Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Box 24168, 104 51 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 786 00 info@fao.se www.fao.se

FAO:s lönestatistik 2016

Rapporten innehåller:

Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området.

Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning

inom försäkringsbranschen.

2

Innehåll Sammanfattning ......................................................................................... 3

Fakta om FAO:s lönestatistik ........................................................................ 5

1 Löneutveckling 2006/07-2015/16 ............................................................ 6

2 Spridningen av individernas löneutveckling 2016 ....................................... 9

3 Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per åldersklass .................................. 10

4 Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per region ......................................... 11

5 Årlig löneökning 2011-2016 och nivå 2016 per yrkesfamilj ........................ 12

6 Lönestruktur och lönespridning inom FAO-området ................................... 15

7 Antal anställda per yrkesfamilj 2016 ....................................................... 17

8 Lönespridning för de 10 största yrkesgrupperna i försäkringsbranschen ...... 20

9 Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2016 .................................. 22

10 Löneskillnad mellan kvinnor och män 2002-2016 ................................. 24

3

Sammanfattning

Den sammanlagda kollektiva lönekostnadsutvecklingen i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2015 och oktober 2016. Detta mått visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan åren.

Den genomsnittliga individuella löneutvecklingen var 3,6 procent vilket avser identiska individer som funnits med i statistiken både 2015 och 2016. I några fall kan de dock ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Det kan konstateras att löneutvecklingen varierar mycket från individ till individ, från en i vissa fall sänkt lön till en ökning med över 20 procent. Den vanligaste individuella löneökningen låg på mellan 2 och 3 procent och medianvärdet var 2,2 procent. Hälften av de anställda fick således en löneökning under 2,2 procent och hälften fick en löneökning över 2,2 procent. Medianlönen var 36 800 kronor.

Löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare var 3,1 procent. Detta mått ger samtidigt den bästa genomsnittliga bilden av periodens lönerevisioner. Den högsta genomsnittliga löneutvecklingen, 7,9 procent, har de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen haft. Det skiljer således nästan 5 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos sin arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare.

Den genomsnittliga fasta månadslönen i hela riket var 43 400 kronor i oktober 2016. Det högsta löneläget finns i Storstockholm och är 50 400 kronor, vilket är 7 000 kronor högre än rikets genomsnitt. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i stor-Stockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan förklaring är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Därutöver finns en större konkurrens om arbetskraften i Stockholm vilket påverkar löneläget. Den årliga löneökningen har varit densamma i Stockholm jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket (3,6 procent). Övriga Svealand har haft en löneutveckling på 3,7 procent, dvs något bättre.

Den högsta löneökningen inom yrkesfamiljer har ”Aktuariellt arbete” haft med 4,8 procent. Samma yrkesfamilj har den senaste femårsperioden haft en årlig snittökning på 5,7 procent per år, vilket är 1,8 procentenheter högre än FAO-området som helhet.

Samtliga åldersklasser har haft en reallöneökning dvs en löneutveckling som överstiger inflationstakten (KPI). Det varierar dock mellan åldersklasserna från 1,5

Kollektiv löneutveckling 2015/16: 2,2 procent

Individuell löneutveckling 2015/16: 3,6 procent

Medianlön 2016: 36 800 kronor

4

procent reallöneutveckling (för åldersgruppen 61-66 år) till 6,3 procent (för åldersgruppen 18-30 år).

Den vanligaste arbetsuppgiften i försäkringsbranschen är någon form av skadearbete. En knapp fjärdedel (24 procent) av tjänstemännen arbetar inom yrkesfamiljerna ”Skadearbete, sak” och ”Skadearbete, person”. I den näst vanligaste yrkesgruppen, ”Innesäljare och kundservice” arbetar 14 procent av alla tjänstemän och en tiondel (10 procent) arbetar inom yrkesgruppen ”IT-arbeten”.

Den mest kvinnodominerande yrkesfamiljen är ”Sekreterararbete/Assistent” som består av 98 procent kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen ”Skadearbete, teknisk” där drygt 11 procent är kvinnor.

Kvinnors genomsnittliga lön i procent av mäns lön inom försäkringsbranschen är 88,2 procent. Denna löneskillnad förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns samtidigt skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön 96,6 procent i procent av mäns lön. Den återstående löneskillnaden om 3,4 procent, behöver emellertid inte vara osaklig. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar nämligen grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet. För att konstatera om löneskillnaden är osaklig måste en analys göras på företagsnivå.

5

Fakta om FAO:s lönestatistik Varje år samlar FAO in lönestatistik från medlemsbolagen i syfte att beskriva lönerna för anställda inom försäkringsbranschen. Statistiken används som marknadslöneinformation på bolagen samt till analyser av olika slag.

Statistikens redovisning FAO:s lönestatistik redovisas i fem publikationer. Tre av dessa visar lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande:

• Fast lön per yrke, ålder och region • Total lön per yrke, ålder och region • Fast lön per yrke och ålder inklusive/exklusive chefer

Den fjärde publikationen ”FAO:s lönestatistik”, som redovisas i denna publikation, visar löneutveckling inom FAO-området för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer. Dessutom redovisas antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen.

Dessa fyra publikationer finns att hämta på FAO:s hemsida under fliken ”Statistik”. Den femte publikationen innehåller chefslönestatistik och skickas ut till VD i respektive medlemsbolag.

All data från lönestatistiken finns tillgänglig det webbaserade verktyget LönePuls, där medlemsbolag kan få hjälp med att ta fram underlag för lönekartläggning samt utföra analyser.

Statistikens innehåll Populationen består av FAO:s medlemsföretag (FAO-området) samt bolag inom Folksam och KPA (KFO-området) och omfattar sammantaget Försäkrings-branschen. I denna population ingår omkring 19 300 individer varav 15 800 individer tillhör FAO-området. Statistiken sammanställs för anställda i åldern 18 upp till 67 år. Chefer som ingår i avtalsfrikretsen (knappt 200 personer), ingår inte medan övriga chefer finns med. Personer som har en fast lön understigande 10 000 kronor ingår inte.

De lönebegrepp som redovisas är Fast lön, som innefattar fast kontant månadslön inklusive fasta lönetillägg på ordinarie arbetstid. Deltidsanställdas löner har räknats upp till heltidslöner. I löneutvecklingstalen ingår endast anställda inom FAO-området. Tjänstemän vars rörliga lön är större än 20 procent av total lön ingår inte heller i löneökningstalen.

Yrke klassificeras enligt VY-koden (VY står för Värdering av Yrken), försäkrings-branschens yrkesklassificeringssystem för lönestatistik. VY-koden är fyrsiffrig varav de tre första siffrorna anger yrkesfamilj och den fjärde och sista siffran är en bedömning av befattningens svårighetsgrad (där lägsta nivå är 1 och högsta är 8).

Mätmånaden är oktober 2016.

Frågor? Har du frågor om lönestatistiken kan du vända dig till FAO:s statistiker Kajsa Lindell (kajsa.lindell@fao.se).

6

1 Löneutveckling 2006/07-2015/16 Löneutveckling kan beräknas på flera olika sätt beroende på vad det är man vill be-skriva. Nedan beskrivs de fem mått på löneutvecklingen som används inom FAO-området:

Definition av olika mått för löneutvecklingen Beskrivning Användning

Mått A: Okorrigerat för strukturella förändringar Måttet visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har för-svunnit respektive tillkommit mellan mätningarna.

Används för att skatta hur lönekostnaden i genomsnitt har förändrats för FAO:s medlemsbolag. Löne-utvecklingstalet beskriver den kollektiva löne-utvecklingen.

Mått B: Identiska individer (matchat på personnummer) Måttet visar löneökningen för identiska individer, dvs. de indivi-der som funnits med i statistiken båda åren (enbart matchat på personnummer) och i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare.

Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år. Löneutvecklingstalet beskriver den individuella löneutvecklingen.

Mått C: Identiska individer med samma befattning och arbetsgivare Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och inte bytt vare sig befattning eller arbets-givare

Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år för individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare. Löne-utvecklingstalet ger bäst bild av hur periodens löne-revisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen mellan åren.

Mått D: Identiska individer som har bytt befattning Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt befattning

Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år för individer som har bytt befattning. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till befordringar. (Ob-servera dock att befordringar inte alltid medför byte av yrkeskod och sådana befordringar fångas därmed inte upp i analysen.)

Mått E: Identiska individer som har bytt arbetsgivare Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt arbetsgivare

Används för att beskriva den genomsnittliga löne-utvecklingen för de individer som funnits med i sta-tistiken respektive år, och har bytt arbetsgivare. Löne-utvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till byte av arbetsgivare.

Den sammanlagda kollektiva lönekostnadsutvecklingen i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2015 och oktober 2016. Detta mått (A) visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan åren.

7

Den genomsnittliga individuella löneutvecklingen inom FAO-området var 3,6 pro-cent. Måttet (B) avser identiska individer som funnits med i statistiken både 2015 och 2016. I några fall kan de dock ha bytt befattning och/eller arbetsgivare.

Löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare var 3,1 procent. Detta mått (C) ger samtidigt den bästa genomsnittliga bilden av periodens lönerevisioner.

Löneutvecklingstalet som ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen är det mått som beskriver den genomsnittliga löne-utvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare(C). Den var 3,1 procent.

Den högsta genomsnittliga löneutvecklingen, 7,9 procent, har de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen (E) haft. Det skiljer således nästan 5 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos sin arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare.

Tabell 1: Löneutvecklingen (fast månadslön) mätt på fem olika sätt

FAO-området, Hela riketFast månadslön, medelvärde 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16A Okorrigerat för strukturella

förändringar (15 798 individer) 3,4% 4,0% 3,4% 2,2% 3,7% 3,9% 4,5% 3,1% 2,2% 2,2%

B Identiska individer, samma personnummer (13 754 individer) 5,1% 4,3% 4,0% 3,1% 4,1% 4,5% 4,3% 3,6% 3,7% 3,6%

C Identiska individer med samma befattning och arbetsgivare (11 706 individer) 4,6% 3,7% 3,6% 2,3% 3,5% 4,0% 3,7% 3,0% 3,2% 3,1%

D Identiska individer som har bytt befattning (1 832 individer) 7,9% 6,5% 5,8% 5,8% 6,0% 6,7% 5,9% 4,2% 5,9% 6,6%

E Identiska individer som har bytt arbetsgivare (447 individer) 5,8% 10,1% 4,8% 9,4% 8,2% 8,3% 7,0% 11,7% 10,3% 7,9%

Identiska individer median 3,8% 2,7% 3,3% 1,2% 2,6% 3,1% 2,9% 2,6% 2,5% 2,2%

Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår.Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området.

2 Det relativt låga löneökningstalet för perioden 09-10 förklaras till del av att avtalet med FTF för tvåårsperioden 1/1 2008 – 31/12 2009 endast innehöll en lönerevision, 1/1 2008.3 2014 ändrades den sista siffran i befattningens VY-kod, varför ovanligt många har bytt befattningskod (men inte nödvändigtvis fått förändrade arbetsuppgifter). Detta kan påverka löneökningstalen för måtten C och D 2013/14.

Löneutveckling, fast lön

8

9

2 Spridningen av individernas löneutveckling 2016 Ett löneutvecklingstal som redovisas i form av ett medelvärde påverkas mycket av avvikande värden. Enskilda individers höga ökningstal kan märkbart höja ett medelvärde. Om löneökningen i stället visas i form av en median framkommer en mer rättvisande bild av vad som varit ”normal” ökning under en viss period. Hälften av individerna har fått en ökning som är högre än medianen och hälften av indivi-derna har fått en ökning som är lägre.

För mätperioden oktober 2015 till oktober 2016 är enskilda individers förändringar i lön spridda alltifrån i vissa fall en minskad lön till över 20 procent i löneökning. Den genomsnittliga ökningen var 3,6 procent medan medianen uppgick till 2,2 procent. Den vanligaste ökningen låg i intervallet mellan 2 och 3 procent, 38 procent av individerna fick en löneökning på mellan 2 och 3 procent. Majoriteten av individerna (75 procent) hade en löneökning som var lägre än genomsnittsvärdet på 3,6 procent.

10

3 Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per åldersklass Samtliga åldersklasser har haft en reallöneökning dvs en löneutveckling som överstiger inflationstakten (KPI). Det varierar dock mellan ålderklasserna från 1,5 procent (för åldersgruppen 61-66 år) till 6,3 procent (för åldersgrupperna 18-30 år).

Det finns knappt 10 procent chefer bland de anställda. Andelen chefer per ålders-grupp ökar i stort sett upp till 50-årsåldern, för att därefter minska något i de äldre åldersgrupperna.

Den genomsnittliga svårighetsnivån i befattningen är 3,1 för samtliga. Det är i åldersgruppen mellan 46 och 55 år som har den högsta svårighetsnivån i genom-snitt; 3,4.

Tabell 2: Löneökning och nivå per åldersklass för identiska individer

11/12 12/13 13/14 14/15 15/16

18-25 347 24 300 6,6 6,2 5,8 5,5 6,3 1,9 0,9%26-30 1105 29 800 7,3 6,7 6,1 6,4 6,3 2,4 2,6%31-35 1 560 36 600 6,2 5,5 5,0 5,1 5,2 2,9 5,8%36-40 2 062 42 800 5,4 4,7 4,3 4,3 4,5 3,2 0,2%41-45 2 231 45 900 4,8 4,6 3,9 3,9 3,6 3,3 11,5%

46-50 2 259 47 600 3,8 3,7 3,1 3,3 3,1 3,4 13,9%51-55 1 953 48 100 3,6 3,5 2,6 2,8 2,6 3,4 12,5%56-60 1 603 47 900 3,1 3,2 2,5 2,6 2,4 3,3 9,5%61-66 634 46 300 2,3 2,7 3,6 2,4 1,5 3,2 7,7%

Samtliga 13 754 43 400 4,5 4,3 3,7 3,7 3,6 3,1 9,7%

KPI (okt-okt): 0,4% -0,1% -0,1% 0,1% 1,2%

Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår.

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området.

Andel chefer

Ålders- klass

Antal tjm

Fast lön okt -16

Löneutveckling, fast lön Genomsnittlig svårighetsnivå

11

4 Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per region Den genomsnittliga fasta månadslönen i hela riket var 43 400 kronor i oktober 2016. Det högsta löneläget finns i Storstockholm och är 50 400 kronor, vilket är 7 000 kronor högre än rikets genomsnitt. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i stor-Stockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan förklaring är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Därutöver finns en större konkurrens om arbetskraften i Stockholm vilket påverkar löneläget.

Den årliga löneökningen har varit densamma i Stockholm jämfört med genom-snittsutvecklingen för hela riket (3,6 procent). Övriga Svealand har haft en löneutveckling på 3,7 procent, dvs något bättre.

Tabell 3: Löneökning och nivå per region för identiska individer

11/12 12/13 13/14 14/15 15/16

Storstockholm 7 249 50 400 4,8 4,8 3,8 3,7 3,6 3,5 11,6%Övr städer > 100 000 inv 3 406 35 900 4,3 4,3 3,7 3,6 3,6 2,8 7,8%Övriga Götaland 1 490 36 600 3,8 3,8 3,5 4,1 3,4 2,9 8,9%Övriga Norrland 1 252 34 200 4,6 4,6 3,2 3,6 3,4 2,6 6,5%Övriga Svealand 357 34 100 3,4 3,4 3,6 3,7 3,7 3,0 3,4%

Hela riket 13 754 43 400 4,5 4,3 3,7 3,7 3,6 3,1 9,7%

Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår.

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området.

Andel chefer

Region Antal tjm

Fast lön okt -16

Löneutveckling, fast lön Genomsnittlig svårighetsnivå

12

5 Årlig löneökning 2011-2016 och nivå 2016 per yrkesfamilj Tabell 4 och 5 visar den årliga löneökningen för identiska individer 2011-2016, samt fast lön per månad i oktober 2016 för yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänste-män. Storleken på respektive yrkesfamilj varierar mellan åren. ”Årlig snittökning” anger medelvärdet för de år som yrket funnits med i statistiken under den senaste femårsperioden.

Den högsta löneökningen inom yrkesfamiljer har ”Aktuariellt arbete” haft med 4,8 procent. Samma yrkesfamilj har den senaste femårsperioden haft en årlig snittökning på 5,7 procent per år, vilket är 1,8 procentenheter högre än FAO-området som helhet.

Av de yrkesfamiljer som består av åtminstone 90 personer har yrkesfamiljen ”Telekommunikation/reception” haft den lägsta löneökningen 2015/16 med en löneutveckling på 2,5 procent. Samma yrkesfamilj har under de senaste fem åren i genomsnitt haft en årlig snittökning på 2,8 procent per år, vilket är 1,1 procentenheter lägre löneutveckling jämfört med FAO-området som helhet.

13

Tabell 4: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter lönökning 2015-16

11/12 12/13 13/14 14/15 15/16

Aktuariellt arbete 206 60 100 7,4 6,1 5,1 5,3 4,8 5,7% 4,2 9,7Riskkontroll/Risk manager 141 64 400 3,1 5,1 4,6 4,0 4,6 4,3% 4,1 14,9Key Account Manager (KAM) 204 56 600 4,5 3,7 4,5 3,5 4,4 4,1% 3,7 12,7Försäljning sak (försäkring) 394 46 000 4,0 3,2 3,8 4,3 3,4% 3,3 14,5Callcenter/Telemarketing 133 26 700 4,2 5,9 3,3 4,7 4,2 4,5% 1,8 6,8

Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) 1 016 29 200 4,7 4,3 3,5 3,7 4,2 4,1% 2,1 6,3Rådgivning (bank) 599 37 100 3,9 3,9 3,0 5,2 4,1 4,0% 3,3 4,7Systemspecialist 149 43 300 4,2 3,6 4,5 3,4 4,0 3,9% 3,5 3,4Personalarbete, generellt 113 47 300 3,8 3,9 3,1 4,3 3,8 3,8% 3,6 8,0Skadearbete, generellt 119 38 600 3,9 4,4 3,6 3,9 3,8 3,9% 3,2 16,0

Underwriting 472 52 200 4,9 3,6 4,4 4,5 3,8 4,2% 3,6 7,2Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 466 56 600 5,0 4,8 3,3 4,0 3,7 4,2% 4,0 15,7Försäkringsjuridiskt arbete 138 54 200 4,3 3,9 3,3 3,5 3,6 3,7% 4,2 6,5

Samtliga 13 754 43 400 4,5 4,3 3,6 3,7 3,6 3,9% 3,1 9,7

Skadearbete, sak 1 397 34 100 4,4 4,0 3,8 3,9 3,6 4,0% 2,5 5,9Försäljning liv/spar (försäkring) 169 52 400 4,7 3,0 3,3 3,5 3,4% 3,6 17,8Processutveckling 155 52 100 4,9 5,1 3,4 2,9 3,5 4,0% 3,8 15,5Info- / kommunikationsarbete 203 48 400 4,5 3,3 3,7 3,1 3,4 3,6% 3,7 10,3Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) 113 31 600 4,3 3,5 3,5 3,6 3,4 3,7% 2,7 5,3

Marknadsföring 98 45 000 4,4 3,9 4,0 3,0 3,4 3,7% 3,5 10,2Riskbedömning 145 45 600 4,1 4,3 2,8 3,8 3,4 3,7% 3,6 2,8IT, Funktionsansvarig 96 55 100 4,1 2,4 2,3 3,3 3,4% 4,2 14,6Rådgivning (bank & försäkring) 146 40 100 7,4 4,3 3,8 4,4 3,3 4,6% 2,8 12,3Skadearbete, person 898 34 700 4,8 4,0 3,7 3,5 3,2 3,8% 2,8 4,2

Generell försäkringsadministration 454 32 800 2,9 4,0 2,8 3,5 3,1 3,2% 2,3 6,8Generellt bankarbete 278 33 600 4,6 5,1 2,9 4,2 3,1 4,0% 2,7 10,4Kontorsservicearbete 138 31 600 4,1 3,3 3,2 3,2 3,1 3,4% 1,8 8,7Skadearbete, utredning 93 46 700 4,5 3,0 3,0 3,1 3,4% 4,0 6,5Administrativ utv inom IT 167 53 200 4,2 3,1 2,7 3,1 3,0 3,2% 3,6 10,2

IT-teknik 132 45 000 3,7 3,5 3,4 2,6 3,0 3,2% 3,5 10,6IT-utveckling 220 52 400 3,6 3,3 3,0 2,9 3,0 3,2% 4,0 11,4IT-utveckling, .Net 126 47 900 3,5 2,6 3,1 3,0 3,4% 3,7 6,3Kundservice (bank) 149 26 200 4,2 4,4 2,6 3,0 3,0 3,4% 2,1 0,7Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) 159 30 900 3,3 3,8 3,7 3,7 3,0 3,5% 2,2 6,9

Redovisningsarbete 189 45 000 4,2 4,2 3,7 2,9 3,0 3,6% 3,6 9,0Skadearbete, teknisk 479 37 000 4,2 3,2 3,2 2,9 3,0 3,3% 2,7 2,3Controller, ekonomi 217 55 700 5,0 5,1 4,4 3,9 2,9 4,2% 4,1 15,7Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 236 32 700 3,3 3,1 3,7 3,7 2,9 3,3% 2,9 6,8Ekonomiadministration 177 37 300 4,1 3,4 2,7 3,2 2,8 3,2% 2,6 5,6

Generellt försäkringsarbete 548 33 200 4,3 3,9 3,7 3,1 2,8 3,6% 2,7 7,3Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & 120 28 800 3,5 4,1 3,1 3,6 2,8 3,4% 2,3 3,3Systemförvaltning/administration 135 48 800 4,2 2,2 3,6 2,8 2,8 3,1% 3,5 5,2Sekreterararb./assistent 133 36 300 4,3 3,9 3,6 3,2 2,7 3,5% 2,2 3,8IT-arkitektur 104 59 000 4,7 4,1 3,3 3,2 2,6 3,6% 4,3 4,8

Projektledning 165 56 300 4,1 4,5 2,6 3,3 2,6 3,4% 4,0 10,3Finansadm/backoffice 114 44 900 4,3 4,0 3,6 2,6 2,5 3,4% 3,0 11,4Telekomm. & reception 90 26 300 3,7 3,0 2,6 2,4 2,5 2,8% 1,4 2,2

Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår.

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området.

Medel svårighets-

nivå

Andel chefer (%)

Löneutveckling, fast lön (%)Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän

Antal Fast månads-

lön

Årlig snitt-ökning

2011-16

14

Tabell 5: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter årlig snittökning 2011-16

11/12 12/13 13/14 14/15 15/16

Aktuariellt arbete 206 60 100 7,4 6,1 5,1 5,3 4,8 5,7% 4,2 9,7Rådgivning (bank & försäkring) 146 40 100 7,4 4,3 3,8 4,4 3,3 4,6% 2,8 12,3Callcenter/Telemarketing 133 26 700 4,2 5,9 3,3 4,7 4,2 4,5% 1,8 6,8Riskkontroll/Risk manager 141 64 400 3,1 5,1 4,6 4,0 4,6 4,3% 4,1 14,9Controller, ekonomi 217 55 700 5,0 5,1 4,4 3,9 2,9 4,2% 4,1 15,7

Underwriting 472 52 200 4,9 3,6 4,4 4,5 3,8 4,2% 3,6 7,2Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 466 56 600 5,0 4,8 3,3 4,0 3,7 4,2% 4,0 15,7Key Account Manager (KAM) 204 56 600 4,5 3,7 4,5 3,5 4,4 4,1% 3,7 12,7Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) 1 016 29 200 4,7 4,3 3,5 3,7 4,2 4,1% 2,1 6,3Rådgivning (bank) 599 37 100 3,9 3,9 3,0 5,2 4,1 4,0% 3,3 4,7

Generellt bankarbete 278 33 600 4,6 5,1 2,9 4,2 3,1 4,0% 2,7 10,4Skadearbete, sak 1 397 34 100 4,4 4,0 3,8 3,9 3,6 4,0% 2,5 5,9Processutveckling 155 52 100 4,9 5,1 3,4 2,9 3,5 4,0% 3,8 15,5

Samtliga 13 754 43 400 4,5 4,3 3,6 3,7 3,6 3,9% 3,1 9,7

Systemspecialist 149 43 300 4,2 3,6 4,5 3,4 4,0 3,9% 3,5 3,4Skadearbete, generellt 119 38 600 3,9 4,4 3,6 3,9 3,8 3,9% 3,2 16,0Skadearbete, person 898 34 700 4,8 4,0 3,7 3,5 3,2 3,8% 2,8 4,2Personalarbete, generellt 113 47 300 3,8 3,9 3,1 4,3 3,8 3,8% 3,6 8,0Marknadsföring 98 45 000 4,4 3,9 4,0 3,0 3,4 3,7% 3,5 10,2

Försäkringsjuridiskt arbete 138 54 200 4,3 3,9 3,3 3,5 3,6 3,7% 4,2 6,5Riskbedömning 145 45 600 4,1 4,3 2,8 3,8 3,4 3,7% 3,6 2,8Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) 113 31 600 4,3 3,5 3,5 3,6 3,4 3,7% 2,7 5,3Redovisningsarbete 189 45 000 4,2 4,2 3,7 2,9 3,0 3,6% 3,6 9,0IT-arkitektur 104 59 000 4,7 4,1 3,3 3,2 2,6 3,6% 4,3 4,8

Info- / kommunikationsarbete 203 48 400 4,5 3,3 3,7 3,1 3,4 3,6% 3,7 10,3Generellt försäkringsarbete 548 33 200 4,3 3,9 3,7 3,1 2,8 3,6% 2,7 7,3Sekreterararb./assistent 133 36 300 4,3 3,9 3,6 3,2 2,7 3,5% 2,2 3,8Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) 159 30 900 3,3 3,8 3,7 3,7 3,0 3,5% 2,2 6,9Kundservice (bank) 149 26 200 4,2 4,4 2,6 3,0 3,0 3,4% 2,1 0,7

Projektledning 165 56 300 4,1 4,5 2,6 3,3 2,6 3,4% 4,0 10,3Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & 120 28 800 3,5 4,1 3,1 3,6 2,8 3,4% 2,3 3,3Finansadm/backoffice 114 44 900 4,3 4,0 3,6 2,6 2,5 3,4% 3,0 11,4Försäljning sak (försäkring) 394 46 000 4,0 3,2 3,8 4,3 3,4% 3,3 14,5Försäljning liv/spar (försäkring) 169 52 400 4,7 3,0 3,3 3,5 3,4% 3,6 17,8

IT, Funktionsansvarig 96 55 100 4,1 2,4 2,3 3,3 3,4% 4,2 14,6Skadearbete, utredning 93 46 700 4,5 3,0 3,0 3,1 3,4% 4,0 6,5IT-utveckling, .Net 126 47 900 3,5 2,6 3,1 3,0 3,4% 3,7 6,3Kontorsservicearbete 138 31 600 4,1 3,3 3,2 3,2 3,1 3,4% 1,8 8,7Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 236 32 700 3,3 3,1 3,7 3,7 2,9 3,3% 2,9 6,8

Skadearbete, teknisk 479 37 000 4,2 3,2 3,2 2,9 3,0 3,3% 2,7 2,3Generell försäkringsadministration 454 32 800 2,9 4,0 2,8 3,5 3,1 3,2% 2,3 6,8Ekonomiadministration 177 37 300 4,1 3,4 2,7 3,2 2,8 3,2% 2,6 5,6IT-teknik 132 45 000 3,7 3,5 3,4 2,6 3,0 3,2% 3,5 10,6Administrativ utv inom IT 167 53 200 4,2 3,1 2,7 3,1 3,0 3,2% 3,6 10,2

IT-utveckling 220 52 400 3,6 3,3 3,0 2,9 3,0 3,2% 4,0 11,4Systemförvaltning/administration 135 48 800 4,2 2,2 3,6 2,8 2,8 3,1% 3,5 5,2Telekomm. & reception 90 26 300 3,7 3,0 2,6 2,4 2,5 2,8% 1,4 2,2

Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår.

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området.

Medel svårighets-

nivå

Andel chefer (%)

Löneutveckling, fast lön (%)Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän

Antal Fast månads-lön 2016

Årlig snitt-ökning

2011-16

15

6 Lönestruktur och lönespridning inom FAO-området Lönestrukturen bland FAO:s medlemsbolag är, liksom på många andra områden på arbetsmarknaden, sned fördelad. Det vanligaste är en fast månadslön mellan 30 000 och 31 999 kronor. Medianlönen (som är den mittersta lönen om man rang-ordnar lönerna i storleksordning) är 36 800 kronor. Medellönen är 42 700 kronor. Att medellönen är så pass mycket högre än medianlönen beror på att det finns ett antal personer med mycket höga löner (t.ex. chefer och specialister) som påverkar medelvärdet.

16

17

7 Antal anställda per yrkesfamilj 2016 Den vanligaste arbetsuppgiften i försäkringsbranschen är någon form av skade-arbete. En knapp fjärdedel (24 procent) av tjänstemännen arbetar inom yrkesfamiljerna ”Skadearbete, sak” och ”Skadearbete, person”. I den näst vanligaste yrkesgruppen, ”Innesäljare och kundservice” arbetar 14 procent av alla tjänstemän och en tiondel (10 procent) arbetar inom yrkesgruppen ”IT-arbeten”.

De 10 största yrkesfamiljerna inom FAO-området är

• Skadearbete, sak • Kundservice/innesäljare sakförsäkring • Skadearbete, person • Skadearbete, teknisk • Generell försäkringsadministration • Rådgivning (bank) • Affärs- & produktutveckling (bank & försäkring) • Generellt försäkringsarbete • Kundservice/innesäljare liv/spar + sak (försäkring) • Underwriting

Inom dessa tio yrkesfamiljer arbetar knappt hälften (47 procent) av alla anställda inom försäkringsbranschen.

Tabell 6 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på det totala antalet i varje yrkesfamilj. Den vanligaste yrkesfamiljen är ”Skadearbete, sak” som om-fattar drygt 2 000 anställda, varav drygt 1 200 är kvinnor.

Tabell 7 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på andelen kvinnor inom respektive yrkesfamilj. I tabellen är yrken med jämn könsfördelning fetmarkerade. Med jämn könsfördelning menas att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent.

Den mest kvinnodominerande yrkesfamiljen är ”Sekreterararbete/Assistent” som består av 98 procent kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen ”Skadearbete, teknisk” där drygt 11 procent är kvinnor.

18

Tabell 6: Antalet anställda per yrkesfamilj 2016, sorterat på totalt antal

Kvinnor Män Samtliga

713 Skadearbete, sak 1 243 775 2 018 61,6%507 Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) 866 545 1 411 61,4%712 Skadearbete, person 932 373 1 305 71,4%711 Skadearbete, teknisk 78 608 686 11,4%521 Generell försäkringsadministration 525 159 684 76,8%

512 Rådgivning (bank) 360 316 676 53,3%601 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 318 320 638 49,8%501 Generellt försäkringsarbete 430 169 599 71,8%508 Kundserv./innesälj. liv/spar+sak (försäkr.) 282 240 522 54,0%704 Underwriting 252 257 509 49,5%

503 Försäljning sak (försäkring) 140 342 482 29,0%520 Callcenter/Telemarketing 112 251 363 30,9%114 Administrativ utv inom IT 188 159 347 54,2%750 Aktuariellt arbete 145 194 339 42,8%113 IT-utveckling 118 211 329 35,9%

505 Key Account Manager (KAM) 113 206 319 35,4%511 Generellt bankarbete 211 97 308 68,5%312 Controller, ekonomi 164 120 284 57,7%506 Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) 201 72 273 73,6%714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 222 51 273 81,3%

270 Info- / kommunikationsarbete 189 68 257 73,5%502 Försäljning liv/spar (försäkring) 85 170 255 33,3%311 Ekonomiadministration 191 55 246 77,6%314 Redovisningsarbete 196 46 242 81,0%522 Systemspecialist 130 86 216 60,2%

250 Kontorsservicearbete 108 105 213 50,7%211 Projektledning 117 94 211 55,5%516 Kundservice (bank) 141 45 186 75,8%513 Rådgivning (bank & försäkring) 81 101 182 44,5%802 Riskkontroll/Risk manager 74 108 182 40,7%

603 Processutveckling 106 74 180 58,9%703 Riskbedömning 93 86 179 52,0%201 Försäkringsjuridiskt arbete 103 73 176 58,5%115 IT-arkitektur 23 146 169 13,6%230 Personalarbete, generellt 140 29 169 82,8%

240 Sekreterararb./assistent 161 4 165 97,6%120 IT-utveckling, .Net 31 131 162 19,1%121 IT, Funktionsansvarig 74 84 158 46,8%273 Marknadsföring 111 40 151 73,5%509 Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) 116 33 149 77,9%

112 Systemförvaltning/administration 74 73 147 50,3%102 IT-teknik 25 114 139 18,0%710 Skadearbete, generellt 61 72 133 45,9%715 Skadearbete, utredning 25 104 129 19,4%260 Telekomm. & reception 115 13 128 89,8%

304 Finansadm/backoffice 79 49 128 61,7%510 Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) 66 56 122 54,1%122 Testarbete 72 47 119 60,5%117 IT-utveckling, Stordator 42 65 107 39,3%210 Utredningsarbete 59 44 103 57,3%

908 Övr. chefer, ledningsgrupp 38 61 99 38,4%202 Företags-/bolagsjuridiskt arbete 61 36 97 62,9%280 Inköpsarbete 22 72 94 23,4%

Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda 634 867 1 501 42,2%

Samtliga tjänstemän 10 543 8 716 19 259 54,7%

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO-området.

Yrkes-kod

AntalYrkesfamiljer med 90 eller fler anställda Andel kvinnor

19

Tabell 7: Antalet anställda per yrkesfamilj 2016, sorterat efter andel kvinnor

Kvinnor Män Samtliga

240 Sekreterararb./assistent 161 4 165 97,6%260 Telekomm. & reception 115 13 128 89,8%230 Personalarbete, generellt 140 29 169 82,8%714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) 222 51 273 81,3%314 Redovisningsarbete 196 46 242 81,0%

509 Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) 116 33 149 77,9%311 Ekonomiadministration 191 55 246 77,6%521 Generell försäkringsadministration 525 159 684 76,8%516 Kundservice (bank) 141 45 186 75,8%506 Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) 201 72 273 73,6%

270 Info- / kommunikationsarbete 189 68 257 73,5%273 Marknadsföring 111 40 151 73,5%501 Generellt försäkringsarbete 430 169 599 71,8%712 Skadearbete, person 932 373 1 305 71,4%511 Generellt bankarbete 211 97 308 68,5%

202 Företags-/bolagsjuridiskt arbete 61 36 97 62,9%304 Finansadm/backoffice 79 49 128 61,7%713 Skadearbete, sak 1 243 775 2 018 61,6%507 Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) 866 545 1 411 61,4%122 Testarbete 72 47 119 60,5%

522 Systemspecialist 130 86 216 60,2%603 Processutveckling 106 74 180 58,9%201 Försäkringsjuridiskt arbete 103 73 176 58,5%312 Controller, ekonomi 164 120 284 57,7%210 Utredningsarbete 59 44 103 57,3%

211 Projektledning 117 94 211 55,5%114 Administrativ utv inom IT 188 159 347 54,2%510 Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) 66 56 122 54,1%508 Kundserv./innesälj. liv/spar+sak (försäkr.) 282 240 522 54,0%512 Rådgivning (bank) 360 316 676 53,3%

703 Riskbedömning 93 86 179 52,0%250 Kontorsservicearbete 108 105 213 50,7%112 Systemförvaltning/administration 74 73 147 50,3%601 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) 318 320 638 49,8%704 Underwriting 252 257 509 49,5%

121 IT, Funktionsansvarig 74 84 158 46,8%710 Skadearbete, generellt 61 72 133 45,9%513 Rådgivning (bank & försäkring) 81 101 182 44,5%750 Aktuariellt arbete 145 194 339 42,8%802 Riskkontroll/Risk manager 74 108 182 40,7%

117 IT-utveckling, Stordator 42 65 107 39,3%908 Övr. chefer, ledningsgrupp 38 61 99 38,4%113 IT-utveckling 118 211 329 35,9%505 Key Account Manager (KAM) 113 206 319 35,4%502 Försäljning liv/spar (försäkring) 85 170 255 33,3%

520 Callcenter/Telemarketing 112 251 363 30,9%503 Försäljning sak (försäkring) 140 342 482 29,0%280 Inköpsarbete 22 72 94 23,4%715 Skadearbete, utredning 25 104 129 19,4%120 IT-utveckling, .Net 31 131 162 19,1%

102 IT-teknik 25 114 139 18,0%115 IT-arkitektur 23 146 169 13,6%711 Skadearbete, teknisk 78 608 686 11,4%

Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda 634 867 1 501 42,2%

Samtliga tjänstemän 10 543 8 716 19 259 54,7%

Fetmarkerade yrkesfamiljer har jämn könsfördelning, dvs mellan 40 och 60 procent av respektive kön.Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området.

Yrkes-kod

Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän Antal Andel kvinnor

20

8 Lönespridning för de 10 största yrkesgrupperna i försäkringsbranschen De yrkesgrupper som är störst med flest antal anställda redovisas i diagram 7 med den lönespridning som förekommer i respektive yrkesgrupp. För t.ex. skadearbeten är den 10:e percentillönen (P10) 26 300 och den 90:e percentillönen (P90) 45 600 kronor i fast lön per månad. Det innebär att av de som arbetade med olika former av skadearbeten hade 10 procent en lön under 26 300, 80 procent hade en lön mellan 26 300 och 45 600 kronor och 10 procent hade en lön över 45 600 kronor.

Den största lönespridningen (i form av skillnaden mellan P10 och P90) finns i yrkesgrupperna ”Återförsäkring och underwriting” och ”Ekonomiarbeten”.

21

Lönespridningen inom yrkesfamiljen ”Skadearbete, sak” fördelat på svårighetsnivå visar att lönespridningen (som skillnad mellan P90 och P10) är störst i svårighets-nivå 5, där 80 procent har en lön som ligger mellan 39 400 och 72 300 kronor.

22

9 Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2016 I samband med insamlingen 2014 ändrades VY-koderna i och med att innebörden för den fjärde siffran i koden (svårighetsgrad i yrket) ändrades. Det medför att jämförelser på den 4-siffriga koden inte är möjlig mellan 2014 och senare med tidi-gare år. Syftet med denna förändring var att få en större spridning bland svårig-hetsnivåerna. 2013 hade 74 procent en befattning med svårighetsnivån 2 eller 3. 2014 är motsvarande uppgift 59 procent, 2015 60 procent och 2016 60 procent. Detta visar att syftet med förändringen har uppfyllts och består även 2016.

Den genomsnittliga svårighetsnivån var 2,9 år 2013 och är efter att omkodningen genomförts 3,2 år 2014, 3,1 år 2015 och 3,1 år 2016.

Tabell 8: Antal samt andel individer per svårighetsnivå 2013-16

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

1 640 3,6% 1 354 7,4% 1 113 5,9% 1 099 5,7%2 7 058 39,6% 5 788 31,5% 6 087 32,4% 6 216 32,3%3 6 037 33,9% 5 130 27,9% 5 268 28,0% 5 361 27,8%4 2 936 16,5% 3 833 20,8% 4 073 21,7% 4 159 21,6%5 828 4,7% 1 703 9,3% 1 748 9,3% 1 832 9,5%

6 228 1,3% 372 2,0% 410 2,2% 411 2,1%7 55 0,3% 71 0,4% 80 0,4% 93 0,5%8 15 0,1% 10 0,1% 10 0,1% 11 0,1%

Okänd 4 0,0% 135 0,7% 17 0,1% 77 0,4%

Samtliga 17 801 100,0% 18 396 100,0% 18 806 100,0% 19 259 100,0%

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området.

2015Svårighets-nivå

2013 2014 2016

23

Andelen kvinnor är högst inom befattningar med de två lägsta svårighetsnivåerna. Männen dominerar inom befattningar med högre svårighetsnivåer.

Sedan mätningen startade 2002 har ingen nämnvärd utjämning av könsfördel-ningen per svårighetsnivå skett. I genomsnitt har kvinnor en svårighetsgrad på 2,9 och motsvarande värde för män är 3,2.

Tabell 9: Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2016

Antal Andel Antal Andel Antal Andel

1 666 6,3% 433 5,0% 1 099 5,7%2 3 969 37,6% 2 247 25,8% 6 216 32,4%3 2 931 27,8% 2 430 27,9% 5 361 27,9%4 1 954 18,5% 2 205 25,3% 4 159 21,7%5 829 7,9% 1 003 11,5% 1 832 9,5%

6 141 1,3% 270 3,1% 411 2,1%7 27 0,3% 66 0,8% 93 0,5%8 6 0,1% 5 0,1% 11 0,1%

Okänd 19 0,2% 57 0,7% 17 0,1%

Samtliga 10 542 100,0% 8 716 100,0% 19 199 100,0%

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området.

Svårighets-nivå

Kvinnor Män Samtliga

24

10 Löneskillnad mellan kvinnor och män 2002-2016 Kvinnors genomsnittliga lön i procent av mäns lön inom försäkringsbranschen är 88,2 procent. Denna löneskillnad förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns samtidigt skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön 96,6 procent i procent av mäns lön. Den återstående löneskillnaden om 3,4 procent, be-höver emellertid inte vara osaklig. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar nämligen grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet För att konstatera om löneskillnaden är osaklig måste en analys göras på företagsnivå.

De standardvägda lönerna i tabell 10 nedan visar hur lönerna för män respektive kvinnor ser ut om man rensar för de skillnader mellan kvinnor och män som finns vad gäller yrke och företag.

Tabell 10: Genomsnittlig fast månadslön fördelad per kön 2002-2016

Män Kvinnor Kvinnors lön i procent av

mäns lön

Män Kvinnor Kvinnors lön i procent av

mäns lön

Rålöne-gap

Lönegap med hänsyn till yrke

och företag

2002 28 100 23 100 82,4% 24 800 23 000 92,4% 17,6 7,62003 29 000 23 900 82,2% 25 200 23 600 93,7% 17,8 6,32004 29 700 24 800 83,6% 26 000 24 600 94,4% 16,4 5,62005 30 200 25 400 84,2% 26 400 25 000 94,7% 15,8 5,32006 31 700 26 500 83,5% 27 600 26 200 94,9% 16,5 5,1

2007 32 400 27 400 84,5% 28 100 26 900 95,5% 15,5 4,52008 33 500 28 400 84,9% 29 100 27 800 95,6% 15,1 4,42009 34 900 29 600 84,9% 30 300 29 200 96,2% 15,1 3,82010 35 700 30 300 84,7% 30 900 29 600 95,8% 15,3 4,22011 36 700 31 300 85,5% 32 100 30 600 95,6% 14,5 4,4

2012 37 900 32 400 85,5% 33 000 31 700 96,0% 14,5 4,02013 38 500 33 600 87,2% 34 100 32 900 96,4% 12,8 3,62014 39 900 34 800 87,3% 35 500 34 200 96,3% 12,7 3,72015 40 600 35 800 88,2% 36 000 34 700 96,4% 11,8 3,62016 41 600 36 700 88,2% 36 800 35 600 96,6% 11,8 3,4

Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO-området.

Procentuell löneskillnadÅr Genomsnittlig månadslön Standardvägd månadslön

Inom försäkringsbranschen är kvinnors genomsnittliga lön 11,8 procent lägre än mäns lön 2016. Denna löneskillnad mellan könen kallas för ”rålönegap”. Rålöne-gapet förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer (se tabell 6) som i yrken med olika svårighetsnivåer (se tabell 9).

Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort uppgår det återstå-ende lönegapet till 3,4 procent.

Sedan 2002 har ”rålönegapet” minskat med 5,8 procentenheter och det rensade lönegapet med 4,2 procentenheter.

25

Standardvägda månadslöner per svårighetsnivå visar att lönerna är relativt jämna mellan könen. Kvinnor har en något lägre genomsnittlig standardvägd månadslön än män. Det beror delvis på att något fler män är chefer.

2017-03-20