Ett år efter stroke...Ett år efter stroke RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 1-årsuppföljning 2015 – livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens UTGIVEN

Ett år efter strokeRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

1-årsuppföljning 2015 –livssituation,tillgodoseddabehovochresultatavvårdens ochomsorgensinsatserfördesominsjuknadeunder2014

UTGIVEN AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING2016

ISSN2001-0648

FÖRORDDetnationellakvalitetsregistretRiksstrokeharsedan1995årligenpresenteratrapporterom densvenskastrokevårdenskvalitet.Iseparatarapporterbeskrivervisituationenförpatienter medstroke1årefterinsjuknandet.Fokusidessa1-årsrapporterliggerpåkvalitetenisamhälletslångsiktigamedicinskaochsocialastödförpersonersomhaftstroke.Denrapportvinupresenterargällerpersonersominsjuknadeistroke2014ochsomunder2015rapporteradesinauppgifter tillRiksstroke.

IföreligganderapportingårocksånågrajämförelseravdatasomrapporteratsvidRiksstrokes3-månadersuppföljningochvid1-årsuppföljningen.Dessaanalyserbaseraspådenandelenav patienternasombesvaratbådaenkäterna.

DenhärrapportenhartagitsframavRiksstrokessekretariatochstyrgrupp.Denäravseddför personersomhaftstrokeochderasanhöriga;beslutfattareilandsting,kommunerochprivata verksamheter;deprofessionerihälso-ochsjukvårdochsocialtjänstsommöterpersonermed stroke;vissamyndighetersamtförallmänheten.Medtankepådenbredamålgruppenharvisålångtdetvaritmöjligtförsökthållaspråketfrittfrånfacktermer.

Umeåiseptember2016

FörRiksstrokesstyrgrupp

BoNorrvingOrdförandeochregisterhållare

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGHUVUDDRAG..........................................................................................................................................................................................41 SAMMANFATTNING .........................................................................................................................................................................52 RAPPORTENS SYFTE..........................................................................................................................................................................73 METODERFÖR1-ÅRSUPPFÖLJNINGEN...........................................................................................................................................84 BASUPPGIFTEROMDELTAGAREOCHBORTFALL..........................................................................................................................95 FUNKTIONSFÖRMÅGAOCHBOENDE...........................................................................................................................................11

5.1PersonligADL-förmåga................................................................................................................................................................115.2Rörlighet......................................................................................................................................................................................125.3Hushålls-ADLochpersonligtADL................................................................................................................................................135.4Beroendeavanhöriga.................................................................................................................................................................155.5Boende........................................................................................................................................................................................16

6 HÄLSOTILLSTÅND ...........................................................................................................................................................................186.1Självupplevthälsotillstånd.........................................................................................................................................................186.2Smärta.........................................................................................................................................................................................196.3Nedstämdhet..............................................................................................................................................................................20

7 KONTAKTERMEDSJUK-OCHTANDVÅRD....................................................................................................................................237.1Uppföljningisjukvården.............................................................................................................................................................237.2Rehabilitering.............................................................................................................................................................................257.3Hjälpmedel..................................................................................................................................................................................267.4Hemsjukvård...............................................................................................................................................................................277.5Rökningochrökstopp.................................................................................................................................................................297.6Tandvård......................................................................................................................................................................................31

8 INSATSERFRÅNSOCIALTJÄNSTENOCHFRÅNANDRASAMHÄLLSORGAN..............................................................................348.1Biståndfrånkommunen.............................................................................................................................................................348.2Yrkesinriktadrehabilitering........................................................................................................................................................37

4

HUVUDDRAGRiksstrokeredovisarhärsin1-årsuppföljningavdepersonersominsjuknadeistrokeunderår2014.Uppföljningenbaserarsigpåenenkätsomunder2014besvaradesav13019personer(svarsfrekvens81%).

Fyraförhållandeniåretsrapportförtjänarattsärskiltlyftasfram:

• Andelenmednedsattfunktionsförmåga(ADL-beroende)harminskatnågot.

• Andelensomboriegetboendeutanhemtjänstharökat,medanandelensomborisärskilt boendeminskat

• Enmajoritetavdemedsmärtaangerattbehovetavsmärtlindringendastärtillgodosettdelvisellerintealls

• Andelensomansågattdefåttsinabehovavhemtjänstiformavpersonligvårdochservicehelttillgodoseddavaroförändradjämförtmedtidigare,ochharinteytterligareökat

Påenradområdenkvarståroförändradebrister,någotsomlandstingen/regionerna,kommunerna,privatavård-ochomsorgsgivareochnaturligtvisocksåenskildapatienterochanhörigakankännaansvarförochpåverka.Nedanlistasbristerna(idenvänstrakolumnen)ochförslagpåhurpersonersomhaftstrokeochderasanhörigakanförsökamotverkabristerna(idenhögrakolumnen).

Landsting, kommuner och privata vård- och omsorgsgivare Personer som har haft stroke och deras anhöriga

Depersonersominsjuknatistrokeochärunder75åruppleveroftaattderasbehovavhjälpochstödinteärtillgodosedda.Detgällerbl.a.behovetavrehabilitering(närahälftenupplevdebrister)ochhemtjänst(meränvarfjärdeupplevdebrister).

Frågasjukvårdenochkommunenomåterkommanderehabili- teringochennybiståndsbedömning.

Enfemtedelavdesvarandehadeinteföljtsuppmedläkarbesökunderdetsenastehalvåret.Härfinnsstora skillnaderöverlandet.

Frågaefterettläkarbesökdärläkarenkanföljaupprisk- faktorerochvanligakomplikationerefterenstroke.

Varsjundestrokepatientansågatthonellerhaninteallsfåttsittbehovavsmärtlindringtillgodosettochmångamedned-stämdhetuppgavattdeintehadebehandling.

Begärattsjukvårdengörensmärtanalys,gerpassandesmärtlindringsamtbedömeromdepressionsbehandlingbehövs.

Ävenomflerrökarenuerbjudsrökavvänjning,hadefort-farandebaraenminoritetavrökarnaerbjudits sådanbehandling.

Frågaefterhjälpfrånsjukvårdenmedrökavvänjning

Närnågonifamiljeninsjuknaristroke,involverasocksådeanhöriga.Överhälftenavdesvarandeuppgerattdevarheltellerdelvisberoendeavanhörigaförhjälpochstöd

Frågaefteranhörigstödhoskommunen.

Alltflerhartillgångtilltandvårdunderåretefterstroke,menfortfarandehadeentredjedelintefåtttandvårdunderåreteftersinstroke.Förattförbättratandvårdenochpatienternasmunhälsabörstrokevårdenutformarutinerförattpåminnapatienterelleranhörigaomattsökatandvård.

Frågaefterenuppföljninghostandläkareellertandhygienist.Frågaeftertandvårdsstöd.

5

1 SAMMANFATTNING Deltagande• Ettårefterinsjuknandetsändesenenkättillsamtligaöverlevandesomunder2014registreradesidetnationellakvalitetsregistretRiksstrokeisambandmedakutskedetavderasstrokesjukdom.Enkätenbesvaradesav13019personer(svarsfrekvens81%,3%högreänföregåendeår). Avdessasvarade: -65%själva -22%medhjälpavanhörig/närståendeellervårdpersonal -11%enbartavnärståendeellernågonannan.

• Fördelningenavvemsomsvaradepåenkätenäristortsettoförändradjämförtmedförraåret.

Funktion och boende• Ettårefterstrokehadevarsjättepersonfortfarandeensåpåtagligfunktionsnedsättningatthanellerhonvarberoendeavhjälpfrånandrapersonerförattklaradetdagligalivetsaktiviteterförtoalettbesökochpåklädning.

• Blandpersoneröver75årsomhaftstrokevartrefjärdedelarberoendeavandraförsinförmågaattklaramatinköp,städningochtvätt,s.k.hushålls-ADLellerinstrumentell-ADL.

• VariationermellanläneniandelenADL-oberoende1årefterstrokeharminskatnågot.

• Andelenoberoende(primärtADLochhushålls-ADL)1årefterstrokeinsjuknandetärmarginellthögrejämförtmedtidigareår.PrimärADLellerpersonligADL(P-ADL)innebärhjälpmedt.ex. på-/avklädningochtoalettbesök.

• Behovetavanhörigstödärstortettårefterstroke,särskilthoskvinnoröver75år.Menandelensomuppgersighabehovavstödfrånanhörigaharminskatmed5procentenheterunderdesenaste5åren,menmellandebådasenastemätningarnaärskillnadenmarginell.

• Andelenisärskiltboendeäroförändradjämförtmednärmastföregåendeår.

Hälsotillstånd• Trotsattmaninsjuknatistroke,upplevdemerparten(78%)somäroförändratjämförtmed föregåendeårändåsittallmännahälsotillståndsommycketellerganskagott.Härfinnsinga storaskillnaderöverlandet.

• Detvar22%somuppgavattdeoftaellerständigthadesmärtaoch14%attdeoftaeller ständigtkändesignedstämda,proportionersomärlikajämförtmedtidigareår.Andelarna medsmärtaochnedstämdhetvarhögreblandkvinnoränblandmän.

6

Insatser i sjukvården och tandvården• Avdesvarandehade22%intevaritpåläkarbesökunderdetsenastehalvåret,medanfärre(7%)intefåttsittblodtryckmättnågongångunderdetårsomgåttefterstrokeinsjuknandet.Andelenutanläkarbesökvarierademellanlänenfrån10%till35%.

• Detvarmycketvanligtattpersonersomhaftstrokeuppgavattdebehövermerrehabiliteringsin-satserändefaktisktfått–11%ansågattdeinteallshadefåttsinabehovtillgodoseddaoch 26%attdebaradelvishadefåttdemtillgodosedda.Detvarsärskiltvanligtattäldrepersoneruppgavattderasrehabiliteringsbehovintetillgodosetts.Någonförbättringövertidkanintespåras.

• Isamtligalänvardetenlågandel(mindreän5%)somuppgavattdeinteallsfåttsinabehovavhjälpmedeltillgodosedda.Andelensomansågattderasbehovavhemsjuksjukvårdvartillgodo-seddavarhögreblandmänänblandkvinnorochhögreblandpersonerunderänöver75år.

• Avdesomangavattdeoftaellerständigthadesmärtatyckte17%attdefåttsinabehovavsmärtlindringhelttillgodosedda,medan67%ansågbehovetvaradelvistillgodosettoch17% attdetintevartillgodosettalls.

• Avdepersonersomoftaellerständigtkändesignedstämdahade50%inteläkemedelmot nedstämdhet,ennågothögreandelänföregåendeår.

• Avdesomvarrökarevidstrokeinsjuknandetvar54%fortfaranderökare1årefterinsjuknandet, ennågotmindreandelsomföregåendeår.Avrökarnauppgav43%attdefåtterbjudandeomrök avvänjning,ensvagökningjämförtmednärmastföregåendeår.Bådesetttillhurmångasomerbju-ditsrökavvänjningochhurmångasomfaktisktslutatrökafannsstoravariationermellanlänen.

• Strokemedföroftaproblemmedtänderochmunhåla.Denandelsombesökttandläkareellertandhygienistunderförstaåretefterstrokeäroförändrad.Fortfarandehardockentredjedelavdesomhaftstrokeintebesöktentandläkareellertandhygienist.AndelenutantandvårdskontaktvarsärskilthögblandäldrekvinnorochinorraSverige,någotsomknappastavspeglarskillnaderibehoven.

Insatser från socialtjänsten• 43%hadeansöktomochfåtthjälpfrånkommunen,iformavt.ex.hemtjänst.Ävenmedhänsyntillåldersskillnaderhadekvinnorfåtthjälpibetydligthögreutsträckningänmän.Förhållandetkanberopåattkvinnorärensamboendeistörreutsträckningänmän.

• Detvarflerunderänöver75årsomansågattdeinteallsfåttsinabehovavhemtjänsttillgodosedda.

• Varfjärde(25%)uppgavbaradelvisellerinteallsattdefåttsinabehovavhemtjänstiformavpersonligvård(somt.ex.hjälpvidpå-ochavklädningochtoalettbesök)tillgodosedda,ennågotlägreandeläntidigare.

• Avdepersonersomhadeomfattandebehovavhjälpeftersinstrokevaräldrepersoner(75årelleräldre)mertillfredsmeddenvårdochservicedefått.

Återgång till arbete• Avdesomdeltogi1-årsuppföljningenhadeenfjärdedelförvärvsarbetevidinsjuknandetistroke.Avdessahade45%heltellerdelvisåtergåttiarbete1åreftersinstroke(oförändratjämförtmedföregåendeår).

• Avdesomansågsighabehovavyrkesinriktadrehabiliteringangavbaraenminoritetattdehadefåttsinabehovheltellerdelvistillgodosedda.

7

2 RAPPORTENS SYFTERiksstrokeärettverktygförkontinuerligkvalitetsutvecklingavsvenskstrokevård.Riksstroke redovisaröppnajämförelseravstrokevårdensinnehållochresultatmellanlandsting/regionerochsjukhus.RiksstroketjänarocksåsomuppföljningsinstrumentförSocialstyrelsensnationellariktlinjerförstrokesjukvårdochgerunderlagförSverigesKommunerochLandsting(SKL),SocialstyrelsensÖppnaJämförelserochVårdeniSiffrorfrånSverigesKommunerochLandsting(SKL)samtenradandranationellaochinternationellakvalitetsbedömningar.

UnderRiksstrokesförstafasinriktadesregistretiförstahandpåattutvärderaakutsjukvårdenskvalitet,samtattvid3månaderinhämtaettantalpatientrapporteradeuppgifter(patient-reportedoutcomemeasurements;PROMs).Fr.o.m.2009harocksåenenkätundersökninggenomförts1årefterinsjuknandet.Riksstrokes1-årsuppföljninghartvåhuvudsyften:

• Attkartlägga och därmed synliggöradebehovsomstrokepatienternaharefterdeförstatremånaderna,d.v.s.efterakutskedetochdetidigarehabiliteringsinsatsernadåpatientenvanligenhargodtillgångtillbådeakutsjukvårdochrehabiliteringsteam.Näruppföljningengörsefter1årökarmöjlighetenförkommunerochlandstingattuppmärksammaochåtgärdaävenkvarståendebehovavrehabiliteringochanhörigstöd.

• Attpånationell,regionalochlänsnivåredovisa kvaliteten i samhällets stödinsatserförpersonersominsjuknatistroke.Dethärinnefattarinsatserihälso-ochsjukvård,ivissaprimärkommunalainsatser(t.ex.hemtjänst)ochidenyrkesinriktaderehabiliteringen.

Riksstrokes1-årsrapportvändersigtillenbredmålgrupp:personersomhaftstrokeochderas anhöriga;beslutfattareilandsting,kommunerochprivataverksamheter;deprofessionerihälso- ochsjukvårdochsocialtjänstsommöterpersonermedstroke;vissamyndighetersamtallmänheten.

Eftersommångaavkvalitetsindikatorernagällerprimärkommunalainsatser,harvivaltattidenhärrapportenredovisaresultatenperlän/regioneriställetförperlandsting.

8

3 METODER FÖR 1-ÅRSUPPFÖLJNINGENRiksstrokeharberäknatstäckain96%avsamtligaakutastrokepatientersomvårdaspåsvenskasjuk-hus.IdenhärrapporteningårpersonersomunderakutfasenavenstrokeregistreradesavRiksstrokeunder2014ochsomfortfarandelevde1årefterstroke-insjuknandet.Personersomavliditunderdetförstaåretefterenstrokeharidentifieratsgenomkontrollermotdödsorsaksregistret.

Enkätfrågornaavserattbelysadesvarandesfunktionochhälsotillstånd,vilkenellervilkainsatserdetagitdelavsamtivilkenmånderasbehovavstödinsatsertillgodosetts.EnkätenfinnstillgängligviaRiksstrokeshemsidawww.riksstroke.orgAvdefrågorochdelfrågorsomingårbelyser17st.desva-randesaktuellasituation,8frågorvilkainsatsersomgjortsoch7frågorivilkenmånbehoventillgo-dosetts.Enfrågagällervemsomsvaratpåenkäten.

EnkätendistribueradesavförtagetIndikatorochinkluderadetvåpåminnelsertilldepersonersomintebesvaratenkätenefterdetförstautskicket.DatabearbetningenhargjortsvidRiksstrokessekretariat.

BakgrundsinformationharhämtatsfrånRiksstrokeregistreringarnaiakutskedetochfråndenenkät-uppföljningsomgenomfördes3månaderefterstrokeinsjuknandet.

Omenpatientinsjuknatistrokevidfleratillfällenunderettkalenderår,fårhanellerhon1-års- enkätenendastvidetttillfälle(1årefterdetförstainsjuknandetunderåret).Enradfaktorerpåverkarbådejämförelsermellanlänellerregionerochjämförelserövertid.NärRiksstrokedatatolkas,måstemanvarauppmärksampåbegränsningariunderlagetochpåriskenförfeltolkningar.PåRiksstrokeshemsidawww.riksstroke.orgfinnsettdokumentkringfaktorersommanbehövervarauppmärksampåvidtolkningenavdatai1-årsrapporten.

Iåretsrapportingårocksåettavsnittdärpatientrapporteradeuppgiftervid3månaderjämförsmed1år.Idessajämförelseingårendastdepatientersomsvaratpåbådauppföljningsenkäterna.

9

4 BASUPPGIFTER OM DELTAGARE OCH BORTFALL

Slutsatser• AndelensomsvaradepåRiksstrokes1-årsenkät2015ärhög(81%),vilketär3%högre ännärmastföregåendeår.

• Variationernaisvarsfrekvensmellanolikadelaravlandetärsmåochkanintenämnvärt påverkajämförelsernaidenhärrapporten.Kvinnorochmänsvaradeisammautsträckning.

• Enkätenbesvaradesitvåtredjedelaravfallenavpatientenensam,ochenfjärdedelavfallenavpatientenmedhjälpavnågonannan.

• Personermeddesvårastestrokeinsjuknandenaärnågotunderrepresenteradeblanddesvarande.Dedatasomredovisasidenhärrapportenkandärförgeennågonförgynnsambildavsituationen1årefterstroke.

Avde23562personersomunder2014registreradesiRiksstrokeavled5924(25%)underförstaåreteftersinstroke.Avdeavlidnavardet4244patientersomavledinomtremånaderochytterli-gare1680somavledmellantreoch12månader.Enkätenskickadesuttillsamtliga16081personersomöverlevdedetåret.Antaletpatientersomsvaratpå1-årsenkätenär13019.Detinnebärensvarsfrekvenspå81%,vilketär3%högreännärmastföregåendeår,ochdenhögstasvarsfrekvenssomnoteratsför1-årsuppföljningen.

Eftersomsammadatainsamlingsmetodanväntsförallapatienter,skiljersiginteandelenuppföljdapatientermycketmellanolikalän(tabell 1).Andelensomsvaradevarierademellan75och89%.Svarsfrekvensen81%ärlägreänvid3-månadersuppföljningen(88%),därsjukhusensjälvahämtarindataochrapporterartillRiksstroke.(AvdepersonersomsvaradepåRiksstrokes1-årsenkäthade93%ocksåsvaratpå3-månadersenkäten,tabell 1).

Tabell 1. Antal personer och den andel som besvarade 1-årsuppföljningen av de som insjuknade 2014, andelen uppföljda som besvarade enkäten både vid 3 månader och 1 år samt medelålder.

Län Antal svarande

Andelen i %* av överlev-ande registrerade i RS som

följdes upp 1 år senare

Andelen svarande som även svarat på 3-månaders-

enkäten, %

Medelålder, år

Stockholm 2 117 75 89 75

Uppsala 397 85 95 74

Södermanland 386 83 94 74

RegionÖstergötland 614 84 96 74

RegionJönköpingslän 473 82 90 74

RegionKronoberg 255 80 94 76

Kalmar 387 84 93 75

Gotland 87 89 98 74

Blekinge 255 85 95 74

Skåne 1639 80 94 74

Halland 368 79 94 74

VästraGötaland 2186 81 93 75

Värmland 497 86 96 74

10

Län Antal svarande

Andelen i %* av överlev-ande registrerade i RS som

följdes upp 1 år senare

Andelen svarande som även svarat på 3-månaders-

enkäten, %

Medelålder, år

RegionÖrebrolän 369 82 93 74

Västmanland 469 88 97 75

Dalarna 514 84 94 75

RegionGävleborg 486 85 94 75

Västernorrland 436 80 94 74

RegionJämtlandHärjedalen 237 84 90 74

Västerbotten 419 86 92 76

Norrbotten 428 80 93 73

RIKET 13 019 81 93 74

Desomsvaradepåenkätenvartill65%patienternasjälva(figur 1).Omvitilldensiffranläggertilldemsomfåtthjälpattsvarapåenkätenärviuppei88%.Iendast11%avfallensvaradenågonannanpåenkätenförpatientensräkning.Närnågonannanänpatientensjälvsvarade,kansvarenpåfrågornahafärgatsavdenpersonensåsikt.

Vem har svarat på enkäten?

65%

22%

2%0,3%

9%1%

Patienten ensam skriftligt

Patienten mha anhörig/närstående ellervårdpersonal

Annan

Endast vårdpersonal

Endast närstående

Uppgift saknas

Figur 1. Fördelningen av dem som besvarat Riksstrokes 1-årsuppföljning

Tabell 1. Forts.

11

5 FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH BOENDE

5.1 Personlig ADL-förmåga

Slutsatser• Varsjättepersonhar1årefterstrokefortfarandeensåpåtagligfunktionsnedsättningatthanellerhonärberoendeavhjälpfrånandrapersonerförtoalettbesökochpåklädning.

• VariationernamellanläneniandelenADL-oberoende1årefterstrokeärsmå.

På-ochavklädningochtoalettbesökärexempelpåviktigapersonligadagligaaktivitetersomefterbiståndsbedömningingåridenkommunalahemtjänstensinsatserförpersonligvård.Iriketvar84%avdesomvarADL-oberoendeförestrokeinsjuknandetoberoendeidessaprimäraADL-aktiviteter 1åreftersinstroke(figur 2),enprocenthögreännärmastföregåendeår.Skillnadernamellanlänenvarsmå.

Tjugofemprocentvarberoendeinågotavtoalettbesök,påklädningellerförflyttning.

ADL-oberoende

88% 86% 84%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Insjuknandet 3 månader* 12 månader*

*AvserdesomvarADL-oberoendevidinsjuknandetistroke

Figur 2. Den andel av de svarande som oberoende av hjälp från andra personer kunde klara av- och påklädning och toalettbesök.

ADL-beroendevardrygtdubbeltsåvanligthospatienter75årelleräldrejämförtmedpatienteryngreän75år,ochnågotvanligarehoskvinnoränmän(figur 3).

12

ADL-oberoende vid 12 månader

ADL-beroendeADL-oberoende

80 %

20 %

24 %

76 %

9 %

91 %

9 %

91 %

Män<75år Män>=75år


80 %

20 %

24 %

76 %

9 %

91 %

9 %

91 %


80 %

20 %

24 %

76 %

9 %

91 %

9 %

91 %

Kvinnor<75år Kvinnor>=75år


80 %

20 %

24 %

76 %

9 %

91 %

9 %

91 %


80 %

20 %

24 %

76 %

9 %

91 %

9 %

91 %

Figur 3. Den andel av de svarande som oberoende av hjälp från andra kunde klara av- och påklädning samt toalettbesök uppdelat på ålder och kön.

5.2 Rörlighet

Slutsatser• Avdesombesvaratenkäten1årefterstrokeklararmerpartenavdeunder75åratt förflyttasigbådeinomhusochutomhusutanhjälpavandrapersoner.

• Iåldraröver75årärbehovetavhjälpmedförflyttningstort,isynnerhetblandkvinnor.

Rörlighetenpåverkasoftaefterstrokepågrundavförlamningellerbalans-ochkoordinationsrubb-ningar.Somframgåravfigur 4,varieradeandelensom1årefterstrokebehövdehjälpavannanpersonvidförflyttningkraftigtmedåldern.Rörlighetenvargenomgåendebetydligtsämrehoskvinnoränhosmän.Varfemtekvinnaöver75årbehövdehjälpavannanpersonredanvidförflytt-ninginomhus.Överdesenasteårenharandelensomkunnatförflyttasigoberoendeavandravaritistortsettoförändrad.

13

Rörlighet

Jag får hjälp av annan person vid förflyttning

Jag kan förflytta mig inomhus men inte utomhus

Jag kan förflytta mig ensam både inomhus och utomhus

89 %

14 %

15 %

71 %

84 %

9 %

7 %18 %

25 % 57 %

5 %6 %





89 %

14 %

15 %

71 %

84 %

9 %

7 %18 %

25 % 57 %

5 %6 %




89 %

14 %

15 %

71 %

84 %

9 %

7 %18 %

25 % 57 %

5 %6 %





89 %

14 %

15 %

71 %

84 %

9 %

7 %18 %

25 % 57 %

5 %6 %




89 %

14 %

15 %

71 %

84 %

9 %

7 %18 %

25 % 57 %

5 %6 %

Figur 4. Den andel som behövde hjälp av annan person vid förflyttning 1 år efter strokeinsjuknandet.

5.3 Hushålls-ADL och personligt ADL

Slutsatser• Blandpersoneröver75årsomhaftstrokeärtrefjärdedelarberoendeavandraförsinförmågaattklarahushålls-ADL(matinköp,städningochtvätt).

• Andelenoberoendeihushålls-ADLochpersonligtADL1årefterstrokeinsjuknandetärliknandejämförtmednärmastföregåendeår.

Matinköp,städningochtvättärexempelpådagligaaktivitetersommångabehöverhjälpmed ochsomingåridenkommunalahemtjänstensserviceefterbiståndsbedömning.Dekallasäven hushålls-ADLellerinstrumentelltADL.Ommanäroberoendeavhjälpmedhushålls-ADLärman iallmänhetoberoendeävenavpersonligt(primärt)ADL.

Andelensomvarberoendeavhushålls-ADL1årefterstrokevarungefärdensammaförmänochkvinnor,mendenvarieradekraftigtmedåldern(figur 5).Andelenberoendeharinteändratsunderdesenastefyraåren.

14

Hushålls-ADL, andel beroendeOberoendeBeroende

38 %

74 %

26 %

61 %

39 %

21 %

79 %

62 %


OberoendeBeroende

38 %

74 %

26 %

61 %

39 %

21 %

79 %

62 %

OberoendeBeroende

38 %

74 %

26 %

61 %

39 %

21 %

79 %

62 %


OberoendeBeroende

38 %

74 %

26 %

61 %

39 %

21 %

79 %

62 %

OberoendeBeroende

38 %

74 %

26 %

61 %

39 %

21 %

79 %

62 %

Figur 5. Den andel av de svarande som var beroende av hjälp från andra personer för att klara hushålls-ADL (matinköp, städning och/eller tvätt), uppdelat på kön och åldersgrupp. Personer i särskilt boende har inklude-rats i gruppen beroende.

Andelensomvaroberoendeavandraförsitthushålls-ADLochpersonligtADLvar44%,liknandeandelenförnärmastföregåendeår.Mellanlänenvarvariationernamåttliga–från36%till51%(figur 6).

15

Oberoende av hushålls-ADL och personlig ADL

36 %40 %41 %42 %43 %43 %43 %43 %44 %44 %44 %44 %44 %44 %45 %45 %46 %47 %47 %49 %49 %51 %

0% 20% 40% 60% 80% 100%

GotlandRegion Gävleborg

SödermanlandVästerbotten

NorrbottenRegion Jönköpings län

StockholmVästra Götaland

Region ÖstergötlandUppsala

SkåneVästmanland

RIKETRegion Örebro länRegion Kronoberg

Region Jämtland HärjedalenKalmar

HallandDalarna

BlekingeVärmland

Västernorrland

Figur 6. Den andel av de svarande som var oberoende av hjälp från andra personer och kunde klara både personligt ADL och hushålls-ADL (matinköp, städning och tvätt), länsvis.

5.4 Beroende av anhöriga

Slutsatser• Behovetavanhörigstödärstort1årefterstroke,särskilthospersoneröver75år.

• Kvinnoruppgavsigoftareänmänvaraberoendeavanhörigasstöd.Tilldethärbidrarsäkertattkvinnoroftareänmänharnedsattfunktion(d.v.s.ärADL-beroende)efterstroke,vilkethängersammanmedattkvinnorigenomsnittäräldreänmänvidinsjuknandet istroke.

• Denandelsomuppgavsighabehovavstödfrånanhörigaharminskatmed5procent- enheterunderdesenaste5åren.Mellandesenastemätningarnaäremellertid skillnadenmarginell.

Avsamtligapersonersomhaftstroke,uppgav14%attdevarheltberoendeoch39%attde vardelvisberoendeavstödfrånanhöriga.Underdesenaste5årenharandelarnasomheltellerdelvisbehövtstödfrånanhörigaminskatmed5procentenheter,menskillnadenfördetresistaårenärmarginell.

16

Somförväntatochsomframgåravfigur 7ökarbehovetavanhörigstödmedåldern.Bådeunderochöver75åruppgerflerkvinnoränmänattdeharbehovavanhörigstödefterstroke.

Blandkvinnoröver75årsägersigknappt3av4heltellerdelvisbehövastödfrånanhöriga.Skillna-dernaideolikagruppernajämförtmedföregåendeårärsmå,ochutannågontydligtrend.

Beroende av hjälp/stöd av anhörig/närstående

Ja, delvis beroende Ja, helt beroendeNej, inte alls

57 %

65 %

9 %

38 %

42 %

20 %

33 %

10 %16 %

55 %

29 %

26 %

Män<75år Män>=75årJa, delvis beroende Ja, helt beroendeNej, inte alls

57 %

65 %

9 %

38 %

42 %

20 %

33 %

10 %16 %

55 %

29 %

26 %


57 %

65 %

9 %

38 %

42 %

20 %

33 %

10 %16 %

55 %

29 %

26 %



57 %

65 %

9 %

38 %

42 %

20 %

33 %

10 %16 %

55 %

29 %

26 %


57 %

65 %

9 %

38 %

42 %

20 %

33 %

10 %16 %

55 %

29 %

26 %

Figur 7. Den andel som angav sig vara helt eller delvis beroende av stöd från anhöriga, fördelat på män och kvinnor under respektive över 75 år.

5.5 Boende

Slutsatser• Andelarnasomboddeiegetboendeutanochmedhemtjänst,samtboddeisärskilt boendeäroförändratjämförtmedföregåendeår.

Figur 8visarandelarpersoneriegetboende(utanrespektivemedhemtjänst)ochisärskiltboende1årefterstrokeinsjuknandet.Iriketsomhelhetfanns69%iegetboendeutanhemtjänst,19%iegetboendemedhemtjänstoch12%isärskiltboende.Andelarärdesammasomnärmastföregå-endeår.Andelenisärskiltboendevarieradefrån9%till14%.

17

Boende

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Region ÖstergötlandRegion Kronoberg

GotlandUppsala

SödermanlandRegion Jönköpings län

KalmarRegion Örebro län

DalarnaRegion Gävleborg

StockholmHalland

Västra GötalandRIKET

BlekingeVästmanland

Region Jämtland HärjedalenNorrbotten

SkåneVärmland

VästerbottenVästernorrland

Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende

Figur 8. Andelen som bor i eget boende utan hemtjänst, i eget boende med hemtjänst och i särskilt boende, 1 år efter strokeinsjuknandet. Resultatet är rangordnat utifrån andelen i särskilt boende där länet med störst andel finns längst ned i listan, länsvis.

18

6 HÄLSOTILLSTÅND

6.1 Självupplevt hälsotillstånd

SjälvupplevthälsotillståndärnäraknutettillADL-förmågaochdessabådavariablergerolikaaspekterpågottellerdåligtutfall.Självupplevthälsotillståndavspeglarpatientensupplevelse,medanADL-förmågangerenmer”objektiv”beskrivningavhurpatientenfungerar.

Merpartenavdesvarandeuppgavattde1åreftersittstrokeinsjuknandeupplevdesittallmännahälsotillståndsommycketgottellerganskagott.Andelensomuppgavsitthälsotillståndsommycket gottvar14%,ganskagott64%,ganskadåligt18%ochmycketdåligt4%.Dessaandelaräristortsettoförändradeöverdesenaste5åren.

Blandpersonerunder75årvardet1procentenheterflerkvinnoränmänsomansågattderashälsotillståndvarganskadåligtellermycketdåligt.Personeröver75århadegenomgåendesämresjälvupplevthälsotillstånd,ochidenåldersgruppenvardet5procentenheterflerkvinnoränmänsomansågattderasallmäntillståndvarganskadåligtellermycketdåligt(figur 9).

Självupplevt hälsotillstånd

Ganska dåligt/Mycket dåligtMycket gott/Ganska gott

83 % 76 %

24 %

82 %

18 %29 %

71 %

17 %



83 % 76 %

24 %

82 %

18 %29 %

71 %

17 %


83 % 76 %

24 %

82 %

18 %29 %

71 %

17 %



83 % 76 %

24 %

82 %

18 %29 %

71 %

17 %


83 % 76 %

24 %

82 %

18 %29 %

71 %

17 %

Figur 9. Den andel av de svarande som uppgav sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller ganska gott, uppdelat på kön och åldersgrupp Detfannsmåttligaskillnadermellanlänen(figur 10).

19

Allmänt hälsotillstånd

74 %75 %76 %76 %76 %76 %77 %78 %78 %79 %80 %81 %81 %82 %82 %82 %82 %82 %82 %83 %83 %85 %

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

StockholmUppsala

Region Örebro länRegion Gävleborg

Västra GötalandSödermanland

Region ÖstergötlandRIKETSkåne

Region KronobergNorrbotten

HallandDalarna

BlekingeRegion Jönköpings län

VärmlandVästmanlandVästerbotten

Region Jämtland HärjedalenVästernorrland

KalmarGotland

Figur 10. Den andel av de svarande som uppgav sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller ganska gott, länsvis.

6.2 Smärta

Slutsatser• Andelenpersonermedsmärtaefterstrokeharvaritoförändradunderdesenaste5åren.

• Varsjättepersonmedsmärtauppgavsiginteallshafåttsinabehovavsmärtlindringtill-godosedda.Förmångaavdessapersonerfinnsutrymmeförkvalitetsförhöjandeinsatsergenombättrebehandlingavsmärtan.

Smärtahospatientersomhaftstrokekanhamångaolikaorsaker.Iblandkandenvaracentral,d.v.s.utlöstavpåverkanpåsmärtcentrumihjärnan.Ångest,nedstämdhetochfysiskinaktivitetsänkersmärttröskeln.Detärocksåvanligtattfunktionsstörningarmedt.ex.kontrakturerorsakarsmärtailederochmuskler.Mångasomhaftstrokeliderdessutomavsmärtapågrundavsjukdomarellerskadorsominteharmedsjälvastrokeinsjuknandetattgöra.Oavsettvadsomorsakarsmärtan,kandenkraftigtpåverkalivskvaliteten.Lämpligsmärtlindringärdärförenviktiguppgiftförsjukvården.Avdesomdeltogi1-årsuppföljningenangav22%attdeoftaellerständigtupplevdesmärta.Ande-lenvaroförändradjämförtmeddeföregående6åren.

Avdesomangavattdeoftaellerständigthadesmärtatyckte17%attdefåttsinabehovavsmärt-lindringhelttillgodosedda,medan67%ansågbehovetvaradelvistillgodosettoch17%attdetintevartillgodosettalls.Pågrundavannanberäkningsgrunddettaårkanresultatetintejämförasmed föregåendeår.Andelensominteallsupplevdesinabehovavsmärtlindringtillgodoseddavardensammahosmänochkvinnor.Denskiljdesigintehellermellanpersonerunderrespektiveöver75år.

20

Andelenmedhelttillgodoseddabehovavsmärtlindringvarierademellan9%och29%(figur 11;medreservationförosäkradatap.g.a.lågtantalindividermedsmärtaivissalän).

Tillgodosedda behov av smärtlindring

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

UppsalaBlekinge

VästernorrlandRegion Östergötland

Region Jämtland HärjedalenVästerbotten

Region KronobergRegion Gävleborg

Region Jönköpings länVästmanland

GotlandKalmar

Region Örebro länRIKET

DalarnaNorrbotten

SkåneSödermanland

VärmlandVästra Götaland

StockholmHalland

Ja helt Ja, delvis Nej, inte alls

Figur 11. Den andel som uppgav att de ofta eller ständigt hade smärta men att deras behov av smärtlindring helt tillgodosetts, länsvis.

6.3 Nedstämdhet

Slutsatser• Detärbetydligtvanligareattkvinnorsominsjuknatistrokeuppleverattdeoftaellerstän-digtärnedstämdaänattmängördet.Liknandekönsskillnaderfinnsävenidenallmännabefolkningen.Åldersskillnadermellankvinnorochmänsominsjuknaristrokekanocksåbidratillattförklaraskillnadeninedstämdhet.

• Variationermellanlänenavandelennedstämdavarmåttlig.Mellanlänenfinnsettvisstsambandmellannedstämdhetochsjälvupplevtdåligthälsotillstånd.

• Merän6av10somangerattdeständigtkännersignedstämdatarläkemedelmotsinnedstämdhet.Kontraindikationerellerutebliveneffektavläkemedlenkanliggabakomattandeleninteärännuhögre.

Nedstämdhet,menävendepression,ärvanligtefterstroke.Detkanhandladelsomendirektkonsekvensavhjärnskadan(skadorpåvissaplatserihjärnanföljsoftareänandraavdepression),delsomenreaktionpåfunktionsnedsättningenochförändradelivsvillkor.Såkalladpost-stroke- depressionärbaradelvisbehandlingsbar.Detärviktigtattkommaihågattsjälvrapporteradned-stämdhetinteärdetsammasomdepression.MensvarenpåRiksstrokesenklafrågaomhurofta

21

mankännersignedstämdharvisatsigstämmanågorlundaöverensmedresultatenfrånmeravanceradeinstrumentförattbedömaompatientenlideravdepressionellerinte.Avmännenuppgav13%ochavkvinnorna17%attdeoftaellerständigtkändesignedstämda.Andelarnavarmycketlikaförpatienteröverochunder75årsålder.(figur 12).

Nedstämdhet, %

13 %

17 %

12 %

17 %

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

Män Kvinnor Män Kvinnor

<75 år >=75 år

Figur 12. Den andel som på frågan ”Känner du dig nedstämd?” svarade att de ofta eller alltid känner sig nedstämda, uppdelat efter kön och åldersgrupp.

Andelenpersonersomrapporteradeattdeoftaellerständigtvar14%förriket,ochvarierade mellan8%och18%mellanlänen(figur 13).

Nedstämdhet

8 %9 %10 %10 %10 %12 %12 %13 %13 %14 %15 %15 %15 %15 %16 %16 %16 %16 %17 %17 %17 %18 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

VästerbottenRegion Jämtland Härjedalen

VästernorrlandRegion Kronoberg

KalmarDalarnaHalland

VärmlandVästmanland

NorrbottenRegion Jönköpings län

RIKETVästra Götaland

SkåneBlekinge

Region ÖstergötlandGotland

Region GävleborgUppsala

StockholmSödermanland

Region Örebro län

Figur 13. Den andel som angav att de ofta eller ständigt känner sig nedstämda, länsvis.

22

Detfannssomväntatettvisstsambandmellansjälvupplevdnedstämdhetochbehandlingmedantidepressivaläkemedel(figur 14).

Läkemedelsbehandling vid nedstämdhet

6 %

25 %

47 %

60 %

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

Aldrig eller nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt

Ande

l beh

andl

ade

Rapporterad nedstämdhet

Figur 14. Den andel som medicinerar med läkemedel mot depression i förhållande till hur de svarade på frågan ”Känner du dig nedstämd?”

Avdesomständigtkändesignedstämdatog60%läkemedelmotsinnedstämdhet.Avdesom oftakändesignedstämdatog47%läkemedelmotnedstämdhet.Andelarnaärliknandesomförnärmastföregåendeår.

23

7 KONTAKTER MED SJUK- OCH TANDVÅRD

7.1 Uppföljning i sjukvården

Slutsatser• Cirkaenfemtedelavallasomdeltogi1-årsuppföljningenhadeintefåttnågonuppföljningavläkareunderdetsenastehalvåret.Detfinnsstoraskillnadermellanläneniandelensomgjortläkarbesök.

• Eftersomhögtblodtryckärenavdeviktigasteriskfaktorernaförstroke,ärdettillfredsstäl-landeattdeallraflestafåttuppföljningmedblodtrycksmätning(host.ex.ensjuksköterskaellerläkare)eftersinstroke.

Strokeärenallvarligsjukdomdärdetfinnsbehovavmedicinskuppföljning,bl.a.föratttaställningtillomdesekundärpreventivainsatserna(såsomläkemedelförattminskariskenföråterinsjuknan-de)äroptimala,ombehandlingfördepressionbehövs,omdetfinnsteckenpåkognitivsviktelleromrehabiliteringsinsatsernaärtillräckliga.

Avdesomdeltogi1-årsuppföljningenangav22%attdeunderdetsenastehalvåretintehadevaritpåläkarbesök.Resultatetäroförändratöverdesenaste6årenutannågontrendtillökadandelmedtiden.Variationernamellanlänenvarfortsattstora,från65%till90%(figur 15).

Uppföljning hos läkare

65 %70 %71 %72 %72 %73 %73 %73 %75 %75 %75 %77 %78 %78 %78 %79 %80 %80 %81 %85 %85 %90 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Region Jämtland HärjedalenRegion Örebro län

VästernorrlandSödermanland

Region ÖstergötlandVärmland

NorrbottenDalarna

VästerbottenBlekinge

VästmanlandRegion Kronoberg

HallandVästra Götaland

RIKETRegion Jönköpings län

Region GävleborgUppsala

SkåneStockholm

KalmarGotland

Figur 15. Den andel som uppgav att de hade varit på läkarbesök under det senaste halvåret, uppdelat länsvis.

24

Figur 16 visarandelenmedläkarbesökdetsenastehalvåretutifråndetsjukhuspatienternainitialtvårdadespå.Dethärskaintesessomettkvalitetsmåttpåsjukhusetsuppföljningaravstrokepatienterutangerenallmänuppfattningomuppföljningarna(oftaiprimärvården)iupptagningsområdet.

Uppföljning hos läkare

63 %64 %65 %65 %66 %67 %67 %68 %68 %68 %69 %69 %70 %71 %71 %71 %71 %71 %72 %72 %72 %73 %74 %75 %75 %75 %75 %75 %75 %75 %76 %76 %76 %77 %77 %78 %78 %78 %78 %78 %78 %79 %79 %79 %80 %80 %81 %81 %81 %81 %81 %81 %81 %81 %82 %82 %83 %83 %83 %84 %84 %84 %85 %85 %85 %85 %85 %85 %85 %86 %87 %88 %89 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

KarlskogaGällivare

NyköpingÖstersund

SkaS SkövdeKöping

SollefteåLycksele

KullbergskaMora

MotalaSkaS Lidkiping

HöglandssjukhusetÖrebro

LindesbergLinköping

ÖrnsköldsvikSkellefteå

FalunKalix

SundsvallTorsbyArvika

KarlstadPiteå

SunderbynKiruna

KarlshamnVäxjö

KarlskronaVärnamo

HudiksvallNÄL

VarbergVrinnevisjukhuset

KungälvMälarsjukhuset

AlingsåsRIKET

KristianstadHalmstad

BoråsSUS Lund

BollnäsUmeå

VästeråsLjungby

ÄngelholmAkademiskaHelsingborgHässleholmLandskrona

EnköpingSUS Malmö

SödertäljeGävle

AvestaVästervik

TrelleborgSahlgrenskaOskarshamn

ÖstraKarolinska Solna

DanderydKarolinska Huddinge

NorrtäljeSÖS

MölndalKalmar

Capio S:t GöranRyhovYstadVisby

Figur 16. Den andel som uppgav att de hade varit på läkarbesök under det senaste halvåret, redovisat utifrån det sjukhus där patienten vårdades vid sitt strokeinsjuknande

25

Enhögandel(93%)rapporteradeattderasblodtryckhademältsvidnågottillfälleunderdetårsomgåttsedanstrokeinsjuknandet,sammaandelsomföregåendeår.

7.2 Rehabilitering

Slutsatser• Detärmycketvanligtattpersonersomhaftstroketyckerattdebehövermerrehabiliteringändefaktisktfår.Dethärgällersärskiltäldrepersoner.Betydandevariationerfinnsmellanlänen.Ilandsting/länmedsärskiltlågaandelartillgodoseddabehovfinnsallanledningattseöverrehabiliteringsinsatsernaefterstroke.

• Denandelsomansågattderasbehovavrehabiliteringvartillgodoseddaärklartlägreänförandrafrågoromtillgodoseddabehov(sesenareavsnittirapporten).

Avdesomuppgavattdeharhaftbehovavrehabiliteringsvarade62%attdefåttsinabehovhelttillgodoseddaoch26%attbehovetdelvistillgodosetts,medanresterande11%ansågattbehovetinteallstillgodosetts(oförändradeandelarjämförtmedde6föregåendeåren).Somframgåravtabell 2varandelensomangavattderasbehovavrehabiliteringvarfullttillgodoseddahögreblandpersoneryngreän75årjämförtmeddesomvar75årelleräldre,medandetinomåldersgruppernaintefannsnågrastörrekönsskillnaderiandelenmedtillgodoseddabehov.

Tabell 2. Den andel som uppgav att de fått sina behov av rehabilitering tillgodosedda av dem som ansett sig ha behov av insatsen uppdelad på kön och åldersgrupper.

Tillgodosedda behov, %

Rehabilitering Helt Delvis Inte alls

Män<75 67 24 9

Män>=75 60 28 12

Kvinnor<75 69 22 8

Kvinnor>=75 56 30 14

Andelensomangavattderasbehovavrehabiliteringvartillgodoseddavarierademellan53%och70%ideolikalänen.Enliknande,betydandevariationhariakttagitsnärmastföregåendeår(figur 17).

26

Tillgodosedda behov av rehabilitering

53 %53 %58 %58 %59 %60 %60 %60 %61 %61 %62 %62 %63 %63 %63 %64 %64 %66 %66 %69 %69 %70 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

GotlandBlekingeUppsala

NorrbottenSödermanland

Region Örebro länRegion Kronoberg

Västra GötalandVästernorrland

Region Jönköpings länKalmar

RIKETVärmland

SkåneRegion Östergötland

DalarnaStockholm

VästerbottenVästmanland

Region Jämtland HärjedalenRegion Gävleborg

Halland

Figur 17. Graden av uppfyllda behov av rehabilitering efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset, länsvis.

7.3 Hjälpmedel

Slutsatser• Deallraflestauppfattar1årefterstrokeattderasbehovavhjälpmedelåtminstoneärdelvistillgodosedda.Ilänmedlågaandelarfullttillgodoseddabehovavhjälpmedelkandetfinnasanledningförlandstingochkommunerattseöverhjälpmedelsförsörjningentillpersonersomhaftstroke.

Detvargenomgåendelågaandelar(5%ellermindre)somansågattdeinteallsfåttsinabehovavtekniskahjälpmedeltillgodosedda.Andelensomuppfattadeattbehovenvarhelttillgodoseddavar78%ihelalandet,sammaandelsomnärmastföregåendeår,medenoförändratmåttligvariationmellanlänenfrån66%till88%(figur 18).

27

Tillgodosedda behov av hjälpmedel

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Region GävleborgRegion Östergötland

Region Jönköpings länNorrbotten


StockholmVästra Götaland

RIKETVästernorrland

DalarnaBlekinge

KalmarSödermanland

VästmanlandVärmland

HallandRegion KronobergRegion Örebro län

SkåneUppsalaGotland

Ja, helt tillgodosedda, % Ja, delvis tillgodosedda, % Nej, inte alls tillgodosedda, %

Figur 18. Graden av uppfyllda behov bland de som uppgav sig ha behov av tekniska hjälpmedel, länsvis.

7.4 Hemsjukvård

Slutsatser• Fyraavfemsomuppgavattdeharbehovavhemsjukvårdeftersinstrokeuppleverattderasbehovärhelttillgodosett.Detfinnsdockskillnadermellanlänen,ochskillnadernaärnågotstörrejämförtmedföregåendeår.Ilänenmeddelägstaandelarnatillfredsställdabehovkandetfinnasanledningattseöverhemsjukvårdsverksamhetenförpersonersomhaftstroke.

Förhemsjukvårdsvarade66%avpatienternaattdeintehadenågotsådantbehov.Blanddemsomansågsighabehovavhemsjukvårdvardenandelsomtyckteattbehoveninteallsvartillgodoseddasammahosmänochkvinnor(3%).

Mångaansågdessutomattbehovenbaradelvisvartillgodosedda(likaandel,16%blandmänoch13%blandkvinnor).Detvarvanligareattpersoneryngreän75årändesomvar75årelleräldreansågattderasbehovavhemsjukvårdinteallsellerbaradelvisvartillgodosedda(21%jämförtmed16%).

Totaltansåg83%attderasbehovavhemsjukvårdvarhelttillfredsställt,14%attbehovenendastdelvisvartillgodosedda,och3%attbehoveninteallsvartillgodosedda.

Tabell 2. Forts.

28

Andelarnapatientermedhelttillfredsställdabehovvarieradeilänenmellan76och97%,ennågotstörrevariationännärmastföregåendeår(figur 19).

Tillgodosedda behov av hemsjukvård

76 %76 %78 %79 %79 %80 %80 %80 %82 %83 %83 %83 %83 %84 %85 %85 %87 %87 %87 %88 %93 %97 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Region Jämtland HärjedalenVästmanland

Region GävleborgNorrbotten

SödermanlandStockholm

Region Jönköpings länUppsala

Region ÖstergötlandBlekinge

RIKETKalmar

VästernorrlandVästra Götaland

Region Örebro länSkåne

DalarnaVärmland

VästerbottenHalland

Region KronobergGotland

Figur 19. Graden av tillgodosedda behov hos den andel av de i eget boende som uppgav sig ha behov av hemsjukvård, länsvis.

29

7.5 Rökning och rökstopp

Slutsatser• Avdesomröktevidinsjuknandetistroke,varenhögandel(54%)fortsattrökare1årefterinsjuknandet.Andelenharminskatmarginelltjämförtmedföregåendeår.

• Denandelavdemsomvarrökareförestrokeinsjuknandetsom1åreftersinstrokeupp- gavsighabliviterbjudnarökavvänjninglågpåoförändradnivåjämförtmednärmastföre- gåendeår.

• Denandelsomrapporteraderökstopp1årefterstrokeinsjuknandetvarhögreänden andelsomsadesighabliviterbjudenrökavvänjning.Rökstopppåegetinitiativellerefterenkortrådgivningavvårdpersonalharrimligenbidragit.

• Ilän/landstingmedkombinationenavenhögandelsomfortfaranderökerochenlågandelsomuppfattatsighafåtterbjudandeomrökavvänjning,finnsanledningattstärkastödetochinsatsernaförrökstopp.

Vidstrokeinsjuknandetrökte15%avpatienterna.Tremånaderefterstrokehadeknappthälften(49%)avrökarnaslutat,ochvid1århade46%slutat.Dettaär3respektive2%flerännärmastföregåendeår.

Denandelsomfortsattröka(avdesomröktenärdedrabbadesavstroke)varieradepåtagligt mellanlänen(figur 20),noteradockreservationenförslumpmässigavariationer.

30

Rökstopp

35 %

39 %

40 %

42 %

42 %

42 %

43 %

43 %

44 %

44 %

46 %

46 %

49 %

50 %

50 %

51 %

52 %

53 %

54 %

57 %

58 %

58 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Södermanland

Blekinge

Skåne

Region Örebro län

Region Östergötland

Stockholm

Gotland

Region Kronoberg

Halland

Västra Götaland

RIKET

Dalarna

Uppsala

Region Jämtland Härjedalen

Västerbotten

Västmanland

Kalmar

Norrbotten

Västernorrland

Värmland

Region Jönköpings län

Region Gävleborg

Figur 20. Den andel av de som var rökare vid strokeinsjuknandet som slutat röka 1 år senare, länsvis.

Vid1-årsuppföljningentillfrågadesdesomvarrökarevidstrokeinsjuknandetomdefåtterbjudandeomrökavvänjningavsjukvården.Avdepersonersomröktevidstrokeinsjuknandetuppgavsig42%hafåttettsådanterbjudande,vilketär1%lägreännärmastföregåendeår.

Ävenhärfinnsmycketstoravariationermellanlänen(figur 21).Erbjudandeomrökavvänjningärocksåenavdefrågorvid1-årsuppföljningensomharhögstandelsaknadesvar(19%).

31

Erbjudits rökavvänjning, %

17 %25 %32 %33 %33 %36 %38 %40 %41 %42 %43 %44 %44 %44 %46 %46 %49 %49 %59 %61 %67 %69 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

BlekingeVästernorrland

NorrbottenStockholm

VästmanlandDalarna

Region Jämtland HärjedalenKalmar

Region KronobergRIKET

Region ÖstergötlandRegion Gävleborg

SkåneUppsala

Västra GötalandRegion Örebro län

HallandSödermanland

VärmlandRegion Jönköpings län

VästerbottenGotland

Figur 21. Den andel av dem som rökte vid strokeinsjuknandet som 1 år efter stroke uppgav sig ha fått erbjudande om rökavvänjning, länsvis.

7.6 Tandvård

Slutsatser• Denandelsombesökttandläkareellertandhygienistunderåreteftersinstrokeäroför-ändradjämförtmednärmastföregåendeår.Fortfarandeharentredjedelavdepersonersomhaftstrokeintebesökttandläkareellertandhygienistunderdetförstaåreteftersinstroke.

• Andelensomintebesökttandläkareellertandhygienistärhögstidenäldstaålders- gruppen,dåsärskiltblandkvinnoröver75år,någotsomknappastavspeglarskillnader ibehov.

• Detfinnsstoraregionalaskillnaderitillgångentilltandvårdefterstroke.

• Förattförbättrauppföljningenavtandhälsanbörstrokevårdenharutinerförattpåminnapatientenomattbesökatandläkareellertandhygienist.

32

Enstrokemedföroftaproblemmedtändernaochmunhålan,orsakadeavt.ex.:

• infektioner

• dåligprotespassning

• oralaperceptionsproblem

• nedsattkänsel-ochrörelseförmågaimunnen.

Personermeddesvårastestrokeinsjuknandenaärnågotunderrepresenteradeblanddesvarande.Dedatasomredovisasidenhärrapportenkandärförgeennågonförgynnsambildavsituationen1årefterstroke.

Avdesomdeltogi1-årsuppföljningenuppgav66%attdehadehaftkontaktmedentandläkareellerentandhygienistunderdetsenasteåret,enlitenminskningjämförtmednärmastföregåendeår(68%).Figur 22visarandelensomhafttandläkar-ellertandhygienistkontaktiolikaåldrar.Ande-larnauppvisarendastsmåskillnadermellanolikaåldersgrupperochkön.

Besök hos tandläkare eller tandhygienist senaste året

NejJa

70 %

66 %65 %

35 %

30 % 36 %

64 %

34 %


NejJa

70 %

66 %65 %

35 %

30 % 36 %

64 %

34 %

NejJa

70 %

66 %65 %

35 %

30 % 36 %

64 %

34 %


NejJa

70 %

66 %65 %

35 %

30 % 36 %

64 %

34 %

NejJa

70 %

66 %65 %

35 %

30 % 36 %

64 %

34 %

Figur 22. Den andel som uppgav att de träffat eller inte träffat tandläkare eller tandhygienist under det senaste året, uppdelat på kön och åldersgrupp.

33

Detfannsbetydandeskillnadermellanlänenitillgångentilltandvårdförpersonersomdrabbatsavstroke,medvariationfrån55%till73%.(figur 23).

Besök hos tandläkare eller tandhygienist

55 %56 %58 %59 %60 %62 %64 %64 %64 %65 %65 %66 %66 %67 %67 %68 %68 %68 %69 %70 %72 %73 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

GotlandNorrbotten

Region Jämtland HärjedalenVästernorrland

VästerbottenRegion Kronoberg

DalarnaRegion Östergötland

SödermanlandKalmar

VästmanlandRIKET

Västra GötalandUppsala

Region GävleborgSkåne

Region Örebro länStockholm

Region Jönköpings länVärmland

BlekingeHalland

Figur 23. Den andel som uppgav att de träffat tandläkare eller tandhygienist under det senaste året, länsvis.

34

8 INSATSER FRÅN SOCIALTJÄNSTEN OCH FRÅN ANDRA SAMHÄLLSORGAN

8.1 Bistånd från kommunen

Slutsatser• AndelensomansågattdefåttsinabehovavhemtjänsthelttillgodoseddavarIstortoför-ändradesåvälförpersonligvårdsomservice.

• Andelensomansågattdeinteallsfåttsinabehovtillgodoseddavarieradestarktmellanolikalän,från2till100%(personligvård)respektive2till8%(service).

• Detärflerunderänöver75årsomanserattdeinteallsfåttsinabehovavhemtjänsttillgodosedda.Resultatenvisarattdettroligenärsvårarefördemsomärunder75årattfåbiståndbeviljatIformavhemtjänstmedpersonligvårdochservice.

• Allakommunalainsatserföregåsavenbiståndsbedömning.Skillnadernaitillgodoseddabehovtyderpåattbedömningarnavarieraröverlandet.Ävenomsocialtjänstlagenärlikaförallaprioriterarkommunernasinainsatserolikamellanolikastödformer.

Totalthade43%avdemsomdrabbatsavstrokeansöktomochfåttbiståndfrånkommunen. Andelenärdensammasomföregåendeår.Iåldersgruppenöver75årvardenandelsomfått biståndavsevärthögreäniåldersgruppenunder75år(figur 24).Bådeiåldersgruppenunder ochöver75årharkvinnornabiståndibetydligthögreutsträckningänmännen.

Sökt och erhållit biståndNejJa

23 %

51 %49 %

26 %

68 %

32 %

77 %

74 %


NejJa

23 %

51 %49 %

26 %

68 %

32 %

77 %

74 %

NejJa

23 %

51 %49 %

26 %

68 %

32 %

77 %

74 %


NejJa

23 %

51 %49 %

26 %

68 %

32 %

77 %

74 %

NejJa

23 %

51 %49 %

26 %

68 %

32 %

77 %

74 %

Figur 24. Den andel av de som uppgav att de ansökt om och fått eller inte fått bistånd från kommunen, uppdelat på kön och åldersgrupper. Andelen vet ej-svar var <2 % i alla grupperna.

35

Avdesomhaftbehovavhemtjänstansågdrygt75%attdehadefåttsinabehovavhemtjänstiformavpersonligvårdhelttillgodosedda,sammaandelsomnärmastföregåendeår.Avdesomansågsigbehövahemtjänstiformavserviceansåg73%attderasbehovvarhelttillgodosedda,enlitenökningjämförtmed2014(72%).Behovavhemsjukvårdbedömdessomheltuppfylldaav83%,enökningjämförtmedföregåendeår(80%).

Detvarbetydligtflersomtyckteattderasbehovavhemtjänstvarheltuppfylldablandpersoner 75årelleräldrejämförtmeddesomvaryngreän75år(tabell 4).Däremotfannsingastoraskillna-dermellankönen.

Tabell 3. Graden av tillgodosedda behov hos den andel som uppgav att de haft behov av hemtjänst och hemsjukvård.

Tillgodosedda behov, %

Hemtjänst, personlig vård Helt Delvis Inte alls

Män<75 71 19 10

Män>=75 76 21 3

Kvinnor<75 67 22 11

Kvinnor>=75 77 21 3

Hemtjänst, service

Män<75 69 20 12

Män>=75 77 20 4

Kvinnor<75 62 24 13

Kvinnor>=75 74 24 3

Hemsjukvård

Män<75 79 15 6

Män>=75 82 16 2

Kvinnor<75 77 15 7

Kvinnor>=75 86 13 2

Spridningeniandelenmedhelttillgodoseddabehovavpersonligvårdvarierademellan69%och84%(figur 25).Närdetkomtilltillgodoseddabehovavsocialservicefannsvariationermellan61%och87%(figur 26).Andelarnasomansågattdeinteallsfåttsinabehovavhemtjänsttillgodosedda varieradestarktmellanolikalän,från0till11%(personligvård)respektive2till8%(service).Itolk-ningenmåstehänsyntastillsmåtalidemindrelänen.

36

Tillgodosedda behov av personlig vård

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

UppsalaStockholm

SödermanlandRegion Östergötland

Region Örebro länBlekinge

VärmlandRegion Gävleborg

KalmarVästra GötalandVästernorrland

RIKETSkåne


Region Jönköpings länRegion Kronoberg

HallandVästmanland

NorrbottenDalarnaGotland

Ja, helt tillgodosedda Ja, delvis tillgodosedda Nej, inte alls tillgodosedda

Figur 25. Graden av tillgodosedda behov hos den andel som uppgav att de haft behov av personlig vård, länsvis.

Tillgodosedda behov av service

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

BlekingeStockholm

Västra GötalandRegion Jämtland Härjedalen

UppsalaVärmland

SkåneRegion Gävleborg

RIKETVästerbotten

Region ÖstergötlandNorrbotten

VästernorrlandDalarna

Region Jönköpings länKalmar

HallandSödermanland

Region Örebro länVästmanland

Region KronobergGotland

Ja, helt tillgodosedda Ja, delvis tillgodosedda Nej, inte alls tillgodosedda

Figur 26. Graden av tillgodosedda behov hos den andel som uppgav att de haft behov av service, länsvis

37

8.2 Yrkesinriktad rehabilitering

Slutsatser• Denandelsomföreinsjuknandethadeförvärvsarbeteochsomkunnatåtergåtillsitt arbete,heltellerdelvis,varoförändradjämförtmednärmastföregåendeår,ochfortsattnågraprocentenheterhögreänför3till4årsedanochtidigare.

• Deandelarsomansettattderasbehovavyrkesrehabiliteringtillgodosettsärgenom- gåendelåga.

Avdesomdeltogi1-årsuppföljningenhadedrygtenfjärdedelförvärvsarbeteinnandeinsjuknadeistroke.Avdessahade45%återgåttiarbete,heltellerdelvis,1årefterinsjuknandet.Denhärandelenäroförändradjämförtmednärmastföregåendeår.Ytterligare7%hadeännuinteåtergåttiarbetemenhadeplanerpåattgöradet(figur 27).

Återgång till förvärvsarbete

Ja, men i mindre omfattning än före insjuknandet i stroke

Nej, men jag planerar att återgår till förvärvsarbete Nej

Ja, i samma omfattning som före insjuknandet i stroke

17 %

7 %

48 %

28 %

Figur 27. Den andel av de som yrkesarbetade före strokeinsjuknandet som 1 år efter sin stroke angav att de inte alls, i mindre eller i samma omfattning återgått till arbete, eller som angav att de planerar att återgå.

ÖverlandetfannsmåttligaskillnaderIarbetsåtergång.Figur 28visarbl.a.denandelsomåtervänttillyrkesarbeteisammautsträckningsomföreinsjuknandet,fördelatlänsvis.Pågrundavlågatalmåsteandelarnabetraktassomosäkraisynnerhetnärdetgällersmålän.

38

Återgång till förvärvsarbete

0% 20% 40% 60% 80% 100%

VästernorrlandRegion Jämtland Härjedalen

VästmanlandSödermanland

VärmlandRegion Gävleborg

VästerbottenDalarna

Region Jönköpings länUppsala

Västra GötalandNorrbotten

BlekingeRIKET

Region Örebro länRegion Östergötland

SkåneKalmar

StockholmGotlandHalland

Region Kronoberg

Nej, men jag planerar att återgå till förvärsarbeteNej

Ja, i samma omfattning som före insjuknandet i strokeJa, men i mindre omfattning än före insjuknandet i stroke

Figur 28. Den andel av de som yrkesarbetade före strokeinsjuknandet som 1 år efter sin stroke angav attde inte alls, i mindre eller i samma omfattning återgått till arbete, eller som angav att de planerar att återgå,fördelat länsvis.

Avdesomangavattdehaftbehovavyrkesinriktadrehabiliteringansåg23%attderasbehovvarhelttillgodoseddaoch13%attdevardelvistillgodosedda,medanmajoriteten(64%)tyckteattbehoveninteallsvartillgodosedda.Variationernamellanlänenvarmåttliga(figur 29).

39

Tillgodosedda behov av yrkesinriktad rehabilitering

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

SödermanlandKalmar

GotlandBlekingeUppsala

VästernorrlandVästra Götaland

Region ÖstergötlandRegion Örebro länRegion Gävleborg

Region Jämtland HärjedalenVärmland

RIKETStockholm

SkåneHalland

Region Jönköpings länVästerbotten

DalarnaNorrbotten

VästmanlandRegion Kronoberg

Ja, i allra högsta grad Ja, men inte tillräckligt Nej, inte alls

Figur 29. Den andel av dem som angav behov av yrkesinriktad rehabilitering som ansåg att deras behov helt, delvis eller inte alls tillgodosetts, länsvis.

UTGIVEN AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING2016

ISSN2001-001X

Documents

Ett år efter stroke...Ett år efter stroke RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 1-årsuppföljning 2015 – livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens UTGIVEN