen under flera år iställetför att komma som ett akut skede.

Elmeroth och Häge (2009) beskriver nästa steg i den traumatiska krisen och dennaär reaktionsfasen. I denna fas tvingas den drabbade öppna upp ögonen för det somhar hänt och detta gör att känslor kommer upp till ytan. Vanligt uppkommerexempelvis sorg, förtvivlan och längtan. Människan reagerar antingen utåt- ellerinåtagerande. De inåtagerande kan bli deprimerade, instängda och/eller oroliga.De utåtagerande kan visa aggressiva tecken, speciellt förekommande bland barn.Det är vanligt att försöka hitta en mening med det som hänt eller helt enkeltförsöka förstå varför just den egna individen drabbats. Cullberg (1996) menaräven att en rad försvarsmekanismer kan bli aktuella under denna fas. Dessa verkarför att minska upplevelsen om hot och fara för jaget, och ta hand om alla dekänslor som uppkommit. Förvarsmekanismerna bidrar till att ta in känslor ochintryck mer gradvis, men kan därför även bidra till att förlänga och försvåraövergången till bearbetning av den traumatiska händelsen. Regression är en sådanförsvarsmekanism och innebär att individen intar förhållningssätt och beteendensom är karakteristiska för tidigare utvecklingsskeden. Andra försvarsmekanismerär förnekelse, rationalisering, samt isolering och undertryckande av känslor. Vidseparation är, enligt Cullberg (1996), sorgereaktionen en stor del av de två förstafaserna och det är inte sällan de drabbade även får somatiska problem under dennatid. Exempel på sådana är huvudvärk, förstoppning, diarré eller hjärtklappning.

12

När den traumatiska krisen uppstått på grund av en separation finns det individersom reagerar genom att försöka närma sig det som gått förlorat. Det händer då attindividen går igenom en process som kallas för ”sökandet efter det förlorade”.Denna process kan innebära att individen får hallucinationsliknande upplevelser,känner dödslängtan samt har minskad lust att äta eller bry sig om sin dagligatillvaro. Elmeroth och Häge (2009) menar att det även under denna fas är vanligtmed förhärligande känslor av det egna landet och en skepsis till det nya.

När de två första chockfaserna passerats ingås en reparationsfas ellerbearbetningsfas som den även kallas. Nu kan kroppen börja med att hantera ochbearbeta det traumatiska som hänt. Detta tar upp mycket av kroppenskoncentration och energi. Svårigheter att somna och sömnsvårigheter är mycketvanliga med drömmar om det otäcka som hänt. Skam och skuld är ett känslolägesom ofta kommer till ytan, detta kan handla om ”varför just jag” överlevde ellervarför betydelsefulla människor har lämnats i hemlandet (Elmeroth & Häge,2009).

Cullberg (1996) menar att om den drabbade har kunnat bearbeta krisen går dennein i den fjärde och sista fasen, nyorienteringsfasen, där nya livsmöjligheter ochhopp kan blickas. Livet kan få en ny mening och framtiden går att planera igen.Det traumatiska sitter dock ofta kvar som ett ärr och kan ibland återkomma ochbringa smärta till den drabbade. Krisen bör bli en del av livet och inte något somska glömmas eller förträngas.

Elmeroth och Häge (2009) talar om barn som växer upp för fort, så kalladevuxenbarn. Barnen får ta ett för stort ansvar för sig själva men även för sin familjeller omgivning. Dessa barn skjuter bort sina inre känslor för att klara av sinsituation och kan därför inte bearbeta traumatiska händelser. De visar inte sinsorg, rädsla eller ilska vilket i längden kan ge psykiska besvär. Vid ett möte medett vuxenbarn uppfattas de ofta som lillgamla och trötta. Det är av vikt i mötetmed sådana barn att inte förstärka detta beteende utan låta dem vara barn så att deåter kan få kontakt med sina känslor.

Hypoteser

Vi antar att ensamkommande flyktingbarn har en bakgrund som påverkar derassociala ålder. Vi tror även att de ensamkommande flyktingbarnen kommer frånländer och bakgrunder där det ställs förväntningar på dem som på ett eller annatsätt skiljer sig från de förväntningar som ställs på ungdomar uppväxta i Sverige.Vi tror att de ensamkommande flyktingbarnen har fått ta ett stort ansvar under sinuppväxt, dels för sig själva men även för sin familj, och att de har genomgåttmånga prövningar. Vi menar att det kan uppstå problem när de ensamkommandeflyktingbarnen möter de svenska förväntningarna på hur deras sociala ålder bör tasig uttryck. Enligt oss, är den sociala åldern en del av en individs kulturellaidentitet som ofta glöms bort, men till vilken det bör tas större hänsyn.Hypotes 1: Vi antar därför att de ensamkommande flyktingbarnen har en social

ålder som är högre än vad som förväntas av det svenska samhället.

När de ensamkommande flyktingbarnen anländer till Sverige tror vi å ena sidanatt de har en djupt rotad habitus på grund av att de är nära sin barndom. Å andrasidan menar vi att de är i en ålder då det är lätt att förändras. Habitus formas i vårförförståelse av uppväxten, miljön i ett religiöst klimat, skola, fritid med mera.

13

Ungdomarna kommer från fält som är annorlunda än det övergripande fält somfinns i det svenska samhället. Det kan uppstå problem för ungdomen i kontaktenmed det nya fältet eftersom denne inte har rätt sorts symboliskt, socialt ochkulturellt kapital. Skolan och relationen mellan lärare och elev kan här ses som enmetafor för relationen mellan det svenska samhället och de ensamkommandeflyktingbarnen. ”Eliten” kan ses som svenskarna som vet hur det svenskasamhället fungerar och därmed är de dominerande inom fältet.Hypotes 2: Vi antar att de ensamkommande flyktingbarnens habitus består av

kulturellt, socialt och symboliskt kapital som inte är av lika mycket värde i det

svenska fältet som det varit innan, i deras hemländer.

Barnen som vi kommer få att information om under intervjuerna antar vi kommeratt befinna sig i olika stadier i krishanteringsprocessen. Vi tror att den socialaåldern påverkas av tidigare erfarenheter. Att genomgå och klara av kriser kan fåen individ att växa och få en ökad social ålder jämfört med ungdomar som integenomgått samma svårigheter i uppväxten. Den ökade sociala åldern tror vi berorpå att ungdomarna under kriserna är tvungna att ta mer ansvar, hantera svårigheteroch reflektera över sin situation på ett sätt som andra ungdomar inte behöver. Vitror dock att vissa ungdomars sociala ålder kommer att stagnera eller till och meduppfattas som lägre när krishanteringsprocessen pågår.Hypotes 3: Vi antar att det leder till en högre social ålder att ha genomgått och

klarat av kriser. Vi menar dock även att den sociala åldern kan te sig lägre under

själva krishanteringsprocessen.

METOD OCH MATERIAL

Nedan klargörs tillvägagångssätt, arbetsprocess och etiska överväganden.

Litteraturgenomgång och probleminventering

Vår första ansats i uppsatsskrivandet var att försöka ringa in ett syfte,problemformulering och frågeställning för våra funderingar kring deensamkommande flyktingbarnens situation. För att nå detta gjorde vi enlitteraturgenomgång. Olsson och Sörensen (2007) menar att för att få engrundläggande bas för fortsatt forskning krävs att tidigare empiriska studiergranskas, så att forskaren blir insatt i var forskningen står inom området. Efter attha granskat tidigare empiriska resultat ges möjlighet att utforma en förstaproblemformulering som är av intresse, utifrån probleminventeringen.Probleminventeringen blev för oss enligt Olsson och Sörensen (2007) både att sehur problemet angripits tidigare men även varför fenomenet inte angripits utifrånvår valda vinkel. Nästa steg var att ta de första frågeställningarna och ifrågasättadessa för att se om de bekräftar vårt syfte med undersökningen, om de ärgenomförbara, är etiskt korrekta, ur vilken vinkel de skall ställas och hur de böravgränsas och så vidare. Att finna en problemformulering är en process som tartid och kan behöva omarbetas många gånger. Detta är något som vi delsgenomförde innan skrivandets början, men även under uppsatsskrivandets gång.

14

Val av teoretisk utgångspunkt

Davidsson och Patel (1991) menar att det i forskningsstudier är av vikt att hateorisk förankring. Hartman (1998) anser att det är nödvändigt att ha teoretiskaramverk för att förankra en uppsats av detta slag. Det är dock inte tvunget att följadetta ramverk bokstavligt utan vissa tolkningar av teorierna är möjligt. Detta kanvara fallet då teorier och definitioner ibland kan saknas över området som skaundersökas.

Vi har valt att forma vår uppsats utifrån vad social ålder är och dess påverkan påensamkommande flyktingbarn i mötet med det svenska samhället. Teorin om densociala åldern är ingen välutvecklad teori. Därför har vi valt att även använda ossav andra teorier som vi anser har relevans och kan ge förståelse för den socialaåldern som fenomen. Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital belyserhur en identitet skapas och förändras beroende på i vilket socialt sammanhang densätts i. Den sociala åldern är en del av människans identitet och kan därför påsamma sätt tolkas utifrån Bourdieus teorier. Dessa teorier utgår från enklassaspekt och det kan tyckas svårt att studera dessa och bortse från dennaaspekt, men i denna uppsats finns en önskan att göra exakt detta. Vi anser dock attklassbegreppet även kan appliceras på hur ett samhälle fungerar gällande majoritetoch minoriteter.

En gemensam nämnare alla de ensamkommande flyktingbarn, som informanternapratar om, har är att de gått igenom en eller flera kriser. Teorin om kris förklararprocessen som individen går igenom när den upplevt en krissituation. Vi fannteorin relevant på grund av att vi anser att individer som går igenom kriserpåverkas i avseendet mognad och social ålder.

I avslutande delen av avsnittet ”teoretiska utgångspunkter” framför vi hypoteserframställda utifrån de teoretiska utgångspunkter vi valt. Detta för att i ett senareskede kunna säkerställa att de teoretiska utgångspunkterna är applicerbara ochstyrker vårt resonemang angående den sociala åldern i den sammanfattandediskussionen.

Kvalitativa intervjuer

Uppsatsen utgår från den hermeneutiska tanketraditionen, vilket förklaras vidareunder rubriken ”hermeneutisk analys”. Olsson och Sörensen (2007) påtalar attspråket inom hermeneutiken ses som en väsentlig del för människans sätt attförklara sin förståelse och upplevelse av sin omgivande sociala verklighet. Utanspråket kan inte människan förmedla sin förståelse av sina upplevelser. Enmänniskas förståelse formas av erfarenheter, historia och sociala sammanhang,och måste sättas in i sin helhet.

Vi ansåg därför att kvalitativa intervjuer var det bästa sättet att få svar på vårafrågeställningar. Detta då vi ville utforska ett relativt nytt område i sin komplexahelhet och där språket kan sätta ord på den större förståelsen. Olsson och Sörensen(2007) beskriver den kvalitativa intervjumetoden som en metod på mikronivå därett fåtal informanter ger sin djupgående bild av fenomenet som skall undersökas.Det råder ett närhetsperspektiv då forskaren och informanten genom samtalgenomför intervjun. Den kvalitativa ansatsen har ett holistiskt perspektiv vilketinnebär att intresset ligger i helheten. Kontexten och det sociala sammanhanget ärav stor vikt för resultatet. Vi vill genom att intervjua personal på boende förensamkommande flyktingbarn få en bild och ett mönster över hur den komplexa

15

situationen ser ut för barnen. Barnen möter en ny kultur, ett nytt land och haroftast genomgått traumatisk flykt och tidigare svårigheter i sitt hemland. Genomatt se deras situation ur ett holistiskt perspektiv anser vi att vi på bästa sätt kan fåsvar på våra frågeställningar angående den sociala åldern.

Urval

Vi valde att rikta in oss på ungdomar i övre tonåren. Detta då mycket avidentitetsskapandet sker i dessa åldrar vilket bekräftas av Elmeroth och Häge(2009). Vi ansåg även att barn i äldre tonåren har haft större möjlighet att förankrasitt hemlands ”särdrag” och hunnit skapa sin verklighet och sin förståelse utifråndessa. Eliasson-Lappalainen m.fl. (2008) påtalar att det är av vikt att barnensperspektiv betonas. Detta måste dock övervägas om det handlar om barn som varitmed om traumatiska upplevelser eller på annat sätt är i en utsatt position. Vi valdeatt inte genomföra intervjuer med ungdomarna av en rad skäl. Delvis har de varitutsatta för traumatiska upplevelser och för att genomgå kvalitativa intervjuer meddem ansåg vi att det först behövdes skapas ett förtroende med dem, vilket inteskulle fungera inom tidsramarna för denna uppsats. En annan faktor sompåverkade vårt beslut var att språkkunskaperna skulle kunna bli ett problem dåungdomarna oftast inte vistats så länge i Sverige. Vi valde även på grund av dettaatt inte observera boendet då detta kändes som ett intrång i deras vardag. Enstakaobservationer hade inte heller givit oss en helhetsbild utifrån vårt syfte medstudien.

Vi sökte därför personal på boende för ensamkommande flyktingbarn attintervjua. Våra förhoppningar var att finna 4-6 informanter som arbetat medgruppen under minst ett halvår, gärna med socionomutbildning eller liknande. Viville hitta personal som arbetade på boenden där barnen skulle ha varit placeradeunder minst 3 månader, gärna under en längre period. Detta behövde inte gällaalla ungdomar, men gärna större delen av dem. Vi valde dessa kriterier avinformanter då de skulle kunna ge en bättre helhetsförståelse av processen medungdomarna. Genom utbildning ges även verktyg att kunna analysera och tänkakritiskt ur olika perspektiv. Vi lyckades uppnå dessa kriterier så när som på eninformant, som inte har jobbat under ett halvår på boendet eller är färdigutbildad.Vi kände dock att informantens svar var av betydelse och stärkte andrainformanters bild av ungdomarna. Därför valde vi att inkludera denna informant istudien.

Då det på ett av boendena inte bor några flickor alls och på det andra boendet förnärvarande endast bor två stycken flickor valde vi att utesluta flickornas situationur denna studie. Å ena sidan ansåg vi att flickorna var för få för att representeragruppen ensamkommande flyktingflickor. Å andra sidan hade dessa två flickor enbakgrund och historia som skilde sig betydligt från pojkarnas. På grund av dettakunde vi inte bortse från deras kön och enbart benämna dem som ”ungdomar”tillsammans med pojkarna. Detta gjorde att vi valde att utesluta flickorna urstudien och fokusera på pojkarna.

Kontakt med verksamheterna

Vi tog kontakt med verksamhetschefer på olika boenden för ensamkommandeflyktingbarn i Skåne via e-post och telefon. Till en början hade vi svårt att fåkontakt med intresserade då de inte svarade i telefon eller på e-post. Vi tror dettaberor på tidsbrist, men då ingen kontakt har kunnat nås, kan inget konkret svarges. Slutligen fick vi kontakt med en verksamhetschef över ett transitboende för

16

ensamkommande flyktingbarn som var intresserad av att vara delaktig i vårundersökning. Boendet passade även mycket väl in på våra urvalskriterier.

På detta boende visade det sig att personalen hade ett lite svalt intresse. Delvis dådet inkommer mycket förfrågningar angående intervjuer till uppsatser och att devar frågande till utkastet vi givit angående frågeställningarna och syftet meduppsatsen. I detta utkast hade vi delvis haft fokus på den biologiska åldern och omde ensamkommande flyktingbarnen uppger rätt biologisk ålder vid ankomsten tillSverige. Efter samtal med verksamhetschefen och förtydligande att huvudsyftetmed studien handlade om den sociala ålderns påverkan fick vi två intervjuer medpersonal på boendet. Dessutom ställde även verksamhetschefen upp för intervju. Iefterhand kan vi reflektera över vår bristande förberedning inför kontaktskapandetmed verksamhetschefen. Den biologiska åldern hade egentligen inte någonrelevans för syftet med uppsatsen och borde därför inte ha varit med ifrågeställningarna.

För att studien skulle få mer bredd tog vi även kontakt med en verksamhetschefför ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. På detta boende fick viintervjua två boendestödjare som kunde ge en bild av ungdomarnas process underen längre tidsintervall.

Etisk prövning

C-uppsatser som skrivs av studenter på Malmö högskola på grundnivå medempirisk angripning, skall genomgå en etisk prövning av den lokalaetikprövningsnämnden. Den etiska ansökningen innehåller information omuppsatsens grundidé och etiska resonemang. Även information till aktuellverksamhetschef skall ges. Påskriven samtyckesblankett där denne medger attpersonalen får vara delaktig i studien skall bifogas innan projektet kan starta.Utöver detta skall en samtyckesblankett bifogas som deltagarna senare skall få tadel av när intervjuerna genomförs. I samtyckesblanketterna skall det framgå attintervjuerna hanteras konfidentiellt. Med detta menas att inga namn på vare sigverksamhet, informanter eller personer kommer framgå i den slutgiltigauppsatsen. Materialet som inkommer från intervjuerna kommer innan desshanteras endast av uppsatsskrivarna. Vi sände in och fick vår etiska prövninggodkänd, sedan bokade vi in tider för intervjuer.

Intervjuguide

Detta avsnitt bygger på bilaga två. En viktig del i en kvalitativ intervju är attfrågorna som ställs till informanterna är av relevans och att informationen somsamlas in täcker de frågeställningar som studien syftar att besvara (Olsson &Sörensen 2007).

Davidson och Patel (1991) förklarar olika sätt att utforma sin intervjuguide på.Beroende på grad av strukturering av intervjuguiden får informanterna olika vidd iatt själva tolka frågorna som ställs och hur brett svarsutrymme som ges. Låg gradav strukturering innebär att informanterna har större utrymme för egna tolkningar.Låg grad av standardisering innebär att frågorna inte behöver följa enförutbestämd mall utan det finns en flexibilitet i de frågor som ställs tillinformanten.

Vi omarbetade frågorna vid ett flertal tillfällen och fick även feedback av vårhandledare innan vi ansåg att intervjuguiden var färdig att användas. Vår

17

intervjuguide inleds med ett antal frågor med hög standardisering ochstrukturering, då vi här vill få fram uppgifter om exempelvis ålder och hur längeinformanten arbetat med ensamkommande flyktingbarn. Sedan flyterintervjuguiden in i halv- till lågstandardiserade och strukturerade frågor. Vi har ettantal frågor vi vill ha svar på, men dessa behövde inte ha någon speciell form ellerföljd. Intervjuguiden fungerade mer som en checklista för att se att vi fått svar påde frågor vi önskar under intervjuns gång. Vi var dock öppna för informantens synpå fenomenet vi undersökte, och vaksamma för nya tankebanor som vi kanskeinte tänkt på tidigare. På så sätt verkade vi för att inte skapa ett ledanderesonemang. Vi utgick från vissa fastställda tankebanor utifrån fenomenet, men vibelyste även detta ur en rad olika synvinklar för att få en bra helhetsförståelse.

En del av denna uppsats bygger på att vi måste generalisera den ”typiska svenskatonåringen”. Vi har valt att inte lägga någon vikt vid att förklara vad vi menar medden ”typiska svenska tonåringen” i uppsatsen. Istället har vi under intevjuernaframfört vår bild av den svenska typiska tonåringen och gemensamt diskuterat denmed intervjupersonerna. Därmed har vi uppnått en gemensam förståelse förfenomenet. Vi är medvetna om att var individ har sin speciella bakgrund, oavsettom den är född i Sverige eller i ett annat land. Vi menar dock även attgeneralisering är ett sätt att få förståelse i ett större sammanhang. Detta, för dennastudie, nödvändiga sätt att tänka har vi förklarat för informanterna vilket även dehar utgått från ett visst generaliserande tankesätt när de besvarat frågorna.Informanterna betonade ofta under intervjuernas gång att det finns svårighetermed att generalisera och att de egentligen ser individen och inte kollektivet. Eftervår förklaring såg de dock även syftet med att generalisera i denna studie.

Intervjun

Intervjuerna cirka 60 minuter per informant och fyra av dem genomfördes pårespektive boende. Den femte intervjun genomfördes på Malmö Högskola ochäven den tog cirka 60 minuter. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon ochdet fördes även fortlöpande stödanteckningar. De två första intervjuernagenomfördes av uppsatsskrivande nummer ett och resterande av uppsatsskrivandenummer två, den som inte intervjuade antecknade och fyllde på med frågor omdenne ansåg att detta behövdes. Vi funderade på om det faktum att vi hade tvåolika intervjupersoner skulle kunna påverka resultaten som samlades in iintervjuerna. Men då båda uppsatsskrivarna är av samma kön, samma ålder ochsamma akademiska bakgrund ansåg vi inte att något problem förelåg.

Davidson och Patel (1991) ger exempel på intervjufrågor som bör undvikas. Dethandlar om att inte ställa frågor som är för långa, har en ledande karaktär,innehåller negationer, frågor som har en förutsättande klang och frågor som ställertvå alternativ mot varandra. I detta avseende anser vi att vi i viss mån lyckadesmindre bra. På grund av intervjuguidens delvis låga grad av standardisering fickvi som intervjuare större möjlighet att improvisera under intervjuns gång. Dettaledde till att vissa frågor blev för långa och till viss del mer ledande än önskat dåvi försökte förklara vissa fenomen eller tankar. På grund av vi ville klargöra syftetmed vissa frågor som inte tedde sig självklara för informanterna tog vi uppexempel, vilket kan ses som ledande. Vid de tillfällen då dessa frågor, som skullekunna uppfattas som ledande, ställdes var vi dock medvetna om det. Vår intentionvar att pröva vår hypotes om hur saker och ting skulle kunna förhålla sig och hurinformanterna ställde sig till detta. Trots frågorna med den ledande karaktärenmärkte vi under intervjuerna att ingen av informanterna hade något problem med

18

att dementera våra hypoteser. Detta ser vi som ett tecken på att äveninformanterna uppfattade som att ett brett svarsutrymme gavs och att ett stortutrymme för egna tolkningar fanns.

Eliasson-Lappalainen m.fl. (2008) skriver om en del fällor som kan uppstå underintervjuer som forskaren måste vara observant på. Dels kan det finnas svårigheteratt intervjua yrkesverksamma om deras klienter, då dessa oftast redan har enformad bild av vad som forskaren söker efter. Denna bild kan ha skapats urteoretiska perspektiv, verksamhetens regler och tidigare erfarenheter. Detta kallasäven ”den dubbla hermeneutiken”. På detta sätt får forskaren fram resultatetutifrån den yrkesverksammas ”glasögon” i stället för att se verkligheten som denär. I vår studie anser vi inte att detta i sig måste vara något helt negativt, då deyrkesverksamma genom att titta på barnen ur ett större perspektiv kan få en störrehelhetsbild av processen ungdomarna genomgår. Vi är inte i studien ute efter densubjektiva upplevelsen hos barnen, utan funderar snarare kring om den socialaåldern är något som är relevant i sammanhanget. Vi har även haft ett brettperspektiv på våra intervjufrågor för att få ett helhetsperspektiv, varpåinformanterna fått framställa sina tankar utifrån en rad perspektiv. Vi anser därföratt informanterna har fått utmana sin bild av fenomenet om en sådan skulle haförekommit.

Olsson och Sörensen (2007) tar upp aspekten angående forskarperspektivet.Studien har ett syfte och utgår från en rad olika antaganden som framkommit avtidigare erfarenheter och kunskaper hos forskaren, detta kallas förförståelse.Denna förförståelse måste klart och tydligt förklaras för intervjupersonen ochäven senare för läsaren, så att studiens tolkning inte blir främmande eller vinklad.Hade detta genomförts skulle antagligen problematiken som förklarades iföregående stycke till viss del kunnat undvikas. Om vi varit så tydliga med vårsyn och tanke på fenomenet hade risken dock kunna varit att informanterna hadekunnat utesluta sina egna perspektiv och svarat på ett sätt som de trodde viförväntade oss.

Eliasson-Lappalainen m.fl. (2008) skriver att det ibland kan vara svårt attintervjua yrkesverksamma då de genom att svara på intervjufrågorna kommer tillinsikt om att arbetet de genomför inte är av tillräcklig kvalitet, och därmed intaren försvarsställning. Vi upplevde dock inte att informanterna intog enförsvarsställning utan att de istället hade en klar bild av sitt arbete och en tryggheti sin professionella roll.

En annan problematik som reflekterats över är informanternas konfidentiellitet dåinformanternas arbetsgivare var medvetna om vilka som skulle vara delaktiga istudien. Då det är ett begränsat antal informanter och verksamhetschefen kommeratt ha tillgång till den slutgiltiga uppsatsen skulle det i praktiken kunna vara så attdenne kan tyda vem som sagt vad.

Eliasson-Lappalainen m.fl. (2008) tar upp ytterligare en problematik och denna äratt forska kring en grupp som faller utanför majoritetsnormen. Forskaren blirpåverkad av denna norm och det som faller utanför den blir främmande ochannorlunda. Ofta likställs detta med avvikande och dessa personers situationuppfattas som ett liv i nöd. Vi har i denna studie tagit sådana vinklingar när vitänkt oss att de ensamkommande flyktingbarnen oftast varit utsatta förtraumatiska upplevelser i sina hemländer men även att det kan uppstå en kris då

19

de kommer till ett nytt land. Utöver detta har vi hela tiden haft i bakhuvudet attbarnen stöter på en rad svårigheter när de möter Sverige inom en rad olikakontexter, allt från språk, kulturskillnader och den förväntade sociala åldernspåverkan. Genom att hålla detta perspektiv medvetet har vi sett till att inte vinklaintervjuerna eller uppsatsen på ett sådant sätt att vår föreställning är denvedertagna sanningen.

Resultatbearbetning

När intervjuerna färdigställts så lyssnade vi igenom det inspelade materialet ochrenskrev anteckningarna, detta för att få en bra helhet av informationen somframkommit. Sedan valde vi att transkribera dem delvis, genommeningskoncentrering. Enligt Olsson och Sörensen (2007) är detta ett sätt attbearbeta stora textmassor, genom att ta ut viktiga delar i intervjuerna och sedankorta ner meningarna. Vi gjorde detta då vi insåg vår tidsbegränsning men ävenför att göra texten mer enhetlig och överskådlig. Eliasson-Lappalainen m.fl.(2008) påtalar att det under transkribering av texter lätt kan hända attinformationen vinklas eller att viktiga delar går förlorade. Detta är något vi hade iåtanke när vi transkriberade texten.

Efter transkriberingen tematiserade vi texten genom att ytterligare bena uppinformation. Genom att se olika relevanta teman av vad som framkommit underintervjun kunde texten bli mer begriplig och hanterbar. Vårt mål har under helaresultatbearbetningen varit att hålla en så objektiv vinkel som möjligt. För attsäkerställa att vi förstått informanterna rätt fick de sedan ta del av resultatet ochmöjlighet att kommentera eventuella fel i texten.

Resultatutvärdering

Utvärdering av en kvalitativ studie kan inte sättas in i generella kvalitetskrav. Detfinns dock några riktlinjer som kan vara av vikt när studier kvalitetssäkras ochutvärderas. Det går att titta på om informationen som samlas in ger svar på desyften och frågeställningar som funnits. Det är även av vikt att resultatet somframkommit är förståeligt för andra och på vilket sätt denna förståelse kananvändas, detta kallas resultatkvalité. Även hur resultatet i studien kan kopplas tilltidigare teorier och forskning kan var ett sätt att säkerställa resultatkvalitén. Meddetta menas hur väl forskarens tolkningar stämmer överens med verkligheten(Olsson & Sörensson, 2008). Vi anser att det empiriska materialet besvarar syftetoch frågeställningarna som finns i det inledande kapitlet. För att säkraresultatkvaliteten lät vi två utomstående läsa materialet. Dessa ansåg att det varlättförståeligt. Då vi fann att våra hypoteser utifrån teoriöversikten överensstämdemed det empiriska materialet anser vi att även detta styrker resultatkvalitén.

Resultatanalys

I vår undersökning har vi valt att använda oss av både en abduktiv ochhermenuetisk metod. Vi vill på detta sätt skapa en helhetsförståelse om densociala ålderns inverkan på de ensamkommande flyktingbarnen i deras möte meddet svenska samhället. Informanternas förståelse och syn på ungdomarna ses somen viktig empirisk del i studien. Samtidigt vill vi med hjälp av valda teoretiskautgångspunkter grunda vårt resonemang om att uppväxt, erfarenheter och kulturhar stor påverkan på den enskilde individen när det gäller att forma sin socialaålder. Uppsatsen utgår från frågeställningar där den sociala åldern som fenomenproblematiseras och frågor angående hur denna påverkar barnen ställs. Densociala ålderns påverkan på de ensamkommande flyktigbarnen är inget

20

välutforskat område. Vi ser dock ett samband mellan individers identitet och derassociala ålder. Genom att belysa ungdomarna i ljuset av ovannämnda faktorer anservi att vi kan på bästa sätt ge svar på våra frågeställningar.

Vi har valt att dela upp analysdelen i två delar, en abduktiv och en hermeneutisk,för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren. På grund av att teorierna harförklarats dels i avsnittet teoretiska utgångspunkter och sedan kortfattat på nytt iden abduktiva analysen och även att källhänvisningar där finns tillhanda har vivalt att utesluta dessa i den hermeneutiska analysen. Detta har gjorts på grund avatt vi haft för avsikt att i den hermeneutiska analysen sammanföra de teoretiskautgångspunkterna, empirin och vårt resonemang. Källor och vidarebegreppsförklaringar hade gjort att resonemanget i den hermeneutiska analysenhade blivit svår att följa för läsaren.

Abduktiv analys

Davidson och Patel (1991) tar upp hur teoribildningen i ett vetenskapligt arbetegår tillväga. Här finns först det deduktiva resonemanget som utgår från teorier ochprinciper varifrån hypoteser och begrepp föds. Utifrån en teori kan en förklaringges av verkligheten. Motsatsen är den induktiva linjen som utgår från verklighetenoch genom den finner forskaren svaret. Utifrån svaret formas därmed en ny teoriom verkligheten. Olsson och Sörensen (2007) tar upp ytterligare en linje somkallas abduktiv. En abduktiv linje innebär att forskaren använder sig av ensamspelad deduktiv och induktiv linje. Med andra ord så finns det en dialogmellan teori och verklighet när en förklaring av ett fenomen sökes. Vi kommergenom våra teoretiska utgångspunkter att utforska och fördjupa vår studie på ettdeduktivt sätt. Informanternas sätt att se på fenomenet inhämtas med hjälp avkvalitativa intervjuer. Därmed skapas ett empiriskt underlag på ett induktivt sätt.Då vi för en dialog mellan de två olika linjerna blir utgången att vi följer enabduktiv linje i vår studie. Detta för att kunna nå en större och bredare förståelseför den sociala åldern som fenomen.

Hermeneutisk analys

Vår analys kommer vidare att utmynna i en hermeneutisk analys för att på så sättvidareutveckla det som har framkommit från den abduktiva analysen. Olsson ochSörenssen (2007) menar att forskarens kunskaper och tidigare erfarenheter inte sessom något negativt inom hermeneutiken, utan som något som berikar studien. Dethandlar om en växelverkan mellan informantens utsaga och forskarens perspektiv(subjektivitet). Det talas om den horisontella spiralen. När informationen somframkommit av intervjun bearbetas görs detta med en växelverkan mellaninformantens ställningstagande och forskarens, mellan objekt och subjekt. Förstgår forskaren igenom intervjun som helhet, sedan plockas delar ut (teman). Dessadelar står för informantens perspektiv, vidare sätter forskaren sitt perspektiv pådenna del. Meningen är att flera perspektiv skall få genomsyra varje del så att enny helhet kan byggas upp och en vidare förståelse för fenomenet skapas. Närforskarens och informantens olika perspektiv sammanfaller och ger en logiskförståelse av helheten når studien en horisontsammansmältning (Olsson &Sörensen 2007). Vi har tagit ut teman utifrån den abduktiva analysen, både frånvad som framkommit ur informantens berättelser i intervjun och ur en analys viateoretiska utgångspunkter. Sedan har vi tagit dessa delar och tillfört vår tankeangående vad social ålder är och hur den kan ha påverkat de ensamkommandebarnen i deras möte med det svenska samhället. Sedan har vi återskapat en helhetnär vi gjort den hermeneutiska analysen av informationen. Vi har fört ett

21

resonemang för att beskriva hur situationen ser ut, utifrån vår tidigare kunskap,informanternas empiriska kunskap, teoretiska utgångspunkter och hur vårgemensamma horisontsammansmältning sedan ser ut.

Intern och extern validitet

En mycket viktig, faktor för att se över kvaliteten i en kvalitativ studie handlar omvaliditet (Olsson och Sörensson, 2008). DePoy och Gitlin (1999) förklarar att enuppsats med intern validitet innehar svar på frågeställningar som ger en korrektbild av verkligheten. Den externa validiteten handlar om möjligheten attgeneralisera resultatet över den studerade gruppen. I den hermeneutiska analysenframför vi svaret på uppsatsens frågeställningar. Vi anser att dessa svar har enintern validitet då de styrks med den abduktiva analysen. Den externa validitetendiskuteras i den sammanfattande diskussionen. Här framför vi vårt resonemangom varför vi anser att det finns en extern validitet.

Patel och Davidsson (1991) talar om att falsifiera eller införliva hypoteser. Omhorisontalsammansmältningen stämmer överens med våra hypoteser kan vidärmed införliva dessa. I den sammanfattande diskussionen prövas hypoteserna viställde i avsnittet teoretiska utgångspunkter. Eftersom hypoteserna till stor delinförlivas kan detta ses som att den interna validiteten stärks.

RESULTAT

Till uppsatsen har personal från två boenden intervjuats. Det ena boendet är etttransitboende för ensamkommande flyktingbarn som har varit i kommunens regisedan 2007. Boendet är beläget i en svensk storstad. Det andra boendet är ettHVB- hem för ensamkommande flyktingbarn, som även det bedrivs i kommunalregi sedan 2008, i en mindre svensk stad. Fem personer intervjuades till dennauppsats. Fyra av fem har avslutad högskoleutbildning inom socialt arbete ellerInternational Migration and Ethnic Relations (IMER) och den femte är i slutet avsin utbildning på socionomprogrammet. De fyra som har avslutad utbildning haralla arbetat längre än ett år på respektive boende och tre av dem har arbetat sedanderas respektive boende öppnades. Den femte informanten har jobbat under en tidsom timanställd på ett av boendena. Både män och kvinnor är representerade iinformantgruppen.

Om inget annat anges är informationen i följande kapitel inhämtad från dessainformanter.

Transitboendet

Ett transitboende är ett boende där majoriteten av de ensamkommandeflyktingbarn bor under sin första tid i Sverige som asylsökande, i väntan påbeslutet från migrationsverket angående uppehållstillstånd. Det är meningen attbarnen så fort som möjligt ska flytta till den kommun där de ska bo om det fåruppehållstillstånd, den så kallade anvisningskommunen. På grund av bristen påanvisningskommuner stannar barnen dock ofta på transitboendet längre än tänkt(migrationsverket.se3, 29/4 2010). En informant menar att ungdomarna borde

22

stanna på boendet i några veckor. Dock stannar ungdomarna ofta där i tre till fyramånader. Ungdomarna på transitboendet som behandlas i denna uppsats kommertill största delen från Afghanistan. En något mindre andel är av somaliskhärkomst. Dessa är för tillfället de två dominerande grupperna. Vilka grupper somdominerar på boendet har över tid varierat. Tidigare har exempelvis ungdomarfrån Kurdistan och Irak även varit starkt representerade. På transitboendet finnstre avdelningar. Personalen som blev intervjuad för uppsatsen arbetade alla på enavdelning där det i skrivandets stund bor 18 ungdomar. På transitboendet bor detbara pojkar på grund av att lokalerna inte är anpassade till att ha ungdomar avbåda könen boende där samtidigt. Det finns exempelvis inga enskilda duscharutan bara duschrum. Majoriteten av de flickor som kommer placeras istället ifamiljehem. Åldern på pojkarna är 13 till 17 år. Tidigare år har de nyanländapojkarna ofta varit runt 17 år, men under den senaste tiden har fler och fler yngrepojkar varit representerade.

HVB-hemmet

Förkortningen HVB-hem står för hem för vård och boende. Ett sådant hem kanbedrivas i kommunal eller enskild regi. Personerna som bor på ett HVB-hem börha samma grundproblematik och inte skilja sig för mycket åt gällande ålder ochmognad (socialstyrelsen, 29/4 2010). I denna uppsats syftar termen på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Ungdomarna på HVB-hemmet sombehandlas i denna uppsats kommer till största delen från Somalia och Afghanistanoch några enstaka kommer från den irakiska delen av Kurdistan samt Sudan. Påboendet bor för närvarande sex pojkar och två flickor. De är alla i åldrarna 14 till18 år. Ungdomarna bor permanent på boendet, från det att de kommer tillkommunen tills de att de fyller 18 år eller gått ut gymnasiet. När ungdomarnakommer till boendet har de ofta inte fått beslutet från Migrationsverket angåendedet permanenta uppehållstillståndet än.

Ungdomarnas resa till Sverige och orsak till denna

Orsakerna till varför ungdomarna lämnar sina hemländer är varierande. Enövergripande orsak är dock rädslan att bli indragen i pågående krig. De flesta avde afghanska ungdomarna lämnar sitt hemland på grund av förföljelsen som deblir utsatta för av talibanerna. Ungdomarna från Somalia flyr ofta på grund av attderas land har varit krigsdrabbat under en lång tid. Ungdomarnas resa till Sverigehar ofta pågått i upp till sex månader och varit mycket problematisk. Många avdem har tillbringat lång tid i exempelvis Istanbul, Iran eller på Malta där de harlevt som gatubarn och försökt få ihop mer pengar för att kunna fortsätta sin resa.Risken för att de blir utnyttjade sexuellt eller som arbetskraft är stor. Många avdem har tagit sig fram genom att åka under lastbilar, i gummibåtar eller ”fåtthjälp” av olika människosmugglare.

”Det är de starka barnen som har tagit sig hela vägen till Sverige, de andra blir

ofta fast på vägen, antingen innan de ens kommer till Europa eller någonstans i

Europa.”- informant 1

Barndom och familjeförhållande

Ungdomarna har oftast växt upp i stora familjer. Däremot har många av demföräldrar eller syskon som har blivit mördade eller försvunnit redan i tidigbarndom. En stor del av ungdomarna har således ingen kontakt med sin familj. Desom fortfarande har kontakt med sin familj har vanligtvis ett stort ansvar att

23

skicka hem pengar till dem från Sverige, då de av sina familjer redan anses varavuxna. Familjen som är kvar i hemlandet kan ha en förväntning att Sverige skabetala ut större summor pengar som barnen kan skicka hem än vad som ärrealistiskt. Detta sätter stor press på barnen. Angående ungdomarnas barndomkom det i studien fram en del skilda uppfattningar. Några menade att ungdomarnainte har kunnat ha tillgång till den sortens barndom som vi i västvärlden anservara en ”normal” barndom, utan att deras tid i stället gått åt till att jobba ochhjälpa till med försörjningen i familjen.

”När ungdomarna pratar om sin barndom tycker jag att den verkar ha skiljt sig

från min barndom. Jag tycker liksom att det verkar som om de har fått ta mer

ansvar.”

- informant 5

En informant reflekterar över hur barndomen har präglat ungdomarna. Dennemenar att många av dem har en ”förlorad barndom”. Om detta gör att de blir mermogna ställer sig informanten dock skeptisk till eftersom denne anser att barnbehöver sin barndom för att utvecklas. Informanten menar att det finns en önskanom att kunna ge ungdomarna deras barndom tillbaka. Detta är dock få förunnatoch det är mest gällande de yngre barnen som det är möjligt. Andra informantermenade att vissa ungdomar har haft en barndom inte helt olik den svenska barnhar. En sak de flesta informanterna nämnde var ungdomarnas intresse för fotboll,som verkar vara något som de tagit med sig från sina hemländer.

Religion och kärlek

De flesta av barnen är muslimer och kommer från religiösa familjer. Även i de falldå religion har haft en mindre betydelse för familjen så är de ofta uppvuxna i ettsamhälle som genomsyras av religion. Majoriteten av barnen fortsätter utöva sinreligion även i Sverige. En informant menar att synen på kärlek och giftermål somungdomarna har med sig från sina hemländer är att de bör gifta sig och skaffabarn unga, innan de är 25 år. Ungdomarna menar att de till stor del skulle ha fåttvara med och välja vem de skulle gifta sig med, men att inte gifta sig och skaffabarn alls hade inte varit ett alternativ i hemlandet. Många har även en medhavdtanke att giftermål är något som bör hållas inom släkten eller den utökadefamiljen. Samma informant menar dock att vissa av ungdomarna efter en tid iSverige frångår denna uppfattning på grund av att de inser problematiken som kanuppstå när de skaffar barn med en nära släkting. Resterande informanter uppgavatt de inte hade en så klar bild av ungdomarnas uppfattning gällande kärlek ochgiftermål. De menade dock att ungdomarna uttrycker att det i hemlandet hadevarit självklart för dem att gifta sig innan de flyttar ihop med sin blivande fru ellerman och att denna ska ha samma trosuppfattning. Två av våra informanter uppgavvid intervjutillfället att de är sambo men utan att vara gifta. Samma informationhar de samtalat om med ungdomarna vid upprepade tillfällen. Båda informanternamenar att ungdomarna har svårt att acceptera och förstå detta faktum och menaratt det i deras hemländer skulle vara otänkbart. När en av intervjupersonernaberättade om sin levnadssituation för en grupp pojkar sa många att det varförbjudet.

”Jag berättade att när du träffar en tjej, kan du bo tillsammans med henne och

prova. Det är en frihet. Ingen kan tvinga dig att gifta dig med någon. Så jag

hoppas att de börjar acceptera det efter hand. I början kan det vara svårt för

killarna eftersom de är uppvuxna med andra värderingar från sina hemländer.”

24

- informant 2

Skola och utbildning

Många av de ungdomar som kommer från Afghanistan har gått väldigt få elleringa år i skolan. Istället är det vanligt att de har åkt ensamma eller med någonavlägsen släkting för att jobba på exempelvis byggnadsarbetsplatser, soptipparoch/eller fabriker i Iran. Anledningarna till att de har arbetat i Iran är för att tjänaihop pengar till familjen, tjäna ihop till sitt eget uppehälle (i de fall då de inte harnågon familj) och/eller för att samla ihop pengar till sin resa till Europa. Desomaliska pojkarna har ofta en något längre utbildning än de afghanska. Många avdessa kan utöver sitt eget språk även prata arabiska och en del engelska.Uppfattningen många av pojkarna har om skolan i hemlandet är att respekten förläraren är mycket stor. Eleverna fick exempelvis inte titta denne i ögonen ochmisshandel var mycket vanligt. Vid transitboendet läggs det stor vikt vid attungdomarna så fort som möjligt ska börja på svenskundervisning. Dennaundervisning bedrivs antingen på boendet eller som för närvarandet ute på enskola i kommunen. Pojkarna går då i en klass med mestadels ensamkommandeflyktingbarn från sitt eget och andra boenden. Samtliga informanter påtransitboendet uppgav att ungdomarna sköter skolan väldigt bra och verkarintresserade av att lära sig svenska. En av informanterna säger:

”Nästan alla älskar att lära sig det svenska språket. De vet att det kommer

underlätta för dem i framtiden.”

- informant 2

Informanterna menar även att ungdomarna verkar vara väldigt motiverade till attskapa sig ett bra liv i Sverige och att de är nyfikna på och ivriga att komma in idet svenska systemet. Vissa ungdomar uppger att de vill välja ett yrke som kan geen bra framtid. Många av ungdomarna har varit barnarbetare, så det märks att deinte tar något för givet. En informant menar att barnen kommer från otryggaförhållanden och därför i Sverige söker största möjliga trygghet, även ur enekonomisk aspekt. Dock menar informanterna att de så kallade ”dublinärendena”(se bilaga 1) kan vara svåra att motivera till att ta sig an den svenska kulturen ochspråkundervisningen på grund av att de riskerar att bli tillbakaskickade till sittförsta vistelseland i Europa.Vid intervjuerna av personalen på HVB-hemmet framkom dock en annanuppfattning om ungdomarnas inställning till skolan. På HVB-hemmet har vissa avungdomarna förutom svenskundervisningen även vissa ämnen på det lokalahögstadiet eller gymnasiet. Informanterna menar att ungdomarnas inställning tillskolan beror mycket på deras gode man (se bilaga 1). Utan ”morot och piska” frångod man är det vanligt att barnen inte är intresserade av att gå i skolan. Tanken påsin framtid och utbildning är inget som hjälper dem att bli motiverade. Eninformant förklarar att det kan vara på grund av att ungdomarna är väldigt långtefter i utbildningen, även om de har gått i skola under en längre tid i hemlandet.Ett exempel är när de somaliska ungdomarna, som vid ankomsten till Sverigeanser sig ha goda kunskaper i engelska, möter det svenska skolsystemet. När deundervisas i det engelska språket tillsammans med svenska ungdomar märks dettydligt att deras kunskaper inte når upp till samma nivå som de svenskaungdomarnas. De får sådeles ofta underkänt på proven och mister efter ett tagmotivationen. En annan anledning till att de ligger efter i utbildningen är attungdomarna på boendet har haft så mycket mer att tänka på än bara skolan, änmånga ungdomar som de nu går i samma klass som i Sverige.

25

”Detta drar ner deras attityd, bättre att inte vilja än att inte kunna.”

- informant 4

Dessutom menar samma informant att egenansvar och självdisciplin är någotväldigt abstrakt för ungdomarna. I hemlandet har de inte gjort som läraren sagt tilldem på grund av att de själva har velat, utan på grund av att de inte har velat blislagna.

Ungdomarnas första tid i Sverige

Informanterna på transitboendet upplever att ungdomarna de två till tre förstaveckorna på boendet är skötsamma, väluppfostrade och till viss del skygga. Vadsom sedan händer med ungdomarna har informanterna på transitboendet deladeuppfattningar om. En informant menar att ungdomarna, efter några veckor, vågarvara ”riktiga” tonåringar, något som de inte var när de anlände. Denna informantmenar att det är när ungdomarna vågar visa ”typisk” tonårstrots som deras arbetehar lyckats. Detta tror informanten beror på att ungdomarna har börjat lära kännapersonalen och inser att det på boendet är ”högt i tak”. Ytterligare en informantmenar att ungdomarna på boendet inte är vana vid den frihet under ansvar som gesungdomar i Sverige. Därför vet ungdomarna inte hur de ska hantera denna ochden frihet kan i början skapa förvirring för dem. Ungdomarna på transitboendet ärfrån sina hemländer vana vid att lyda de vuxna i sin närhet och ha starka band tillsin familj samt att ha mer strukturella ramar. Informanten menar att barnen trotsatt de ansetts ha varit vuxna i sina hemländer ändå har varit väldigt kontrolleradeoch blivit tillsagda vad de ska göra.

”Jag kan tänka mig att det är mycket möjligt att det inte är så lätt att kunna

acceptera friheten som finns i Sverige. Jag vet inte, men jag kan tänka mig.”

- informant 2

Informant nummer tre menar att ungdomarna efter några veckor inser de att de ivissa avseenden inte behöver ta så mycket ansvar och att de då börjar uppföra sigmer som ”typiska” tonåringar.

”...gör som ungdomar gör, spelar fotboll, går på stan, skojar. De blir som

ungdomar. Behöver inte ta så mycket ansvar, men har fortfarande de här

tankarna, har oron.”

- informant 3

Samtidigt menar informanten att de är mognare än svenska ungdomar på grund avallt som de upplevt. Det beskrivs som en känsla informanten har, att de är vuxnafast de är som tonåringar, speciellt när de berättar historier om vad de varit medom tidigare i sina liv. Informanten menar att ungdomarna har två olika sidorgällande deras sociala ålder, en vuxensida och en tonårssida.

Sociala nätverk

Ungdomarnas sociala nätverk i Sverige är till stor del begränsade till ungdomarsom även de bor på boenden för ensamkommande flyktingbarn. De som inte harvänner på andra boenden söker sig till andra ungdomar med vilka de har flytt ellerflykt gemensamt. Trots att vissa av ungdomarna går på högstadiet och gymnasiettillsammans med ungdomar uppvuxna i Sverige så har de inte mycket kontaktmed dem utanför skolan. De som har svenska vänner utöver skolan har ofta träffat

26

dem i föreningssammanhang, exempelvis i den lokala fotbollsklubben. Dettagäller barnen som bor på HVB-hemmet och har vistats i Sverige under en längretid.

Gällande relationen barnen har till varandra på boendet kan språket ibland vara etthinder, speciellt under den första tiden i Sverige. Gällande de afghanska pojkarnafinns det på transitboendet en del personal som pratar deras språk. Detta medföratt de kan förklara saker och ting för pojkarna. Många somaliska pojkar kanengelska, men inte alla. Därför kan språket i början vara ett hinder för dem.Vilken grad av öppenhet ungdomarna har gentemot andra ungdomar och personalmenar informanterna förutom deras språkkunskaper kan bero på barnens förflutna.De som har ett mer traumatiskt förflutet tenderar att stänga in sig och vara mer försig själva.

”Kulturkameleonter”

Alla informanter är ense om att de ensamkommande flyktingbarnen är mästare påatt anpassa sig. En informant på transitboendet menar att ungdomarnas kulturerskiljer sig väldigt mycket från den svenska, men att ungdomarna lär sig väldigtsnabbt. Många av dem är väldigt kloka och tar till sig en massa information. Enannan informant på samma boende menar att ungdomarna delvis släpper in densvenska kulturen, men att de ändå har kvar sin egen. Ungdomarna blir exempelvistonåringar, men enligt sin egen kultur. De kommenterar att ser en tjej, men de gårinte och tar kontakt med henne. De går heller inte på fester och dricker alkohol påsamma sätt som svenska ungdomar. Informanten tror inte att det uppstår någonkonflikt inom ungdomarna vad gäller det första mötet med den svenska kulturen,men reflekterar över att det möjligtvis kommer senare när ungdomarna börjar iden svenska skolan och möter fler svenska ungdomar. Personalen på HVB-hemmet där ungdomarna bor under en längre tid än på transitboendet uttalar sigom samma ämne. Dessa menar att det är otroligt individuellt. Vissa avungdomarna beter sig, efter en tid i Sverige, precis som en svensk tonåring,gällande exempelvis fester och alkohol, medan andra är strängt religiösa ochspenderar väldigt mycket tid till att be. Även dessa ungdomar kan däremot ha”typiska” tonårsintressen som den engelska fotbollsligan eller tv-spel. Vissa avkillarna flörtar med tjejer och andra inte, men om detta beror på religiösa orsakereller vanlig blyghet kan en av informanterna inte utröna. Informanten tror att deskillnader som finns beror på kultur och tradition. Personalen på HVB-hemmetmenar att ungdomarna, som alla människor, formar sin identitet med hjälp av sinbarndom, uppväxt och tidigare erfarenheter. När de kommer till Sverige försökerde anpassa sig till den svenska normen och blir därmed som kameleonter.Informanten menar att:

”…detta dock ofta blir väldigt fel då det inte är mer än skinndjupt på dem. De

förstår inte varför eller hur men de gör det ändå.”

-informant 4

Samma informant menar att barnen ibland kan verka ha ändrat uppfattningangående giftermål, skola och arbete sedan de anlände till boendet, men att ävendessa förändringar mestadels är ytliga. Denne menar att om det grävs djupare iresonemanget så har barnen ofta inte ändrat uppfattning eftersom deras traditionerär så djupt rotade. En annan informant menar att språket och tiden i Sverige har enväldigt stor betydelse för ungdomarnas förståelse för den svenska kulturen. Dennemenar att språket är som en bro in i samhället och att de när de kan språket även

27

förstår hur det svenska samhället fungerar. Informanten tror inte att ungdomarnasidentitet ändrar sig över tid, utan att de istället ändrar sin inställning till vissasaker.

”Jag har träffat några killar som flyttat härifrån och de kan nu det svenska

språket. Och man märker att de har en helt annan mognad nu om man jämför med

tidigare, även om det bara var ett år sedan man träffades. Jag tror att när de

kommer ut i samhället så socialiseras de och lär sig den biten ganska snabbt. De

tar till sig väldigt snabbt.”

- informant 2

Krishantering

Eftersom personalen på transitboendet aldrig vet hur länge barnen ska stanna sättsdet inte in strukturerade behandlingar. Transitboendet är i stället menat som enfristad som ska ge lugn och ro under ungdomarnas första tid i Sverige. Eninformant från transitboendet menar att personalen är medveten om att barnen hargått igenom många svåra och traumatiska händelser som präglar dem. Vissa avbarnen väljer att öppna sig om detta och andra inte. Vill ungdomarna prata om sittförflutna eller sin framtid har de kontaktpersoner som de kan prata med och ävenflyktinghälsans psykolog samt socialsekreterare finns dem till handa. Även påHVB-hemmet står personalen till ungdomarnas förfogande om de vill prata. Omdet är någon av ungdomarna som inte vill prata men som personalen anserbehöver hjälp försöker de få denne att uppsöka samtalskontakt av merprofessionellt slag. Samtliga informanter menar att ungdomarna blir mer öppna julängre de stannar. De ser att ungdomarna mår dåligt eller är ledsna redan frånbörjan, men att det först är efter ett tag, när de lärt känna personalen, som debörjar prata om det.

Kriser i hemlandet och under hitresan

Personalen på HVB-hemmet menar att ungdomarnas krishantering av händelserfrån hemlandet eller resan till Sverige kan te sig väldigt olika. Några avungdomarna är väldigt egoistiska och verkar befinna sig i en egen bubbla i vilkende själva är bäst och vackrast. De barn som informanten menar befinner sig ensådan bubbla har exempelvis blivit sålda via trafficing, suttit i Turkiskt fängelseeller blivit knivstuckna av talibaner.

”Då krävs det en enorm förmåga att skydda sig själv från verkligheten. Från att

inte brytas ned och hata sig själv och alla runt omkring en.”

- informant 4

Informanten menar att det kan vara svårt för barnen att ta sig ut ur bubblan vidtillfällen då de skulle behöva det, exempelvis då de skulle behöva varasjälvrannsakande. Ett sådant exempel är när de ska fundera på varför de inte villgå till skolan. Svaren som personalen då ofta får är att läraren är elak eller strängeller att de inte vet varför de inte vill gå dit. Personalen försöker ta sig igenombubblan och bygga upp en äkta och sann tro på att ”jag kan” hos barnen istället förden konstgjorda självsäkerheten.

Separation från familj

Separationen från familjen tar ungdomarna hårt och de tänker mycket på den. Eninformant menar att saknaden har många olika dimensioner. De som har familjkvar i hemlandet kämpar oftast för att få hit dem och vanligt förekommande är att

28

ungdomarna känner skuld och ångest eftersom familjen ofta tycker attungdomarna inte bryr sig, att de borde skicka mer pengar och så vidare. I de falldå ungdomarna inte har någon möjlighet att ta kontakt med sin familj uppstår enannan sorts problematik. Det är vanligt att dessa söker en annan sorts trygghet hospersonalen på boendet, som ett slags substitut för familjen. Som regel har ävendessa ungdomar en stor känsla av rotlöshet, ensamhet och hopplöshet.

Väntan och ovisshet i Sverige

Ungdomarna upplever väntan på Migrationsverkets beslut om uppehållstillståndsom väldigt jobbig. En informant menar att ungdomarna under väntan stänger insig i en kokong och har svårt att ta till sig saker. Något som de även finner svårt äratt acceptera att deras utredningstid kan variera kraftigt sinsemellan. En informantmenar att ungdomarna ofta söker stöd av personalen i denna väntan. När beskedetom uppehållstillstånd kommer sker en stor förändring. Barnen blir lättade ombeslutet är positivt. De börjar leva ut sina drömmar och möjligheter, deras intresseför svenskundervisningen ökar och de söker fritidssysselsättningar. Samtidigtmenar en informant att vissa barn mår dåligt efter ett positivt besked. Funderingarkring uppehållstillståndets betydelse för deras framtid sätts igång. Ungdomarnainser att de har ett underläge i det svenska samhället gällande utbildning, språkoch kultur. Detta kan kulminera och utmynna i att ungdomarna blir deprimerade.

Är beskedet från Migrationsverket negativt blir många av ungdomarnadeprimerade. Detta kan visa sig genom självskadebeteende, självmordsförsök, attde går tillbaka i mognad eller tappar aptiten. En informant uttalar sig omungdomarnas krishantering generellt och menar att boendet har haft mångaextrema situationer. Exempel på sådana incidenter är: självmordsförsök, hjärtfel,förstoppning o s v. Denna informant menar att det är viktigt att inte glömma varesig personalen eller de andra ungdomarna i sådana situationer. Många gångermåste mer personal kallas in så att tryggheten på boendet inte hotas. Då kanpersonalen i sin tur förmedla trygghet till de andra ungdomarna som alla blirväldigt oroliga och även de behöver prata och söka trygghet.

”Ungdomarna har tagit sig runt halva jordklotet för att få trygghet och det måste

kommas ihåg.”

- informant 4

ANALYS

Nedan följer resultatet analyserat med hjälp av den abduktiva och denhermeneutiska analysmodellen.

Abduktiv analysVi har valt att dela in avsnittet i tre delar utifrån de teoretiska utgångspunkterna.

ÅldrandeHotzt genom Giddens (2007) påtalar att den sociala åldern beror på de kulturellanormer, värderingar och rollförväntningar som ett samhälle har på en viss ålder.Enligt informanterna bekräftas att de ensamkommande flyktingbarnen har växt

29

upp under andra kulturella omständigheter och normer än de som råder i Sverige.Många av dem har exempelvis vuxit upp i religiösa familjer eller samhällen. Dettahar även påverkat barnens syn på kärlek och giftermål, då ungdomarna helst skaha gift sig och skaffat barn innan de är 25 år, samt att detta bör ske med någonfrån samma religion och släkt. Hotzt genom Giddens (2007) även attförväntningarna på individen påverkar den sociala åldern. De ensamkommandeflyktingbarnen har haft en viss sorts förväntning på sig gällande skolgång ocharbete. Deras skolgång har över lag getts mindre utrymme då det har funnits ettförväntat ansvar att ta hand om familjen ekonomiskt, genom att arbeta. De gångerdå det har saknats ett familjenätverk har barnen varit tvungna att arbeta för attförsörja sig själva. Detta menar informanterna har gjort att vissa av barnen har enförlorad barndom då många av dem har förväntats vara vuxna vid exempelvis 13års ålder. Samtidigt har barnen vuxit upp under förhållanden då vuxna ständigtutövat en kontroll över dem och många av informanterna menar att barnen inte ärvana vid den frihet under ansvar som ofta ges till ungdomar i Sverige. Ett exempelpå detta är deras skolsituation där en sträng kontroll från lärarens sida har funnits ihemlandet.

En informant menar att den sociala åldern hos de ensamkommande flyktingbarnenhar två sidor. Å ena sidan menar denna informant att de har en högre social ålderän svenska ungdomar på grund sina tidigare erfarenheter. Å andra sidan menarsamma informant att de har en tonårssida som inte är olik den svenska tonåringarhar. Här jämför informanten de ensamkommande barnen med svenska barn isamma biologiska ålder. Ytterligare ett sätt att se på barnens sociala ålder är attungdomarna blir tonåringar enligt sin egen kultur. De beter sig enligt derollförväntningar som kulturen i deras hemland hade haft på dem, trots att debefinner sig i Sverige.

Habitus, fält och kapital

Carle (2000) skriver att Bourdieu menar att människan skapar habitus beroende påde olika sociala miljöer som denne vistas i. Habitus är således de inlärda tanke-och handlingsmönster som en individ förvärvar genom att vistas i dessa speciellasociala miljöer. Genom att analysera informanternas svar kan utläsas attungdomarnas uppväxt, erfarenheter och dess tidigare kulturella samhällsklimathar format en viss habitus. Många av ungdomar har exempelvis med sig inlärdatankemönster angående religion, kärlek och giftermål samt hur relationen till envuxna bör vara från sina hemländer.

Bourdieus teori om habitus innebär att det habitus som formas i barndomen är detmest konstanta inom en individ. Sätts individen in i nya sammanhang finns dockmöjligheten att förändra detta habitus. Den sociala miljön och individens habitusbefinner sig i ständig växelverkan och resultatet av denna växelverkan utmynnar iindividens sätt att handla (Carle, 2000).

Påståendet att det är det habitus som förvärvas i barndomen som är det starkastebekräftas av flera av våra informanter. De menar att ungdomarna är mästare på attanpassa sig till olika situationer och att de snabbt inser vilken som är den rådandenormen i det svenska samhället. Dock menar informanterna att tidigareerfarenheter och uppväxt är så pass djupt rotade inom ungdomarna att de i sinagrundvärderingar till stor del inte är föränderliga. Även om vissa av ungdomarnalägger sig till med de svenska ungdomarnas vanor och/eller ändrar inställning tillexempelvis kärlek och giftermål så är det ofta barndomens förvärvade habitus

30

som är den dominerande inom individen. Detta märker en av informanternatydligt när denne för djupare diskussioner med ungdomarna.

Bourdieu menar att det för att förändra habitus krävs att individen skapar sig en nylivsstil som är förenlig med det nya habitus. Hur utvecklad förmåga individen haratt anpassa sig till det nya samhället, hantera sin omgivning och hur snabbt dettagår beror enligt Bourdieu på vad individen har för förmåga att dra nytta avtidigare sociala erfarenheter (Carle, 2000). Ungdomarna har genomgått mycket isitt liv och däribland resan till Sverige, som många av dem genomfört på egenhand. De har denna resa och andra sociala erfarenheter gemensamt, men hur dedrar nytta av dessa är individuellt. Detta kan förklara varför informanterna menaratt den sociala anpassningen varierar mycket från individ till individ.

Fält är ytterligare ett av Bourdieus centrala begrepp och innebär att människorsamlas på olika områden, runt olika intressen eller i andra sociala sammanhang. Ide olika fälten finns oskrivna normer och spelregler. Inom varje fält dominerar ettspeciellt habitus, och det är människorna med rätt sorts kapital och som dessutomvet hur detta ska användas, som dominerar. För att avancera inom ett fält krävs attindividen införskaffar sig samma sorts kapital som de dominerande har. Exempelpå kapital är ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital. Det är först dåindividen vet hur denne ska använda sitt kapital som det har något värde. Ettkapital kan vara användbart i ett fält, men vara betydelselöst i ett annat (Carle,2000).

Vi har tolkat Bourdieus teori om fält och menar att, att komma till ett nytt landinnebär att komma till ett nytt fält, med dess normer och spelregler. En informantbekräftar detta genom att denne menar att en av personalens på boendetsarbetsuppgifter är att guida ungdomarna genom de sociala koderna som finns isamhället. Detta är exempel på att personalen försöker introducera ungdomarna ini deras nya fält och dessutom informera dem om vilken typ av sociala, kulturellaoch symboliska kapital som är av vikt i detta. Personalen på transitboendetinformerar om att ungdomarna så fort som möjligt börjar på svenskundervisning.Att lära sig språket är ett grundläggande kulturellt kapital för att kunna fungeraoch avancera i nya fält. Önskan att avancera i det svenska samhällets fält genomatt skaffa sig ett jobb och lära sig språket är något som informanterna påtransitboendet märker väldigt tydligt hos ungdomarna. De gånger då det finns enstor osäkerhet till att ungdomarna kommer få stanna i Sverige, exempelvis desåkallade ”dublinärendena”, märker personalen att ungdomarna har svårt attmotivera sig till att lära sig språket. En informant på HVB-hemmet menar att detsker en stor förändring i motivationen i de fall då ungdomarna erhåller permanentuppehållstillstånd. En mottaglighet för det nya fältet uppstår och yttrar sig genomatt tonåringen plötsligt pratar bättre svenska och söker fritidssysselsättningar.Tonåringen vill således utöka exempelvis sitt sociala och kulturella kapital inomdet nya fältet.

Bourdieu menar att kapital har en betydande roll när det handlar om barns ochungdomars uppfattning om skolan. Många barn, från lägre sociala grupper ellerandra minoritetsgrupper, har inte de rätta kapitalen, så som exempelvis detsymboliska för att lyckas i skolan. För att bli framgångsrik i skolan räcker det intemed att barnet ”lär sig läxorna utantill” utan att de även implementerar de nyakapitalen i sitt sätt att vara och handla. På så sätt blir det en del av individenshabitus (Carle, 2000). I dagens utbildningssystem råder däremot en syn på att alla

31

har samma möjlighet att klara sig i skolan oavsett tidigare erfarenheter. Bourdieumenar dock att detta, i sin tur, kan leda till att skolan medverkar till att öka desociala klyftorna i stället för att minska dem. För barnen från de lägre socialagrupperna och de andra minoritetsgrupperna kan det därför leda till en”kulturkrock” att börja skolan (Giddens 2007). När ungdomarna anländer tilltransitboendet läggs det stor vikt vid att de ska börja skola ochsvenskundervisning så fort som möjligt. Detta är majoriteten av barnen positivatill. Under den första tiden går ungdomarna i samma klass med andra ungdomar,med vilka de har flykt eller flytt gemensamt. Ungdomarnas skolklass blir ett egetfält med egna normer och spelregler.

Informanterna från HVB-hemmet ger inte en lika positiv vinkel av ungdomarnasinställning till skolan. Den mer negativa bilden gäller speciellt de ungdomar somförutom svenskundervisningen dessutom går i högstadie- eller gymnasieklassermed ungdomar som är uppvuxna i Sverige. Exempel på problem som uppstår närungdomarna möter det svenska skolsystemet är att ungdomarna inte är vana vidden frihet under ansvar som de ges. Istället är de från hemlandet vana vid att lydasin lärare, till stor del på grund av rädslan och respekten de haft för denne. Häruppstår den ”kulturkrock” som Bourdieu diskuterar, då de spelregler och normersom barnen är vana vid från hemlandets skolsystem, inte stämmer överens meddet nya skolfält som de möter i Sverige. Precis som Bourdieu menar, är det intetillräckligt att ta till sig den bokliga kunskap som läraren förmedlar, utan även detsymboliska kapitalet. Det symboliska kapitalet innebär här bland annat, tanke- ochhandlingssätt. Utan detta kommer ungdomarna inte kunna avancera i det svenskaskolfältet. Informanterna menar att ungdomarna har svårt att hitta motivation tillskolarbetet och behöver ”morot och piska” för att prestera. Att motivationensaknas tror informanterna delvis beror på att alla pojkar ligger långt efter iutbildningen i förhållande till jämnåriga kamrater som gått i svensk skola underhela sitt liv. Även detta är ett tecken på att de ensamkommande flyktingbarneninte har den sortens socialt, kulturellt och symboliskt kapital som behövs iskolsystemet i Sverige. Ett konkret exempel på när detta gör sig gällande är när desomaliska barnen, som själva har en uppfattning om att deras kunskaper i detengelska språket är goda, möter det svenska skolsystemet. Det bevisas, när de intefår godkänt på proven i engelska, att de inte har det rätta kulturella kapitalet somkrävs av det svenska skolsystemet, gällande engelskkunskaperna. Detta trots att detidigare, i hemlandet, har haft ett kulturellt kapital som ansetts tillräckligt.

Vi anser att Bourdieus tankar om kapital och skola går att applicera på de flestasituationer då en individ möter ett nytt fält. En informant ger ett exempel på närungdomarna efter en tid i Sverige har anpassat sig till det svenska fältet, dessnormer och regler. Ungdomarna ger sken av att ha ändrat uppfattning gällandeexempelvis giftermål, skola och arbete men i samtal med dessa märkerinformanten dock ofta att så inte är fallet, utan att förändringen inte mer änskinndjup. Barnen handlar enligt det svenska fältets normer och regler, menförstår till stor del inte varför de handlar på detta sätt. Detta går att applicera påBourdieus tankar om att det inte endast räcker att lära sig saker och ting utantillför att klara sig inom ett fält. Det är dessutom nödvändigt att dessa appliceras påett djupare plan för att bli en del av individens habitus. En informant berättar dockom att det ibland kommer tillbaka ungdomar till transitboendet som bott därtidigare och att de verkar ha socialiserats in i det svenska samhället. Dennainformant tror att detta beror på att barnen har lätt för att anpassa sig och ta till signya saker. Denna process, tycker informanten även har gjort att ungdomarna

32

mognat mycket under en relativt kort tid. Detta kan vara ett exempel på närungdomarna lyckats avancera i ett fält genom att implementera rätt sorts habitus.

En informant har en tanke om att ungdomarna från början, då de anländer tillSverige, inte upplever någon inre konflikt gällande mötet med den svenskakulturen. Informanten reflekterar över att det är möjligt att denna konflikt uppstårsenare, när ungdomarna börjar den svenska skolan och möter fler svenskaungdomar. Enligt Bourdieus teori betyder detta att ungdomarna inte har mött detsvenska fältet, med dess regler och ramar utan att de under sin första tid i Sverigelever i sitt eget fält på boendet och svenskundervisningen. I detta fält finnsungdomar med liknande bakgrund och erfarenheter som de själva.

KrishanteringsprocessenEnligt Cullberg (1996) finns det fyra olika faser i den traumatiska krisen.Barnen som våra informanter har kontakt med befinner sig på olika ställen i dessafaser. De kan även befinna sig i olika faser beroende på vilken av deras kriser dethandlar om. Enligt vad vi har kunnat utläsa av informanternas svar finns det treövergripande kriser som nästan alla ensamkommande flyktingbarn går igenom.Dessa är kriser i hemlandet och under hitresan, separation från familj samt väntanoch ovisshet i Sverige.

Chockfasen, som är den första fasen, karakteriseras ofta i flyktingars fall av attden är uppdelad under en längre tidsintervall. Under den första tiden i det nyalandet pustar individen ut och det finns en nyfikenhet inför det nya landet. Jobbigatankar och känslor skjuts bort och kommer stegvis upp till ytan, exempelvis dåindividen blir medveten om svårigheten att adapteras i det nya landet. Dennachockfas kan ibland pågå under flera år för flyktingar (Elmeroth & Häge, 2009).Under tiden på transitboendet menar informanterna att det är meningen attungdomarna ska få pusta ut efter resan och erbjudas en fristad. Ungdomarna visarofta en nyfikenhet inför det svenska språket och kulturen under denna tid, vilketstämmer väl överens med chockfasen, för flyktingar. Personalen uppfattar attungdomarna efter ett tag på transitboendet, ofta blir mer som tonåringar somspelar fotboll, går på stan och skojar. De menar dock även att de djupare ochallvarligare sidorna hos ungdomarna finns närvarande, även om ungdomarna ibörjan av vistelsen ofta håller dessa för sig själva och väljer att inte prata medpersonalen.

Den andra fasen, reaktionsfasen, beskrivs av Elmeroth och Häge (2009) som entid då den drabbade tvingas inse vad som hänt och därmed även släppa upp sinakänslor till ytan. Människor kan här reagera inåtagerande eller utåtagerande.Cullberg (1996) menar att en del försvarsmekanismer kan bli aktuella under dennafas. Vid kris på grund av separation tar sorgearbetet stor del av de två förstafaserna och det händer att individen går igenom en process som kallas ”sökandetefter det förlorade”. Processen kan innebära att individen har dödslängtan ellerinte bryr sig om sin dagliga tillvaro. Även somatiska besvär uppkommer ofta. Närdet gäller reaktionsfasen ges det exempel från informanterna på olikaförvarsmekanismer som märks hos ungdomarna. För det första anser sig många avdem oövervinneliga och uppträder väldigt egoistiskt vilket är ett sätt att skydda sigfrån verkligheten. Även att ungdomarna skärmar av sig från verkligheten ochstänger in sig i sig själva är exempel på en försvarsmekanism. Detta gör många avungdomarna under väntan på beskedet från Migrationsverket angående permanentuppehållstillstånd. Exempel på skadebeteende som tagits upp av informanterna är

33

självmordsförsök och självskadebeteende. Självmordsförsök är även ett exempelpå hur ungdomarna kan reagera när de har genomgått en separation från betydelsepersoner. Även somatiska besvär, som följd av krisen har en informant beskrivitatt ungdomarna på lider av.

I den tredje fasen, reparationsfasen eller bearbetningsfasen, som den även kallas,börjar individen bearbeta det som hänt. Detta tar upp mycket av individens energi.Det är även vanligt att individen känner skam- och skuldkänslor över att justhan/hon har överlevt eller klarat sig (Elmeroth & Häge, 2009). I den tredje fasenär det vanligt förekommande att mycket tankar kommer upp till ytan.Informanterna menar att ungdomarna ofta känner en skuld och skam gentemotsina familjer. I de fall då ungdomarna har familj kvar i hemlandet känner de oftaskuld och ångest gentemot dem som de har lämnat bakom sig. Tankarna ochkänslorna som behövs bearbetas tar mycket energi från ungdomarna vilket eninformant påtalar kan ge svårigheter att koncentrera sig skolan.

Den fjärde fasen, nyorienteringsfasen, går individen in i om den har kunnat ta sigigenom de tre tidigare faserna. I denna fas kan framtiden planeras och livet börjarfå en mening igen (Cullberg, 1996). Nyorienteringsfasen menar majoriteten avinformanterna inleds när ungdomarna har fått permanent uppehållstillstånd. Det ärdå ungdomarna kan blicka framåt, vågar leva ut sina drömmar och skapa en nyverklighet. Exempel på detta är att barnen söker sig fritidssysselsättningar i lokalaföreningar och att det svenska språket ofta utvecklas mycket tiden efter beskedet.En informant påtalar dock att ett positivt besked av Migrationsverket leder till attbarnet börjar fundera över sin framtid och gör att denne inser sitt underläge i detsvenska samhället. Detta leder till att vissa barn blir deprimerade. På detta sättåtergår ungdomen till chockfasen då den blir medveten om svårigheterna mötetmed Sverige för med sig. Det mest påtagliga exemplet, som framkom underintervjuerna, på att barnen blir medvetna om sitt underläge i det svenska samhälletär i mötet med det svenska skolväsendet.

Vuxenbarn är enligt Elmeroth och Häge (2009) barn som växer upp för fort ochsom får ta för mycket ansvar. Dessa barn skjuter ofta bort sina känslor och i mötetmed dessa är det viktigt att låta dem vara barn så att de åter kan få kontakt medsina känslor. Många av informanterna pratar om att ungdomarna haft en uppväxtsom skiljer sig från den ungdomar uppväxta i Sverige har haft. En informant påtransitboendet pratar om ungdomarnas ”förlorade barndom” då de fått ta mycketansvar under sin uppväxt. Informanten menar att denna förlorade barndom ärnågot som denne vill ge dem tillbaka. Genom att visa ungdomarna att det påboendet är ”högt i tak” och att låta dem visa ”typisk” tonårstrots strävarinformanten efter att låta dem vara barn och släppa på ansvaret.

Hermeneutisk analys

Enligt Hotz teori om social ålder uppstår denna genom kulturella normer,värderingar och rollförväntningar som ett samhälle har på en specifik biologiskålder. Utifrån detta menar vi bland annat att det handlar om vilket skede i livet enindivid förväntas befinna sig i, när denne innehar en viss biologisk ålder. I dessaolika skeden i livet finns även specifika förväntningar på individen angåendeansvar, både utifrån en ekonomisk-, relationsmässig- och sysselsättningsaspekt.Enligt oss är även en viktig del i den sociala åldern, hur väl utvecklad en individsförmåga att hantera och reflektera över sin omgivning är, inte minst när dennemöter nya sociala sammanhang och situationer. Bourdieu menar att en individ

34

skapar olika habitus beroende på vilka sociala miljöer denne vistas i. Här ser vi ettsamband. Vi menar att de sociala miljöerna skapas av de kulturella normer,värderingar och rollförväntningar som finns i den specifika miljön. På så sätt ärhabitus och den sociala åldern väldigt nära besläktade eftersom de skapas avliknande variabler. Enligt oss är den sociala åldern en del av en människashabitus. Det har framkommit ur det intervjumaterialet att den sociala miljön ochde kulturella normerna, värderingarna och rollförväntningarna som råder i dennaär faktorer som påverkar en individ. Därmed formas även synen en individ bärmed sig på en mängd olika saker så som exempelvis religion, skola, arbete, ansvarsamt kärlek och giftermål. Vi menar därför att detta är grundläggande faktorersom påverkar en individs sociala ålder i ett speciellt sammanhang.

En stor del av de ensamkommande flyktingbarnens möts, när de anländer tillSverige av en ny social miljö med för dem nya typer av kulturella normer,värderingar samt rollförväntningar. Vi menar att de då i och med detta möter ettnytt fält. Utifrån den abduktiva analysen kan vi utläsa att habitus och, därmedäven den sociala åldern, som finns i Sverige i vissa avseende skiljer sig från densom de ensamkommande flyktingbarnen har. Därmed menar vi att konflikter kanuppstå dels inom individen, men även i mötet med det nya fältet. Det sistnämndaär enligt oss, exempel på yttre faktorer som formar individen och dess socialaålder. Men den sociala åldern formas som sagt var även av inre faktorer iindividen. Beroende på vad en människa har genomgått i sitt liv skapas enspecifik social ålder. Efter den empiriska informationsinsamlingen framkom att deensamkommande flyktingbarnens erfarenheter har kantats av en rad olika kriser.Detta påverkar dem och deras sätt att hantera sin omgivning och blir därmed enviktig faktor i deras sociala ålder. Det finns därmed en växelverkan mellan deyttre och de inre faktorerna och dessa skapar tillsammans en människas socialaålder.

När de ensamkommande flyktingbarnen kommer till Sverige har vi genom detempiriska materialet sett att det finns en viss förväntning på hur dessa bör bete sigi relation till deras biologiska ålder. Detta har vi utläst eftersom informanternaofta har utgått från de svenska ungdomarnas sociala ålder i sina utsagor. Utifrånde jämförelser som informanterna har gjort i intervjuerna menar vi att dessaungdomars sociala ålder till viss del, på vissa plan inte överrensstämmer medderas biologiska ålder, sett utifrån ett svenskt perspektiv. På andra plan och iandra situationer, finns dock stora likheter med den förväntade sociala åldern. Vimenar att den sociala åldern delvis förändras beroende på hur länge barnet harvarit i Sverige och i vilken fas i krishanteringen barnet befinner sig i.

Exempel på områden inom vilka alla informanter har påtalat att det finns endiskrepans gällande ungdomarnas förväntade sociala ålder i förhållande till derasbiologiska ålder är ungdomarnas förhållningssätt till religion, kärlek ochgiftermål. Då ungdomarna har växt upp i religiösa klimat har detta format derasvärderingar, vilket vi menar har lett till en högre social ålder på vissa plan. De harhaft rollförväntningar på sig från omgivningen gällande att gifta sig och skaffabarn i ett tidigt skede i livet. Den sociala åldern de har i denna aspekt är därförbetydligt högre än vad som förväntas enligt den svenska kulturen.

Faktumet att många av dessa barn lever efter religiösa ramar och även är uppväxtai en miljö där det funnits en högre social kontroll från de vuxnas sida har påverkatderas värderingar och sätt att vara. I mötet med det svenska samhället, där

35

ungdomar tillägnas frihet under ansvar på ett sätt som de ensamkommandeflyktingbarnen inte är vana vid, har informanterna därför märkt att en konflikt kanuppstå inom barnen. Svårigheten för barnen att hantera denna frihet märks inteminst i deras skolsituation efter en tid i Sverige, då de utan konkreta order oftainte kan motivera sig till skolarbete. Vi menar att en tonåring enligt den svenskakulturen förväntas kunna hantera frihet under ansvar, eftersom detta är något somtränas under hela skolgången. De ensamkommande flyktingbarnen saknar därför,enligt oss, ett viktigt symboliskt kapital i denna aspekt för vad som i Sverige är enviktig del av den sociala åldern. Detta gör att de har en lägre social ålder i dettasammanhang. Förutom denna kapitalkonflikt stöter ungdomarna även på en radandra i mötet med det svenska skolväsendet. Att de inte har samma sortsgrundkunskaper som de ungdomar som gått i den svenska skolan hela sitt liv samtatt deras sätt att tala och agera skiljer sig från de andra ungdomarna i skolaninnebär, även detta, att de inte har det symboliska kapital som behövs inom fältet.Vi anser att det är när de inser sitt underläge i det nya fältet som deras motivationsjunker ytterligare. Denna motivationsförlust tolkar vi som ett resultat av attungdomarna tidigare haft en syn på sig själva som individer som haft rätt sortssymboliskt, socialt och kulturellt kapital och varit bärare av en viss social ålder.När de så möter det svenska skolsystemets förväntningar och de inser att de intekan leva upp till dessa sjunker därför deras egenupplevda sociala ålder. Denpositiva motivationen som ungdomarna har till svenskundervisningen under denförsta tiden i Sverige beror enligt oss på att de ännu inte har mött det nya fältet,som den svenska skolan innebär. Detta då de, under den första tiden, endaststuderar med andra ungdomar med vilka de har flytt och flykt gemensamt. Enligtoss skapar ungdomarna då ett fält där de själva är dominerande eftersom alla inomfältet har liknande bakgrund och kunskaper. Här kan samband även ses med förstafasen i flyktingars krishanteringsprocess, då första tiden i det nya landet ofta fyllsav nyfikenhet. Dock gör sig sedan krisen stegvis gällande när flyktingen insersvårigheterna som mötet med det nya landet för med sig. I detta fall blir dennasvårighet väldigt påtaglig när barnen kommer i kontakt med det svenskaskolväsendet. Vi ser i detta fall skolan som ett exempel med vilket vi förklararungdomarnas möte med Sverige. Förklaringarna kan dock även appliceras påandra fält inom det svenska samhället.

Trots att det för barnen, i mötet med det svenska samhällets fält genomexempelvis skolsystemet, kan innebära att deras sociala ålder sjunker så menarinformanterna att dessa ungdomar anpassar sig väldigt fort till nya situationer.Som vi tidigare påpekat anser vi att för att inneha en viss social ålder bör enindivid kunna hantera och reflektera över sin omgivning och mötet med nyasociala sammanhang. I och med att ungdomarna anpassar sig fort till nya fältmenar vi därför att de har en hög social ålder. Informanterna vid HVB-hemmetmenar dock att trots att ungdomarna handlar enligt det svenska samhällets normeroch regler så är denna anpassning ofta inte mer än skinndjup på dem. Vi menar attdet beror på att ungdomarna inte har implementerat de nya symboliska, socialaoch kulturella kapitalen som de erhållit genom att tillbringa tid i det svenskasamhällsfältet i sitt habitus än. Ytterligare en informant dock menar att denneibland träffat på ungdomar som tidigare bott på boendet och menar att dessamognat mycket under en relativt kort tid. Detta är, enligt oss, ett tecken på att dedå har implementerat dessa kapital i sitt habitus och därmed visar att de har enhög social ålder då de kan hantera och bemöta nya sociala sammanhang.

36

Vi vill påpeka att en individ, enligt oss, inte måste kunna anpassa sig till ett nyttsammanhang för att ha en hög social ålder. Det beror snarare på dess förmåga atthantera och reflektera över nya sociala miljöer. Individens anpassning och dengoda förmågan att hantera nya sociala miljöer sammanfaller dock ofta. Detta pågrund av att det, för en individ, kan vara svårt att hantera sociala miljöer utan attdenne anpassat sig till dem. Därför bedömer vi att det är vanligast att en högsocial ålder infinner sig då individen anpassat sig.

Ur det empiriska materialet har vi kunnat utläsa att det finns skillnader mellan deensamkommande flyktingbarnen och deras sätt att möta det svenska samhälletsom fält. Informanterna förklarar att ungdomarna mestadels knyter socialakontakter med ungdomar med liknande erfarenheter, så som flytt eller flykt frånhemlandet. Vi menar att genom att umgås i fält som de känner till, med människormed liknande habitus har de hittat ett sätt att hantera den nya sociala miljön somde befinner sig i. På detta sätt uppnår de en trygghet. Det finns dock undantag, ivilka vissa ungdomar söker sig till fält där även svenska ungdomar befinner sig.Det handlar då exempelvis om att de börjar spela fotboll i den lokala föreningen.Vi menar att de på så vis närmar sig det svenska övergripande fältet, genom atttillbringa tid i fält som visserligen är nya men inte helt främmande för dem.Genom att göra detta har dessa ungdomar hittat ett sätt att närma sig och hanteradet svenska fältet på ett mer utvecklat sätt än de som endast umgås i fält där deinnehar det dominerande habitus. Ju mer utvecklad förmåga en individ har atthantera sociala miljöer och speciellt nya sådana desto högre social ålder menar viatt denne har. Därför är det ett tecken på att ungdomarna som sökt sig utanför detfält där de själva ingår i den dominerande gruppen, påvisar en högre social ålderän de som inte gjort det.

De ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Sverige har utsatts förmånga olika prövningar, så som krigssituationer och den långa resan till Sverige.Detta menar vi har gett dem verktyg för att kunna hantera nya sociala miljöerlättare. Att genomgå och hantera svårigheter i livet, gör att människan tvingasutvecklas och därmed ökar individens sociala ålder i längden. På grund av attdessa barn fortfarande ofta befinner sig i olika stadier av krishanteringsprocessenkan denna högre sociala ålder ligga mer eller mindre latent. Vi drar därförslutsatsen att barnen, när de genomgått krishanteringsprocessen i slutändenkommer att uppnå en högre social ålder.

Gällande ansvar och barndom menar majoriteten av informanterna att det ansvarsom barnen har fått ta i sina hemländer gällande ekonomi, försörjning och sigsjälva har gjort att de på vissa plan har en förlorad barndom. Under sin första tid iSverige behöver de inte på samma sätt ta ansvar på dessa plan och detta leder,enligt informanterna till att ungdomarna slappnar av. Det framkommer att detta tarsig uttryck i att de börjar uppföra sig mer som tonåringar, svenska mått mätt. Vimenar därmed att ungdomarna kan låta sin sociala ålder sjunka då det, vidankomsten i Sverige, inte längre ställs samma förväntningar och krav på dem somtidigare. En annan orsak till att den sociala åldern uppfattas som lägre under denförsta tiden kan vara på grund av att ungdomarna befinner sig i den andra fasen avkrishanteringsprocessen. Inom krishanteringsteorin ingår försvarsmekanismer idenna fas och regression återfinns bland dessa mekanismer. Informanterna menaratt många av ungdomarna känner skam och skuld gentemot de som de lämnatbakom sig och denna försvarsmekanism kan vara ett sätt att hålla dessa känslor påavstånd. Det kan även vara ett sätt att hålla tankarna angående det stundande

37

beslutet från Migrationsverket på avstånd. Det framkom dock ur det empiriskamaterialet även att ungdomarna, under den första tiden i Sverige, har en annansida som informanterna beskriver som betydligt mer vuxen, alltså att de har enhögre social ålder än vad som förväntas av dem i Sverige. Vi menar att den högasociala åldern beror på att ungdomarna har genomgått många påfrestningar, vilketpå vissa plan har tvingat upp deras sociala ålder.

Sammanfattningsvis ser vi ett mönster som innebär att de ensamkommandeflyktingbarnen har en social ålder som i grunden är högre än vad som förväntas avdem enligt den svenska kulturen. Detta trots att vi pekat på många situationer dåde har en lägre social ålder. Vi ser deras lägre sociala ålder dels som en del avkrishanteringsprocessen och dels som en del i processen att möta ett nytt land. Attvi trots detta anser att de har en social ålder som är högre än vad som förväntas avdem enligt svensk kultur är på grund av deras förmåga att klara av svårigheter ochmöta nya sociala sammanhang. Dessutom har deras uppväxt gjort att de har fåtterfarenheter som i den svenska kulturen hör hemma vid en högre biologisk ålder.Utgången blir att när krishanteringsprocessen och processen att möta det nyalandet är avklarade, antar vi att dessa ungdomar har en högre social ålder än vadsom förväntas av dem enligt den svenska kulturen.

SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Ur studien har framkommit att social ålder är kulturella normer, värderingar ochrollförväntningar som ett samhälle har på en specifik biologisk ålder. En individsuppväxt och erfarenheter spelar därför stor roll i skapandet av den sociala åldern.Dessutom har den sociala åldern betydelse för en individs förmåga att hantera ochreflektera över sin omgivning och hur denne bemöter nya sociala situationer.

Den sociala åldern något väldigt komplext. De ensamkommande flyktingbarnenkan ha en högre social ålder, än vad som förväntas av den svenska kulturen, ivissa avseenden, men inte i andra. Dessutom skiljer sig den sociala åldern mycketmellan individerna. Dock har vissa gemensamma mönster upptäckts hos deensamkommande flyktingbarnen i relation till deras sociala ålder. Dessa tyder påatt barnen, på ett djupare plan, har en högre social ålder än vad den svenskakulturen förväntar sig av dem.

Anledningen till att dessa barn har denna sociala ålder beror på en rad olikafaktorer. Dels beror det på vad samhället har haft för kulturella normer,värderingar och rollförväntningar på barnet under dess uppväxt. Dessutom berordet på vad personen i fråga har gått igenom och hur denne har hanterat dessaupplevelser.

När de ensamkommande flyktingbarnen kommer till Sverige finns det vissaförväntningar på dem gällande social ålder. Detta leder till att konflikter kanuppstå inom individen och i mötet med det svenska samhället. För att kunnahantera den nya omgivningen tenderar ungdomarna att försöka anpassa sig. Somnämndes i tidigare svar har vistelsetiden i Sverige en stor betydelse för deensamkommande flyktingbarnens sociala ålder. Under den första tiden i Sverigependlar deras sociala ålder då de möter de nya rollföväntningar, normer ochvärderingar och inte alltid vet hur de ska hantera dessa. Detta blir som tydligast i

38

mötet med det svenska skolsystemet. Dessutom inser många av barnen underdenna tid att de inte längre behöver ta samma sorts ansvar som krävdes av dem ihemlandet och under resan till Sverige. Även faktumet att många av barnenbefinner sig i olika faser av krishanteringsprocessen gör att den sociala åldern inteter sig stabil. När de befinner sig i dessa faser är det dessutom svårt att se derasegentligen sociala ålder eftersom exempelvis förvarsmekanismer står i vägen.

Ju längre tid de stannar i Sverige desto stabilare blir dock deras sociala ålder.Genom sina handlingar tenderar de att närma sig den ålder som det svenskasamhället förväntar sig att de ska ha. Detta kan handla om att inordna sig i densvenska strukturen angående var i livet en individ bör befinna sig vid en vissbiologisk ålder. På ett djupare plan, än ”handlingsplanet”, har vi dock kunnatutläsa att de flesta av barnen i grunden har en högre social ålder än vad somförväntas av dem. Dessutom är krishanteringen en process som i slutändanpåverkar den sociala åldern. Vi har kommit fram till att en person som kan hanteradenna process till slut innehar en högre social ålder.

Med detta sagt anser vi att våra tidigare ställda hypoteser som går att återfinna iavsnittet ”teoretiska utgångspunkter” till stora delar har införlivats. Vi antog ihypotes ett att de ensamkommande flyktingbarnen har en högre social ålder änvad som förväntas av det svenska samhället. Detta stämmer till stora delar trots attvi även fann att den sociala åldern ibland överrensstämde och ibland var lägre änvad som förväntades. Gällande hypotesen angående de ensamkommandeflyktingbarnens brist på rätt symboliskt, kulturellt och socialt kapital i mötet meddet svenska samhällets fält anser vi att den införlivats. Även den tredje och sistahypotesen, i vilken vi antog att det leder till en högre social ålder att ha genomgåttoch klarat av kriser men i vilken vi även menade att den sociala åldern kan te siglägre under själva krishanteringsprocessen, införlivades.

Som alltid, när det gäller studier om människor, bör påpekas att alla resultat ochutsagor egentligen är individuella. Generella påståenden om en grupp människorär riskabelt att framföra. Dock menar vi oss ha hittat vissa mönster som kanappliceras på majoriteten av ensamkommande flyktingbarn. Belägg för dessa harvi hittat genom att ha intervjuat fem personer där majoriteten har mött mångaensamkommande flyktingbarn under sin yrkesverksamma tid. Även att vi kunnatapplicera teorier och tidigare forskningen på fenomenet styrker vårt resonemang.Exempel på att forskning om de ensamkommande flyktingbarnen ärgeneraliserbart över tid framförs av Langebros (1994), som tas upp i vårkunskapsöversikt. Författaren menar exempelvis att de ensamkommandeflyktingbarnen har gemensamt att de genomgår en rad olika traumatiskasituationer varav separation från familjen och mötet med den nya kulturen är tvåexempel. Vi menar därför även att studien även går att använda över tidoberoende var de ensamkommande flyktingbarnen kommer ifrån och skälet tillderas flykt.

För att kunna utforma socialt arbete måste forskning genomföras. För attforskningen ska ge resultat krävs att forskaren gör en generalisering av gruppen avmänniskor eller fenomenet som denne studerar. Detta för att uppsatsen ska kunnautmynna i riktlinjer och utformning av arbetssätt. Det bör inte glömmas bort attdet inom varje grupp som studeras finns individer. Dock är detta något som vianser bör beaktas ute på fältet snarare än i forskning. Vi vill att vår studie skakunna leda till att fler får upp ögonen för den sociala åldern som fenomen, att mer

39

forskning ska bedrivas på området och att det i längden ska kunna leda till enökad medvetenhet om fenomenet.

Vi anser att den sociala åldern är en viktig faktor att ta i beaktande i arbetet medensamkommande flyktingbarn. Kulturella identiteter, skillnader mellan sådanaoch hur dessa ska tas i beaktande av socialarbetaren är något som det läggsmycket vikt vid under socionomutbildningen. Även inom forskning finns mycketdokumenterat på området. På grund av att vi i studien funnit belägg på att densociala åldern är del av en individs identitet menar vi att även denna bör beaktas isocialt arbete, praktiskt som teoriskt. Eftersom den sociala åldern är en del avidentiteten är den även en del av hur en individ ser på sig själv. För att kunnabemöta en person på rätt sätt krävs en förståelse för hur denne ser på sig själv.Inom socialt arbetet är det av vikt att kunna möta individen där den befinner sigför att på så sätt kunna stödja denne i sin process. Gällande de ensamkommandeflyktingbarnen menar vi att det är viktigt att inte stirra sig blind på den biologiskaåldern. Vi menar att det är väldigt viktigt att tänka på att dessa barn på vissa plan,speciellt i början av vistelsen i Sverige, har en lägre social ålder än vad somförväntas då de exempelvis ligger långt efter i skolsituationen. I andra avseendenhar de dock en högre social ålder än jämnåriga ungdomar i Sverige och även dettamåste beaktas. Risken som finns om personerna som arbetar med dessa barnendast ser dem som individer som har en lägre social ålder, än jämnåriga,ungdomar uppväxta i Sverige är att de förminskar dem. Detta betyder att deoförväntade resurser som barnen har kan tappas bort om de inte beaktas avexempelvis vuxna i deras omgivning. Vill även understryka att de kulturellanormer som finns i Sverige inte bör ses som ”de enda rätta” och att arbetet medungdomarna därför inte ska ha som mål att dessa ska anpassa sig in i den svenskastrukturen. Även om vi anser att det är av vikt att belysa social ålder som fenomenmenar vi att det finns en risk att förstora eventuella skillnader mellan olikagrupperingar av människor. Det är en svår balansgång att fokusera på skillnaderoch problematik för att finna rätt metoder för arbetet utan att bli utpekande ochstigmatiserande.

Under uppsatsens process har det dykt upp tankar om andra närliggande områdensom vi anser att det skulle vara av betydelse att forska vidare om. Ett sådant fält ärhur de ensamkommande flyktingbarnen själva ser på sin situation i mötet med detsvenska samhället och betydelsen av deras sociala ålder. Studier gjorda utifråndetta perspektiv känner vi en avsaknad av. Genom att se frågan utifrån denaspekten skulle förståelsen för fenomenet ytterligare kunna breddas. Dessutomfinner vi att det skulle vara av vikt att studera hur den sociala åldern tas ibeaktande i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen och hur dessaarbetssätt skulle kunna utvecklas. Slutligen finner vi det av vikt att ävenundersöka om denna uppsats är överförbar på de ensamkommandeflyktingflickorna och deras sociala ålder. Detta är en grupp som, även om de är iminoritet måste beaktas.

40

REFERENSER

LitteraturAhmadi, N (1998) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber AB.

Arnstberg, K-O (2008) Sverige och invandringen. Lund: Studentlitteratur.

Ayotte, W (2000) Separated Children Coming to Western Europe – Why they

travel and how they arrive. Save the Children.

Brendler- Lindqvist, M (2004) Att möta de ensamkommande barnen. RäddaBarnen.

Carle, J (2000) Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I:Månsson, P (red.) Moderna samhällsteorier- Traditioner, riktningar, teoretiker.

Smedjebacken: Prisma.

Cullberg, J (1996) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.

Davidson, B & Patel, R (1991) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

DePoy, E & Gitlin, L. N (1999) Forskning – en introduktion. Lund:Studentlitteratur

Ejvegård, R (2003) Vetenskaplig metod - tredje upplagan. Lund:Studentlitteratur.

Eliasson-Lappalainen, R, Jacobsson, K, Meeuwisse, A och Swärd, H (2008)Forskningsmetodik för socialvetare. 1:a utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur

Elmeroth, E & Häge, J (2009) Flyktens barn – medkänsla, migration och

mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur AB.

Giddens, A (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori.

Lund: Studentlitteratur.

Johansson, T (1999) Socialpsykologi- Moderna teorier och perspektiv. Lund:Studentlitteratur.

Löfgren, A & Norell, M (1991) Att förstå ungdom – Identitet och mening i en

föränderlig värld. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag.

Olsson, H & Sörensen, S (2008) Forskningsprocessen – Kvalitativa och

kvantitativa perspektiv. 2:a upplagan. Stockholm: Liber AB.

Payne, M (2002) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur ochKultur.

41

Schellenberg, J.A. (1980) Socialpsykologins förgrundgestalter- Freud, Mead,

Lewin, Skinner. Stockholm: Wahström & Widstrand.

InternetkällorBarnombudsmannen:http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=6872, 29/4 2010

Migrationsverket:1. http://www.migrationsverket.se/download/18.5973fd1412535304f6680001748/aktuellt_barn.pdf, 29/3 2010

2. http://www.migrationsverket.se/download/18.17b9de8c125fec140538000142/Avgjorda+asyl%C3%A4renden.pdf, 29/3 2010

3. http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004171/sluttrapport_ensamkommande.pdf, 29/4 2010

4. http://www.migrationsverket.se/download/18.770892be1248035046b80003319/dublinforordningen_sv.pdf, 29/4 2010

5. http://www.migrationsverket.se/info/60.html#t, 29/4 2010

Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/identitet, 29/3 2010

Salutogenes: http://www.salutogenes.com/hem.html, 29/4 2010

Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2003-20 29/4 2010

Artiklar

Asher, H (2009) Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Läkartidningen, nr

18. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11890, 25/3 2010

Edgren, Monika (2004) Ålders- och generationsskillnad i ett intersektionelltperspektiv. Sociala konfliker och kulturella processer, vol 2. Malmö: Malmöhögskolahttp://dspace.mah.se/bitstream/2043/5260/2/Alders_och_genrationsskillnad.pdf,27/4 2010

Intervjuer

Informant 1, den 13 april 2010, 12:30, på arbetsplatsen Transitboendet.Informant 2, den 13 april 2010, 13:30, på arbetsplatsen Transitboendet.Informant 3, den 13 april 2010, 14:30, på arbetsplatsen Transitboendet.Informant 4, den 14 april 2010, 13:00, på arbetsplatsen HVB-hemmet.Informant 5, den 15 april 2010, 14:15, på Malmö Högskola.

42

BILAGORBilaga 1: DefinitionerBilaga 2: Intervjuguide

43

Bilaga 1

Barn: Liksom i Barnkonventionens första artikel anses i denna uppsats att barn ärde personer under 18 år (barnombudsmannen.se, 29/4 2010). I uppsatsen kommerbegreppen ungdom, tonåring, pojkar, killar, flickor och tjejer användas synonymtmed begreppet för att texten ska bli varierande att läsa.

Flykting: Utlänning som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sigi Sverige. Enligt Genévekonventionen är flyktingar personer som harvälgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av, ras, nationalitet,religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller, tillhörighet till visssamhällsgrupp (migrationsverket.se 5, 29/4 2010).

Ensamkommande flyktingbarn: Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år somkommer till Sverige utan legal vårdnadshavare (migrationsverket.se 5, 29/4 2010).

Asylsökande: En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skyddmot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad avMigrationsverket och/eller migrationsdomstol (migrationsverket.se 5, 29/4 2010).

Uppehållstillstånd: Tillstånd som utfärdas av Migrationsverket och betyder attindividen, som då inte längre är asylsökande, får leva, bo och arbeta i Sverige påsamma villkor som alla andra så länge som denne bor i Sverige. Det finnstidsbegränsat uppehållstillstånd och permanent uppehållstillstånd (PUT)(migrationsverket.se 5, 29/4 2010)

God man: En person som ska ta tillvara ett barns intressen om dennes föräldrarnasjälva inte kan göra det. Denne utses av kommunen (migrationsverket.se 5, 29/42010).

Dublinförordningen: Förordningen gäller i EU:s medlemsländer samt i Norge ochIsland. Genom Dublinförordningen reglerar länderna vilket land som ska ansvaraför en persons asylärende. Det är bara möjligt att få sin asylansökan prövad i ettav dessa länder, och har den redan blivit prövad i ett annat ”dublinland” så är detdetta beslut som gäller. Personen i fråga blir då tvungen att resa till det första”dublinlandet”. Även i de fall då en person rest illegalt genom ett annat land ochblivit påkommen eller om personens familj redan har fått uppehållstillstånd i ettannat ”dublinland” gäller dessa regler (migrationsverket.se 4, 29/4 2010). De såkallade ”dublinärdena” i uppsatsen är barn som har varit med om just detta ochdärför är tvungna att lämna Sverige.

Identitet: Enligt Nationalencyklopedin är identitet individens medvetenhet om sigsjälv, sin kropp, sin personlighet och sin förmåga till självbestämmande (ne.se29/4 2010). Vi definierar dessutom identitet i den här uppsatsen som något somtill stor del formas av en persons uppväxt (som innehåller familjeliv, skolgångeller arbete, livsåskådning m. m), dess erfarenheter och kulturella bakgrund. Endel av identiteten är individens sociala ålder.

Kultur: Kultur i detta sammanhang handlar om ett sätt att se på livet, som formatsav gemensamma normer och värderingar, och förs vidare från generation tillgeneration (Arnstberg, 2008). På grund av att kulturen ständigt är i förändring sesden i uppsatsen som något dynamiskt och inte statiskt.

44

Bilaga 21. Informanten

- Allmän nformation om informanten, dess arbetslivserfarenhet o s v.2. Boendet

- Hur många barn bor där och i vilket skede i PUT-processen befinner sigbarnen? Hur länge stannar de normalt sett?

- Hur länge har boendet funnits? Rutiner, typ av boende, organisation ochpersonalstyrka.

3. Barnen i hemlandet

- Varifrån kommer barnen?- Finns det något som kännetecknar de olika nationella grupperna?- Vet du hur barnens nätverk och familjesituation såg ut i hemlandet?- Vad upplever du att barnen har för uppfattning om kärlek och giftermål?- Är denna uppfattning något du tror barnen har med sig från hemlandet?- Har du någon uppfattning om barnen har växt upp i en religiös miljö?- Hur tror du att denna eventuella miljön har påverkat barnens identitet och

deras hantering av separationen från familjen och hemlandet?- Vet du om barnen gått i skola/arbetat eller annat i hemlandet?- Hur såg deras fritid ut i hemlandet?- Upplever du att det finns någon skillnad på barnens mognad beroende på

var de kommer ifrån och hur deras liv såg ut i hemlandet?- Vilka olika orsaker finns till varför barnen gav sig av från sina respektive

länder?4. I Sverige

- Har barnen kompisar utanför boendet och i så fall av vilken etnicitet/ålder?- Hur uppfattar du att barnens sociala samspel fungerar med andra

ungdomar och vuxna (svenska och ickesvenska)?- Utövar barnen någon typ av religion, i så fall vilken och hur aktivt?- Om de går i skolan, hur uppfattar du då att deras inställning till den är?- Uppfattar du att det finns något samband till deras inställning till skolan

och skolsituationen i hemlandet?- Har du märkt någon skillnad i barnens identitet sedan de anlände till

boendet gällande religion, tankar på kärlek och giftermål, skola, arbete?- Finns det några speciella händelser/skeenden i barnens vistelse här på

boendet som du tycker har påverkat barnens mognad nämnvärt?- Hur påverkas barnen av krissituationer som de varit med om tidigare?- Om vi generaliserar lite. Ser du skillnader och i så fall vilka om du jämför

barnen på boendet med en ”typisk svensk tonåring”. Med ”typisk svensktonåring” menar vi ungefär: en tjej eller kille som bor hemma, går ihögstadiet eller gymnasiet, sommarjobbar, sportar på fritiden och/ellerspelar något instrument. Tonåringen är inte aktivt religiös, men firar ändåde traditionella svenska högtiderna. Tonåringens frigörelse manifesterastill stor del med hjälp av att dricka alkohol med vännerna på helgen samtatt åka på en längre resa efter gymnasietidens slut. Synen på kärlek ochpolitik är öppen och individuell. Medlemmarna i tonåringensvänskapskrets har även de till stor del dessa erfarenheter. Tonåringen ärfödd och uppvuxen i Sverige och har en relativt oproblematisk uppväxtbakom sig som för tillfället kantas av typiska tonårsproblem, så somkärleksproblem, identitetssökande och frigörelse. Och vad tror du dessaskillnader beror på?

- Har du några övriga tankar om social ålder?