Etik, försiktighet och hållbar utveckling

med havet i särskilt beaktande

Christian MuntheInstitutionen för filosofi, lingvistik och

vetenskapsteoriflov.gu.se

Etik, forskning, miljö- och havspolitik

• Varför forska och bry sig om (havs)miljön?

– Det är kul och intressant– Det ger ny kunskap och påverkar människor– Kunskap om och hanteringen av (havs)miljön är särskilt viktig för

• samhället• människor / mänskligheten• djuren / arterna• naturen själv: ekosystem, landskap, jorden…

• Motiveringen vilar på en etisk hållning om vad som är viktigt och insikter om miljöns komplexitet och stora inverkan på detta

• Olika motiveringar kan komma i konflikt

– Olika typer av mänskliga intressen– Nutida och framtida generationer– Olika delar av världen– Djurens intressen och människors– Naturens intressen och människans

Hållbar utveckling: ett etiskt ideal• Välståndet påverkar miljön och därmed förutsättningarna för

välstånd annorstädes och i framtiden

• Skyldigheter mot (den avlägsna) framtiden och andra delar av världen– Existens, Livskvalitet, Rättvisa– Grundläggande och instrumentella skäl: socio-ekonomiska makro-effekter av miljöförstöring

• Hur stora skyldigheter, av vilket slag?– Havsexempel 1: fiskenäringens intressen vs. långsiktiga havsmiljöintressen– Havsexempel 2: prioritera hittills väl tillgodosedda fiskenäringsintressen vs. mindre välutvecklad

fiskenäring (jfr. klimatgrälet USA – Kina)– Hur ska kostnaderna för insatser och restriktioner fördelas?

Komplikationer 1: Kollektiva dilemman & koordinationsproblem

– De stora (havs)miljöproblemen orsakas av väldigt många aktörers beteende under lång tid, sammantaget– Enskilda och mindre aktörers bidrag inte avgörande: “droppen i havet”– Svårt för enskilda och mindre grupper att “se problemet”– Marknadslösningar fungerar inte av sig själva: maktpolitik nödvändig– Lokalt fungerande strategier svåra att tillämpa globalt: globala politiska lösningar– Kniptång: den globala internationella politiken fungerar som en riktig fri marknad: risk för nya problem

• Exempel: nationernas “chicken race” och klimatpolitikens “fångarnas dilemma”

• Oberoende av hur våra naturvetenskapliga kunskapsunderlag ser ut

• Problemet är etiskt, politiskt, human- och samhällsvetenskapligt

Komplikation 2: kunskapsosäkerhet & -brist

– Ekosystemansatsens beskrivning av naturen är ohyggligt komplex– Havet är i sig komplext, men också en del av ett större än mer komplext system– Synergier, trösklar, feedback-mekanismer, multiplikativa och exponentiella samband, m.m.– Långa tidsrymder– Svårt att förutsäga exakt och säkert vad konsekvenserna av olika alternativ blir

• Försiktigheten som etiskt ideal och politisk strategi

– Tanke 1: det har ett moraliskt pris att inte agera mot allvarliga hot, även om de kanske aldrig blir verklighet (jfr. köpa en hemförsäkring)

– Tanke 2: försiktighetsåtgärder har alltid i sig själva ett moraliskt pris ( jfr. försäkringspremien)– Tanke 3: priset för försiktigheten måste stå i en försvarbar relation till det pris som ett oförsiktigt

agerande skulle innebära– Tanke 4: på samhälls- och global nivå måste både fördelen av att undvika oförsiktighetens pris och

nackdelen av att betala försiktighetens pris fördelas på ett försvarbart sätt

– Exempel: rädda svensk fiskenäring till priset av att underminera lokal afrikansk fiskenäring och fortsatt storskalig fiskeriverksamhet med oklara miljöeffekter

• Många etiska frågor och politiska problem

– Vad är försvarbart och varför? Hur ska problemen beskrivas?– Klarar den globala politiken av utmaningen? Var ska makten placeras?

Hur länge ska vi vänta?

Munthe, C (2011). The Price of Precaution and the Ethics of Risk. Dordrecht, New York & London: Springer (in press)