EXAMENS - hh.diva-portal.orghh.diva-portal.org/smash/get/diva2:679819/FULLTEXT01.pdf · This project was conducted during the spring semester 2013 at mechanical engineering program

EXA

MEN

SARBETE

Förord

I

Förord Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete för

Maskiningenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Examensarbetet är ett

slutgiltigt moment för kandidatexamen inom maskinteknik. Momentet ligger på

15 högskolepoäng. Projektet är utfört i samarbete med MPQ Consulting i

Halmstad.

Vi vill tacka vår handledare på Högskolan i Halmstad, Martin Bergman, för hans

vägledning och engagemang under arbetes gång. Vi vill även tacka MPQ och vår

handledare på företaget, Per Lennartsson, för samarbete och stöd.

______________________ ______________________

Martin Kattem Kevin Ngo

[email protected] [email protected]

Sammanfattning

II

Sammanfattning

Detta projekt utfördes under vårterminen 2013 på maskiningenjörsprogrammet på

Högskolan i Halmstad. Projektet genomfördes i samarbete med MPQ Consulting i

Halmstad.

MPQ Consulting är ett nyetablerat IT-företag som vill ta steget in till

produktframtagningsvärlden. Förutom IT-tjänster har företaget sedan tidigare tagit

fram befintliga produkter. Företaget har även ett flertal idéer som de eventuellt

vill satsa på. En av idéerna är att konstruera och designa fram en form av

strandspel vars regler är baserad på volleybollregler. Detta i kombination med ett

tidigare befintligt spel vid namnet Spikeball. Största problematiken med Spikeball

är att dess förpackningsförmåga är för omständigt på grund av dess olika

komponenter som måste sättas ihop varje gång man vill spela det.

Syftet med projektet omfattar en produkt vars förpackningsmöjlighet är både

enklare och smidigare än Spikeball samt en design som skall ge ett attraktivt

utseende. Sedan är slutmålet att ta fram en prototyp. Projektet startar från

specifika krav och önskemål som MPQ har angivit. Därefter fortsätter arbetet med

bland annat nya och relevanta krav och önskemål. Målet är att visa upp en

prototyp på examensutställning i slutet av terminen.

Studien innefattar marknadsundersökningar, kriterieframtagning, idégenerering,

utvärderingar och konstruktionsritningar och resultat. Samtliga delar och faser

skall ge ett koncept och underlag för en framtida produkt.

Abstract

III

Abstract

This project was conducted during the spring semester 2013 at mechanical

engineering program at University Halmstad. The project was conducted in

collaboration with MPQ Consulting in Halmstad.

MPQ Consulting is a newly established company looking to take step into the

product development world. The company has already had ideas and existing

products. One of the ideas is to construct and design a form of beach games whose

rules are based on the volleyball rules.

The project includes the development of a prototype. The project originates from

the specific requirements and preferences MPQ has specified. Then continue to

work with new and relevant requirements. The goal is to show off a prototype of

graduation show at the end of the semester.

The study includes market research, criteria development, idea generation, and

evaluation and design drawings. All parts and phases should provide a concept

and a basis for a future product.

Innehållsförteckning

IV


FÖRORD................................................................................................................................... 1

SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 2

ABSTRACT .............................................................................................................................. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 4

1. INTRODUKTION .................................................................................................................. 1

1.1 BAKGRUND ...................................................................................................................... 1

1.2 PROBLEMATIK ........................................................................................................................ 2

1.2.1 Syfte och mål ................................................................................................................... 2

1.3 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................... 3

2. METOD ................................................................................................................................. 3

2.1 METODDISKUSSION ................................................................................................................ 3

2.2 METODOLOGI I EXAMENSARBETET ........................................................................................ 3

2.3 PRAKTISKA METODER I EXAMENSARBETET ........................................................................... 4

2.3.1 Enkätundersökning .......................................................................................................... 4

2.3.2 Principskisser .................................................................................................................. 5

2.3.3 6-3-5 ................................................................................................................................ 5

2.3.4 Moodboards, Lifestyleboards .......................................................................................... 5

2.3.5 Scenarios ......................................................................................................................... 6

2.3.6 Stimuli-analys á la POW ................................................................................................. 6

2.3.7 SCAMPER ....................................................................................................................... 6

2.3.8 Morfologiska tabeller ...................................................................................................... 6

2.3.9 Konceptvalsmatris ........................................................................................................... 7

Figur 2.4 .................................................................................................................................. 7

3. TEORETISK REFERENSRAM ........................................................................................... 9

3.1 VAL AV LITTERATUR ............................................................................................................... 9

3.2 PRINCIPKONSTRUKTION ......................................................................................................... 9

3.2.1 Produktutveckling ......................................................................................................... 10

3.2.2 Produktdefinition........................................................................................................... 10

3.2.3 Produktundersökning ................................................................................................... 10

3.2.4 Kriterieuppställning ...................................................................................................... 11

3.2.5 Framtagning av produktförslag .................................................................................... 11

3.2.6 Utvärdering av produktförslag ...................................................................................... 12

3.3 PRIMÄRKONSTRUKTION ....................................................................................................... 12

3.3.1 Produktutkast ................................................................................................................ 12

3.3.2 Komponentval ............................................................................................................... 12

3.3.3 Detaljkonstruktion ......................................................................................................... 13

3.3.4 Materialval .................................................................................................................... 14


V

3.3.5 Produktsammanställning ............................................................................................... 14

4. RESULTAT......................................................................................................................... 15

4.1 FÖRBEREDELSER INSAMLING AV DATA ................................................................................ 15

4.2 ENKÄTUNDERSÖKNING ........................................................................................................ 15

4.3 IDÉGENERERING................................................................................................................... 15

4.3.1 Grovsållning .................................................................................................................. 16

4.3.2 Slutgiltigt Koncept ......................................................................................................... 17

4.4 PRODUKTDEFINITION ........................................................................................................... 19

4.4.1 Produkt .......................................................................................................................... 19

4.4.2 Process .......................................................................................................................... 19

4.4.3 Omgivning ..................................................................................................................... 19

4.4.4 Människa ....................................................................................................................... 19

4.4.5 Ekonomi ........................................................................................................................ 19

4.5 PRODUKTUTKAST ................................................................................................................. 20

4.6 UNDERSÖKNING AV NÄT OCH DESS SPÄNNKRAFT ............................................................... 21

4.7 DETALJKONSTRUKTION ........................................................................................................ 21

4.7.1 Materialval .................................................................................................................... 22

4.7.2 Komponentval ............................................................................................................... 23

4.8 SLUTGILTIGT RESULTAT ....................................................................................................... 24

4.9 SWOT-ANALYS .................................................................................................................... 25

4.9.1 Slutats efter SWOT-analys ............................................................................................ 28

4.10 PROTOTYP ......................................................................................................................... 29

4.10.1 Förpackningsmöjligheter i förhållande till ergonomiska aspekter .............................. 29

4.11 REGLER.............................................................................................................................. 31

5. SLUTSATS OCH DISKUSSION ....................................................................................... 32

6. KRITISK GRANSKNING ................................................................................................... 34

6.1 MILJÖASPEKTER .................................................................................................................. 34

6.2 FÖRSLAG OM FORTSATT ARBETE......................................................................................... 34

REFERENSER ....................................................................................................................... 36

BILAGA 1 PROJEKTBESKRIVNING .................................................................................. 39

BILAGA 2 KRITERIETABELL .............................................................................................. 41

BILAGA 3 ENKÄTUNDERSÖKNING .................................................................................. 42

BILAGA 4 PRINCIPSKISSER .............................................................................................. 45

BILAGA 5 6-3-5 BRAINWRITNING ..................................................................................... 46

BILAGA 6 KONCEPT ............................................................................................................ 48

BILAGA 7 KONCEPTVALSMATRIS ................................................................................... 53

BILAGA 8 MORFOLOGISK TABELL .................................................................................. 54

BILAGA 9 MATERIALVAL ................................................................................................... 55

BILAGA 10 RENDERADE BILDER ..................................................................................... 57


VI

BILAGA 11 CATIA-MODELL OCH RITNING ..................................................................... 58

BILAGA 12 LIFESTYLEBOARD OCH MOODBOARD ...................................................... 59

1. Introduktion

1

1. Introduktion

I detta kapitel finner man beskrivning av projektets bakgrunder, syfte, mål,

problembeskrivning och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Projektet grundar sig i företaget

MPQ. MPQ är ett konsultföretag

som startade 2012 och har sitt

kontor på Science Park i

Halmstad. I grund och botten är

MPQ ett företag som arbetar

med IT-kommunikation mot

inbyggda tjänster. Men MPQ är

även ett drivande företag som

vill erbjuda teknisk kompetens

och skaffa sig sammarbets partners. Figur.11 Science Park Halmstad

MPQ är ett företag som vill ta ytterligare ett steg in i konsultvärlden genom att

erbjuda egna produkter och tjänster till kunder. Företaget har haft en del idéer om

befintliga produkter som finns ute på marknaden idag och hur man kan förbättra

dem.

Befintliga projekt som MPQ har genomfört inom produktframtagningskategorin

är en produkt vid namn

Kiddykaddy. Kiddykaddy är

en anordning som tillåter

golfare att använda sin

barnvagn som en golfbag när

man är ute på golfbanan.

Produkten riktar sig mot

föräldrar som vill finna tid till

att utöva sina fritidsintressen

samtidigt som man måste ta

hand om barnen. Figur 1.2 Kiddykaddy

En annan idé som företaget eventuellt vill satsa på handlar om att ta fram ett

strandspel där reglerna i spelet liknar volleyboll. Tvisten kring idén är att istället

för att spela en boll över ett nät som står vertikalt så ska man spela bollen mot ett

horisontellt plan. Viktigaste delen kring spelet enligt MPQ var att det kunde

fungera i liknelse med en hopfällbar studsmatta där konstruktionen bestod utav

plast eller metall. Idén grundar sig i problematiken kring strandspel som finns ute

1. Introduktion

2

på marknaden idag. I detta fall refererar företaget till ett tidigare befintligt spel vid

namnet Spikeball. Ett av den största problematiken med Spikeball är dess

monteringsuppbyggnad. Produkten består av flera komponenter som måste sättas

ihop för att sedan ge möjlighet för spel. Detta anser företaget att man kan förbättra

genom att bland annat minska antalet komponenter på produkten.

1.2 Problematik

Problematiken kring spelet Spikeball är att det är svårt att spela när brukaren av

produkten är nybörjare eftersom det inte finns någon specifik riktning som man

spelar mot. Istället springer spelarna runt och kan studsa bollen mot nätet i vilken

riktning de vill och det kan vara svårt att få spelet att flyta på. Spelplanen består

utav en massa olika komponenter som sätts ihop vilket kan vara tidskrävande och

krångligt när brukaren är på plats och ska komma igång med spelet.

Problematiken med lösa komponenter är att om någon komponent försvinner så

går det inte att sätta upp spelet och spelas korrekt vilket leder till att brukaren får

införskaffa sig en ny hårdvara eller i värsta fall införskaffa sig en ny, vilket är

påkostande och dyrt. Ett vanligt förekommande problem med spelet är att de som

spelar ofta får bollen att träffa kanten vilket leder till att man får börja om

spelrundan vilket även kan vara frustrerande då man vill få spelet att flyta på.

Spelet Spikeball är anpassat för att man ska spela minst två mot två vilket är

ungefär samma som med volleyboll. En klar fördel vore om spelet även vore

anpassat så brukaren kunde spela en mot en också då brukaren vill spela på skoj

med endast en motståndare.

1.2.1 Syfte och mål

Syftet med projektet är att ta fram ett sätt att spela ett bollspel som är anpassat för

strandmiljö där man kan spela på ett horisontellt plan med spelregler som liknar

volleyboll. Spelet skall bestå utav en sorts spelplan där vikten ligger i att lösa

problemen kring spelets utseende, förpackningsmöjligheter, materialval och

ergonomiska aspekter.

Riktlinjer från MPQ är att skapa en spelplan i form av en hårdvara som tillämpar

ett spel i två riktningar. Önskemål från MPQ är även att ta fram en konstruktion

som kan tillämpa flera spelmöjligheter i samma konstruktion.

Målet med projektet är att ta fram en konceptlösning till spelet och utveckla

spelets funktioner när det gäller montering av spel, dess förpackningsmöjligheter,

hitta bättre lösningar på att förflytta spelet mellan olika miljöer där spelet tas i

bruk och även förbättra spelets regler för att göra det tydligare hur spelet ska

spelas för att tillslut ta fram en fungerande prototyp av produkten.

2. Metod

3

1.3 Avgränsningar

De avgränsningar som gruppen har valt att tillämpa är att fokusera på att ta fram

en hårdvara som endast fungerar på ett sätt, vilket innebär att önskemålet från

MPQ om att skapa ett spel med mer än en spelmöjlighet har valts bort för att lägga

mer tid på att tackla ett problem istället för flera problem.

Projektet avgränsas i den mån att gruppen tar fram en design till spelet och i

slutänden en prototyp. Därefter är det upp till företaget att ta beslut om hur de vill

gå tillväga för att få ut produkten på marknaden och utveckla konceptet vidare.

2. Metod

Kapitlet beskriver de metoder som gruppen har haft tillgång till och använt sig av

teoretiskt och praktiskt under projektets gång. Metoderna som beskrivs används i

kombination då gruppen bedrivit ett designprojekt med stöd av

konstruktionsmetoder.

2.1 Metoddiskussion

Metoder som gruppen främst berört är olika varianter av metoder som syftar kring

idégenerering eftersom det är ett effektivt sätt att gå till väga då man skall komma

fram till lösningar på problem och samtidigt visualisera dem. Idégenerering är ett

viktigt steg i designprocessfasen för att man ska få en stor variation av lösningar

kring problemet. Det finns en stor mängd metoder som man kan tillämpa då man

vill generera idéer kring ett problem eller en produkt.

2.2 Metodologi i examensarbetet

Kapitlet kommer främst att täcka de designmetoder som gruppen har

haft tillgång till. Därför kommer inga metoder kring

konstruktionsdelen nämnas här utan de hänvisas vidare till kapitel 3

”Teoretisk referensram”.

Främsta designmetoden som använts i examensarbetet följer SVIDS

designprocess. SVID-designprocess är ett utformat sätt som en modell med olika

processteg som ska tillämpas för att bedriva en produktframtagningsprocess.

Modellen är indelad i sex stycken steg enligt figur 2.2. Dessa steg skall tillämpas

för att på ett kreativt sätt ta fram lösningar kring en viss problematik av en

produkt eller frågeställning. Modellen kan tillämpas på olika sätt för att bedriva

designarbete, områden som berör processer, tjänster, budskap och miljöer. Stegen

för att gå tillväga grundar sig i sex steg:

Figur 2.1 SVID

2. Metod

4

1. Utgångspunkten skall vara ett kraftfullt verktyg att gå tillväga för att

beröra alla områden kring människa, tekniska, ekonomiska och

tidsaspekter. Dessa aspekter definieras i utgångspunkten.

2. Nästa steg är användaraspekter där man utför omvärldsanalyser,

konkurrensanalys och intervjuer för att. Resultatet av en väldefinierad

användaraspekt resulterar i funktionsanalyser, kriterietabeller och

kärnvärden för produkten.

3. Steg tre är koncept och visualisering då man utgår från

användaraspekterna för att skapa idéer och visualisera dem. Detta är en

mer praktiskt fas i designarbetet som grundar sig i idégenerering vilket är

ett sätt att skriva ner idéer och på ett enklare sätt få ner dem på papper i

form av skisser.

4. Fjärde steget handlar om utvärdering av konceptval. I detta steg använder

man sig utav sållningsmetoder, beräkningar, prioriteringar och värderingar

för att slutligen komma fram till vilket av koncepten som är mest

kvalitativt relevanta att gå vidare

med.

5. Femte steget i SVID-designprocess

är justering och genomförande.

Justering och genomförande handlar

om att vidareutveckla de koncept

som blivit valda att gå vidare med

från konceptvalssteget. Arbetet som

läggs ner under denna punkt handlar

om att genomföra tester, prova olika

typer av komponenter för att

slutligen arbeta bort osäkerheter kring produkten.

6. Slutliga steget uppföljning och utvärdering. Denna punkt behandlar

parametrar som är till för att förbättra och optimera produkten. Detta för

att i ett senare skede framställa en bättre produkt.

2.3 Praktiska metoder i examensarbetet

2.3.1 Enkätundersökning

Enkätundersökning är ett effektivt sätt att gå till väga då man vill nå ut till olika

målgrupper och ställa frågor till en större grupp människor. Detta för att få en

uppfattning om vad som är det mest förekommande svaret vid en frågeställning.

Enkätundersökningen ger även statistiskt underlag, vilket kan refereras till i

början av projektet.

Figur 2.2 SVID–designprocess

2. Metod

5

2.3.2 Principskisser

Efter projektet tilldelats utförde gruppen några enklare skisser kring Spikeballs

möjligheter. Gruppen tar även hänsyn till spontana tankar och idéer både utanför

och innanför lådan gällande Spikeball. Detta tillkom därefter på papper och som

eventuellt skulle kunna användas framöver i projektet. Dessa spontana idéer och

tankar får man fram genom till exempel olika saker i rummet, sedan baserar man

därifrån till sin idé.

2.3.3 6-3-5

6-3-5 (Bernd Rohrbach, 1968) är en metod som används då man på ett snabbt och

kreativt sätt vill få fram många olika skisser och idéer. Metoden fungerar på

följande vis att man börjar med att specificera en problembeskrivning. Metoden

tillämpar upp till 6 stycken personer som deltar. Varje person har 5 minuter på sig

att skissa fram 3 stycken

skisser. Exempel på en 6-

3-5, se figur 2.3. Efter att

5 minuter gått och

deltagarna fått ner sina

skisser på pappret så

skickar man runt pappret

för att nästa deltagare ska

vidareutveckla den

föregående idén. Pappret

skickas runt tills det gått

runt ett varv och därefter

har man genererat runt

100 stycken skisser på 30 minuter. Figur 2.3 6-3-5 Brainwritning

2.3.4 Moodboards, Lifestyleboards

Moodboards och Lifstyleboards (Baxter, 1995) är två olika typer av kollage där

man med hjälp ihopsamlade bilder skall förmedla en känsla kring olika

kärnvärden som är specifika för produkten.

Moodboards ska påvisa produktens kärnvärden och genom att titta på

bildsamlingen ska man få en bild av hur produkten kan uttryckas utan att visa

bilder på själva produkten. Moodboarden kan även ge information om vilken

målgrupp produkten riktar sig till och bilderna bör på ett smart sätt efterlikna de

kärnvärden produkten skall ha.

2. Metod

6

Lifestyleboards liknar Moodboards, största skillnaden är att Lifestyleboards riktar

sig mer åt miljön som produkten kan befinna sig i. Målgruppen och dess miljö

skall speglas i Lifestyleboarden för att få fram en känsla om just vilka sorters

människor som kommer använda produkten. Kärnvärden kring Lifestyleboards

kan tillexempel vara om produkten ska vara sportig, aktiv, avslappnad eller

färgglad.

2.3.5 Scenarios

Detta är en metod (Nielsen, 2002) där man under idégenereringens gång kan sätta

in produkten i ett scenario då produkten används. Man kan med bild eller text

beskriva hur kunden i detta skede skulle gå tillväga då de skulle använda

produkten för att på så sätt få en översikt om vilka problem som kan uppkomma

vid användning. Detta kan man sedan arbeta sig runt för att komma fram till bättre

förslag på hur problemen borde lösas.

2.3.6 Stimuli-analys á la POW

Denna metod är ett sätt att få nya kreativa idéer om hur man kan göra förändringar

på produkten från redan befintliga produkter. När man använder stimuli-analys á

la POW sätter man sig i en miljö, exempelvis ett kontor, klassrum eller liknande

där man är omringad av en massa produkter. Därefter så väljer man ut tio stycken

föremål som finns tillgängliga i rummet. Man går därefter igenom varje föremål

för sig och noterar dess funktioner och egenskaper. Man försöker därefter att

applicera dessa funktioner och egenskaper kring sin egen idé för att på ett smart

sätt finna lösningar till eventuella problem. Metoden är hämtad ur

”Morgondagens cafémöbel - för uteservering ” ursprungligen hämtad från Hjort

af Ornäs, V (2007).

2.3.7 SCAMPER

Scamper (Conklin, 2006) är en metod som resulterar i flera kreativa lösningar på

ett specifikt problem. För att komma fram till dessa lösningar ger man sig på

problemet genom att sätta upp specifika frågeställningar kring det. SCAMPER

står för följande: Substitute, Combine, Adapt, Modify, Put to another use,

Elaborate och Reverse. Dessa frågeställningar kan man därefter tillämpa på

problemet för att laborera med varianter av lösningar.

2.3.8 Morfologiska tabeller

Metoden (Cross, 2006) används då man vill utveckla befintliga koncept för att få

fram fler koncept. Genom att tillämpa metoden kan man få fram flera potentiella

lösningar på ett specifikt problem. Utförandet av metoden går till på så vis att man

ställer upp valda koncept på en rad och dess huvudfunktioner i en kolumn. I

rutorna skriver man sedan in delfunktionerna för hur problemen löses bland de

olika koncepten. När tabellen är fullständig har man en bra översikt om hur alla

delfunktioner löser de olika problemen. I slutsteget tar man och väljer ut de

2. Metod

7

delfunktioner som passar problemet bäst och kombinerar dessa. Kombinationen

av de olika delfunktionerna tar man därefter hänsyn till då man tar fram nya

konceptförslag. Exempel på hur en morfologisk tabell kan se ut, se figur 2.4.

2.3.9 Konceptvalsmatris

Konceptvalsmatrisen är en matris som används för att rangordna koncept för att se

vilket som passar bäst överrens med de krav och önskemål som ställts på

produkten. När man bedriver ett designprojekt genereras väldigt många olika

idéer och koncept, vilket resulterar i att man ofta inte har tid eller resurser för att

utförligt gå igenom alla aspekter kring enskilda koncept. Med hjälp av en

viktmatris/konceptvalsmatris kan man på ett effektivt sätt sålla ut så att man får

fram de mest kvalitativa lösningarna av ett koncept för att sedan arbeta vidare

med. En konceptvalsmatris utgår från utvalda krav som man ställer upp och utgår

ifrån, se figur 2.5. Kraven viktas med hjälp utav exempelvis en procentsats,

procentsatsen utgör därefter vilka krav som är viktigast och vilka som man lägger

mindre vikt på. För att få fram en viktprocent över trovärdigt konceptet är utgår

man från gruppens kunskap kring kraven och hur väl kunskapen ställs mot

kravmötandet. Kunskapen kring kravet bedöms på en skala 0,5 – ovetande till 1 –

mycket goda kunskaper. Kravmötandet bedöms på skalan 0 – omöjligt

kravmötande till 1 perfekt kravmötande. När tabellen är fullständig och alla

koncepten är viktade får man ut en procentsats, högst procentsats är enligt tabellen

det mest kvalitativa konceptet. Konceptvalsmatrisen är hämtad från Martin

Bergmans utdelade material, ursprungligen hämtad från Ulrich & Eppinger

(1995).

Figur 2.4

2. Metod

8

Figur 2.5 Konceptvalsmatris

3. Teoretisk referensram

9


I detta avsnitt presenteras följande teorier och metoder för konstruktionsprojektet.

3.1 Val av litteratur

I och med att gruppen har i uppgift att ta fram en helt ny konstruktion, är det

viktigt att det sker en granskning utav befintliga produkter. I detta fall har

företaget presenterat Spikeball och dess problematik som gruppen skall ta hänsyn

till under projektets gång.

För att kunna bygga upp idégenereringen krävs det en slags grund för att lyckas

med detta. I förhållande till att det även är ett designprojekt, har gruppen vid sidan

om konstruktionsdelen kombinerat detta med hjälp av handledaren Martin

Bergmans egna sammansatta designinformation. Utöver detta har man även valt

att gå efter Stiftelsen Svensk Industridesignens (SVID) Designprocess, se kapitel

2 ”Metod”.

Vid konstruktionsarbetet har gruppen valt att utgå från kompendiet

”Principkonstruktion” av Fredy Olsson (1995).

Vid valet utav material i konstruktionslösningarna är det ytterst viktigt att veta

dess egenskaper och kostnad. För att få rätt information används boken

”Materiallära” av Erik Ullman (2003) samt materialdatabasen i ”CES EduPack

2012” (Grantadesign).

3.2 Principkonstruktion

Som tidigare nämnts har gruppen valt att genomföra konstruktionsarbetet genom

Fredy Olssons principer från ”Principkonstruktion” (1995). Denna princip är

uppdelad i två delar: principkonstruktion och primärkonstruktion.

Enligt Olsson (1995) är principkonstruktionen ett inledande konstruktionsarbete

där man utgår ifrån en behovslösning för att få fram en principiell produktlösning.

Vid fall där obefintliga eller tidigare produktlösningar skall ifrågasättas måste

även den allra första konstruktionsfasen utföras. Utgångspunkten för

principkonstruktionen är en form av behovslösning som kan lösas materiellt eller

med en uttalad huvuduppgift för en produkt. För att uppnå målet krävs det

alternativa lösningsförslag som skall leda fram till en ändamålsenlig,

konkurrentskraftig och efterfrågat principlösning.

För att få ett optimalt genomförande med arbetet är det viktigt att man sätter upp

en tidsplan i form av en Gantt-schema (Olsson, 1995). Se bilaga 1.


10

3.2.1 Produktutveckling

I den här delen granskar man först och främst följande problem eller behov för

produkten. Vid hänsyn av Spikeball, är det även viktigt att man fördjuper sig i

dess behov för att därmed ge möjlighet att tillfredsställa kunden.

Vid sidan av Spikeball har gruppen valt att samla allmän information om olika

möjligheter på stranden genom enkätundersökningar, se kapitel 2 ”Metod”. Detta

för att ge en grund till projektets gång. Vid tillräcklig information kan man

därmed bygga vidare till bland annat ”brainstorming” och kriterieuppställning.

Nedan följer en mer djupgående förklaring av produktutvecklingsstrategiernas

steg.

3.2.2 Produktdefinition

I produktdefinitionsfasen och kriterieuppställningen (Olsson, 1995) skall all

relevant information plockas fram i avseende till produktens verkningssätt och

dess funktion i olika miljöer. I detta fall har gruppen samlat ihop viktig data

genom en enkätundersökning. Som sedan låg till grund för en kriterieuppställning.

För att få en ren definition utav produktens förutsättningar har man valt att utgå

från POME-analysen (Olsson, 1995). Detta innebär att följande punkter skall

klarläggas:

Produkten – dess användningsområden(behovsområden) eller

användningssammanhang, benämning, och produktens omfattning.

Processen – produktens huvuduppgifter, deluppgifter och deras samband

samt bakomliggande anledning.

Omgivningen – de platser och miljöer där produkten skall brukas.

Människan – vem eller vilka som skall bli produktens användare eller

berörda av dess användning, människans relation till produkten och

samspelet människa-produkt.

Ekonomin – ekonomiska villkor och beroenden av produkten.

3.2.3 Produktundersökning

I detta moment skall en produktundersökning genomföras. I

produktundersökningar tar man hänsyn till olika bakgrunder, dess nuläge och

framtida situation och vad som tidigare har hänt inom det aktuella

produktområdet. I takt med gruppens egen enkätundersökning har man tagit

hänsyn till vissa lämpliga punkter från Fredy Olssons ”Principkonstruktion”

(1995).


11

Dessa följande punkter är:

Historik – tidigare befintliga produkter och dess principiella lösningar,

uppbyggnad och funktioner.

Erfarenhet och brister – undersökning av tidigare erfarenheter (fördelar,

nackdelar, svagheter) hos olika produkter och dess lösningsalternativ.

Marknadsbakgrund – information om hur konkurrentkraftiga tidigare

alternativ har varit

3.2.4 Kriterieuppställning

Ett konstruktionsuppdrag måste alltid innehålla generella mål för

principkonstruktionsarbetet. Detta måste i allmänhet översättas eller formuleras

till uttryck i form av kriterier. Kriterier består av krav och önskemål. Med hjälp av

en uppställning av kriterier (Olsson 1995) kan man enklare tillämpa

framtagningen och framför allt utvärderingen av produktförslag.

Det är viktigt att kriteriers formulering är mätbara. Kriterierna skall vara tydliga

så att de inte misstolkas. De får inte heller begränsa lösningsarbetet. Dessutom

skall kraven och önskemålen vara mätbara för att underlätta sambandet vid

utvärdering av framtagna förslag.

3.2.5 Framtagning av produktförslag

I kombination av Fredy Olssons kompendium ”Principkonstruktion” (1995) och

övrigt designmaterial som designprocessen ”SVID” och handledaren Martin

Bergmans utlämnade material, har gruppen kommit fram till ett antal varierande

lösningar, se kapitel 4 ”Resultat”.

Enligt Olsson (1995) skall alla kompletta principiella produktförslag ha möjlighet

att visa verkningssätt, uppbyggnadssätt och totalutformning. Verkningssätt har i

syfte att produkten skall arbeta eller fungera. Det skall med andra ord utgöra

själva huvudfunktionen och även delfunktioner för produkten. Med

uppbyggnadssätt avses antalet delar arrangemang och placering i en produkt, det

vill säga att produktens verkningssätt kan genomföras med varierande delar och

arrangemang. Produktens totalutformning påvisar dess dimensionering,

proportionering, formgivning och färgsättning. Den skall med andra ord stå för

produktens design.

Eftersom det även är ett designprojekt har gruppen tagit utlämnat material från

Martin Bergman. Gruppen har valt ut fyra lämpliga metoder ur materialet som

skall kombineras, se kapitel 2 ”Metod”.


12

3.2.6 Utvärdering av produktförslag

Enligt Olsson (1995) krävs det att utvärdering i allmänhet skall ske i upprepade

omgångar för möjlighet att sålla bort dåliga förslag. Detta för att man skall kunna

ta fram en så optimal produkt som möjligt och att man inte felaktigt sållar bort bra

förslag eller tvärtom.

Sållningen sker i förhållande med de ställda krav och önskemål som gruppen har

angivit. Bortsett från en simpel grovsållning har gruppen tagit med hjälp av

handledaren Martin Bergmans utlämnade sållningsmaterial. Gruppen har därmed

valt att utgå från en konceptvalsmatris (Ulrich & Eppinger, 1995).

Här avslutas principkonstruktionsdelen och istället påbörjas primäretappen.

3.3 Primärkonstruktion

I primärkonstruktionen fortsätter man med de angivna krav och önskemål från

förgående etapp. Sedan fastställs premininärt produktens helhet, ingående enheter

och delar samt klassificering (Olsson, 1995).

3.3.1 Produktutkast

I den här delen skall den eller de utvalda förslagen presenteras på det viset där

följande punkter framgår (Olsson, 1995):

Vilka väsentliga enheter/delar som ingår i produkten.

Hur enheterna/delarna är arrangerade inbördes?

Ungefärliga huvuddimensioner.

Produktens eventuella inbyggnad/anpassning till sin konstruktiva

omgivning.

3.3.2 Komponentval

Enligt Olsson (1995) skall alla produkter bestå av färdiga och även

standardiserade delar vars verkningssätt och egenskaper är kända. Detta för att

reducera konstruktionsarbetets tid och kostnad. Med detta menar man att

komponenternas användning är väl beprövad och dess verkningsätt och

egenskaper är väl kända. Detta minskar även det tekniska risktagandet och

sannolikheten för god bruksriktighet hos produkten blir större. I takt med att

konstruktionskomponenterna tillverkas i stora antal, är det oftast billigare att köpa

in än att själv specialkonstruera och tillverka dem.

Enligt Olsson (1995) skall val av konstruktionskomponents verkningssätt och

egenskaper överrensstämma med produktens uppställda krav och önskemål så

nära som möjligt. Därmed måste en konstruktör då:


13

Kunna uppställa uppgift, krav och önskemål på produktdelen.

Ha kunskap om komponentens existens eller möjlighet att ta reda på det.

Ha kännedom om komponenternas verkningssätt, egenskaper, prestationer

och kostnader.

Jämföra varierande komponenter med likartade prestationer.

Hitta och jämföra olika leverantörer

Kunna bestämma, dimensionera, inbygga och beteckna lämplig

komponent.

Det skall även ske på följande ambitionsnivåer:

Plagierat val – man väljer en komponent som tidigare använts med

framgång i en liknande produkt. Här krävs endast nödvändig

dimensionering och val av fabrikat.

Begränsat eller optimalt val – en förutbestämd komponent eller

komponentgrupp undersöks för att fastställa om dess verksställning och

egenskaper uppfyller produktens uppställda krav och önskemål.

Allsidigt, bruksfunktionellt eller nytt val – en omsorgsfull och allsidig

granskning för att finna komponenters eller komponentgrupps

verkningssätt och egenskaper som kan uppfylla produktens bruksuppgifter,

krav och mål.

3.3.3 Detaljkonstruktion

Här innebär först och främst att finna och bestämma en detaljs uppbyggnadssätt,

utformning och material. I takt med att man fortfarande är inne i primärfasen,

gäller det endast preliminärt användbara detaljer som skall tillverkas för

funktionsprovning.

Enligt Olsson (1995) skall primär detaljkonstruktion omfatta följande:

1. Bestämning, uppdelning, analys och kriterieuppställning – Här finner

man de angivna uppgifter som detaljen skall klara av. Det gäller även

samtliga krav och önskemål på detaljen vid moment som belastningar,

miljöpåfrestningar och personsäkerhet.

2. Lösningssökning – Här skisseras olika realistiska på detaljens

uppbyggnad, utformning och material.

3. Lösningsbedömning och lösningsutarbetning – De olika förslagen

bedöms i förhållande med de uppställda kriterier varpå en lösnings väljs ut

för en slutberäkning och uppritning. Den slutliga detaljversionen

kontrolleras så att eventuella fel kan elimineras.

14

Detta arbetssätt skall leda till ett detaljutkast som därefter ligger till grund för den

slutgiltiga detaljritningen.

3.3.4 Materialval

Enligt Olsson (1995) ingår nästa uppgift i att fastlägga och dokumentera

potentiella material som skall användas i en produkt och detalj. Med potentiella

materialval menas att dess egenskaper skall överrensstämma så mycket som

möjligt med det tekniska respektive ekonomiska krav och önskemål på produkten.

Ur analysperspektivet är det möjligt att ställa upp en lista med de krav och

önskemål som materialen skall uppfylla. Materialvalet kan ske på varierande

ambition. Dessa ambitioner har i princip samma innebörd som komponentvalen.

För det flesta existerande material är det möjligt att införskaffa uppgifter om dess

egenskaper. I gruppens fall har man använt sig av materialdatabasen CES

EduPack 2012 (Grantadesign, 1994).

3.3.5 Produktsammanställning

När man har fastställt samtliga komponentval och konstruerat alla unika detaljer,

börjar man utarbeta en sammanställning över produkten. Denna sammanställning

har i uppgift att kontrollera och påvisa produktens byggnad och utgöra en grund

för bland annat verkstadens beställningar, monteringsarbeten och

kriterieuppfyllelsen. På sammanställningen sätter man inte ut några mått, istället

skall alla ingående detaljer vara numrerade för en vidare hänvisning till

detaljritningar.

I gruppens fall skall delar och processer i avsnittet ”Metodologi” ge upphov till ett

resultat av en produktsammanställning.

4. Resultat

15

4. Resultat

4.1 Förberedelser insamling av data

Inledande förberedelser i projektet skapade gruppen ett Gantt-schema, se bilaga 1.

Syftet med Gantt-schemat är att ge gruppen en grov översikt om tidsperspektivet

för projektet. I Gantt-schemat delades de olika arbetsmomenten in i olika veckor

som de skulle utföras.

Förberedelser inför projektet började med att samla fakta och information om hur

Spikeball fungerar och hur dess problematik kan lösas.

Utifrån analyser och diskussioner med handledare Per Lennartsson fastställde

gruppen en kriterietabell som utgångspunkt. Gruppen satte krav och önskemål

som skulle vara en grund till projektet. Dessa krav och önskemål skall i ett senare

skede komma avgöra vilka idéförslag och koncept som är tillräckligt kvalitativa

för att arbeta vidare med. Kriterietabell, se bilaga 2.

4.2 Enkätundersökning

För att få ytterligare information om vilka aktiviteter som är populära att utöva på

stranden genomförde gruppen en enkätundersökning med hjälp av det

internetbaserade verktyget Enalyzer. (www.enalyzer.se). Enalyzer är ett verktyg

som tillåter en individ att enkelt genom webben skapa sina egna enkäter som

sedan kan delas ut fritt genom webben.

I projektet valde gruppen att skapa en enkätundersökning med fem stycken frågor

kring människors sätt att spendera en dag på stranden. I enkäten ställdes även

frågor kring individens strandvanor och vilket som var det vanligaste

transportmedlet för att ta sig till stranden. Enkäten delades därefter ut som en länk

via mail och diverse sociala medier på internet. Resultatet finner man i bilaga 3.

4.3 Idégenerering

Första steget i projektet var att utföra idégenerering för att få fram en stor mängd

av olika varianter och lösningsförslag kring problemen. För att komma igång med

idégenerering så utförde gruppen diverse principskisser för att få ner spontana och

generella idéer på papper, se bilaga 4. Under idégenereringens gång har gruppen,

förutom spontana idéer, tagit referenser till Spikeball.

För att komma igång ordentligt med idégenereringen så tillämpades metoder

enligt utgivet material från M. Bergman. Detta material är ett hopplock av

välkända designmetoder från andra författare och forskare inom design. Gruppen

tillämpade metoden 6-3-5 Brainwriting enligt Bernd Rohrbach “Creative by rules

- Method 635” (1969). Denna metod tillämpades för att på ett effektivt och snabbt

sätt ta fram många idéer, se bilaga 5. När metoden tillämpades fick gruppen

4. Resultat

16

justera metoden lite, eftersom då den utfördes så deltog totalt fyra stycken

personer istället för sex stycken som metoden lämpar sig efter. Detta resulterade i

ca 50 stycken skisser på ca 20 minuter. Skisser och idéer som är redo att spinnas

vidare på för vidareutveckling. Efter utförandet av 6-3-5 metoden gick gruppen

igenom alla skisserna och gjorde en enkel utvärdering av samtliga skisser för att

få en överblick om skissernas funktioner och egenskaper.

4.3.1 Grovsållning

Efter tillämpandet av metoden 6-3-5 och alla övriga principskisser hade gruppen

ca 60 stycken skisser att arbeta med. För att gå vidare i idégenereringsfasen så

utförde gruppen en grovsållning av grundkoncepten. I grovsållningen tog man

hänsyn till vilka idéer som på något sätt kunde uppfylla vissa av de uppsatta

kriterierna enligt bilaga 2. Men gruppen sållade bort vissa idéer, detta för att

idéerna var för komplexa eller orimliga.

Gruppen valde åtta stycken koncept att gå vidare med, se bilaga 5. Dessa koncept

redovisades för handledaren Martin Bergman för att sedan diskutera vilka av dem

som var mest potentiella och vilka som var mindre kvalitativa att fortsätta med.

Gruppen arbetade vidare med koncepten och tillämpade olika metoder så som

Stimuli á la POW, SCAMPER, Konceptvalsmatris och Morfologiska tabeller.

Vidareutvecklingen av koncepten inleddes genom att tillämpa metoden

SCAMPER. SCAMPER är en lämplig metod att använda eftersom det fanns

många frågetecken kring förpackningsaspekterna. Frågeställningen kring

koncepten blev hur man på bästa möjliga sätt skulle gå tillväga för att förenkla

benen som ramen ska sitta i. Resultatet av SCAMPER slutade i 5 stycken koncept

med olika varianter av lösningar på problemen, se bilaga 6.

Med dessa koncept i bagaget valde gruppen att sätta upp alla koncepten i en

konceptvalsmatris. Gruppen använde sig av konceptvalsmatrisen enligt Martin

Bergmans utlämnade material, som ursprungligen kommer från Ulrich &

Eppinger, (1995). Konceptvalsmatrisen tillämpades för att se vilket av koncepten

som enligt matrisen är mest kvalitativt för att arbeta vidare med. Koncepten

namngavs och sattes in i matrisen, se bilaga 7.

Konceptvalsmatrisen resulterade i två koncept som gruppen valde att gå vidare

med. Se bilaga 7. Koncept 1 ”Ramen” och koncept 3 ”Rullgardinen”. Trots att

koncept 5 ”Plankan” var det som fick högst poäng enligt kriterier. Detta koncept

valdes bort eftersom konceptet vek av för mycket när det gällde form, utseende

och förflyttningsmöjligheter. Eftersom där fanns osäkerheter kring de koncept

som gruppen valt att gå vidare med så tog gruppen ett beslut om att göra en

4. Resultat

17

morfologisk tabell av koncepten för att se vilka fördelar som fanns med de olika

koncepten, se bilaga 8. Fördelarna pekades ut och tillämpades i ett nytt slutgiltigt

koncept.

Resultatet efter morfologiska tabellen blev koncept 1.2 och koncept 1.3. ”Ramen”

var den som stämde bäst överrens med kravet om att minska komponenter enligt

konceptvalsmatrisen och den även var det koncept som passade sig bäst efter

problematiken med uppspänning av nätet till skillnad från övriga koncept.

Koncept 3.1 ”Rullgardinens” lösning på hur man fäller undan benen var det bästa

förslaget ansåg gruppen enligt morfologiska tabellen, se bilaga 8. Kombinationen

av dessa koncept och dess lösningar

resulterade i följande slutgiltiga koncept.

4.3.2 Slutgiltigt Koncept

Konceptet består utav en ram som är

hopvikbar på mitten av anledningen att

den ska bli lättare att ta med sig.

Infästningspunkter sitter på ramen som är

till för att spänna upp nätet i, vilket ska

utgöra spelplanen. Undertill sitter en

ribba placerad där benen sitter fast i en

led. Benen fälls in i ribban för att inte ta

plats då spelet är ihop packat och inte

används. Den har även handtag på sidan

som är till för att underlätta förflyttning,

se figur 4.1. Figur 4.1

Gruppen arbetade vidare för att tänka

igenom andra möjligheter kring

konstruktionen. Frågeställningen blev

hur praktiskt det är att använda sig av

en ribba monterad undertill för att fälla

gömma benen. Detta kändes inte som

en bra lösning rent praktiskt. Gruppen

försökte därför tillämpa lösningen på

problemet med hjälp av koncept 1.3,

vilket innebar att gömma benen inuti

ramen då spelet är ihop packat.

Resultatet av tillämpandet blev

följande, se figur 4.2. Benen är istället

monterade på ramens insida och fälls inåt för att ta upp ännu mindre plats.

Figur 4.2

4. Resultat

18

Gruppen var nöjd med resultatet som tagits fram och ansåg att den uppfyllde stora

delar av krav och önskemål som var uppsatta. Den visuella biten, utseendet på

produkten var dock inte så attraktiv som gruppen önskat därför bestämde sig

gruppen att försöka skissa om och göra den mer attraktiv utseendemässigt.

Resultatet av skissandet blev följande, se figur 4.3.

Gruppen ansåg att

konceptet var färdigt efter

tillämpning av SVID-

designprocess. Nästa steg

var att utveckla detta och

tillämpa Freddy Olssons

metoder om

Primärkonstruktion för att

ta fram detaljer och

ritningar för produkten.

Figur 4.3 Slutgiltigt koncept.

4. Resultat

19

4.4 Produktdefinition

Produktutkast framtaget efter F. Olssons (1995) metod om Principkonstruktion för

att fastställa produktens funktioner, användningsområde, egenskaper och miljöer.

Detta är baserat på information från företaget och enkätundersökning.

4.4.1 Produkt

Det finns många aktiviter att utöva på stranden. Dock finns det begränsat på antal

aktiva sysselsättningar på stranden man kan utöva. Detta kan bero på begränsade

spelplan på stranden eller helt enkelt icke intressanta aktiviter. Strandspelet skall

ge strandbesökarna något nytt samt ett bärbart spel som kan utövas överallt på

stranden.

4.4.2 Process

Produktens huvudsyfte är att ge en ny sorts spelupplevelse. Spelet handlar om att

två lag på varsin sida av planen skall försöka hålla bollen i luften inom laget för

att sedan studsa bollen mot nätet över till motståndarens planhalva. Tanken är att

slå bollar över till motståndaren som är svåra att ta, kan motståndaren inte ta

bollen utan att den faller ner på marken ger det poäng till det andra laget.

4.4.3 Omgivning

Omgivningen för strandspelet är ganska givet med tanke på namnet. Huvudsyftet

är att det skall användas på stranden av den anledningen att det finns mycket fri

yta, vilket tillåter spelarna att spela över en större yta. Eftersom underlaget på

stranden är relativt mjukt tillåter detta även spelarna att slänga sig efter svåra

bollar, vilket kan leda till en förhöjd spelupplevelse. Självklart måste spelet inte

spelas endast på stranden, tanken är att man ska kunna sätta upp den och spela

oavsett miljö. Rekommendation är att spela där en större yta finns, så som på en

gräsplan eller i en idrottshall.

4.4.4 Människa

Produkten riktar sig till en specifik målgrupp, människor i åldrarna 15-30.

Målgruppen är satt inom detta åldersintervall för att det är åldrar då personer så

som atleter eller liknande idrottsmän är aktiva. Det är även den målgrupp som

gruppen tror att produkten kommer nå ut till om produkten etablerar sig på

marknaden. Övrigt så kan människor i alla åldrar använda produkten som känner

att de vill testa en ny aktivitet på sin fritid.

4.4.5 Ekonomi

Enligt kriterietabellen i bilaga 2 har gruppen och företaget kommit fram till att

produkten inte skall överstiga 400 SEK. Detta anser gruppen och företaget MPQ

vara rimliga för ett strandspel om produkten skulle etablera sig ute på marknaden.

4. Resultat

20

4.5 Produktutkast

Gruppen kom fram till att konstruktionen skall bestå utav flera detaljer som

sammansätter själva produkten, se bild 4.4. I detta

avsnitt redogörs följande detalj och dess funktion.

Detta för att få en överblick och förståelse över

enskilda delar.

Olika delar och komponenter inhandlas från både

befintliga leverantörer och markbutik. I takt med att en

prototyp skall byggas, inhandlas material enbart för en

produkt. Detta ger därmed ingen klar bild vad det

skulle kosta att tillverka vid en produktion.

Följande delar:

Ramen

Denna detalj är uppdelad i två halvor där varje långsida är 550 mm,

kortsidan är 750 mm och de runda kanterna har en radie på 110 mm. Detta

för att ge möjlighet att utföra hopfällbarfunktionen samtidigt som

storleken skall vara rimligt nog för att kunna ta med sig. Själva tjockleken

på ramen skall vara tillräckligt kraftig för att undvika instabilitet från

bollens stöt mot dess ram och nät. För att stadga stabiliteten skall man

tillverka ramen i solidform. Ramen skall konstrueras i plastsorten PVC.

Benen

De här detaljerna består av två enheter. De har i uppgift att stabilisera

själva produkten under spelets gång. Benen skall vara 200 mm höga. I

detta fall spelar benens höjd en relativt stor roll för spelets funktion. Benen

är tillräckligt höga för att ge ett enkelt spel, men främst för att bollens

optimala kraft inte skall ha möjlighet att trycka ner nätet mot marken. Vid

hopfällbarfunktionen skall även benen ge möjlighet att vika ihop sig för att

minimera produktens storlek. För att undvika olika vinklar på benen vid

hopfällbarmomentet, har man satt en stång på 435 mm lång mellan de två

benen för att de skall kunna vikas samtidigt. Profilen på benen skall vara

45x45 mm. Även här skall detaljerna tillverkas i PVC.

Gångjärnen

Här skall dessa detaljer ge möjlighet att utföra själva hopfällbarfunktionen.

De håller även ihop de två halvorna av ramen. Med tanke på produktens

kontext, skall gångjärnen vara i rostfritt stål. Storleken på gångjärnen går

efter ramens storlek.

Figur 4.4

4. Resultat

21

Infästningarna

Genom dessa detaljer skall man ha möjlighet att spänna på nätet,

infästningarna kommer bestå utav krokar, lockbeslag eller något sorts fäste

som pallar för nätets masker för att enkelt sätta fast nätet. De blir placerade

på ett antal olika positioner på ramen för att få en optimal spänningskraft.

Detaljerna kommer förmodligen vara tillverkade i rostfritt stål eller i PVC.

Nätet

Här utgör denna detalj själva spelets plan och yta. Materialet på nätet skall

vara starkt och tåligt. Den skall stå emot alla möjliga påfrestningar. Detta

för att uppfylla förvaringskravet. Gruppen har gjort en praktisk

undersökning för att få en uppfattning över nätets spännkrafter.

Undersökningen återfinns i kapitel 4.5 ”Analys”.

4.6 Undersökning av nät och dess spännkraft

Ett stort frågetecken är kring nätet och dess spännkrafter. För att

ta reda på detta har gruppen kommit i kontakt med Anders

Mortiér som är från Skandinaviens ledande leverantör av textila

nät, ScanCord. Enligt Anders Mortiér spelar nätets material

ingen roll vid varierande spännkrafter. Det som avgör är hur

man spänner själva nätet. För att ta teorin till verkligheten har

gruppen gjort en praktisk undersökning. Det utfördes genom att

gruppen byggde upp en träram som man sedan spänner på ett

golfskyddsnät, se figur 4.5. För att redogöra olika resultat,

började gruppen med att spänna upp nätet med ett antal tvingar

för att få en ytlig vy. Därefter spändes nätet upp med hjälp av ett

antal häftklamrar på varierande positioner. Detta för att se hur

avgörande dess positioner kan vara. Sedan ökade man antalet

häftklamrar för att få en uppfattning om antalets roll.

4.7 Detaljkonstruktion

Alla färdiga och unika detaljer konstrueras fram visuellt genom CATIA V5

(Dassault Systémes) för att få en visuell överblick om hur produkten kommer se

ut. Även analyser på grundläggande detaljer sker på samma program. Under

CAD-ritandets gång har gruppen valt att rita tillfälliga infästningar. Anledningen

till detta är för att gruppen fann osäkerheter kring infästningsdetaljerna.

Infästningar på ritningarna är därmed preliminära. Information på detaljer som

krav och analyser redogörs i medföljande bilaga 9.

Produkten består av en unik detalj, ramen och dess ben. Eftersom produktens

unika detalj skall vara gjord i plastsorten PVC, är det viktigt att den skall stå emot

Figur 4.5

4. Resultat

22

stöten från bollen vid spelets gång. Därmed har gruppen genomfört flera FEM-

analyser på ramen för att få en uppfattning om dess styrka och hållfast. Följande

information och resultat, se bilaga 9.

4.7.1 Materialval

I takt med att ett av kriterierna är grundad på produktens utförande i dess kontext

har gruppen därmed valt ut att tillverka produktens ram och ben i polyvinylklorid

(PVC). Detta har valts efter granskningar och sållningar baserad på information

från EduPack 2012 (Grantadesign, 1994). PVC är ett material vars egenskaper

som uppfyller de egenskaper och prisklass som både företaget och gruppen

eftersträvar. Materialet valdes ut genom en materialsållning av tre olika

potentiella materialer. Unika och färdiga detaljer som infästningar, skruvar och

gångjärn skall vara i rostfritt stål. Företaget MPQ står för materialen där

polyvinylkloriden köps in från plastbearbetningsföretaget Carlsson och Möller

och enskilda skruvar och gångjärn köps in från Biltema och infästningar köps in

från Imab.

Eftersom produkten skall utföras i miljöer som stränder och andra liknande

utomhusmiljöer, är det viktigt att dess material skall ha möjlighet att ge en stark

resistans mot dessa miljöpåfrestningar. Gruppen har grovsållit fram till tre

potentiella material från EduPack 2012 (Grantadesign) som man därefter sållat

bort tills den mest potentiella materielalet är utvald. Man har baserat sållningen på

gruppens egna kontextkriterier, priskriterier, densitet, brottgräns, sträckgräns,

elasticitetsmodul och FEM-analyser. Dessa informationer är hämtade från

materialdatabasen CES EduPack 2012. Här finner vi följande material:

När bollen studsar mot nätet blir det ett tryck som utgör påfrestningar på ramen.

Vid detta fall dras själva ramen inåt när bollen studsar mot nätet. För att få en

uppfattning över bollens studs och dess kraft kring ramen, har gruppen genomfört

FEM-analys på varje material för att få fram en rimlig spänningsinformation. För

att få en realistisk uppfattning och säkerhetsåtgärder har man satt ett extremt värde

(600N) på bollens kraft, se bilaga 9.

PVC ABS Aluminum

Densitet 1.3e3 - 1.58e3 kg/m^3 1.01e3 - 1.21e3 kg/m^3 2.5e3 - 2.9e3 kg/m^3

Pris 8.86 - 9.72 SEK/kg 15.6 - 17.2 SEK/kg 15.5 - 17.1 SEK/kg

Sträckgräns 35.4 - 52.1 MPa 18.5 - 51 MPa 30 - 500 MPa

Brottgräns 40.7 - 65.1 MPa 27.6 - 55.2 MPa 58 - 550 MPa

E-modul 2.14 - 4.14 GPa 1.1 - 2.9 GPa 68 - 82 GPa

UV-beständig Ja Nej Ja

Resistans mot miljöpåfrestningar Hög Låg Medel

4. Resultat

23

Som vi ser på följande resultatanalys, har inga material några kritiska punkter

samt att dess spänningar inte överstiger sträckgränsen och brottgränsen. Därmed

uppfyller alla tre materialen spänningskraven. Detta innebär att materialet

fastställs genom dess egenskaper. I detta fall är PVC det slutgiltiga valet tack vare

dess pris och goda beständighet mot olika miljöer.

4.7.2 Komponentval

I och med att produkten är relativt liten och består av så få komponenter, har man

valt att utesluta inköp av standardiserade detaljer som skruvar och gångjärn från

leverantörer och valt att istället köpa direkt från en markbutik. Som Olsson (1995)

nämnt i tidigare avsnitt, är det billigast att beställa direkt via leverantör. Eftersom

projektet ska resultera i en prototyp är det inte lönsamt att beställa i så stora

kvantiteter av anledning till att det blir för dyrt. Inköp av större kvantiteter av

detaljer är endast lönsamt om produkten i en framtid sätts i serietillverkning. Vid

köp av skruvar och gångjärn har gruppen tagit hänsyn till Olssons (1995) övriga

punkter vid val av komponenter. Detta för att bland annat optimera produktens

resistans mot miljöpåfrestningar.

4. Resultat

24

4.8 Slutgiltigt resultat

Efter grundläggande arbete kring

idégenerering, vidareutveckling

och analyser av koncept och

CAD-modell kom gruppen fram

till en slutgiltig produkt.

Produkten resulterade i en

hopfällbar ram med krokar uppe

på ramen där nätet spänns upp och

sätts fast i. Ramen har fällbara ben

som viks in under ramen för att

reducera storleken då produkten skall förflyttas mellan olika platser.

Produktresultatet enligt figur 4.6 och 4.7 har arbetats fram och renderats med

hjälp av visualiseringsprogrammet Keyshot (Luxion). För fler renderade bilder av

produkten, se bilaga 10. För bilder av resultatet av Catia- modellen och

sammanställningsritning, se bilaga 11.

För att få en djupare uppfattning mellan Spikeball och det slutgiltiga resultat har

gruppen gjort en SWOT-analys för att se dess positiva samt negativa faktorer, se

vidare i kapitel 4.9 SWOT-analys.

Figur 4.7

Figur 4.6

4. Resultat

25

4.9 SWOT-analys

En SWOT-analys utfördes för att ge en överblick om produktens positiva sidor

och dess negativa faktorer som i ett framtida skede kan förbättras. SWOT-

analysen på produkten jämförs med konkurrerande produkter ute på marknaden

för att ge en tydligare förklaring till vad som är bättre med denna produkt än

konkurrenternas. Den konkurrerande produkt som gruppen jämfört med är

Spikeball.

Positiva faktorer

Negativa faktorer

Interna faktorer

Styrkor

· Integrerade komponenter

· Rektangulär spelplan

· Självinstruerande

montering

· Stabil konstruktion

· Hållbart material

Svagheter

· Produktens vikt

· Måste ta med separat boll

· Priset på produkten i

nuläget

· Nät som lös komponent

· Gångjärn som vikbar led

Externa faktorer

Möjligheter

· Skapa en ny trend

· Skapa nya sätt att utöva

aktiviteter på stranden

· Ge konsumenten en egen

spelplan

· Konkurrera med

Spikeball

Hot

· Nya konkurrenter

· Produkten kan uppfattas

som en studsmatta

· Liknelse av Spikeball

· Avtagande intresse från

användare

· Saknar patent

Styrkor

Spelet har inga lösa komponenter förutom nätet som utgör spelplanen. Till

skillnad från Spikeball som har 36 stycken lösa komponenter i form av ribbor,

ben och krokar som måste sättas ihop för att bygga ihop spelplanen så är alla

dessa komponenter integrerade i hårdvaran på produkten. Syftet med alla

integrerade delar är att förenkla monteringen för användaren när spelet skall

sättas upp. Gruppen strävade efter en så självinstruerande design som möjligt

för att kunna konkurrera med den befintliga produkten ute på marknaden

Spikeball. Genom att minska antalet komponenter och tillämpa enkla lösningar

som att montera gångjärn för att halvera produktens storlek resulterar i en

enklare förståelse för hur spelet skall sättas upp. Användaren skall med ytterst

4. Resultat

26

enkla instruktioner kunna sätta upp spelplanen på egen hand utan att behöva ha

med sig instruktionsbok då användaren vill spela. Resultatet är tidsbesparande

och tillämpar ett smartare sätt som gör det enkelt för brukaren att sätta upp

spelplanen.

Den rektangulära formen på spelplanen ger spelet tydligare riktlinjer om hur

reglerna skall tillämpas. Deltagarna har varsin sida att spela på mellan

långsidorna på spelplanen. I jämförelse med Spikeball där spelplanen är cirkulär

och bollen kan spelas åt vilket håll som helst så ger den rektangulära formen på

spelplanen en tydligare markering om hur bollen skall spelas mellan planen.

Formen på konstruktionen är designad så att spelplanen skall kunna stå stabilt

på underlag som sand, gräs, grus, asfalt och golv. Benen har en låg profil på 200

mm med platt yta undertill som tillåter konstruktionen att stå stabilt på ojämnt

underlag likaså jämna underlag. Benen går att vinkla mer än 90 grader vilket

även ger fler möjligheter att anpassa konstruktionen till vilket underlag som

konstruktionen skall placeras på. Konstruktionens profil är valt i solid PVC

plast, se bilaga 9, för att göra konstruktionen stabilare och därför mer hållbar än

konkurrenten Spikeball som tillämpar ihåliga plastprofiler. Eftersom materialet

är solid så utger det en större vikt vilket gör att konstruktionen står stabilare mot

underlaget.

Svagheter

Vikten på spelet utgör även en svaghet eftersom PVC är ett mycket tätt material

med hög densitet så blir konstruktionen ganska tung då den skall förflyttas

omkring mellan olika platser och miljöer.

Spelets pris i nuläget är inte anpassat för privatbruk eftersom material och

komponenter köpts separat från olika leverantörer vilket har lett till att priset

stuckit iväg. Målet när det gäller priset är att kunna sälja varje enhet för 400

kronor, se kriterietabell bilaga 2. Detta bör ses över vid en vidareutveckling för

att kunna konkurrera med Spikeball som ute på marknaden idag kostar ca 400

kronor exklusive frakt.

Problematiken med förpackningsmöjligheterna är att nätet och boll som krävs

för att spela inte är integrerade på något sätt. Lösningen för tillfället är att vira

nätet runt konstruktionen och ha med sig en boll separat för att kunna spela.

Denna problematik skiljer sig från Spikeball där alla delarna inklusive nät och

boll tillkommer i den medföljande plastbagen.

Gångjärn som vikbar led för att vika ihop konstruktionen, kan ge upphov till

förslitningar beroende på miljön som spelet spelas i. Eftersom spelet är avsett

4. Resultat

27

för att främst brukas på stranden så kan detta leda till att sand tränger in i

gångjärnen vilket kan slita och leda till rostskador då spelet utsätts under dessa

förhållanden under en längre period.

Möjligheter

En möjlighet som denna produkt skapar om det skulle slå igenom ute på

marknaden vore att det skulle sätta en ny trend bland strandaktiviteter. Eftersom

det är ett spel som tar upp en stor spelyta skulle det enkelt dra till sig

uppmärksamhet bland befolkade stränder. Möjligheten i detta fall vore att spelet

marknadsfört sig själv genom att dra uppmärksamhet och locka folk.

Spelet är lämpat för att spelas två mot två genom att passa runt bollen med

händerna liknande volleyboll regler. En av möjligheterna kring spelet är att

användarna kan komma fram till egna idéer och nya sätt att utföra

strandaktiviteter på. Tillexempel istället för att spela två mot två kan användaren

spela en mot en på varsin kortsida istället för att studsa boll på stranden,

reglerna kan justeras så att istället för att spela med händerna får deltagarna

endast använda fötterna istället. Spelets regler och användningsområden är helt

upp till konsumenten som köpt spelet.

Eftersom denna produkt är en ny produkt vars grundtanke är inspirerad från det

befintliga spelet Spikeball så kommer detta ute på marknaden kunna konkurrera

med Spikeball, vilket i slutänden kommer resultera i att nya vidareutvecklingar

från båda konkurrenternas sida utförs för att ta över marknaden om vilket spel

som är mest värt pengarna att köpa.

Möjligheten som ges av att ha en egen produkt som denna är att kunden själv

kan bestämma när han eller hon vill spela. Det ger bättre tillfällen för individen

att spela, eftersom många gånger på stranden är de publika attraktionerna så som

volleyboll, badminton eller liknande upptagna. Att kunden själv har möjlighet

att skaffa sig en egen spelplan för att spela resulterar i

Hot

Med tanke på spelets utseende kan spelet i folks ögon uppfattas som en

studsmatta, särskilt om barn får upp ögonen för produkten. Produkten är inte

dimensionerad för att tåla de påfrestningar som kan uppkomma om ett barn får

för sig att använda spelet som en studsmatta. Detta kan vara ett hot som kan

drabba försäljningen då folk tänker att någon kommer hoppa på spelet och ha

sönder det. Förhållande till Spikeball så har båda produkterna samma problem,

anledningen ligger i formen på ramen och nätet som utgör spelytan ser väldigt

likt ut som en mindre studsmatta.

4. Resultat

28

Ett hot som finns är att inget patent eller liknande har sökts kring idén för att äga

rättigheter till spelet. Detta utgör ett hot då idén exponeras då den visas upp

bland folk, eftersom vilken individ som helst kan stjäla idén och själv ta patent

på produkten för att göra den till sin egen. Däremot har gruppen letat patent på

Spikeball men inte funnit något giltigt patent som ligger i dagsläget. Det enda

gruppen fann var en varumärkes registrering som skyddar själva varumärket

Spikeball, vilket innebär att namnet Spikeball är skyddat. Dock så enligt

LegalForce Trademarkia, se länk http://www.trademarkia.com/spike-ball-

73836767.html, skickades denna varumärkesskyddet in för mer än 10 år sedan

och har därför en inaktiv status vilket betyder att inget skydd för nuvarande

finns för produkten Spikeball.

Ett annat hot vore om produkten kommer ut på marknaden och slår igenom till

en början men att intresset för spelet avtar. Eftersom tester bland olika

målgrupper inte utförts så är det svårt att bedöma vad folks åsikter om spelet är.

Ett avtagande intresse skulle leda till att en ny produkt som denna ute på

marknaden skulle få det svårt att kunna etablera och stadga sig på marknaden.

Att det redan finns en liknande produkt ute på marknaden Spikeball är även ett

hot eftersom högre krav måste ställas på produkten för att kunna övertyga

kunder om att produkten är bättre än befintliga ute på marknaden.

4.9.1 Slutats efter SWOT-analys

Rent objektivt så är gruppen överlag nöjda med resultatet. Gruppen anser att

produkten som tagits fram är en ny förbättrad produkt som mycket väl hade

kunnat etablera sig på marknaden med rätt förutsättningar. I jämförelse med

konkurrerande produkter som Spikeball så anser gruppen att deras resultat är en

mer utvecklad och förbättrad variant av Spikeball. De båda spelen har signifikanta

skillnader när det kommer till utseende, form och kvalitet. De punkter som

gruppen inte är nöjda med gäller främst förpackningsmöjligheter då ingen smart

lösning tagits fram på hur nät och boll kan integreras i produkten. Materialet anser

gruppen även att det kunde gjorts en djupare research för att finna smartare

material som hade passat bättre in i spelets kontext.

http://www.trademarkia.com/spike-ball-73836767.html

http://www.trademarkia.com/spike-ball-73836767.html

4. Resultat

29

4.10 Prototyp

Efter att all material som behövs har kommit in, har gruppen tagit fram en

prototyp, se figur 4.8 och 4.9. I förhållande med Spikeball har man lyckats

reducera den praktiska delen, det vill säga antalet komponenter som krävs för

montering och spel. När det gäller utseendet blev det inte som gruppen önskat sig.

Detta för att det var brist på maskiner och verktyg i verkstaden som kunde

behandla materialet. Gruppen fick därmed vela mellan produktens funktion eller

utseende. I detta fall prioriterade gruppen funktion före utseende. Däremot blev

storleken på produkten som gruppen önskade sig. Stången mellan benen fattas i

prototypen, detta på grund av missuppfattning vid beställning av material.

Infästningarna har gruppen valt att använda sig av lockbeslag eftersom att arbeta

med krokar på ett sådant material utan rätt verktyg var för omständigt.

4.10.1 Förpackningsmöjligheter i förhållande till ergonomiska aspekter

Prototypen går att vikas ihop på mitten för att reducera produktens storlek, se

figur 4.8. På undersidan sitter ett gångjärn monterat med skruvar in i de två

ramhalvorna som tillåter konstruktionen att vikas ihop vilket halverar storleken på

planen. Gruppen valde att göra på detta viset för att underlätta transport av

spelplanen då den skall förflyttas mellan olika miljöer och platser. Detta utgör

även i nuläget produktens förpackningsmöjlighet, eftersom tanken är att

produkten skall säljas som en hopviken ram som kan tas med direkt från butik.

Produkten skall även vara utrustad med fästen där en axelrem går att fästas fast i

för att ge brukaren möjlighet att ta med sig produkten på axeln liknande en

axelväska då brukaren vill förflytta produkten till olika platser. Handtag skall även

vara placerade på kortsidans kan för att ytterligare förenkla förflyttningen av

produkten.

Figur 4.8 Figur 4.9

4. Resultat

30

Figur 4.10

Syftet med att förenkla transporten av

produkten grundar sig i en ergonomisk

aspekt, det vill säga att personer som skall

förflytta eller bära runt på produkten inte

behöver utsättas för påfrestningar då

arbetet uträttas. Genom att tillåta brukaren

att bära runt produkten kring axeln så

fördelas vikten jämnt ut vilket gör det

behagligare och enklare för brukaren att

förflytta produkten. Eftersom produktens

profil är 35 mm innebär det att totala

tjockleken vid hopvikit läge är mer än 70

mm eftersom det finns ett visst spel

mellan ramhalvorna på några få

millimeter, se figur 4.8. Detta medför

svårigheter då brukaren ska hålla i ramen

eftersom den är så tjock, se figur 4.10.

Ur ergonomisk synpunkt leder detta till att brukaren upplever

obehag i handen då produkten skall bäras runt på under en längre

tid. Därför har gruppen även gett förslag att montera handtag på kortsidorna på

ramen för att ge ett mer behagligare grepp då produkten bärs runt för hand.

Axelrem och handtag finns dock inte utplacerade på prototypen eftersom gruppen

inte fick tag i dessa komponenter i tid under prototyp bygget.

4. Resultat

31

4.11 Regler

I förhållande med Spikeball har gruppen valt att införa ett mer systematiskt spel i

produkten, detta för att få ett flytande spel. Som man tidigare konstaterat i SWOT-

analysen, se kapitel 4.9 SWOT-analys, har gruppen valt att ge spelarna

möjligheten att spela med egna regler. Men i takt med att gruppen hade satt upp

att produkten skall gå efter volleybollregler, har man valt att sätta upp alternativa

regler, men inget man måste gå efter som spelare. Gruppen har satt ut att spelet

går ut på att sammanlagt fyra spelare involvera sig, där man spelar två mot två.

Varje lag skall spela bollen mot nätet för att skicka över bollen till motståndaren.

Eftersom man har valt att basera på Volleybollregler, har man även infört att man

får passa till varandra max tre gånger och därefter måste man skicka bollen till

motståndaren. Man får inte fånga bollen, däremot nicka, brösta eller sparka.

Träffar bollen kanten blir det omspel. När man servar får man enbart smasha med

handen. Man får därmed inte kasta bollen vid serve. Man får inte heller gå över

till motståndarens sida vid spelets gång. Först till 11 poäng vinner.

5. Slutsats och diskussion

32


Under projektets gång har gruppen haft ett slutgiltigt mål där man tagit fram en

visuell konstruktion, vars underlag är baserad på angivna krav och önskemål från

både gruppen och företaget. Gruppen har gjort sitt yttersta för att produkten skall

nå upp till kraven och önskemålen. I förhållande med komprosmiss med

prototypbygget har gruppen sett till att kriterierna uppfylls antingen teoretiskt,

praktiskt eller både och. Här nedanför, i figur 5.1, finner vi följande uppfyllda

kriterier:

Kriterienummer Kriterier Uppfyllda?

1 Tydliga markeringar för spelfält Nej

2 Delbar eller vikbar (förenkla vid

förpackning) Praktiskt & teoretiskt

3 Vikt < 2 kg Nej

4

Självinstruerande visuell ergonomi

(produkten skall kunna sättas upp på

mindre än 2 minuter)

Nej

5 Höjd 20 cm - 30 cm Praktiskt & teoretiskt

6 Fler än en spelmöjlighet Nej

7 Färre än 5 lösa komponenter Praktiskt & teoretiskt

8 Stabilkonstruktion skall kunna stå

stabilt på sand, grus och gräs Praktiskt & teoretiskt

9 Bollstuds från 1,5 m höjd skall vara 40

cm i återstuds Praktiskt & teoretiskt

10 Förpackningsstorlek, skall kunna tas

med på en cykel Praktiskt & teoretiskt

11 Största bredden på spelplan 60-80 cm Praktiskt & teoretiskt

12 Största längden 1-1,2 m Praktiskt & teoretiskt

13

Ska klara av utomhusmiljöer vilket

innebär tåla fukt, salter och UV-

strålning

Praktiskt & teoretiskt

14 Fasta infästningspunkter för montering Praktiskt & teoretiskt

15 kostnad <400 kr Nej

16 Handtag eller rem för att förenkla

förflyttning Teoretiskt

17 Konstruktionen skall hålla i minst två

säsonger Teoretiskt

Figur 5.1 Uppfyllda kriterier


33

Som vi ser på tabellen är i stort sett alla kraven uppfyllda i både teorin och det

praktiskta. De som inte är uppfyllda är i stort sett önskemål. Under arbetets gång

har gruppen valt att prioritera kraven före önskemålen. Gruppen anser att

kriterienummer 4 inte uppfylls, förpackningsmöjligheten har förenklats, men det

tar fortfarande mer än 2 minuter att spänna upp nätet. Detta fann gruppen ingen

lösning på eftersom att reducera antalet infästningar inte är möjligt. En viktig

notering är kravet där produkten skall kosta mindre än 400 SEK (kriterienummer

15). Gruppen har konstaterat att man inte når upp till det kriteriet genom bygge av

en prototyp. Dock har man konstaterat att produkten har möjlighet att uppfylla det

kravet vid en eventuell massproduktion. Kriterier nummer 16 är enbart uppfyllt i

teorin. Detta för att gruppen har gjort det möjligt för ett eventuellt handtag, men

samtidigt konstaterat att det inte är nödvändigt eftersom det finns möjlighet att

hålla i själva ramen istället. Det skulle även kosta mera vid en eventuell

produktion. Detta är en framtidsfråga som företaget får ta hand om.

Det kan diskuteras om detta är en produkt som platsar ute på marknaden bland

den hårda och breda konkurransen bland spel som finns. För att ta reda på det

krävs det att en testserie av prototyper tas fram för att sedan nås ut till olika

målgrupper. Ytterligare enkätundersökningar bör göras och delas ut tillutvald

målgrupp. Finns det statistiskt underlag att gå vidare med produkten efter

enkätundersökningar kan det tänkas att produkten utvecklas vidare för att sedan

sättas i produktion. För att nå ut till kunder och väcka dess intresse bör produkten

marknadsföras på ett strategiskt sätt för att sticka ut från konkurrenter och

befintliga produkter som finns i denna bransch.

6. Kritisk granskning

34


Under tidens gång var gruppen väldigt naiva med idégenererande. Gruppen var

tidigt låsta inom ett område, detta på grund av en svag undersökning kring

problemet. Detta resulterade att det blev svårt att tänka utanför lådan. En stor del

av tiden prioriterades för de generella idégenereringarna, istället för att tillämpa de

utlämnade metoder. Detta ledde till att skisserna uppdaterade konstant men

långsamt.

I och med att gruppen enbart har grundläggande kunskaper inom materialområdet,

medförde det att materialvalet begränsade möjligheterna med prototypbyggandet.

I slutändan fick man kompromissa mellan prototypens funktioner och design.

Gruppen valde istället att fokusera på att ta fram en prototyp som funkar i

praktiken att spela på och därför har gruppen bortsett från de visuella aspekterna

så som färgval, fina radier och benens funktioner.

Vid sidan om examensarbetet har andra kurser pågått och tagit en stor del utav

tiden. Föreläsningar och enskilda studier tog mycket utav gruppens tid.

Gruppen anser att projektets lösning hade kunnat optimeras ännu mera för att

tillfredsställa kundens behov. På grund av tidspressen har gruppen varit tvungen

att begränsa sig. För en beskrivning på eventuella optimeringar, se kapitel 6.2

”Förslag om fortsatt arbete”.

6.1 Miljöaspekter

Gruppen har tagit hänsyn till materialets miljöaspekter genom skolans

materialdatabas CES EduPack 2012 samt information från Carlson och Möller.

Detta har dock gett gruppen en ytlig bild över dess miljöaspekter. En

livscykelanalys är rekommenderat för mer djupgående information om

miljöaspekten.

6.2 Förslag om fortsatt arbete

I slutändan kunde det konstateras att materialvalet var billigt, men inte tillräckligt

billigt i förhållande till produkten. För förslag om fortsatt arbete är det

rekommenderat att man analyserar vidare kring just materialvalet och försöker

hitta andra material med liknande egenskaper för att klara de påfrestningar som

konstruktionen utsätts för. Produkten hade även kunnat vidareutvecklas genom att

finna andra lösningar kring förpackningsmöjligheter, även om produkten i sitt

skede just nu är anpassad för att ta med sig i den storleken som den har så hade

man kunnat ta fram bättre lösningar på att få med sig nät och boll i samma

produkt. Infästningsmöjligheter är även något man skulle kunna arbeta vidare med

för att hitta andra kreativa sätt att fästa nätet i ramen. Exempelvis hade ramen

kunna haft urfräsda detaljer som nätet spänns fast i. Ramen hade även kunnat


35

reducera antalet monteringsfästen för just benen genom att istället fräsa ur hela

ramhalvor med färdiga monteringsfästen för benen. Detta hade reducerat

arbetskostnaden vid monteringen av produkten.

Referenser

36

Referenser

Litteratur

Olsson, F. (1995). Principkonstruktion.Institutionen för maskinkonstruktion LTH

Olsson, F. (1995). Primärkonstruktion Institutionen för maskinkonstruktion LTH

Granta Design – Ces Edupack 2013

Ullman. E (2003) Materiallära

Internetsidor

Hämtades från internet (22-05-2013)

http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designprocessen/


http://www.enalyzer.se/


http://www.sustainicum.at/files/tmethods/13/en/6-3-5_Brainwriting_Form.pdf


http://www.c-m.se/sv/vinylkloridplast-pvc.html


http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designprocessen/


http://www.scancord.net/sv/search?orderby=position&orderway=desc&search_qu

ery=200-020&submit_search=S%C3%B6k


http://www.svid.se/

Morgondagens cafémöbel. Hämtades från internet (27-05-2013)

http://his.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:225906

EduPacks hemsida. Hämtad från internet (18-06-2013)

http://www.grantadesign.com/

Catias hemsida. Hämtad från internet (18-06-2013)

http://www.3ds.com/se/

Keyshots hemsida. Hämtad från internet (18-06-2013)

http://www.keyshot.com/

Referenser

37

Personliga Kontakter

Per Lennartsson MPQ Consulting AB

Martin Bergman Högskolan i Halmstad

Peter Flarúp Carlson & Möller

Anders Mortiér ScanCord

Bilder

Figur 1.1

http://b.vimeocdn.com/ts/421/645/421645618_295.jpg

Figur 1.2

http://kiddykaddy.com/wp-content/gallery/products/1.jpg

Figur 2.1

http://1.bp.blogspot.com/_dWjC2HgznKs/SK1ayev0bfI/AAAAAAAAANs/8POi

1TPnH20/s400/svid_logo.jpg

Figur 2.2

http://www.svid.se/PageFiles/10777/Designprocessen.jpg

Bildreferenser Moodboard – från vänster till höger.


http://www.spikeball.com/wp-content/uploads/2012/05/full-page-2.jpg

http://www.warmpicture.com/stock-photos/happy-group-of-diverse-

youth_sjpg8261.jpg

http://www.hdwpapers.com/walls/grass_dark_wallpaper-HD.jpg

http://userwww.sfsu.edu/swilson/stevecancer/beach%20run.jpg

http://www.zastavki.com/pictures/1680x1050/2010/Creative_Wallpaper_Relax_on_the

_beach_sea_sand_025659_.jpg

http://www.allin1hdwallpapers.com/wp-content/uploads/2012/07/clean-water-HD-

wallpaper.jpeg

http://joseepoirier.blogspot.se/2012/02/21-habits-of-happy-people.html

http://4.bp.blogspot.com/-MYGbbX8vEZ4/T-sBl1-

uiZI/AAAAAAAAAkg/0UvLdedoQps/s1600/beach.jpeg

Referenser

38

http://www.brasada.com/blog/wp-content/uploads/2013/05/volleyball.jpg

Bildreferenser: Lifestylesboard – bilder från vänster - från upp till ner.


https://lh3.googleusercontent.com/-

WTZZV5JpakI/T7zwJ7bT3jI/AAAAAAAAACE/VkENCzM5pTI/s0/131282550

9_people_different_people_family_happiness_026542_.jpg

http://www.flickr.com/photos/vikapproved/8388718654/

http://www.youcantbeserious.com.au/blog/wp-content/uploads/2012/10/yellow-

love.jpg

http://honuhawaiiactivities.com/luaus/images/vendor_images/kailuasailboardsand

kayaks/kayaking6_lg.jpg

http://csatimes.co.in/wp-content/uploads/2013/03/Running-on-beach-by-sundero-

2.jpeg

http://dc669.4shared.com/img/TY6dK2X2/s7/clear_beach_sky-wide.jpg

http://www.beachtomato.com/wp-content/uploads/2011/03/Beach-Ultimate1.jpg

http://otife.com/beach-wallpapers-1600x1200-april-2012-beach-backgrounds-hd-

wallpaper/

http://1ms.net/beach-105000.html

http://missionskyrkanvaxjo.se/img/egna/blandade/omsorg_ungdomar.jpg

http://www.escapes.ca/blog/wp-content/uploads/2012/08/people-on-beach1.jpg

http://www.coralvillenutrition.com/about/beach%20yoga.jpg

http://data.whicdn.com/images/22060966/beach-smile-summer-Favim.com-

221733_thumb.jpg

2.bp.blogspot.com/-vUtTvFgLMLA/T-sBhdc4qeI/AAAAAAAAAkI/kxBCC-

3Xork/s1600/Beach+Boys+1-VAN307-sm.jpeg

https://mediastream.jumeirah.com/webimage/heroactual//global/hotels-and-

resorts/dubai/madinat-jumeirah/meetings-and-events/team%20building/madinat-

jumeirah-beach-activites-hero.jpg

Bilaga 1 Projektbeskrivning

39


Studenter:

Martin Kattem 910924-1175

Mail: [email protected]

Tel: 0768636682

Kevin Ngo 910316-2211

Mail: [email protected]

Tel: 0737149389

Titel på examensarbete:

Konstruktion och design av Strandspel.

Uppdragsgivare:

Per Lennartsson

MPQ Science Park Halmstad

Syfte med projektet:

Syftet med projektet är att utveckla en hårdvara till ett strandspel där

volleybollregler skall tillämpas. Projektet skall inrikta sig kring materialvalet på

hårdvaran, förpackningsmöjligheter, alltså hur konstruktionen skall förpackas, och

den ergonomiska aspekten som skall inrikta sig på hårdvarans utseende och

funktion. Slutgiltiga målet är att ta fram en verklig prototyp av spelet.

Metod:

Fredy Olssons metod Principkonstruktion/Primärkonstruktion,

tillverkningskonstruktion för maskinteknik.

SVID – Designprocess

Relevant litteratur:

Principkonstruktion/Primärkonstruktion, Tillverkningskonstruktion Fredy Olsson,

Institutionen för maskinkonstruktion LTH 1995

Tillverkningsteknolog Jarfors Carlsson Eliasson Keife Nicolescu Rundqvist

Bejhem Sandberg, Fjärde upplagan

Materiallära – Karlebo

Tillgänglig data:

Vetenskapliga artiklar hämtade från Högskolebiblioteket Halmstad Högskola

kommer användas och finnas tillgängliga. Vetenskapliga artiklar om material så


40

som plast, kompositer, stål, aluminium, förpackningar, förpackningsmöjligheter,

lättviktskonstruktioner och modulkonstruktion.

Principkonstruktion/Primärkonstruktion, Tillverkningskonstruktion Fredy Olsson,

Institutionen för maskinkonstruktion LTH 1995

Tillverkningsteknolog Jarfors Carlsson Eliasson Keife Nicolescu Rundqvist

Bejhem Sandberg, Fjärde upplagan

Materiallära – Karlebo

Nödvändiga faciliteter:

Datorer med Catia V5 licens för modellering i 3D miljö, Microsoft Office paketet

dvs. Word, Excel, Powerpoint, Kommer behöva ha tillgång till verkstad och

material då prototyp skall tas fram.

Gantt-schema

Vecka 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Projektundersökning

Framtagning av produktförslag

Skissförslag

Utvärdering av produktförslag

Granskning av material

Halvtidsredovisning

Granskning av förpackningsmetoder

Detaljkonstruktion

Primärprodukt

Prototypframtagning

Inlämnade av preliminär utgåva till opponentgrupp och handledare

Inlämning av examensarbete

Redovisning och opponering

Utexpo

Rapportering

Startdatum: (YYYYMMDD) ___________________ (Sign. HH Handl.) ___________________

Bilaga 2 Kriterietabell

41

Bilaga 2 Kriterietabell Kriterienummer Kriterier Krav och Önskemål K-

Krav Ö-Önskemål

1 Tydliga markeringar för spelfält Ö

2 Delbar eller vikbar (förenkla vid förpackning)

K

3 Vikt < 2 kg Ö

4 Självinstruerande visuell ergonomi (produkten skall kunna sättas upp på mindre än 2 minuter)

K

5 Höjd 20 cm - 30 cm K

6 Fler än en spelmöjlighet Ö

7 Färre än 5 lösa komponenter K

8 Stabilkonstruktion skall kunna stå stabilt på sand, grus och gräs

K

9 Bollstuds från 1,5 m höjd skall vara 40 cm i återstuds

K

10 Förpackningsstorlek, skall kunna tas med på en cykel

Ö

11 Största bredden på spelplan 60-80 cm K

12 Största längden 1-1,2 m K

13 Ska klara av utomhusmiljöer vilket innebär tåla fukt, salter och UV-strålning

K

14 Fasta infästningspunkter för montering K

15 kostnad <400 kr Ö

16 Handtag eller rem för att förenkla förflyttning

K

17 Konstruktionen skall hålla i minst två säsonger

K

Figur 1 Kriterietabell

Bilaga 3 Enkätundersökning

42


43%

57%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Kvinna

Man

Kön?

14%

86%

0%

0%

0%

0%

0%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

15-19 År

20-25 År

26-32 År

33-40 År

41-50 År

51-60 År

61+

Ålder?


43

61%

18%

14%

4%

4%

0% 20% 40% 60% 80%

Mindre än en gång i veckan

1-3 gånger/vecka

3-5 gånger/vecka

Mer än 5 gånger/vecka

Aldrig

Hur ofta är du på stranden under säsong?

7%

29%

39%

21%

4%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Gå

Cykla

Köra bil

Åka Buss

Annat

Hur brukar du ta dig till stranden?


44

68%

32%

4%

25%

7%

21%

18%

0% 20% 40% 60% 80%

Volleyboll

Fotboll

Boule

Frisbee

Badminton

Strandtennis

Annat isåfall vad?

Vilka strandaktiviteter föredrar du att utöva?

Bilaga 4 Principskisser

45

Bilaga 4 Principskisser Principskisser spontant nedritade på papper då en idé poppade upp i huvudet.

Idéerna hade en grundtanke som kunde spinnas vidare på vid tillämpning av andra

metoder.

Bilaga 5 6-3-5 Brainwritning

46


6-3-5 Brainwritning resulterade i en 4-3-5 eftersom endast fyra personer deltog

vid utförandet av metoden. De numrerade bilderna är de skisser som gruppen

valde att arbeta vidare med.


47

Bilaga 6 Koncept

48

Bilaga 6 Koncept

Koncept 1.1 ”Ramen - Kåsan”

Konceptet består utav en ram med

infästningspunkter i ramen för att fästa fast

nätet som ska utgöra spelplanen. Ramen är

vikbar och kan halvera sin storlek vilket gör

den enklare att bära med sig. Konceptet har

inga ben utan för att få upp spelplanen en

bit ovanför marken så sitter det en mjukare

plast ribba undertill som skall kunna

vecklas ut. Inspirationen med plastribban

kommer från drickskåsor som är gjorda i

plast.

Figur 8.1 Koncept 1.1 Ramen-Kåsan

Koncept 1.2 ”Ramen – Underlag”

Denna variant av koncept 1 ramen består utav

en ram med infästningspunker för nätet som

utgör spelplanen. Ramen är även vikbar och

viks ihop med hjälp av gångjärn av något slag.

Den har även fastmonterade handtag som är till

för att underlätta transportering. Benen är

vikbara och sitter fast i en led som tillåter dem

att fällas ut och in. Om spelet sätts upp på ett

dåligt underlag så tillkommer fästen som ska

kunna tryckas ner i marken. I dessa fästen ska

man kunna sätta ner spelets ben i för att ge

möjlighet att spela på olika underlag om man

exempelvis inte vill spela på stranden.

Figur 8.2 Koncept 1.2 Ramen-Underlag

Koncept 1.3 ”Ramen – Skjutbar”

Konceptet är en variant av koncept 1.2. Består även utav en ram med infästningar

för att sätta upp nätet som spelplan. Ramen går även att vikas för att halvera sin

Bilaga 6 Koncept

49

storlek. Benen i detta koncept utgör varianten, eftersom dessa är skjutbara i

liknelse med ett tvättställ. Tanken med dessa ben var att underlätta då man snabbt

vill sätta upp hela spelet genom

att minska antalet komponenter

som tar tid att fällas upp.

Koncept 2 ”spider”

Detta koncept består utav en

kvadratiskram med en kvadratisk

ribbprofil. Tanken med

kvadratisk spelplan var att

försöka minska antalet

infästningspunkter då spelplanen

sätts upp. Ramen är även i detta

fall hopvikbar. Konceptet skiljer

sig eftersom den har löstagbara

ben som fungerar som klämmor

som man kan sätta fast vart man

vill på ramens kvadratiska

ribbprofil.

Koncept 3.1 ”Rullgardin –

Ribba”

Detta koncept består utav två

stycken rullar. I den ena rullen

skall nätet rullas in i med en

rullgardinsliknande mekanism så

man drar ut spelplanen till önskad

storlek. Nätet är fixerat i den andra rullen för att man ska få bra grepp omkring

rullarna när man drar ut

spelplanen. Benen sitter

fastmonterade i en led under

rullen och ligger i en ribba som

fälls upp undertill då man

packar ihop anordningen. För

att spänna upp planen så körs

benen ner i underlaget på båda

sidorna. Benen är spetsiga för

att underlätta då planen skall

sättas upp och benen ska

Figur 8.3 Koncept 1.3 Ramen –

Skjutbar

Figur 8.5 Koncept 3.1

Rullgardin – Ribba

Figur 8.4 Koncept 2 Spider

Bilaga 6 Koncept

50

tryckas ner i marken. Axelremmar är fastsatta i rullarna för att underlätta

förflyttningen av anordningen.

Koncept 3.2 ”Rullgardin – Kryckben”

Konceptet är en variant av koncept 3.1. Den har rullgardinsfunktionen som är till

för att dra ut spelplanen som även

utgörs av ett nät. Skillnaden med

detta koncept är benen. Benen ska

kunna dras ut och in justerat efter

olika längder beredande på hur

högt över marken spelplanen ska

vara. Benen justeras i liknelse med

hur man justerar längden på ett par

kryckor. Det sitter en spärr i den

innre delen av benet som kan

tryckas in och läggas i olika lägen

beroende på höjden. Benen kan

skjutas in helt och hållet så de inte

syns då anordningen packas ihop

och inte används. Detta koncept är

även utrustat med axelrem för att

underlätta förflyttning.

Koncept 4.1 ”Rullen – Veven”

Konceptet grundar sig i att bortse

från mekanismen kring koncept 3.

Det består utav två rullar där nätet

ligger inrullat i den ena rullen.

Nätet är fixerat i den andra rullen

för underlätta uppsättning av

spelplan. Nätet rullas därefter in

manuellt med hjälp av en vev som

sitter förankrad i innerrullen som

nätet sitter fast i. Med en manuell

vev minskar problemen som kan uppkomma då nätet skall rullas in till skillnad

från en rullgardinsmekanism enligt koncept 3.

Figur 8.6 Koncept 3.2 Rullgardin –

kryckben

Figur 8.7 Koncept 4.1 Rullen – Veven

Bilaga 6 Koncept

51

Koncept 4.2 ”Rullen – Bygga”

Detta koncept handlar om att det består utav många olika komponenter som byggs

ihop och utgör hela

konstruktionen. Konceptet

består utav två stycken ihåliga

rullar där benen, sidorpinnarna

och nätet förvaras i då spelet

inte används. Konstruktionen

är utformad så att

sidopinnarna och rullarna

passar i varandra.

Sidopinnarna och rullarna är

även utrustade med

infästningar vilket tillåter nätet

att spännas upp. Även benen

är formade så att man kan

sätta fast dem i rullarna för att få upp hela konstruktionen lite i höjd så att spelet

inte ligger på marken. De ihåliga rullarna har lock på sig som försluter rullen då

de förflyttas mellan olika platser.

Koncept 5.1 ”Plankan – Luftkudde”

Plankan är ett koncept som består utav fyra stycken solida plattor. Plattorna har

passformade pinnar som passar i utborrade hål på plattornas sidor. Konceptet har

fyra stycken plattor som utgör en fullständig spelplan. Den är även uppdelad

eftersom de ska vara enklare att ta med sig och förflytta. Konceptet tillämpar även

medföljande

uppblåsbara kuddar

som ska kunna

placeras undertill då

spelet vill tas med ut

i vattnet för att ha en

flyttande spelplan.

Fördelar med en

solid spelplan är att

det ger bra studs då

bollen spelas mot

ytan.

Koncept 5.1 Plankan – Luftkudde

Figur 8.9

Figur 8.8 Koncept 4.2 Rullen – Bygga

Bilaga 6 Koncept

52

Koncept 5.2 ”plankan – Haken”

Detta koncept består utav två stycken solida plattor som utgör spelplanen.

Plattorna sätts fast med hjälp av hakar som man trär över och klämmer ihop. På

sidorna sitter kardborreband som är till för att spänna ihop plattorna då de skall

förflyttas, vilket underlättar till viss del. Fördelarna även här är att plattorna är

solida och ger bra

bollstuds.

Koncept 5.2 Plankan – Haken Figur 8.10

Bilaga 7 Konceptvalsmatris

53

12

34

5

Konc

ept

Urva

l, KR

AVVi

ktKu

nska

pKr

avm

ötand

eTr

ovär

dighe

tKu

nska

pKr

avm

ötand

eTr

ovär

dighe

tKu

nska

pKr

avm

ötand

eTr

ovär

dighe

tKu

nska

pKr

avm

ötand

eTr

ovär

dighe

tKu

nska

pKr

avm

ötand

eTr

ovär

dighe

t

Delba

r eller

vikba

r (före

nkla

vid fö

rpack

ning)

13%

0,71

0,70

0,81

0,80

0,71

0,70

0,81

0,80

11

1,00

Självin

strue

rande

visue

ll ergo

nomi

(prod

ukten

skall

kunn

a sätt

as up

p på m

indre

än 2

minu

ter)

17%

0,91

0,90

0,91

0,90

11

1,00

0,60,8

0,56

11

1,00

Stabilk

onstr

uktio

n - sk

all ku

nna s

tå sta

bilt på

sand

, grus

, gräs

och g

olv15

%0,8

0,60,5

60,7

0,80,6

20,8

0,40,4

40,6

0,80,5

61

0,60,6

0

Skall

klara

av ut

omhu

smiljö

er vilk

et inn

ebär

tåla f

ukt, s

alter

och U

V-strå

lning

15%

0,80,6

0,56

0,81

0,80

10,8

0,80

11

1,00

0,71

0,70

Fasta

infäs

tning

spun

kter fö

r mon

tering

8%0,6

10,6

00,8

10,8

00,9

10,9

00,9

10,9

00,8

10,8

0

Bollst

uds f

rån 1,

5 m hö

jd oc

h ska

ll ge 4

0 cm

i åter

studs

13%

0,60,6

0,52

0,60,6

0,52

0,60,4

0,48

0,80,6

0,56

11

1,00

Hand

tag el

ler re

m för

att fö

renkla

förfly

ttning

6%1

0,80,8

01

11,0

01

11,0

01

11,0

00,7

0,40,4

6

Kons

truktio

nen s

kall h

ålla i m

inst tv

å

säso

nger

8%0,9

0,60,5

80,9

0,40,4

21

0,40,4

01

0,40,4

00,9

10,9

0

Färre

än 5

lösa k

ompo

nente

r5%

0,81

0,80

10,2

0,20

11

1,00

10,4

0,40

10,4

0,40

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

100%

Mede

lvärde

Kuns

kap,

Kravm

ötand

e, To

tala T

rovärd

ighet

0,79

0,80

7,02

0,83

0,78

7,06

0,89

0,78

7,72

0,86

0,78

7,18

0,90

0,82

7,86

Plac

ering

Vida

reutv

eckli

ng?

Kuns

kap/K

nowle

dge

Unkn

owled

gable

Wea

kAm

ateur

Inform

edEx

perie

nced

Expe

rt

0,50,6

0,70,8

0,91,0

Kravm

ötand

e/Con

fiden

ceIm

poss

ibly

Unlik

elyQu

estio

nably

Poten

tially

Feas

ibly

Perfe

ctly

0,20,4

0,60,8

1,0

Plan

kan

Rulle

n Ru

llgar

dine

n Sp

ider

Ram

en

Tota

lt m

edel

värd

e0,

660,

710,

720,

690,

81

JaNe

jJa

Nej

Nej

Bilaga 7 Konceptvalsmatris

Bilaga 8 Morfologisk tabell

54

Konc

ept 1

.1Ko

ncep

t 1.2

Konc

ept 1

.3Ko

ncep

t 2Ko

ncep

t 3.1

Konc

ept 3

.2Ko

ncep

t 4.1

Konc

ept 4

.2Ko

ncep

t 5.1

Konc

ept 5

.2

Fälla

ihop

ben

Vika

in p

last

ribba

Fäll

in d

em

med

gån

gjär

n,

låst

vid

infä

lld

posi

tion

Fäll

in b

en

som

ett

tvätts

täll

Löst

agba

ra,

kläm

s fa

st p

å

kant

ens

prof

il

Bene

n fä

lls

in o

ch li

gger

göm

da i

en

ribba

unde

rtill

Bene

n

skju

ts in

på

sam

ma

sätt

som

man

just

erar

läng

den

på

kryc

kor

Bene

n lig

ger

inut

i rib

bor

där d

en

förva

ras

Har i

nga

ben.

Ligg

er p

latt

på

mar

ken

Har i

nga

ben.

Ligg

er p

latt

på

mar

ken

Fälla

ihop

spe

lpla

nen

Plan

en vi

ks ih

op

på m

itten

och

halve

rar s

in s

torle

k

Plan

en vi

ks

ihop

på

mitt

en

och

halve

rar

sin

stor

lek

Plan

en vi

ks

ihop

på

mitt

en

Plan

en vi

ks

ihop

på

mitt

en

Plan

en ru

llas

ihop

som

en

rullg

ardi

n

Plan

en

rulla

s ih

op

som

en

rullg

ardi

n

Plan

en d

ras

ut o

ch ru

llas

ihop

med

hjäl

p av

en

vev

Plan

en

bygg

s ih

op

med

hjä

lp a

v

lede

r som

pass

ar ih

op

Plan

en s

ätte

r

man

ihop

som

ett p

usse

l

Plan

en s

ätte

r

man

fast

men

knäp

pen

Spän

na u

pp s

pelp

lan

Kabe

lfäst

e, k

rok

elle

r spå

r för

att

fäst

a nä

t

Kabe

lfäst

e,

krok

elle

r spå

r

för a

tt fä

sta

nät

Kabe

lfäst

e,

krok

elle

r

spår

för a

tt

fäst

a nä

t

Kabe

lfäst

en

för a

tt lå

sa

fast

nät

et

Plan

en d

ras

ut ti

lls d

et

stre

tcha

r,

däre

fter

sätte

r man

ner p

inna

rna

i mar

ken

Plan

en d

ras

ut ti

lls d

et

stre

tcha

r,

däre

fter

sätte

r man

ner p

inna

rna

i mar

ken

Plan

en d

ras

ut ti

lls d

et

stre

tcha

r,

däre

fter

sätte

r man

ner p

inna

rna

i mar

ken

Näte

t

spän

ns u

pp

i kro

kar e

ller

kabe

lfäst

en

Solid

spe

lpla

n So

lid s

pelp

lan

Förfl

yttn

ing

Hand

tag

plac

erad

e

på k

orts

idan

Hand

tag

plac

erad

e på

korts

idan

Hand

tag

plac

erad

e

på k

orts

idan

Hand

tag

plac

erad

e på

korts

idan

Axel

rem

mar

plac

erad

e på

röre

n

Axel

rem

mar

plac

erad

e

på rö

ren

Axel

rem

mar

plac

erad

e

på rö

ren

Axel

rem

mar

plac

erad

e

på rö

ren

Hand

tag

som

sitte

r fas

t i

kard

borre

band

då s

kivo

rna

ligge

r iho

p

Hand

tag

som

sitte

r fas

t i

kard

borre

band

då s

kivo

rna

ligge

r iho

p

Mor

folo

gisk t

abel

lBilaga 8 Morfologisk tabell

Bilaga 9 Materialval

55


Figur.7.1 Material PVC

Figur. 7.2 Material ABS


56

Figur. 7.3 Material Aluminium

Bilaga 10 Renderade bilder

57

Bilaga 10 Renderade bilder

Renderade bilder av strandspelet. Renderingarna utfördes med hjälp av Keyshot.

Bilaga 11 CATIA-modell och ritning

58

Bilaga 11 CATIA-modell och ritning

Bild på CATIA-modell och sammanställningsritning.

Bilaga 12 Lifestyleboard och Moodboard

59

Bilaga 12 Lifestyleboard och Moodboard

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • Box 823 • 301 18 Halmstad • www.hh.se

Documents

EXAMENS - hh.diva-portal.orghh.diva-portal.org/smash/get/diva2:679819/FULLTEXT01.pdf · This project was conducted during the spring semester 2013 at mechanical engineering program