Extended Essay - Holbergs Svenska[1]

Fredrik Holmgren Kandidatnummer: 1216-011 Sderportgymnasiet Kristianstad

Extended Essay Swedish A1 Examen: maj 2010 Antal ord: 3707

Vardagens roll i Bob Hanssons diktsamlingar.

Antal ord: 3707



Sammandrag Vardagen r ngot som ofta prglar Bob Hanssons dikter, varp intentionen med denna uppsats r att besvara frgestllnigen: Hur skildras och vilken roll spelar vardagen i Bob Hanssons diktsamlingar? D Hansson har tv huvudsakliga frhllningsstt till vardagen: hyllningar till den samt kritik mot dess rutiner, kommer dessa tv tillsammans med den sprkliga stilen att analyseras. Stil och innehll bidrar bda till dikternas vardagliga framstllning. Genom att lsa Hanssons fyra diktsamlingar har jag ftt en generell uppfattning, utifrn vilken jag senare detaljanalyserat de fr uppsatsens syfte mest relevanta dikterna. Viktigt att betona r att uppsatsen begrnsats till att omfatta de mest frekventa vardagstemana, bde vad gller sprk och innehll; mnet vore annars alldeles fr brett fr att inrymmas i denna ess. Fr att underltta fr lsaren har alla dikter som anvnts bifogats i slutet. I min uppsats har jag bland annat kommit fram till att vardagen och dess enkelhet ofta hyllas genom allegorier och symbolik. Hyllningarna frstrks ibland genom antiteser och kontrastverkan, eftersom att samhllskritik framfrs i samma dikt. Vardagsperspektivet str emellertid oftast i fokus. Vardagen eller rttare sagt, de vardagliga rutiner vi vanemssigt fljer kritiseras ocks. Fr att frstrka effekten av de vardagliga skildringarna, framstller Hansson dem medvetet p ett vardagsnra vis, genom bland annat talsprkslikande ordval, meningar och formuleringar. ven genom ett visst berttarperspektiv, ett speciellt tempus samt genom att tala direkt till lsaren och i ett verk, Hr r vi, lta skildra sin egen pstdda vardag, snker Hansson trskeln mellan sin poesi och sina lsare ytterligare. Ibland skildras vardagen episkt, och ibland uppns den vardagliga stmningen sprkmssigt. Som i denna ess kommer att pvisas utgr vardagen ett viktigt och centralt tema i Hanssons poesi.



Antal ord: 277 Innehllsfrteckning Sammandrag 1 2 3 4 Inledning Hyllning till vardagen Kritik mot vardagens rutiner Vardagsnra framstllningsstt 2 4 5 8 9 10 11 12 12 14 16 17

4.1 Diktform 4.2 Berttarperspektiv 4.3 Tempus 4.4 Stilniv 5 Avslutning Bibliografi Bilaga



1 Inledning Vi mnniskor fascineras ofta av storslagna och spektakulra hndelser. Det extraordinra och annorlunda skiljer dem frn vra vardagliga liv och vi betraktar dem drfr med stort intresse. Men behver ven litteratur skildra storslagna hndelser fr att vcka lsarens intresse? Om Bob Hansson ftt frgan hade han med all skerhet svarat nej. Hanssons fyra diktsamlingar Heja Vrlden (1998), Lugna Puckarnas Mosebok (2000), Halleluja Liksom (2005) och Hr r vi (2004) skildras nmligen alla p ett vardagsnra vis men har nd kommit att tillhra vr tids mest uppmrksammade diktsamlingar. Denna vardagliga knsla frmedlas p flera stt och r hgst betydelsefull fr hur lsaren uppfattar dikterna. Den bidrar nmligen till att lsaren p ett enklare stt kan identifiera sig med diktinnehllet och drmed uppfattar man ibland omedvetet dikterna p ett annorlunda stt. Med bakgrund av detta r en ingende analys av just vardagsskildringarna av intresse fr en kad frstelse av Hanssons poesi. Denna ess syftar drfr till att besvara frgestllningen: Hur skildras och vilken roll spelar vardagen i Bob Hanssons diktsamlingar? Efter att ha lst diktsamlingarna och diverse recensioner av Hanssons verk, har jag noggrant valt ut och analyserat de fr essns syfte mest relevanta dikterna. Fr att p ett s lttfrsteligt stt som mjligt presentera resultatet av analysen, har essns analysdel delats in i olika sektioner. Kvaliteten r emellertid viktigare n kvantiteten, varp antalet kategorier begrnsats till tre stycken: Hyllningar till vardagen, Kritik mot vardagens rutiner samt Vardagsnra framstllningsstt. De tv frsta har inkluderats fr att de vl representerar Hanssons huvudsakliga frhllningsstt till vardagen, och den sistnmnda fr att mjliggra en analys av hur han rent litterrt framstller dikterna i ett vardagligt sken.



Som sekundrkllor har jag anvnt mig av artiklar frmst recensioner eftersom att inga andra litterra publikationer om relativt unge Bob Hansson skrivits nnu. Dessvrre har dessa varit av begrnsat vrde, och frutom att ha gett mig vissa allmnna uppfattningar om Hanssons frfattarskap, har de ej lett fram till ngra analytiska slutsatser. Dessa grundar sig helt i min egen tolkning av var och en av dikterna. Fr att underltta fr lsaren har alla dikter jag anvnt i essn bifogats i slutet. 2 Hyllning till vardagen Vardagen skildras i Hanssons dikter huvudsakligen ur tv perspektiv. Dels kritiseras de vardagsrutiner vi ofta fastnar i och mer eller mindre systematiskt genomfr, men framfr allt hyllas den enkla vardagen, det enkla livet och den lilla mnniskan. Detta sker genom olika litterra tekniker, inte minst allegorier och symbolik, men ocks genom direkta episka skildringar. Viktigt att klargra r att vissa dikter innehller kritik svl som hyllningar, men fr enkelhetens skull terfinns varje dikt bara en gng, antingen i detta, eller i fljande stycke. Den kanske allra strsta hyllningen till vardagen framfr Hansson i Heja Vrlden, en diktsamling dr redan titeln antyder en positiv jargong. Hansson lter ocks den frsta dikten Fr er som tar p allvar, (Hansson, 1998: 5f) sl an tonen fr diktsamlingen, genom att dedicera den till livet och vardagen. Dikten r en hyllning till sociala och uttriktade mnniskor som i vardagen bjuder p sig sjlva, r ppna motvrlden och slpper in grannarna med hgsta hugg [] bjussar p bakelser [och] bjuder p kaffe (Hansson, 1998: 5) och rcker nn en tia ibland (Hansson, 1998: 5). Detta r ngot som gller oss alla, r det vardagliga budskapet, vilket betonas av talsprksliknande ord som bjussar och nn. Nationalencyklopedin beskriver en allegori som en berttelse eller avbildning som vill skdliggra ngot annat n det som konkret framstlls. (Nationalencyklopedin, 2009-08-23,http://www.ne.se/allegori)

Att konkretisera komplexa hndelser medfr att de skildras p ett mer

vardagligt vis. Detta kombinerat med det faktum att Hansson ofta kritiserar delar av samhllet



innebr att anvndandet av allegorier r utmrkt stt, d [d]en litterra allegorin har ofta ett moraliskt och didaktiskt syfte (Nationalencyklopedin, 2009-08-23, http://www.ne.se/allegori). Det frsta allegoriska exemplet jag avser presentera terfinns i Hr r vi, en diktsamling i vilken Hansson vill att varje rad [] / ska vara en kritik mot det samhlle / vi gr med p att leva i (Hansson, 2004: 18) vilket r ganska viktigt fr tolkningen av hela verket (som bara bestr av en enda dikt). Allegorin frekommer p sida 77 i Hr r vi, men d utdraget r mycket lngt har jag valt att enbart presentera det i bilagan. Som i fljande stycken kommer att pvisas, utgr sckvven, ramlsan och satelittelefonen starka symboler i denna dikt, som ven r full av antiteser. Dikten innehller ganska mycket kritik och kan kanske anses passa bttre i nsta avdelning, men d det i huvudsak r samhllet i stort som kritiseras och inte vardagens rutiner ansg jag att hyllningsdelen var vervgande, och valde att inkludera analysen i denna avdelning. Svensken lever p kickar eftersom att han kt skidor ver Antarktis, men Hansson antyder en falskhet genom att betona att han tar hundratusen fr att tala om det. Det r allts inte fr kickarnas skull, utan enbart fr pengarnas som han genomfrt detta, menar Hansson, som symboliskt och allegoriskt lter kritisera detta beteende. Det vsterlndska konsumtionssamhllet och dess industrialisering kritiseras p olika stt. Konsumtionen symboliseras exempelvis av sckvven som man kan kpa i en designbutik i Haga (Hansson, 2004: 18). Genom den symbolen integrerar Hansson ett fr tibetanen mycket vardagligt freml i dikten, och stadkommer drmed en situation som kritiserar konsumtionen i vstvrlden vi kper i designbutiker ngot s enkelt som sckvv samtidigt som det blir en slags hyllning till tibetanen sckvv r ju inget mrkvrdigt fr honom. En annan klockren symbol fr konsumtionen och industrialiseringen r ramlsan som frelsaren hller i munnen. Istllet fr att dricka naturligt vatten, som ju hade lmpat sig bttre fr en sjlvutnmnd verlevnadsexpert, lter Hansson honom dricka buteljerat vatten. Genom att skildra ngot s motsgelsefullt betonar Hansson ytterligare hur affekterad



verlevnadsaffren r. Satelittelefonen r naturligtvis ocks en symbol fr denna materiella verfld en verlevnadsexpert borde vl inte behva en sdan, menar Hansson. Som svenskens antites framstlls tibetanen. Till skillnad frn den frstnmnde, som enligt Hansson enbart strvar efter bermmelse och materiell rikedom, r tibetanen den genuina verlevnadsexperten. Att verleva r nmligen vad hans liv gr ut p, vilket Hansson betonar huvudsakligen p rad 14; han vill inte bli skjuten, och frstrker genom de relativt starka orden mrkret och till viss del grnsen p rad 13 respektive 15. Hansson upprepar flera gnger vilket simpelt liv tibetanen lever och vilket enkelt liv svensken lever. Antiteserna vet knappt ngra grnser; svensken tar sig fram med hjlp av skidor tibetanen gr; fr svensken r det ett ventyr tibetanen frsker att verleva; svensken har modern utrustning tibetanen har sckvv; svensken r uppenbarligen ganska ung tibetanen r trettio r ldre. P vems sida Hansson str undgr nog ingen; genom att kritisera svenskens beteende, till frmn fr tibetanens, hyllas han och hans ofrargliga vardagsliv, ven om strofen nstan lika mycket kritiserar motsatsen. En annan allegori i vilken Hansson skildrar och hyllar en enkel vardagssituation frekommer p sida 67 i Hr r vi:En pojke p vg till sin skola plockar upp ett glasspapper frn gatan och stoppar det i sin vska. Han tror att ngon kommer att upptcka skillnaden.

Scenariot med pojken och glasspappret terkommer ven p sida 73 i samma verk dr Hansson skriver att:Pojken med glasspapper har ryggscken full och kommer nu hem till sin pappa.

Fredrik Holmgren Kandidatnummer: 1216-011 Sderportgymnasiet Kristianstad Han hller ut kksbordet tcks av gamla glasspapper. Pojken ser glad ut. Pappan vet inte riktigt vad han ska sga.


Hansson skildrar hr en mycket vardagsnra situation, som vi alla skert stllts infr vid flera tillfllen. Detta gr att lsaren knner igen sig i situationen, och lttare kan identifiera sig med pojken och drmed ta t sig diktens budskap. Hansson lter pojken vlvilligt hjlpa till i vardagen genom att plocka upp skrp frn marken. En inte alltfr mrkvrdig handling kan tyckas, men om man som jag tolkar Hanssons dikt metaforiskt, dljer sig ett inre budskap. Genom orden Han tror att ngon / kommer att upptcka skillnaden markerar Hansson att pojken r lite naiv. Genom att stda upp p marken har pojken onekligen hjlpt till att frbttra vardagen fr flera mnniskor, om n ganska lite, men dylika sm detaljer uppmrksammas inte av samhllet menar Hansson. Genom att dedicera denna strof t inte bara pojken och glasspappret utan metaforiskt till alla handlingar av detta slag, vill han uppmuntra och hylla detta enkla stt att i vardagen frbttra fr bde sig sjlv och andra. Om alla mnniskor agerat som pojken, vore skillnaden klart mrkbar, menar Hansson.

3 Kritik mot vardagens rutiner



Genom anvndandet av symboler lter Hansson olika konkreta vardagliga freml och hndelser representera andra mer abstrakta dylika. Ett av de allra starkaste r en allusion p Herakleitos, en bermd grekisk filosof. Denna symbol, dr en flod representeras av filmjlk, r en av Hanssons mest uppmrksammade dikter, och symbolvrdet r hr mycket hgt. Eftersom att floden r det centrala i meningen, innebr ett utbyte av den att hela innebrden frndras. Detta gr att hela dikten kretsar runt filmjlken och den r drmed mycket viktig. Vad som i denna ess ger filmjlken ett nnu hgre symbolvrde och starkare betydelse, r just dess vardagliga karaktr. Gemensamt fr mycket av Hanssons symbolik r dess vardaglighet, vilket r fga verraskande d symbolik handlar om att lta ngot konkret erstta ngot abstrakt. Vardaglig r naturligtvis inte synonymt med konkret, men att komplexa och abstrakta situationer oftast blir mer vardagliga om de symboliskt konkretiseras r ett faktum. Symbolik blir drmed ett utmrkt och naturligt stt fr Hansson att framstlla sin lyrik i ett vardagligt sken. Bryan Magee skriver i Bonniers Stora Bok om Filosofi att den grekiske filosofen Herakleitos tillskrivits orden Man kan inte tv gnger kliva ner i samma flod. (Magee, 1999: 14) P dessa alluderar Hansson i Onsdagssng fr frukostbord, en dikt som terfinns p sida 19 i Lugna puckarnas mosebok och lyder:Man ter aldrig samma filmjlk tv gnger. Man bara tror det.

Magee skriver ven att grekiske Herakleitos var av uppfattningen att allting befinner sig i stndig frvandling (Magee, 1999: 14) och drfr tolkar jag citatet likadant. Hansson anvnder ngot mycket mer vardagligt n floder nmligen filmjlk fr att skildra denna frndring. Som jag tolkar hans korta men krnfulla dikt refererar Hansson till den vardaglighet och sedvnja en frukost faktiskt innebr. Herakleitos menar p att vi alla lever under frndring och egentligen inte kan gra ngonting t det, vi r ptvingade och



underkastade den. Pongen med att floden inte r densamma r allts att vrlden sjlv inte r densamma; den r under stndig frndring. Hanssons dikt delar vissa av Herakleitos attribut, men skildrar det p ett mer banalt och alldagligt stt, d filmjlk som en av de vanligaste frukostmltiderna fr mnga utgr en del av vardagen. Filmjlkens homogena utseende r avgrande fr dikten, eftersom att den filmjlk du ter idag, utseendemssigt r identisk med den du t igr. Detsamma gller fr den flod Herakleitos syftar. Detta i kombination med den alldaglighet filmjlk str fr, r avgrande fr tron att man ter samma filmjlk flera gnger. Genom just ordvalet man [] tror antyder Hansson att det inte finns ngon tydlig skillnad mellan olika frukostar. Detta frstrker knslan av att han vill frmedla ett budskap av hur traditionsenlig och trkig den vardagliga frukosten r.

4 Vardagsnra framstllningsstt Den sprkmssiga stilen r ngot som i allra hgsta grad pverkar en text. Nst berttelsens handling r den nst mest framtrdande i varje litterrt verk. Hur Hansson anvnder olika litterra stilar och tekniker fr att p ett vardagligt stt skildra dikterna r drfr av stort intresse. Precis som varje handling har mer n ett perspektiv, finns det flera litterra tekniker som mjliggr olika framstllningsstt fr frfattarna. Av denna anledning r denna kategori indelad i fyra underrubriker, givetvis med fokus p de tekniker Hansson frmst nyttjar fr att i vardagligt sken framstlla sina dikter. Dessa r: diktform (dokudikt), berttarperspektiv, tempus och stilniv.

4.1 Diktform



Den diktsamling som i strst utstrckning skildrar det vardagliga livet, Hr r vi, r skriven som en dokudikt, vilket innebr att allt som hnder i [] dikten har hnt p riktigt (Hansson, 2004: 9). Detta r ett smart drag och att den mest vardagsinriktade av hans diktsamlingar r skriven som en dokudikt r knappast en slump. Att det r en dokudikt innebr ju de facto att det r ngons vardag som skildras. Just detta att det r en dokudikt fr ofta konsekvensen att Hansson pltsligt avbryter en strof fr att skildra ngot som i skrivandets gonblick sker i hans vardag; exempelvis avslutar Hansson en strof p sida 38 i Hr r vi med orden nu r vi framme / och jag mste kliva av / jag kliver av. Huruvida Hansson verkligen suttit p ett tg och skrivit framgr inte. Det kan lika grna vara ett litterrt knep fr att gra texten mindre formell och mer vardaglig detta r ju ngot som stndigt efterstrvas. De flesta situationer dr Hansson avbryter sig p liknande stt sker frvisso p tgstationer, ombord p tg, p cafer eller liknande, dr han mycket vl kan ha suttit och skrivit, men andra sidan, fr man som lsare flera gnger uppfattningen om att Hansson skriver om ngot som faktiskt redan har hnt, och att han allts inte skildrar vad som hnder exakt vid det tillfllet. Exempelvis knns det mindre realistiskt att Hansson efter att ha hamnar mitt i en rdmattetillstllning (Hansson, 2004: 14) pltsligt brjar skriva detta i en dikt. Detta pverkar egentligen inte lsarens uppfattning av diktsamlingen i sig, men vad det faktiskt pverkar r hur vardagligt den framstlls. Det innebr nmligen att Hansson medvetet avbryter dikten med metafiktiva hndelser osedvanligt mnga gnger. Detta har naturligtvis en anledning, och r inget en frfattare gr slumpmssigt. Tvrtom strker det teorin om att Hansson medvetet skildrar, fr diktens handling, irrelevanta inslag i syfte att framstlla dikten mer vardagligt.

4.2 Berttarperspektiv Ett stt fr Hansson att p ett vardagligt stt skildra sin poesi r genom ett visst berttarperspektiv. Alla dikter har naturligtvis ngon form av berttarperspektiv, men detta



gr inte Hanssons medvetna val att anvnda ett diktjag mindre viktigt. Tvrtom spelar det en ganska stor roll. I Hr r vi hnger berttarperspektivet i stor utstrckning ihop med diktformatet; en dokudikt skriven ur en allvetande, utomstende persons perspektiv vore mindre effektfullt. Hansson har drfr gjort det medvetna valet att skriva ur en jagpersons perspektiv. Dels mjliggrs skildringar av vardagen p ett naturligt stt, eftersom att en specifik persons vardag r vldigt mycket enklare att skildra n ngon oknd utomstendes. Dels blir konsekvensen att lsaren lttare knner igen sig i dikterna och drmed lttare identifierar sig med diktjaget och framfr allt diktens hndelser med sin egen vardag. Vikten av diktjaget exemplifieras frekvent, inte minst nr Hansson lter diktjaget bertta att det tittar ut genom fnstret. (Hansson, 2004: 61) och konstaterar att En tjej jag var kr i fr lnge sen / gr frbi med barnvagn och en mage / som r jttestor. / Jag undrar om det r hennes andra / eller om hon kr barnvagnen / bara fr att va. (Hansson, 2004: 61) Dessa meningar tillfr egentligen inte speciellt mycket till diktens handling, mer n mjligen som rumsangivelse. Desto viktigare r de fr lsarens tolkning av dikten. Att Hansson skildrar s banala, fr handlingen i vrigt irrelevanta, inslag bidrar onekligen till att gra texten mer vardaglig; dels genom den mindre formella stilen, och dels fr att det faktiskt r diktjagets vardag han skildrar. Jagberttarperspektivet bidrar ven till att lsaren kommer lite nrmare texten, eftersom att vi generellt sett har enklare att identifiera oss med en speciell person, framfr allt ett jag, snarare n med en allvetande utomstende berttare. Hansson skriver stundtals vldigt personligt, inte enbart genom knslosamma skildringar, utan framfr allt och vad som viktigare r fr att skapa en mindre formell och mer alldaglig text genom att tala direkt till lsaren. Bland annat exemplifieras detta p sida 44 i Hr r vi , dr Hansson kort och gott konstaterar att om ni inte lst moodyssons dikt borde ni / gra det. Inte enbart jagberttarperspektivet pverkar denna vardagliga knsla, ven det faktum att hela Hr r vi r skriven i presens bidrar, om n i mindre utstrckning n jagberttarperspektivet, till att lsaren kommer nrmare texten och den knns mer naturlig mer vardaglig och mindre konstgjord.



4.3 Tempus Liksom lsaren lttare identifierar sig med ett diktjag, spelar det tempus i vilket en dikt r skriven ocks viss roll fr hur lsaren uppfattar texten. Att olika tempusformer pverkar texten annorlunda r ett faktum. Men hur gr Hansson tillvga fr att framstlla sin poesi mer vardagligt? Rent tidsformsmssigt anvnds nstan uteslutande presens, vilket innebr att dikterna skildrar nuet; inte vad som kommer att hnda, inte vad som hnde utan vad som hnder fr tillfllet. Detta r naturligtvis ndvndigt i Hr r vi fr att diktformen dokudikt vars innebrd redan analyserats ska kunna anvndas, men ven i de andra diktsamlingarna spelar tidsformen roll. Att nuet skildras bidrar till att vardagsskildringarna blir mer levande och fr drmed ett starkare genomslag. Vikten av presensformen br emellertid inte verdrivas. Att skriva i presens r definitivt inget Hansson r ensam om det utgr snarare regel n undantag och r inte speciellt mrkvrdigt inom poesi i allmnhet. Emellertid r det en bidragande faktor och det r delvis de sm detaljerna som gr Hanssons dikter s vardagliga.

4.4 Stilniv Hansson sprk r ofta variationsrikt, men ett attribut r dess generellt lga stilvrde, ngot som tar sig uttryck genom speciella ordval eller formuleringar, egenphittade ord och ibland avsaknaden av eller den rikliga mngden skiljetecken. Hur som helst bidrar den lga stilnivn till att texten skildras mer vardags- och talsprkslikt, vilket ger lsaren anledning att tro att Hansson medvetet hller en lg stilniv.



Ett praktexempel p ovanligt lgt stilvrde ges lsaren p sida 69 i Sprket r ocks en slags butik (Halleluja Liksom). Hansson skildrar dr med mycket fordiga meningar sin och partners relation:Vad vet jag. Vi pratade inte om snt. Vi pratade inte om s mycket annat heller. Ibland betalade vi rkningar. Det var inte heller s skoj.

Dels r innehllet i hg grad vardagligt, men fr att ytterligare frstrka det vardagliga innehllet anvnder sig Hansson av ett enkelt sprk, dels genom ord med lgt stilvrde: prata istllet fr tala, diskutera eller samtala; skoj istllet fr underhllande, kul eller roligt och s vidare, men framfr allt genom de mycket korta meningarna som aldrig innehller mer n en sats. Att varje mening brjar p en ny rad ger dessutom en knsla av talsprklighet, eftersom att det d blir en liten paus, precis som om diktjaget tnkte efter vad det skulle sga. Det lga bidrar stilvrdet till att skildra vardagen p ett enkelt och vardagligt stt. Hansson vill inte gra poesi svrare n vad det r genom invecklade formuleringar eller ord, vilket r tacksamt d de vardagligheter som ofta skildras med frdel beskrivs p ett enkelt stt. Hanssons speciella ordval upphr emellertid inte hr; lsaren hittar p ett flertal stllen ocks av poeten egenphittade ord, grna med versaler bde i brjan och mitt i. Detta gr som en rd trd genom hans poesi, och exemplifieras i varje diktsamling. Det vanligaste tillvgagngsstt i Hanssons egen ordfabrik r att ett adjektiv fregr ett substantiv eller verb, som i dikten Nerfvsnrvara i Heja Vrlden dr ord som SkrGrabbarna och FulFlickorna (Hansson, 1998: 8) eller som p sida 10 i Lugna Puckarnas Mosebok, dr Hansson MjukHngla[r] med livet. De phittade orden r ofta ganska phittiga, och Hansson anvnder dem fr att mer detaljerat beskriva sina knslor, ngot som leder till att dikterna blir lite mer personliga. Utver detta bidrar de till att poesin blir mer talsprkslikt, vilket naturligtvis gr dikterna mer vardagsnra.



5 Avslutning Bob Hansson skildrar terkommande vardagligheter i sina dikter. Han kombinerar direkta skildringar av vardagen och vardagliga situationer med ett vardagligt stt att framstlla dikterna, bland annat genom ett talsprksliknande skrivstt. Mitt syfte med denna uppsats har drfr varit att visa hur detta sker rent sprkligt och vilken effekten r p lsarens uppfattning av dikterna. Jag kom bland annat fram till att Hanssons relation till vardagen r huvudsakligen tvdelad: dels hyllar och uppmrksammar han till synes enkla saker och dels ifrgastter och kritiserar han andra invanda mnster som vi slentrianmssigt upprepar. Detta sker bland annat genom episka skildringar dr Hansson uttryckligen skriver precis vad han menar, men oftast krvs en lite djupare lsning fr att budskapet ska n fram. Allegorier och symbolik anvnds bland annat i stor utstrckning. I samband med dessa vardagshyllningar lter Hansson ven kritisera olika delar av samhllet; grna som en motpol till vad han just hyllat. Detta r ett smart drag, eftersom att kontrasten som uppstr leder till att kritiken betonas ytterligare. Trots detta r hyllningen till vardagen oftare centralt i dikterna och ven om kritik i viss mn inryms i samma dikt, riktas denna oftast mot samhllet i stort. Vardagskritiken i sig tillgnas ofta egna dikter och riktas frmst mot vardagsrutiner och invanda mnster. De vardagliga skildringarna spelar allts en ganska stor roll i Hanssons poesi, men sprk och innehll kan aldrig separeras. Detta innebr att inte bara innehllet, utan Hanssons stt att framstlla det r av stor vikt fr hur lsaren uppfattar dikterna. En sak r sker: sprkligt r dikterna nog s vardagliga som innehllsmssigt. Hansson nyttjar en hel uppsj av olika litterra tekniker, men fr att uppn en acceptabel kvalitet p varje analys har jag i denna ess fokusera p de vanligaste. Dessa r oftast de vanligaste stilistiska och litterra metoderna, ssom berttarperspektiv; genom att dikterna skildras frn ett icke-allvetande diktjag, kan lsaren lttare identifiera sig med jaget, dess vardag och de situationer det stlls infr.



Trskeln blir drmed lgre mellan lsaren och dikten, varp den vardagliga knslan enklare kan frmedlas. Vidare mjliggr diktjaget att Hansson kan skildra vardagligheter ssom de upplevs av diktjaget p ett naturligt stt. Detta vore mycket svrare med en allvetande utomstende berttare. Till detta bidrar ven det faktum att den mest vardaglighetsskildrande dikt, Hr r vi, r skriven som en dokudikt; genom att frekvent upprepa var han befinner sig i skrivandets gonblick plockar Hansson ner poesin frn hyllan och in i det vardagliga livet. Just att poesin r en del av det vardagliga livet framgr ocks av ordvalen. Genom att stundtals uttrycka sig mycket talsprkslikt via konversationslika meningar och ord som oftare anvnds i tal, ger Hansson dikterna inte bara ett lgre stilvrde, utan fr deras vardaglighet att knns mer kta lsaren knner verkligen att det Hansson skildrar r p riktigt, en naturlig del av vardagen.



Bibliografi Hansson B, Brcklighetens Poetik, Wahlstrm & Widstrand, 2003, Stockholm Hansson B, Halleluja Liksom, Wahlstrm & Wikstrand, 2005, Stockholm Hansson B, Heja Vrlden, Wahlstrm & Widstrand, 1998, Stockholm Hansson B, Hr r vi, Ruin, 2004, Danmark Hansson B, Lugna Puckarnas Mosebok, Wahlstrm & Widstrand, 2000, Stockholm Magee, B, Bonniers Stora Bok om Filosofi, Albert Bonniers frlag AB, 1999, Stockholm Nationalencyklopedin, 2009-08-23, http://www.ne.se/allegori/



Bilaga Halleluja Liksom Sida 68f Sprket r ocks en slags butik 1. Det var ingen hejd. 2. Jag tog henne analt gng efter annan. 3. In och ut. 4. Jag tyckte inte om det. Jag tyckte det var ckligt. 5. Men nd var jag tvungen gng p gng fr att hon 6. bad mig. Jag brjade tnka p annat. 7. In och ut dr nere men i huvudet 8. tnkte jag att det nog finns en papegojgud. 9. En sn som kan komma med frg och vardagliga ord att muntra med. 10. En fgelgud att kunna stoppa i fickan nr man ker bt och 11. inte riktigt r sker p vdret. En liten en 12. som kan sga helt vanliga saker nr 13. stormen brjat. 14. En liten papegojgud som kan pminna om att 15. det funnits s mnga bra ord 16. nya kanske inte behvs. Man kan ta fram de gamla och 17. sga dem en gng till. 18. Och man kan iklda sig den finaste och frggladaste skrud 19. nr man ska sga dessa gammelord. 20. De r inget som man sger hur som helst. 21. Inte som pressbyr. Eller modem. 22. Ord man kan slappsga sig och annattnka. 23. De gamla orden mste sgas p skoj men p fullaste allvar, 24. med blicken lite distr ut genom fnstret 25. men fullstndigt nrvarande distr. 26. Den guden tnkte jag p nr hon skrek att jag skulle sluta. 27. Hon hade ndrat sig. Hon ville leka en annan lek nu. 1. Jag drog ut den. 2. Det fanns inget bajs p den. 3. Kanske hade hon frt upp duschslangen och spolat rent.



4. Vad vet jag. 5. Vi pratade inte om snt. 6. Vi pratade inte om s mycket annat heller. 7. Ibland betalde vi rkningar. 8. Det var inte heller s skoj. 9. Vi gick mest omkring och sg vuxna ut. 10. Jag frskte likna hennes pappa ibland fr att gra henen 11. p bttre eller mindre trkiga slags humr. 12. Jag vet inte hur det fungerade. 13. Men jag ville gra mitt bsta. 14. Eftert frskte jag prata med henne om papegojer. 15. Medan vi kldde p oss. 16. Hon sg p mig, 17. Det var ett plus. 18. Sedan sa hon att jag borde rycka upp mig. 19. Jag tror att jag var kr. 20. Ngon annan anledning till att 21. befinna mig s nra ngon som avskydde mig 22. kunde jag verkligen inte tnka mig.

Heja vrlden Sida 5f Fr er som tar p allvar 1. Fr er igen som kommer och unicerar och 2. tror p hejsan som ntt mjligt.. 3. Fr er som ferieflrtar resan igenom, 4. de vilda vgarna, 5. snsamlarna med rnseln full 6. som nog vet att varje vinter r den sista. 7. Fr tandskallrarna som rycker upp tomfickans foder 8. gr fram till en skenbar frmling och ber: 9. Fyll mig, ssom Tellus fylldes 10. inte frgves! 11. Fr er som ppnar och kliver, gonmtande 12. fr er som sger, som snickrar brjor och 13. som tror p vdret. 14. Fr er med benen i lotus och sjlar 15. I segelhissande svagstyrkeskratt 16. vnda mot rymd och gata. 17. Fr er med uppbrutna kassaskp 18. som hellre anvnder drrar n ls.



19. Fr er som stter bten fan i mig 20. i vattnet och brjar nn gng. 21. Som stter segel med grtande nvar 22. tar i och sedan tar i igen, 23. smekmjukt. 1. Fr er som bjussar p bakelser & blyghet 2. slpper in grannarna med hgsta hugg, sjunger 3. och nynnar i era lunchrum, fr er 4. som rcker nn en tia ibland, ett ga. 5. Fr er vtblygeyra & rakryggenervsa, 6. er som helar, som har rymdskepp 7. och regnskogsfr i era garderober, tprvande. 8. Fr er som bjuder p kaffe. 9. Fr verklighetsfontner som forsar och 10. brlar och bubbledrsar sig hela vgen in, 11. frndrar alltihop med ett ryck 12. lite grand. 13. Fr er som sger heja vrlden och inser 14. att den brckligheten, att den flrten 15. lgger sig som en mjuk hand mot just den kind 16. som faktiskt vntade 17. Fr er som friar inte med ord 18. utan likt idioterna 19. med liv.

Sida 8f Nerfvsnrvara 1 1. Ngot mste bestmt uttryckas, 2. ngot om skrajtunn lngtan. 3. Ngot om de stammande MjukViljarna, 4. SkrGrabbarna & FulFlickorna. 5. Ngot om drmmen i magen 6. om knslohamn p vardagshav.



7. Ngot om konsten att sga det man verkligen vill. 8. Jag r ledsen knullade utan krlek igr natt. 9. Lt hon som jag verkligen ville 10. vinka och vderprata ktbortblsa, 11. hej, hej, kul 12. att ses & aldrigmer & lngtanstrejk. 13. Envist vlja det ohotbara, 14. lta storbanken fegbanta, tnka 15. jag vgade inte jag r 16. en looser, den frbjudna rasen. 17. Bli till sig kryp med skaltak och kylkraft. 18. Slutlngta och drmimmuna, porrljuga 19. nda in i nrpratet. Nej. 1. Istllet Ja. Ge.

2. Istllet barnbokskurage ktvgesga 3. vurmvckarklockan: Hr r vi D verket Hr r vi, utgrs av en dikt, har naturligtvis inte hela bifogats, utan relevanta delar ur gllande sida och i vissa fall fregende eller efterfljande har enbart bifogats. Sida 9 1. det hr r en dokudikt 2. allt som hnder i den hr dikten har hnt p riktigt 3. ingenting r allts phittat Sida 18 1. jag vill att varje rad i den hr dikten 2. ska vara en kritik mot det samhlle 3. vi gr med p att leva i Sida 37-38 1. staffan westerberg r inne i mitt huvud 2. president bush r inne i mitt huvud 3. elmer diktonius r inne i mitt huvud 4. och sger t mig att hellre stta 5. tnderna i ett stycke ktt n i 6. estetiken



7. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

bli herre ver innehllet s kommer formen lsa sig sjlv jag knner mig inte som herre ver ngot som helst annat n just det hr tgstet och nu r vi framme och jag mste kliva av jag kliver av

Sida 44 1. om ni inte lst moodyssons dikt borde ni 2. gra det 3. vi r alla beroende av varandra 4. jag har vldigt svrt fr tanken 5. att jag inte r unik 6. en gng blev jag jagad av ngra mn 7. i hultsfred som ville sl mig 8. de trodde att jag var bob hansson 9. nr de fick reda p att jag inte var det 10. lt de mig vara Sida 61 1. Ingenting r sig likt. 2. Jag tittar ut genom fnstret. 3. En tjej jag var kr i fr lnge sen 4. gr frbi med barnvagn och en mage 5. som r jttestor. 6. Jag undrar om det r hennes andra 7. eller om hon kr barnvagnen 8. bara fr att va. Sida 66-67 1. Om Amerikas befolkning skulle minska sin 2. kttkonsumtion med 10% skulle 3. tillrckliga spannmlsresurser frigras fr att 4. avskaffa hungersnden p den hr 1. jorden. 2. Var tionde dag vegetarisk 3. betraktas naturligtvis 4. som en utopi. 5. En pojke p vg till sin skola 6. plockar upp glasspapper frn gatan 7. och stoppar det i sin vska. 8. Han tror att ngon 9. kommer att upptcka skillnaden.



Sida 73 1. Pojken med glasspapper 2. har ryggscken full 3. och kommer nu hem till sin pappa. 4. Han hller ut 5. kksbordet tcks av gamla glasspapper. 6. Pojken ser glad ut. 7. Pappan vet inte riktigt vad han ska 8. sga. Sida 77f 1. En svensk som lever p kickar 2. tar hundratusen fr att prata om 3. nr han kte skidor ver Antarktis. 4. Han var sponsrad med en satelittelefon frn Ericsson. 5. Varje dag klockan fyra ringde han till sin fru 6. och berttade hur han knde sig. 7. Han kallas verlevnadsexpert 8. han hller ramlsan i munnen 9. och pratar om hur viktigt det r 10. att nrma sig sina grnser. 11. En tibetan som r trettio r ldre 12. gr natt efter natt ver Himalaya 13. han gr bara i mrkret 1. han vill inte bli skjuten 2. han sker sig mot grnsen 3. till Indien 4. runt ftterna sckvv av det slag 5. man kan kpa i en designbutik i Haga. 6. Han gr det fr gldjen 7. att innan han dr 8. f stta sig ner vid Dalai Lama 9. och bertta om sitt liv 10. det kan inte kallas lidande 11. fr jag har inte lidit 12. jag har bara vat mig 13. p att d

Lugna Puckarnas Mosebok



Sida 10 1. andas r att vlja. 2. att kyssa en frmling i nacken, sga hoppsan. 3. andas r att vlja 4. pltsligheten i att ka en hllplats lngre n brukligt, 5. se NySyner, MjukHngla med livet, sga wow. 6. andas r att sprra upp gonen, dansa sig in 7. i kupn och sjunga dit hela jvla vrlden genom fnstret, 8. bjuda grannen p pralin eller Drambuie, sga tjena! 9. Andas r att aktivera dagen, 10. att gra det man aldrig tidigare gjort, 11. vnda upp 12. sitt anus mot solen sga kr! 13. Att gra det man aldrig tidigare gjort 14. badas i stark frg, grta helt hgt 15. p jobbet, skrika faaaan! 16. Och med vacklande steg kliva p den dr bussen 17. den hr gngen be chauffren gastrampa er till ett land 18. dr mjukheten inte lngre behver krypa in i bagageutrymmet, 19. dr det enda onda ordet som finns kvar i lagbckerna, 20. r 21. tjo! andas r att lgga sig ner ver 2. skrivbordet och be chefen massera 3. ens innanlr.1.

4. Andas r att klttra upp i ett trd och slppa taget, 5. bre ut sina nyckelben och frsvinna. 6. svva ivg helt utan 7. skam i kroppen, vrla 8. blbrsdag. Sida 19 Onsdagssng fr frukostbord 1. Man ter aldrig samma filmjlk tv gnger. 2. Man bara tror det.

Documents

Extended Essay - Holbergs Svenska[1]