ETT FORSKNINGSMAGASIN FRÅN LULEÅ TEKNISKA …

ETT FORSKNINGSMAGASIN FRÅN LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

2Januari 2007

TEMA: Hållbar utveckling

F R Å N O C H M E D D E T H Ä R numret har vi lagt Micromégas bakom oss och byter namn på Luleå tekniska universitets forskningsmagasin.

Good technology – god teknik och god teknologi – kallar vi den forskning som är vårt bidrag till att göra världen och människors var-dag bättre och enklare att leva i.

Exempel på god teknik finns det gott om, en stor del av forskningen vid Luleå tekniska universitet bedrivs i mycket nära samarbete med företag, andra forskningsinstitutioner och privata näringsidkare.

Den del av vår forskning som bedrivs inom filosofisk fakultet tar exempelvis så gott som alltid sin utgångspunkt i människors vardag. Kan

körsång göra vägen tillbaka till arbetslivet lättare för långtidssjukskrivna kvinnor och kan enkel, lätthanterlig teknik ge större trygghet åt äldre personer med olika typer av sjukdomar?

Good technology kommer – precis som sin föregångare – även fortsättningsvis att fokusera på den forskning som bedrivs vid Skandinaviens nordligaste tekniska universitet och vi kom-mer att fortsätta att lyfta fram både människorna bakom de olika forskningsprojekten och de män-niskor som drar nytta av forskningsresultaten.

Ett nytt inslag är att vi i varje nummer kom-mer att presentera en eller ett par av våra nyaste professorer lite närmare, personporträtt som ska förmedla den drivkraft som de aktuella profes-

sorerna har, de tankar de är besjälade av och de funderingar kring framtiden som de bär med sig i sitt dagliga arbete.

I detta första nummer av Good technology fokuserar vi på förnybara energikällor och tittar exempelvis närmare på varför vindkraft fort-farande utgör en försvinnande liten del av vår totala elproduktion. Och vad är det egentligen för drivkraft som gör att miljoner svenskar varje dag sorterar sina sopor – handlar det om en inre övertygelse eller om helt andra faktorer?

Du får också träffa Holger Ecke, forskaren som vill ”förvandla” morötter och sockerbetor till metanbiogas, forskaren Carl Rova som efter att ha studerat hur självförvaltning fick löjbe-

ståndet att öka nu tar sig an en betydligt större ekologisk fråga – den om torsken i Östersjön – och sist men inte minst professorn i teknikhis-toria Staffan Hansson, som påminner oss alla om att det mesta som händer faktiskt redan har hänt, i alla fall nästan!

En del av artikeltexterna har kommit till i samarbete med de studenter på Arena jordens resurser som under våren deltog i kursen Popu-lärvetenskapligt skrivande. Välkommen till Good Technology – ett forskningsmagasin från Luleå tekniska universitet.

Välkommen till Good technology – ett forsk-ningsmagasin från Luleå tekniska universitet!

Good technology är ett magasin om

forskning vid Luleå tekniska universitet.

Good technology ges ut två till tre gånger

per år, varav ett nummer på engelska.

Denna upplaga trycks i 21.000 exemplar.

Artiklarna arbetas fram i samarbete mellan

forskarna och redaktionen.

A D R E S S Luleå tekniska universitet

Info/Good technology

971 87 Luleå

F A X +46 (0)920 49 17 62

E - P O S T [email protected]

I N L Ä M N I N G A V M AT E R I A L

Manus tas helst emot via e-post. Redak-

tionen förbehåller sig rätten att refusera,

korta och redigera inkommet material.

T R Y C K E R I

Universitetstryckeriet/Tryckpoolen AB

R E D A K T Ö R &

A N S V A R I G U T G I V A R E

Lena Edenbrink

+46 (0)920 49 16 22

[email protected]

4D E S E N A S T E D E C E N N I E R N A H A R teknikutvecklingen

gått i en rasande takt, och nutidens människor förväntar sig snabba

lösningar på akuta problem, förväntningar som inte alltid är så lätta att

infria. Staffan Hansson, professor i teknikhistoria, reder ut begreppen.

10N Ä R L Ö J B E S T Å N D E T L Ä N G S Norrbottenskusten minskade

riskerade stora delar av det kustnära fisket att dö ut. Forskaren Carl

Rova föreslog en slags självförvaltning som gav fiskarna makt och

inflytande över var det skulle fiskas och i vilken omfattning. Nu tittar

han närmare på den hotade torsken i Östersjön.

16V I N D K R A F T E N F R A M S T Å R F Ö R A L LT F L E R som en

fungerande alternativ energikälla, men varför går det så långsamt med

utbyggnaden? Finns förklaringen i den svenska miljölagstiftningen eller

handlar det om vår egen inställning? Maria Pettersson och Kristina Ek

reder ut en del av frågetecknen.

19I E N B L Å L I T E N L Å D A i ett laboratorium vid Luleå tekniska

universitet pågår ett världsunikt projekt. Det handlar om att snabba

på den naturliga förruttnelseprocessen och syftet är att producera

biometangas. Holger Ecke på Institutionen för samhällsbyggnad

leder projektet.

nr 02december

10

4

19

16

Good technology lyfter fram människorna bakomforskningen och de som drar nytta av resultaten.

T E X T

Lena Edenbrink (om inget annat anges)I detta nummer medverkar även följande studenter som gått kursen ”Populärvetenskapligt skrivande”: Anders Gren, Eva-Lotte Johansson, Tim Johansson, Jan Krantz, Torbjörn Körlof, Fredrik Nordblad, Linus Ottosson, Anders Pettersson, Annika V Rönnbro, Patrik Rönnqvist, Laura Salo, August Sandqvist, Jenny Sjöberg, Olov Ström, Daniel Westling, Andreas Wiberg, Patrik Wilhelmsson, Ellen Åberg och Fredrik Öhrvall.

F O R M G I V N I N G

Norma Communication AB

O M S L A G S B I L D

Nicke Johansson

B I L D

Nicke Johansson (om inget annat anges)

2 good technology 01|2007 good technology 01|2007 3

KRISER FÖDER NY TEKNIK

D A G E N S M Ä N N I S K O R Ä R uppvuxna med och lever i ett samhälle präglat av mycket snabba förändringar inte minst på det tekniska området. Vi har som en följd av detta också blivit otåliga och kräver att det politiska systemet ska leverera snabba lösningar, och det samtidigt som vi gärna bortser från vårt eget ansvar i sammanhanget.

- Problemet är dock att det inte finns snabba lösningar på de problem vi diskuterar i dag. De kräver ett långsik-tigt och uthålligt handlande – de kräver helt enkelt att vi tänker om och börjar agera på sätt som vi tidigare inte varit vana vid. Om vi inte klarar det och om situationen, som vissa debattörer häv-dar, att människans påverkan på plane-ten jorden nu närmar sig den punkt när det inte längre finns någon återvändo, då är vi illa ute om vi inte förmår ställa om vår livsföring redan nu, säger Staf-fan Hansson, professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet.

- Ämnet teknikhistoria ger perspek-tiv och skapar förståelse, ny teknik har påverkat och förändrat människors livsvillkor i alla tider.

Teknikhistoria är det kunskapsom-råde som behandlar teknik och teknisk förändring i ett historiskt perspektiv. En av ämnets tyngdpunkter ligger i att

förstå de samhälleliga och idémässiga drivkrafterna bakom teknisk föränd-ring, en annan ligger i att studera de sociala och kulturella konsekvenserna av denna tekniska förändring. Ämnet är till sin natur både humanistiskt och samhällsvetenskapligt och har berö-ringspunkter med andra discipliner – exempelvis idé- och vetenskapshis-toria, ekonomisk historia och så kallad innovationsforskning.

Och att samtala med Staffan Hans-son, professor i teknikhistoria, innebär att ena stunden hamna i ett filosofiskt resonemang om individens ansvar för vårt nutida globala samhälle, att i nästa konfronteras med det faktum att dagens diskussion om Botniabanans ”nytto-värde” för Sverige som nation faktiskt är densamma som fördes när den norra stambanan skulle byggas för mer än 100 år sedan – för att ytterligare en stund senare få en inblick i på vilket sätt tillgången på skog påverkat människans förmåga att överleva.

För tillgången på olika naturresurser har under århundradena gått hand i hand med utveckling, befolkningsök-ning och ny teknik, liksom bristen på desamma.

Ta skogen till exempel.Skogen har i snart sagt alla tider på-

verkat människors levnadsförhållanden – den har värmt upp de hus den byggts av, den har använts för att framställa järn och den har utgjort byggnadsma-teriel till de skepp människan behövde för att kunna färdas över vida vatten till nya platser och kontinenter. God tillgång på skog har påverkat befolk-ningsökningen – med bättre jordbruks-verktyg kan jorden som bekant odlas mer effektivt och ge större avkastning, vilket leder till mer mat och att fler människor överlever.

När skogen i närområdet sedan tog slut – dåliga eller obefintliga vägar innebar att det var svårt eller omöjligt att hämta skog på annat håll – påver-kade det befolkningsökningen, liksom det faktum att man under åren med stark befolkningsökning tvingades flytta till nya landområden för att bruka jordar som inte var lika bra som de i områden som blivit för trångbodda.

God tillgång och ökande befolkning, brist på naturresurser och sjunkande befolkningstal – cyklerna återkommer under historiens gång ända fram i vår tid. Och vid varje period av brist på na-turresurser på tillgängligt avstånd har ny teknik sett dagens ljus, teknik som lett till tillväxt och ökande befolkningstal.

I 1600-talets England rådde

I alla tider har människor ställts inför resurskriser som, i takt med främst de senaste århundradenas tekniska utveckling, blivit allt svårare att lösa. Eftersom teknikutvecklingen gått i en rasande takt de senaste decennierna förväntar sig nutidens människor snabba lösningar på akuta problem, förväntningar som inte alltid är särdeles lätta att infria. I dag innebär allt detta – inte minst ur ett demokratiskt perspektiv – ett delikat problem.

F O T O : N I C K E J O H A N S S O N

Precis som tidigare

handlar mycket om

ekonomi, det krävs satsningar

på nya, förnyelsebara energi-

källor och ny teknik för att lösa

dagens problem.


stor skogsbrist, vilket innebar att man inte kunde producera tillräckligt med inhemskt järn och tvingades importera järn från Sverige. Sverige hade inrättat en särskild myndighet med kontroll över den svenska järntillverkningen, för att få starta ett nytt järnbruk kräv-des tillstånd för att bruken inte skulle hamna för nära varandra och därmed konkurrera om samma skog. I England, där man alltså hade problem med att försörja sin järnproduktion med träkol från skogen, började man använda sten-kol i stället. Tekniken utvecklades stän-digt och i slutet av 1600-talet produce-rade England fem gånger mer järn än övriga världen. Det var också i England som den första pumpen uppfanns år 1712, en sorts enkel ångmaskin, vilket gav möjlighet att transportera vatten upp ur gruvorna. Det effektiviserade gruvbrytningen markant, eftersom man tidigare fått använda djur för att få upp vattnet. Ångmaskinen förbättrades

av Watt och kunde senare användas också i andra industrier, exempelvis inom textilindustrin. Lokomoti-vet utvecklades också under den här tidsperioden. Befolkningen i England fördubblades från början av 1700-talet till början av 1800-talet, som en följd av teknikutvecklingen.

- Man kan säga att detta är ett exem-pel på en resurskris som man lyckades vända med hjälp av teknisk utveckling, säger Staffan Hansson.

Den ständiga teknikutvecklingen innebar att allt fler industrier började använda sig av maskiner i stället för mänsklig arbetskraft. Denna industri-ella revolution spred sig genom hela Europa; England och många andra europeiska länder blev starka nationer som kunde kolonisera stora delar av övriga världen.

Under 1800-talet närmade sig en ny energikris, många länder var beroende av stenkol som började bli en bristvara,

ett beroende som gjorde länderna sårbara. När priset på stenkol steg minskade produktionsmöjligheterna och jakten på alternativa energikällor inleddes.

- Det är nu elektriciteten börjar utvecklas. Ett stort steg togs under en mässa i Frankfurt där hela mässan skulle lysas upp med el från ett vatten-fall som låg 175 kilometer från själva mässområdet. Det blev en stor sensation och Sverige ansågs ha stor potential för att använda den nya tekniken med vat-tenkraft, säger Staffan Hansson.

Statliga Vattenfallsverken, nuvarande Vattenfall, bildades i början av 1900-talet, uppgiften var att hitta lämpliga platser för den nya energikällan och ett stort antal vattenkraftverk byggdes. På 1950-talet började människor proteste-ra mot en fortsatt utbyggnad av älvarna och i dag finns endast fyra orörda älvar kvar. Att Sveriges kärnkraft ska av-vecklas beslutades av riksdagen efter den folkomröstning som hölls 1980, men i dag tvekar allt fler politiker eftersom man anser att det fortfarande saknas alternativ. I takt med att vårt energibehov ständigt ökar är det inte svårt att förstå att allt fler får allt svårare att få ekvationen att gå ihop.

Men Staffan Hansson är optimist.- Precis som tidigare handlar mycket

om ekonomi, det krävs satsningar på nya, förnyelsebara energikällor och ny teknik för att lösa dagens problem. Precis som i industrialiseringens in-ledningsskede sker den mest kraftfulla utvecklingen för exempelvis Norr-bottens del i LKAB:s regi i Malm-berget och Kiruna. LKAB har på ett remarkabelt sätt rest sig från den svåra kris som drabbade företaget i mitten av 1980-talet och utvecklats till ett högteknologiskt företag med en helt annan förädlingsgrad på sina produkter än tidigare när malmen i princip bara krossades innan den såldes.

- Att LKAB är ett av de åtta el-in-tensiva svenska företag som nu satsar på att bygga vindkraftverk är därför inte särskilt märkligt, de är beroende av fungerande elproduktion i Sverige och ser vindkraften som ett både realistiskt och ekonomiskt alternativ.

Varför sorterar vi?


6 good technology 01|2007

Vad motiverar dig att sortera sopor? Är det

för att du vill värna om miljön eller är det

ekonomiska faktorer som styr? Känner du

dig tvingad att sortera eller tycker du helt

enkelt att det är moraliskt riktigt och att det

därför känns bra?

S T A T S V E T A R E N S I M O N M A T T I har inom ramen för forskningsprojektet SHARP tillsammans med kollegan Christer Berglund tittat närmare på hushållens värderingar och inställning till källsortering, och dessutom gran-skat regeringens policy när det gäller sopsortering. Via en enkät till 4.000 hushåll i fyra kommuner har de tagit reda på hushållens motivation och driv-kraft till att källsortera hushållsavfall. De har också undersökt regeringens miljöpolicy, av vilken det bland annat framgår att regeringen i första hand ser på och behandlar hushållen som konsumenter, motiverade i första hand av rent ekonomiska faktorer. Enkäten däremot, visar att hushållsmedlemmar-na i första hand ser sig som medborgare när det gäller källsortering.

Och en medborgare kan som bekant karaktäriseras som en sorts lagspelare som tänker på samhället före sin egen vinning, medan konsumenten bara tänker på sig själv och sin ekonomiska nytta.

För att källsorteringen ska fungera är det viktigt att motivationen hos hushål-len baseras på en övertygelse att det arbete man lägger ner på sorteringen gynnar miljön och därmed samhället på längre sikt. Denna ”inre motivation” kan enligt det aktuella forsknings-projektet trängas undan om en ”yttre motivation” baserad på ekonomiska styrmedel motiverar oss konsumenter. Simon Matti pekar på några exempel där beteendet ändrades drastiskt när

ekonomiska styrmedel sattes in för att åtgärda problem.

Vid ett äldreboende utförde de boende lite småsysslor som att ta undan disken och plocka undan efter sig i de allmänna utrymmena. Personalen ville få dem att bädda sina sängar själva och införde därför fikabiljetter som belöning till dem som gjorde det. Till-taget fick som resultat att många av de boende visserligen började bädda sina sängar i allt större utsträckning, men samtidigt slutade de att göra de andra småsysslorna med motiveringen att de ju inte fick några fikabiljetter om de gjorde dessa.

Ett annat exempel är ett daghem där personalen hade problem med föräldrar som inte höll de tider de själva uppgett att de skulle hämta sina barn, något som självklart ställde till det för personalen och deras planering. Dagisledningen införde därför ett bötesbelopp när för-äldrarna kom för sent, något som ledde till att fler föräldrar än tidigare började komma för sent, den moraliska känslan av att ”göra rätt” genom att komma i tid försvann eftersom den personliga vinsten upplevdes som större än bötes-beloppet. Eftersom bötesinförandet inte fick önskat resultat tog dagisledningen bort böterna igen – men då fortsatte föräldrarna att komma för sent i större utsträckning än innan åtgärden sattes in.

I båda exemplen hade alltså den inre motivationen minskat betydligt jämfört med innan belöningen/böterna sattes in. Och när den inre motivationen har

försvunnit är det svårt att få tillbaka den.Enkäten visade att hushållens motivation till källsor-

tering i stor utsträckning handlar om moral och i andra hand kommer uppfattningen att man gör vad man vill att andra också ska göra. Av de officiella Miljö-dokument som granskats framgår att regeringen och statsmakterna ser hushållen som konsumenter, något som alltså står i bjärt konstrast till hushållens egen syn på sig själva som medborgare med moraliska motiv till att källsortera. Slutsatsen är enkel: Statsmakterna bör i större utsträckning ta med hushållens roller och motiv i beräkningarna när en ny miljöpolicy tas fram eller när nya styrmedel ska införas.

I dag använder sig statsmakterna i första hand av ekonomiska styrmedel som avgifter, skatter, pantsys-tem, trängselavgifter och böter.

– Att använda sådana metoder för att på kort sikt få till stånd förändrade beteenden hos de svenska hushål-len fungerar bra, det vet vi av erfarenhet. Men att använda dem för att få till stånd en varaktig attitydför-ändring gentemot miljöarbetet är riskabelt, helt enkelt eftersom de också kan tränga undan människors inre motivation, säger Simon Matti.

Kan vi vara både konsumenter och medborgare samtidigt? Ja, de flesta av oss är nog redan det; vi fattar beslut om våra dagliga inköp både baserat på pris och på vilken typ av förpackning varan levereras i, exem-pelvis sylt i glasburk eller refilltub.

- Människor tar naturligtvis, i likhet med den rationella konsumenten, hänsyn till pris i sitt konsum-tionsbeteende, men vi får inte glömma bort att väldigt många också engagerar sig i ett miljöarbete som inte ger några direkta positiva effekter på den personliga ekonomin. Framför allt när det gäller större frågor, som exempelvis global uppvärmning, kan samma individ inte sällan bete sig som en moraliskt motiverad medborgare, säger Simon Matti.

För att källsorteringen ska

fungera är det viktigt att moti-

vationen hos hushållen baseras på en

övertygelse att det arbete man lägger

ner på sorteringen gynnar miljön och

därmed samhället på längre sikt.


Trots att Fiskeriverket under 1970-talet uppskattade beståndet av siklöja i Bottenviken till 12.000 ton fanns det vid millennieskiftet mindre än 1.000 ton kvar.Vad hade hänt? Höll arten på att utrotas och i så fall – har det någon betydelse? Är inte löjrom en försumbar lyxprodukt som vi faktiskt klarar oss utan?


FISKE EFTER SIKLÖJAN och dess eftertraktade rom sysselsätter varje säsong ett stort antal människor, i många av Norrbottens kustnära byar är romklämningen en tradition som funnits i flera generationer. Att tråla efter siklöja, något som bara sker under en månad varje höst, är en viktig inkomstkälla för Norrbottens fiskare och dessutom en viktig del i regeringens uttalade mål att bevara Sveriges kustnära fiske.

Vid 1900-talets början tog fiskarna upp mellan 50 och 100 ton siklöja varje år och det var inte förrän nylonnät och trålare blev vanligt under 1950- och 1960-talen som fångsterna började öka. Tack vare den nya fisketekniken ökade fångsterna till cirka 12.000 ton under 1970- och 1980-talen. Men fiskbeståndet minskade stadigt och i slutet av 1990-talet fanns bara 1.000 ton kvar.

För att rädda återstående bestånd av siklöja införde Fiskeri-verket hårda regleringar. På grund av tröghet i beslutsprocessen blev dock regleringarna ständigt förskjutna i tid och i otakt med löjbeståndets svängningar, något som förvärrade situationen. Arga röster hördes från yrkesfiskarna som var upprörda över det

nya regelverket. Diskussionerna blev livliga och kunde följas i bland annat de lokala medierna.

År 1999 genomförde statsvetaren Carl Rova vid Luleå tek-niska universitet en undersökning av den misslyckade styrningen av det norrbottniska löjfisket. I sin rapport föreslog Carl Rova en alternativ styrningsmodell, co-management, som på svenska kan kallas för delad förvaltning. Modellen infördes år 2000 och en styrgrupp bestående av trålfiskare, myndighetspersoner och bio-loger från Fiskeriverket tillsattes. Omstruktureringen av makten innebar att fiskarna fick det största inflytandet och att myndig-heterna och biologerna fanns med som stöd och rådgivare. På så sätt kunde man tillvarata trålfiskarnas mångåriga erfarenheter av fisket och beståndets variationer. Styrgruppen fick visserligen makt att införa ytterligare begränsningar – däremot kunde den inte upphäva eller lätta på de regleringar som redan fanns.

Omfördelningen av makten ändrade yrkesfiskarnas inställ-ning till både fisket och de gällande regleringarna. Det första den nya samrådsgruppen gjorde var att införa de strängare regler som yrkesfiskarna tidigare högljutt klagat över, en reglering som

bland annat innebar fredade fjärdar och selektionspaneler i trålen för att rädda icke könsmogen fisk undan en för tidig död.

Fiskarna blev mer medvetna om att siklöjan var en resurs för framtiden och tankesättet blev mer långsiktigt. Att överskrida tillåtna gränser blev som att stjäla av sig själv i stället för av staten, och att fiska i fredade områden innebar inte längre bara böter utan att man svek sina kolleger. Yrkesfiskarna började övervaka sina områden och såg inte längre mellan fingrarna med eventuella lagöverträdelser.

– Vid ett tillfälle under 2003 då ett trål-lag kom på ett annat med att fiska på ett fredat område blev det stormöte direkt dagen efter och regelbrytarna fick en rejäl utskällning, berättar Carl Rova.

De nya regleringarna kunde lättare an-passas till verklighetens svängningar och de mottogs på ett mer positivt sätt bland alla fiskare. Biologerna, som tidigare setts som ett onödigt ont, blev en viktig del i organisationen för att övervaka fiskbe-ståndet och för att kunna styra fisket i takt med det svängande löjbeståndet.

Efter den lyckade omstruktureringen av makten återhämtade sig siklöjan snabbt till 1970-talets nivåer.

- Men om det enbart beror på självförvaltningen är svårt att säga, förmodligen är det i stället flera faktorer som tillsammans förklarar uppgången – exempelvis gynnsamma ekologiska förutsättningar som har medfört lyckade lekar och bättre livsmiljö för siklöjan, säger Carl Rova.

Nu går Carl Rova vidare med ett forskningsprojekt med betydligt större ekonomisk dignitet och med en mer komplex problembild än det norrbott-niska löjfisket – nämligen torskfisket i Östersjön. Och även om metoden med självförvaltning har visat sig fungera bra på ett lokalt och mindre fiskesystem i norra Sverige, har han inga illusioner om att samma synsätt direkt går att applicera på Östersjön.

- Nej, självförvaltning är nog svårt – inte minst eftersom det handlar om betydande ekonomiska intressen och eftersom det är ett stort antal länder och deras fiskeflottor som är inblandade i torskfisket, säger Carl Rova.

- Någon enhetligt modell som fung-erar lika bra i alla system finns helt enkelt inte och det finns en rad omständigheter att ta hänsyn till, ta bara detta med att tor-sken är en vandrande fisk. Varje system är unikt och kräver sina egna lösningar.

Tanken att de som försörjer sig på torskfiske skulle tillerkännas ökad makt över var och hur mycket torsk som fångas finns givetvis i bakhuvudet, under våren 2007 inleder Carl Rova sitt forsknings-projekt med att intervjua torskfiskare i Polen och Sverige.

Och att projektet kommer att upp-märksammas i länderna runt Östersjön är nog ingen avancerad gissning, inte minst på grund av att torsken i allra högsta grad betraktas som en utrotningshotad art.

Varje

system är

unikt och kräver

sina egna lösningar.

Ny modellräddade art från utrotning


Källsortering – ja tack, men till vilket pris?

I dagens västerländska konsumtionssamhälle lever de flesta gott och har mat i överflöd, en av medaljens baksidor är den stora mängd sopor som skapas. Ansvaret för källsorteringen har på senare år lagts på konsumenterna. Men att källsortera tar tid, något som i dag är en bristvara. Frågan är hur mycket en ansvarstagande medborgare är villig att betala för att slippa skölja ur och sortera mjölkpaketen varje dag. Eller är källsortering ett slags ideellt arbete med ett högre syfte?

Å R 2 0 0 0 P R E S E N T E R A D E professor Marian Radetzki vid Luleå tekniska universitet en banbrytande teori – han menade att källsortering inte är lönsamt ur ett samhälls-ekonomiskt perspektiv, ett påstående han grundade på en jämförelse mellan den tid man lägger ner på att sopsorte-ra och timlönen efter skatt. Nationalekonomen Christer Berglund ställde sig frågan om det inte finns fler värden än de rent finansiella – finns det inte ett värde i att man kanske känner sig som en bättre människa efter att ha spenderat en tid i soprummet och placerat allt avfall i rätt behållare? För att söka svar på sin hypotes gjorde han en enkät som skickades ut till 850 slumpmässigt valda hus-håll i Piteå kommun, 71 procent svarade, vilket väl får ses som ett uttryck för det engagemang människor faktiskt har för frågan.

I sin undersökning introducerar Christer Berglund en ny variabel; grönt moralindex, GMI. Detta index kan bäst beskrivas som den där varma känsla som många kän-

ner när man gör en insats för miljön. Och mycket riktigt svarar många också att de källsorterar för att bidra till en bättre miljö, inte för att de känner sig tvingade eller för att tjäna pengar på det.

Vad är det då som driver medborgarna att hellre sortera själva än att betala för att låta någon annan göra jobbet?

Ja, utbildning eller inkomst påverkar i alla fall inte inställningen till att vilja betala för att slippa sopsortering i Christer Berglunds undersökning. Däremot visar stu-dien att betalningsviljan skiljer sig åt beroende på ålder, kön, bostad och hur långt det är till sopsorteringsstatio-nen. Äldre människor och kvinnor verkar mer positivt inställda till att källsortera själva snarare än att betala för att någon annan gör det, medan yngre och män har en högre betalningsvilja för att låta någon annan sortera de-ras sopor. Villaägare har lägre betalningsvilja än de


12 good technology 01|2007 good technology 01|2007 1312 micromegas 01|2006

som bor i lägenhet, något som stöder hy-potesen att de som har mer plats för sina sopor tycker att det är mindre besvärligt att sortera än de med trånga utrymmen. I linje med vad man förväntar sig så är de som har långt till återvinningsstationerna mer villiga att betala för att slippa sortera än de som har återvinningsstationen runt knuten.

Så visst finns det en vilja att sopsortera och mycket av den viljan kan härledas till att individen känner ett moraliskt ansvar att sortera för en bättre miljö.

Trots det hamnar soporna ändå fel ibland. Exempelvis kan ett batteri slinka ner i komposten eller en aluminiumburk tappas ner bland tidningspapperet, små misstag som orsakas av okunskap eller av slarv. Konsekvenserna kan bli allvarliga – tungmetaller från ett batteri i kompos-ten innebär att jorden inte kan användas för odling och hela syftet med återvin-ningen försvinner.

För att undvika felsortering och slarv patrullerar numera så kallade ”sop-spio-ner” på återvinningsstationer runt om i landet, och de som inte sorterar rätt riskerar polisanmälan och böter. Tänk dig en situation där du kommer med en påse tidningar och upptäcker att den inte ryms i tidningscontainern eftersom den inte tömts på länge. Vad gör du? Förmodligen ställer du påsen bredvid containern efter-som du tänker att det är bättre att den står där än att du slänger den i någon av de andra, för då tar ju renhållningsarbetarna

med sig påsen när de ändå tömmer con-tainern, eller hur? Men om sop-spionen får syn på dig i det ögonblick du ställer påsen där på marken kan alltså resultatet bli dryga böter för nedskräpning. Hade du i stället slängt ner tidningspåsen i hårdplastcontainern hade risken att bli ertappad varit mycket liten, du hade i alla fall inte riskerat åtal för nedskräpning ...

Så samtidigt som en felsortering kan få stora miljömässiga konsekvenser väljer en del kommuner att satsa på kontroll i stället för information och upplysning, fundera en stund över vad som skulle hända med din motivation om du, när du tror dig utföra ett ideellt miljöarbete i stället får några tusenlappar i böter.

För att hushålla med resurser och värna om en god miljö bör vi källsortera i ännu högre utsträckning än i dag. Och det är förmodligen också den största motivationsfaktorn för sopsortering bland oss medborgare – vem vill inte efterlämna en god livsmiljö åt sina barn och barnbarn? Ett dilemma är att god miljövård kostar pengar – det är helt en-kelt dyrare att återvinna många sopor än att till exempel bränna dem – så ju mer vi sorterar desto dyrare blir det. Därför tenderar sopavgifterna att höjas i samma takt som vi sorterar mer, vilket kan få till följd att många anser sig ha rätt att slänga soporna lite hur som helst – ”jag betalar ju ändå för det”. Stigande avgifter kan alltså ta bort en del av den motivation som både finns och behövs.

Exempelvis kan ett batteri

slinka ner i komposten eller en

aluminiumburk tappas ner bland

tidningspapperet, små misstag som

orsakas av okunskap eller av slarv.

Konsekvenserna kan bli allvarliga.


Enligt ett regeringsbeslut är målet att Sverige ska ha ökat andelen vindkraft från nuvarande 0,7 till 10 terrawatt-timmar (TWh) år 2015. Och trots att åtta av landets mest el-intensiva företag, däribland Boliden och LKAB, nyligen beslutat sig för att satsa på ”egen” vindkraft och trots att flera vindkraftsparker är under byggnation runt om i landet går utbyggnaden mycket långsamt. Faktum är att Danmark har långt mer vindkraft än Sverige – varför då? Är förutsättningarna för vindkraft bättre i Danmark än i Sverige, är intresset för grön energi större där än här eller har de danska politikerna större kunskap om vindkraft än de svenska?

E F T E R 1 9 7 0 - T A L E T S O L J E K R I S har statens energi-politik haft som mål att öka användningen av förnyel-sebar energi. Med hjälp av nya skatter och subventioner är svensk vindkraft numera ett konkurrenskraftigt alternativ jämfört med andra energikällor. Med sub-ventioner och skattelättnader kostar el från vindkraft 20-23 öre/kWh att producera, en kostnad som kan jämföras med el från vattenkraft som kostar 23–36 öre/kWh. Trots goda ekonomiska förutsättningar och regeringens höga målsättning kan Sverige se sig ordentligt akterseglade av många andra EU-länder, exempelvis har Danmark och Tyskland en långt mer utbyggd vindkraft än Sverige.

Varför är det så?- I Sverige betraktas vindkraftetablering som vilken

annan verksamhet som helst medan det i länder som Tyskland och Danmark finns specialskrivna lagar som är till för att underlätta vindkraftsutbyggnad eller för-nyelsebar energi i allmänhet, säger Maria Pettersson, forskare i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

- Sveriges miljölag är dessutom allmänt skriven, vil-ket gör att olika gröna intressen krockar med varandra. Exempelvis kan byggandet av ett vindkraftverk, som

i sig anses miljövänligt, motarbetas med argument för bevarandet av naturområden.

Bevarandet av landskapsbilden är kanske den största stötestenen i samband med vindkraftsetableringar, i varje fall för de som bor i närområdet. Hur många gånger har vi inte kunnat följa debatten via TV och olika lokaltid-ningar där uppretade invånare motarbetat etableringen med argument om förstörd utsikt och ökat buller?

- Den enskilde medborgaren har starkt stöd i lagen för den typen av argument. Till skillnad från exempelvis mineralfyndigheter och vägbyggen kan staten inte ex-propriera, det vill säga tvångsinlösa mark för vindkrafts-etablering, vilket ytterligare gynnar enskilda vindkrafts-motståndare.

Samtidigt ska människor självfallet ha rätt att tycka till om vindkraftverk i sin närhet och inställningen till vindkraft har också visat sig bli mer positiv ju mer infly-tande lokalbefolkningen får. Dock har det visat sig att ett stort medborgarinflytande kan leda till att vindkraftverk placeras på mindre lämpliga ställen, och då har man plötsligt fått ett vindkraftverk som är både ineffektivt och skrymmande.

- Inte heller på kommunal nivå ges vindkraften några speciella fördelar. En byggnation av ett vindkraftverk jämställs med uppförandet av vilken industribyggnad som helst. Anledningen är plan- och bygglagen som ger kommunledningen stora möjligheter att sätta stopp för etableringar inom kommunen, säger Maria Pettersson.

- En lösning vore att riksdag och regering klassade områden som så kallade riksintressen för vindkraft. Det innebär att ett område anses vara särskilt lämpligt för vindkraft, vilket gör det lättare rent juridiskt för exploa-tören/investeraren att driva igenom bygget.

Ett exempel på detta är etableringen av 48 vind-kraftverk vid Alavattnet norr om Strömsund i Jämtland. Anläggningen blir en av Sveriges största vindkraftsparker och kommer att producera cirka 0,3 TWh el

Krafter mot VINDKRAFTF O T O : N I C K E J O H A N S S O N

Bevarandet av landskapsbilden är kanske

den största stötestenen i samband med

vindkraftsetableringar, i varje fall för de

som bor i närområdet.


vilket motsvarar hushållsel för 60.000 villor per år.Vad kan man då göra för att komma tillrätta med den

långsamma utvecklingen på vindkraftsfronten?Enligt Maria Pettersson skulle man kunna tänka sig att

staten får ökat inflytande över nyetableringar av vind-kraftsparker, exempelvis genom arbetet med att utse riks-intresseområden. Kanske skulle varje kommuninvånares inställning till vindkraft avgöras utan att de på förhand vet om de kommer att beröras av etableringar eller inte.

- Ett sätt att komma bort från argument om förstörda landskapsbilder och markanvändningstvister kan vara att bygga vindkraftsparker till havs. Det är visserligen dyrare än att bygga på land men man undviker tvister med lokalbefolkning och kommuner i större utsträckning.

Kristina Ek, som forskar i nationalekonomi vid LTU, har studerat hur vi svenskar tänker kring detta med vindkraft i allmänhet och dess påverkan på vår miljö i synnerhet.

- Generellt sett är allmänheten positiv, det som avgör inställningen är till stor del om och hur landskapsbilden påverkas. I den enkät som ingår i min forskningsrapport

visar svaren att de flesta föredrar tanken på vindkraftverk till havs framför på land, undantaget är kust- och fjäll-områdena som de flesta anser viktiga att bevara orörda. Också storleken på parkerna har betydelse, man föredrar små parker framför stora samtidigt som man helst vill undvika enstaka vindsnurror, säger Kristina Ek.

En av de avgörande faktorerna för allmänhetens in-ställning till vindkraftverk handlar om buller. Ljudnivån från ett vindkraftverk, alltså en enskild snurra, ligger på ungefär 40 decibel, lika mycket ljud som ett nytt kylskåp ger ifrån sig. Elpriset ligger i dag på ungefär 45 öre/kWh och bland dem som svarade på enkäten fanns en hel del som kunde tänka till att betala upp till 15 öre mer om elen kom från vindkraft.

- Motsatsen fanns också, vissa ville att elpriset sänktes med tio öre för att de skulle kunna tänka sig vindkraft. Villaägare vill i högre utsträckning än människor med andra boendeformer att det politiska etablissemanget ska avgöra och besluta om vilket energislag som elen ska produceras från – inte den enskilde konsumenten.

Att skynda påförruttnelse

18 good technology 01|2007 micromegas 01|2006 19

Den ser kanske inte mycket ut för världen, den vackert blåfärgade låda som står i ett hörn av ett av Institutionen för samhällsbyggnads laboratorier.Men skenet bedrar – det handlar om en världsunik anläggning för rötning med syfte att påskynda biometanproduktion.Och grundmaterialet, ja det består av avfall och energigrödor som sockerbetor.

H O L G E R E C K E Ä R forskare på Avdel-ningen för avfallsteknik och har under ett antal år arbetat med framställning av metangas. Det handlar till en del om olika rötningsprocesser, problemet är att de ofta tar för lång tid och därför inte blir tillräckligt ekonomiskt effektiva.

Med hjälp av elektriska pulser vill Holger Ecke snabba upp processen, och det är där den blåfärgade lådan och det nya forskningsprojektet kommer in i bilden.

I projektet E-metan är det tänkt att hitta vägar för att öka enskilda rötnings-anläggningars kostnadseffektivitet genom ett högre utbyte av förnyelsebart bränsle, i det här fallet metan, och för lägre kost-nader för så kallad hygienisering.

I Sverige används rötning i dag för att ta hand om olika typer av avfall – från exempelvis livsmedelsindustrin, vanligt källsorterat hushållsavfall, slakteriavfall, gödsel, reningsverksslam och energig-rödor. Men fortfarande finns behov av utveckling och som mycket annat drivs behovet av en kombination av ekono-miska överväganden, nya regelverk och kvalitetsstandarder.

- Det vi vill göra i den nya försöksan-läggningen är att förbehandla materialet för att minska tiden inne i rötningsan-läggningen och samtidigt öka utbytet av biometan, säger Holger Ecke.

- Det handlar helt enkelt om att ef-fektivisera rötningsprocessen, att möta de nya lagar och förordningar som finns när det gäller biogödsel och att öka utvinningen av metan som förnyelsebart bränsle eller drivmedel. Lönsamheten i olika rötningsanläggningar påverkas mest av hur länge avfallet måste befinna sig i den och hur stor metanbildnings-potentialen är. Hittills har man använt sig av mekanisk, kemisk eller termisk förbehandling för att bland annat minska partikelstorleken och på så sätt påskynda och öka nedbrytningen.

De metoderna är både kostsamma och i vissa fall ineffektiva.

Genom att via korta elektriska spän-ningspulser skapa porer i organismernas cellmembran – som antingen är tillfäl-liga eller permanenta, kan exempelvis livsmedelsindustrin permanent förstöra cellmembranen i grönsaker och frukt för att underlätta deras extraktion.

- Inom livsmedelsindustrin har tek-niken utvecklats till en mogen process, just nu utvecklas den första fullskale-anläggningen med en kapacitet på flera ton per dag inom sockerindustrin och sedan några år tillbaka är tekniken på frammarsch också inom andra områ-den, exempelvis ogräsbekämpning och sönderdelning av kompositmaterial. För-hoppningen är att de elektriska pulserna även kan användas till patogenavdödning, det vill säga hygienisering, vilket är ett viktigt argument främst vid biogaspro-duktion från avfall, säger Holger Ecke.

Så det den blåa lådan där inne i laboratoriet ska användas till är en ex-perimentell genomförbarhetsstudie och tanken är att experimenten ska utformas

så att betingelserna blir så realistiska som möjligt.

Hittills har Holger Ecke testat tek-niken med elektriska pulser främst på morötter och äpplen, men i framtiden kommer han i första hand att använda sig av avfall, sockerbetor och vallgrödor.

- I exempelvis Tyskland, Frankrike och Italien producerar man en stor mängd sockerbetor i dag, men det blir allt svårare att konkurrera mot importe-rat socker. Det i sin tur beror på att EU har avvecklat subventionen av inhemsk sockerproduktion. Att i stället kunna använda sockerbetor, liksom andra typer av energigrödor och avfall från livsmed-elsindustrin, för att tillverka metan är en lösning, en som är både spännande och inte minst intressant med tanke på behovet av alternativa bränslen.

Naturvårdsverket har redan visat intresse för den nya metoden – i dag finns runt 150 rötningsanläggningar för reningsverksslam runt om i landet som måste byggas om inom den närmaste framtiden för att möta skärpta hygienise-ringsriktlinjer.

T E X T : L E N A E D E N B R I N K



Plötsligt var vintern här, med kyla, is och snö. Jag gillar när vintern kom-mer tidigt, eftersom det då ges lite utrymme till det svarta höstmörkret.Med snön kommer ljuset ...

LTU har haft en delvis framgångsrik höst.Vi har erhållit ett VINN Excellence Center, Faste-laboratoriet, en tioårig finansiering för forskningsverksamhet inom produktutveckling. Det är mycket glädjande och ger stark lyskraft till vår verksamhet. Vi behöver ha fler sådana framgångar. Det kan dess-utom komma att påverka möjligheterna till framtida fördelning av forskningsanslag.Sverige har fått en ny regering och med den en ny utbildnings- och forskningsminis-ter, Lars Leijonborg. Det påverkar i allra högsta grad vår verksamhet. I regeringsförkla-ringen talas om satsningar på kvalitet i utbildningen och förstärkningar till forskningen.I den nyligen lagda budgetpropositionen kan jag konstatera att den planerade utbygg-naden av utbildningen för 2007 uteblir och att ersättningen till områdena HSJT och NT förstärks med 1,92 % och ökningen till övriga områden är 0,8 %. Forskningsanslagen höjs med 200 miljoner år 2007, 300 miljoner år 2008 och 400 miljoner år 2009. Höjningen för 2007 sker i proportion till det befintliga forsknings-anslaget och för LTU innebär det 6,3 Mkr. Fördelningen för 2008 och 2009 är ännu inte klar, men i regeringsförklaringen sägs ”de ekonomiska ramarna för forskning ökas, utöver tidigare riksdagsbeslut, under mandatperioden. En ökad andel av forskningsre-surserna ska fördelas genom fakultetsanslag till framstående forskningsmiljöer”. Utbild-ningsministern deltog i ett möte för någon vecka sedan och talade om kvalitet som bas för fördelningen av de nya forskningsresurserna. Vår prestationsförmåga kommer att påverka vår framtida tilldelning av forskningsanslag. Konkurrensen om forskningsme-del har kommit för att stanna och kommer att intensifieras.Vi har tagit ytterligare steg i vårt strategiarbete och nu finns också beslut om de fram-gångsfaktorer som ska leda oss till våra mål. Starka forskningsmiljöer, forskningsledare och ett entreprenöriellt förhållningssätt är några av medlen för att vara framgångs-rika. Styrelsen har beslutat om sex prioriterade områden som alla uppfyller en intern kravlista motsvarande starka forskningsmiljöer. De sex områdena är gruvteknik och metallurgi, hållbar resursanvändning, kundanpassat byggande, materialteknik, process-IT samt produktutveckling. Jag har även beslutat om sex utvecklingsområden, områ-den inom vilka vi bedömer att det finns en utvecklingspotential – e-kommunikation, entreprenörskap och management, hälsa, vård och välfärd, produktionsutveckling och organisation, upplevelser, turism och fritid samt musikalisk gestaltning. Nu återstår arbetet med att bestämma hur och om en eventuell resursfördelning ska ske till våra prioriterade områden och utvecklingsområden. Min förhoppning är att vi ska ha tio områden som kan betecknas som starka forskningsmiljöer.Strategiarbetet integreras nu som en del i vårt ordinarie arbete. Jag tror att 2007 kom-mer att bli ett spännande år. Ett år där vi spänner bågen och åstadkommer mer.

E T T M A G A S I N O M F O R S K N I N G O C H U T B I L D N I N G V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T

insidornaR E K T O R H A R O R D E T :

P I A S A N D V I K

W I K L U N D

rektor vid Luleå

tekniska universitet

Fortsatt utveckling i världsklass.

Master i medlingKonflikt.

Ett starkt ord och ett fenomen som de flesta

av oss försöker undvika. Konflikter går dock

att lösa, genom exempelvis en förhandling

eller genom medling.

- I sin enklaste form innebär medling att

underlätta ett samtal, och i detta samtal

anser jag att du, jag och alla andra har en

plikt att vara obrottsligt konstruktiva när vi är

inblandade som parter, säger Jan Norman,

som nyligen tagit en master i medling och

konfliktlösning.

O R D E T K O N F L I K T Ä R i sig negativt värdeladdat vilket kanske är en del av förklaringen till att många av oss i det längsta försöker undvika att hamna just i konflikt. Trots det händer det ju oss alla, vi människor är olika och konfliktsituationer är inte alltid lätta att undvika. Frågan är om det ens är önsk-värt, en konflikt kan ju faktiskt leda till något konstruktivt och till att de som är inblandade i den kan gå vidare, förhoppningsvis med nya insikter och kunskaper, både om andra och sig själv.

Jan Norman är jurist och arbetar som adjunkt på enheten för rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, han har undervisat i medling och konfliktlös-ning sedan mitten av 1990-talet och sä-ger att han ända sedan han var ung har haft som mål att på olika sätt försöka hjälpa människor att leva i harmoni med varandra.

2003 startade Nordens första mas-terutbildning i medling och konflikt-lösning vid den juridiska fakulteten på Köpenhamns universitet. Utbildningen kom till som ett svar på det ökade intresset för alternativ konfliktlösning, i synnerhet medling, i Norden och Europa.

- Utbildningen innefattar studier i förhandling, medling och annan kon-fliktlösning och vi har studerat orsaker till konflikters uppkomst, utveckling, upptrappning och nertrappning samt

discipliner med anknytning till områ-det, exempelvis psykodynamik, besluts-teorier, systemteori och gestaltterapi. Syftet är att deltagarna ska kunna verka som medlare. Jag kom med i den andra studieomgången som började 2004 och har den första svenska mastern i medling och konfliktlösning, säger Jan Norman.

Masterstudierna har haft både teore-tisk och praktisk inriktning och mycket tid har avdelats för övningar, simu-leringar och rollspel. I det avslutande friståendet arbetet valde Jan Norman att skriva om advokatens roll i med-lingsprocessen, ett område som speglats mycket lite internationellt. Grunden för studien var kvalitativa intervjuer med två domare och två advokater i vardera fyra nordiska länder som med-verkat i medling.

Det närmaste man kan komma en liknande utbildning i Skandinavien är den som bedrivs vid enheten för rätts-vetenskap vid LTU.

- LTU är störst i Sverige när det gäller medling, både vad gäller antalet kurser och antalet studenter. Kurserna är populära, har ofta deltagare från andra delar av landet och de är lämp-liga för alla som arbetar med köp- och säljverksamhet och för dem som arbetar i chefs- och andra funktioner där

konfliktlösning normalt är en del av arbetsuppgifterna.

Den rättsvetenskapliga enheten vid LTU har under de senaste åren tillsam-mans med Brottsförebyggande rådet och Norrbottens kommunförbund byggt upp en verksamhet i Norrbottens kommuner med medling vid brott. I samarbete med Norrbottens kommun-förbund har man också skapat Sveriges största projekt för medling i skolan, med mer är 100 medverkande skolor. I projektet lär sig elever från femte klass till gymnasienivå att medla mellan varandra. För närvarande utbildas även domare i medling för domstolsverkets räkning.

- I sin enklaste form kan man säga att medling är att underlätta ett samtal mellan två personer eller två företag som hamnat i konflikt. Utgångspunk-ten är att en konflikt är att likställa med alla inte tillgodosedda behov och det handlar om att sätta ord på de behoven och göra dem synliga.

- Konfliktlösning bygger på tre ingredienser, att bryta beteendet, att lösa sakfrågan och att förändra attity-der. Överför du detta till exempelvis Sydafrika och det som hänt där sedan apartheidsystemet avskaffades kan man säga att vapenvilan motsvarar att bryta beteendet, att folkomröstningen motsvarar att lösa själva sakfrågan och att den sannings- och försoningskom-mission som verkade under flera år motsvarar attitydförändringen.

Att konflikter skulle bero på ”dålig personkemi” tror inte Jan Norman på – faktum är att han anser att ordet ”personkemi” borde raderas från den svenska ordlistan.

- Skyller du på personkemin när du hamnar i konflikt med någon annan vägrar du ju vara en del av lösningen, då blir du bara en del av problemet eftersom du avhänder dig allt ansvar för det som hänt.

T E X T : L E N A E D E N B R I N K F O T O : N I C K E J O H A N S S O N


D I S P U T A T I O N E R presenterade den 1 mars-31 oktober 2006

TEKNISK FAKULTET

A D J E I O K P O T I , C H R I S T O P H E R – matematik

A L A K A N G A S , L E N A – tillämpad geologi

A L M Q V I S T , A N D R E A S – maskinelement

A N D E R S S O N C H A N , A N N E L I – va-teknik

A N G A N T Y R , A N D E R S

– datorstödd maskinkonstruktion

B L O M B E R G , J O N A S – träteknik

E K E V A D , M A T S – träteknik

G U A L T I E R I , M A G D A L E N A – kemisk teknologi

H E D S T R Ö M , A N N E L I E – va-teknik

H O L M G R E N , M A T T I A S

– drift- och underhållsteknik

J O N S É N , P Ä R – hållfasthetslära

K A LY B A Y, A I G E R I M A – matematik

K A R L S S O N , J O H A N – datalogi

K U M A R , R U P E S H – industriell design

L I N D G R E N , A N D E R S – datorkommunikation

L J U N G G R E N , F R E D R I K – teknisk akustik

LY C K E N , A N D E R S – träteknik

M A R K L U N D , M A G N U S – strömningslära

N Y G R E N , U L R I K A – analytisk kemi

P A R I D A , A D I T Y A – drift- och underhållsteknik

R U S A N O V A - N A Y D E N O V A , D A N I E L A

– fysikalisk kemi

S A N D A , M O H A M M E D - A M I N U

– arbetsvetenskap

S A N D S T R Ö M , D A N – fysikalisk kemi

S T O C K S , M I K A E L – reglerteknik

T O D O R O V I C , J E L E N A – avfallsteknik

W A A R A , P A T R I C – maskinelement/tribologi

V I N B E R G , S T I G – arbetsvetenskap

Å K E R S T R Ö M , P A U L – hållfasthetslära

F ILOSOFISK FAKULTET

A L L A R D , C H R I S T I N A – rättsvetenskap

F E L L , P A T R I C K T – statsvetenskap

H A N S S O N , Ö R J A N – matematik och lärande

J O H A N S S O N , M O N I C A

– matematik och lärande

J U T E R , K R I S T I N A – matematik och lärande

M Å R T E N S S O N , M A G N U S – arbetsvetenskap

L I C E N T I A T U P P S A T S E R presenterade den 1 mars-31 oktober 2006

TEKNISK FAKULTET

A I T O M Ä K I , Y V O N N E – industriell elektronik

B L A D H , T H O M A S – människa/datorinteraktion

B E R N D T S S O N , M A G N U S – reglerteknik

B Ä C K S T R Ö M , I N G E L A – kvalitetsteknik

C A R L S S O N , E L L A – fysik

F O L K E , M A T S – datorkommunikation

G A V E L I N , A N D E R S – hållfasthetslära

G R E N M A N , T I I A – fysik

G U S T A F S S O N , A N N A - M A R I A – vattenteknik

H A L L B E R G , J O S E F – medieteknik

H A N S S O N , S O F I A – materialmekanik

J O H A N S S O N , T O M A S – datalogi

J O N S S O N , M I K A E L – materialmekanik

K U M A R D W A R I , R A N J A N – mineralteknik

L A R S S O N , T O B I A S – stålbyggnad

L U N D S T R Ö M , N I K L A S


L Ö V G R E N , M A G N U S H – strömningslära

M A N N B E R G , M A R I A N N – trafikteknik

M A R K L U N D , P Ä R – maskinelement

M A R T I N S S O N , J E S P E R – industriell elektronik

M O N S E F I , F A R I D – industriell elektronik

N E R G Å R D , H E N R I K


N I L S S O N , A N D R E A S – industriell logistik

N O R M A N , P E T E R – produktionsutveckling

N Y K V I S T , J O H A N – datorkommunikation

P E T T E R S S O N , P A T R I K – strömningslära

P O U R G H A H R A M A N I , P A R V I Z – mineralteknik

R A N T A T A L O , M A T T I – teknisk akustik

R O I N I N E N , S A R I – entreprenörskap

S C H E R B A K O V A , E L E N A – tillämpad geologi

S V E N S S O N , M A L I N – avfallsteknik

T A T A R , K O U R O S H – experimentell mekanik

W A S S V I K , E L I A N N E – strömningslära

W R E D E R , Å S A – kvalitetsteknik

F ILOSOFISK FAKULTET

J A K O B S S O N - Å H L , T E R E S I A

– matematik och lärande

K Ö H L E R , V E R O N I C A – informatik

L I N D S T R Ö M , D O R O T A – musikpedagogik

M A T T I , S I M O N – statsvetenskap

O S K A R S S O N , H E L E N A – informatik

Menstruation ökar risken för skadorFotboll utövas av mer än 56.000 svenska flickor och kvinnor över 15 år och är därmed den största kvinnliga lagsporten i Sverige. Världen över finns i dag cirka 40 miljoner kvinnor i över 100 länder som spelar fotboll. Att det före-kommer skador inom sporten är välkänt, men mindre känt är att både den geografiska region spe-laren återfinns i och den nivå hon spelar på kan kopplas samman med skadefrekvensen. Dessutom riskerar kvinnliga fotbollsspelare fler skador i samband med men-struation.

A T T D E T F Ö R E K O M M E R skador inom fotbollen är som bekant inget nytt, i tider av EM och VM blir dessa skador dess-utom nästan till riksangelägenheter och leder till löpsedlar på snart sagt varenda svensk dagstidning.

Att det också finns helt andra faktorer som påverkar skadefrekvensen än idrot-

ten i sig är frågor som doktoranden Inger Jacobson ger svar på i den nyligen publicerade doktorsavhandlingen Injuries among female football player.

Målet med forskningsarbetet har varit att ge svar på om det finns några skillnader i frekvens av skador regionalt och mellan nivåerna, hur rörligheten i leder och muskler i början av säsongen eventuellt påverkar kommande skador, samt om och i så fall hur det faktum att kvinnor menstruerar och i vissa fall äter p-piller påverkar fotbollsspelandet och skaderiskerna.

- Min forskning visar att skadefrek-vensen kan associeras med regionala faktorer, exempelvis drabbas kvinnor i norr av fler skador än de som återfinns i de södra delarna av landet. Dessutom ökar skadefrekvensen i samband med menstrationen, men det finns ingenting som tyder på att p-piller ökar risken att skadas, säger Inger Jacobson.

Att spelare i de norra regionerna ska-das oftare än sina fotbollsspelande kam-

rater i södra Sverige kan givetvis bero på det kallare klimatet som bland annat innebär att träningarna måste anpassas efter väderförhållandena. Umeå IK tränar exempelvis på fyra olika underlag varje vinter, något spelarna där är övertygade påverkar risken för skador.

Inger Jacobssons studier visar också att det är skillnad på skadorna – i norr do-minerar knä- och fotledsskador, i söder fotleds- och lårskador.

Av studien framgår också att kvinn-liga fotbollsspelare som sagt löper större större risk att skada sig strax innan och i början av sina menstruationsperioder.

- Det kan höra samman med att du får sämre balans och koordinaion under den perioden, säger Inger Jacobson.

Studierna baseras på en undersökning som gjorts på 30 damfotbollslag i Norr-botten, Västerbotten, Halland och Skåne i division II och Allsvenskan. Totalt 446 skador granskades under en och samma fotbollssäsong.


N Y A P R O F E S S O R E R utsedda den 1 mars-31 oktober 2006

PROFESSOR/T ILL IKA ÄMNESFÖRETRÄDARE

B Ü H L E R , S T E F A N - rymdteknik

G U N N A R S S O N , E W A – människa och maskin

L E B L A N C , J A M E S – signalbehandling

L I N D G R E N , L A R S - E R I K – materialmekanik

M E L L S T R Ö M , U L F – genus och teknik

O K S M A N , K R I S T I N A – trä- och bionanokompositer

S U N N A R I , V A P P U – pedagogik

S Ö D E R H O L M , P A T R I K – nationalekonomi

J A B L O N K A , E V A – matematik och lärande

BEFORDRAD PROFESSOR

A B R A H A M S S O N , L E N A

- arbetsvetenskap, inriktning genus och organisation

E R I K S S O N , J A N - O L O F – gitarr

H Y P P Ä Ä , K A L E V I – industriell elektronik

W A L L , P E T E R – matematik

TILLSATT PROFESSOR

J U L L A N D E R , S V E R K E R – musikalisk gestaltning

T Ä L J S T E N , B J Ö R N – konstruktionsteknik

ADJUNGERAD PROFESSOR

S V E N S S O N , G I L B E R T

Nya material – av i princip vad som helst

V I T R Ä F F A S P Å LTU Skellefteå där Kristiina Oksman sedan drygt tre månader har sin arbetsplats. Med sig har hon tolvåriga schäfertiken Indiana som ligger på en filt och sover sig igenom nästan hela intervjun.

- Hon hör nästan ingenting längre, det är därför hon inte bryr sig om er, säger Kristiina Oksman.

Kristiina Oksman tog sin civilingenjörsexamen i materi-alteknik vid LTU 1990 och bytte därefter från stål till trä när hon anställdes som doktorand i Skellefteå. Efter disputationen började hon arbeta på SICOMP i Piteå och det var dit man ringde från Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet i Trondheim och erbjöd henne en professur på polymerer och kompositmaterial.

Några år senare kom nästa samtal – Luleå tekniska universi-tet sökte en professor i trä- och bionanokompositer och sedan augusti finns Kristiina Oksman på plats i Skellefteå. Förutom de båda professurerna är hon även adjungerad professor vid univer-

sitetet i Toronto och all hennes forskning handlar i princip om samma sak, om än med lite olika utgångspunkter.

- Enklast möjliga förklaring av min forskning? Jag arbetar med att ta fram nya material och framställningsprocesser – till exempel nya förpackningsmaterial som är komposterbara och som kan ersätta plastförpackningar.

- Inne i exempelvis trä finns något som heter mikrofibril-ler, de är mycket små och genomskinliga vilket gör att de kan användas som förstärkningsmaterial i olika typer av plaster, bioplaster om du så vill. När bioplaster blandas med mikrofibril-lerna blir de nedbrytningsbara, vilket självklart är en stor fördel.

Det bästa av allt är att i princip allt organiskt material går att använda – på nanonivå ser de helt enkelt likadana ut och fung-erar nästa likadant, konsten är att ta fram fibrillerna och hålla dem separerade så att de kan blandas in i plasterna.

- Det innebär att vi kan använda en rad restprodukter som i dag bara slängs bort eller bränns – det måste alltså inte vara trä,

det kan lika gärna vara potatisskal eller, som i en av mina dokto-rander i Kanada arbetar med, vetehalm.

Detta med bionanokompositer är ett relativt nytt forsknings-område, Kristiina Oksman själv har fyra doktorander i norska Trondheim och hittills en i Skellefteå. Till dem kan länkas de 38 personer som är verksamma vid Centrum för biomaterial i Toronto där hon som sagt är adjungerad professor, och så ett antal personer i Japan.

Till skillnad mot många andra materialforskare är Kristiina Oksman mycket praktiskt inriktad och det labb som nu håller på att iordningställas i Skellefteå kommer att inrikta sig på de processer som krävs för att ta fram de nya materialen.

- Processerna och materialen kommer inte att accepteras av industrin om vi inte kan visa att det går att framställa dem på ett rationellt och fungerande sätt, säger Kristiina Oksman.

I dag diskuteras möjligheten av ökad etanoltillverkning både i Sverige i stort och inte minst i skogslänen Västerbotten och Norrbotten.

- När du tillverkar etanol använder du bara 20 procent av träråvaran – resten kasseras. De 80 procenten vill jag åt och där-för har vi också inlett diskussioner om samarbete med en del av intressenterna bakom etanoltillverkningen här i Skellefteå.

Fritiden ägnar Kristiina Oksman så här långt åt det nyköpta huset i en by strax utanför Skellefteå. Hon löptränar och joggar en del, numera ensam eftersom hunden Indiana inte riktigt orkar hänga med i spåret längre.

Hon har haft problem med sin fasta telefon, något som ställt till det när det gäller att boka en tid för den här intervjun. Väljer man att bo på landet är det inte alltid så lätt att få telefonlinjen att fungera, åtminstone inte i alla delar av landet.- Och bredband finns inte heller, det trodde jag man kunde få i hela Sverige numera, säger Kristiina Oksman med oefterhärmlig finsk brytning.

T E X T : L E N A E D E N B R I N K F O T O : N I C K E J O H A N S S O N


B PORTO

BETALT

Svensk miljölagstiftning vs urminnes hävd

Christina Allards doktorsavhand-ling – Two sides of the coin: Rights and duties. The interface between en-vironmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada - är den första svenska juridiska avhandlingen i ämnet. Kortfattat behandlar stu-dien förhållandet mellan miljölag-stiftning och traditionella samiska rättigheter baserade på urminnes hävd. Avhandlingen analyserar och diskuterar även frågan om hur lagstiftningen kan bidra till ett hållbart bruk av mark och vatten inom det samiska kärnområdet, alltså renskötselområdet.

- Ganska snart förstod jag att det var nödvändigt att analysera den rättsliga grunden för de samiska sedvanerätterna djupare, eftersom de är oklara och en viktig del av problembilden. Som bekant karak-täriseras renskötselområden av flera aktörer med många olika intressen som typiskt sett står i konflikt; det gäller både exploaterings- och be-varandeintressen och lagstiftningen som är långt ifrån tydlig när det gäller hur en intresseavvägning ska ske. I avhandlingen är det området där renskötsel bedrivs som står i

fokus, vilket innebär att jag också analyserat de miljökrav som ställs på rennäringen, säger Christina Allard.

Avhandlingen inkluderar en

omfattande jämförelse med rätten i Nya Zeeland och Kanada, vilket varit befruktande för forsknings-projektet. Liknande markanvänd-ningskonflikter är tydliga även i dessa båda länder, men olika rätts-liga lösningar har utvecklats.

- I alla tre länderna har det varit

svårt att rättsligt förklara urbe-folkningarnas rättigheter. Alla tre rättsordningarna använder gamla fastighetsrättsliga begrepp som inte är anpassade till urbefolkningarnas traditionella markanvändning. I Sverige används främst urminnes hävd, men denna rättsfigur har ut-vecklats inom bondekulturen och det föreligger flera oförenligheter, något som fått mig att dra slutsasen att en anpassning är nödvändig, säger Christina Allard.

Jämförelsen med rättsläget i Kanada och Nya Zeeland har tydliggjort att kolonisationsproces-sen inte är rättsligt relevant i det svenska rättssystemet, till skillnad från i de två andra länderna. Den svenska rätten erkänner alltså inte att samerna därigenom har en sär-skild ställning jämfört med andra grupper i samhället, något som får viktiga följdeffekter i utformning-en av lagstiftningen, till exempel för samråd vid exploateringar.

- I kanadensisk rätt är det tydligt att staten har ett särskilt ansvar att upprätthålla ”the honour of the Crown” i alla frågor som rör urbe-folkningen, kommenterar Chris-tina Allard.

Frågan om samernas rättigheter är i många delar kontroversiell, i synnerhet de som handlar om markanvändning. Forskaren Christina Allard har i sitt avhandlingsarbete tittat närmare på det svenska rättsläget och jämfört det med de lagar som gäller i Nya Zeeland och Kanada.

Documents

ETT FORSKNINGSMAGASIN FRÅN LULEÅ TEKNISKA …