Fästboll · Fästboll – projekt i Universal Design för Lunds Tekniska Högskola 9 / 37 9 Ett av koncepten för ”Skjutgolf” Skjutgolf – Ungefär som bowling med skena, fast

Certec, Avdelningen för Rehabiliteringsteknik, Institutionen för Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Projekt i Rehabiliteringsteknik / Universal Design och Universal Design VT 2002

Fästboll

- ett häftigt spel - Brandt, Daniel Hansson, Christin Ivarsson, Katarina Kjellander, Anna Lagerås, Anna Klara Lethin, Johanna 2002-05-30

Fästboll – projekt i Universal Design för Lunds Tekniska Högskola 2 / 37

2


3

1. Sammanfattning Vi har utvecklat en idrott, Fästboll, som fungerar bra för både funktionshindrade som icke funktionshindrade. Då man inte utvecklar en specifik ”handikappidrott” utan en idrott där alla kan vara med kan man t.ex. lösa problemet som ofta dyker upp på mindre orter där de funktionshindrade inte får ihop tillräckligt många för att bilda ett lag. Man särskiljer heller inte utövare utan det blir en sport för alla. Genom att ”bygga in” handikapp från början vill vi skapa samma förutsättningar för alla utövare. Vi har tittat på befintliga sysselsättningar och utifrån dessa skapat nya. Vid möten med tänkta användare (elever och lärare) har vi fått många idéer och svar på de frågor som uppkommit under arbetets gång. Vi har i första hand inriktat oss på barn och ungdomar i åldern åk 6-10 och har haft hjälp av elever vid Tunaskolan i Lund att testa vår spelidé, där en del har fysiska handikapp och majoriteten har koncentrationssvårigheter och/eller inlärningsproblem. Tester och olika användarundersökningar resulterade i spelet Fästboll. Detta spel motsvarar alla de kriterier vi ställt upp i enighet med vad vi lärt oss under projektets gång och visade sig fungera utmärkt på vår användargrupp. Vår idé visade sig inte bara vara spelbar utan dessutom både aktiverande och framförallt rolig. Vi tror starkt på att Fästboll även skulle fungera som en kommersiell fritidssysselsättning och (skol)idrott och förväntar oss att utöver projektets ramar kunna fortsätta sprida Fästboll till resten av landet. Denna rapport dokumenterar arbetet rörande projektarbetet i kursen ”Universal Design” vid Certec, Avdelningen för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola, utfört av Christin Hansson och Johanna Lethin vid civilingenjörsprogrammet, samt Daniel Brandt, Katarina Ivarsson, Anna Kjellander och Anna Klara Lagerås vid industridesignprogrammet.


4


5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning.................................................................................................................... 3 2. Introduktion ......................................................................................................................... 7 3. Designbrief........................................................................................................................... 9

3.1 Målgrupp ..................................................................................................................... 9 4. Funktionsanalys .................................................................................................................. 10 5. Metod................................................................................................................................. 11 6. Användarundersökning....................................................................................................... 11 7. Motivering av gjorda val i designprocessen ......................................................................... 12 8. Prototyptillverkning ............................................................................................................... 14

8.1 Första prototypen...................................................................................................... 14 8.2 Andra prototypen ...................................................................................................... 16

9. Ekonomi ............................................................................................................................ 16 10. Användartest ...................................................................................................................... 17

10.1 Första användartestet................................................................................................. 18 10.2 Andra användartestet................................................................................................. 20

11. Skisser och modeller........................................................................................................... 22 12. Resultat............................................................................................................................... 27 13. Diskussion och slutsatser.................................................................................................... 27 14. Sponsorer och annan välbehövlig hjälp............................................................................... 29 15. Appendix 1: Regler för Fästboll.......................................................................................... 30 16. Appendix 2: Vidare om användarundersökningen............................................................... 32

16.1 Mötesanteckningar..................................................................................................... 32 Bilaga: Säljblad............................................................................................................................37

Copyrights 2002 Daniel Brandt, Christin Hansson, Katarina Ivarsson, Anna Kjellander, Anna Klara Lagerås, Johanna Lethin


6


7

2. Introduktion Denna rapport dokumenterar arbetet rörande projektarbetet i kursen ”Universal Design” vid Certec, Avdelningen för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola, utfört av blivande civilingenjörer Christin Hansson och Johanna Lethin, inriktning datateknik i årskurs 4, samt blivande industridesigners Daniel Brandt, Katarina Ivarsson, Anna Kjellander och Anna Klara Lagerås i årskurs 2. Projektet handlar i första hand om att genom praktiskt arbete få ytterligare insikt i problemsektorn handikapptillgänglighet än vad som tidigare getts i kursen, dels också som en konkret övning för de inblandade civilingenjörs- och designstudenterna att samarbeta som i arbetslivet. Målet med projektet för de fem olika grupperna är att komma fram med var sin lösning på ett valt problem inom området handikapptillgänglighet. För Grupp 5, som ligger bakom arbetet som dokumenteras i denna rapport, är detta problem titulerat ”Spel, Lek, Idrott” och handlar om att få fram en fritidssysselsättning för människor med så olika förutsättningar som möjligt. Redan under den inledande idéalstringen, brainstormingen, som följde valet av problem, blev den primära inriktningen mera åt idrott och spel än lek och har förblivit så under hela projektet. Vi ville skapa en aktiv fritidssysselsättning som alla människor kan ha glädje av och ägna sig åt tillsammans – oavsett om handikapp kommer in i bilden eller ej. Aktiviteten skulle vara för alla! För den som är insatt i eller åtminstone någon gång har provat på att få fram idéer genom en brainstorming, vet förstås att det på detta sätt kan komma fram både de mest genialiska och befängda idéer – sedan är det att välja de som verkar mest rimliga i sammanhanget och att vidareutveckla dessa. De fyra idéer som vi valde ut från vår första brainstorming titulerades som följer:

• Fästboll • Bild-ljud-orientering • Blåsrörsdart • Skjutgolf

Här följer en kort beskrivning av de fyra idéerna så som vi tänkte oss dem från början:

Fästboll – ett lagspel.

Fästboll – En idé om en lagsport där alla deltagare är försedda med någon form av kardborrhandske (eller ekvivalent utrustning, någonstans på kroppen, beroende på eventuellt handikapp) och passar en likaså kardborrförsedd boll – en kuddliknande boll som ska gå lätt att


8

passa och sedan fånga med handsken. Passningar sker genom passning i luften eller med beröring mellan två handskar, mål sker då en deltagare tagit med sig bollen in i motståndarlagets mål och sätter den på en därför avsedd måltavla, uppdelad i sex eller fler olika fält. Bollen får nu sitta kvar i det fält det hamnat och visar att man fått poäng – en ny utdelas och spelet fortsätter. Då något av laget fått sin ”måltavla” fylld, har de förlorat och således har det andra laget vunnit matchen. Vi hoppas kunna utveckla detta spel för alla, möjligen med undantag för helt blinda människor. Tiden lär visa vad vi kan. Förvisso måste vi ännu lägga mycket tid på utarbetning av regler.

Bild- och ljudorientering enligt två av många möjliga utformningar och alternativ.

Bild-ljud-orientering – Orientering för alla! Istället för krångliga kartor visas bilder av en närliggande plats vid varje kontrollpunkt. Vid denna plats finns alltså nästa kontrollpunkt. Man kan också tänka sig orientering med ljud – så att man får lyssna sig fram mellan ljudsignalerande kontrollpunkter eller olika ljudmiljöer. Detta ser vi kunna bli en rolig utmaning för alla, inte minst för blinda eller döva människor (i respektive fall, förstås).

Blåsdart med skjutanordning och automatisk poängräknare (inte med på bilden)

Blåsrörsdart – Dart, fast med någon form av blåsrörsutrustning och någon form av automatisk poängräknare. Lösningen kan eventuellt också lösas mobilt med hjälp av ett program till en handdator, försedd med s.k. touch-display.


9

Ett av koncepten för ”Skjutgolf”

Skjutgolf – Ungefär som bowling med skena, fast här en skena eller ivägskjutningsanordning för minigolf, vilket inte bara borde vara till hjälp för rullstolsburna människor utan också barn, äldre, darrhänta o.s.v. 3. Designbrief Målet är att utveckla ett spel, en lek eller en idrott som fungerar lika bra för funktions- och icke funktionshindrade. Då man inte utvecklar en specifik handikappsidrott utan en idrott där alla kan vara med kan man t.ex. lösa problemet som ofta dyker upp på mindre orter där de funktionshindrade inte får ihop tillräckligt många för att bilda ett lag. Man särskiljer heller inte utövare utan det blir en sport för alla. Den skall fungera inom ramen för skolidrott och även som vanlig fritidsaktivitet. Det skall finnas möjlighet att utföra sporten i en vanlig idrottshall med hjälp av smidiga tillbehör. Spelet/leken/idrotten skall förnöja utövaren och ge möjlighet till gemenskap och vi känsla. Dock utan att tävlingsmomentet försvinner. Sporten anpassar sig till brukaren och inte tvärtom. Genom att ”bygga in” handikapp från början vill vi skapa samma förutsättningar för alla utövare. Vi kommer att titta på befintliga sysselsättningar och utifrån dessa skapa nya. Vid möten med användare hoppas vi få fler idéer och svar på våra frågor. 3.1 Målgrupp Målet är att utveckla ett spel/ en lek eller en idrott som fungerar lika bra för funktions- och icke funktionshindrade. Grundiden att det skall passa alla gjorde att vi ville rikta in oss på en bred målgrupp även åldersmässigt. Vid en närmare granskning dök det upp många svårigheter som gjorde att vi fick minska målgruppen både vad gäller ålder och handikapp. Det är till exempel mycket svårt att blanda rullstolsburna och icke rullstolsburna i samma spel då rörelsemönster hos de olika grupperna skiljer sig åt så mycket att icke rullstolsburna lätt skadar sig. Med tanken på att spelet skulle fungera inom ramen för skolidrott och även som vanlig fritidsaktivitet valde vi att rikta oss främst mot barn och ungdomar, med och utan funktionshinder i utvecklingen av spelet. Som bollplank blev det självklart att välja en skolklass.


10

Vi hoppas att genom att utveckla ett spel för barn och unga kunna utveckla ett spel som är så roligt att man tar med det sig upp i åldrarna. Titta till exempel på brännboll, fungerar lika bra på skolidrotten, fritidsgården som på personal festen. 4. Funktionsanalys En grundläggande funktionsanalys för de olika idéerna tänkte vi oss som följer:

Fästboll Man ska kunna • spela i lag • göra mål på en kardborretavla • se poängen tydligt hela tiden • ändra reglerna efter användarnas behov • fånga bollen trots att man har eventuella motoriska problem som exempelvis nedsatt

greppfunktion

Man ska inte kunna • spela med rullstolsburna och icke rullstolsburna samtidigt (p.g.a. risk för kollisioner och

skador, dessutom eftersom det innebär för olika förutsättningar)

Bild-ljud-orientering

Man ska kunna • blanda personer med och utan rullstol och andra handikapp • sporta individuellt eller i grupp • ha kontroller med enbart ljud, enbart bilder eller både ljud och bild • anpassa svårighetsgraden utifrån individens behov

Man ska inte kunna • vinna på bäst tid

Blåsrörsdart

Man ska kunna • spela även om man har nedsatt rörelsefunktion från hals och nedåt • lätt se poängen på någon form av automatisk anordning • använda en handdator som måltavla

Man ska inte kunna • spela utomhus


11

Skjutgolf

Man ska kunna • använda befintliga minigolfbanor • spela åldersintegrerat • spela på samma villkor med rullstol som utan

Man ska inte kunna • spela i en gymnastiksal

5. Metod Den primära inriktningen blev redan under den inledande brainstormingen inriktad på idrott och målet var redan på detta tidiga stadium att utveckla någon form av fritidssysselsättning som alla – eller åtminstone så många som möjligt – kunde vara med på. Detta satte förstås stora krav på idrottens utformning och krävde en hel del studier i redan existerande idrotter för människor med och utan handikapp, användarundersökningar och ett flertal intervjuer med insatta personer i idrottens och handikappsanpassningens värld. Mer om detta kan läsas om under kapitlet ”Användarundersökning”, där intervjuer och diskussioner med olika experter och användare tas upp. Detta arbete – att samla in synpunkter och kunskap – skulle förvisso fortgå under hela projektet och det viktigaste av allt i detta kunskapssamlande var utan tvekan användartesten, där man verkligen fick reda på om det man tänkt ut fungerade. Mer om detta under ”Användartest”. Efter beslutet om vilket spår vi skulle fortsätta på var användartest förstås nästa steg och efter det skulle följa en mer noggrann teknisk utveckling av utrustningen. Denna utveckling, också baserad på det vi lärt oss under det första användartestet, skulle sedan resultera i en andra prototypserie för vidare test – målet med detta projekt. 6. Användarundersökning Vi började med att försöka få fram information med hjälp av de kontakter som vår handledare, Arne Svensk vid Certec, föreslog och snart nog ledde vår väg till Lunds Kommuns Kultur & Fritid, som visade sig mycket positivt inställda till vårt projekt, inte minst efter att ha läst den insändare som vi skrivit på kommunens hemsida (denna finns bifogad i slutet av rapporten). Bitte Langéen samordnade efter detta ett möte med Bengt Persson, projektledare för Lunds Kommuns handikappsportsatsning ”Alla Vinner”. Detta projekt syftade lämpligt nog just att fler personer med funktionshinder ska kunna delta i det allmänna kultur- och fritidsutbudet. Syftet är dels att starta olika fritidsaktiviteter i föreningslivet och erbjuda utbildning till ledare och administratörer, men också att starta en diskussion om innehåll och kvalitet. Fredagen den 1 mars var vi således på Kultur & Fritid och besökte projektledaren Bengt Persson och Bitte Langéen och presenterade våra fyra idéer. Reaktionerna var mycket positiva och vi tillråddes ta kontakt med olika idrottsförbund, fritidsföreningar och särskolor i Lund. Vidare fick vi kontaktinformation till olika experter inom handikappsverksamheten med vars hjälp vi kunde få fram ytterligare information samt vidare feedback på våra idéer. Närmare information om den korrespondens som följde finns att läsa under ”Mötesanteckningar” i slutet av rapporten, där vi också valt att redogöra för de mest betydelsefulla av gruppens egna möten.


12

Gymnastiklektion på Tunaskolan i Lund – några av de elever vi senare kom i kontakt med och som hjälpte oss som testanvändare.

7. Motivering av gjorda val i designprocessen Först och främst gäller det förstås att gallra av de idéer vi spånat fram under brainstormingen – en del saker skulle kanske fungera, medan kanske de flesta helt uppenbart inte. Mångfalden är förstås det viktiga, för ju mer idéer man har, desto större är chansen att få fram någonting verkligen intressant, så denna gallring är i sanning en positiv process. Dessutom har man ofta fått fram en del förslag som kan lämnas för senare prövning – saker som kanske inte är tekniskt eller ekonomiskt möjliga idag, men kanske kommer att bli det i framtiden. Men, som sagt, så är alltså realiserbarheten mycket viktig här. I första hand måste man beakta det tidsutrymme man har, varpå man ska utveckla idén till en färdig produkt (eller prototyp, som i vårt fall), men saker som ekonomiska resurser, teknisk lösbarhet, tillverkningsmässig lösbarhet, tillgängliga material, ekonomisk lönsamhet (kan man verkligen sälja denna produkt och i så fall till vem?) och hållbarhet. In i bilden kommer förstås också aspekter som inriktning på målgrupp, ergonomi, möjlig materialkänsla och mycket annat. Vårt primära val av idé gjordes på grund av den korta tid vi hade på oss för att förverkliga vår idé. Fästboll hade vi redan från början ganska klart för oss hur vi ville ha, emedan de tre andra lösningarna var mera osäkra. Efter närmare analys, trots den positiva kritik den fått, tvingades vi utesluta bild-ljud-orientering eftersom detta, om än kanske inte särdeles svår att genomföra rent tekniskt, skulle innebära alldeles för mycket praktiskt arbete för involverade arrangörer. Blåsdarten hade förvisso också fått mycket positiv kritik, men då vi fann att det kunde vara svårt att blåsa för en del handikappade människor – hos förståndshandikappade då det gällde själva den fysiska aspekten, och hos ryggförlamade då det gällde lungkapacitet, vilket vi inte hade beaktat – och att systemet dessutom skulle bli både dyrt och tidskrävande att utveckla, övergav vi också denna idé. Slutligen valde vi också bort skjutgolf, trots den positiva kritik som Magnus Ekholm yttrade om denna – fram till dess hade den inte ansetts som den mest intressanta, varken av oss i gruppen eller av andra tillfrågade – då denna skulle kräva mycket prototyputvecklande, tekniska tester och praktiskt utprövning. Dessutom fanns det ingen lämplig testplats i Lund. Således blev det Fästboll. Nedan följer en sammanfattning av de överläggningar som ledde till detta beslut:


13

Fästboll + anpassningsbar svårighetsgrad + kommersiellt gångbar + användare kan eventuellt göra utrustningen själv + fungerar i en gymnastiksal + befintliga mål kan utnyttjas + kan utövas inomhus eller utomhus + bollsport för folk som har svårt att greppa + medger olika antal spelare + enkel poängräkning + slippa hålla koll på antal mål + ingen avancerad teknik + välbehövligt tillskott till skolidrotten + kapacitet att vara både roligt och motiverande - samma målgrupp som för andra boll-/lagsporter - utbudet av boll-/lagsporter är redan stort - inte realiserbart med rullstolsburna och icke rullstolsburna på samma spelplan - kräver två lag med minst tre i varje - kardborre slits - kan vara svårt att aktivera alla - alla spelar inte riktigt på samma villkor Bild-ljud-orientering + i stort sätt alla kan vara med (både rullstolsburna och inte) + anpassningsbar med olika svårighetsgrader (olika klasser men ändå lika) + kan utövas ute/ inne, stad/landsbygd/skog + kan kombineras med frågor / ljud + kan utövas ensamt eller i lag + takt och tid kan anpassas - kräver mycket planering av organisatör - svår att kommersialisera - bildtolkning är individuellt Blåsrörsdart + kommersiellt gångbar + passar alla som kan blåsa + alla kan spela på samma villkor + poängräkningen är enkel och tydlig + stor potential att bli estetiskt tilltalande + kan göras till portabel lösning med handdator och programvara - inte realiserbar på kort tid - dyr - inte så aktiverande - dålig respons från eleverna på Tunaskolan m fl - inomhussport


14

Skjutgolf + bra respons från Lunds Handikappsidrottsförbund + med denna kan alla spela minigolf + kan användas på befintlig bana + fritidssysselsättning + fungerar även för barn och äldre - kan inte användas i gymnastiksal - säsongsberoende - finns ingen, för oss, känd bana i Lund - krävs mycket tester innan den är realiserbar (tidskrävande) - kräver avancerad teknik Då detta val väl var gjort – vilket inte var något lätt beslut, med tanke på allt positivt som fanns med alla fyra idéerna – var det bara att ge sig på de tekniska lösningarna och leta material. Kardborrmaterial var förstås vad vi blev tvungna att göra mest research om. Vilka olika kvaliteter finns och var kan man få tag på dem? Vi skulle snart få lära oss mer om detta. Vidare kom vi snart fram till att det var bättre att utgå från en redan existerande handske, åtminstone i prototypfasen, istället för att försöka tillverka en egen – detta framförallt med tanke på om vi måste använda något annat material än vanligt tyg. Kanske kommer ett mera ”andandes” material bli nödvändigt. Således var det bara att höra av sig till diverse handsktillverkare och tyg- och kardborrtillverkare samt distributörer. Flera andra val av färgsättningar och material gjordes efter det första användartestet. Dessa redovisas i det kapitlet och senare också i kapitlet ”Resultat”. 8. Prototyptillverkning 8.1 Första prototypen Vi började med att gå igenom vad vi skulle komma att behöva till vår prototyptillverkning. Sedan diskuterade vi också hur vi på bästa och billigaste sätt skulle få tag i material. Målet var att tillverka två måltavlor, samt sex bollar och tolv handskar. När vi hade gjort en lista på det vi behövde började jakten på materialet. Vi hade enats om att det bästa vore om vi blev sponsrade med så mycket som möjligt. Därför tog vi kontakt med ett plastföretag i Landskrona som heter ScandiFlex AB. Vi behövde nämligen någon sorts plast till målen att fästa kardborrbanden på. Företaget var vänliga nog att ge oss två stora rullar plast – en rulle guldfärgad plast och en silverfärgad. Under tiden vi väntade på leveransen från ScandiFlex AB, letade vi efter material till målen – därför begav vi oss till olika loppmarknader i Lund. På Antikvitetskammaren fick vi två gipsplattor i lagom storlek. Vi gjorde nu en prisundersökning av kardborrband till målen och tyg till bollar och handskar. Materialet visade sig vara tämligen dyrt och eftersom vi ville hålla ner kostnaderna på den första prototypen, bestämde vi oss för att ge oss iväg till IKEA. Där fanns vad vi behövde till subventionerade priser. Nu kunde vi börja bygga och sy.


15

Vi började med att tillverka måltavlorna, vilka bestod av två skivor 0,6 x 1,2 meter. Dessa skulle täckas med plasten, så att vi fick en silverfärgad och en guldfärgad måltavla. På plasten fäste vi sedan kardborrbanden.

Tillverkning av målet till första prototypen av Fästboll. Därefter började vi sy olika sorters bollar. Vi sydde sfäriska bollar i olika storlekar, ärtpåsebollar, olika bollar med svans och också några tetraederformade bollar. Vi testade alla bollar med olika stoppningar och tyngder. De egenskaper vi var ute efter var:

1. Bollen ska vara lätt att fånga. 2. Den ska vara skön att hålla 3. Den ska fastna på målet och inte trilla av 4. Utseendet ska så lite som möjligt påminna om

en traditionell boll, eftersom många är bollrädda 5. Bollen ska varken rulla eller glida när den hamnar på golvet 6. Färgerna ska vara kontrastrika 7. Bollen ska vara lagom stor, tung och hård 8. Den ska inte flyga så fort i luften

Eftersom tetraedern visade sig vara den som bäst uppfyllde dessa krav valde vi den. Den ser inte ut som en traditionell boll och var lätt att anpassa tyngd och storlek på. Den rullar inte heller när den kommer på golvet och den flyger ganska sakta när man kastar den. Tyvärr kunde vi inte i denna allra första prototyp uppfylla kravet om kontrastrika färger – med tanke på vår budget beslutade vi att göra detta i nästa prototyp.

Tillverkning av bollarna.


16

Handskarna tillverkade vi enligt en enkel modell i vitt tyg, som sedan förseddes med kardborrmaterial. Därefter var den första prototypen färdig för en billig penning och vi kunde raskt gå vidare till användartesterna på Tunaskolan. 8.2 Andra prototypen Inför den andra prototypen hade vi kontakt med flera olika företag som visade sig villiga att sponsra vårt projekt (se mer om detta under kapitlet ”Ekonomi”). Måltavlornas utformning reviderades och formatet är nu 1 x 1 meter och dessa är nu helt klädda med kardborrband. Målen förseddes också med tydliga mönster och en flexibel upphängningsanordning (se bilden nedan).

Arbetet med de nya handskarna fortskrider.

Bollarna syddes upp och tillverkades precis som tidigare, fast denna gång istället med gult tyg och svart kardborrband för att vara så kontrastrik som möjligt. Handskarna som vi blivit sponsrade med var vita, varav hälften färgades svarta (således fanns nu två lag: svart och vitt). Därefter syddes kardborrband på i handskens greppyta. 9. Ekonomi Det var utan tvekan glädjande för oss i gruppen att vi blev sponsrade med material från olika håll till vårt projekt. Handsktillverkningsföretaget Soft Touch AB (www.softtouch.se) visade ett stort intresse för projektet redan i ett tidigt stadium och sponsrade oss gärna med de tolv par monteringshandskar av högkvalitativ textil och getskinn, som vi kom fram till vore det bästa för oss att utgå ifrån. De erbjöd sig till och med att sy fast kardborrmaterialet på dessa, men tyvärr var vi tvungna att avböja detta förslag, då vi ansåg tiden vara för knapp. Vidare hade vi kontakt med 3M Svenska AB (www.mmm.com) genom vår kontakt på Soft Touch, Michael Cederkvist. Sälj- och Marknadschef för Säkerhet, Skydd & Optik, Ulf Stenfeldt blev vår kontakt på 3M och denne skickade oss först och främst prover på företagets nyutvecklade kardborrmaterial, för oss att välja mellan. När vi valt material bad vi helt enkelt om den mängd material vi behövde – tyvärr visade sig dock det material vi fick svårt att applicera på de handskar vi använde, då detta var täckt av ett klistermaterial på baksidan, som gjorde det svårbearbetat. Således tvingades vi ta kontakt med företaget Gripband AB (www.gripband.se), som tidigare skickat oss prover på mera traditionellt kardborrmaterial. Dessa var vänliga nog att skicka oss de tjugofyra meter 100 millimeters kardborrband som vi behövde för den andra prototypserien, samt extra material till bollarna.


17

Tyg och övrigt material till mål och bollar införskaffades av gruppen själv och sponsrades således av Certec (www.certec.lth.se), Centrum för Rehabiliteringsteknik, vid Lunds Tekniska Högskola. Samtliga material till första prototypserien sponsrades helt och hållet av Certec. En redogörelse för kostnaderna följer här nedan: 1:a prototypserien: Material Mått Kostnad Totalt Kardborrmaterial 9 meter / 20 mm 15 kr/m 135 kr 3 meter / 120 mm 60 kr/m 180 kr Tyg (handskar, boll) 4 meter 20 kr 20 kr Skivor till mål 1,2 meter x 0,6 meter 0 kr (sponsrade av Antikvitets-

kammaren) Plast (skydd till mål) 2 meter x 1 meter 0 kr (sponsrade av ScandiFlex AB) Summa 335 kr 2:a prototypserien: Material Mått Kostnad Totalt Kardborrmaterial 24 meter / 100 mm 0 kr (sponsrade av Gripband AB) 3 meter/ 12 mm 0 kr (sponsrade av Gripband AB) Handskar 12 par 0 kr (sponsrade av Soft Touch AB) Textilfärg till handskar - 87 kr 87 kr Skivor till mål 2 st. 1 meter x 1 meter 40 kr 80 kr Krokar till mål - 30 kr 30 kr Spännband till mål - 34 kr/styck 68 kr Summa 265 kr Tillverkningskostnaderna för utrustningen uppskattar vi som tämligen låg – förvisso kan intresserade liksom vi beställa och bygga ihop vad som behövs på egen hand – då man i hög grad kan utgå från redan färdiga produkter. Tanken är att utveckla de prototyper som nu sammanställts av gruppen i samarbete med ett eller flera specialiserade företag för att få ner produktionskostnaderna. Beroende på detta är det förvisso svårt att göra någon närmare uppskattning just nu. Notera förvisso att priserna ovan är för material med moms och utan mängdrabatt – priserna för material vid produktion skulle förstås minska betydande. 10. Användartest De klasser som hjälpt oss prova och utvärdera Fästboll är 6-10 D, 6-10 E och 6-10 F. 6-10 D är den grupp som kom med kommentarer och synpunkter vid vårt första besök på Tunaskolan, 6-10 F är dem som, vi under vårt första besök, observerade under en gymnastiklektion och 6-10 E är slutligen den grupp som även hade en elev med fysiskt handikapp


18

10.1 Första användartestet Onsdagen den 17 april var det dags för vårt första prototyptest på Tunaskolan. De klasser vi testade vårt spel på var samma som vi förut använt oss av för att utvärdera de alternativ vi började utgå från. Vår prototyp bestod av två kardborrförsedda mål, handskar med kardborre fastsydda på handflatorna och tetraederformade kardborrbollar (se kapitlet om prototyptillverkningen). Reglerna vi ställt upp för denna första version av Fästboll var följande:

1. Den som har bollen får inte förflytta sig utan måste passa den vidare!

2. Man får inte ta bollen ifrån den som har den – den måste passas!

3. Den som håller i bollen mer än fyra (4) sekunder måste lämna över bollen till det andra laget (passa den till närmaste motspelare)!

4. Om man står tillräckligt nära (så att man når målet) får man sträcka fram bollen till mål – i

annat fall måste man kasta bollen på målet!

5. För mål måste bollen sitta fast på målet!

6. Vid mål delas en ny boll ut att spela med (den andra blir kvar i målet som poängmarkör! Den nya bollen går till det lag som nyss släppt in ett mål.

7. Lös boll tillfaller upphittare!

8. Om man missar målet vid ett målförsök går bollen till andra laget!

9. När ett mål är fullt (rymmer 3 bollar) är matchen avgjord.

Första gruppen:

Första gruppen i full action!


19

De spontana kommentarerna var att spelet var kul. Vi noterade att de regler vi utarbetat fungerade bra, och att spelet verkade fungera så som vi hade tänkt oss. Bland annat noterade vi att alla i laget någon gång hade bollen – således stod ingen bredvid utan att få spela. Omdömet om bollstorleken var att den var lagom. Alla hann se och reagera på bollen. Man kunde även höra var bollen var, för dels låter riset i bollarna och dels så låter det när man tar av bollen från handsken. Detta var något positivt som vi inte räknat med. Handsken var bra (förutom en del smärre brister på vår första prototyp). Vi märkte dock att ha kardborrband på fingrarna var ett måste. Vi fick också förslaget att handskarna kunde vara i lagfärger, vilket vi alla tyckte var en bra idé. Färger som gruppen tyckte skulle passa var röd/blå eller orange/blå. Måltavlorna fungerade bra, de stod uppe på plintar, lutade mot väggen. Vi upptäckte att idéen att ha måltavlorna högt upp passade spelet bra, eftersom ingen i laget då kan ”täcka” målet. Ett förslag kom upp att konstruera en hänganordning för måltavlorna och exempelvis hänga dem under basketkorgarna och på så sätt utnyttja dessa redan befintliga stativ. Vi upptäckte dock snart att det var nödvändigt med en målgård, cirka en meter från målen. Genom att flytta målgården längre från målet ökar man därmed spelets svårighetsgrad. Hänger man tavlorna högre upp kommer det förmodligen inte att behövas någon målgård. Målgårdens utformning är än så länge öppen och kommer förmodligen också i framtiden att vara upp till användarna att besluta. Idrottsläraren, Inger Svensson, tyckte spelet fungerade utmärkt och var även entusiastisk inför att även yngre barn skulle kunna spela det, eftersom det använda materialet är mjukt – inga hårda bollar som riskerar träffa ansiktet etc. Eventuellt ska vi testa spelet på en klass med lägre ålder och där även en del barn har fysiska handikapp. Andra gruppen: Även här flöt spelet på bra. Alla fick spela – även assistenterna var med och spelade och tyckte det var kul. Även här hördes spontana kommentarer att spelet upplevdes som roligt. Reglerna fungerade bra i denna gruppen också. En i gruppen tyckte inte om regeln att den som har bollen ska stå stilla, utan ville själv kunna springa mot målet – vilket vi dock uteslutit eftersom verkligen alla i laget skulle få vara med och spela. Någon tyckte att bollen kunde vara mindre, men flertalet tyckte storleken var bra så som den är. Färger som föreslogs för utrustningen i denna grupp var blå. Ett förslag om att bollen skulle vara tillverkad i ett blankt/ limefärgat material kom upp. Efter detta pass diskuterade vi mer med idrottsläraren, Inger Svensson, och assistenterna till klassen. En höj- och sänkbar upphängningsanordning till måltavlorna upplevdes som en positiv idé. Inger poängterade att det hela inte får vara för tungt – det ska var lätt att ta fram. Hon såg även att man kunde använda tavlorna och bollarna till andra saker än Fästboll, t.ex. som en station i en bana av något slag. Under dagen kom även en annan variant upp för spelet: När det t ex. står 1-1 och lag A gör mål, istället för att då låta resultatet vara 2-1 kan man välja att istället ta bort en boll från lag B:s måltavla, så att resultatet nu är 1-0. Gör lag A ytterligare två mål har alltså A vunnit. Däremot om lag B gör ett mål kommer ställningen nu vara 1-1 igen, eller 0-0, beroende på vad laget väljer. O.s.v.


20

Tredje gruppen:

En av eleverna får hjälp med att sätta på handsken.

Detta test utfördes den 22 april. I den tredje gruppen, var medelåldern något yngre än i de två föregående. Här fanns också ett par i gruppen som hade problem med motoriken. Det var speciellt en elev som behövde längre tid på sig att ta upp bollen från golvet i jämförelse med övriga spelare. Efter en stund gick således Inger, idrottsläraren, in som medhjälpare och stödde eleven genom att hjälpa till att fånga bollen om den hamnade på golvet då den passades åt honom. Inger byttes av mot Daniel i någon match. Detta visar tydligt det som Magnus Ekholm (LHIF) påpekade för oss, nämligen att inom handikappidrott finns det många olika klassindelningar beroende på hur stort ens handikapp är, så att man i så stor utsträckning som möjligt ska kunna spela på lika villkor. Anpassningsbarheten i spelet är alltså viktig för att också täcka denna typen av problem. Efteråt fick vi, även här, spontana kommentarer att spelet var roligt, och likaså tyckte någon i denna gruppen inte heller om regeln att man inte får förflytta sig på planen när man har bollen. Tyvärr flöt spelet inte på lika bra här, som i de två förra grupperna, utan en elev kände sig åsidosatt och gick av planen innan matchen var slut eftersom hon blev ledsen över att aldrig få bollen av sina lagkamrater. Detta fick oss att reflektera mer över att göra spelet mer anpassningsbart genom att, vid behov, lägga till en regel som innebär att man måste passa till alla inom laget innan man får göra mål. En idé som vi faktiskt diskuterat tidigare men som vi inte integrerat i den första prototypen. 10.2 Andra användartestet Torsdagen den 16 maj var det dags för oss att göra användartest nummer två. Denna gång provade vi Fästboll på grupp 6-10 E och 6-10 F, den andra och tredje gruppen enligt ovan. De regler som vi använde oss av, kan läsas om Appendix 1: Regler för Fästboll . Förändringarna rör stadgandet av en anpassbar målgård och en nyinsatt regel som förbjuder spelarna att slänga sig efter bollen med risk för sin egen och övrigas säkerhet.


21

Andra prototypen testas för fullt.

En skillnad från förra gången var att måltavlorna denna gång hängdes under basketkorgarna och inte som förut, lutade mot väggen uppställda på plintar. (Vi använder oss alltså denna gång av prototyp 2, vilken finns beskriven i kapitlet ”Prototyptillverkning” – se även under kapitlet ”Skisser och Bilder”.) Inger Svensson, idrottsläraren, ville denna gången testa att använda en regel att mål inte var giltigt om inte alla i laget hade haft bollen minst en gång vardera innan mål. Eftersom båda våra användargrupper hade spelat Fästboll förut, behövdes endast en kort genomgång av reglerna. På samma sätt som tidigare innebar en spelomgång att man spelade tre matcher. Bollen lottades ut och därefter satte spelet igång. Spelet flöt på bra, och det fungerade fint att ha regeln om att alla i laget ska ha haft bollen innan ett mål räknas som giltigt.

Två glada användare.

Utvärdering av utrustning – alltså prototyp 2 – efter spelet var mycket positiv och kommentarer från klass E och F skilde sig inte nämnvärt från varandra. Båda grupperna tyckte att handskarna kändes bra – bara en elev tyckte de var lite stora. Bollen var bra i färg och form, och att måltavlorna denna gången hängde ”fritt” i luften istället för att stå lutade mot en vägg upplevdes likaså positivt. Måltavlornas förändrade mönster och färg från första användartestet gav spontana kommentarer att de såg ”fräckare” ut och att krysset var bra för att man kunde sikta bättre på dem. Någon tyckte att det hade kunnat vara lite mer utmaning om inte hela tavlan var täckt med kardborrband utan att kanske några fält skulle varit utan så att det därmed krävdes mer precision vid målskjutandet.


22

11. Skisser och modeller De första brainstormingskisserna

Fästboll

Bild-ljud-orientering

Blåsdart med automatisk poängräknare

Skjutgolf enligt en första skiss.


23

Konceptskisser

Några varianter av handsken, den s.k. ”Handborren”.

Olika förslag på bollens utseende.


24

Olika förslag på bollens utseende.

Skisser av de färdiga prototyperna

Handskar från företaget Soft Touch AB som modifierats för Fästboll.

Den färdiga bollen med hög kontrastskillnad.


25

Målet kan hängas i två krokar som är förlängda med spännband eller sättas på en plint eller annan befintlig möbel.

Bilder av de första prototyperna

En handske och en boll från första prototypserien.

Det silverfärgade målet.


26

Bilder av de färdiga prototyperna

En färdig svart handske.

En färdig boll.

Det vita målet med två bollar.


27

12. Resultat Vi har utvecklat ett bollspel som fungerar bra för både funktions- och icke funktionshindrade personer. Vi har testat den på idrottslektioner i särskolan på ungdomar i olika ålder med olika funktionshinder. Vi har genom dessa tester kommit fram till att man kan spela Fästboll med blandade åldrar, bara man ser till att lagen är någorlunda jämna, precis som i vilket lagspel som helst. Utrustningen består av handskar med kardborrband på handflatorna och fingrarna. Handskarna finns i två olika färger , vit och svart, för att kunna skilja lagen åt. Två måltavlor, en som är vit med ett svart kryss och en som är svart med ett vitt kryss, täckta med kardborrband, samt sex tetraederformade bollar i svart och gult så att de ska vara lätta att se för personer med synsvårigheter (se härtill skisser och bilder). Bollarna är stoppade med mjukt material, samt försedda med den mjuka delen av kardborrbandet så att spelarna inte ska bli rädda för att bli skadade av bollen. Måltavlorna kan man luta mot en vägg eller hänga upp i t.ex. en basketkorg eller ett fotbollsmål, vilket gör att man kan spela Fästboll på de flesta planer för bollsport. Det går utmärkt att använda sig av en idrottshall, men spelet fungerar även bra utomhus. Vi har även utarbetat ett flexibelt regelverk till Fästboll och det är här anpassningen för olika funktionshinder kommer in i bilden. För att alla ska kunna spela på lika villkor, kan man anpassa reglerna beroende på vilka spelare som är med. Vi har även delat upp måltavlan i olika fält för att det ska vara möjligt för spelarna att välja hur de vill att poängen ska räknas, t. ex. om man ska behöva träffa en boll i varje fält för att man ska få poäng, eller om man bara behöver träffa tavlan – allt för att Fästboll ska anpassas till spelarnas behov av utmaning och svårighetsgrad. Då alla spelare har en kardborrförsedd handske på sig underlättar detta för personer som har svårt att greppa en boll. Då spelaren tar bort bollen från handsken hörs ett ritschande ljud som gör det enklare för spelarna att lokalisera var bollen är. För att göra detta tydligare kan man också bygga in en pingla i bollen för att underlätta för synskadade personer. De flesta eleverna tyckte att spelet var roligt, men samtidigt kan man undra om det var kul för att det verkligen var roligt, eller om det var kul för att det var nytt och att vi ”främmande” personer kom på besök. Det kan även vara svårt för barnen att våga berätta för oss om de tyckte något var fel, eftersom de inte känner oss och därmed inte har fullt förtroende för oss. Vi tror dock, efter att ha studerat barnen då de spelade, att de verkligen hade roligt. Fästboll är alltså ett koncept som kan anpassas efter användarnas behov i ytterligare mening. Utrustningen kan även användas för enskild träning eller lek. Men, som vi sett, kan man alltså spela tillsammans i olika åldrar och självklart är det roligt! 13. Diskussion och slutsatser Det glädjande resultatet av våra tester av Fästboll i sin nuvarande form leder vidare till många tankar. Inte bara visade sig vårt spel vara vänligt mot människor med lindrigare handikapp, utan också en bra sport som inte påvisar människor med lägre fysisk styrka, snabbhet eller bollsinne. Exempelvis brännboll som en kontrast till Fästboll synliggör denna skillnad tydligt, eftersom de som där inte är lika duktiga tvingas använda ett annorlunda slagträ. I Fästboll har alla en handske – oavsett om de väljer att fånga bollen med den eller inte. Ett par av de elever som deltog i våra användartest tyckte inte om den regeln som säger att den person som har bollen inte får förflytta sig på spelplanen, utan att bollen måste passas vidare för


28

att komma fram till motståndarlagets spelhalva. Denna kritik tycker vi dock uppvägs många gånger om av de övriga eleverna som istället uppfattade denna regel som positiv. På detta sätt fick alla i laget känna sig delaktiga, eftersom man var tvungen att passa bollen vidare – vilket vi hade förutsagt och hoppades skulle öka samspelet i lagen. Detta är förstås ett av våra huvudsyften med Fästboll, nämligen att alla ska känna sig delaktiga i spelet. Även om själva handsken, efter vad vi lärt oss, inte är ett unikt hjälpmedel, erbjuder vår s.k. handborre en större greppvänlighet än de andra lösningar vi sett. Efter samtal med lärare vid Fågelskolan och Tunaskolan samt Arne Svensk vid Certec, kommit fram till att det skulle vara ett utmärkt träningsredskap för människor med motoriska problem. Således ser vi en ljus framtid för vårt spel, då detta förstås kommer påverka produkternas kommersiella potential i en mycket fördelaktig riktning.

utrustningen till Fästboll kan också användas som motoriska träningshjälpmedel.

Kontentan av det hela är att vi tror starkt på vår idé och ämnar fortsätta med dess utveckling utöver projektets ramar. Den stora uppriktiga glädje och gemenskap vi sett i samband med testerna av våra prototyper låter det knappast bli annorlunda – för vad finns bättre än att sprida glädje? Vi ser stora möjligheter i att utveckla Fästboll vidare i samarbete med de företag vi redan kommit i kontakt med och därtill flera andra. Säkert har vi inte heller upptäckt alla användningsområden och alla möjligheter för det spel och den utrustning vi i detta projekt lagt grunden till. Arbetet fortsätter alltså. Följ vad som händer på Internet, på www.aeongate.com, som kommer att öppnas under sommaren och fortskridande delge nyheter om detta och många andra kreativa projekt.


29

14. Sponsorer och annan välbehövlig hjälp Ett stort tack till alla som hjälpt oss under arbetets gång, framförallt vill vi tacka följande personer som hjälpt oss med råd, synpunkter och material. Antikvitetskammaren i Lund Morten Bergström, Zenit Design Group AB Björn Breidegard, Certec Michael Cederkvist, Soft Touch AB Håkan Eftring, Certec Mona Ekelin och Vibe Björfors, lärare vid Fågelskolan i Lund Magnus Ekholm, Lunds Handikappsidrottsförbund Cecilia Kemle, Gripband AB Pia Lindqvist, lärare vid Tunaskolan i Lund Charlotte Magnusson, Certec Bengt Persson och Bitte Langéen, Lunds Kommun ScandiFlex AB i Landskrona Ulf Stenfeld, 3M Svenska AB Arne Svensk, Certec Inger Svensson, idrottslärare vid Tunaskolan i Lund Slutligen alla elever, assistenter och lärare i åk 6-10 D, E och F på Tunaskolan i Lund.


30

15. Appendix 1: Regler för Fästboll REGLER FÖR ”FÄSTBOLL”

• Den som har bollen får inte förflytta sig utan måste passa den vidare! • Man får inte ta bollen ifrån den som har den – den måste passas! • Den som håller i bollen mer än fyra (4) sekunder måste lämna över bollen till det

andra laget (passa den till närmaste motspelare)!

• Man måste kasta bollen på målet från någon plats utanför målgården!

• För mål måste bollen sitta fast på målet!

• Vid mål delas en ny boll ut att spela med (den andra blir kvar i målet som poängmarkör! Den nya bollen går till det lag som nyss släppt in ett mål.

• Lös boll tillfaller upphittare!

• Man bör dock undvika att kasta sig efter bollen med risk för att skada både sig

själv och andra. Vid för våldsam kamp om bollen kan man välja att lotta ut bollen på nytt.

• Om man missar målet vid ett målförsök går bollen till andra laget!

• När ett mål är fullt (rymmer 3 bollar) är matchen Förberedelser: Lika lag väljs på valfritt sätt. Varje deltagare får vars en (1) handske att ha på valfri hand. Måltavlorna hängs upp på lämplig plats (till exempel i existerande basketkorgar) eller ställs upp på t.ex. plintar eller annan befintlig möbel vid planens ändar. Tre (3) bollar läggs ut vid vardera av de två målen. Ytterligare en (1) boll lottas ut på valfritt sätt att börja spela med. Sen är det bara att köra! Matchen börjar och blåses av på traditionellt sätt. Spelet kan spelas både inomhus och utomhus. Planens storlek avgör antalet spelare enligt lärares rimlighetsbedömning. Likaså bestäms målgårdens storlek av läraren och deltagarna själva. På detta sätt kan svårighetsgraden för spelet enkelt justeras. Det centrala i spelet är själva Handborren, den kardborrförsedda handske som varje spelare bär, då denna är avsedd vara ett verktyg att fånga den specialtillverkade fästbollen med, som förstås är försedd med motsatt kardborrmaterial. Man kan således välja att spela med befintliga mål (handboll- eller fotbollsmål i främsta hand, men basketkorg eller en enkel m arkmarkering duger också). Fästboll är menat att kunna anpassas till olika situationer, platser och sällskap. Nedan följer en del alternativa regelförslag:

• Matchen kan spelas tills den är slut eller på tid (förslagsvis 5-10 minuter). • Regeln om att man inte får hålla i bollen mer än 4 sekunder kan strykas eller förlängas vid behov. • Regler för täckning av mål eller spelare kan appliceras. • Olika regler för ökad samverkan kan läggas till i aktiverande syfte. • Man kan förstås spela med fler bollar (mål).


31

Vidare finns det ett par olika varianter av Fästboll utarbetade av utvecklingsgruppen: Fästboll ”Med Knuff” – spelas som vanligt med den enda skillnaden att man vid ett lyckat mål kan välja att 1) antingen låta målbollen sitta kvar på motståndarens mål och få en målpoäng eller 2) ta bort sin målboll och istället också ta bort en av motståndarlagets målbollar på det egna målet. Fästboll ”Med Allemansrätt” – spelas som vanligt med skillnaden att varje deltagare i laget måste ha haft bollen åtminstone en (1) gång innan ett eventuellt mål räknas som giltigt. Fästboll ”Med Räknad Passning” – spelas som vanligt men med skillnaden att ett visst antal passningar (3 eller fler) måste ha skett inom laget innan ett eventuellt mål räknas som giltigt. Fästboll ”Med Räknad Målskjutning” – spelas som vanligt men med skillnaden att om man träffar krysset på målet får man två (2) poäng, medan övriga fält ger en (1) poäng. Fästboll ”Med Fyllning” – spelas som vanligt men med skillnaden att man spelar med fyra bollar och att man måste få in ett mål i varje ”fält” på måltavlan för att vinna. Copyrights 2002 FÄSTBOLLTEAMET


32

16. Appendix 2: Vidare om användarundersökningen Här följer vidare information om den användarundersökning som utfördes under projektet. Till en början följer den insändare som skrevs på Lunds Kommuns hemsida och det officiella svaret på densamma:

------------------------------ Daniel Brandt skrev: ------------------------------ Hejsan! jag och fem andra studenter från LTH (industridesign- och ingenjörsprogrammen) driver just ett projekt inom en gemensam kurs i "Universal Design" där vi är menade att utveckla en ny idrott som kan spelas av människor med såväl som utan handikapp i så stor utsträckning som möjligt. Vi har en del intressanta idéer, men är bara inne i ett första "research"-stadium, vilket innebär att vi är på jakt efter så många olika synvinklar, idéer och råd som möjligt. Om någon som läser detta skulle vilja bidra med förslag etc. är Ni hemskt välkommen att maila mig... En länk bör finnas här ovan - annars är min adress: [email protected] Tack för ordet! ------------------------------ Bitte Langéen skrev: ------------------------------ Hej! Det låter jättespännande och vi är givetvis mycket intresserade av att ta del av era idéer. Med vänlig hälsning Bitte Langéen

16.1 Mötesanteckningar Bitte Langéen samordnade efter att ha sett vår insändare ett möte med Bengt Persson, projektledare för Lunds Kommuns handikappsportsatsning ”Alla Vinner”. Detta projekt syftade lämpligt nog just att fler personer med funktionshinder ska kunna delta i det allmänna kultur- och fritidsutbudet. Syftet är dels att starta olika fritidsaktiviteter i föreningslivet och erbjuda utbildning till ledare och administratörer, men också att starta en diskussion om innehåll och kvalitet. Man tar också reda på vilka behov som behöver tillgodoses för att alla ska känna sig välkomna att delta på sina villkor. Projektet har drivits av Lunds Kommun sedan ungefär ett halvår tillbaka – det är menat att hålla på i två år. Här följer mötesanteckningarna från detta första möte och de andra som detta resulterade i, samt ett urval av gruppens egna möten. Besök på Lunds Kommun Kultur & Fritid 020301 Fredagen den 1 mars var vår grupp således på Kultur & Fritid och besökte projektledaren Bengt Persson och Bitte Langéen. Vi presenterade våra fyra idéer för dem: Fästboll, bild-ljud-orientering, blåsrörsdart och skjutgolf. De tyckte att alla idéerna verkade roliga och skulle gärna vilja testa dem själva. Detta verkade förvisso lovande då vi ju siktade på att göra något som alla skulle tycka vara kul.


33

Några av de tips vi fick av Bengt Persson och Bitte Langéen var att ta kontakt med de olika särskolorna i Lund, dels för att kunna testa på eleverna, men också för att prata med personalen som har stor kunskap inom området. De rekommenderade också Lunds Handikappsidrottsförbund och orienteringsgruppen som två säkra kunskapskällor. Bengt Persson berättade vidare att det redan finns gymnastikpass som är speciellt anpassade för människor med handikapp, men att det vore intressant om man kunde göra sådana som verkligen passar alla – så att också fler människor utan handikapp vågade delta. Slutligen fick vi en lista på telefonnummer till personer vi kunde använda för att få fram ytterligare information och feedback på våra idéer. Detta ledde förstås till en hel del telefonsamtal från vår sida. Resultaten av dessa kan skådas härnäst i kapitlet ”Mötesanteckningar”, där vi också valt att redogöra för gruppens egna möten – dock, bara de som varit av störst betydelse för projektets fortskridande. Det vore förstås överflödigt att ta med alla diskussioner och tankebollningar som ägt rum under projektet. Observera vänligen att dessa anteckningar som tagits med här delges närmast i sin ursprungliga form för att vara mera lättillgängliga. Besök på Fågelskolan 020318 På Fågelskolan har särskolan (högstadiet) och träningsklasserna (högstadiet) idrott tillsammans. Eleverna, ca 30 st, delas under gymnastiken in i två grupper. Gruppindelningen kan se olika ut från gång till gång beroende på vad som ska göras. Varje grupp har sin egen sal och sin egen lärare. När vi var där delades klassen in i särskola och träningsklass. Vi tittade mest på träningsskolan som denna dag hade hinderbana. Eleverna fick själva hjälpa till att plocka fram/tillbaka alla redskap som skulle användas. Det vi reagerade på var att det gick till på nästan samma sätt som i en vanlig klass, fast långsammare. Den största skillnaden var att eleverna hjälpte varandra mycket och att de behöver motiveras mycket mer än andra elever. En kille ville tidigare inte vara med alls, men nu byter han om och följer med under lektionen även om han inte är så aktiv. Även om vissa har svårt att komma igång så tyckte alla att det var roligt att ha gymnastik. Vi presenterade våra idéer för två av lärarna, Mona Ekelin (som även är engagerad i Lunds Kommuns projekt ”Alla vinner”) och Vibe Björfors. De tyckte att Fästboll och bild-ljud-orientering var de mest intressanta idéerna. Fästboll var intressant för att den har ett enkelt poängräkningssystem. Vibe tyckte att man skulle ha siffror i de olika fälten på målet så att eleverna fick träning i siffror samtidigt som de lekte. Bild-ljud-orienteringens fördel var att eleverna är vana vid bilder och att sporten går att variera svårigheten och komplettera med t.ex. frågor under orienteringens gång. Blåsrörsdarten tyckte de inte passade deras elever eftersom vissa har dålig lungkapacitet. Skjutgolfen var inget alternativ för dem eftersom det inte finns någon minigolfbana i Lund. Det som lärarna sade var viktigt att tänka på, var att man måste låta eleverna göra saker själva annars blir de lätt passiva. Eleverna tyckte också mycket om musik och då t.ex. Markoolio spelas springer de mycket fortare. Det de tycker om att göra på rasterna är att spela innebandy, korgboll och basket. Besök på Tunaskolan 020319 Här finns bl.a. ADAH-elever som har svårt att anpassa sig – de kräver tydlighet. Vi presenterade våra idéer för lärarna. De tyckte att det var bra att man ser poängen i Fästboll, eftersom en del har


34

svårt att komma ihåg och det leder i sin tur till bråk. Det som är svårast, enligt lärarna, är dock att motivera eleverna att göra något alls. I Fästboll är en variant att ha märken på bollen som man tar av när man fått bollen. Detta gör att alla får känna på bollen innan det blir mål. Detta på grund av att vi alla anser att samspelet är viktigt. Bild-ljud-orientering skulle passa i denna klass. Fästboll skulle också passa i denna klassen. Att bara ha en mall (Fästboll) och att klassen sedan själva kan anpassa reglerna skulle vara en idé. De elever vi träffade var från årskurserna 6-10 på särskolan, fyra killar och en tjej. De var i allmänhet slöa och ganska oengagerade i vad vi gjorde. Kanske det bara berodde på blyghet. Den idé som killarna gillade bäst var Fästboll och som nummer två tyckte de bild-ljud-orientering. Tjejen var mer positiv till alla idéerna, men hon gillade bild-ljud-orientering och Fästboll bäst hon också. Vi frågade vilka sporter de gillade bäst, och killarna tyckte mest om bollsporter medan tjejen tyckte om sporter där man tävlade ensam. Hon gillade idén med att ha en mjuk boll som är tänkt i Fästbollspelet. Under tiden en del av gruppen intervjuade, var en annan delegation fullt sysselsatta med fältstudier i Tunaskolans gymnastikhall. Där följde de idrottsläraren Inger Svenssons arbete med en annan specialklass, bestående av elever med olika svårigheter såsom dåligt minne, epilepsi, koncentrationssvårigheter och olika inlärningssvårigheter. Klassen bestod av elever från årskurs 7 till 10. Delegationen fick se klassiska skolidrotter som Plintboll och Jägarboll, samt en del andra övningar. Tyngdpunkten låg hela tiden på nöjet med idrotten. Inger var hela tiden vaksam på att alla kände sig motiverade och deltagande. Det är förstås viktigt att ingen känner sig utanför, vilket förvisso är lättare hänt än man kan tro. Ett gott jobb gjordes dock – sprudlande aktivitet uppnåddes. Det var tydligt att se att det handlade om en tämligen normalfördelad klass, med alla de vanliga ”karaktärer” man finner där: En dominerande, ett par som följde denne, samt en del mera underlägsna – enligt egna erfarenheter är det så det brukar se ut. Samspelet mellan eleverna fungerade i allmänhet bra, med undantag för ett par mindre oenigheter. Vi i gruppen var överens om att detta skulle bli en bra klass att använda för våra första prototyper. När lektionen var över diskuterade vi igenom vad som hänt tillsammans med Inger och dryftade en del allmänna frågor angående organisation och elevernas svårigheter och syn på skolidrotten. Motivation kom vi snabbt överens om var det viktigaste – vad vi än väljer av de fyra förslag vi arbetat fram, måste alla kunna vara med på samma villkor. Detta kan förvisso ses som självklart, men hur vet man att en idé är motiverande? Innan det slutliga valet fick det duga med de kommentarer vi fått och våra egna rimlighetsbedömningar. Tanken var att också se idrottsundervisningen med den klass som de andra i gruppen intervjuat tidigare, men då bara tre elever dök upp och vi kommit för att framförallt se samspel, valde vi att istället diskutera igenom våra fyra förslag på nytt inom gruppen. Besök hos Lunds Handikappsidrottförbund, LHIF, 020319 Idag var vi på andra våningen i Vikingahallen. Där har Lunds Handikappsidrottsförbund sina lokaler. Magnus Ekholm var där och tog emot oss. För honom presenterade vi våra idéer. Han


35

var mest positiv till en skjutanordning till minigolf och bild-ljud-orientering. För dessa idéer passar både folk i rullstol och utan, och villkoren blir de samma för alla. Till blåsdart var han halvpositiv. Däremot sa han att det finns så många bollsporter så Fästboll var kanske inte lika behövlig. Till exempel har LHIF har både fotboll, handboll och innebandy. Dessutom är det enligt hans erfarenhet svårt att blanda rullstolsburna med icke rullstolsburna när det gäller bollsporter, det sker ofta krockar och skador då. Skjutgolf var Magnus Ekholms favorit för den passar alla, både de i rullstol och de utan. Magnus tyckte att det är viktigt att utveckla en fritidsaktivitet där man kan blanda rullstolsburna och de som inte är rullstolsburna. Detta hjälpmedel skulle även passa de som har koordinationsproblem. Det är en bra ide att vissa går runt med sin klubba och vissa går runt med skenan på minigolfbanan. Han tipsade oss om att ringa Svenska Bangolfföreningen. När det gällde Fästboll tyckte han att en handske som hjälper till att greppa bollen kan vara ett jättebra hjälpmedel för alla som har grepproblem. Han kom också med några förslag till regler där man använder sig av handbollsplanen men utan målvakt. Magnus var också villig att hitta testpersoner som han tror gärna skulle ställa upp och testa. På söndag var vi välkomna att testa handikappshandboll mellan klockan 16:00-17:00. Det ska bli kul! Magnus Ekholm informerade oss om att ingen sport fungerar för alla. Och att vi måste inrikta oss mot en mer specifik målgrupp. Som vi tidigare har skrivit så är det t.ex. svårt att kombinera rullstolsburna med icke rullstolsburna i en bollsport. Inte ens i handikappsidrotterna så spelar alla tillsammans. I handikappssimning finns det fyra olika klasser. Handikappsidrotten delar ofta upp de tävlande i förståndshandikappade, rörelsehindrade och synskadade. Inom dessa grupper är de ytterligare gruppindelningar. Magnus Ekholm kom med ett önskemål om en skena till boccia. Han har en CP-skadad, rullstolsburen, vän som inte själv kan kasta klotet utan har en assistent. Vännen har dessutom svårt att kommunicera. När Magnus var och tävlade på Island, så såg han en som hade en skena som var kopplad till en elektrisk rullstol. Och han som satt i rullstolen kunde därmed själv styra skenan. Detta var ett önskemål som Magnus har. (Kommentar: Studiebesöket 020324 blev aldrig av eftersom Magnus Ekholm ringde återbud, träningen var inställd p.g.a. för få deltagare.) Besök på ”Barntåget”, mobil utställning av handikappshjälpmedel för barn och ungdom, Malmö Centralstation 020422 Här spenderade vi ungefär två timmar med att titta och diskutera olika hjälpmedel. Den första vagnen handlade om just spel och idrott ("Sporta & Showa" hette den) där nästan det första vi fick veta var att företaget Aktsam AB redan har hjälpmedel av det slag vi tänkte oss - alltså för sport och idrott och allmän lek. Efter närmare titt (deras katalog fanns i sista vagnen ("info") fann vi att de redan lanserat en handske med kardborrband som dessutom passar båda händer eftersom det finns två hål för tummarna och att handsken i fråga också passar nästintill alla händer eftersom den spänns fast – med hjälp av kardborrband, förstås. Dessutom sålde de tetraederformade jonglerbollar. Nå, men helt i golvet eller taket ska vi inte gå – i centrum står fortfarande spelet. Utrustningen ska förstås bli bra – och vi ska naturligtvis sikta på bättre– och vår handske tror vi ändock kommer bli skönare och stabilare. Vi bör förvisso beakta möjligheten att eventuellt lansera Fästboll via företaget Aktsam AB.


36

Mötesanteckningar 020429 På mötet beslutades om ett nytt namn för det spel som vi tidigare kallat Handborre, vilket blev Fästboll. Dessutom diskuterades utformning av rapport och planering för den redovisning som äger rum 020529. Vi beslutade att handskarna skulle vara i två olika färger (enfärgad ljus respektive mörk), så att det tydligt går att urskilja de olika lagen, och ”bollen” ska vara gul med svarta kardborrband. En lösning till att kunna hänga upp måltavlorna diskuterades men någon slutgiltig lösning är ej klar.


37

F Ä S T B O L L E t t h ä f t i g t s p e l !

Copyrights 2002 Daniel Brandt, Christin Hansson, Katarina Ivarsson, Anna Kjellander, Anna Klara Lagerås, Johanna Lethin Vi i FÄSTBOLLTEAMET önskar tacka våra sponsorer:

Fästboll är ett spel för alla – en aktiverande fritidssysselsättning som kan spelas både inomhus och utomhus, på färdig plan eller var helst annars. Tack vare ett unikt koncept är Fästboll både mer utmanande och ändå lättare att spela än många andra spel och idrotter. En kardborrförsedd handske underlättar att fånga den tetraederformade bollen, som också är mycket enklare att se och hantera än en vanlig rund boll. Fästboll har också ett flexibelt regelverk vilket gör att spelet kan anpassas och varieras efter sällskap och tillfälle. För mer information om Fästboll, dess ursprung och fortskridande vänligen besök: www.aeongate.com (öppnar sommaren 2002).

Documents

Fästboll · Fästboll – projekt i Universal Design för Lunds Tekniska Högskola 9 / 37 9 Ett av koncepten för ”Skjutgolf” Skjutgolf – Ungefär som bowling med skena, fast