europeiSka reviSionSrätten 2013...Särskild rapport nr 8 2013 (i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i euf‑fördraget) europeiSka reviSionSrätten EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

2013

Stöd till åtgärden högre

ekonomiSkt värde i Skog från

europeiSka jordbrukSfonden för

landSbygdSutveckling

iSSn

183

1-09

90

europeiSkareviSionSrät ten

Sv

Särs

kild

rap

por

t nr 8

Stöd till åtgärden högre ekonomiSkt värde i Skog från europeiSka jordbrukSfonden för landSbygdSutveckling

Särskild rapport nr 8 2013

(i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i euf‑fördraget)

europeiSka reviSionSrät ten

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN12, rue Alcide De Gasperi1615 LuxembourgLUXEMBOURG

Tfn +352 4398-1Fax +352 4398-46410E-post: [email protected]: http://eca.europa.eu

Särskild rapport nr 8 2013

en stor mängd övrig information om europeiska unionen är tillgänglig på internet

via europa‑servern (http://europa.eu).

kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.

luxemburg: europeiska unionens publikationsbyrå, 2013

iSbn 978‑92‑9241‑264‑7

doi:10.2865/87340

© europeiska unionen, 2013

kopiering tillåten med angivande av källan.

Printed in Luxembourg

mailto:[email protected]

Särskild rapport nr 8/2013 – Stöd till åtgärden högre ekonomiskt värde i skog från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

3

innehållSförteckning

Punkt

Ordförklaringar

i‑Xiii Sammanfattning

1‑12 inledning

1–2 SkOgSbruk i eu

3–4 SkOgSägande

5–7 eu:S SkOgSpOlitik Och SkOgSbrukSStöd: hiStOriSk bakgrund

8 landSbygdSutvecklingSpOlitiken 2007–2013

9–12 Åtgärd 122: högre ekOnOmiSkt värde i SkOg

13–17 reviSiOnenS inriktning Och Omfattning Samt reviSiOnSmetOd

18–49 iakttagelSer

18–32 StOra briSter i ÅtgärdenS utfOrmning

18–22 Brister i den övergriPande motiveringen till åtgärden

23–27 Centrala delar har inte definierats tillräCkligt

28–32 när det gäller de granskade Programmen var de första analyserna före godkännandet otillräCkliga

33–41 StOra briSter i genOmförandet med hänSyn till de uppSatta mÅlen

33–34 fall där det offentliga stödet är oProPortionerligt högt i förhållande till de faktiska Behoven

35–36 investeringarna har inte gjorts med hänsyn till Bestämmelserna för åtgärden

37–39 det skulle vara Bättre om vissa insatser som finansieras enligt åtgärd 122 Beviljades enligt andra ejflu‑åtgärder

40–41 det är inte alla investeringar i sig som ökar det ekonomiska värdet i skog

4


4

42–49 bedömningen av StödetS ändamÅlSenlighet var inte tillfredSStällande

42–44 indikatorerna mäter inte uPPfyllelsen av oPerativa mål På ett tillfredsställande sätt

45–46 frågor för att Bedöma om det ekonomiska värdet i skog har ökat Borde ha riktats Bättre

47 man har inte fastställt värdet På skogsområdena före oCh efter investeringarna

48–49 ändamålsenligheten i ett stort antal Projekt är dålig

50–53 prOgramperiOden 2014–2020

54–66 SlutSatSer Och rekOmmendatiOner

bilaga i — fördelning av ekOnOmiSka reSurSer till Åtgärd 122 jämfört med ökningen av SkOgSOmrÅden i privat ägO per medlemSStat

bilaga ii — förteckning över granSkade inveSteringSprOjekt

kOmmiSSiOnenS Svar


5

behov: En möjlighet eller svårighet för berörda grupper eller regioner som den offentliga insatsen ska arbeta med. Vid förhandsutvärderingen kontrollerar man om de behov som anges som motivering till en insats verk-ligen föreligger.

cmef: Gemensam övervaknings- och utvärderingsram.

ejflu : Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. EJFLU är det huvudsakliga finansieringsinstru-mentet i landsbygdsutvecklingspolitiken. Tillsammans med EGFJ är EJFLU ett av den gemensamma jordbruks-politikens två finansieringsinstrument.

eu: Europeiska unionen.

gjp: Den gemensamma jordbrukspolitiken.

industriellt rundvirke: Allt virke som tagits från skog och inte används till bränsle. Det omfattar två huvud-sakliga botaniska arter, nämligen barrträd och lövträd.

insats: Investeringsprojekt som väljs ut utifrån kriterier och som genomförs av stödmottagaren.

landsbygdsutvecklingsprogram: Ett dokument som utarbetas av en medlemsstat eller region och godkänns av kommissionen och som innehåller en plan för hur landsbygdsutvecklingspolitiken ska genomföras.

Sfc: Ständiga kommittén för skogsbruk.

Skogsbruksföretag : Ett eller fler skogsskiften och annan trädbevuxen mark som utgör en enda enhet från skötsel- eller användningssynpunkt.

Swot‑analys: Analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). Syftet är att utveckla, se över och uppdatera strategin och planeringen med hänsyn till intressenters behov och tillgängliga resurser.

tematisk axel: En sammanhängande grupp åtgärder med specifika mål som är ett direkt resultat av genom-förandet av dem och som bidrar till ett eller flera av landsbygdsutvecklingsstödets mål.

Åtgärd 122: Landsbygdsutvecklingsåtgärd för ett högre ekonomiskt värde i skog.

Åtgärd: Grundstenen i programförvaltning, som består av en uppsättning likartade insatser och som förfogar över en exakt fastställd budget.

ordförklaringar

6


Sammanfattning

i.I EU finns totalt 177,8 miljoner hektar skog och annan trädbevuxen mark , och skogsbruk och til lverkning i efterföljande led sysselsätter miljontals människor. Under perioden 2007–2013 finansierar Europeiska jord-bruksfonden för landsbruksutveckling en rad åtgärder som stöder utveckling och bruk av skog.

ii.Åtgärden “högre ekonomiskt värde i skog” (åtgärd 122) beviljar ekonomiskt stöd för skog som ägs av privat-personer eller deras sammanslutningar eller av kom-muner eller deras sammanslutningar i form av insatser som ökar det ekonomiska värdet i skog när det gäller investeringar som görs av skogsbruksföretag.

iii.Det totala EJFLU-stöd som planerats för åtgärden upp-går till 534,72 miljoner euro under perioden 2007–2013. Det finns förslag på ett liknande stöd till nästa programperiod 2014–2020.

iv.Det främsta målet med revisionsrättens granskning var att bedöma om landsbygdsutvecklingsstödet till åtgär-den högre ekonomiskt värde i skog förvaltas effektivt och ändamålsenligt. Det innebar att revisionsrätten bedömde a) om åtgärdens utformning är lämplig, b) om genomförandet är lämpligt och c) om bedömningen av åtgärdens ändamålsenlighet är tillfredsställande.

v.Granskningen omfattade både kommissionen och utvalda medlemsstater (Spanien (Galicien), I talien ( Toscana), Ungern, Österrike och Slovenien) som står för mer än 50 % av de totala utgifter som redovisats.

vi.Revisionsrätten drar slutsatsen att kommissionen och medlemsstaterna inte förvaltade de granskade aspek-terna av stödet till åtgärden högre ekonomiskt värde i skog på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

vii.Vid granskningen framkom brister i utformningen av åtgärden som utgör ett stort hinder för att den ska kunna genomföras framgångsrikt: Kommissionen gjorde ingen särsk ild analys av läget i EU:s skogs-brukssektor som motiverade förslaget till ett särskilt ekonomiskt stöd som ska öka det ekonomiska värdet i privatägda eller kommunägda skogar. Vidare defi-nierades inte centrala delar av åtgärden i de rättsliga bestämmelserna, framför allt vad som avses med “eko-nomiskt värde i skog” och “skogsbruksföretag”. Dess-utom bestämde medlemsstaterna vilken storlek ett skogsbruksföretag skulle ha för att det skulle krävas en skogsbruksplan på mycket olika sätt.

viii.I medlemsstaterna beskrevs inte behoven tillräckligt ingående i landsbygdsutvecklingsprogrammen och flera medlemsstater valde att antingen avbryta åtgär-den eller omfördela merparten av de beviljade belop-pen till andra åtgärder.

7


7

Sammanfattning

iX.Revisionsrätten konstaterade även att genomföran-det inte var lämpligt i vissa avseenden: beroende på vilken metod medlemsstaten tillämpade var många av de projekt som senare finansierades inte förenliga med bestämmelserna för åtgärden. Vidare gav med-lemsstater stöd enligt åtgärd 122 til l insatser som inte motsvarar åtgärdens mål och som hellre borde ha finansierats av andra åtgärder med andra krav för stödberättigande och andra, vanligtvis lägre stödfi-nansieringssatser. Eftersom inte alla investeringar i sig ökar det ekonomiska värdet i skog varierar den inne-boende kopplingen mellan det beviljade stödet och ett eventuellt högre ekonomiskt värde i skog beroende på vilken typ av investering det är frågan om.

X.Revisionsrätten anser att bedömningen av stödets ändamålsenlighet inte var tillfredsställande: medlems-staterna varken fastställde själva eller krävde att stöd-mottagarna skulle fastställa värdet på skogsområdena före och efter investeringarna.

Xi.I fråga om övervakning är den gemensamma övervak-nings- och utvärderingsramen otillräcklig när det gäller att bedöma effekten av det ekonomiska stödet inom åtgärd 122 eftersom resultatindikatorerna och utvär-deringsfrågorna i den gemensamma ramen inte gör att man kan avgöra om de finansierade investeringarna ledde till ett högre ekonomiskt värde i de skogar där de genomfördes.

Xii.Revisionsrätten konstaterade att endast ett fåtal av de granskade projekten ökade skogarnas ekonomiska värde på ett betydande sätt, antingen genom att de ökade värdet på marken (anläggning av skogsstigar och skogsvägar) eller värdet på bestånden (skogs-bruksåtgärder som beskärning eller gallring).

Xiii.Med hänsyn till slutsatserna ovan och det faktum att det finns förslag på att det granskade stödet ska finnas kvar nästa programperiod 2014–2020 rekommenderar revisionsrätten följande:

— Kommissionen bör

i) fastställa och bedöma EU:s behov av att uppnå ett högre ekonomiskt värde i skog,

ii) tydligt definiera de centrala delar som ska garantera att EU-stödet är inriktat på att åtgärda dessa behov och på så sätt skapa ett europeiskt mervärde.

— Medlemsstaterna bör

i) på lämpligt sätt i landsbygdsutvecklingsprogram-men beskriva de särskilda ekonomiska behoven och möjligheterna när det gäller de olika typerna av skogsområden och stödmottagare,

ii) förbättra skogsbruket genom att se till att skogs-bruksplaner utarbetas för merparten av skogs-bruksföretagen och verka för att skogsområden certifieras.

— Medlemsstaterna bör

i) fastställa lämpliga krav för att se till att skogsstödet inom landsbygdsutvecklingspolitiken är konse-kvent, förenligt med bestämmelserna för statligt stöd och så ändamålsenligt som möjligt,

ii) införa lämpliga förfaranden för att se till att stödet är ändamålsenligt när det gäller att faktiskt öka det ekonomiska värdet i de skogsområden där investe-ringarna görs.

— Kommissionen bör förbättra övervakningen av åt-gärden och se till att medlemsstaterna genomför den i överensstämmelse med de särskilda mål som satts upp. Rent konkret bör medlemsstaterna kräva att stödmottagarna lämnar uppgifter om värdet på skogsområdena både före och efter de inve-steringar som får stöd och också att förvaltnings-myndigheterna validerar dessa värden.

8


inledning

SkOgSbruk i eu

1. I EU finns totalt 177,8 miljoner hektar skog och annan trädbevuxen mark, vilket motsvarar ungefär 40 % av EU:s totala landareal och ungefär den landareal som används i jordbrukssyfte1 (183,9 miljoner hektar). Tyskland, Spanien, Frankrike, Finland och Sverige stod tillsammans för mer än tre femtedelar av EU:s trädbevuxna mark. Diagram 1 visar hur den trädbe-vuxna marken i EU är fördelad och vilken betydelse den har jämfört med jordbruksmarken i varje medlemsstat.

diagram 1

SkOg Och annan trädbevuXen mark jämfört med jOrdbrukSmark i eu‑27

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Sver

ige

Span

ienFin

land

Fran

krike

Tysk

land

Italie

nPo

lenRu

män

ienGr

eklan

dÖs

terri

keBu

lgar

ienPo

rtuga

lLe

ttlan

dSt

orbr

itann

ienTje

ckien

Estla

ndLit

auen

Unge

rnSlo

vakie

nSlo

veni

enIrl

and

Belg

ienDa

nmar

kCy

pern

Nede

rländ

ern

Luxe

mbu

rgM

alta

Utnyttjad jordbruks-areal (1 000 ha) Skog och annan trädbevuxen mark (1 000 ha)

Källa: Eurostat.

1 Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling: Agriculture in the EU – Statistical and Economic information 2011 (jordbruk i EU – statistisk och ekonomisk information), mars 2012.

9


2 Röjning är en vanlig åtgärd när det gäller utvinning av virke från skog.

3 Med ”industriellt rundvirke” avses allt virke som röjts från skog och som inte används till bränsle.

4 I skog utvinns produkter som harts, garvsyra, foder, växter för medicinskt bruk, bär, nötter, rötter, svamp, utsäde och honung.

5 GD Jordbruk och landsbygdsutveckling H4, Report on the implementation of forestry measures under the rural development Regulation 1698/2005 for the period 2007-2013,(rapport om genomförandet av skogsbruksåtgärder enligt förordning nr 1698/2005 för perioden 2007–2013), mars 2009. Enligt en annan källa har 61 % av alla privata skogsbruksföretag i nio granskade medlemsstater en areal på mindre än en hektar och 86 % av alla företag tillhör storleksgrupper på upp till fem hektar (Prospects for market supply of wood and other forest products from areas with fragmented forest-ownership structures – Final study report (Utsikterna för marknadstillgång på trä och andra skogsprodukter från områden med splittrade ägarstrukturer inom skogsnäringen – slutlig undersökningsrapport), Boku-universitetet, Wien, 2010).

2. År 2009 stod EU för ungefär 12 % av världens virkesproduktion2 med 392,9 miljoner m3 virke som avverkats i skog och på annan trädbevuxen mark. Skogsbruk, avverkning och tillhörande tjänsteaktiviteter omfattar virkesproduktionen och även utvinningen och insamlingen av vildvux-na skogsprodukter. Utöver industriellt rundvirke3 produceras virke till bränsle inom skogsbruket. I vissa regioner kan andra varor än trä4 också vara en viktig lokal inkomstkälla.

SkOgSägande

3. Det finns ungefär 16 miljoner privata skogsägare som står för cirka 60 % av EU:s skogsägande. Privata skogsbruksföretag är i genomsnitt 13 hek-tar stora, men de flesta privatägda skogsbruksföretag är mindre än fem hektar5. Uppskattningsvis äger enskilda personer och familjer cirka 80 % av de skogsområden som är i privat ägo medan resten ägs av privata institutioner och privata företag6. Andelen privatägd skog har ökat de senaste åren och ökar fortfarande, främst på grund av avskogningen av jordbruksmark, och i Östeuropa privatiseringen av tidigare förstatligad skogsmark7.

4. Å andra sidan ägs cirka 40 % av skogsarealen i EU offentligt. Offent-ligt ägande av skogar omfattar nationella, regionala eller lokala organ, statsägda företag och kommuner. Uppskattningsvis täcker kommunala skogar mindre än 15 % av den totala arealen av offentligägda skogar8. Den sammanlagda offentligägda skogsarealen minskade med cirka 3 % mellan 2000 och 2010. Ungefär 75 % av skogarna i Bulgarien, Tjeckien, Grekland och Polen är i offentlig ägo. Diagram 2 visar fördelningen mel-lan offentligt och privat ägande av skog i varje medlemsstat9.

6 State of Europe’s forests 2007. The MCPFE report on sustainable forest management in Europe (Läget för Europas skogar 2007. Rapport om hållbart skogsbruk i Europa från ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa), MCPFE:s kontaktpunkt i Warszawa, s. 81.

7 UNECE, FAO, Geneva timber and forest study paper 20. European forest sector outlook study (Genève, 2005), s. 115.

8 I rapporten State of Europe’s forests 2007. The MCPFE report on sustainable forest management in Europe (Läget för Europas skogar 2007. Rapport om hållbart skogsbruk i Europa från ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa), MCPFE:s kontaktpunkt i Warszawa, UNICE (Union of Industrial and Employers’ Confederations of Europe, Europeiska samorganisationen för nationella arbetsgivarföreningar), FAO, Warszawa, 2007, s. 81, uppges att den största andelen offentlig skog ägs av staten (85 %), resten främst av städer, kommuner, distrikt och regionala regeringar.

9 Malta har ingen trädbevuxen mark.

10


diagram 2

SkOgSägande i eu

0 % 25 % 50 % 75 % 100 %

BelgienBulgarien

TjeckienDanmarkTyskland

EstlandIrland

GreklandSpanien

FrankrikeItalien

CypernLettlandLitauen

LuxemburgUngern

NederländernaÖsterrike

PolenPortugal

RumänienSlovenienSlovakien

FinlandSverige

Storbritannien

Offentligt ägd Privatägd (eller annat ägande)

Källa: Eurostat.

11


Källa: Eurostat.

eu:S SkOgSpOlitik Och SkOgSbrukSStöd: hiStOriSk bakgrund

5. Fram till 1992 var skogsbruksrelaterade EU-åtgärder kopplade till jord-brukspolitiken. Vid den tiden hade utveckling och utnyttjande av skogs-bruk på gårdar hög prioritet så att de som sysslade med jordbruk skulle erbjudas en alternativ verksamhet och inkomst10. Sedan 1992 har skogs-bruksstöd blivit tillgängligt inte bara för jordbrukare utan också för andra privatpersoner och lokala myndigheter11.

6. Genom rådets resolution 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen12 fastställdes en strategisk ram för skogsbruksrelaterade åtgär-der som stöd till en hållbar skogsskötsel och skogens mångsidiga roll på grundval av samordning av medlemsstaternas och EU:s skogspolitik.

7. År 2006 utarbetade kommissionen i samarbete med medlemsstaterna en EU-handlingsplan för skog13 som skulle ge en ram för genomförandet av skogsbruksrelaterade åtgärder i EU och medlemsstaterna. I planen anges att medlemsstaterna kan uppmuntra investeringar för att öka skogarnas ekonomiska värde och på så sätt öka skogsbrukets konkurrenskraft och ekonomiska bärkraft14.

landSbygdSutvecklingSpOlitiken 2007–2013

8. Landsbygdsutvecklingspolitiken genomförs genom fleråriga programpe-rioder15 och är inriktad på tre centrala mål16, så kallade tematiska axlar, som ska uppnås genom en rad åtgärder med ekonomiskt stöd:

ο Stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft (axel 1).

ο Förbättra miljön och landsbygden (axel 2).

ο Höja livskvaliteten på landsbygden och uppmuntra till diversifiering av näringsverksamheten (axel 3).

De landsbygdsutvecklingsåtgärder som kan tillämpas på skogsbruks-sektorn ligger främst under axlarna 1 och 217.

10 Rådets förordning (EEG) nr 4256/88 av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpningen av förordning (EEG) nr 2052/88 i fråga om EUGFJ:s utvecklingssektion (EGT L 374, 31.12.1988, s. 25), rådets förordning (EEG) nr 1610/89 av den 29 maj 1989 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EEG) nr 4256/88 vad avser programmet för utveckling och ett bättre utnyttjande av skogarna i gemenskapens landsbygdsområden (EGT L 165, 15.6.1989, s. 3), rådets förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet (EGT L 218, 6.8.1991, s. 1).

11 Rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket (EGT L 215, 30.7.1992).

12 Rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruks strategi för Europeiska unionen (EGT C 56, 26.2.1999, s.1).

13 KOM(2006) 302 slutlig av den 15 juni 2006.

14 KOM(2006) 302 slutlig, s 6.

15 Medlemsstaterna ansvarar för att utarbeta landsbygdsutvecklingsprogram som de lämnar in till kommissionen för godkännande. Medlemsstaterna ansvarar också för att varje landsbygdsutvecklings program förvaltas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och framför allt för att välja vilka insatser som ska finansieras. Kommissionen ska godkänna landsbygdsutvecklings-programmen och kontrollera att medlemsstaterna har förvaltnings- och kontrollsystem som fungerar korrekt (artikel 75 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).

12


Åtgärd 122: högre ekOnOmiSkt värde i SkOg

9. Åtgärd 122 högre ekonomiskt värde i skog18 är den enda skogsbruks-specifika åtgärden inom axel 1 (stärka jord- och skogsbrukets konkurrens-kraft). Åtgärd 122 ingår i 49 landsbygdsutvecklingsprogram som utarbetats av 17 medlemsstater19. Det totala EJFLU-stöd som planerats till insatser inom åtgärden uppgår till 534,72 miljoner euro under perioden 2007–2013 medan EJFLU-betalningarna utgjorde 137,13 miljoner euro (i bilaga I finns uppgifter om hur de ekonomiska resurserna för åtgärd 122 är fördelade och om andelen skogsområden i privat ägo per medlemsstat).

10. Kommissionen och medlemsstaterna delar på ansvaret för en sund eko-nomisk förvaltning av budgetutgifterna för åtgärden “högre ekonomiskt värde i skog”.

11. Inom ramen för åtgärden kan EJFLU:s ekonomiska stöd till investeringar beviljas för skogar som ägs av privatpersoner eller deras sammanslut-ningar eller av kommuner eller deras sammanslutningar20. Stöd ska inte beviljas till skogar eller andra skogsarealer som ägs av staten, en region eller av ett företag inom den offentliga sektorn eller som tillhör kronan eller som ägs av juridiska personer och vars kapital till minst 50 pro-cent innehas av en av dessa institutioner21. Man uppskattar att ungefär 88 000 privata eller kommunala skogsägare kommer att dra nytta22 av åtgärden. Den 31 december 2011 hade totalt 20 662 investeringsprojekt godkänts av 15 medlemsstater.

12. Enligt den rättsliga grunden rör insatser som får stöd för att öka “sko-garnas ekonomiska värde” investeringar i “skogsbruksföretaget” och kan inbegripa investeringar i “skördeutrustning”, medan verksamhet i sam-band med föryngring efter slutavverkning inte ska beviljas stöd23. Inves-teringarna måste grunda sig på ”skogbruksplaner” för skogsbruksföretag över ”en viss storlek” som medlemsstaterna fastställer i programmen. Det ekonomiska stödet är begränsat till 50 % av beloppet på den stödberät-tigande investeringen och till 60 % i mindre gynnade områden24.

16 Artikel 4 i förordning (EG) nr 1698/2005.

17 Åtgärderna nr 122, 123, 124, 125, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227, såsom de anges i bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 368, 23.12.2006, s. 15).


19 Bulgarien, Tjeckien och Tyskland (1), Estland och Spanien (7), Frankrike (5), Italien (20), Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Österrike och Portugal (3), Rumänien, Slovenien, Slovakien och Storbritannien (2).


21 Artikel 30.4 i förordning (EG) nr 1974/2006.

22 GD Jordbruk och landsbygdsutveckling H4: Report on the implementation of forestry measures under the rural development Regulation 1698/2005 for the period 2007-2013,(rapport om genomförandet av skogsbruksåtgärder i kraft av förordning nr 1698/2005 för perioden 2007–2013), mars 2009.


24 Bilaga I till förordning (EG) nr 1698/2005, ”belopp och stödnivåer”.

13


13. Vid granskningen inriktade sig revisionsrätten på utformningen och ge-nomförandet av landsbygdsutvecklingsstödet inom åtgärd 122 “högre ekonomiskt värde i skog”. Det främsta syftet var att bedöma om lands-bygdsutvecklingsstödet till åtgärden högre ekonomiskt värde i skog för-valtas effektivt och ändamålsenligt.

14. Mer specifikt var granskningen inriktad på följande frågor:

a) Har åtgärden en lämplig utformning?

b) Är genomförandet lämpligt?

c) Är bedömningen av åtgärdens ändamålsenlighet tillfredsställande?

15. Granskningen genomfördes både vid kommissionen och i utvalda med-lemsstater. Vid kommissionen inbegrep granskningsarbetet utformning-en av åtgärden och kommissionens förvaltningsverksamhet, bland annat godkännandet av medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsprogram och övervakningen av det ekonomiska stödet inom åtgärden. Under gransk-ningen besökte revisionsrätten medlemsstaterna, närmare bestämt Spa-nien (Galicien), Italien (Toscana), Ungern, Österrike och Slovenien. Dessa medlemsstater stod för mer än 50 % av de totala utgifter som har redovi-sats för åtgärd 122 under den nuvarande programperioden 2007–2013.

16. I granskningsarbetet ingick intervjuer med de ansvariga förvaltnings-myndigheterna, en översiktlig granskning av landsbygdsutvecklings-programmen och av tillämplig nationell eller regional lagstiftning och tillämpliga nationella eller regionala förfaranden, särskilt dem som gäller för urval av investeringsprojekt. Revisionsrätten besökte på plats ett urval av 50 projekt som fick stöd för att undersöka investeringarnas effekter (i bilaga II finns närmare uppgifter).

17. Revisionsrätten skickade även ut frågeformulär till två medlemsstater som har valt att inte genomföra åtgärden trots att de har en mycket stor skogsbrukssektor (Finland och Sverige) och till tre medlemsstater som inte hade redovisat några eller mycket begränsade utgifter vid utgången av 2010 trots att de ursprungligen hade planerat stora utgiftsbelopp inom åtgärden (Bulgarien, Grekland och Rumänien).

reviSionenS inriktning och omfattning Samt reviSionSmetod

14


StOra briSter i ÅtgärdenS utfOrmning

briSter i den övergripande mOtiveringen till Åtgärden

18. Vid granskningen undersökte revisionsrätten om det fanns en lämplig motivering för utformningen av åtgärden och förslaget till den.

19. I ingressen till förordningen25 anges att de privatägda skogarna spelar en viktig roll för näringsverksamheten på landsbygden och att EU-stöden därför är av betydelse för att höja och bredda deras ekonomiska värde, öka diversifieringen i produktionen och få bättre marknadsmöjligheter, t.ex. inom sektorn för förnybar energi, samtidigt som en hållbar förvalt-ning av skog och skogens mångsidiga roll bibehålls. I ingressen till för-ordningen sägs ingenting uttryckligen om kommunägda skogar.

20. Revisionsrätten hittade ingen specifik Swot-analys från kommissionen26 av läget i EU:s skogsbrukssektor som motiverade förslaget till särskilt ekonomiskt stöd som ska öka det ekonomiska värdet i privatägda och kommunägda skogar eller som fastställde att det fanns ett allmänt in-tresse av ett sådant stöd.

21. För att motivera åtgärd 122 hänvisade kommissionens avdelningar där-efter till yttrandena och rapporterna från ständiga kommittén för skogs-bruk27 som de ansåg motiverade förslaget till åtgärd 122. Kommissionen hade dock inte tillgång till något av dessa yttranden innan den lade fram sitt förslag28 för rådet om stöd för landsbygdsutveckling från EFJLU, vilket tyder på en brist på ordentligt förarbete.

22. Kommunerna kan i vissa fall ansvara för skötseln av skogar som ägs av andra lokala myndigheter. I Toscana till exempel delegerade regionen skötseln av regionala skogar till kommunerna. Trots att det för en kom-mun i praktiken inte var någon skillnad på skötseln av de egna skogarna och den skötsel av de regionala skogarna som den hade fått ansvar för kunde åtgärd 122 inte tillämpas på regionala skogar, vilket tyder på att åtgärden inte är helt konsekvent.

25 Skäl 22 i förordning (EG) nr 1698/2005.

26 Swot-analys: Analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). Syftet är att utveckla, se över och uppdatera strategin och planeringen med hänsyn till intressenters behov och tillgängliga resurser.

27 Ständiga kommittén för skogsbruks (SFC) yttranden som ska motivera särskilda behov av investeringsstöd inom åtgärd 122: a) SFC:s yttrande över klimatförändringarna och skogsnäringen, b) SFC:s yttrande över virkesutnyttjande, c) SFC:s yttrande över värderings- och finansieringsmetoder för icke virkesskogsprodukter och skogsbrukstjänster och d) SFC:s yttrande över skogsbruksåtgärder i landsbygdsutveckling.

28 KOM(2004) 490 slutlig av den 14 juli 2004.

iakttagelSer

15


centrala delar har inte definieratS tillräckligt

ekOnOmiSkt värde i SkOg

23. I förordningarna finns ingen definition av “ekonomiskt värde i skog” som det är meningen att åtgärd 122 ska öka, trots att en tydlig definition är grundläggande om man ska kunna bedöma om de finansierade projek-ten verkligen har ökat det ekonomiska värdet i de skogar som får stöd enligt stödordningen eller inte29 (se punkt 49). Enligt Eurostat30 innefattar det ekonomiska värdet i en skog i huvudsak värdet på marken och värdet på det skogsbestånd som växer på den. Men eftersom det mest objek-tiva mätverktyget när det gäller dessa två värden är marknadspriset, kan marknadsvärdet på ett skifte av skogsmark variera stort beroende på så-dana faktorer som jordens växtförmåga, sammansättningen av trädarter, beståndets ålder, plats, åtkomst och andra faktorer. Dessutom är sådana värden inte lätta att få tag i.

StOrlek pÅ SkOgSbrukSföretaget i förhÅllande till det Stöd SOm taS emOt

24. Enligt den rättsliga grunden rör insatser som får stöd för att öka “skogar-nas ekonomiska värde” investeringar i skogsbruksföretaget men termen “skogsbruksföretag” definieras inte vidare. Enligt den definition som FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) har betyder “företag” ett eller flera skogsskiften och annan trädbevuxen mark som utgör en enda enhet sett ur skötsel- eller användningssynpunkt31. Mot bakgrund av ovanstå-ende anser revisionsrätten att stödet bör anpassas till en stödmottagares särskilda behov med hänsyn till storleken på hans eller hennes skogs-bruksföretag. Vid granskningen fann revisionsrätten flera fall (Ungern och Slovenien) där stöd hade betalats ut för inköp av nya maskiner och ny utrustning med en kapacitet som överskred vad stödmottagaren rim-ligtvis behövde i sitt skogsbruksföretag (se t.ex. punkt 33)32.

29 Dessutom finns det en inbyggd komplexitet som är kopplad till det faktum att man endast kan försäkra sig om de konkreta utfallen av de flesta investeringarna i skog på lång sikt, vid en tid då skogarnas värde mindre hänger på några investeringar utan mer på andra omständigheter eller marknadsfaktorer.

30 Eurostat, The European Framework for integrated Environmental and Economic Accounting for Forests – IEEAF (Europeiska ramen för en integrerad miljömässig och ekonomisk redovisning av skog), Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 2002.

31 Källa: UNECE/FAO Temperate and Boreal Forest Resource Assessment 2000 (TBFRA-2000) Databas.

32 Ett antal separata egendomar som förvaltas inom en och samma företagsstrategi skulle kunna utgöra ett skogsbruksföretag enligt Uneces definition och därmed få offentligt stöd, men detta var inte fallet i de granskade fallen i Ungern och Slovenien.

iakttagelSer

16


33 Skäl 32 i förordning (EG) nr 1698/2005: ”Dessa stöd får inte snedvrida konkurrensen, och de måste vara marknadsneutrala.”

34 Åtgärden ”värdeökning på jord- och skogsbruks-produkter” (åtgärd 123). Artikel 28.3 i förordning (EG) nr 1698/2005: ”Inom skogsbruket skall stöd endast beviljas mikroföretag.”

35 Det vill säga företag som har färre än tio anställda och vars årliga omsättning och/eller årliga balansräkning inte överskrider två miljoner euro.

36 I sitt svar till revisionsrätten på frågan varför åtgärden inte hade aktiverats förklarade de svenska myndigheterna att stöd som syftar till att öka produktions- eller fastighetsvärdet inte bör ges eftersom det kan snedvrida konkurrensen mellan skogsägare. Stöd beviljas endast för miljöändamål.

37 Artikel 27.2 i förordning (EG) nr 1698/2005. Skogsbruksplaner, som är anpassade till skogsmarkens storlek och användning, ska grundas på tillämplig nationell lagstiftning samt befintliga planer för markanvändning och de skall på lämpligt sätt täcka skogsresurserna (artikel 18 i förordning (EG) nr 1974/2006).

38 I en medlemsstat (Spanien)

StödmOttagarenS StOrlek

25. Enligt den rättsliga grunden bör man se till att stöd inom skogsbruks-sektorn inte får några negativa effekter på konkurrensen33. När det gäller andra skogsbruksåtgärder (t.ex. skogsbrukskomponenten i åtgärd 12334) är stödet begränsat till mikroföretag35. Eftersom åtgärd 122 inte har nå-got sådant villkor skulle avsaknaden av eventuella förebyggande be-gränsningar i fråga om stödmottagarens storlek, huvudsakliga ekono-miska verksamhet eller rättsliga ställning stärka storföretags ställning på marknaden36.

SkOgSbrukSplaner

26. Enligt den rättsliga grunden ska investeringar grunda sig på skogs-bruksplaner för skogsbruksföretag över en viss storlek som fastställs av medlemsstaterna i deras program37. Vid granskningen konstaterade revi-sionsrätten att medlemsstaterna bestämde vilken storlek ett skogsbruks-företag skulle ha för att det skulle krävas en skogsbruksplan på mycket olika sätt och att 99 % av de privata skogsägarna var befriade från den skyldigheten i en medlemsstat (Österrike)38.

Skörd Och föryngring efter Slutavverkning

27. Enligt de rättsliga bestämmelserna39 rör insatser som får stöd för att öka skogarnas ekonomiska värde investeringar i skogsbruksföretaget och kan inbegripa investeringar i skördeutrustning medan verksamhet i samband med föryngring efter slutavverkning inte ska beviljas stöd. Revisionsrät-ten tycker att det verkar inkonsekvent att å ena sidan stödja investeringar i skördeutrustning och å andra sidan inte bevilja stöd till föryngring efter slutavverkning.

fastställdes en minimistorlek på 15 hektar för att de skogsarealer som omfattades av en skogsbruksplan skulle bli fler. I en annan (Österrike) fastställdes en så hög övre gräns för att en skogsbruksplan skulle bli obligatorisk, nämligen 1 000 hektar, att 99 % av de privata skogsägarna befriades från kravet att ta fram en sådan skogsbruksplan när de ansökte om stöd enligt åtgärd 122.


17


när det gäller de granSkade prOgrammen var de förSta analySerna före gOdkännandet Otillräckliga

28. EJFLU genomförs i medlemsstaterna via landsbygdsutvecklingsprogram som ska innehålla en förhandsutvärdering och en analys av läget i form av styrkor, svagheter och identifierade behov och även den strategi som man har valt för att tillgodose dem och fördela resurserna så bra som möjligt.

29. I landsbygdsprogrammen i de fem medlemsstater40 eller regioner som besöktes gällde identifieringen av behov, i den mån detta gjordes, skogsbrukssektorn som helhet, vilket gör det svårt att fastställa kopp-lingar mellan särskilda behov och åtgärder.

30. Revisionsrätten konstaterade att sådana behov i allmänhet inte beskrevs ordentligt i landsbygdsutvecklingsprogrammen (se ruta 1). Framför allt var analysen och motiveringen till prioriteringar av olika typer av skogs-områden och stödmottagare otillräckliga. Den beskrivning som krävs av de ekonomiska möjligheterna hade dessutom endast gjorts i allmänna ordalag eller inte alls.

40 Galicien (Spanien), Toskana (Italien), Ungern, Österrike och Slovenien.

ruta 1

eXempel pÅ Otydlig identifiering av behOv i medlemSStaternaS landSbygdSutvecklingSprOgram

I slovenien identifierades den låga investeringskapaciteten som en svaghet i skogsbrukssektorn, men det fanns ingen separat analys av behov när det gällde typ av stödmottagare, oavsett om de var företag, juridiska personer eller fysiska personer. Detta innebar att revisionsrätten fann att även skogsbruksföretag med hög investeringskapacitet kunde få betydande belopp i offentligt stöd.

I österrike anger man inte i landsbygdsprogrammet vilka svagheter i skogsbrukssektorn som åtgärden är tänkt att komma till rätta med. Trots att det finns en kvantitativ uppskattning i landsbygdsprogrammet av vilka om-råden stödet riktas till förklarar man inte varför dessa områden behöver offentlig finansiering.

18


41 500 000 euro (Slovenien), 735 000 euro (Ungern – 2008).

31. Kommissionen godkände landsbygdsutvecklingsprogrammen trots att man i dem inte hade fastlagt att det fanns privata skogsägare som var i särskilt behov av ekonomiskt stöd för att öka skogarnas ekonomiska värde.

32. Trots att Bulgarien, Rumänien och Grekland hade planerat stora ekono-miska belopp, hade de inte redovisat några utgifter vid utgången av 2011 (Grekland och Rumänien) eller endast mycket små belopp (Bulgarien). Av medlemsstaterna fick revisionsrätten veta att förvaltningsmyndighe-terna i länderna hade beslutat att föra över de planerade ekonomiska resurserna för åtgärd 122 till andra åtgärder (Bulgarien och Rumänien omfördelade cirka 80 respektive 33 % av de belopp som var planerade från början), till ett senare genomförande av åtgärden inom programpe-rioden eller så beslutade de att helt enkelt avbryta åtgärden (Grekland).

StOra briSter i genOmförandet med hänSyn till de uppSatta mÅlen

fall där det Offentliga Stödet är OprOpOrtiOnerligt högt i förhÅllande till de faktiSka behOven

33. Med tanke på förhållandet mellan den storlek på skogsområdena som de sökande redovisar och nivån på det offentliga stöd som beviljas kon-staterade revisionsrätten att vissa medlemsstater (Ungern och Slove-nien) inte bestämde vilket förhållande det skulle vara mellan storleken på de redovisade skogsområdena och den nivå av offentligt stöd som kunde beviljas samtidigt som de fastställde relativt höga tak för det of-fentliga stödet41. I en medlemsstat (Slovenien) fick en stödmottagare som hade redovisat tre hektar i skogsområden grönt ljus för en inve-stering på 1,1 miljoner euro i skördeutrustning och andra maskiner och tog emot 375 000 euro från EJFLU. En annan medlemsstat (Österrike) finansierade fram till 2009 stödmottagare som inte var skogsägare som gjorde inve steringar för bearbetning av biomassa utan att de behövde redovisa något särskilt skogsområde. Till exempel fick en stödmottagare som inte hade redovisat någon skogsmark grönt ljus för ett projekt på 132 000 euro och tog emot 17 000 euro från EJFLU.

34. I Ungern ändrade förvaltningsmyndigheterna dock kraven för stöd-berättigande 2010 så att stödet beviljades i förhållande till storleken på de registrerade skogsområdena och begränsade stödet til l högst 115 500 euro.

19


inveSteringarna har inte gjOrtS med hänSyn till beStämmelSerna för Åtgärden

35. Trots att stöd inom åtgärd 122 endast får beviljas för investeringar fann revisionsrätten fall där stöd hade beviljats för icke varaktiga konsum-tionsvaror som förbrukningsartiklar ( Toscana)42 och driftskostnader för produktion (Österrike)43. Revisionsrätten anser att i allmänhet är inköp av sådana icke varaktiga konsumtionsvaror inte en investering. Inte heller kan driftskostnader betraktas som investeringar.

36. I vissa medlemsstater (Ungern och Slovenien, se bilaga II) fanns det inga krav på att stödmottagarna skulle äga eller arrendera de skogar där maskiner som beviljats stöd kan användas. Investeringar som görs av entreprenörer/tjänsteleverantörer kan inte anses uteslutande vara till för ett specifikt skogsbruksföretag och kan som sådana inte anses vara stödberättigande enligt gällande bestämmelser (se punkt 24).

det Skulle vara bättre Om viSSa inSatSer SOm finanSieraS enligt Åtgärd 122 beviljadeS enligt andra ejflu‑Åtgärder

37. EJFLU-stöd genomförs via en mängd olika åtgärder mellan vilka det ska finnas kopplingar44. Med tanke på att det maximala stöd som får beviljas skiljer sig åt beroende på de olika åtgärderna, är finansieringen av en insats inom en eller annan åtgärd inte neutral i budgettermer45. Det bör noteras att vid granskningen hittade revisionsrätten inte något fall där samma insats hade dubbelfinansierats.

38. Däremot konstaterade revisionsrätten fall där investeringar fick stöd av åtgärd 122 som bättre motsvarade syftet med åtgärd 121 “modernise-ring av jordbruksföretag” som stöder investeringar i jordbruksföretag för att de ska förbättra sitt övergripande resultat. I Ungern till exempel finansierades inköp av jordbruksmaskiner enligt åtgärd 122. I Toscana finansierade åtgärd 122 inköp av torkningsmaskiner för odlade kastanjer, renovering av jordbruksbyggnader som inte låg på skogsmark och som användes under skörden till att sortera och tillfälligt förvara kastanjer och även upprustning av gårdslokaler för förvaring av verktyg och maskiner.

42 Skyddsutrustning för personal, t.ex. overaller, hjälmar, fotbeklädnader, handskar, förbandslåda etc.

43 Stöd beviljades för delersättningen för driftskostnader för verksamheter som gällde bearbetning av biomassa som transport, torkning och lagring.

44 Artikel 2.1 b i förordning (EC) nr 1974/2006.

45 Till exempel är den maximala stödsatsen inom åtgärd 122 10 % högre än den maximala stödsatsen inom åtgärd 121 (modernisering av jordbruksföretag) eller åtgärd 123 (högre värde i skogsbruksprodukter), se bilagan i förordning (EG) nr 1698/2005. Den allmänna stödsatsen för investeringar inom åtgärd 122 är 50 % medan den endast är 40 % inom åtgärderna 121 och 123.

20


39. I Italien, Ungern och Slovenien fick skogsbruksföretag stöd för att köpa in maskiner för att kunna göra insatser där virke används som ett råmaterial före den industriella sågningen på ett sågverk (avverkning, avbarkning, kapning och transport) eller bearbetas (huggning, klyvning och tillverk-ning av brädor och pallar). I Österrike fick man stöd för att uppföra la-gerlokaler och torkningsanläggningar och köpa in transportcontainrar. Revisionsrätten anser att dessa investeringar inte motsvarar målen för åtgärd 122 i särskilt stor utsträckning utan snarare målen för åtgärden ”högre värde i skogsbruksprodukter” (åtgärd 123), eftersom investering-arna gäller virke som tagits från skogen och inte själva skogen, som består av levande träd.

det är inte alla inveSteringar i Sig SOm ökar det ekOnOmiSka värdet i SkOg

40. Vid granskningen konstaterade revisionsrätten att de flesta investeringar som får stöd från åtgärden kan delas in i två kategorier, nämligen skogs-bruksarbete och maskiner. I det första fallet (gallring, beskärning etc.) anser revisionsrätten att sådant arbete i regel förbättrar marknadsvär-det på skogsbestånden: tillverkningen av kvalitetsvirke är strikt kopplad till trädtätheten som blir bättre av gallringen, medan syftet med be -skärningen är att minska antalet kvistar i träplankorna, vilket ökar deras marknadsvärde (se ruta 2).

ruta 2

eXempel pÅ effekterna av SkOgSbrukSarbete SOm finanSieraS av Åtgärd 122 (till vänSter) jämfört med SkOgSOmrÅden utan nÅgOn SkOgSvÅrd (till höger)

21


41. När det gäller investeringarna i maskiner anser revisionsrätten att det faktum att en maskin köps in som kan användas i skogsområdet men också inom andra områden, t.ex. jordbruket, i sig inte innebär en ökning av värdet i något specifikt skogsområde som tillhör ägaren av maski-nen. Under granskningsbesöken konstaterade revisionsrätten att många skogsägare också bedriver jordbruksverksamhet och att åtgärd 122 i många fall finansierade inköp av maskiner som lika gärna kan användas i jordbrukssyfte, till exempel lastbilar, jordbrukstraktorer, plogar, harvar, gödselspridare, grävmaskiner m.m. (se ruta 3).

ruta 3

eXempel pÅ jOrdbrukSmaSkiner SOm finanSieradeS av Åtgärd 122

22


bedömningen av StödetS ändamÅlSenlighet var inte tillfredSStällande

indikatOrerna mäter inte uppfyllelSen av Operativa mÅl pÅ ett tillfredSStällande Sätt

42. I enlighet med lagstiftningen46 har en gemensam övervaknings- och ut-värderingsram (CMEF) utarbetats i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna. Förordningen föreskriver att landsbygdsutvecklings-programmens framsteg, effektivitet och måluppfyllelse i förhållande till programmens mål ska mätas med hjälp av indikatorer för utgångsläget, det finansiella genomförandet, produktionen, resultaten och effekterna47.

43. Till åtgärd 122 har kommissionen utfärdat riktlinjer där den fastställer att outputindikatorer är ”antalet skogsbruksföretag som fick investe-ringsstöd” och ”investeringens totala volym” och att resultatindikatorer är ”antalet företag som inför nya produkter och/eller tekniker” och ”ök-ningen av bruttoförädlingsvärdet hos de företag som har fått stöd”.

44. Revisionsrätten noterar att outputindikatorerna inte mäter uppfyllelsen av något operativt mål, vilket är en oundviklig följd när målen för åtgär-den inte är tydligt fastställda.

frÅgOr för att bedöma Om det ekOnOmiSka värdet i SkOg har ökat bOrde ha riktatS bättre

45. Enligt den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen skulle också en halvtidsutvärdering göras under 2010 av oberoende utvärde-rare. Utvärderingsfrågorna avseende åtgärd 122 gäller diversifieringen i produktionen48, bättre marknadstillträde och marknadsandel, hållbar förvaltning av skog och skogsbruksföretags konkurrenskraft.



48 Ett av målen för åtgärd 122 är att bidra till diversifieringen (se skäl 22 i förordning (EG) nr 1698/2005). Diversifiering inom skogsbruket innebär att man skapar nya inkomstkällor från skogsbruksverksamhet, bland annat och framför allt följande: produktion av andra varor än virke, t.ex. frukt, svamp, utsäde, honung och så vidare och tillhandahållande av marknadstjänster som jaktlicenser. Tillverkning av brännved kan också betraktas som diversifiering i skogar som traditionellt exploateras för tillverkning av industriellt rundvirke och vice versa.

23


46. Revisionsrätten anser inte att någon av dessa frågor gör att man kan få en heltäckande bedömning av om åtgärden har lett till ett högre eko-nomiskt värde i skog. De frågor som gäller marknadsandel och skogs-bruksföretagens konkurrenskraft är inte relevanta när man ska bedöma åtgärdernas resultat i de företag som inte bedriver någon kommersiell verksamhet. Vidare hänvisar man i utvärderingsrapporterna i allmänhet till stödmottagarnas svar på utvärderingsfrågeformulär eller återger över-gripande statistiska uppgifter om skogsbrukssektorn och ger därmed ingen konkret information om vilka effekter åtgärd 122 har haft på sko-garnas ekonomiska värde.

man har inte faStStällt värdet pÅ SkOgSOmrÅdena före Och efter inveSteringarna

47. Vid granskningen konstaterade revisionsrätten att ingen av de medlems-stater eller regioner som besöktes hade fastställt lämpliga förfaranden för hur man avgör vilken effekt de EFJLU-medfinansierade åtgärderna har haft på de berörda skogsområdenas ekonomiska värde (skogsmark och skogsbestånd), och inte heller var stödmottagarna skyldiga att uppge detta. Värdet på skogsområdena före investeringen fastställdes inte och jämfördes inte heller med hur situationen såg ut efter det att de in-vesteringar som åtgärden finansierade hade gjorts. Om det saknas en sådan värdering, som inte är lätt att få tag i, är det svårt att avgöra om åtgärdens mål har uppnåtts.

ändamÅlSenligheten i ett StOrt antal prOjekt är dÅlig

48. Revisionsrätten bedömde om de 50 projekt som den granskade under granskningsbesöken uppnådde målen för åtgärden (högre ekonomiskt värde i skog).

24


49. Revisionsrätten konstaterade att endast ett fåtal ökade skogarnas eko-nomiska värde, antingen genom att öka markens värde (anläggning av skogsstigar och skogsvägar) eller beståndets värde (skogsbruksåtgärder som beskärning eller gallring). När det gällde andra projekt hittade re-visionsrätten inte tillräckliga bevis på att de var relevanta eller att de i betydande grad bidrog till att öka skogarnas värde eftersom de avsåg:

a) jordbruk (kastanjefrukt49, betesmarker, skottskog med kort omlopps-tid, jordbruksmaskiner, gårdsbyggnader),

b) bearbetning och saluföring av virke (utrustning för k lyvning av brännved, och efterföljande torkning, eller sågning, lagerlokaler, transportcontainrar), och

c) driftskostnader för virkesproduktion (skörd, klyvning och torkning, förbrukningsmaterial som overaller, fotbeklädnader och handskar).

prOgramperiOden 2014–2020

50. I oktober 2011 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om stöd till landsbygdsutveckling för programperioden 2014–202050. I förslaget till förordning föreslår kommissionen att stöd för investeringar ”som rör förbättringar av skogarnas ekonomiska värde” ska ”beviljas privata skogs-ägare, kommuner och deras sammanslutningar”51. Investeringarna ska göras av jordbruksföretagen och kan inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga skördemaskiner och skördemetoder.

51. Inte heller i detta förslag sägs någonting om varför bestämmelsen tar upp privata ägare i allmänhet och inte särskilda kategorier av ägare eller vissa privata ägares särskilda omständigheter.

52. I sitt yttrande nr 1/2012 konstaterade revisionsrätten att trots att det i förslaget till förordning anges att en enskild åtgärd bör omfatta alla typer av stöd för investeringar i skogsbruk, och alla relevanta delåtgär-der omnämns i en enda artikel52, regleras fortfarande var och en av dem genom särskilda krav och bestämmelser.

53. Revisionsrätten tror att om kommissionens förslag antas utan någon ändring kommer sannolikt de problem som konstaterats i denna rapport att kvarstå under nästa programperiod.

49 Se punkt 38.

50 KOM(2011) 627 slutlig/2, 19.10.2011.

51 Artikel 27 i KOM(2011) 627 slutlig, 12.10.2011, s. 50.

52 Artikel 22.

25


54. Den särskilda åtgärden 122 “högre ekonomiskt värde i skog” infördes till programperioden 2007–2013. Vid revisionsrättens granskning fram-kom brister i fråga om utformning, genomförande och övervakning av åtgärden. Revisionsrätten drar därför slutsatsen att kommissionen och medlemsstaterna inte förvaltade de granskade aspekterna av stödet till åtgärden högre ekonomiskt värde i skog på ett effektivt och ändamåls-enligt sätt. Med särskild hänsyn til l att det finns förslag på att detta stöd behålls till nästa programperiod 2014–2020 lämnar revisionsrätten följande rekommendationer.

StOra briSter i ÅtgärdenS utfOrmning

55. Vid granskningen framkom brister i utformningen av åtgärden som utgör ett stort hinder för att den ska kunna genomföras framgångsrikt, vilket förklaras nedan.

56. Kommissionen gjorde ingen särskild analys av läget i EU:s skogsbrukssek-tor som motiverade förslaget till särskilt ekonomiskt stöd som ska öka det ekonomiska värdet i privatägda och kommunägda skogar eller som visa-de att det finns ett allmänt intresse av ett sådant stöd (punkterna 18–22).

57. Centrala delar av åtgärden definierades inte i de rättsliga bestämmel-serna, framför allt vad som menas med “ekonomiskt värde i skog” och “skogsbruksföretag”. Vidare fanns det inga särskilda villkor i fråga om potentiella stödmottagares storlek, huvudsakliga ekonomiska verksam-het eller rättsliga ställning för att man skulle undvika risken för eventuell snedvridning av konkurrensen (punkterna 23–25).

58. Medlemsstaterna bestämde vilken storlek ett skogsbruksföretag skulle ha för att det skulle krävas en skogsbruksplan på mycket olika sätt, från en minimistorlek som fastställdes för att antalet skogsområden med skogs-bruksplan skulle öka till en så hög övre gräns att 99 % av de privata skogsägarna i en medlemsstat (Österrike) i praktiken var befriade från den skyldigheten (punkt 27).

SlutSatSer och rekommendationer

26


59. Behoven beskrevs inte tillräckligt ingående i medlemsstaternas lands-bygdsutvecklingsprogram. Vid granskningen konstaterade revisionsrät-ten flera fall där de första analyserna av de särskilda behoven av denna åtgärd var otillräckliga eller att åtgärden inte tillgodosåg några särskilda eller akuta behov i medlemsstaterna (punkterna 28–31). Flera medlems-stater avbröt åtgärden eller omfördelade merparten av de beviljade be-loppen till andra åtgärder (punkt 32).

kommissionen bör

— fastställa och bedöma eu:s behov av att uppnå ett högre ekono‑miskt värde i skog,

— tydligt definiera de centrala delar som ska garantera att eu‑stödet är inriktat på att tillgodose dessa behov och på så sätt skapa ett europeiskt mervärde.

rekOmmendatiOn 1

medlemsstaterna bör

— på lämpligt sätt i landsbygdsutvecklingsprogrammen beskriva de särskilda ekonomiska behoven och möjligheterna när det gäller de olika typerna av skogsområden och stödmottagare,

— förbättra skogsbruket genom att se till att skogsbruksplaner ut‑arbetas för merparten av skogsbruksföretagen och verka för att skogsområden certif ieras.

rekOmmendatiOn 2

27


StOra briSter i genOmförandet med hänSyn till de uppSatta mÅlen

60. Vid granskningen framkom åtskilliga brister i genomförandet av åtgärden (punkterna 33–41). Revisionsrätten drar därför slutsatsen att genomför-andet i vissa avseenden var otillräckligt.

61. Framför allt konstaterade revisionsrätten fall där det offentliga stödet var oproportionerligt högt i förhållande till de faktiska behoven (punk-terna 33–34). Beroende på vilken metod medlemsstaten använde var många av de projekt som senare finansierades inte förenliga med åt-gärdens bestämmelser, till exempel hade stöd beviljats för icke varak-tiga konsumtionsvaror och driftskostnader för produktion och stöd som i själva verket går till avverkning av skog (punkterna 35–36). Vidare gav medlemsstaterna stöd via åtgärd 122 till insatser som inte motsvarar åtgärdens mål och som hellre borde ha finansierats av andra åtgärder med andra krav för stödberättigande och andra, vanligtvis lägre stödfi-nansieringssatser (punkterna 37–39).

62. Det är inte alla investeringar som i sig ökar det ekonomiska värdet i skog. Den inneboende kopplingen mellan det beviljade stödet och en möjlig ökning av det ekonomiska värdet i en skog varierade beroende på vilken typ av investering det var frågan om (punkterna 40–41).

medlemsstaterna bör

— fastställa lämpliga krav för att se till att skogsbruksstödet inom landsbygdsutvecklingspolitiken är konsekvent, förenligt med be‑stämmelserna för statligt stöd och så ändamålsenligt som möjligt,

— införa lämpliga förfaranden för att se till att stödet är ändamåls‑enligt och faktiskt ökar det ekonomiska värdet i de skogsområden där investeringarna görs.

rekOmmendatiOn 3

28


bedömningen av StödetS ändamÅlSenlighet var inte tillfredSStällande

63. Till följd av granskningen anser revisionsrätten att stora brister gjorde att stödets ändamålsenlighet inte kunde bedömas.

64. Den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen är olämplig när det gäller att bedöma effekten av det ekonomiska stödet inom åt-gärd 122 eftersom resultatindikatorerna och utvärderingsfrågorna i den gemensamma ramen inte gör att man kan avgöra om de finansierade investeringarna ledde till ett högre ekonomiskt värde i de skogar där de gjordes (punkterna 42–46).

65. Medlemsstaterna varken fastställde själva eller krävde att stödmottagarna skulle fastställa värdet på skogsområdena före och efter investeringarna. Bristen på bedömningar i medlemsstaterna eller regionerna om den faktiska ökningen av värdet i de skogar där insatser fick stöd gör att det inte går att bedöma uppfyllelsen av åtgärdens främsta mål och därmed går det inte heller att bedöma stödets ändamålsenlighet (punkt 47).

66. Revisionsrätten konstaterade att endast ett fåtal av de granskade pro-jekten ökade det ekonomiska värdet i skogarna, antingen genom att de ökade värdet på marken (anläggning av skogsstigar och skogsvägar) eller värdet på bestånden (skogsbruksåtgärder som beskärning eller gallring).

kommissionen bör förbättra övervakningen av åtgärden och se till att medlemsstaterna genomför den i överensstämmelse med de särskilda mål som satts upp. rent konkret bör medlemsstaterna kräva att stöd‑mottagarna lämnar uppgifter om värdet på skogsområdena både före och efter de investeringar som får stöd och också att förvaltningsmyn‑digheterna validerar dessa värderingar.

rekOmmendatiOn 4

29


Denna rappor t antogs av revisionsrät tens avdelning I , med ledamoten Ioannis SARMAS som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 12 juni 2013.

För revisionsrätten

Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA Ordförande

30


bilaga i

fördelning av ekOnOmiSka reSurSer till Åtgärd 122 jämfört med ökningen av SkOgSOmrÅden i privat ägO per medlemSStat

0

25

75

100

125

50

Planerat EJFLU-bidrag inom åtgärd 122 jämfört medskog i privat ägo per medlemsstat

EJFLU-bidrag inom åtgärd 122 (miljoner euro) Skog i privat ägo (miljoner ha)

RumänienIta

lien

Portugal

Spanien

Frankrike

Slovakien

Lettland

Österrik

e

SlovenienUngern

Bulgarien

Tjeckien

Storbritannien

Estland

Litauen

Tyskland

Luxemburg

31


Medlemsstat

EFJLU‑bidrag till åtgärd 122

som planerades i den första

versionen av landsbygds‑

programmet för 2007–2013

EFJLU‑bidrag till åtgärd 122

som planerades i landsbygds‑programmet 31.12.2011

Planerade offentliga

utgifter totalt för åtgärd 122

31.12.2011

EFJLU‑bidrag 31.12.2011 till

nya ansökningar för program‑

perioden 2007–2013

Offentliga utgifter totalt 31.12.2011 för

nya ansökningar för program‑

perioden 2007–2013

Skog och annan trädbevuxen

mark

Skog i privat ägo

(1 000 euro) (1 000 ha)

Bulgarien 19 278 9 278 11 597 4 800 6 000 3 927 519

Tjeckien 19 158 20 658 27 543 11 438 15 250 2 697 616

Tyskland 1 400 635 847 236 315 11 076 5 368

Estland 15 565 15 506 20 674 4 016 5 355 2 350 1 345

Grekland 10 630 0 0 0 0 6 539 845

Spanien 42 850 51 185 85 533 13 520 25 373 27 747 12 838

Frankrike 36 220 34 965 67 553 14 904 29 147 17 572 11 841

Italien 103 454 96 201 205 976 22 343 48 996 10 916 6 076

Lettland 34 066 14 395 19 431 2 169 2 762 3 467 1 696

Litauen 15 375 11 031 14 708 4 276 5 702 2 240 784

Luxemburg 795 795 3 977 50 250 88 46

Ungern 8 831 19 289 27 125 9 472 12 806 2 029 861

Österrike 26 222 19 817 38 726 14 955 31 693 4 006 2 482

Portugal 99 244 64 026 76 915 12 451 16 304 3 611 3 382

Rumänien 158 692 108 692 133 699 0 0 6 733 2 097

Slovenien 18 704 19 454 25 939 12 370 16 495 1 274 962

Slovakien 30 720 30 720 41 445 7 987 10 655 1 933 958

Storbritannien 11 683 18 081 25 136 2 149 4 118 2 901 1 922

TOTALT 652 887 534 729 826 824 137 137 231 221 111 106 54 638

Källa: Revisionsrättens egen uträkning utifrån siffror som rapporterats från generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling och skogsbruksstatistik som

rapporterades av Eurostat 2011.

bilaga i

32


bil

ag

a ii

fö

rt

ec

kn

ing

öv

er

gr

an

Sk

ad

e i

nv

eS

te

rin

gS

pr

Oje

kt

Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

ES

1Sk

ogsb

ruks

åtgä

rder

i löv

skog

och

anna

t50

,00

104 5

24,4

456

726,

1832

651,

59Ja

2Sk

ogsb

ruks

åtgä

rder

på

euca

lyptu

sbes

tånd

33,8

451

517,

7625

758,

9014

826,

82Ja

3Ga

llrin

g och

besk

ärni

ng av

ba

rrsko

gsbe

stånd

50,0

092

384,

0055

430,

4031

905,

74Ja

4Ga

llrin

g och

besk

ärni

ng av

ba

rrsko

gsbe

stånd

50,0

099

524,

0059

714,

4234

371,

62Ja

5Ga

llrin

g av b

arrsk

ogsb

estå

nd50

,00

87 58

4,00

52 55

0,40

30 24

8,01

Ja

6Pr

ogra

m fö

r en

över

grip

ande

värd

eök

ning

och

främ

jande

av m

ångs

idig

het

969,

1053

632,

5926

816,

3015

435,

46Ne

j

7Åt

gärd

er fö

r att

värd

era o

ch fr

ämja

skog

ens m

ångs

idig

a rol

l94

7,00

152 9

13,0

274

615,

9842

948,

96Ne

j

8Ut

arbe

tand

e av t

ekni

ska p

laner

för

sköt

sel a

v trä

dbev

uxen

mar

k3 5

55,0

690

000,

0060

000,

0034

536,

00Ne

j

9Ut

arbe

tand

e av t

ekni

ska p

laner

för

sköt

sel a

v trä

dbev

uxen

mar

k6 0

02,0

015

0 000

,00

90 00

0,00

51 80

4,00

Nej

10Pr

ogra

m fö

r en

över

grip

ande

värd

eök

ning

och

främ

jande

av m

ångs

idig

het

1 410

,00

112 9

16,7

670

150,

0640

378,

37Ne

j

33


Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

IT

1Be

skär

ning

och

ympn

ing a

v kas

tanj

eträ

d fö

r pro

dukt

ion

av ka

stanj

er20

,57

159 7

85,9

995

871,

5942

183,

5Ja

2Rö

jnin

g av s

nårsk

og, b

eskä

rnin

g oc

h ym

pnin

g av k

asta

njet

räd f

ör

frukt

prod

uktio

n 1,

365 0

66,6

43 0

39,9

81 3

37,5

9Ja

3Hu

ggni

ng av

snår

skog

, bes

kärn

ing o

ch

ympn

ing a

v kas

tanj

eträ

d för

fruk

tpro

duk

tion,

inkö

p av e

n rö

jsåg o

ch en

mot

orså

g1,

4215

980,

149 5

80,1

44 2

18,7

6Ja

4

Besk

ärni

ng oc

h ym

pnin

g av k

asta

njet

räd

för f

rukt

prod

uktio

n, in

köp a

v mas

kiner

til

l sko

gsbr

uksa

rbet

e och

en fö

rsta

bear

betn

ing a

v sto

ckar

/sta

mm

ar

5,81

kasta

njef

rukt

träd,

59

,63 a

ndra

träd

74 47

6,24

44 68

5,74

19 66

1,73

Ja

5Be

skär

ning

och

ympn

ing a

v kas

tanj

eträ

d fö

r fru

ktpr

oduk

tion,

inkö

p av m

askin

er

till s

kogs

bruk

sarb

ete

7,05

kasta

njef

rukt

träd,

59

,63 a

ndra

träd

132 1

17,0

579

270,

2334

878,

9Ja

6

Uppr

ustn

ing a

v ett

rum

i går

dens

loka

ler

som

ska a

nvän

das t

ill at

t sor

tera

och

tillfä

lligt

förv

ara k

asta

njer,

inkö

p av

verk

tyg o

ch m

askin

er fö

r han

terin

g av

kasta

njef

rukt

er.

3,54

58 18

4,32

34 91

0,59

15 36

0,66

Ja

7

Inkö

p av m

askin

er ti

ll sko

gsbr

uksa

rbet

e oc

h en

först

a bea

rbet

ning

av tr

ä (tra

iler,

kran

, tra

ktor

, grä

vmas

kin, k

varn

) sam

t sk

ydds

utru

stnin

g för

perso

nal (

over

aller,

hj

älmar,

fotb

ekläd

nade

r, han

dska

r, fö

rban

dslåd

or)

243,

0622

4 108

,29

134 4

65,0

459

164,

62Ja

8In

köp a

v en

trakt

or ti

ll sko

gsbr

uket

, be

skär

ning

av pi

njet

räd (

pinu

s pin

ea)

32,8

828

6 439

,11

171 8

62,7

575

619,

361

Ja

9Åt

erstä

lland

e av k

orke

ksdu

ngar

(röj

ning

av

snår

skog

och

träd,

besk

ärni

ng/

gles

ning

)94

389 5

68,9

123

0 103

,57

101 2

46,2

7Ja

10

Åter

ställa

nde a

v kor

keks

dung

ar (r

öjni

ng

av bu

skar

och

träd,

besk

ärni

ng),

inkö

p av

mas

kiner

till s

kogs

bruk

sarb

ete (

gräv

ma

skin

, tra

ktor

, röj

såg,

kran

, mot

orså

gar)

5,00 å

terst

ällda

korke

kar,

931,

00 an

dra t

rädb

evu

xna m

arke

r33

1 348

,17

198 8

08,9

043

737,

96Ja

bil

ag

a ii

34


Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

IT

11

Gallr

ing a

v arti

ficiel

la sv

artta

llsdu

ngar

av

hög

ålde

r för

att g

ynna

nat

urlig

a sil

verg

rana

r och

verk

a för

en n

atur

lig

föry

ngrin

g av s

koge

n i d

ess u

rspru

nglig

a bl

anda

de sa

mm

ansä

ttnin

g av b

arrtr

äd

och

lövt

räd

15,3

237

646,

4622

587,

889 9

38,6

7Ja

12

Åter

ställa

nde a

v en

kasta

njef

rukt

odlin

g (rö

jnin

g, be

skär

ning

, ym

pnin

g), d

elvis

åter

ställa

nde a

v en

gård

sbyg

gnad

, in

köp o

ch in

stalle

ring a

v en

kasta

nje

tork

i byg

gnad

en, u

pprä

ttand

e av e

n sk

ogsb

ruks

plan

5,00

kasta

njef

rukt

träd,

64

,00 a

ndra

träd

19 60

3,65

10 83

5,57

4 767

,65

Ja

13

Gallr

ing a

v cirk

a 50 å

r gam

la sv

artta

lls

odlin

gar f

ör at

t frä

mja

en na

turli

g för

yng

ring m

ed lö

vträ

d; in

köp a

v mas

kiner

(g

rävm

askin

, kva

rn, v

edkly

vare

)

6,47

99 50

9,57

57 12

1,65

25 13

3,53

Ja

14

Gallr

ing a

v cirk

a 50 å

r gam

la sv

art

talls

odlin

gar f

ör at

t frä

mja

en n

atur

lig

föry

ngrin

g med

lövs

kog;

inkö

p av e

n tra

iler o

ch en

vins

ch

5,52

47 69

8,00

28 61

8,80

12 59

2,27

Ja

15Up

pför

ande

av oc

h ut

rustn

ing t

ill et

t såg

ve

rk fö

r pro

dukt

ion

av br

ädor

och

palla

r20

182 8

54,2

610

9 712

,57

48 27

3,53

Ja

16In

köp a

v en

gräv

mas

kin10

5,33

104 9

50,0

062

970,

0027

706,

80Ja

17In

köp a

v en

kran

till s

kogs

bruk

et oc

h en

tra

iler

105,

3345

208,

3327

125,

0011

935,

00Ja

18In

köp a

v en

trakt

or ti

ll sko

gsbr

uket

105,

3335

500,

0021

300,

009 3

72,0

0Ja

19

Inkö

p av m

askin

er (v

edkly

vare

, mot

or

såga

r, vin

sch)

och

skyd

dsut

rustn

ing f

ör

perso

nal (

over

aller,

hjäl

mar,

fotb

ekläd

na

der, h

ands

kar)

4513

360,

008 0

16,0

03 5

27,0

4Ja

bil

ag

a ii

35


bil

ag

a ii

Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

HU

1M

askin

er –

trak

tor, l

astb

il, tra

iler, p

log,

gö

dsels

prid

are

68,4

166

7 904

,00

333 9

52,0

024

8 093

,00

Ja

2M

askin

er –

trak

tor, k

ran,

skot

are,

traile

r58

6,91

747 4

35,0

037

3 718

,00

277 6

35,0

0Ja

3M

askin

er –

flism

askin

, tra

ktor

, kra

n,

skot

are,

traile

r86

8,03

1 424

309,

0071

2 154

,00

529 0

59,0

0Ja

4M

askin

er –

trak

tor, t

raile

r, plo

g, h

arv

124,

5244

3 795

,00

221 8

97,0

016

4 847

,00

Ja

5M

askin

er –

trak

tor, p

log

94,3

018

3 007

,00

91 50

4,00

45 42

3,00

Ja

6M

askin

er –

trak

tor, h

arv,

traile

r30

1,73

168 3

73,0

084

186,

0062

542,

00Ja

7M

askin

er –

trak

tor, p

log,

har

v11

6,97

837 7

92,0

041

8 896

,00

311 1

98,0

0Ne

j

8M

askin

er –

trak

tor, h

arv,

plog

, tra

iler

51,6

042

9 535

,00

214 7

68,0

015

9 551

,00

Nej

9M

askin

er –

trak

tor, k

ran,

skot

are

2 632

,48

656 1

68,0

032

8 084

,00

243 7

34,0

0Ne

j

10M

askin

er –

trak

tor, p

log,

har

v66

,14

827 7

13,0

041

3 853

,00

307 4

51,0

0Ne

j

11M

askin

er –

trak

tor, p

log,

har

v, tra

iler

107,

7522

0 776

,00

110 3

88,0

082

007,

00Ne

j

12M

askin

er –

trak

tor, h

arv,

göds

elspr

idar

e62

5,30

268 5

19,0

013

4 259

,00

99 74

1,00

Nej

13M

askin

er –

trak

tor, fl

ismas

kin89

,68

430 2

59,0

021

5 129

,00

159 8

19,0

0Ne

j

14M

askin

er –

trak

tor, p

log,

har

v, tra

iler

162,

8615

9 228

,00

79 61

4,00

59 14

5,00

Nej

36


bil

ag

a ii

Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

AT

1Pl

ante

ring a

v pil o

ch po

ppel

på jo

rdbr

uks

mar

k för

skot

tskog

med

kort

omlo

ppsti

d (3

–4 år

s om

lopp

stid)

0,39

1 170

,00

585,

0028

4,84

Ja

2Pl

ante

ring a

v löv

träd i

barrs

koga

r som

sto

rmsk

adat

s 10

,40

62 40

0,00

31 20

0,00

15 15

0,72

Ja

3Ga

llrin

g av b

arrb

estå

nd so

m är

upp t

ill

15 m

eter

hög

a7,

907 2

60,0

03 6

30,0

01 7

67,4

5Ja

4Pl

ante

ring a

v löv

träd i

barrs

koga

r som

sto

rmsk

adat

s17

,47

53 07

7,59

26 53

6,00

12 88

9,84

Ja

5In

köp a

v en

bärg

ning

s/b

ogse

rings

kran

6 400

,00

44 16

6,67

15 45

8,00

7 506

,40

Ja

6Ut

arbe

tand

e av e

n sk

ogsb

ruks

plan

1 000

,00

36 66

7,67

18 33

3,00

8 902

,50

Ja

7Ga

llrin

g av b

arrb

estå

nd so

m är

upp t

ill

15 m

eter

hög

a20

,00

30 00

0,00

15 00

0,00

7 303

,50

Ja

8To

rkni

ngsu

trustn

ing t

ill tr

äflis

e.t.1

132 4

43,0

736

000,

0017

481,

60Ja

9

Flisn

ing o

ch to

rkni

ng av

popp

el frå

n sk

ottsk

og m

ed ko

rt om

lopp

stid s

om

plan

tera

ts på

jord

bruk

smar

k (3–

4 års

omlo

ppsti

d)

2,20

1 900

,20

950,

0046

2,55

Ja

1 Ö

ster

rike

finan

sier

ade

inve

ster

inga

r i b

earb

etni

ng a

v bi

omas

sa u

tan

att b

egär

a at

t stö

dmot

taga

rna

redo

visa

de s

ärsk

ilda

skog

som

råde

n.

37


bil

ag

a ii

Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

AT

10Pl

ante

ring a

v pop

pel p

å jor

dbru

ksm

ark

för s

kotts

kog m

ed ko

rt om

lopp

stid

(3–4

års o

mlo

ppsti

d)0,

621 5

60,0

078

0,00

379,

78Ja

11In

köp a

v en

trans

portc

onta

iner

för t

räfli

se.t

.119

600,

003 9

20,0

01 9

08,6

5Ja

12Ga

llrin

g av l

övträ

dsbe

stånd

som

är up

p til

l 18 m

eter

hög

a20

,00

30 00

0,00

15 00

0,00

7 303

,50

Ja

13Up

pför

ande

av en

lage

rloka

l för

träfl

ise.t

.112

4 650

,67

24 93

0,00

12 13

8,42

Ja

14

Plan

terin

g som

kom

plet

tera

r den

na

turli

ga fö

ryng

ringe

n, ga

llrin

g av

lövt

räds

bestå

nd so

m är

upp t

ill 18

met

er

höga

sam

t av b

arrtr

ädsb

estå

nd so

m är

up

p till

15 m

eter

hög

a

26,5

022

419,

4011

209,

005 4

43,0

9Ja

15

Skör

d och

flisn

ing a

v pop

pel

och

piltr

äd

från

skot

tskog

med

kort

omlo

ppsti

d som

pl

ante

rats

på jo

rdbr

uksm

ark (

3–4 å

rs om

lopp

stid)

21,8

020

736,

6610

368,

005 0

48,1

8Ja

1 Ö

ster

rike

finan

sier

ade

inve

ster

inga

r i b

earb

etni

ng a

v bi

omas

sa u

tan

att b

egär

a at

t stö

dmot

taga

rna

redo

visa

de s

ärsk

ilda

skog

som

råde

n.

38


bil

ag

a ii

Land

Anta

l pr

ojek

tTy

p av

pro

jekt

Redo

visa

d/sk

ött

skog

sare

al (h

a)To

tal i

nves

teri

ng

(eur

o)Of

fent

liga

utgi

fter

tota

lt (e

uro)

EJFL

U‑bi

drag

to

talt

(eur

o)Be

sök

på p

lats

SI

1Sk

ogss

tig38

,15

15 64

1,00

7 965

,00

5 973

,00

Ja

2M

askin

er –

trak

tor

23,7

069

510,

0034

550,

0025

913,

00Ja

3Sk

ogsv

äg19

,82

66 17

0,00

31 52

1,00

23 64

1,00

Ja

4Sk

ogsv

äg26

1,15

40 56

4,00

20 28

2,00

15 21

1,00

Nej

5M

askin

er –

trak

tor, s

körd

etrö

ska

3,49

230 8

90,0

013

8 534

,00

103 9

01,0

0Ja

6M

askin

er –

trail

er45

,63

45 44

9,00

5 500

,00

4 125

,00

Nej

7Sk

ogsv

äg24

,00

50 65

4,00

21 10

6,00

15 82

9,00

Nej

8M

askin

er –

skör

detrö

ska,

trakt

or, s

kota

re,

lastb

il med

lyftk

ran/

kabe

lkran

3,30

1 157

730,

0050

0 000

,00

375 0

00,0

0Ja

9Sk

ogss

tig15

350,

0021

752,

0010

876,

008 1

57,0

0Ne

j

10M

askin

er –

trak

tor

1,70

79 09

9,00

39 55

0,00

29 6

62,0

0Ne

j

39


kommiSSionenSSvar

sammanfattning

vi. Även om vissa aspekter av åtgärden kunde ha förklarats tydligare, genomförandet kunde ha förbättrats och det fanns problem som behövde lösas i övervakning och utvär-dering var resultaten trots allt bättre i vissa fall.

Lärdomar har också dragits som kommer att utnyttjas för nästa period, särsk i lt genom vägledning och inom programplaneringen.

vii. Kommissionen analyserade läget inom skogsbrukssektorn 2005 i ett arbetsdokument från kommissionens avdel-ningar, som utgjorde en bilaga till kommissionens medde-lande Rapport om genomförandet av EU:s skogsbruksstra-tegi (SEK(2005) 333).

Det stämmer att termen ekonomiskt värde inte hade defi-nierats i rättsbestämmelserna. Det ansågs dock vara en någorlunda tydlig term, och när det gäller övervakning och utvärdering motsvarades det av resultatindikatorn ”ökning av bruttoförädlingsvärdet”.

Det stämmer att termen skogsbruksföretag inte definierats. Ytterligare riktlinjer om den saken kan behövas i framtiden. Kommissionen kommer också att tillsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning vissa problem skulle kunna lösas genom en definition av ”skog” i de berörda rättsakterna.

Särskilda villkor avseende stödmottagarnas storlek, huvud-sakliga verksamhet och rättsliga ställning anses vara en fråga som bör avgöras inom varje enskilt landsbygdsut-vecklingsprogram utifrån en swot-analys1.

Kommissionen kommer att ägna frågan om skogsbrukspla-ner nödvändig uppmärksamhet i förhandlingarna om fram-tida landsbygdsutvecklingsprogram och ge vägledning om det behövs.

1 Swot-analys: analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). Varje landsbygdsutvecklingsplan måste innehålla en swot-analys som en del av grunden för planeringen av utgifterna inom landsbygdsutvecklingsplanen.

Kommissionenssvar

40


iX. Kommissionen anser att åtgärd 122 har använts felaktigt i vissa men inte samtliga fall som revisionsrätten nämner. Trots detta kommer kommissionen att göra allt vad som krävs (inklusive genom inledande vägledning) för att se till att medlemsstaterna och regionerna använder korrekt åtgärd för att stödja en viss insats under nästa period.

Se även svaren på punkterna 35, 36 och 37 för konkreta exempel på korrekt genomförande i allmänhet och svaren på punkterna 40 och 42 för exempel på användning av kor-rekt åtgärd.

Kommissionen anser att när åtgärd 122 var korrekt åtgärd att använda ökade verkligen det ekonomiska värdet i skog, även om den exakta kopplingen mellan stödet och det ökade värdet i skogen varierade beroende på typen av investering.

Kommissionen kommer att ti l lsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning den önskade kopplingen mellan investeringar i utrustning och högre ekonomiskt värde i skog kan klargöras i de berörda rättsakterna.

gemensamt svar på punkterna X och Xi.Indikatorerna och utvärderingsfrågorna i den nuvarande övervaknings- och utvärderingsramen avser motiveringen och målen för åtgärden samt den axel där denna ingår och är til l nytta vid den övergripande bedömningen av åtgärden.

Kommissionen anser att lämplig analys av berörda upp-gifter inom den til lhandahållna ramen kan il lustrera de ekonomiska förbättringar som är följden av investeringar som fått stöd inom denna åtgärd. Det ska dock erkännas att medlemsstater har haft vissa svårigheter att genom-föra den ekonomiska analysen, och därför har kommissio-nen dels utfärdat ytterligare riktlinjer för den innevarande perioden, dels granskat läget för att förbättra ändamåls-enligheten i övervakningen och utvärderingen under den kommande perioden.

För nästa programperiod utarbetar kommissionen tillsam-mans med medlemsstaterna en gemensam övervaknings- och utvärder ingsram som ska göra det möjl igt att för varje landsbygdsutvecklingsprogram bedöma framstegen i genomförandet mot gemensamt definierade målindika-torer för de prioriteringar och insatsområden som valts för programmet. Utgångspunkten är en indikatorplan där man för varje insatsområde fastställer mål och planerade utfall samt utgifter för de åtgärder som ska användas för att uppnå programmets syften och mål. Indikatorplanen ger en riktigare bild av den kvantifierade interventionslo-giken för varje enskilt program än den nuvarande stelbenta axelstrukturen gör.

Den kvalitativa bedömningen av åtgärd 122 spelar en vik-tig roll tillsammans med den kvantitativa bedömningen eftersom det ibland tar längre tid innan politiska insatser leder ti l l en tydligt mätbar effekt inom skogsbruket än inom jordbruket.

41

Kommissionenssvar


Xii. Kommissionen anser att det ekonomiska värdet i skog fak-tiskt höjdes i de fall då åtgärd 122 var korrekt åtgärd att använda.

I bedömningen av bidraget till det höjda ekonomiska vär-det i skog måste olika faktorer såsom användbarhet för flera ändamål och hållbarhet också beaktas.

Xiii. När det gäller rekommendationen att kommissionen bör definiera och bedöma EU:s behov av att höja det ekono-miska värdet i skog samt definiera centrala delar av åtgär-den håller kommissionen med om att den bör fortsätta att definiera och bedöma behovet av att höja det eko-nomiska värdet i skog inom EU på ett sådant sätt att det i allmänna termer rättfärdigar att det berörda stödet ingår i landsbygdsutvecklingspolitiken.

Kommissionen anser att de studier som redan är tillgäng-liga tyder på att det finns ett allmänt behov på EU-nivå.2

2 Dessa studier är bland annat följande: Prospects for the market supply of wood and other forest products from areas with fragmented forest-ownership structures; http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/supply-wood/index_en.htm; Good practice guidance on the sustainable mobilisation of wood in Europe; http://ec.europa.eu/agriculture/fore/publi/forest_brochure_en.pdf Study of the Effects of Globalization on the Economic Viability of EU Forestry; http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/viability_forestry/index_en.htm.

Kommissionen anser att de mer detaljerade behoven även i fortsättningen bör bedömas och definieras på nationell nivå och på programnivå av de behöriga nationella och regionala myndigheterna.

Kommissionen anser att den bör for tsätta att definiera grundläggande villkor för att vara berättigad till stöd på EU-nivå men att de mer exakta villkoren och urvalskriteri-erna bör fastställas inom varje enskilt landsbygdsutveck-l ingsprogram. Kommissionen anser att dess förslag ti l l landsbygdsutvecklingspolitik för perioden efter 2013 följer denna uppläggning. Kommissionen bör dock ge ytterligare riktlinjer om saken.

Kommissionen kommer också att tillsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning den önskade kopplingen mellan investeringar i utrustning och det höjda ekonomiska värdet i skog kan klargöras i de berörda rättsakterna.

När det gäller rekommendation att medlemsstaterna i sina landsbygdsutvecklingsprogram bör beskriva de särskilda ekonomiska behoven och möjligheterna när det gäller de olika typerna av skogsområden och stödmottagare samt förbättra skogsbruket konstaterar kommissionen att när det gäller de punkter som tas upp ger subsidiaritetsprinci-pen medlemsstaterna och regionerna betydande valfrihet. Detta överensstämmer med exempelvis Europaparlamen-tets betänkande om genomförandet av en skogsbruksstra-tegi för Europeiska unionen (A6-0015/2006).

Kommissionen håller med om att det behövs tillräckligt ingående beskrivningar. Hur detaljerade beskrivningar som behövs för en viss typ av område och stödmottagare kan variera från ett landsbygdsutvecklingsprograms territorium till ett annat.

Kommissionen anser att en rimlig andel av de skogsområ-den som får stöd genom åtgärden bör omfattas av skogs-bruksplaner. Vad som är en ”rimlig andel” bör fastställas under programplaneringen.

http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/supply-wood/index_en.htm

http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/supply-wood/index_en.htm

Kommissionenssvar

42


När det gäller rekommendationen att medlemsstaterna bör fastställa krav för att se till att skogsbruksstödet är kon-sekvent samt införa lämpliga förfaranden för att se till att stödet är ändamålsenligt och ökar det ekonomiska värdet av skogsområden konstaterar kommissionen att i fråga om de punkter som tas upp ger subsidiaritetsprincipen med-lemsstaterna och regionerna betydande valfrihet. Detta överensstämmer med exempelvis Europaparlamentets betänkande om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (A6-0015/2006).


Den kvalitativa bedömningen av åtgärd 122 kan spela en viktig roll tillsammans med den kvantitativa bedömningen, eftersom det ibland tar längre tid innan politiska insatser leder ti l l en tydligt mätbar effekt inom skogsbruket än inom jordbruket.

När det gäller rekommendationen att kommissionen bör förbättra övervakningen av åtgärden håller kommissio-nen med om att stödmottagarna bör åläggas att lämna uppgifter. Dessa uppgifter kan dock vara av mycket ele-mentär beskaffenhet. Det kan där för krävas betydande bearbetning om det ska vara möjligt att dra slutsatser om värdehöjningar.

För att sammanställa resultatindikatorer så som ökning av bruttoförädlingsvärdet (GVA) har medlemsstaterna upp-manats3 att samla in relevant information om GVA från de skogsbruksföretag som får stöd när ansökan har godkänts och två år efter det att investeringen slutförts för att så långt möjligt få med den långsiktiga effekten av investeringarna.

3 Arbetsdokument som ger medlemsstaterna vägledning om resultat-indikatorn ökning av bruttoförädlingsvärdet: http://enrd.ec.europa.eu/ app_templates/filedownload.cfm?id=84053593-C697-FF89-ED5C- 51797D9754FD.

I praktiken har det varit svårt för förvaltningsmyndighe-terna att sammanställa de nödvändiga uppgifterna och genomföra den analys som krävs för att fastställa värden för resultatindikatorer av detta slag som ett led i deras ordinarie övervakningsverksamhet. För nästa programpe-riod kommer fastställandet av värden för denna indikator i stället att ombesörjas av programutvärderarna.

Kommissionen anser att detta är en genomförbar och lämplig uppläggning.

iakttagelser

20.Kommissionen använde den analys som var tillgänglig när den utformade de skogsbruksrelaterade åtgärderna.

En av de viktigaste källorna var det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som är bilaga till meddelan-det om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi av den 3 mars 2005 (SEK(2005) 333), där behov och strategiska mål identifieras.

Se punkt 30 och tillhörande fotnoter.

21.De yttranden som revisionsrätten hänvisar till var inte till-gängliga 2004. Huvudinnehållet i dessa yttranden ingick dock redan i EU:s skogsbruksstrategi (KOM(98) 649) och i rådets därpå följande resolution 99C56, som var tillgäng-liga 2004.

I strategin beskrivs bland annat omfattningen av det pri-vata skogsägandet i EU (som utgör 65 % av all skog), anta-let privata ägare och den splittring som blir följden.

I sitt förslag till förordning om landsbygdsutveckling under perioden efter 2013 beaktade kommissionen ett yttrande från 2009 från ständiga kommittén för skogsbruk samt Europaparlamentets betänkande om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (A6-0015/2006) från 2006.

43

Kommissionenssvar


22.I Toscanas landsbygdsutvecklingsprogram sägs det uttryck-ligen att stöd endast är tillgängligt för skogar som ägs av privata ägare eller deras sammanslutningar eller av kom-muner och deras sammanslutningar.

Frågan om skogar som ägs av staten eller regionen men förvaltas av andra enheter berättigar till stöd behandlas i de pågående formella diskussionerna om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.

23.Inom skogsforskningen och skogsbruket är ”ekonomiskt värde i skog” ett vedertaget begrepp, och en uppsättning insatser som sannolikt kan leda til l en värdehöjning på lång sikt är också välkända. Medlemsstaterna kan anpassa denna insatsuppsättning efter sina egna omständigheter.

En viss vägledning om vilka slags projekt som kan finan-sieras under rubriken förbättring av det ekonomiska värdet i skog ges av inledningsfrasen i artikel 20 b i förordning (EG) nr 1698/2005 där det hänvisas til l ”åtgärder för att omstrukturera och utveckla den fysiska potentialen samt främja innovation”.

Ett skogsbestånds potentiella ekonomiska värde kan vara beroende av skogens möjliga användning och dess socio-ekonomiska och tekniska miljö. Detta talar emot att defi-niera ”ekonomiskt värde” för snävt. Slutligen har ”ökning av bruttovärdet vid de företag som får stöd” fastställts som resultatindikator i den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen. Detta bidrar till att ge en uppfattning om vad som ska uppnås genom åtgärden.

24.Ytterligare vägledning om begreppet skogsbruksföretag kan eventuellt behövas i framtiden.

Om utrustningen huvudsakligen används för att brukas i investerarens företag och om överskottsk apaciteten inte tyder på att inköpet var oproportionerligt i förhål-lande till ändamålet bör investeringen anses ha gjorts på företagsnivå.

Kommissionen kommer också att tillsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning den önskade kopplingen mellan investeringar i utrustning och det höjda ekonomiska värdet i skog kan klargöras i de berörda rättsakterna.

Se svar på punkt 36 angående Ungern.

25.Kommissionen anser att åtgärd 123 kräver en annan upp-läggning eftersom välskötta större företag som är verk-samma inom bearbetning och saluför ing inte bruk ar ha några större svårigheter att uppbringa det nödvän-diga kapitalet för att göra lämpliga investeringar i dessa verksamheter.

Kommissionen anser däremot inte att det behövs någon direkt gräns för storleken på de mottagare som stöd kan utbetalas till enligt åtgärd 122.

När det gäller att öka det ekonomiska värdet i skog behövs stöd ofta för både stora och små mottagare eftersom de insatser som stöds genom åtgärd 122 ofta är olönsamma på kort sikt även för stora stödmottagare.

Ett företags ekonomiska värde och resultat är beroende av många andra faktorer förutom storleken. Bedömningen av vilka kategorier av skog som bör eller inte bör stödjas – även i fråga om mottagarens storlek – görs därför bäst inom respektive landsbygdsutvecklingsprogram.

Medlemsstater och regioner förväntas faktiskt fastställa ytterligare villkor för stöd enligt denna åtgärd inom sina program, om det behövs och i överensstämmelse med för-hållandena inom programområdet.

När det gäller Sverige hänvisar kommissionen revisionsrät-ten till svaret på punkt 24 om den svenska skogsbrukssek-torns ovanligt gynnsamma villkor.

Kommissionenssvar

44


27.Under förhandlingarna om landsbygdsutvecklingsprogram-men klargjorde kommissionen innebörden av den berörda bestämmelsen i artikel 18 i förordning (EG) nr 1974/2006.

Det som avsågs var att stöd inte kan ges till återplante -ring med samma trädarter och samma struktur. Detta anses vara en aspekt av normal praxis inom ekonomiskt skogs-bruk och leder inte till en tillräckligt stor höjning av värdet i skog jämfört med vad som var fallet före avverkningen.

Däremot är det meningen att en betydande omstrukture-ring av en skog, eller förändring av dess artsammansätt-ning – som leder till en ökning av dess värde – ska berät-tiga till stöd.

28.I lagstiftningen finns inget uttryckligt krav att resursfördel-ningen ska optimeras, men det är ändå underförstått.

Förutom analysen i landsbygdsprogrammen har med-lemsstaterna analyserat s in s ituation i s ina nationel la strategiplaner. I flera fall hänvisade de i dessa planer till sina nationella skogsbruksprogram eller -planer eller mot-svarande instrument som den främsta grunden till deras skogsbrukspolitik.

29.I fråga om de punkter som revisionsrätten anför konsta-terar kommissionen att subsidiaritetsprincipen ger med-lemsstater och regioner betydande valfrihet. Detta över-ensstämmer med Europaparlamentets betänkande om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (A6-0015/2006).

Myndigheterna i Ungern4, Toscana5, Slovenien6, Österrike7 och Galicien8 gjorde rimliga ansträngningar att göra en till-räckligt specifik identifiering av behoven för att möjliggöra en koppling till åtgärd 122.

4 I Ungerns nya landsbygdsutvecklingsprogram står följande att läsa: ”På grund av privatiseringen av skogar under de senaste åren (40 % av skogarna har privatiserats) är det mest brådskande behovet en modernisering av maskiner och utrustning för skogar i privat ägo.” I landsbygdsutvecklingsprogrammet identifieras därför särskilda behov för skogar i privat ägo. Syftet är att stödja skogsområden på minst 50 hektar i privat ägo för vilka det säkerställts att skogsbruket grundas på en skogsbruksplan.

5 För Italiens del (Toscana) återfinns mycket av den berörda analysen i den tillhörande nationella strategiska planen. Italiens strategiska plan innehåller en tydlig swot-analys av skog. Dessutom fastställs en rad relaterade mål, bland annat att främja energihushållning, modernisera maskiner och utrustning för skogar i privat ägo, som har en tydlig koppling till åtgärd 122.

6 I Sloveniens landsbygdsutvecklingsprogram föreskrivs en ingående ”analys av läget vad gäller starka och svaga sidor” inom skogbrukssektorn (kapitel 3.1.2). I analysen granskas den slovenska skogsbrukssektorns särskilda egenskaper och förbättringar föreslås. Sektorn kännetecknas av låg arbetsproduktivitet, och skogsbrukets läge kan förbättras genom att göra skogarna mer tillgängliga, t.ex. genom att tillhandahålla skogsvägar och skogsgator. Dessutom nämns undermålig och otillräcklig infrastruktur samt brist på utrustning för skogsbruksarbete som orsaker till höga brukskostnader.

7 I Österrikes landsbygdsutvecklingsprogram identifieras följande behov: a) att öka skogarnas ekonomiska och ekologiska värde genom att främja bestånd med en blandad artsammansättning (kapitel 3.1.3, s. 34), b) att öka skogsbrukssektorns konkurrenskraft (kapitel 3.2.2.1, s. 63). Detta ska uppnås genom att öka tillgången på virkesråvara och följaktligen energiutbudet. Det har upptäckts att åtgärd 122 i tabellen på sidan 64 (swot) utelämnats på grund av ett redaktionellt misstag. Detta kommer att rättas till genom att den infogas inom ramen för nästa programändring.

8 För Galiciens del identifieras skogsbrukssektorns särskilda behov i swot-analysen. Som exempel kan nämnas att skogsbruksföretagen har en liten ekonomisk dimension (s. 45 i landsbygdsutvecklingsprogrammet), vilket har en direkt koppling till och angrips genom åtgärd 122. Behovet att öka skogsbrukets ekonomiska dimension erkänns klart och tydligt i motiveringen för ingripande enligt åtgärd 122.

45

Kommissionenssvar


30.Kommiss ionen anser att behoven och möj l igheterna beskrevs tillräckligt tydligt för att i varje enskilt fall möjlig-göra en lämplig programplanering av åtgärd 122, även om analyserna i vissa fall kunde ha förbättrats.

ruta 1Slovenien: I Sloveniens landsbygdsutvecklingsprogram identifieras en rad svaga sidor inom skogsbrukssektorn. Exempelvis nämns utrustning av låg teknisk standard och dåligt fungerande teknik som några av orsakerna till ett lågt utnyttjande av skogarnas ekonomiska potential. Att göra skogarna öppnare och mer tillgängliga beskrivs som en möjlighet att sänka kostnaden för att få fram virke och därigenom bidra till att öka inkomsten från skogarna.

En separat analys av behoven baserat på typen av stöd-mottagare var dock inte ett rättsligt krav, och Slovenien tillhandahöll inte någon sådan analys.

De svaga sidorna nämndes inte uttryckligen i Österrikes landsbygdsutvecklingsprogram, men de identifierades för Österrikes del som begränsad lönsamhet för små skogs-bruk och dålig tillgång på biomassa. Detta leder till att den potentiella konkurrenskraften minskas. Erfarenheterna från föregående programperiod gjorde att förvaltningsmyn-digheten förväntade sig att ungefär 50 000 hektar skulle omfattas.

Denna underlåtenhet kommer att rättas till genom att de tas med i nästa programändring.

31.Kommissionen anser att den information som vunnits under utarbetandet av rapporten om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi, den fortlöpande diskussionen med företrädare för de berörda (t.ex. genom rådgivande grup-pen för skog och kork) och en rad bilaterala förhandlingar med medlemsstater och regioner gav en tillräcklig grund för godkännandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen.

Se även svar på punkt 30.


Det finns flera saker som man bör komma ihåg när det gäl-ler Bulgarien9 (som faktiskt har deklarerat vissa utgifter), Rumänien10 och Grekland11.

9 För Bulgariens del finns det en EJFLU-utgift på 4,8 miljoner euro under det fjärde kvartalet 2011, för vilken kommissionens avdelningar tog emot en deklaration den 10 januari 2012. Tidsfristen för att lämna deklarationer gick ut den sista januari. De bulgariska myndigheterna planerar att överföra mer än 80 % av budgeten för åtgärd 122 till andra åtgärder i landsbygdsutvecklingsplanen. (Genom den sjunde ändringen av planen överfördes också drygt 50 % av den ursprungliga budgeten för åtgärd 122 till andra åtgärder. Genom den åttonde ändringen av Bulgariens landsbygdsutvecklingsplan reserverades dock 6 miljoner euro i offentliga utgifter för garantifonden, som också omfattar åtgärd 122. Medlen finns alltså kvar inom åtgärd 122 och överförs inte till andra åtgärder.) Trots de överhängande behoven av att förbättra det ekonomiska värdet i bulgariska skogar som är i privat eller kommunal ägo har det av följande skäl varit svårt att genomföra åtgärd 122: för det första är nästan 80 % av Bulgariens skogar statsägda och därför inte berättigade till stöd enligt åtgärd 122. Beträffande återstående 20 % uppger de bulgariska myndigheterna följande skäl till det låga intresset för åtgärden: a) 90 % av de skogar som återställts till privata ägare har en areal på mindre än 1 hektar och berättigar därför till en mycket låg stödnivå, b) ägarna är vanligen bosatta långt ifrån sina skogar och visar därför mycket lite intresse, c) sammanslutningar av skogsägare täckte sina viktigaste behov när de fick stöd enligt åtgärd 1.4 i Bulgariens särskilda föranslutningsprogram för jordbruket och landsbygdens anslutning, d) kommuner som äger skog föredrar att utarbeta projekt enligt åtgärderna 321 och 322; de är därför mindre intresserade av de möjligheter som erbjuds inom åtgärd 122, e) tidsutdräkten för behandling av de få ansökningar som har tagits emot har avskräckt andra potentiella stödmottagare från att ansöka.

10 Det stämmer att rumänien inte hade deklarerat några utgifter vid utgången av 2011. Eftersom landet genomför sin första landsbygdsutvecklingsplan efter anslutningen finns det flera nya åtgärder som ska genomföras. Den första ansökningsomgången för åtgärd 122 utlystes 2012.

11 Den 10 januari antogs en ny ändring av det grekiska programmet, och Grekland valde att inte utnyttja EU:s stöd till åtgärd 122.

Kommissionenssvar

46


33.Kommissionen kommer att ytterligare analysera de punkter revisionsrätten tar upp.

Vissa typer av maskiner är mycket dyra och ger avkastning på investeringen först på lång sikt, vilket är ett erkänt fak-tum inom skogsbrukssektorn.

Därför är det svårt att fastställa strikta regler om propor-tionalitet på EU-nivå. Det bör beslutas under programför-handlingen om en gräns för finansieringen i förhållande till företagets storlek är lämpligt med hänsyn till programom-rådets12 särskilda egenskaper.

Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med proble-men när det gäller Ungern och Österrike.

Se även kommentaren om subsidiaritet i svaret på punkt 32.

34.Det stämmer för Ungern före 2010. Förvaltningsmyndighe-ten ändrade kraven för stödberättigande 2010 så att stödet beviljades i förhållande till de registrerade skogsområdena. Myndigheten sänkte också det maximala stödet per ansökan.

12 När det gäller Ungern, se svar på punkt 37. I den slovenska landsbygdsutvecklingsplanen ingår ett krav att stöd till investeringar i anläggning eller återuppbyggnad av skogsvägar måste överensstämma med den tillämpliga skogsbruksplanen och att stöd till investeringar i avverkning och utvinning av virke och till skogsgator måste överensstämma med skogsskötselplanen. I Österrike definieras mottagare av stöd enligt åtgärd 122 i landsbygds-utvecklings planen som skogsägare, deras sammanslutningar och kommuner. För stöd till skogsägarsammanslutningar gäller att sammanslutningen inte själv får äga något skogsområde. Varje medlem av sammanslutningen måste dock vara skogsägare enligt bestämmelserna i artikel 27 i förordning (EG) nr 1698/2005. Typen av stödmottagare klargjordes ytterligare genom strykningen av ”andra mottagare” i samband med den andra programändringen. Kommissionens meddelande om att programändringen godkänts skickades till Österrike den 27 april 2009 (Ares (2009) 79362).

35.Italien ( Toscana): Iakttagelsen har beaktats. Toscanas lands-bygdsutvecklingsprogram för perioden 2007–2013 ändra-des den 11 december 2012 i överensstämmelse härmed.

36.Kommissionen anser att investeringarnas ändamål inte ute-slutande behöver gälla ett visst skogsbruksföretag för att vara berättigade till stöd, även om de åtminstone delvis måste vara ägnade åt det företaget.

Se även svar på punkt 24.

När det gäller Ungern stöder åtgärd 122 endast inköp av maskiner till skogsbruksföretag som bedriver skogsbruks-verksamhet enligt en skogsbruksplan på minst 50 hektar skog. Såvitt kommissionen vet använde stödmottagarna maskinerna för sina skogsområden även om det inte var enbart för dem, men det måste finnas en koppling till ett skogsområde.

47

Kommissionenssvar


38.Kommissionen konstaterar att många maskiner kan använ-das för både skogsbruk och jordbruk. Kommissionen anser att sådana maskiner inte bör undantas från investerings-stöd enbart därför att de har ett användningsområde inom jordbruket förutom inom skogsbruket.

(Däremot bör investeringar i mask iner som enbart kan användas inom jordbruk inte stödjas genom åtgärd 122.)

Ungern: År 2010 beslöt de ungerska myndigheterna att se över förteckningen över stödberättigande maskiner och begränsa den till skogsbruksspecifika maskiner.

I fråga om Toscana, se svar på punkt 50. Investeringarna kan göras på skogsbruksföretagsnivå och vara kopplade till skogsområden eftersom kastanjer kommer från skogs-mark. Investeringarna bidrar också till att förbättra skogen. Kommissionen anser att sådana investeringar kan berättiga till stöd inom åtgärd 122. Kommissionen noterar revisions-rättens iakttagelse och kommer att ytterligare k largöra situationen.

39.Kommissionen konstaterar i allmänna termer att rättsliga tolkningsproblem har uppkommit om gränsdragningen mellan åtgärderna 122 och 123.

Kommissionen har föreslagit att de båda åtgärderna slås ihop under perioden efter 2013.

41.Vissa maskiner kan användas för både skogsbruk och jord-bruk. Att en maskin även kan användas för jordbruk bör inte medföra att inköpet av den inte berättigar til l stöd enligt åtgärd 122 förutsatt att maskinen kan användas för skogsbruksarbete. Om den uppläggningen valdes skulle vissa operatörer tvingas att köpa två maskiner i stället för en, vilket vore ineffektivt.

Ungern: År 2010 beslöt de ungerska myndigheterna att se över förteckningen över stödberättigande maskiner och begränsa den till skogsbruksspecifika maskiner.

43.Indikatorerna fastställs inte enbart genom riktlinjer utan ingår i genomförandeförordningen (bilaga VIII till förord-ning (EG) nr 1974/2006).

Resultatindikatorer fastställs inte på åtgärdsnivå utan på axelnivå, vilket återspeglar att det är den kombinerade ver-kan av en rad åtgärder som leder till resultatet.

44. Målen definieras på axelnivå13, och det är en kombination av åtgärder (inklusive åtgärd 122) som i slutändan gör att de fastställda målen kan uppnås.

Syftet med utfallsindikatorer är inte att mäta uppnåendet av mål. De används till att mäta aktiviteter som genomförs direkt på åtgärdsnivå.

På axelnivå mäter resultatindikatorer de direkta och ome-delbara effekterna av insatserna, och uppgifterna kommer från flera åtgärder.

På lantbruksutvecklingsprogramnivå mäts de objektiva resultaten av utvärderare som använder framför allt de gemensamma måluppfyllelseindikatorerna kompletterat av ett brett sortiment av analyser och metoder (ytterligare indikatorer, kontrafaktiska metoder, stickprov m.m.).

46.Utvärderingsfrågorna är direkt relaterade till motiveringen och de särskilda målen för åtgärden, som anges i skäl 22 i förordning (EG) nr 1698/2005 samt i vägledande anmärk-ning E i handboken för den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen. Til lsammans täcker de til lämp-ningsområdet för åtgärden och dess aktiviteter.

Det bör noteras att frågorna om hållbar förvaltning av skog är relevanta för alla stödmottagare.

13 Målet för axel 1 är ”att genom stöd för omstrukturering, utveckling och innovation stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft”.

Kommissionenssvar

48


47.Medlemsstaterna el ler regionerna förutsätts föl ja upp ökningen av bruttoförädlingsvärdet (GVA), och det har mycket riktigt förekommit svårigheter i det sammanhanget (t.ex. i fråga om insamling av uppgifter).

Kommissionen har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med problemet och gav i ett arbetsdokument från mars 2010 vägledning om definitionen och de metoder som ska användas för att mäta denna indikator. Av denna anled-ning och på grund av bristen på kvantitativa uppgifter för genomförandet av halvtidsutvärderingar sk ickade kom-missionen 2011 en skrivelse där förvaltningsmyndigheten i Galicien (och i andra program) uppmanades att införa alla nödvändiga system för att samla in övervakningsinforma-tion så att resultaten och konsekvenserna av programmet kan mätas.

Sådana system kan inbegripa andra metoder än att bara fråga stödmottagarna om värdet av deras skog före och efter investeringen, eftersom det ofta är svårt för motta-garna att ti l lhandahålla den berörda informationen i så direkt form.

Kommissionen framhåller också att oavsett vilka svårighe-ter som kan ha förekommit vid bedömningen av ökningen av GVA kan efterhandsbedömningar göras av vilka slags skogsbruksmetoder som ökar värdet i skog utifrån mycket vä lgrundade er fa renheter inom sk ogsforsk n ing och skogsbruk.

I samband med halvtidsöversynen upprättade Slovenien och Österr ike för faranden för att faststäl la effekten av åtgärd 122 på det ekonomiska värdet i skog.

49.I fråga om investeringar som revisionsrätten förmodar är avsedda för jordbruk anser kommissionen att en investe-ring som gäller kastanjer inte nödvändigtvis behöver anses vara en jordbruksinvestering, utan kan förbättra värdet i skog eftersom kastanjer växer på träd och dessa träd kan utgöra en del av en skog. Om kastanjerna i fråga däremot kommer från en fruktodling i stäl let för en skog skulle investeringen mycket riktigt vara en jordbruksinvestering.

Kommissionen kommer att utvärdera vilka ytterligare rikt-linjer som krävs om denna och liknande frågor i framtiden. Kommissionen kommer också att tillsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning dessa problem skulle kunna lösas genom en definition av ”skog” i de berörda rättsakterna.

När det gäller bearbetning och saluföring konstaterar kom-missionen att det ibland är svårt att dra en klar skiljelinje mellan vilka aktiviteter som avser gallring eller avverkning och vilka aktiviteter som avser bearbetning eller saluföring.

Exempelvis kan inköp och användning av utrustning för klyvning av virke bidra till att tillföra organiskt material till jorden och minska risken för brand och skadedjur, vilket ökar värdet i skogen. Om utrustningen är lämpad för dessa ändamål anses den berättiga till stöd. Inköp av utrustning för att producera träflis som bränsle ska dock inte stödjas inom åtgärd 122.

Kommissionen har föreslagit att de nuvarande åtgär-derna 122 och 123 ska slås ihop efter 2013.

När det gäller driftskostnader och förbrukningsmaterial hänvisas revisionsrätten till svaret på punkt 35.

I bedömningen av bidraget till det höjda ekonomiska vär-det i skog måste olika faktorer såsom användbarhet för flera ändamål och hållbarhet också beaktas.

52.Besluten om vilka särskilda kategorier av privata ägare som ska stödjas ingår i utformningen och förhandlingarna om ett visst landsbygdsutvecklingsprogram och grundas på en swot-analys av programområdet i fråga.

gemensamt svar på punkterna 52 och 53.Sammanslagningen av en rad åtgärder från den inneva-rande perioden till en åtgärd – såsom kommissionen före-slagit – ger en tydligare överblick.

Bland annat åtgärderna 122 och 123 från den innevarande perioden kommer att slås samman till en enda underåtgärd med en högsta stödnivå i stället för två.

49

Kommissionenssvar


Det är dock inte lämpligt att fastställa samma villkor för alla skogsbruksunderåtgärder: De är för olika till innehåll och i fråga om de berörda kategorierna av stödmottagare.

Sammantaget anser kommissionen att om det finns pro-blem k an dessa i huvudsak lösas genom vägledning, genom att slå samman de nuvarande åtgärderna 122 och 123 samt genom att ägna större uppmärksamhet åt vissa frågor under programplaneringen.

slutsatser oCh rekommendationer

54.Vissa aspekter av åtgärden kunde ha förklarats tydligare för förvaltningsmyndigheterna, genomförandet kunde ha förbättrats och problem behövde lösas i övervakning och utvärdering, men resultaten har trots detta varit goda i vissa fall.

Lärdomar har också dragits som kommer att utnyttjas för nästa period, särsk i lt genom vägledning och inom programplaneringen.

55.Kommissionen anser att om det finns problem kan dessa huvudsakligen lösas genom vägledning, genom att slå samman de nuvarande åtgärderna 122 och 123 samt genom att ägna större uppmärksamhet åt vissa frågor under programplaneringen.

Kommissionen kommer dock att tillsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken mån vissa frå-gor kan lösas i de berörda rättsakterna genom en defini-tion av ”skog” samt en tydligare förklaring av kopplingen mellan investeringar i utrustning och högre ekonomiskt värde i skog.

56.Kommissionen analyserade läget inom skogsbrukssektorn 2005 i ett arbetsdokument från kommissionens avdel-ningar, som utgjorde en bilaga till kommissionens med-delande Rapport om genomförandet av EU:s skogsbruks-strategi (SEK(2005) 333), där behov och strategiska mål identifieras.

Kommissionen håller på att se över EU:s skogsstrategi från 1998. Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Region-kommittén Together with our forests: A new EU forest stra-tegy ska enligt planerna antas under 2013. I meddelandet och i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bifogas till detta finns en analys på EU-nivå av EU:s skogsbrukssektor.

Kommissionenssvar

50


57.Inom skogsforskningen och skogsbruket är ”ekonomiskt värde i skog” ett vedertaget begrepp, och en uppsättning insatser som sannolikt kan leda til l en värdehöjning på lång sikt är också välkända. Medlemsstaterna kan anpassa denna insatsuppsättning efter sina egna omständigheter.

En viss vägledning om vilka slags projekt som kan finan-sieras under rubriken förbättring av det ekonomiska värdet i skog ges av inledningsfrasen i artikel 20 b i förordning (EG) nr 1698/2005 där det hänvisas til l ”åtgärder för att omstrukturera och utveckla den fysiska potentialen samt främja innovation”.

Ett skogsbestånds potentiella ekonomiska värde kan vara beroende av skogens möjliga användning och dess socio-ekonomiska och tekniska miljö. Detta talar emot att defi-niera ”ekonomiskt värde” för snävt.

Slutligen har ”ökning av bruttovärdet vid de företag som får stöd” fastställts som resultatindikator i den gemen-samma övervaknings- och utvärderingsramen. Detta bidrar till att ge en uppfattning om vad som ska uppnås genom åtgärden.

Ytterligare vägledning om termen skogsbruksföretag kan eventuellt behövas i framtiden. Kommissionen kommer också att ti l lsammans med rådet och Europaparlamen-tet undersöka i vilken utsträckning vissa problem skulle kunna lösas genom en definition av ”skog” i de berörda rättsakterna.

Särskilda villkor avseende stödmottagarnas storlek, huvud-sakliga verksamhet och rättsliga ställning anses vara en fråga som bör avgöras i varje enskilt landsbygdsutveck-lingsprogram på grundval av en swot-analys.

58.Kommissionen kommer att ägna nödvändig uppmärksam-het åt frågan om skogsbruksplaner i förhandlingen om framtida landsbygdsutvecklingsprogram och ge den väg-ledning som krävs.


Kvaliteten på analysen varierade från en medlemsstat eller region till en annan. Åtgärder kommer att vidtas avseende denna punkt under nästa programperiod.

rekommendation 1Kommissionen godtar att den ska fortsätta att definiera och utvärdera behovet av att höja det ekonomiska vär-det i skog inom EU på ett sådant sätt att det i allmänna te r mer rä t t fä rd igar a t t det berörda s tödet tas med i landsbygdsutvecklingspolitiken.

Kommissionen anser att de studier som redan är tillgäng-liga tyder på att det finns ett allmänt behov på EU-nivå. Dessa studier är bland annat följande:

— Prospects for the market supply of wood and other forest products from areas with fragmented forest-ownership structures:

http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/supply‑wood/index_en.htm

— Good practice guidance on the sustainable mobilisation of wood in Europe;

http://ec.europa.eu/agriculture/fore/publi/forest_ brochure_en.pdf

— Study of the Effects of Globalization on the Economic Viability of EU Forestry.

http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/viability_forestry/index_en.htm

Kommissionen anser att de mer detaljerade behoven även i fortsättningen bör bedömas och definieras på nationell nivå och på programnivå av de behöriga nationella och regionala myndigheterna.

Kommissionen anser att den bör for tsätta att definiera grundläggande villkor för att vara berättigad till stöd på EU-nivå men att de mer exakta villkoren och urvalskriteri-erna bör fastställas inom varje enskilt landsbygdsutveck-l ingsprogram. Kommissionen anser att dess förslag ti l l landsbygdsutvecklingspolitik för perioden efter 2013 följer denna uppläggning.

Ytterligare vägledning om saken bör dock tillhandahållas. Kommissionen kommer också att tillsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning den önskade kopplingen mellan investeringar i utrustning och det höjda ekonomiska värdet i skog kan klargöras i de berörda rättsakterna.

51

Kommissionenssvar


rekommendation 2I fråga om de punkter som revisionsrätten anför konsta-terar kommissionen att subsidiaritetsprincipen ger med-lemsstater och regioner betydande valfrihet. Detta över-ensstämmer med Europaparlamentets betänkande om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (A6-0015/2006).

Kommissionen håller dock med om att det behövs tillräck-ligt ingående beskrivningar. Hur detaljerade beskrivningar som behövs för en viss typ av område och stödmottagare kan variera från ett landsbygdsutvecklingsprograms terri-torium till ett annat.

Under perioden 2014–2020 kommer landsbygdsutveck-lingsprogrammen att påverkas av partnerskapsavtal på medlemsstatsnivå, som kommer att innehålla analyser av utvecklingsbehoven för den berörda medlemsstaten avse-ende de temarelaterade målen för de europeiska struk-tur- och investeringsfonderna. Kommissionen har redan lämnat ett ståndpunktsdokument med en analys till varje medlemsstat som vägledning för utarbetandet av partner-skapsavtal och kommer att lämna ytterligare synpunkter genom dialog när den rättsliga ramen antagits.

Kommissionen anser att en rimlig andel av de skogar som får stöd genom åtgärd 122 bör omfattas av skogsbruks-planer. Vad som är en ”rimlig andel” bör fastställas under programplaneringen.

Kommissionen anser också att skogscer ti f ier ing är ett marknadsbaserat verktyg och att det inte f inns någon anledning för EU att ingripa på området. Den gällande och den föreslagna framtida förordningen om landsbygdsut-veckling ger stöd för utarbetande av skogsbruksplaner och för hållbar förvaltning av skogar, vilket är de viktigaste för-utsättningarna för att få certifiering.


Kommissionen anser dock inte att brister i genomföran-det av åtgärd 122 förekom i alla de fall som revisionsrätten nämner.

Trots detta kommer kommissionen att göra allt vad som krävs (inklusive genom inledande vägledning) för att se till att medlemsstaterna och regionerna använder korrekt åtgärd för att stödja en viss insats under nästa period.

Kommissionen kommer att ti l lsammans med rådet och Europaparlamentet undersöka i vilken utsträckning dessa problem skulle kunna lösas genom en definition av ”skog” i de berörda rättsakterna.

61.Vad gäller ”oproportionerligt högt” stöd måste man komma ihåg att vissa typer av maskiner är mycket dyra och ger avkastning på investeringen först på lång sikt, vilket är ett välkänt faktum inom skogsbrukssektorn.

Därför är det svårt att fastställa strikta regler om propor-tionalitet på EU-nivå. Det bör beslutas under programför-handlingen om en gräns för finansieringen i förhållande till företagets storlek är lämpligt med hänsyn till programom-rådets särskilda egenskaper.

När det gäller avverkning sker ansökan om godkännande av statligt stöd för åtgärd 122 på grund av den huvudsakli-gen ekonomiska karaktären av de insatser som revisionsrät-ten hänvisar till inte enligt de riktlinjer för statligt stöd som revisionsrätten nämner utan enligt riktlinjerna för natio-nellt regionalt stöd (2006/C 54/08), kommissionens förord-ning (EG) nr 800/2008 (allmän gruppundantagsförordning) eller kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 (förord-ning om stöd av mindre betydelse).

Investeringar i skördemaskiner är tillåtet inom åtgärd 122. Maskinerna används också till att gallra vissa träd för att uppnå god skogsförvaltning.

Kommissionenssvar

52


62.Kommissionen anser att när åtgärd 122 var korrekt åtgärd att använda ökade verkligen det ekonomiska värdet i skog, även om den exakta kopplingen mellan stödet och det ökade värdet i skogen varierade beroende på typen av investering.

Kommissionen anser att det ekonomiska värdet i skog är förknippat med dess många funktioner: Det är beroende av olika potentiella användningsområden för skogen och inte enbart den komponent som utgörs av virke (även om den är viktig).

När det gäl ler skogar som används kommersiel lt som rekreationsområde mot en entréavgift kan beskärning och gallr ing öka det potentiella ekonomiska värdet av träden som källa till virke, men skogsbeståndets huvud-sakliga värde kan komma från markens tillgänglighet och skogsstrukturen.

rekommendation 3I fråga om de punkter som revisionsrätten anför konsta-terar kommissionen att subsidiaritetsprincipen ger med-lemsstater och regioner betydande valfrihet. Detta över-ensstämmer med Europaparlamentets betänkande om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (A6-0015/2006).

Kommissionen konstaterar att det i vissa fall även i fortsätt-ningen kan komma att vara svårt att exakt mäta ökningar av det ekonomiska värdet i skog.

Trots detta utgör möjligheten till en viss mätnivå tillsam-mans med allmän sakkunskap om hur vissa typer av inve-steringar främjar värdet i skog en giltig grund för driftsåt-gärd 122.


gemensamt svar på punkterna 63–64.Indikatorerna och utvärderingsfrågorna för den nuvarande övervaknings- och utvärderingsramen är relaterade ti l l motiveringen och målen för åtgärd 122 och den axel där den ingår.

Kommissionen anser att lämplig analys av berörda upp-gifter inom den til lhandahållna ramen kan il lustrera de ekonomiska förbättringar som är följden av investeringar som fått stöd inom denna åtgärd. Det ska dock erkännas att medlemsstater har haft vissa svårigheter att genom-föra den ekonomiska analysen, och därför har kommissio-nen dels utfärdat ytterligare riktlinjer för den innevarande perioden, dels granskat läget för att förbättra ändamåls-enligheten i övervakningen och utvärderingen under den kommande perioden.


Man bör inse att den kvalitativa bedömningen av åtgärd 122 kan spela en viktig roll tillsammans med den kvantita-tiva bedömningen eftersom det ibland tar längre tid innan politiska insatser leder till en tydligt mätbar effekt inom skogsbruket än inom jordbruket.

Slovenien och Österrike har upprättat förfaranden för att bestämma effekten av åtgärd 122 på det ekonomiska vär-det i skog.

66.Kommissionen anser att det ekonomiska värdet i skog fak-tiskt höjdes i de fall då åtgärd 122 var korrekt åtgärd att använda.

53

Kommissionenssvar


rekommendation 4Kommissionen godtar att stödmottagarna bör åläggas att ti l lhandahålla uppgifter. Dessa uppgifter kan dock vara av mycket elementär beskaffenhet. Det kan därför krävas betydande bearbetning om det ska vara möjligt att dra slutsatser om värdehöjningar.

För att sammanställa resultatindikatorer såsom ökning av bruttoförädlingsvärdet (GVA) har medlemsstaterna upp-manats14 att samla in relevant information om GVA från de skogsbruksföretag som får stöd när ansökan har godkänts och två år efter det att investeringen slutförts för att så långt möjligt få med den långsiktiga effekten av investeringarna.

I praktiken har det varit svårt för förvaltningsmyndighe-terna att sammanställa de nödvändiga uppgifterna och genomföra den analys som krävs för att fastställa värden för resultatindikatorer av detta slag som en del av deras ordinarie övervakningsverksamhet. För nästa programpe-riod kommer fastställandet av värden för denna indikator i stället att ombesörjas av programutvärderarna.

Kommissionen anser att detta är en genomförbar och lämplig uppläggning.

14 Arbetsdokument som ger medlemsstaterna vägledning om resultatindikatorn ökning av bruttoförädlingsvärdet: http://enrd.ec.europa.eu/app_templates/filedownload.cfm?id=84053593-C697- FF89-ED5C-51797D9754FD.

europeiska revisionsrätten

särskild rapport nr 8/2013stöd till åtgärden högre ekonomiskt värde i skog från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

luxemburg: europeiska unionens publikationsbyrå

2013 —53 s. — 21 × 29,7 cm

iSbn 978‑92‑9241‑264‑7

doi:10.2865/87340

hur hittar man eu:s publikatiOner?

gratispublikationer

• Ettenskiltexemplar genom eu bookshop (http://bookshop.europa.eu).

• Fleraexemplar/affischer/kartor hos europeiska unionens representationer (http://ec.europa.eu/represent_sv.htm), hos delegationer i länder utanför eu (http://eeas.europa.eu/delegations/index_sv.htm), genom att kontakta nätverket europe direct (http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm) eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela eu) (*).(*) varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen).

avgiftsbelagda publikationer

• GenomEUBookshop(http://bookshop.europa.eu).

avgiftsbelagda prenumerationer

• GenomettavEuropeiskaunionenspublikationsbyråsförsäljningsombud (http://publications.europa.eu/others/agents/index_sv.htm).

Qj-a

b-13

-005-Sv

-c

under perioden 2007–2013 gav eu genom Sin budget (åtgärd 122 inom europe-

iSka jordbrukSfonden för landSbygdSut veckling) Stöd till inveSteringar

avSedda at t öka det ekonomiSka värdet i privat- eller kommunägda Skogar.

reviSionSrätten konStaterade att endaSt ett fåtal av de granSkade projekten

ökade SkogarnaS ekonomiSka värde på et t betydande Sät t, antingen genom

at t de ökade värdet på marken eller värdet på beStånden. briSter i utform-

ningen av åtgärden och deSS övervakningSmekaniSmer utgör et t hinder för

at t den Ska kunna genomföraS framgångSrikt. många av de granSkade pro-

jekten gällde verkSamheter Som det hade varit lämpligare at t finanSiera

med hjälp av andra Specifika ejflu-åtgärder.

europeiSka reviSionSrät ten

Documents

europeiSka reviSionSrätten 2013...Särskild rapport nr 8 2013 (i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i euf‑fördraget) europeiSka reviSionSrätten EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN