1

EXISTENSvvvv

STYRKA LIVSGLÄDJE KOMMUNIKATION SYNLIGHET

NR

20166

2

Chefredaktör Anne Manner, tfn 050 5606639, anne@existens.fiLayout, mf Maria Norrlin-Asplund, tfn 050 5555226, maria@existens.fiFörsäljning Sarah Ek, tfn 044 5440492, sarah@existens.fiRedaktörer Matredaktör Tina Lindell, Fotograf Martina UthardtPärmbild Martina Uthardt

Existens – styrka, livsglädje, kommunikation, synlighet.

Utgivare: Empati förlag & media, CelmaUtgivning år 2016 ISSN 2343-2578 Endast digital publicering

Gott samarbete

Är det gammalmodigt att vara tacksam? Det hoppas vi verkligen inte. För den tacksamhet vi känner varje dag vi jobbar med tidningen är djup, och den poppar upp alldeles av sig själv. Orsaken är det goda samarbete som ligger bakom varje publicering, ja varje sida i tidningen. Planeringen bygger på samarbete mellan oss två som ger ut tidningen. Vidare har vi goda skäl att tacka Tina Lindell varje gång hon bidrar med sina recept, som lämpar sig så väl till tidningens grundtanke: lokalt, rent, enkelt. Tänk att alla dessa hårt arbetande, djupt engagerade människor tar sig tid att berätta så mycket för oss alla! Vi tackar genom att göra vårt bästa när vi lyssnar, skriver, fotograferar och layoutar. Särskilt tacksamma är vi de gånger vår foto-graf Martina Uthardt har tid att medverka. Hennes lins är magisk!

I all kommunikation kan missförstånd uppstå. Men sådana missöden ser inte du som läsare (utom enstaka stavfel som vi inte lagt märke till). Vi skickar nämli-gen alltid texten till den intervjuade för faktagranskning. Det är så det ska vara, tycker vi. Det ger dig som läsare korrekt information, och det bygger upp ett förtroende mellan oss och alla vi intervjuar.

Vi är förvånade över hur få missöden som inträffar. Journalisten har nämligen ungefär en timme på sig att fånga kärnan i en helt främmande verksamhet. Målet är att vara påläst, men människorna vi skriver om i Existens har ofta så ovanliga kunskaper, att det inte går att hitta särskilt mycket förhandsinformation. Ändå ser dessa specialister sig själva som helt vanliga människor. Det är precis dem Existens vill lyfta fram: de vanliga människorna, som på ett specifikt sätt är mycket ovanliga. För alla är bra på någonting, och tillsammans gör vi Österbotten så oerhört rikt på kunskap, erfarenhet och kloka tankar.

Varsågod och ta för dig av kunskap och humor!

Anne Manner Maria Norrlin-Asplund

3

INNEHÅLL

När larmet går...Anders Svahn

TräningsglädjeAnn-Sofi Loo

Projektet “gör om mig”Sarah Ek

En trädgård fylld av godisSandra Neuman

Ranchen RexholmenIrene och Björn-Erik Söderblom

Växter och blommor i matenTina Lindell

04 10

14 20

Midsommarhälsningar

46KURS: SläktforskningDelta i Existens släktforskningskurs.

26

38

30

4

– Första gången var jag så liten att jag fick plats i en stöv-el, säger Anders Svahn.Nu drar han på sig den 30 kilo tunga utrustningen – ink-lusive en stövel på var fot – både i jobbet och på fritiden. Han är både brandman och aktiv i frivilliga brandkåren.

När larmet går...

5

Att det ska börjas i tid vet Anders Svahn på Replot mycket väl. Han fick följa med sin pappa, som i sin barn- och ungdom fått följa med sin pappa till Dragnäsbäck frivilliga brandkår. Att mamma jobbat på sjukhus oh kört ambulans har också bidragit till en självklar vilja att hjälpa andra.

Familjen flyttade till Iskmo och det är här Anders tillbringar en stor del av sin fritid. Han är vice kårchef för alarmavdelningen samt fungerar som gruppledare under operativ verksam-het, Han är även huvudledare för ung-domsavdelningen, det vill säga inkör-sporten till alarmavdelningen.

– Här i Iskmo har vi för tillfället tio personer i ungdomsavdelningen. Det är där allt för det mesta börjar. Det är ytterst sällsynt att en vuxen person, som inte varit med i frivilliga brand-kåren tidigare, hör sig för om mö-jligheten att börja.

Många som börjar i tidiga tonåren fortsätter. Åldersfördelningen i Iskmo talar sitt tydliga språk: De flesta akti-va är mellan 18 och 29 år, men ålders-gruppen 30 – 45 fattas, medan åldern 45+ är representerad.

– Verksamheten saknar alltså per-soner som vuxit upp under åren när ungdomsverksamheten legat på is.

Alla ungdomar fortsätter inte inom brandkåren. Men till och med den som är med bara ett år bär på värde-full kunskap som kan komma till ny-tta. Det handlar om släckning, rädd-ning och första hjälp, samt konsten att samarbeta.

Kocken blev brandman

Med korta uppehåll har Anders varit aktiv inom frivilliga brandkåren ända sedan barnsben. Men han utbildade sig till restaurangkock.

– Kring julen 2012 kom tanken på att göra någonting annat. Och av en slump fick jag i Österbottens rädd-ningsverks intranet se att de sökte brandmän till Kyrolandets stations-grupp. Jag hade redan gått alla tänk-bara kurser, inklusive inom rökdyk-ning, och dessutom är jag tvåspråkig. Jag sökte och fick jobbet.

Han är stationerad i Storkyro och kör drygt 60 kilometer varje vardag-smorgon och -kväll. Nåja, med ett 20 procents undantag:

– 20 procent av arbetstiden jobbar jag inom Korsholm med att underhål-la och uppdatera utrustning på sex av de åtta brandstationerna. Till jobbet hör också att ordna utbildning och övningar för den frivilliga personalen.

Jobb och fritid

Fritiden rymmer delvis samma sys-slor som anställningen. Inom ramarna för båda är det fokus och beredskap som gäller. Och det är två faktorer som driver honom:

– Viljan att hjälpa är det som får mig att syssla med det här. Och vår fina ge-menskap här i Iskmo ger oss alla friv-illiga motivation att fortsätta.

För räddningsverksamhet är inget

6

solojobb. Hundra procent fokus på situationen och uppgiften kräver ett fungerande samarbete.

– Vi har övningar på måndagar, un-gdomsgruppen på tisdagar. I övrigt har vi möjlighet att styrketräna här, och för tillfället bygger vi en volley-bollplan. Vi springer ofta i sällskap, och ibland sänder någon ut en fråga om någon vill ha kaffe. Då samlas ett gäng inom några minuter.

Fokus på uppgiften

När larmet går är det ännu snabbare utryckning som gäller, och då är det sammansvetsade gänget en trygghet för både brandmän och olycksdrab-bade.

Brandmännen kan möta vad som helst.

– Med larmet följer viss informa-tion. Vi får positionen och vad utryck-ningen gäller, till exempel om det är ett egnahemshus som brinner eller en trafikolycka som hänt. Men vi vet ändå aldrig helt vad som väntar.

Anders har själv upplevt så tjock, svart rökutveckling att han inte ens med hjälp av värmekamera såg någonting framför sig. Hettan var ol-idlig. Värmekameran slutade fungera, och där utrustningens axelband try-ckte mot skyddskläderna uppstod brännskador på huden.

– Jag brände mig där luftlagren var minst, eftersom banden tryckte mot axlarna.

Han känner inte direkt rädsla under sitt arbete, men en viss nervositet är vanlig precis i början av ett uppdrag, innan han har situationen klar för sig och tillräckligt antal brandmän är på plats. Men det finns också situationer som är så ohyggliga att brandmannen måste mota bort tankarna på att det är människor som förolyckats, och kanske se dem som föremål tills det hela är över.

– Det finns ingen som kan säga hur en brandman ska reagera. Alla måste hitta sina metoder att klara även hem-ska situationer.

Gemensam krishantering

Gemenskapen behövs även efter en utryckning.

– En brandman upplever myck-et. Efter varje utryckning samlas vi, dricker kaffe och pratar genom det som hänt.

Det finns professionell krishjälp, men den hjälpen finns inte till hands direkt efter en utryckning ägt rum. Därför är gemenskapen så viktig just då.

– Och vi har tystnadsplikt, så vi kan inte sätta oss vid köksbordet hemma och prata av oss.

Han berättar att sambon kan fråga hur det gått, och oftast svarar han att det gått bra. Men ibland säger han att det inte gått så bra just den här gån-gen.

– Sådana gånger är jag nog mera

7

tystlåten än vanligt. Alla uppdrag är inte så dramatiska.

Efter intervjun åker Anders Svahn iväg för en brandsyn på ett festivalområde. Han poängterar att förebyggande ar-bete är synnerligen viktigt. Informa-

tion och deltagande i olika evenemang hjälper allmänheten till tryggare han-tering av tillvaron.

Text: Anne MannerFoto: Martina Uthardt

8

Anders Svahn berättar att• det finns över 800 frivilliga brand-

män i Österbotten• det österbottniska brandstation-

snätet består av 39 stationer• – jämför med Umeå kommun som

är lika stor till arealen: 6 brand-stationer

• på 10 minuter kan 300 brandmän rycka ut i Österbotten (teoretiskt uppskattat)

• – I Umeå är antalet 40 inom sam-ma tid

• 90 % av Finlands yta är beroende av frivilliga brandkåren

Norra Korsholms frivilliga brandkår• grundades år 1947• har sin brandstation i Iskmo• har avtal med Österbottens rädd-

ningsverk• ska rycka ut med minst 2 brand-

män inom 5 minuter, 365 dagar om året

• medeltalet är 3–4 brandmän på mindre än 5 minuter under kon-torstid, 8 brandmän på samma tid utanför kontorstid

• har 10 aktiva, 2 flickor och 8 poj­kar, i ungdomsavdelningen

• den operativa sidan (alarm-avdelningen) har 25 personer, av vilka 5 är kvinnor

• alarmavdelningens medlemmar har betalt för övningar och utryck-ningar

Brandbilarna är välutrustade. Datorer, gps och papperskartor be-hövs för att räddningen ska hitta rätt utan dröjsmål. – Bilarna är dessutom riktiga verktygsbackar. Det är meningen att vi ska klara alla tänkbara situationer, säger Anders Svahn. Det kan gälla bränder, trafikolyckor, fastklämda människor eller djur, någon som gått genom isen eller är i sjönöd, och sanering av olja och kemikalier. Stormen som nyligen härjade krävde stora insatser av brandmän-nen. Då kom motorsågarna i bruk, när stormfällda stammar måste tas om hand.

9

Anders Svahn i full mundering. Utrustningen väger 30 kilo. Det kunde väl gå an att bära på den, men tänk då på släckning mitt under en het sommardag, eller rökdykarens arbete inne i en byggnad där röken är svart och hettan olidlig. Innehållet i luftflaskan brandmännen bär på ryggen räcker i 20 minuter.

Anders Svahn• är Replotbo sedan år 2010• är sambo med Johanna Karhu-lahti,kändprofiliSkäriteatern

• har jobbat som brandman sedan januari 2013

• har varit frivillig brandkårist se-dan barnsben

• är även rökdykare• varvarnermedjaktochfiske• debuterar på Skäriteaterns scen

i sommar• är utbildad kock

10

Träningsglädje för två- och fyrfotingar

Fyra tassar rusar fram, tar sats och hoppar över hindret. Strax därpå försvinner svanstippen in i en tunnel. Farten är tre meter per sekund. För både två- och fyrfotingar.

11

Det är agility det handlar om. Och personen som, trots dundrande puls, ser lika glad ut som pudeln heter Ann-Sofi Loo.

– Tävlingsbanan kan vara upp till 180 meter lång. Det kan låta som en kort sträcka, men den som testat vet hur det känns att springa den så snabbt man kan, och dessutom vara beredd att tvärstanna för att visa hunden i rätt riktning.

Glädje en förutsättningAtt både hund och förare har roligt är en förutsättning. Och de flesta hundar gillar att springa och skutta. Att samspelet mellan människa och hund fungerar är ytterligare ett villkor. Och här gäller det för människan att tänka på sitt kroppsspråk.

– Om hunden gör fel på banan, är det med 99 procents sannolikhet människan som visat fel. Även om händerna pekar åt ett håll, kanske fötterna pekar åt det motsatta, och det ger hunden dubbla budskap.

Därför är det ingen god idé att tillrättavisa hunden med ett ”nej”. Det gäller att jobba med positiva förtecken. Beröm och uppmuntran gör susen.

Den positiva andan är påtaglig till och med under tävlingar, och den räcker till för både hundar och människor.

– Trots att vi tävlar individuellt, unnar vi varandra att lyckas. Om en förare missat ett hinder under bangenomgången inför en tävling, är det alltid någon som upplyser om saken.

Genomgången gör föraren utan hund.

12

God stresshanteringAnn-Sofi Loo ser många fördelar med agility, som förresten klassades som idrottsgren så sent som i våras. Den ger både två- och fyrfotingar såväl fysisk som mental träning. Social samvaro är ytterligare ett plus. Och för nutidsmänniskan innebär ett träningspass rena stresshanteringen.

– Alla tankar på jobb eller bekymmer flyger sin kos. Det går helt enkelt inte att syssla med agility utan att vara hundra procent närvarande i nuet. Den som tänker på annat lär nog ge hunden konstiga budskap, och resultatet blir därefter.

Till familjen Loo hör fyra människor och fyra hundar. Intresset för agility har smittat från mor till son.

BarndomsdrömmarAnn-Sofi Loo skaffade sin första hund för sju år sedan. Drömmen om en egen hund fanns redan under barndomen i östra Nyland. Lika hett önskade hon sig möjligheter att rida. Men avstånden var för långa och kostnaden för stor, så det blev bara sporadiska ridturer.

Utbudet är ett helt annat i dag. Det finns ridlektioner för vuxna och det finns många stall som ordnar olika slags program, så som terrängritt, och håller olika slags hästar.

– Nu gör jag det jag önskade mig som barn. Jag har tagit ridlektioner och rider både i manege och utomhus. Jag söker fortfarande min favoritform inom ridningen. Kanske blir det terrängritt jag

slutligen fastnar för, kanske någonting annat.

Hundarna behöver inte vara oroliga för att komma i skymundan. Matte är ordförande för Vaasan agilityseura och även medlem i Vasa hundklubb samt i Vörånejdens hundklubb. Dessutom utbildar hon sig som bäst till hundtrimmare. Förmodligen börjar hon erbjuda trimning som bisyssla. Huvudsysslan finns hos regionförvaltningsverket, med ansvar för bildningsfrågor.

Text: Anne MannerFoto: Maria Norrlin-Asplund

13

Även vuxna kan ta ridlektioner

14

PROJEKTET “GÖR OM MIG”!

Heidi Mattson, fotograf, Mojan Photography

Maria Nabb,klädförsäljare & designer New&Old by Maena

Maria Norrlin-Asplund, marknadsförare, Existens

Sarah Ek

Gör om mig-dagen är verkställd. Fem företagare var i full gång, alla fokuserade på en enda person: Sarah Ek. Dagen lottades ut på stormässan i Botniahallen i april. Den egentliga vinnaren fick förhinder, och efter fyra försök att med mycket kort varsel ge chansen vidare, fick Existens försäljare bli dagens huvudperson. Det blev en måndag som började med nervositet och förväntan, och slutade med många leenden. – Ovant med lockar, men resultatet är nog över förväntan, säger huvudpersonen själv.

15

PROJEKTET “GÖR OM MIG”!

Maria Karp, frisör Hairhouse(foto Airaksinen)

Fia Martin, frisör Hairhouse(foto Airaksinen)

Sarah Ek

Gör om mig-dagen är verkställd. Fem företagare var i full gång, alla fokuserade på en enda person: Sarah Ek. Dagen lottades ut på stormässan i Botniahallen i april. Den egentliga vinnaren fick förhinder, och efter fyra försök att med mycket kort varsel ge chansen vidare, fick Existens försäljare bli dagens huvudperson. Det blev en måndag som började med nervositet och förväntan, och slutade med många leenden. – Ovant med lockar, men resultatet är nog över förväntan, säger huvudpersonen själv.

Färgning och styling sponsorerad av Loreál

16

– Jag väljer så naturlig makeup som möjligt för att inte förändra Sarahs utseende alltför mycket. Det är viktigt att kunden känner sig bekväm med makeupen, säger Fia Martin på Hair House i Vasa. Sarah Ek berättar att hon ytterst sällan sminkar sig, och då enbart använder mascara.

17

– Här skapar vi en överraskning, som Sarah kan dölja med utslaget hår eller visa genom att sätta upp håret, avslöjar Maria Karp på Hair House. Överraskningen är en regnbåge i nacken. Maria Karp är noga med att diskutera med kunden. Några självsvåldiga tag med sax eller andra redskap kommer aldrig på frågan.

→

18

Sminkad och friserad åker Sarah Ek till gårdsbutiken i Norra Vallgrund. Sarah provar kläder och fotografen Mojan förevigar outlooken.

19

– Det här projektet verkade så intressant att jag genast beslöt mig för att nappa. Man vet aldrig hur en sådan här dag slutar, säger fotografen Heidi Mattsson, som driver Mojan Photografy. Hennes passion för fotografering har fått henne att bli företagare. Hon får uppdrag av en mängd oli-ka slag av såväl privatpersoner som företag.

– Jag är själv överkänslig mot syn-tetiska produkter, och säljer nu ekologiska plagg och kläder av naturmaterial: bomull, bambu och hampa, säger Maria Nabb på New & Old by Maena. Hon designar och syr även nya kläder och andra produkter av återbrukat material.

Som reporter och representant för Existens fungerade Maria Norrlin-Asplund.

20

En trädgård full av godis

Sandra Neuman är utbildad trädgårdsmästare, med inrikt-ningen blomster och handel, och florist. Privat vill hon helst odla sådant familjen äter upp, medan blommor mera hör till lönearbetet i en blomsterhandel. Tre och ett halvt år gamla Leon och tvååriga Milea vistas mycket ute med mamma San-dra och pappa Daniel, som saknas på bilden.

21

– Täckodling är ett smart sätt att odla. Man slipper vattna stup i ett och man slipper rensa ogräs. Sandra Neuman och hennes familj i Nykarleby har visserligen ingen gräsmatta som behöver klippas just nu. Den som finns kommer på grund av sitt skuggiga läge i gång rätt sent, och den är heller inte stor. Men ett sådant futtigt

bekymmer är inget hinder. Det finns andra människor som gärna välkomnar en person som både klipper och tar tillvara det klippta.

– Och nyligen fick jag hämta åt-skilliga säckar med nyklippt gräs.

Hon passar på att röra om i la-gret, som bildar en rejäl kulle, så att vind och sol kommer åt.

Det ser välbäddat ut i köksträdgården hos Sandra Neu-man. Det gillar både växterna och odlaren. Täckodling är ett ypperligt alternativ för den som är lat och smart.

22

Varma, gosiga bäddar

Den mest iögonfallande bädden döljer potatis. Men mycket snart lär blasten titta fram ur det gosi-ga, skyddande lagret av halm och gräs.

– Här hade vi gräsmatta tidigare, men nu har vi utökat odlingsare-alen. Och när man vill omvandla gräsmatta till odlingsmark, är det lättast att börja med potatis. Det är liksom inget extra arbete med potatisen.

Sandra Neuman odlar gärna i pallkragar. I köksträdgården lig-ger de lagom tätt. De innehåller

en mängd olika sorters grödor, alla utvalda enligt vad familjen gillar att äta.

– Jag har prövat mig fram och vet nu vad som går åt. Vi äter my-cket spenat och rödbetor. Och nu i år har jag även sått bladbeta. Man äter alltså bladen, som smakar rödbeta.

Hon lyfter på en fiberduk och visar den värmebädd hon anlade i vårvintras. Här finns redan my-cket att skörda. Rädisor, bladbe-ta och spenat kan plockas i den takt familjen äter. Den asiatiska grönkålen måste växa lite till.

– Grönkål är en tacksam sort. I

Potatis är en tacksam knöl att odla på före detta gräsmat-ta. Snart är det dags för potatisblasten att kika fram gen-om täcket av halm och gräs.

23

fjol tog jag in grönkål direkt från köksträdgården på självaste ju-lafton.

Däremot stämmer inte län-gre den gamla sanningen att grönkålen klarar livhanken i lan-det över vintern. Nutidens vintrar har alltför skiftande väderlek, med köld och slask om vartannat, för att övervintringen skulle lyck-as.

Gott, gott och mera gott

Tomten är uppdelad i tre delar: köksträdgård, gårdsplan med ett blickfång av sten och växter samt

barnens del med gungor, lekstuga och en gräsmatta med plats för lek.

Det som kan uppfattas som en blomsteranläggning omgiven av stenar, hyser i verkligheten en mängd godsaker. Smultron-ens blomning lovar godis senare i sommar och äppelträden har öppet hus för humlor och andra hjälpredor.

Här finns en krabat som famil-jen inte tänker äta upp: grodan som bosatt sig i den lilla dammen. Riktigt ensam som prydnad är den inte.

– Lite prydnadsblommor har vi

Mums! Det är bara att smaska i sig. Sandra an-lade värmebädden i vårvintras.

24

ju. Och i tunnelväxthuset har jag dahlior som jag drivit upp. Dem ska jag plantera ut alldeles snart.

På tomten finns ytterligare ett växthus. Där får familjens tomat-plantor kampera. Fast växthuset genomgår en renovering. En in-vasion av myror och återkom-mande översvämningar har ställt till med en del bekymmer. Nu ska golvnivån höjas.

Och nej, någon kemisk bekämp-ning av vare sig myror eller an-nat förekommer inte i denna trädgård.

– På sin höjd tallsåpa, säger od-laren.

Det tänkandet gäller också vid inköp av livsmedel. Ekologiskt och närproducerat är familjens första val.

Kackel och galande

När familjen flyttade in var tomten trädbevuxen och skug-gig. I dag står en hägg i ett hörn av tomten och några pelaraspar har fått fortsätta prassla med sina löv. De har fått sällskap av många fruktträd. Bärbuskar och -plantor finns också i stor mängd.

– Vi äter de flesta bären direkt. Det är bara björnbär vi frusit in,

Blickfånget närmast bostadshuset innehåller mycket godis. Frukt och bär äter familjen oftast direkt från plantor, buskar och träd.

25

eftersom vi fått så väldigt stor skörd av dem.

Det råder ingen tvekan om Neu-mans prioriteringslista: det ät-bara har förtur i trädgården. Se-dan påsken i fjol gäller den regeln mer än vegetariska läckerheter. Sedan dess har det förekom-mit kackel, ett hest och lågmält galande och små pip på familjens adress. Tuppen Josef är en fjäder-rik herre, men som hönstjusare har han inte gjort någon större succé. De befruktade äggen som någon höna får adoptera och ruva på är därför inköpta.

Den som föds till tupp lever farligt, medan hönorna får förse familjen med ägg. Och det är inte vilka ägg som helst. Här finns en

sällan skådad färgprakt. – En av hönorna köpte jag en-

kom för att hon värper blåa ägg. Familjen vistas mycket utomhus,

och alla fyra trivs med det. Men även om Sandra Neuman kallar sig själv trädgårdsnörd, låter hon inte intresset överskugga allt.

– Odlingen får inte bli en stress. Genom att förgro växter behöver jag inte jäkta nu under våren och försommaren.

Den som vill kan läsa det Sandra Neuman själv skriver om sitt od-lingsintresse. Hennes blogg Lag-ombacken finns på Sevendays.

Text: Anne MannerFoto: Maria Norrlin-Asplund

Tuppen Josef stör inte grannarna. Hans lågmälda, hesa galande hörs inte särkilt långt.

26

Tina LindellTina Lindell är kock, författare och föreläsare. Hon gillar

att kompo nera välsmakande och hälsosamma rätter av enkla, naturliga råvaror. Rå varorna ska helst vara närproducerade eller komma från skogen.

Foto: Linda-Marie Lindell

27

Tina Lindell

Växter och blommor i maten

Brännässlan (Urtica dioica) hör till mina absoluta favoriter. Dess rika näringsvärde gör att den har en uppiggande effekt om den används som en kur. Nässlan innehåller rikligt med järn, kalcium, kalium och magnesium. Totalt innehåller den en unik sammansättning av 13 olika näringsämnen. Nässlor kan användas till te, soppa, pesto, nässelshot eller smoothie. Des-sutom kan den användas som hårvatten för att stimulera hår-tillväxten.Ätliga blommor passar bra att dekorera sallader, tårtor och

bakelser med. Några av mina favoriter är violer, pelargoner och ringblomma. Det enda du behöver tänka på är att bara plocka växter du med säkerhet känner igen.

Nässelte som vårkurEn tekur tas två till tre koppar om dagen i två veckors tid.2 msk unga nässelblad2–3 dl varmt vattenPlocka nässlorna med handskar eller sax om du vill undvika

att bli bränd. Skölj nässlorna i kallt vatten och sätt dem i en mugg och häll över varmt vatten. Låt dra 10–15 minuter. Sen är det klart att dricka. Nässlorna

har en urindrivande och uppiggande effekt så drick inte teet allt för sent på kvällen.

Bjud in växterna i ditt kök. Våren och sommaren är den perfekta tiden att plocka och samla vilda växter. Nu är det trendigare än någonsin att plocka in växter i mat lagningen. Läkeväxter är en kunskap som fallit lite i skymundan men som de senaste åren har ökat i popularitet. Kän-ner du dig osäker kan du gå en kurs eller låna böcker och tidningar för att komma igång och hitta inspiration.

28

Potatissallad med nässelpesto

5–6 kokta potatisar1 dl nässlor

1/2 dl maskrosblad1 dl rypsolja

4 msk riven Oltermanni-ost2 msk solroskärnor

2 tsk citronsaft1 pressad vitlöksklyfta

2 krm Himalaja-salt

Skär potatisen i tärningar. Blanda alla ingredienser till pestonoch mixa. Häll peston över potatisen och dekorera salladen.

29Text och foto: Tina Lindell

Saft på blad av svarta vinbär

En underbart god och läskande saft för varma sommardagar. Vill du kan du också pröva på att göra te av bladen. Några små blad räcker till en tekopp. En annan snabbvariant är att göra smaksatt vatten, uteslut då sockret. Det räcker med att låta blad, citron och vatten dra en timme i kyl så har du ett gott och svalkande bordsvatten.

2 l svarta vinbärsblad2 l vatten

700g–1 kg socker3 citroner

Skölj bladen i kallt vatten. Koka upp vattnet och häll det över bladen. Skiva citronerna och sätt skivorna med bladen. Låt stå svalt 3–4 dygn. Sila bort bladen och rör ner sockret i saften. Hur söt du vill att saften skall vara är smaksak, börja med den mindre mängden socker och provsmaka dig fram.

30

Den slingrande vägen signalerar rofylldhet. Den går genom gröna ängar och små kullar med träddungar och sten. Men plötsligt tittar en mule fram. En blomma hänger i mungipan. Och strax därefter vänds ett litet gristryne mot vägen. En bit längre fram skymtar det glittrande havet, en stuga och en bastu.

Ranch och villa- österbottnisk idyll

31

Den slingrande vägen signalerar rofylldhet. Den går genom gröna ängar och små kullar med träddungar och sten. Men plötsligt tittar en mule fram. En blomma hänger i mungipan. Och strax därefter vänds ett litet gristryne mot vägen. En bit längre fram skymtar det glittrande havet, en stuga och en bastu.

Ranch och villa- österbottnisk idyll

32

– Jag minns en italiensk turist som knäböjde framför mig, kysste mig på hand och utbrast ”paradi-so!” så fort han kommit fram.

Det säger Irene Söderblom, där hon står i dörröppningen till Villa Irene på Rexholmen i Maxmo.

Maken Björn-Erik Söderblom har vuxit upp här, och hemmanet bestod av ett traditionellt jord-bruk. Tidigare generationer såg inte stranden som viktig, och sko-gen var enligt rådande tänkesätt

en sparbössa som inte skulle röras i onödan. Nuvarande ägarna har anpassat sin verksamhet till det som nutidsmänniskan längtar till: idyll. Det ligger hårt arbeta bakom den varierande landskapsbilden, de betande djuren och vatten-spegeln framför stugan och bas-tun.

– Stranden var skog- och slybev-uxen när vi började röja, säger Björn-Erik.

Irene och Björn-Erik Söderblom med hunden Nadja

33

Smygtittande blomtjuvar

I dag driver paret två företag på Rexholmen: en ranch och ett inkvarteringsföretag. Kombina-tionen har visat sig vara myck-et lyckad. Djuren är uppskattade bland besökarna, både som ögon-fröjd och på tallriken.

– Det händer att gäster som tar ett dopp i havet eller sitter i badtunnan plötsligt har nyfi-kna kossor som kikar fram på stranden, berättar Irene.

Kossorna är vänliga och gäster-na brukar uppskatta sällskapet.

Enda nackdelen med fritt betande djur av olika arter är att det inte går att hålla några prunkande ra-batter vid stugan.

– Blommorna blir genast uppät-na, säger Irene.

Tonfallet avslöjar att blomtju-varna är förlåtna tack vare sin charm. Och egentligen sköter djuren bara sin ursprungliga up-pgift, även om de på eget bevåg breddar sin meny.

– Det hela började med att vi ville skaffa djur som åt upp vas-sen, säger Björn.

34

Svenska nassar

Nu är antalet djur av arten High-land Cattle 75. I dag finns dessu-tom får, höns, ankor, en get – och 40 mycket speciella grisar.

– Vi är de enda i Finland som lyckats importera linderödsgris-ar från Sverige. Arten har gamla anor och i Sverige värnar man om fortsatt överlevnad.

Björn-Erik berättar att det krävdes ett 20-tal samtal med ursprungslandet innan han och Irene kunde importera sina tre nassar – två suggor och en galt.

– Det är självklart så att språket banade väg för oss. Jag är rätt säk-er på att de som misslyckats inte kunnat kommunicera på svenska.

Formaliteterna var inte pre-cis enkla. Både Irene och Björn-Erik undrar om alla turer i lång-dansen var nödvändiga. Bland annat måste grisarna vaccineras på båda sidor om Kvarken, alltså med fyra timmars mellanrum.

– Myndigheterna var nog räd-da för att grisarna ätit någont-ing olämpligt på stående bordet, säger Björn-Erik.

– Ja, det är lättare att få hit en

35

kärring än tre grisar. Jag behövde varken sprutor eller karantän, säger Irene, som själv flyttat från Sverige till Finland.

Hon berättar samtidigt som hon städar. Tio gäster och en hund är på kommande. Stugan ska vara i skick och maten klar.

– Gästerna får göra som de vill med maten. En del föredrar att ha med sig och tillaga sin mat själva, andra äter gärna den mat vi erb-juder, ofta just för att köttet kom-mer från våra fritt betande djur. Och de som inte äter kött får säga till, så fixar vi alternativ, säger Irene.

Björn-Erik berättar att djuren transporteras till ett slakteri, men styckningen sker på gården. Söder-bloms levererar även färdiga biffar till en hamburgarrestaurang.

Text: Anne MannerFoto: Maria Norrlin-Asplund

36Tjuren Fox njuter av klappar och smek.

Under våren landar tiotals svanar här. Kossorna kommer gärna ner till stranden, något som badande gäster brukar uppleva som trevligt.

37

75 individer av arten Highland Cattle finns på Rexholmen. Observera kalven i gräset intill mamman.

En linderödsnasse njuter av sitt fria liv. Den här krabaten tar ett helt år på sig att växa till lämplig storlek för slakt.

– Det ger bättre kvalitet på köttet, än vad vanliga grisar ger, säger ägarna.

En av ranchens vanliga grisar som skulle iväg till slakteriet inför julen bökar förresten fortfarande omkring på Rexholmen.

– Den gömde sig, och efter flera timmars letande gav vi upp. Sen-are upptäckte vi två grisöron som stack upp bakom en höbal.

38

Anita Engström: Sjön, vänner o mat.

Helena Malm: Helst vackert väder så solen lyser hela nat-ten. Nypotatis sill å andra fisk inläggningar samt trevligt säll-skap.

Helena Grönholm: Sillen, nypotatis o sällskapet...

Lotta Holtlund: Att ha vänner runt om sig...

Vi frågade våra läsare: - vad är viktigast i just ditt midsommarfirande?

Existens önskar er alla en trevlig midsommar

39

Carola Backholm: Viktigast av allt är trevligt sällskap! God mat är såklart inte till nackdel men i rätta sällskapet är allt fantastiskt. Vädret är nu just detsamma, det kan man ändå inte göra något åt. Bara att tacka och ta emot!

Gunilla Sandén: Friskt grönt och skönt i naturen. Alla blommor. Traditionell mat som nypotatis och sill. Jord-gubbskräm med vispad grädde. Goda vänners säll-skap i lugn och ro vid havet.

Vi frågade våra läsare: - vad är viktigast i just ditt midsommarfirande?

Existens önskar er alla en trevlig midsommar

40

Den glömda huvudpersonen av Anne Manner

En värmande och tankeväckande gåva för alla som

* tänker leva länge * har äldre anhöriga* jobbar inom äldreomsorgen

*fattar beslut inom äldreomsorgen

Läs bland annat om Ellen Karlsson, snart 88 år, som började arbeta som hemhjälpare år 1971 och som fortfarande besöker

gamla och ensamma människor.

Ett 50-tal personer – äldre och yngre, friska och sjuka, vårdbehövande, anhöriga, vårdare, ledare, eldsjälar och politiskt

engagerade – medverkar i boken.

Se hela urvalet av böcker: www.existens.fi Anne 050 5606639Postförsändelse senast dagen efter beställning. Ingen postavgift.

Idylliskt, mysigt och ombonat. Inkvartering för 6-8 personer.Fullt utrustad stuga, med utebastu och stor gård.

Boka en helg, en vecka eller hur länge du vill.

SelmasTorplantlig idyll vid sjön

Finns i Maxmo, Tottesund, Nabbens gästhamn

mera info: www.selmastorp.fi

Vi på Existens tackar Aktiastiftelsen i Malaxför utvecklingbidraget!

41

Idylliskt, mysigt och ombonat. Inkvartering för 6-8 personer.Fullt utrustad stuga, med utebastu och stor gård.

Boka en helg, en vecka eller hur länge du vill.

SelmasTorplantlig idyll vid sjön

Finns i Maxmo, Tottesund, Nabbens gästhamn

mera info: www.selmastorp.fi

2016

2016

2016

Österbottens svenska kommunikationsbyrå

www.existens.fi

för fö r e ta ga re oc h fö renin

gar

S

YNLIGHET

EXISTENSvvvv

Textproduktionböcker, tidningar, mf-innehåll

Grafisk designlogo, annonser, affischer,bok- och tidningslayout

Webbsidorlayout, innehåll

Kurserskrivkurser, webbsideshantering

Föreläsningarkommunikation, marknadsföring

42

Många bäckar små...

Många företag, organisationer och andra som har ett bud-skap satsar i dag nästan all marknadsföring på sociala medi-er. Själv hör jag även till den kategorin. Men, trots att sociala medier är ett utmärkt sätt att nå sin målgrupp så behöver vi även utnyttja andra kanaler. Under sommarperioden vill vi gärna nå ut till nya kunder, tu-rister och besökare från grannkommunerna. Vi är stolta över vårt fina landskap och våra produkter. Vi är fullt medvetna om betydelsen av marknadsföringen som sker från mun till mun. Nya kunder sprider inforamtion om våra produkter om de blir nöjda med vår service.

Frågan är bara hur vi kan nå turisterna. Räcker det att vi en-skilt marknadsför oss via sociala medier? Vi vet att det krävs aktivitet, mod och kunnande att nå ut via kanalerna. Vill vi nå ut till kunder utanför Norden bör vi även fokusera på att skriva på ett språk som turisten förstår. Jag är själv turistföre-tagare och driver en inkvartering tillsammans med min man i Maxmo, Tottesund. Vår hemsida är trespråkig och erbjuder även bokning via nätet. Men jag vet att detta inte räcker. Jag behöver samarbete med andra företagare, hitta en gemen-sam kanal som hjälper alla att utvecklas och få större syn-lighet. Tillsammans når vi större mängd kunder och skapar ett intresse för vår omgivning.

Maria Norrlin-Asplund, marknadsförare och turistföretagare

43

EXISTENSvvvv

START ONLINE FINAL

Alla kurser pågår minst två månader, men du kan ta en paus och fortsätta när nästa motsvarande kurs pågår. Du kan alltså börja på våren, antingen fortsätta över som­maren eller vila och ta nya tag när höstens kurser kör i gång.

Österbottens svenska kommunikationsbyrå

Alla kurser börjar med ett tillfälle dag- eller kvälls­tid. Du kan välja vilket datum och vilken tid som passar dig bäst.

Kursen fortsätter online. Du får kursmaterial och uppgifter samt personlig respons. Kurserna pågår minst 2 månader.

Du får personlig respons på dina texter eller marknadsförings­insatser. Efter genomförd kurs utfärdas kursintyg.

Nu kan du komma på kurs när du hinner!Vi erbjuder nytt koncept:

Se våra kursalternativ på nästa sida

44

Vi g i l lar prakt ik mer än teor i . Våra kurser ger dig praktiska kunskaper och inspiration. Ditt budskap blir det som just din målgrupp genast uppfattar och tar till sig.Vi ordnar kurser i hela Österbotten och per distans.

Meddela ditt intresse om du vill komma på kurs eller anlita oss som föreläsare.

PRAKTISK SKRIVKURS

föreläsare Anne Manner

Lär dig konsten att skriva texter som fångar läsaren.För personer som till exempel vill blogga, skriva debattinlägg, artiklar (faktaartiklar, reportage, personporträtt) eller en hel bok.

mera info: www.existens.fi

BLOGGA SOM FÖRETAGARE

föreläsare Anne Manner och Maria Norrlin-Asplund

Genom en bra blogg kan du bygga upp din trovärdighet. Du kan marknadsföra och

rikta dig direkt till kunden. Du har mycket att vinna genom att lära dig:

• sätta ord på det du vill ha sagt• hantera tillgängliga verktyg• kommunikation mellan din blogg och sociala medier• hantera kritik

Kommunikationsbyråns kursutbud

ONLINE

ONLINE

45

HUR BEMÖTER DU KRITIK? Frukostseminarium 2hföreläsare Maria Norrlin-Asplund

Med djupt allvar eller glimten i ögat?Lär dig bemöta kritik i sociala medier, per telefon och öga mot öga.

pris per deltagare: 25 € + moms (frukost ingår)

FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING IIföreläsare Maria Norrlin-Asplund och Anne Manner

Fördjupningskurs. Vi bygger ett synlighetsschema som kommer att stödja dina marknadsförings aktiviteter för ett år framåt.

LÄR DIG UPPDATERA HEMSIDAN I WORDPRESS

föreläsare Maria Norrlin-Asplund och Anne Manner

Det är enklare än du tror.Kursen ger dig praktisk kunskap att:• hantera hemsidan snabbt och lätt• skapa intresseväckande innehåll• hantera bilder• dela innehåll vidare till sociala medier

FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING Iföreläsare Maria Norrlin-Asplund och Anne Manner

Locka kunder till din hemsida via sociala medier. Du får verktyg att konkret skapa innehåll och utnyttja alla sociala kanaler.

ONLINE

ONLINE

ONLINE

46

Ledare, initiativtagare och artikel skribent är Lena Talvitie, utbil d a d släktf orskarlärare.

Intresset för släktforskning ökar med tilltagande ålder och med avståndet till de lev ande släktingarna. En annan bidragande orsak till vårt ökande intresse är vår brist på tid och vår rörlighet. I äldre dagar var släktsammanhållningen mycket starkare än i dagens läge. Då träffades släkten på bröllop och begravningar samt på julkalas. Allt sådant har nästan försvunnit.

Tidsbristen har vi svårt att göra något åt, men för att underlätta för den som är intre sserad beslöt vi oss för att göra en följe tong om släktforskning. Med ett avsnitt per nummer, så välkomna med på en studie resa när ni själva har tid.

Välkommen att delta i Existens kurs i släktf orskning.

Lena Talvitie utbil­d­a­d­släkt­orskarlärare

Foto: Anne Manner

47

Del I (Existens 1/2016)Bekanta oss och berätta varför vi vill släkt-forska och lite var osvStäda bland dina gamla papperTa reda på namn, datum samt orter

Del II och III (Existens 2/2016)Material och hjälpmedel inom släktforsk-ningenSolfjädrarAnsedlarPapper + pennaKlara släktutredningarDatorKostnader

Del IV (Existens 3/2016)Sekretesslagen, hur kringgå den

Del V (Existens 3/2016)Klara släktutredningarNamnskicket

Extra avsnitt (Existens 4/2016)

Del VI och VII (Existens 5/2016)Mikrokorten, mormonkorten och deras an-vändningFörklaringar hur en kyrkbok är uppbyggd Här utgår vi från vars och egen släkt

Del VIII (Existens 5/2016)Fortsättning med mikrokortenHur göra när man ”kör fast”

Del IXDatabaser och deras tillförlitlighet

Del X (Existens 6/2016)OrdförklaringarSpråken samt gamla texterDomböckerMantalslängder/skattelängder

Del XIEmigrationen

Del XIIDet vi glömt

Del XIIEra frågor och svar – om vi kan ge dem

KURSINNEHÅLL

Släktforska med Lena

Text: Lena TalvitieFoto: Margaretha Lindholm

48

XSläktforska med Lena

49

För att ”skrämma” bort er riktigt tänkte jag berätta lite om beky-mren kring avsaknaden av do-kument. Då är Stora ofreden ett lämpligt kapitel i vår historia.

I början av 1700-talet var Sverige ännu en stormakt och Finland var under den här tiden ett landskap i konungariket Sverige. Ryssland var under den här tiden på väg att bli en stormakt under Peter den stores ledning. Man bör komma ihåg, under äldre tiden och också ännu under 1700-talet, band vatten mer än vad det åtskilde. Östersjön var under den här tid-en ett mycket viktigt innanhav och den som kontrollerade Östersjön hade kontroll också över handeln. Då liksom nu så var pengar makt och handeln gav pengar. Sveriges glansdagar började vara till ända och Ryssland var på uppgång som stormakt. Den finska delen av det svenska riket kom att bli en bricka

i stormaktsspelet. Finland skulle erövras och användas som bas i anfallet mot det svenska rikes huvudstad, Stockholm. År 1713 landsteg ryssarna vid Helsingfors och samma år i juli inledde de sin offensiv västerut. Ryssarna var till en början mycket framgångsri-ka. I januari 1714 nådde de ryska trupperna Österbotten. Den ryska befälhavaren Golitsyn hade fått i uppdrag att ödelägga södra Ös-terbotten så att detta område inte skulle kunna användas som bas för anfall mot ryska positioner längre söderut. Ryssarna drog sig dock tillbaka innan de riktigt hunnit full-följa uppdraget – men södra Ös-terbotten var ändå hårt härjat.Den av ryssarna efter invaderin-

gen 1713–1714 långa ockupa-tionen av Finland fram till freden i Nystad 1721 har fått namnet Stora ofreden. Man talar om olika över-grepp mot civil-befolkningen, men ryssarna hade egentligen ingen

Stora ofreden – vilka dokument finns att tillgå?

50

orsak att utnyttja sig av den brän-da jordens taktik i Finland. För de skulle ju utnyttja Finland som bas för erövringen av Sverige och dess huvudstad Stockholm.Ryssarnas invadering föregicks

av ryktet om deras grymhet och skräcken spred sig bland lokalbe-folkningen. Allmogen höll sig ur vä-gen så gott det gick genom att tid-vis gömma sig i ödemarken. Från kusttrakterna i Österbotten och på Åland var det relativt lätt att fly till den västra delen av riket. ”Den största kända gruppen flyktingar från en enskild ort (842 personer) kom från Närpes”. Åland tömdes så gott som helt på sin befolkning. Man försökte hålla kvar en präst i varje församling men trots det läm-nade sammanlagt 186 präster Fin-land. Utgående från bevarade fly-ktingförteckningar skulle 13 831 personer varav 5850 barn befinna sig i den västra riksdelen. Johanna Aminoff-Winberg uppskattar att minst 30 000 personer totalt be-fann sig på flykt.Efter att ockupationen genom-

förts etablerade ryssarna ett civilt styre för att kunna beskatta be-folkningen. Då tjänstemännen flytt fanns det inte heller några längder över beskattningsbara medbor-gare. Därför ålades prästerna att göra upp nya skattelängder. År 1717 hade civilförvaltning införts

i västra Finland och tack vare den blev beskattningen någorlunda välorganiserad. Ryssarna gjorde upp nya mantalslängder och dessa längder kallades ”ryssmantal”.I ockupationens slutskede var det

för civilbefolkningen ingen större skillnad vem som var deras herre, om det var ryssarna eller svenskar-na. Finland var i båda fallen en ut-mark. I Österbotten som härjats hårt under den inledande ockupa-tionen var 43 % av de registrerade hemmanen öde 1719. I Nystads-freden 1721 avträdde Sverige Liv-land, Estland, Ösel. Dagö, Inger-manland och Viborg med sydöstra Finland åt ryssarna. Gränsen mel-lan Sverige och Ryssland kom att få ungefär den sträckning gränsen har i dagens läge.

När man utnyttjar dokumenten som finns från tiden kring Stora ofreden är det viktigt att komma ihåg att de är relativt ofullständiga. Folk flydde hals över huvud, do-kument försvann och kunde inte återfinnas. För att man ska kunna lita på källorna borde man kun-na verifiera personerna både före ofreden, gärna under densamma men också efteråt. Sen måste man tolka dokumenten med stor försik-tighet.

51

Några tips:

FlyktinglängderBland flyktinglängderna eller fly-ktingförteckningarna är nog Jo-hanna Aminoff-Winbergs Fin-ska flyktingar i Sverige under Stora ofreden den som är lättast tillgänglig för släktforskarna. Det är en förteckning i tryckt form över flyktingar som finns med i flyktin-grullorna i Sverige. Tyvärr finns det även personer som var på flykt men inte finns nämnda i flyktingrullor-na, detta därför att de klarade sig själva. Förteckningen upptar de flyktingar som fått understöd un-der ett visst år. Hon har också listat tjänstemännen samt prästerska-pet. Boken innehåller en namnlista i bokstavsordning med hänvisnin-gar till ett nummer som personen finns upptagen under. Före varje avdelning finns angivet vilket år det gäller och varifrån understödet kom samt vilka källor hon använt sig av.

Fångar förda och tillbaka1721 gjorde prästerna eller läns-männen i varje socken eller för-samling en förteckning över de människor som blivit bortförda av ryssen under tiden för Stora ofre-den. Denna förteckning finns som bilaga i ett brev från landshövdin-gen i Österbotten, Reinhold Wil-

helm von Essen, till kung Fredrik I den 24 juli 1922. Detta brev finns uppbevarat vid Sveriges Riksarkiv i Stockholm.

En handbokPå chefredaktörens begäran skip-par jag tabellerna här och hänvisar i stället till min bok ”Släktforska i Österbotten”. I den finns informa-tion om befintliga och saknade käl-lor – kyrkböcker, mantalslängder, skattelängder eller jordeböcker och domböcker – i olika församlin-gar. Kyrkböckerna delar vi in i kom-munionböcker samt längder över födda, vigda och döda.

********

Eftersom ingen kommit med några frågor under kursen gång så tackar jag för mig för denna gång. Med-vetet har jag hoppat över våra em-igranter. Kort kan man säga att dem söker man via passlängder-na, passagerarlistorna för båtarna och/eller via Ellis Islands databas. Genealogiska Sällskapet har en del gravar fotograferade på sin hemsi-da. Om hälsan och chefredaktören så

tillåter återkommer jag i början av nästa år med en kortkurs ”hur fixa en släktbok” och som avslutning ”vi fixar en släktträff”.

TACK för denna gång. / Len@

52

53

Anne Manner Maria Norrlin-Asplund

Tina Lindell Linda-Marie Lindell

Martina Uthard Sarah Ek

Vi som gör Existens

Chefredaktör, föreläsare Marknadsförare, design, föreläsare

Matredaktör Matfotograf

Fotograf Försäljare

54

Nästa nummer publiceras den 15.7 kl 15.07

Vill du medverka med en annons? annonser@existens.fi

Har du tips? tips@existens.fi

Vill du sälja dina produkter eller synas på Tomatkarnevalen 1 och 2 juli – årets händelse i Närpes – men saknar möjlighet?Vi på Existens gör gärna jobbet åt dig. För 75 € plus 24 % moms säljer vi dina produkter och delar ut dina broschyrer. Vi tar ingen provision på det vi säljer.

Kontakta Maria för mera informationtfn 050 5555226 eller per e-post: maria@existens.fi

55Foto: Maria Norrlin-Asplund

Semester?Nej då, här tuggar vi vidare!

-Egon-